Bozita Feline Funktion

Transkript

1 Tidskriften för veterinärmedicin och smådjurskunskap Nummer om hund&katt Foderallergi Tidiga tandproblem Får man ta katten med sig in på hemmet?

2 Bozita Feline Funktion Naturligt är bäst. Det vet varenda katt. Tidningarna Equilibris.se Om hund&katt.se En svensk superpremium kattmat med mycket färskt kött och alla naturliga nyttigheter din katt behöver - i både vått och torrt. Tipsa dina vänner eller ge bort en prenumeration på papperstidning. Du kan nu registrera dig för att läsa om hund&katt gratis på nätet.

3 9 INNEHÅLL 1/13 Ledare 3 Får man ta katten med sig in på hemmet 4 Foderallergi 6 Tidiga tandproblem LEDARE Premiär men inte någon nyhet Vi fortsätter DoggyRapports tradition sedan mer än 30 år, att förmedla kunskap om hund och katt. Stort tack till Lantmännen Doggy som hjälpt oss igång med sitt kontaktnät av tidigare läsare av DoggyRapport. equilibris är en hästtidning som haft samma ambition att sprida kunskap som DoggyRapport, men som namnet antyder för häst. Nu blir om hund&katt en systertidning i samma anda. om hund&katt ges ut fyra gånger under 2013 och ambitionen är att sidantalet ska öka under året, från de 12 premiärsidorna. Ni kan läsa tidningen både på nätet och i form av papperstidning. Liksom vår företrädare så svarar vi gärna på frågor från er läsare. Så har du något som du grunnat på, maila till oss! Möjlighet att ta med sig katten till sitt seniorboende erbjuds inte överallt, det kan möta ett visst motstånd. Men som tur är finns goda föregångare runt om i landet. Manimalis har verkat för detta och djurens betydelse i samhället, läs mer i Ulla Björnehammars artikel. Vårt första nummer tar också upp ämnet foderallergi som är en diagnos som bara kan ställas efter ett gediget detektivarbete. Tandproblem i tidig ålder kan ha många orsaker. Ibland är det svårt att bevisa orsaken, men snabb diagnos och rätt åtgärd räddar många situationer för att valpen eller kattungen ska få ett bekvämt fungerande bett. Tandreglering är inte så vanligt i Sverige. Den etiska aspekten om bettfelens ärftlighet måste alltid beaktas. I andra länder kastreras hundarna och katterna ofta i samma ålder som bettfelen korrigeras, vilket gör att detta inte är något problem. I Sverige får vi lita på djurägarnas ärlighet och att renrasiga hundars stamtavla kan spärras för vidare avel. Men helt klart är det så att fler hundar och katter skulle kunna få hjälp till ett bekvämare bett. Lena Myrenius Det finns mer att läsa på vår hemsida Har du registrerat dig eller köpt pappersprenumeration, kan du läsa lite extra bonusmaterial. Logga in på mina sidor så kan du läsa mera. Vill du ha hjälp att registrera dig - maila så hjälper vi dig. lena@omhundokatt.se OM HUND&KATT om hund&katt Adress Torbjörntorp Hälsingsgården 2, Falköping Hemsida Anne Haglund anne@equilibris.se Lena Myrenius lena@omhundokatt.se REDAKTION Chefredaktör Anne Haglund, anne@equilibris.se. Ansvarig utgivare Lena Myrenius, tel , lena@omhundokatt.se Prenumerationsärenden Lena Myrenius, prenumerera@ omhundokatt.se. Prenumeration Pris helår 2012 (4 nr), 200 kr (inkl.moms 6%). Läses på webben utan kostnad som pdf efter registrering, Marknad och annons: Lena Myrenius, lena@omhundokatt.se. Annonsmaterial lena@omhundokatt.se om hund&katt ISSN Tryckeri Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping. Eftertryck av text och reproduktion av bilder kan göras efter medgivande av redaktionen. För obeställt material ansvaras ej. Framsidesfoto: Lena Myrenius. 3

4 DIALOG Får man ta katten med sig in på hemmet? Många av oss minns nog Hasse Kvinnaböskes sång Änglahund där han ställer frågan om man får ta hunden med sig in i himlen när man dör. Texten återspeglar mycket bra, betydelsen av våra sällskapsdjur idag de är familjemedlemmar både på gott och ont. Låt mig få ta er med på en resa bakåt i historien för att försöka förklara och förstå hur vår relation till djuren har utvecklats. För Neanderthalsmänniskan fungerade djur som: Föda Råmaterial till vapen, redskap, verktyg och kläder Hjälp att finna byten För övrigt hade man ingen relation till dem. Med tiden blev människan