Principer för och aspekter på utformning av kursplaner och lärandemål vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.

Transkript

1 Principer för och aspekter på utformning av kursplaner och lärandemål vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Beslutad av fakultetsstyrelsen 7 juni 2006 Inledning Kurs- och utbildningsplaner i det svenska högskolesystemet ska anpassas till nya krav inför övergången till en ny utbildnings- och examensstruktur 1 juli Samtliga universitet och tekniska högskolor i Sverige arbetar med detta just nu. Vid LiU har en universitetsgemensam arbetsgrupp (Bolognagrupp B) fått i uppdrag att samordna en modell för beskrivning av kursens lärandemål och att definiera begreppet learning outcomes. Gruppen har också fått i uppdrag att utarbeta kriterier för när en kurs tillhör grund- respektive avancerad nivå. På fakultetsnivå har en intern arbetsgrupp arbetat med principer för och aspekter på kursplaner och lärandemål för Tekniska högskolan. Syftet är att ge exempel på utformning av kursplaner och lärandemål för några representativa kurser inom LiTH. Kurser inom ingenjörsprogram Centrala begrepp och verktyg har hämtats från det arbete som bedrivits och bedrivs inom CDIO-projektet (The CDIO Initiative) [1]. Dessa begrepp och verktyg kommer att beskrivas kortfattat. I högskoleverkets utvärderingsrapport när det gäller svenska civilingenjörsutbildningar står CDIO-modellen omfattar flera av de faktorer som bedömargruppen anser vara viktiga för att få civilingenjörer med hög kvalitet.. Att använda sig av CDIO när det gäller utformning av civilingenjörsutbildningar är numer en nationell överenskommelse mellan lärosätena och finns också angivet i de av fakultetsnämnden för Tekniska högskolan vid LiU:s beslutade planeringsdokument. ). Tekniska högskolan har i detta beslut också angett att samma modell ska gälla för högskoleingenjörsutbildningarna. Kurser inom matematisk naturvetenskaplig utbildning Kurser som ges för matematisk-naturvetenskaplig utbildning skall följa den LiU gemensamma mallen men ska i valda delar även följa den fakultetsgemensamma mallen. De avsnitt i CDIO-syllabus som finns under styckena 1-3 är direkt överförbara även till matematisk naturvetenskaplig utbildning och stämmer väl med intentionen att matematisk naturvetenskaplig utbildning ska genomsyras av inslag av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt och förmåga att kommunicera vetenskap, (critical thinkning, scientifical methods and communicating science), CSC, vilket beslutades av UNMN En syllabus som också hanterar det som är 1

2 karaktäristiskt för de yrkesverksamma naturvetarna, avsnitt 4 i CDIO syllabus, är under utarbetande och kommer att fastställas under hösten. I de fall då naturvetare och ingenjörer samläser och då målet med kursen tydligt är inriktat mot fordringarna för yrkesexamina (civilingenjör, högskoleingenjör) måste nämnden/kursansvarig överväga om en modifierad kursplan skall göras. Kurser inom program som inte är ingenjörsprogram eller matematiskt naturvetenskapliga program Kurser som ges för utbildningar som inte är ingenjörs- eller matematiskt naturvetenskapliga program, skall följa den LiU gemensamma mallen men ska i valda delar även följa den fakultetsgemensamma mallen. Även om mallen har tagits fram med utgångspunkt från det arbete som bedrivits och bedrivs inom CDIO-projektet så kan principen användas av andra än ingenjörsprogram. Alla utbildningar genomsyras också av inslag av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt och förmåga att kommunicera vetenskap. Punkt 1 till 3 i CDIO syllabus kan användas som grundprincip för samtliga. Precis som i avsnittet ovan, som gäller matematiskt naturvetenskapliga utbildningar kan i de fall där samläsning sker och där målet med kursen tydligt är inriktat mot fordringarna för yrkesexamina (civilingenjör, högskoleingenjör) nämnden/kursansvarig överväga om en modifierad kursplan skall göras. Det som är karaktäristiskt för de utexaminerade från programmen, kan beskrivas i en komplettering liknande avsnitt 4 i CDIO syllabus. Sammanfattning av några av de förändringar som ska göras generellt. Fokus läggs på studenten och studentens lärande dvs. kunskaper och färdigheter, förmågor och förhållningssätt. I propositionen Ny värld ny högskola står: Genom att formulera mål för varje kurs tydliggörs vilka kunskaper varje student förväntas ha vid slutet av kursen för att bli godkänd. De förväntade läranderesultaten, som beskrivs i de nya kursplanerna, ska följaktligen betraktas som tröskelnivå och ska examineras. I utbildningsplanen ska framgå hur kurser och olika aktiviteter leder fram till examensmålen. Även progressionen ska synas. Samtliga kurser skall av lärosätena nivåbestämmas till antingen grundnivå eller avancerad nivå. En och samma kurs kan således inte tillhöra både grundoch avancerad nivå. Kursens poäng ska anges i högskolepoäng d.v.s. dagens poäng x 1,5. Avancerade kurser kan aldrig krävas för examen på grundnivå. Avancerade kurser på utbildningsprogram bör introduceras först efter att studenten har högskolepoäng. För masterexamen skall minst 90 högskolepoäng (inklusive examensarbete) ligga på avancerad nivå och för magisterexamen skall minst 45 högskolepoäng ligga på avancerad nivå. 2

