Miljörapport Oxelösunds Avloppsreningsverk

Transkript

1 Miljörapport 2015 Oxelösunds Avloppsreningsverk

2 A. Innehållsförteckning Administrativa uppgifter Anläggning Huvudman sid 2 B. Verksamhetsbeskrivning 3 Organisation 3 Tillsynsmyndighet 4 Verksamhetsområde 4 C. Anläggningsbeskrivning AVR 4 Avloppsvattenrening i Oxelösund 4 Förbehandling 5 Biologisk och kemisk rening genom SBR-teknik 5 Biologisk rening 5 Kemisk rening 5 Slambehandling 5 Våtmark 6 Recipient 6 Flödesmätning och beräkning av flöden 6 Desinfektion utgående vatten 6 Fällningskemikalie 6 Polymer 6 Energianvändning 6 Ledningsnät och pumpstationer 7 Anslutna industrier 7 D. Gällande föreskrifter och beslut 8 Tillstånd enligt miljöskyddslagen 8 För tillstånd gäller följande villkor 8 Almänna Villkor 8 Drift och konstruktions villkor 8 Reningsverket 8 Våtmarken 8 Spillvattennätet 9 Utsläpp till vatten 9 Recipient 9 Utsläppsvärden 9 Kemikalier och farligt avfall 10 Lukt 10 Buller 10 Kontrollprogram 10

3 E. Drift- och produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året 11 Förendringar av verksamheten och andra åtgärder sedan föregående år 11 Driftstörningar av betydelse 11 F. Kommentarer 12 Efterlevnad av gällande tillståndsvillkor 12 Allmänna villkor 12 Drift - och konstruktionsviikor 12 Reningsverket 12 Våtmarken 12 Spillvattennätet 12 Utsläpp till vatten 12 Recipient 12 Kemikalier och farligt avfall 13 Lukt 13 Buller 13 Kontrollprogram 13 G. Undertecknande 14 H. Bilagor 15

4 2 A. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Anläggning Avloppsreningsanläggning, Oxelösund Oxelösunds kommun Fastighetsbeteckning: Avloppsreningsanläggning: Iris 10 Våtmark: Brannäs 1:2 samt Stora Hummelvik 1:8 SNI-KOD: Platsnummer Besöksadress: Aspaleden 1 Huvudman Oxelö Energi AB Oxelösund Besöksadress: Sjögatan 28 Tel Juridiskt ansvarig: Organisatoriskt Ansvarig: Oxelö Energi AB s styrelse Vd Per Alm Verksamhetsansvarig: Jonny Jakobsson, tel

5 3 B. VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Oxelö Energi AB är ett kommunägt bolag och ingår sedan 2001 tillsammans med Kustbostäder i en av kommunen ägd kommunkoncern. Kommunfullmäktige utser företagets styrelse och lekmannarevisorer. Oxelö Energi köper administrativa tjänster inom personal, ekonomi, marknad och kundtjänst av Kustbostäder. Oxelö Energi har flera verksamhetsområden förutom VA, så som el, fjärrvärme, stadsnät och renhållning. VA verksamheten har under hösten 2015 genomgått en stor förändring då ny verksamhetsansvarig rekryterats. Tidigare verksamhetsansvarig finns fortfarande i organisationen men är ut hyrd till Nyköping vatten, han kommer vid behov fram till sommaren 2016 agera mentor till den nytillsatte verksamhetsansvarige innan pensionen tar vid. Figur 1, Organisationsträd VA

6 4 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för avloppsreningsverket är Länsstyrelsen. Tillsynsmyndighet för ledningsnätet är Oxelösunds kommun. Verksamhetsområde C. Anläggningsbeskrivning AVR Avloppsvattenrening i Oxelösund Antalet invånare i Oxelösund är c:a Tillsammans med industri och övriga verksamheter ger det upphov till c:a m 3 avloppsvatten per år. SSAB s avloppsflöde utgör ungefär 6,5 % av det totala flödet. Det normala dygnsflödet är c:a m 3. Avloppsreningsverket består av förbehandling, biologisk- och kemisk rening samt slambehandling. Dimensionerande flöde ( q dim) är 290 m 3 /h. Förbehandlingen har kapacitet att klara 4 q dim. De övriga stegen klarar 2 q dim.