mer bofast och de Mesolitiska jägar/samlar-folken började utfodra vildsvin för att locka dem närmare bosättningarna och så fångade man in ungar och inhägnade dem. På så vis hade man reservförråd om jakten inte var så bra. Detta var bara början, så småningom tillkom oxar som man använde i jordbruket och kor som gav kalv och mjölk. Djur gav status Ägandet av djur blev en statussymbol ju fler djur man ägde desto rikare var man. I och med denna utveckling förändrades människans inställning till djuren från respekt till dominans. Fortfarande var drivkraften att skaffa djur att man behövde nyttan av dem. Det första domesticerade sällskapsdjuret blev hunden för c:a år sedan. I en grav i Israel från denna tid har man funnit en man begravd tillsammans med sin hund och mannens arm låg över hundens skuldra. Detta har av många tytts som ett tecken på att hunden haft en särskild betydelse för mannen, ett första bevis för The Human Animal Bond, denna unika bindning mellan människa och djur. Begreppet Sällskapsdjur d.v.s. djur som inte hade någon specifik arbetsuppgift ser vi exempel på i Kina redan under Quindynastin f. Kr. men här i Europa är fenomenet relativt nytt först på 1600-talet. Tidiga svenska exempel kan man se på 4 Livrustkammaren på Stockholms slott där Karl Xl s, Karl Xll s och Ulrika Eleonoras hundar finns att beskåda. I och med Industrialisationen i slutet av 1800-talet början av 1900-talet började flytten från landsbygden in i städerna och därmed fick vi allt mindre naturlig kontakt med djur. Minns historien om nutida barn som tror att mjölk kommer ur kartonger! och aldrig fått chansen att försöka få fram den spenvarm från en kossas juver. Biofili Dock finns det en drivkraft Biofili - människans fundamentala behov av att omge sig med levande. Den bidrar säkert till att vi i allt högre grad skaffar oss sällskapsdjur. Generellt kan sägas att det framför allt är sociala, flocklevande djur som genom historien har blivit husdjur till människan: Typexempel häst, hund, får, get, nöt, ren, kamel, svin, gås, anka, höna, kanin och marsvin. Ett lysande undantag är katten som är ett solitärt djur (bara lejonen avviker från den regeln). Nyttodjur I vårt moderna samhälle finns många exempel på hur hundar gör stor praktisk nytta inom polis, tull, militär och som draghundar, jakthundar m.fl. Hundens luktsinne, som vida överträffar vårt, utnyttjas på många olika sätt: räddningshundar vid jordbävningar och andra naturkatastrofer, lavinhundar i alperna, s.k. likhundar som kan hitta kroppar i vatten, narkotikahundar, mögelhundar, kvicksilverhundar. Förutom dessa samhällsviktiga funktioner så utnyttjar vi den till att söka kantareller och tryffel som vi tycker om att äta. Det allra nyaste området är olika typer av cancerhundar som i t.ex. ett urinprov kan påvisa cancerförekomst. Vi har nog inte sett slutet på denna utveckling där Sverige ligger i framkant. Redan på 1930-talet började man i Tyskland utbilda ledarhundar för synskadade. Sedan dess har mycket hänt och idag finns det Service och Assistanshundar för många olika behov, t.ex, rullstolsburna, hörselskadade, diabetiker och epileptiker. För dessa djurägare är det ju uppenbart att hunden är betydelsefull men vad är det som gör att alla vi som äger eller en gång har ägt ett sällskapsdjur kan vittna om hur bra vi mår av samvaron med dem? Human animal bond Regelrätt vetenskaplig forskning på detta område Human Animal Interaction - har bedrivits sedan mitten av 1900-talet. I de första studierna kunde man påvisa att hos människor som utsattes för stressande situationer som t.ex tandläkarbesök så sjönk blodtryck och blodfetter om de fick ha kontakt med ett djur i rummet. Flera studier visade också att överlevnaden 1 år efter en akut hjärtsjukdom var klart högre för djurägare än för icke-djurägare. Att det var på detta sätt har upprepats i studier runt om i världen men frågan är varför var det så? En förklaring till dessa effekter har påvisats av vår svenska professor Kerstin Uvnäs Moberg som kunnat visa att må-bra-hormonet Oxytocin frisätts då man smeker en hund på samma Foto: Lena Myrenius Foto: Arkivbild Manimalis.