3 Se PM från Bolognagrupp B. Förutsättningar och bivillkor Man kan identifiera ett flertal faktorer som påverkar utformingen av kursplaner och lärandemål, och några av de viktigaste är: Att följa regelverk (högskoleförordning, etc). Att specificera förväntade kunskaper och färdigheter. Att koppla målen för en kurs till programmets mål. Att beskriva progression mellan kurser. Övriga aspekter: Annan väsentlig information till studenter, omfattning, etc. Regelverk De regelverk eller förslag till regelverk som ligger till grund för dokumentet är följande: Regeringens proposition Ny värld Ny Högskola: Remiss ny utbildnings- och examensstruktur (dnr U2006/2478/UH) Arbetsordning för Bolognaprocessen vid Linköpings universitet (LiU 1545/05-40) PM Bolognagrupp B (LiU /06) Fakultetsnämnden för Tekniska högskolan vid LiU:s beslutade riktlinjer till utbildningsnämnderna. Planeringsförutsättningar (Fakultetsstyrelsen FST 06/3) Sätt att specificera förväntade kunskaper och färdigheter. Det finns ett antal olika sätt att specificera förväntade kunskaper och färdigheter, och några av dessa sätt återfinns i Högskoleförordningen, i de s.k. Dublindeskriptorerna och CDIO Syllabus. Högskoleförordningen I utkastet till ny högskoleförordning [2], sid 46, används följande rubriker för att beskriva målen för civilingenjörsutbildningen: Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Under varje rubrik anges ett antal mer eller mindre precisa mål. 3

4 Dublindeskriptorerna De s.k. Dublindeskriptorerna lyder i svensk översättning, se bilaga 2, för utbildning på avancerad nivå: (A) Kunskap och förståelse/insikter (B) Tillämpning av kunskap och förståelse (C) Förmåga att göra bedömningar (D) Förmåga att kommunicera (E) Studiefärdigheter Till varje punkt ges en ganska allmänt hållen formulering av vad målen innebär. Både högskoleförordningens och Dublindeksriptorernas beskrivningar gäller på programnivå. Dublindeskriptorerna är allmänna, medan högskoleförordningens formuleringar gäller för en speciell examen, och därmed är målbeskrivningarna i högskolefördningen avsevärt precisare. 4

5 CDIO Syllabus CDIO Syllabus, se Bilaga 1, är en specifikation över önskade kunskaper och färdigheter hos utexaminerade ingenjörer. CDIO Syllabus kan användas för att formulera mål på både kurs- och programnivå. En detaljerad beskrivning, bakgrund och bakgrund kan fås via [1]. I arbetet med att utveckla CDIO Syllabus har stor vikt lagts vid att beakta framtida arbetsgivares (insdustri, m fl) krav och förväntningar på utexaminerade ingenjörer. CDIO Syllabus har också jämförts med och funnits stämma väl överens med ABET-kriterierna, vilka används för ackreditering av ingenjörsutbildningar i USA. CDIO Syllabus har fyra huvudrubriker: 1. Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper. 2. Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt. 3. Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera. 4. Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav. Varje rubrik har underrubriker på två nivåer, d v s det finns rubriker ner till nivå x.y.z. Se bilaga 1. Under rubrikerna på nivån x.y.z finns sedan ett antal färdigheter listade. Se exempelvis den engelskspråkiga varianten, vilken kan nås via [1]. CDIO Syllabus har en stark tonvikt på färdigheter med hög detaljeringsgrad i beskrivningen av önskade färdigheter, d v s punkterna avdelningarna 2.x, 3.x och 4.x. Det är ofta motiverat att specificera ämneskunskaperna i detalj även inom matematik, naturvetenskap och teknik, d v s inom avdelning 1.x. Man har då möjligheter att för varje enskilt program skapa underrubriker under vilka passar det aktuella programmet. CDIO Syllabus är avsedd för ingenjörsutbildningar, vilket gör den avsevärt mera precis än Dublindeskriptorerna, Bilaga 2, och den erbjuder möjligheter till en långt mera detaljerad specifikation av kunskaper och färdigheter. Ett ansats till att koppla samman rubrikerna i Dublindeskriptorerna med rubrikerna i CDIO Syllabus är: Rubrik (A) hör samman med punkten 1.x i CDIO Syllabus. Rubrikerna (B) och (C) hör samman med punkt 2.x. Rubrikerna (D) och (E) hör samman med punkt 3.x.. Punkt 4.x i CDIO Syllabus representerar färdigheter som är specifika för ingenjörsutbildning. Examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i utkastet till ny högskoleförordning har följande huvudrubriker: Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt 5

6 Under varje rubrik finns ett antal punkter som mera i detalj beskriver vad som förväntas av en utexaminerad civilingenjör. Se Bilaga 4. En jämförelse mellan dessa punkter och CDIO Syllabus ger att CDIO Syllabus stämmer väl överens med examensbeskrivningen i högskoleförordningen. SOLO Det finns flera taxonomier att välja mellan när det gäller att uttrycka studenternas kunskapsbildning. Blooms taxonomi som är en av de mer kända taxonomierna beskriver den kognitiva inlärningsnivån hierarkiskt som fakta, förståelse, tillämpning, analys, syntes och värdering. LiTH har, precis som Lunds Universitet, valt att använda SOLO-taxonomin. SOLO-taxonomin betonar att studenten på varje kunskapsnivå kan såväl tolka som generalisera men med olika komplexitet och helhetssyn (Vägledning för nivåklassificering, LTH vid Lunds Universitet). Nivå1 (Prestructural) Strödda fakta, Ej förstått! Nivå 2 (Unistructural) Fokuserar på relevant område och arbetar med en aspekt. Nivå 3 (Multistructural)Fler och mer relevanta fakta men integrerar dem inte i ett sammanhang. Nivå 4 (Relational)Integrerar fakta och idéer så att de bildar en meningsfull struktur och ett sammanhang. Nivå 5 (Extended abstract)centrala fakta insatta i ett vidare och djupare sammanhang där jämförelser görs paralleller och slutsatser dras och värderingar görs. (John Biggs SOLO). Nivåklassificering av kurser Fakultetsstyrelserna samt områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap har fått i uppdrag att senast 31 december avgöra hur många högskolepoäng från kurser på respektive nivå som kan ingå i examen på respektive nivå. När det gäller hur man kan se på nivåklassificering av kurser hänvisas till dokumentet Vägledning för nivåklassificering av kurser inom civilingenjörsutbildning, LTH vid Lunds Universitet. Nedan följer utdrag ur dokumentet. ( _LT H.pdf) Kriterier för utbildning på Grundnivå samt Avancerad nivå Enligt Riksdagens beslut om ny Högskolelag ( ) skall utbildning på Avancerad nivå, relativt utbildning på Grundnivå: 1. Innebära fördjupning avseende kunskaper, färdigheter och förmågor 2. Ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper 3. Utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer 6