5 DIALOG sätt som då en mamma ammar sitt barn. Detta hormon motverkar de stresshormoner som ger upphov till bl.a.högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Rent fysiologiskt mår vi alltså bra av kontakten med sällskapsdjur, men det finns fler vinster. Djur och Barn Man har också i ett flertal olika studier kunnat påvisa sällskapsdjurens positiva påverkan på barns utveckling av självkänsla, empati och kognitiv kontroll. Barn som växer upp med sällskapsdjur har ett bättre ickeverbalt språk och högre social kompetens än andra barn. En svensk studie från 2000 har visat att barn som växer upp med sällskapsdjur mindre ofta utvecklar astma eller allergi jämfört med barn utan djurkontakt. Även i skolan har närvaron av djur visat sig göra stor nytta på olika sätt inte minst i olika inlärningssituationer. I ett stort projekt READ (reading, educaion, assistance dogs) har man låtit barn läsa för hundar något som har snabbat på läsinlärningen markant. Ett annat spännande område är barn med bokstavsdiagnoser där ett material REDE (respekt, empati, djur och etik) används på lågstadiet för att lära barn tolka och förstå djur, deras behov och deras uttryck och på så sätt förhindra att barn i oförstånd plågar och misshandlar djur. Djur och Äldre I andra änden av livet då vi åldras har sällskapsdjuren fortfarande och kanske t.o.m. en ökande betydelse. De - ger livet mening även då man blivit ensam - minskar känslan av ensamhet - ökar aktivitetsnivån - minskar behovet av sjukvård ty man känner inte av krämporna Ett försök med undulater som genomfördes på 37 äldreboenden med 200 avdelningar i Tyskland visar tydligt på att alla djurslag, inte bara hund, gör stor skillnad. På 100 avdelningar fick de undulater medan 100 lämnades utan sällskapsdjur. Resultatet av försöket visade: - ökad kontakt mellan de boende - ökad aktivitetsnivå - fler skratt - mindre sjukdomsupplevelse Så slutsatsen blev att en så enkel åtgärd som anskaffandet av undulaterna bidrog till att senarelägga ålderstecken och ökade den fysiska, sociala och psykologiska livskvaliteten för de gamla. Här i Sverige har vi sedan år 2008 en utbildning på Vårdhundskolan med syfte att utbilda vårdhundsteam som skall arbeta på äldreboenden för människor med demens och i rehabilitering av personer som haft stroke eller har förvärvade hjärnskador. Min inledande fråga om huruvida katten får följa med till hemmet hoppas jag skall få det obetingade svaret JA på minst ett äldreboende i varje svensk kommun inom en snar framtid. Redan nu ser jag hoppfulla tecken som annonsen från Stora Sköndal i Stockholm som jag nyligen hittade i tidningen. Manimalis Organisationen MANIMALIS vars ordförande jag varit sedan 1990 har arbetat enträget med målet att det skall vara en mänsklig rättighet, för de som önskar, att omge sig med djur i livets alla skeenden från vaggan till graven. Detta krav betyder också att vi måste respektera såväl djuren som de människor som av någon anledningen inte kan eller vill ha djurkontakt.min övertygelse är att detta bara är en ren attitydfråga om vi kan åka till månen så kan vi bygga ett samhälle där djurägare och icke-djurägare kan leva sida vid sida utan konflikter. Till exempel kan man på äldreboenden avsätta vissa avdelningar som djurfria där kan ev. allergisk personal arbeta, äldre vars anhöriga är allergiker, bo och de som bara inte vill vara med djur. Om man gör så, kan övriga avdelningar dra fördelarna av ökad trivsel och ekonomiska besparingar tack vare minskad medicinförbrukning. Respekten för djuren är ett absolut måste vi får aldrig utsätta djur för skador bara för att de skall göra nytta för oss människor. Därför är det ytterst viktigt att kunnig personal alltid har ansvaret för djuren oavsett om det är på dagis, i skolan, på sjukhus eller äldreboenden som vi utnyttjar deras förmågor. Familjemedlem men inte en liten människa Den minnesgode läsaren minns att jag i början av denna text konstaterade att djuren idag är familjemedlemmar på gott och ont vad menar jag månne med det? Jo, att vi enligt mig inte får glömma att det är djur och inte små människor. Jag tycker mig se en trend till förmänskligande av våra sällskapsdjur både i form av stylade kläder, peruker och liknande men också på hur vi utfodrar dem. Att % av västvärldens hundar och katter är överviktiga är inte djurens fel! Det är viktigt att man ser till att skaffa sig kunskap om hur djur beter sig och vilka behov de har innan man skaffar dem. Katten som ju är vårt vanligaste sällskapsdjur, drygt 1,6 miljoner i Sverige, är ju som jag redan sagt ett solitärt djur och inte flocklevande (om det inte är ett lejon) så de väljer inte frivilligt att bo ihop med andra katter. Därför är det mycket viktigt att de av oss som vill ha flera katter noga väljer ut djur som i generationer av oss har avlats på sociala grunder - då hänvisas vi till uppfödare av raskatter. Om vi istället vill ha en vanlig bondkatt skall vi nog nöja oss med en och låta den vara ensam herre på täppan. Många av de så kallade problem som uppstår med katter som att de kissar inne, river och klöser m.m. är