7 4. Utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete Tre operativa kriterier vid nivåklassificering av kurser avspeglar Högskolelagens krav: 1. Nivåförutsättning avspeglar studenternas samlade förkunskaper och mognad 2. Självständighet avspeglar studentens ansvar i lärandeprocessen 3. Examinationsinriktning avspeglar komplexiteten i kunskapsbildningen Begreppet problemlösning är centralt inom civilingenjörsutbildningen, och krav och kriterier måste mer än något annat avspegla studenternas problemlösningsförmåga. Arbetsgruppen ser mycket positivt på Högskolelagens krav, och menar att kombinationen av kunskaper och mognad, förmåga att arbeta självständigt och att hantera komplexa situationer är utmärkande för en kompetent problemlösare på civilingenjörsnivå. Högskoleverket utvärdering, hållbar tillämpning När det gäller högskoleverkets utvärdering av utbildningar till civilingenjör vid svenska universitet och högskolor (Rapport 2006:8R) är kvaliteten generellt mycket bra. När det gäller innehållet i utbildningarna framförs kritik mot att dessa inte innehåller hållbar tillämpning av teknik i tillräckligt hög grad. Dessa områden bör stärkas och integreras i kurser och projekt. Fakultetsstyrelsen för Tekniska högskolan ger i sina riktlinjer till utbildningsnämnderna uppdrag att säkerställa detta under innevarande planeringsperiod. Styrelsens riktlinjer Bland de riktlinjer som styrelsen fastställt för utbildningsnämndernas arbete och som ska beaktas i samband med programmålsbeskrivningar och kursplaneskrivningar är Genusperspektiv i innehåll och form Entreprenörskap 7

8 Koppling mellan kursens lärandemål och programmål Med utgångspunkt från CDIO Syllabus kan kopplingen mellan program- och kursens lärandemål tydliggöras med hjälp av en matris där kolumnerna representerar rurbikerna i CDIO Syllabus och raderna representerar kurserna i programmet. Matrisen nedan visar resultatet av en genomgång av Y-programmet som gjordes Genomgången omfattade programmets obligatoriska kurser av rubrikerna 2.x - 4.x s CDIO Syllabus. CURRICULUM, SYLLABUS & ITU Compulsory corses ht Foundation course TU TU TU IU Linear algebra TU TU T TU (I) I Calculus A TU TU TU Engineering project Int Comput. and Netw. TU IU U TU TU TU 2vt Calculus B TU TU TU TU Electronics& measurem. TU IU I U TU U I Sw theory Logical Design TU U IU U U IU TU TU Matlab TU IU U TU TU TU Scientific Computing 1 IU U U TU U IU I Vektoranalys TU TU TU TU 3ht Scientific Computing 2 TU I U I Complex Analysis TU Program-abstr-modelling TU U IU IU U IU IU IU TU Wave Motion TU TU I T I Mechanics Y1 TU TU TU IU U I TU 4vt Probability TU U Optimization TU IU TU I U U I U Mechanics 2 TU TU TU IU U I TU Comp. Hardw. & Arch. TU U TU IU I U IU I I TU Statistics TU TU TU U U U Elektromagn. Field Th. TU TU TU T U U U 5ht Fourier Analysis TU U I Progr. & Data Structures TU U IU U U TU IU IU TU Modern Physics U U T I T Signals & Systems TU U U U T 6vt Automatic Control TU TU TU TU U I TU TU Elektronics Project Thermodynamics TU U U Spec. Electronics Analog Circuits TU TU TU TU IU U IU U T T T TU TU TU 7ht System Design TU U U U U U IU U I TU TU TU I Digitala Circuits TU TU TU TU I U TU TU TU I 8vt Appl Spec Int Circuits TU TU TU U U U I TU TU T TU VLS I D es ign TU TU TU U U T TU TU T Analog Discr.Time Int. Cir. TU TU TU TU TU TU TU

9 Progression mellan kurser I matrisen ovan används en metod för att beskriva progression mellan kurser som bygger på begreppen Introduce (I), Teach (T) and Utilize (U). Begreppen kan tolkas på följande sätt: I Introduce ( I, svenska introducera)kunskaperna/färdigheterna introduceras, utan att examineras. Dessa kunskaper/färdigheter kan anges under Kursinnehåll men ej bland lärandemålen. T Teach ( U, svenska undervisa)kunskaperna/färdigheterna ingår som lärandemål och examineras i kursen. U Utilize (A, svenska använda)kunskaperna/färdigheterna används i kursen, förutsätts ingå bland kursens förkunskaper och kan därmed anges under Förkunskaper. Det är viktigt att notera att eftersom varje rubrik x.y i CDIO Syllabus har många underrubriker kan flera kurser ha angivit t ex T och U i samma kolumn. Nedan visas ett exempel på en matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabus som berörs i en kurs. För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO Syllabus göras. Matrisen skall följa varje kursplan så att kopplingen mellan programmål och kursmål kan göras och blir tydlig. Använda Undervisa Introducera TSEA03 Digital teknik I U A Kommentar Grundläggande kunskaper i ma- o 1.1 naturämnen X funktionsbegreppet 1.2 Grundläggande kunskaper i teknikämnen X digitaltenik, binär aritmetik 1.3 Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen 2.1 Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning X problemidentifiering o formulering 2.2 Experimenterande o kunskapsbildning X experimentell metodik 2.3 Systemtänkande X avvägningar i val av lösningar 2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt X kreativt tänkande 2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt 3.1 Förmåga att arbeta i grupp X laborationer i 2-grupp 3.2 Förmåga att kommunicera Förmåga att kommunicera på främmande 3.3 språk 4.1 Samhälleliga villkor 4.2 Företags och affärsmässiga villkor 4.3 Att planera system X att modellera system 4.4 Att utveckla system X konstruktionsprocessen 4.5 Att realisera system X test, verifiering 4.6 Att ta i drift och använda 9

10 Examination (tröskelkrav) Tydligt uttryckta betygskriterier som anger hur väl studenten nått de mål som skall anges för varje kurs, i enlighet med regeringens bedömning i avsnitt 6.2.2, främjar också lärandet. Betygskriterierna bör utformas på ett sådant sätt att studenternas incitament att tillägna sig kunskaper inom kursens hela omfång stimuleras. (Prop 2004/05:162). Hur allmänna kriterier för godkänt respektive kriterier för överbetyg ska anges kräver omfattande diskussion och kommer att fastställas senare. Övriga aspekter Kursplanerna bör även innehålla annan information som är relevant för studenterna såsom länk till kursens webb-sida. Viss försiktighet då kopplingen till kursplanen också gör att den kan ses som en bilaga och därmed bli juridiskt bindande. Kursplanen ska vara av en omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig med avseende på det arbete som krävs för att ta fram och underhålla kursplanen. 10

11 BILAGA1 CDIO Syllabus 1 MATEMATISKA, NATURVETENSKAPLIGA OCH TEKNIKVETENSKAPLIGA KUNSKAPER 1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.2. KUNSKAPER I TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER I NÅGOT/NÅGRA TILLÄMPADE ÄMNEN 2 INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.1. INGENJÖRSMÄSSIGT TÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSANDE Problemidentifiering och-formulering Modellering Kvantitativa och kvalitativa uppskattningar Analys med hänsyn till osäkerheter och risker Slutsatser och rekommendationer 2.2. EXPERIMENTERANDE OCH KUNSKAPSBILDNING Hypotesformulering Informationskompetens Experimentell metodik Hypotesprövning 2.3. SYSTEMTÄNKANDE Helhetstänkande Interaktion och framträdande egenskaper hos system Prioritering och fokusering Kompromisser och avvägningar i val av lösningar 2.4. INDIVIDUELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Initiativförmåga och risktagande Uthållighet och anpassningsförmåga Kreativt tänkande Kritiskt tänkande Självkännedom Nyfikenhet och livslångt lärande Planering av tid och resurser 2.5. PROFESSIONELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Yrkesetik, integritet, ansvar och pålitlighet Professionellt uppträdande Aktiv karriärplanering Att hålla sig à jour med professionens utveckling 3 FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA 3.1. ATT ARBETA I GRUPP Att skapa effektiva grupper Grupparbete Grupputveckling Ledarskap Gruppsammansättning 11