ofta helt naturliga beteenden för katten men eftersom de inte passar oss blir det till problem. Idag är det ju till och med så att man använder psykofarmaka för att påverka för oss besvärliga beteenden hos katter och jag kan tycka att det är fel att katten skall behöva lida för att vi inte kan finna oss i att de är och skall få vara djur med sina naturliga beteenden. Just det faktum att katten är en ensamlevande varelse gör den till utmärkt sällskap för äldre och om bara samhället ändrar attityd så kan man få ha sin katt länge även när de egna krafterna tryter, men värmen av katten i knät betyder så mycket. Jag har en djurägare vid vår klinik som är i behov av personliga assistenter dygnet runt och alla sex assistenterna tar hand om hennes katt eftersom de ser hur mycket den betyder för hennes livskvalitet. Sådant inger hopp och värmer hjärtat på en veterinär som älskar djur men vill att de skall respekteras och behandlas som djur. Ulla Björnehammar, leg.vet specialist i hundens o kattens sjukdomar Gärdets Djurklinik 5

6 ALLERGI Foderallergi eller överkänslighet mot födoämnen är en vanlig orsak till klåda och öroninflammationer på hund. Vetskapen om att fodret kan ge besvär på djuret gör att de som söker för hudproblem eller magbesvär ofta har bytt foder flera gånger innan de söker veterinär. Ska man försöka ta reda på om bekymren beror på fodret räcker det tyvärr inte att bara byta fodersort utan det är mycket mer komplicerat. Det är både tidskrävande och kräver rätt kunskap för att göra en korrekt foderallergiutredning. Följande artikel ska försöka klarlägga orsakerna bakom foderallergi hos hund och katt samt hur man gör för att fastställa att det är det som orsakar djurets symtom. Katter kan också reagera mot födoämnen, det anses i vissa studier till och med vanligare med allergier mot foder på katter jämfört med hundar. Foderallergi eller foderreaktioner Alla djur som reagerar mot födoämnen har inte en äkta allergi orsakad av immunologiska reaktioner utan har bara en intolerans mot födoämnet. I följande text skiljer vi inte detta åt utan kommer för enkelhetens skull kalla alla reaktioner födoämnesreaktioner/ allergier eftersom symtomen är desamma. Reaktionen sker vanligen mot ett eller flera glykoproteiner i fodret hunden eller katten äter. Det är mycket mindre vanligt med reaktioner mot tillsatsämnen och dylikt. Symtom Hundar med födoämnesreaktioner har ofta flera typer av symtom. Ett kardinalsymtom är klåda men återkommande öroninflammationer eller blossande öronlappar är även vanligt. Klådan finns ofta i ansiktet, runt läppar, i öronen, tassar och armhålor och ljumskar. Många hundar kliar även stjärten genom att slicka eller åka kana. Katter kan ha en rad olika symtom vid födoämnesreaktioner men det vanligaste är klåda och rodnad framför öronen, klåda runt hals och nacke, upphöjda röda hudförändringar (granulom) samt överdrivet slickande på magen. Många hundar med foderreaktioner har även symtom från mag-tarmkanalen. Ett vanligt symtom är att hunden har avföring mer än 3 gånger per dag. Andra symtom kan vara lös avföring, gaser och återkommande diarrér eller kräkningar. Klåda på djur kan yttra sig på många sätt. Det vi vanligtvis tänker på är att dju- 6 Foderallergi Klåda kan yttra sig på många olika sätt. Slickande, rullande eller skakande på öronen är fler exempel. Foto: Lena Myrenius ret river sig med tassarna på kroppen men klåda kan yttra sig på många olika sätt. En del slickar sig, naggar, rullar eller stryker sig eller skakar på öronen. Katter är svåra eftersom det vanligaste är att de har ett överdrivet putsbeteende och många gånger går undan för att slicka sig. Det är inte alls ovanligt att ägaren aldrig sett sin katt klia eller slicka sig men att veterinären kan fastställa att så är fallet. Det syns nämligen att hårstråna är avbrutna istället för att de bara ramlat bort som vid andra orsaker till pälsavfall. På hund kan man se missfärgning av saliven som ett indirekt bevis på klåda, då färgas pälsen och blir roströd eller brun. När ska man misstänka foderreaktioner? Födoämnesreaktioner kan uppstå när som helst i livet men är hunden unghund (<1 år) är det den mest troliga orsaken till klåda och hudbesvär om parasiter och infektioner uteslutits. Är hunden äldre (>7 år) och får problem för första gången är det också mest troligt med foderreaktion. Den vanligaste allergin på hund är luftburen allergi och symtomen på dessa två olika allergier är snarlika och båda kan förekomma samtidigt. Studier har visat att 30% av hundar med luftburen allergi även har foderreaktioner och att hundar med svårkontrollerad luftburen allergi ofta samtidigt har problem med matallergi. Med luftburen allergi (atopi) menar vi allergireaktioner mot lutfburna ämnen som kvalster, pollen, mögel och djurepitel. Om djuret besväras av problem med mag-tarmkanalen samtidigt som den har klåda ökar misstanken direkt mot att den lider av foderreaktioner. Hundar med klåda mot läppar och analen har även stor misstanke om foderöverkänslighet samt om den tillhör en ras där luftbu-