12 3.2. ATT KOMMUNICERA Kommunikationsstrategi Budskapets struktur Skriftlig framställning Multimedia och elektronisk kommunikation Grafisk kommunikation Muntlig framställning 3.3. ATT KOMMUNICERA PÅ FRÄMMANDE SPRÅK Engelska Språk i länder av regionalt industriellt intresse Andra språk 4 PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV 4.1. SAMHÄLLELIGA VILLKOR Ingenjörens roll och ansvar Teknikens roll i samhället Samhällets regelverk Historiska perspektiv och kulturella sammanhang Aktuella frågor och värderingar Utvecklande av ett globalt perspektiv 4.2. FÖRETAGS- OCH AFFÄRSMÄSSIGA VILLKOR Förståelse för olika affärskulturer Planering, strategier och mål för affärsverksamhet Teknikbaserat entreprenörskap Att arbeta framgångsrikt i en organisation 4.3. ATT PLANERA SYSTEM Att specificera systemmål och -krav Att definiera systemets funktion, koncept och arkitektur Att modellera system och att säkerställa måluppfyllelse Ledning av utvecklingsprojekt 4.4. ATT UTVECKLA SYSTEM Konstruktionsprocessen Konstruktionsprocessens faser och metodik Kunskapsanvändning vid konstruktion Disciplinär konstruktion (inom ett teknikområde, t.ex. hydraulikkonstruktion) Multidisciplinär konstruktion Konstruktion med hänsyn till multipla, motstridiga mål 4.5. ATT REALISERA SYSTEM Uformning av realiseringsprocessen Tillverkning av hårdvara Implementering av mjukvara Integration av mjuk- och hårdvara Test, verifiering, validering och certifiering Ledning av realiseringsprocessen 4.6. ATT TA I DRIFT OCH ANVÄNDA Att utforma och optimera driften Utbildning för drift Systemunderhåll Systemförbättring och -utveckling Systemavveckling Driftledning 12

13 BILAGA 2 (Anna Nordling, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet ) Dublindeskriptorerna Förväntade studieresultat skillnader mellan de tre nivåerna Nivå A. Kunskap och förståelse/insikter 1. kandidat som stöds av avancerade läroböcker/handböcker med några perspektiv hämtade från forskningsfronten inom kunskapsområdet 2. magister/master som tillhandahåller en plattform för eller möjlighet till originalitet i utvecklandet av eller användningen av idéer, ofta i ett forskningssammanhang 3. doktor som omfattar en systematisk förståelse av sitt kunskapsområde och bemästrar områdets forskningsmetoder Nivå B. Tillämpning av kunskap och förståelse 1. kandidat förväntas kunna tänka ut och ge stöd åt argument 2. magister/master förvärvat problemlösningskompetens i nya eller okända s ammanhang inom bredare (eller mångvetenskapliga) kontexter 3. doktor förvärvat förmåga att tänka ut/formulera planera, genomföra och nyttiggöra en betydande forskningsprocess med vetenskaplig integritet Nivå C. Förmåga att göra bedömningar 1. kandidat som innebär att samla och tolka relevanta data 2. magister/master som visar förmåga att integrera kunskap och hantera komplexitet samt kunna formulera bedömningar baserade på ofullständiga data 3. doktor som bygger på kritisk analys, värdering och syntes av nya och komplexa idéer Nivå D. Förmåga att kommunicera 1. kandidat information, idéer, problem och lösningar 2. magister/master sina slutsatser och den underliggande kunskapen och logiska grunden (begränsad räckvidd) för specialister och i ämnesområden inte insatta åhörare (monolog) 3. doktor med kolleger, det större vetenskapssamhället och med samhället i övrigt (dialog) om de egna expertområdena (stor räckvidd) Nivå E. Studiefärdigheter 1. kandidat förväntas ha utvecklat sådana färdigheter som krävs för att studera vidare med en hög grad av självständighet 2. magister/master förväntas ha utvecklat förmåga att studera på ett i stort sett självstyrt eller självständigt sätt 3. doktor förväntas vara i stånd att främja, inom akademiska och professionella sammanhang, tekniskt, socialt eller kulturellt framåtskridande 13