7 ALLERGI ren allergi inte är vanligt. Matallergi anses inte lika ärftligt som luftburen allergi även om studier visat att syskon kan utveckla foderallergi. Hundar med återkommande ytliga hudinfektioner utan klåda bör alltid utredas för bakomliggande orsak och fodret är en av de vanligaste orsakerna till detta. Alla olika pusselbitar tillsammans stärker misstanken om foderreaktioner men ett kliande djur med allergimisstanke bör alltid utredas för sjukdomen. Hur utreder man foderreaktioner? Att utreda foderallergi är tidskrävande och kräver noggrannhet. På människa kan man via blodprover eller pricktester ta reda på om man lider av matallergi men förutom dessa prover görs dessutom en diettest för diagnos. På djur är det ännu inte så enkelt. Det finns födoämnestester på marknaden men dessa är dessvärre inte tillförlitliga. Forskning pågår inom detta område och troligen kommer det finnas tester i framtiden. I dagsläget finns ingen annan metod än att utföra en så kallad eliminationsdiet och sedan provokationstest.det innebär att djuret måste äta allergifri kost i 8-12 veckor för att sedan provocera med sitt gamla foder och se om reaktionerna kommer tillbaka. Eliminationsdieten måste noga väljas efter vad djuret tidigare ätit i livet. Inga proteinkällor som den tidigare ätit ska ingå i dieten. Det kan vara mycket svårare än man tror. Det innebär en genomgång av djurets foder från den var valp till vad den äter just nu samt att det måste innefatta alla olika belöningsgodis, tuggben eller matrester. Allergier utvecklas mot ämnen som djuret tidigare träffat på. Det innebär att ger man ett nytt födoämne som den aldrig tidigare ätit kan djuret inte vara allergisk mot det. I vissa fall kan dock korsreaktioner mellan olika födoämnen uppstå, vilket exempelvis kan innebära att om man inte tål lammkött, finns det en del som inte tål nötkött eftersom proteinerna är så lika varandra. Dessa korsreaktioner mellan olika födoämnen är komplicerade och visar på en av alla de fallgropar man kan hamna i när man ska välja diet. Det är även mycket viktigt att dieten följs 100% strikt. Att vara allergisk innebär att man även reagerar mot mycket små mängder av det man inte tål. De flesta har någon bekant med allergi och vet hur oerhört noggrann man måste vara för att inte reaktioner ska uppstå. Jordnötsallergiker kan ofta inte ens vara i samma rum som jordnötsskålen! Om djurägaren fortsätter att ge sin hund annat bredvid dieten är det omöjligt att göra en utvärdering och man får helt enkelt börja om från början. Det är alltid bättre att göra det ordentligt från början och vara strikt än att riskera att det tar ännu längre tid att utreda. Provokation Efter att djuret stått på allergidiet i 8 veckors tid ska man göra en så kallad provokation. Det innebär att man går tillbaka på den kost djuret åt tidigare. På samma gång sätter man över djuret på det gamla hundfodret, matrester, belöningsgodis och tuggben etc. Det är bättre att provocera allt samtidigt eftersom man först bara vill veta om djuret har födoämnesallergi eller inte. Tar man en proteinkälla i taget tar provokationen så lång tid att det finns risk att annat börjar komplicera utredningen och djuret hinner få klåda av andra orsaker eller att man helt enkelt tröttnar. De som reagerar på sitt gamla foder gör det oftast relativt snabbt, ofta redan efter några mål mat, några dagar eller upp till dagars tid. Det bästa är att föra noggrann dagbok över djurets klåda och hudförändringar för att tydligt kunna se när en reaktion kommit. Om djuret reagerar avslutar man provokationen och går tillbaka på eliminationsdieten igen. Denna reaktion brukar vanligen lägga sig inom 1-2 veckor och inte förrän reaktionen lagt sig kan man gå vidare med nya provokationer. Varje födoämne ska därmed helst provoceras i 2 veckor för att man ska vara säker på att djuret tål det. Det innebär att det kan ta månader att provocera varje enskilt ämne och alla djurägare gör inte det utan nöjer sig med att veta vad hunden tål och om det finns något belöningsgodis den kan äta. Vilka ämnen är vanligast med reaktioner emot? Det finns olika studier med listor över de vanligaste proteiner djur reagerar emot men generellt kan man tänka att det som hunden ätit mest av är det mest troliga födoämnet det inte tål. Har exempelvis hunden ätit ett kycklingbaserat foder är det viktigt att undvika kyckling vid val av eliminationsdiet. I olika länder är olika ingredienser mer vanliga i hundmat, vilket gör att man inte alltid kan jämföra studier från exempelvis USA med Sverige och vad svenska hundar reagerar emot. De proteiner som finns listade från olika studier är nöt-, soja-, kyckling-, mjölk-, majs-, ägg-, fisk- och veteprotein. Olika dieter På marknaden hos veterinärer finns så kalllade hydrolyserade dieter. Dessa dieter är framställda genom en process som gör att proteinerna i fodret är spjälkade vilket innebär att kroppen inte reagerar immunologiskt mot ämnet. Dieten kan t ex vara framställd av kyckling som spjälkats så att även en hund med kycklingallergi kan tåla det. I praktiken är tyvärr även detta ännu mer komplicerat än man tror. Det finns många fodertillverkare som tillverkar denna typ Bilder nedan. Hundar med klåda mot läppar, öron och analen är ett vanligt symtom vid foderreaktion på hund. Återkommande ytliga hudinfektioner utan klåda bör utredas för att utesluta foderreaktioner. Foton: Rebecka Frey. 7

8 ALLERGI av foder men i studier har det visat sig att vissa djur i alla fall får reaktioner. Ska man göra en fodereliminering är de hydrolyserade fodren mycket bra men även här bör man välja foder efter vad djuret ätit tidigare och undvika tidigare proteiner om det går. De hydrolyserade fodren har helt klart underlättat utredningen i många fall men tyvärr inte alltid för de mest komplicerade fallen. Andra typer av eliminationsdieter man kan välja är att sätta djuret på en hemlagad eliminationsdiet. Det vanligaste är att man ger djuret exempelvis viltkött och potatis eller ris. De olika köttslag man brukar välja är ren-, älg-, hjort- eller rådjurskött. Denna diet ska på samma sätt vara mycket strikt med enbart en sorts kött och därtill en enda kolhydratkälla. Det man kan lägga till är lite vegetabilisk olja som exvis majs- eller rapsolja och lite salt. Man får även använda allt från det djurslag man valt, dvs om man t ex valt älgkött kan man använda märgben eller lever från älg också. Ska djuret fortsätta att gå på en hemlagad diet mer än under eliminationsdieten måste denna balanseras med vitaminer och mineraler för att få den fullvärdig. Det finns en hemsida på engelska som heter som kan hjälpa till med att göra en fullvärdig diet åt ditt djur. Det är även olämpligt att göra denna typ av diet på växande hundar eftersom den inte är balanserad. Även hydrolyserade dieter bör inte användas före 6 månaders ålder särskilt gäller det storvuxna hundar. Ytterligare en sorts diet som finns är så kallade lågallergi dieter. De innehåller bara en proteinkälla och en kolhydratkälla och inget mer. Det gäller dock att lusläsa innehållsförteckningen på alla foder eftersom namnet ofta kan vara missvisande. De foder som heter exempelvis lamm- och ris innehåller många gånger en rad andra födoämnen exempelvis både ägg, kyckling, vete eller andra proteiner. Det kan kräva tre dieter innan man verkligen hittat den diet som gör att hunden eller katten är symtomfri. Det som brukar göra att djurägarna verkligen orkar prova flera dieter är det faktum att om djuret till slut får en allergifri kost kommer det vara helt symtomfritt utan mediciner! Utsätter man inte djuret för det den inte tål kommer symtomen försvinna. Hudförändringar måste läka De hundar eller katter som kommer till veterinären har tyvärr redan fått flera kroniska symtom, dvs alltifrån svullna, kroniskt inflammerade och infekterade öron, elefanthud i ljumskar och armhålor, furunkulos i tassarna (bölder mellan tårna) eller på katter sår (granulom) som inte läker. För att kunna utvärdera dieten måste helst alla dessa symtom läka under tiden djuret går på diet annars är det mycket svårare att utvärdera den. Kommer till exempel en hund med kroniska öronförändringar bör den allergiutredas. Det innebär att man parallellt med utredningen måste behandla de förändringar som finns eftersom det troligen just är öronen som kommer reagera vid provokationen. Om huden i öronlapparna är kroniskt förtjockad, huden är mörkpigmenterad och hörselgångarna svullna på grund av tidigare allergireaktioner kommer man inte kunna se reaktionen vid provokationen. Detta innebär att många djur måste gå på allergidieter längre än 8 veckor. Under den första tiden på diet gör det ingenting om djuret får behandling med mediciner som kortison eller örondroppar men mot slutet måste detta kunna sättas ut annars går det inte att utvärdera foderbytet. Det som kan göra utredningen ännu svårare är de djur som har två allergier parallellt eftersom de aldrig kommer bli helt klådfria på enbart diet om de samtidigt har exempelvis dammallergi som ger klåda. Sammanfattning Födoämnesreaktioner på djur kan ge klåda och på hund återkommande öroninflammationer. Att utreda födoämnesallergi på djur kräver att djuret sätts på eliminationsdiet i minst 8 veckors tid och det är mycket viktigt att verkligen ge dieten strikt. Om djuret har födämnesallergi kommer reaktionerna successivt klinga av och för de som enbart har denna allergi kommer symtomen helt försvinna och läka av utan annan behandling så länge man inte ger djuret det födoämne det inte tål. Rebecka Frey Leg veterinär Specialist kompetens i Hundens och kattens sjukdomar Steg 2 specialist i Dermatologi Norsholms Djursjukhus Referenser: Muller & Kirk s Small Animal Dermatology, 7th Ed. A systematic review of the evidence of reduced allergenicity and clinical benefit of food hydrolysates in dogs with cutaneous adverse food reactions Veterinary Dermatology Volume 21, Issue 1, pages 32 41, February 2010 Identification of allergens responsible for canine cutaneous adverse food reactions to lamb, beef and cow s milk Veterinary Dermatology Volume 15, Issue 6, pages , December 2004 Treatment of canine atopic dermatitis: 2010 clinical practice guidelines from the International Task Force on Canine Atopic Dermatitis Veterinary Dermatology Volume 21, Issue 3, pages , June