14 BILAGA 3 (Verb hämtade från existerande kursplaner samt från Blooms taxonomi) SOLO CDIO 1.x CDIO 2.x CDIO 3.x CDIO 4.x 1 Återge strödda fakta, ej förstått Återge strödda fakta, ej förstått Återge strödda fakta, ej förstått Återge strödda fakta, ej förstått 2 lista, citera, beskriva, definiera redovisa söka information, identifiera söka information, citera, beskriva söka information, beskriva, identifiera 3 förklara, exemplifiera, analysera, redogöra för, sammanfatta kunskap beräkna 4 modellera, beräkna, lösa implementera, härleda, prediktera, tillämpa, lösa, tillämpa, välja metod eller lösning, optimera demonstrera, visa 5 värdera, bevisa, verifiera, strukturera generalisera analysera, förklara Använda, utföra exemplifiera, modellera, uppskatta, ta initiativ, tillämpa, använda relatera, separera omsätta bedöma, dra slutsatser, värdera information, planera och prioritera, verifiera, reflektera, kritisera avgöra kreativ, självständig använda avancerade tillämpa teorier / sätta teorier i sammanhang följa överenskomna regler, utföra överenskommen uppgift, sammanfatta information, förklara, kommunicera enligt angivna förutsättningar Argumentera, försvara ta initiativ, utföra flera överenskomna uppgifter parallellt, delta i utformning av gemensamma regler, hantera konflikter, strukturera och presentera information, välja form och metod för kommunikation leda, planera, utvärdera, reflektera, kommunicera i nya sammanhang, argumentera, kritisera, motivera och inspirera analysera, kartlägga konstruera, beräkna, modellera, implementera, förutse, lösa, tillämpa, optimera demonstrera, visa motivera planera, specificera, integrera, syntetisera, utvärdera, reflektera, ha perspektiv, verifiera bedöma följa upp-modifiera 14

15 Bilaga 4. Förslag till examensbeskrivning för civilingenjörsexamen (dnr U2006/2478/UH) Kunskap och förståelse För civilingenjörsexamen skall studenten: Visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga För civilingenjörsexamen skall studenten: Visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar samt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därmed bidra till kunskapsutvecklingen. Visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden, även med utgångspunkt i begränsad information. Visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar. Visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling. för hållbar utveckling. Visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser, och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika målgrupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilingenjörsexamen skall studenten: Visa förmåga att göra en bedömning med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetande om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala, miljömässiga och arbetsmiljömässiga aspekter. Visa insikt om och förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning. Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin färdighet och förmåga. 15

16 BILAGA 5 Kursplanemall År : 2007 Kurskod Kursnamn svenska, högskolepoäng (=gamla poäng x 1,5) /Kursnamn engelska/ För: Utbildningsprogram, frist kurs etc. Prel. schemalagd tid:x timmar Rek. självstudietid:x timmar Utbildningsområde: Ämnesgrupp: Nivå ( avancerad eller grundläggande) Mål: (Förväntade läranderesultat) inklusive koppling till programmets mål Förkunskaper: Påbyggnadskurser Organisation: Kursinnehåll: Inklusive hållbar tillämpning Länk till CDIO-matris kan kopplas till rubriken Kurslitteratur: Examination: Provkod 1 p. Betygsskala (U, G) alt. (U-3, 4, 5) Textfält Hur examinationen genomförs, tröskelkriterier etc. Undervisningsspråk är Institution:. Studierektor: Examinator: Kurshemsida: Ansvarig utbildningsnämnd: Senast ändrad: xx/xx/xx På en länk till kursplanen kan finnas diverse information som tex uppgifter om kursutvärdering, hur man överklagar, hur man får kursbevis mm Dessutom behövs dolda fält för särartslokal 16

17 Bilaga 6 Enligt Kristina Edstöm. Learning Lab, KTH Kursens roll i programmet Målet med dagens övning är att komma fram till en helhetssyn på programmet. Vi använder Svart lådametoden som utvecklats för Farkostteknikprogrammet på KTH och genomförts på flera olika civilingenjörprogram. Förbered dig genom att fundera på vilka förkunskaper din kurs kräver och i vilka kurser på programmet som dessa förkunskaper ges. Fundera också på och vilka efterkunskaper din kurs ger(se figur). Efterkunskaper är ju desamma som kursens mål. Ange också för vilka kommande kurser efterkunskaperna utgör förkunskaper. Exempel på efterkunskap: Efter kursen kan studenten beräkna arbetet utfört av en ideal gas under reversibla och isoterma eller adiabatiska processer. Detta är viktiga förkunskaper till kursen si och så... Glöm inte målen för CDIO-färdigheter, som muntlig och skriftlig kommunikation, teamwork etc, om det ingår sådana i kursen. Det nya är att använda samma format (learning outcomes) för att beskriva förkunskaperna. Presentera alltså förkunskaperna på samma sätt som vi använder när vi formulerar mål: vad är det studenten ska kunna göra när de kommer till din kurs? Undvik uttryck för inre tillstånd som förstå, känna till etc. Använd aktiva verb som förklara, motivera, redogöra för, ge exempel på, lösa, visa, ange, välja, avgöra... Observera: I den här övningen ligger fokus uteslutande på gränssnittet gentemot andra kurser, kurserna i sig betraktar vi som svarta lådor. 17

18 Bilaga 7 Utdrag ur proposition Ny värld-ny högskola 2004/05:162 Mål för kurser Förväntade studieresultat (learning outcomes) är ett centralt begrepp inom högskolepedagogiken och ett nyckelbegrepp inom Bologna-processen. Begreppet förväntade studieresultat används på alla nivåer, från de beskrivningar av varje nivå som fastslagits inom ramen för Bolognasamarbetet till enskilda kurser. Till stor del handlar det om att övergå från ett lärarcentrerat till ett studentcentrerat och målorienterat pedagogiskt synsätt. Den grundläggande principen är i korthet att planeringen av kurser och utbildningar skall ske utifrån beskrivningar av de kunskaper som studenterna förväntas ha tillägnat sig vid slutet av kursen eller utbildningen. Kunskap innefattar i det här sammanhanget flera olika kunskapsformer, såsom faktakunskaper, förståelse, förtrogenhet och färdigheter. Det är regeringens bedömning att lärosätena bör ange mål som beskriver studentens förväntade studieresultat vid avslutad kurs för samtliga kurser på grundnivå och avancerad nivå. Det bör ankomma på regeringen att meddela bestämmelser om detta. Genom att formulera mål för varje kurs tydliggörs vilka kunskaper varje student förväntas ha vid slutet av kursen för att bli godkänd. De beskrivningar i högskolelagen som föreslås för utbildning på grundnivå respektive avancerad nivå bör enligt regeringens bedömning avspeglas i målen för kurser som tillhör grundnivå respektive avancerad nivå. Detta innebär att det är målen för varje kurs som bör avgöra kursens nivåtillhörighet. Därmed bör inte en kurs kunna tillhöra flera nivåer. Huruvida en utbildning till en examen på grundnivå kan innehålla någon kurs på avancerad nivå och vice versa är något som lärosätena själva bör få avgöra med utgångspunkt i de krav som ställs upp i examensbeskrivningarna. Som framgår av regeringens överväganden i avsnitt 8.5 angående tillträdesbestämmelserna för utbildning på forskarnivå och i avsnitt 6.8 om studietiden för doktorsexamen bör kurser på avancerad nivå kunna ingå även i utbildning på forskarnivå. 18

19 BILAGA 8, Johan Malmqvist, Chalmers Examensordnin gens mål 1 Mate matisk a, natur- 2 Individ uella och yrkes CDIO-målförteckningen 3 Förmå ga att arbeta 4 Behov sidenti fiering i Program syfte 1.1 Matematik och naturvetenskap 1.2 Teknikvetenskap 1.3 Fördjupade kunskaper i något/några ämne 2.1 Ingenjörsmässigt tänkande och problemösning 2.2 Experimenterande och kunskapsbildning 2.3 Systemtänkande 2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt 2.5 Professionella färdigheter & förhållningssätt 3.1 Förmåga att arbeta i grupp 3.2 Kommmunikation 3.3 Kommunikation på främmande språk 4.1 S am hälleliga villkor 4.2 Företags- och affärsm ässiga villkor 4.3 dentifiera behov och planering utveckling 4.4 Utveckla 4.5 Implementera/realisera 4.6 Ta i drift, använda, underhålla och avveckla Kunskap och förståelse Visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör X X X X X X X X X X X X X X X X X X Visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete X X X X Visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området X X X X Färdighet och förmåga Visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar, analysera och kritiskt utvärdera tekniska lösningar samt delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till X X X X Visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga samt utvärdera skeenden, även med utgångspunkt i begränsad information X X X X Visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar X X X Visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för hållbar utveckling X X X X X X X Visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser, och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika målgrupper X X Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete X X X X Visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter X X X X X Visa insikt om och förmåga till lagarbeteoch samverkan i grupper med olika sammansättning X Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin färdighet och förmåga X X X 19