9 TÄNDER Avsaknad av tandanlag Total avsaknad av tandanlag (anodonti) eller nästan alla tänder (oligodonti) är mycket ovanligt. Hos små dvärgraser, toyraser och kortnosiga (brachycefala) hundar är det desto vanligare med enstaka tandförluster (hypodonti) vid de första premolarerna eller sista molarerna. Avsaknad av en eller flera tänder är enbart ett kosmetiskt problem. Avsaknad av mjölktänder är mycket ovanligare än avsaknad av permanenta tänder. Foto: Lena Myrenius Tidiga tandproblem Tändernas utveckling Redan under fosterstadiet bildas hundens tandanlag i käkarna. Denna utveckling som påbörjas under fosterstadiet kallas odontogenes, tandutveckling. Tändernas utveckling fortsätter från det tidiga fosterstadiet dag 25 tills 3 månader efter att valpen föds. Storlek, form och placering av varje tand anses vara genetiskt och förutbestämt för varje tand. Utvecklingen av de permanenta tänderna anses beroende av mjölktandens utveckling, som en följd av detta så utvecklas oftast inte någon permanent tand om motsvarande mjölktands anlag saknas. Den valp som vid 12 veckor saknar en mjölktand (vanligen incissiver eller premolarer) kommer med största sannolikhet att sakna motsvarande permanenta tandanlaget för permanenttanden under fosterutvecklingen utgår från samma Undantag förekommer men är ytterst ovanligt. Att en tand saknas, kan ha flera orsaker som genetisk bakgrund (vilket kan påverka flertal valpar i en kull eller flertalet av tänderna), bero på en infektion eller ett trauma. Från ungefär tre veckors ålder bryter mjölktänderna igenom tandköttet och samtliga mjölktänder är framme vid cirka 12 veckors ålder. Variationer mellan olika raser förekommer. De permanenta tänderna träder fram under perioden 3 månader till cirka 7 månaders ålder. Innan de permanenta tänderna bryter igenom tandköttet resorberas normalt mjölktändernas rötter så att övre delen av roten och emaljkronan faller av. Övertaliga tänder Ett för stort antal tänder (hyperdonti) kan förekomma både som permanenta liksom mjölktänder. Orsaken kan då vara både ärftlig eller en störning i tandens utvecklingsstadier. Övertaliga tänder kan orsaka störningar i bettet om det saknas plats för alla permanenta tänder eller leda till tandstensbildning som i sin tur ger parodontit. Men om de extra tänderna inte orsakar någon klinisk sjukdom är även de enbart ett kosmetiskt problem. För att ställa diagnosen avsaknad av tandanlag, övertaliga tandanlag eller skilja på mjölktänder och permanenta tänder måste hunden röntgas, lämpligen med en tandröntgen som då utförs under narkos. Skador under tandutvecklingen Störningar under utvecklingen (dysplasi) av emalj och/eller dentin i tänderna kan orsakas av yttre omständigheter som trauma eller infektion. Det kan vara en virusinfektion, vilken systemisk sjukdom som helst eller nutritionellt bristtillstånd i tidig ålder som orsakar emaljdysplasi på flera eller alla tänder. Emaljdysplasi kan drabba tänderna Bild 1. Hundens mölktänder består av, i vardera käken 3 st framtänder/ incissiver, (I), en canintand/huggtand (C) och tre kindtänder/premolarer (P). Dessa benämns som de permanenta men i högre sifferserie. Höger överkäkes första incissiv benämnes 501, huggtanden 504 osv för att på motsvarande sätt börja på 601 i vänster överkäke. 9

10 TÄNDER så långt som upp till fyra månader efter födseln. Ibland stora delar eller mindre delar av emaljen och den dåligt mineraliserade dysplastiska emaljen är mjuk samt eroderas snabbt. Exponering av underliggande dentin är mycket smärtsamt men minskar med tiden då det bildas reparerande tertiär dentin i tanden som täcker de öppna dentintubuli. Vid tidig diagnos av dysplasin är lagning med kompositmaterial ett alternativ till rotfyllning eller extraktion som kan bli nödvändigt vid längre framskriden obehandlad sjukdom. Obehandlad emaljdysplasi leder till formation av tertiär dentinet en skrovlig yta som gynnar tandstensformation och ger ökad risk för parodontit. En ärftlig, genetiskt relaterad form av emaljdysplasi förekommer också hos hund. Traumatiska skador Den lilla valpens sylvassa mjölktänder har en förvånande styrka och genomträngande kraft. En aktiv valp testar sina tänder på sin omgivning och traumatiska skador på mjölktänderna är inte helt ovanligt. En avbruten frakturerad huggtand behöver alltid åtgärdas, även om det är en mjölktand som inom en snar framtid ska bytas ut. Den öppna pulpan i valpens munhåla banar vägen för infektioner ner i roten som kan skada den permanenta tanden. Att extrahera en mjölktand är en delikat uppgift även för den mest vane veterinär då den permanenta tanden lätt kan skadas. Även bitskador från syskonvalpar eller andra vuxna hundar kan orsaka skador under huden som bör uppmärksammas då det kan störa skelettets utveckling och i sin tur bettets uteckling. Dessa bettfel är då inte ärftliga. Övertalig permanenttand, P2 i vänster överkäke (206) som med trång placering inte stör bettet men ökar risken för tandstensbildning. Övertaliga permanenta tänder som inte sitter trångt eller stör bettet är endast ett kosmetiskt problem. Foto: Lena Myrenius Persisterande mjölktänder Någon längre tid, det vill säga mer än två veckor, med dubbla uppsättningar tänder permanent tand intill mjölktanden är inte normalt. Dessa persisterande, kvarvarande mjölktänder, ska avlägsnas under narkos av veterinär med vana och kunskap om ingreppet. Oftast är det huggtänderna som sitter kvar längre än normalt (fälls vanligen mellan 4-6 månaders ålder) men även incissiver och premolarer förekommer. Om mjölktanden får sitta kvar bildas snabbt tandsten och en lokal inflammation i tandköttet som kan leda till djupare inflammation, parodontit. Den mest akuta störningen av den kvarstående mjölktanden är att den hindrar den permanenta tandens utrymme att flytta sig ut mot läppens riktning. Detta kan i sin tur leda till i ett trångt bett på framför allt små hundar att bettets passform störs. Störst påverkan har detta vid huggtänderna som är långa i sina kronor och kan tränga in i tandköttet i gommen och orsaka både ett obekvämt bett för individen samt djupa skador i gommen som kan leda till fistelbildningar. Under perioden för tandömsningen luktar ofta valpen lite illa ur munnen då det samlas matrester under de lösa emaljkronorna samt mellan mjöktänderna och de permanenta tänderna. 10

11 TÄNDER Persisterande mjölktänder kan snabbt leda till tandstensbildning och början till en parodontit. Oftast förekommande, är persisterande huggtänder. Foto: Lena Myrenius Retinerade tänder Med retinerad tand menas att tanden inte kan tränga igenom tandköttet utan blir kvar i käkbenet. Med röntgen kan denna diagnos skiljas från avsaknad av tandanlag. En retinerad tand kan orsaka stora problem om den bildar en tandcysta. Tandcystor beter sig som tumörer, då de ofta bryter ned käkbenet på ett aggressivt sätt. Snabb kirurgisk behandling krävs och i långt framskridna fall avancerad käkkirurgi. Då käkbenet kan fraktureras av den nedbrytande processen. Om den retinerade tanden diagnosticeras på ett tidigt stadium innan roten är färdigutvecklad kan tanden beredas väg genom käkbenet och tandköttet genom kirurgi för att växa ut och fungera normalt. Om så inte sker bör tanden avlägsnas kirurgiskt profylaktiskt innan en tandcysta utvecklas. Vanligaste tänderna att retineras och bilda cystor är i området för premolar 1-2 i underkäkarna och underkäkarnas canintänder. Tandcystor kan även bildas i överkäkarna men är ovanligare Den hund som saknar permanenta tänder bör röntgas med tandröntgen för att utesluta att retinerade tandanlag ligger kvar i käkbenet. Foto: Lena Myrenius Tandreglering I Sverige har tandreglering av bettfel varit sparsamt praktiserat, inte i enbart estetiskt syfte utan har målsättningen att ge individen ett bekvämt fungerande bett. Lindrigare bettfel, där tänderna sitter trångt, kan rättas till med hjälp av träning med en gummiboll (typ Kong) som vid lek med hunden pressas mellan tänderna i 10 minuters pass 2-3 ggr per dag. Vid mera komplicerade bettfel där tänderna behöver förflyttas längre avstånd eller i annan riktning än ut i sidled finns idag bra metoder med plastmaterial och liknande tandställningar som hos människa. Ett fåtal veterinärer i Sverige praktiserar detta och en ständigt relevant fråga är alltid ärftligheten. I de fall man tror att ärftlighet ligger bakom bör hundens avelsmöjligheter begränsas samtidigt som bettregleringen utförs. I andra europeiska länder och Nordamerika kastreras alla behandlade djur i samband med tandregleringen. I Sverige finns möjligheten att spärra stamtavlan för avel. Lena Myrenius leg vet, specialist i hunden och kattens sjukdomar klinikveterinär med särskilt tandintresse vid Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg Om Hund&Katts redaktion Ändrade regler för resa till Norge De nya reglerna börjar gälla den 1 maj Mer finns att läsa på För resa med hund eller katt från Sverige Några viktiga punkter: Hundar ska vara id-märkta och inneha pass. Hundar ska avmaskas mot dvärgbandmask (med godkänt preparat) av veterinär timmar innan inresa till Norge. Avmaskningen ska dokumenteras i passet. Katter behöver ej avmaskas. Katter behöver ej heller id märkas eller färdas med pass. Som djurägare kan man inte som tidigare avmaska mot dvärgbandmasken själv utan veterinär måste anlitas. Källa Mattilsynet i Norge Ett enkelt sätt att hålla öronen rena NYHET! Vaxol Vet är en öronspray som på ett naturligt sätt håller öronen rena. Används vid tillfällig klåda och irritation i hörselgången eller i förebyggande syfte. Vid användning fördelas Vaxol jämnt över ytan i hörselgången och mjukar upp torkat öronvax och smuts. Den unika doseringspumpen gör det enkelt att dosera rätt mängd i örat. Vaxol Vet innehåller 10 ml = 200 doser. Finns att köpa på apotek. ABIGO Medical AB Ekonomivägen ASKIM Tel Fax

12 Tidningen Om Hund&Katt Avs EquiLibris HB Torbjörntorp Hälsingsgården Falköping Sverigepremiär för om hund&katt Premiär 12 mars Vi spanar in veterinärmedicinska nyheter för hund & katt åt dig! Registrera dig och läs gratis på nätet. Utgivare EquiLibris HB