7 5 Förbehandling Via självfall leds avloppsvattnet in till pumpstationen i förbehandlingen. Vattnet lyfts sedan med hjälp av tre pumpar om vardera 400 m 3 /h till två rensgaller, med en spaltvidd på 2 mm. Efter renstvätt komprimeras renset till en TS-halt på c:a 40 %. Efter rensgallret rinner avloppsvattnet vidare till två luftade sandfång där sanden avskiljs. Sanden tvättas sedan i en sandtvätt. Efter sandfånget leds vattnet vidare till en pumpstation vars pumpar, 2 st om vardera 290 m3/h, lyfter vattnet till SBR-anläggningen. Pumpstationen står i förbindelse med den gamla sedimenteringsbassängen, som rymmer c:a m 3, vilken numera benämns som utjämningsbassäng 1. Detta innebär att avloppsvatten kan lagras vid större flöden. Då flödet överstiger ett utjämnat maximiflöde (> 580 m 3 /h) till SBR-anläggningen bräddar förbehandlat vatten till utjämningsbassäng 2, som är det gamla kemsteget. Utjämning 2 om m 3 tjänar även som pumpsump för pumparna som lyfter vattnet till våtmarken och Ålöfjärden. Till utjämning 2 leds också det renade vattnet från SBR-anläggningen, vilket medför att förbehandlat vatten blandas med renat vatten från SBR-reaktorerna vid flöden mellan m 3 /h. Det avvattnade renset transporteras tillsammans med hushållsavfallet till Tekniska Verken i Linköping för förbränning/energiutvinning. Den avtvättade sanden transporteras till Björshults avfallsanläggning där det används som konstruktionsmaterial. Biologisk och kemisk rening genom SBR-teknik SBR-processen (Satsvis Biologisk Rening) skiljer sig från en vanlig aktivslammetod på två punkter: 1. Det finns ingen separat enhet för sedimentering utan allt sker i samma bassäng. 2. Tillflödet i bassängen sker satsvis, därav namnet Satsvis Biologisk Rening. Den biologiska reningen sker enligt aktiv slammetoden i två bassänger om vardera m 3. Processen karaktäriseras av att bakterierna utsätts för stark stress genom de inbyggda växlingarna i driftcykeln. Dessa sker mellan aeroba (tillgång på fritt syre), anoxiska (bara nitrat) och anaeroba (inget fritt syre och inget nitrat) förhållanden, samt genom tillförsel av näring (nytt avloppsvatten) och svältperioder. Biologisk rening I den biologiska reningen sker reduktion av syreförbrukande organiskt material (BOD), kväve och fosfor. Syreförbrukande organiskt material avskiljs i aktivslamsteget. Här syresätts avloppsvattnet och det organiska materialet fungerar som föda för bakterierna i slammet. Denna process leder till att flera bakterier bildas och vi får en slamproduktion. Kväve i inkommande avloppsvatten föreligger i huvudsak som ammonium, vilket omvandlas till nitrat genom nitrifikation. Denna process kräver god tillgång på syre. BOD-reduktionen och nitrifikationen pågår således samtidigt. När syretillförseln minskar blir också BOD-reduktionen lägre, men fritt syre kan ersättas av nitrat, där syret finns kemiskt bundet (NO 3 ). Under sådana förhållanden får man även en reduktion av nitrat, denitrifikation. Det sker även en viss biologisk reduktion av fosfor. Kemisk rening Fosforreduktion sker genom s.k. simultanfällning där fällningskemikalie doseras direkt i SBRbassängerna. Möjlighet finns även att dosera i pumpstation 2. Slambehandling Överskottsslam från SBR-bassängerna behandlas genom förtjockning innan det pumpas till centrifug för avvattning och erhåller då en TS-halt på c:a 20%. Rejektvattnet pumpas åter till pumpstation 2 Slammet transporteras till Björshults avfallsanläggning där det efter kompostering med andra organiska material används till konstruktionsmaterial vid bl.a. täckning av avslutade tippområden samt som jordförbättringsmaterial.

8 6 Våtmark Våtmarken har anlagts som en serie av fem om vardera 4-5 ha, grunda dammar på ett 23 hektar stort område av låglänt skog och gammal åkermark. Dammarna är förbundna med kanaler och samverkar i två parallella system, där den sista dammen före utloppet i Östersjön är gemensam. Från avloppsreningsverket pumpas avloppsvattnet (1 800 m) till en fördelningsbassäng vid våtmarkens inlopp. Vattnet slussas därifrån vidare till det södra (S) eller det norra (N) systemet. Dammarna fylls och töms växelvis. S1 töms till S2 och N1 töms till N2, vilka alternerande släpper sitt vatten till SN3. Omsättningstiden från inlopp till utlopp är c:a 1 vecka. Förutsättningarna för en väl fungerande denitrifikation är mycket goda i våtmarken eftersom de förmultnande växtdelarna utgör en perfekt kolkälla och syrefria zoner uppstår då fritt syre åtgår för nedbrytning av organiskt material. Dessa förhållanden är grundförutsättningen för en väl fungerande denitrifikation. Även fosfor och syreförbrukande material reduceras när avloppsvattnet rinner genom våtmarken. Våtmarken fungerar som ett tredje reningssteg för näringsämnen och syreförbrukande material. Vidare utgör våtmarken som ett filter för tarmbakterier, som på sin väg genom våtmarkens dammar och kanaler möter ett helt annat klimat och konkurrens än vad de är vana vid. Från våtmarken mäts utgående vatten med hjälp av ett rektangulärt skibord. Nyttjas ej idag. Recipient Det renade avloppsvattnet släpps ut i Östersjön på två ställen, dels vid utloppet från våtmarken i Ängsviken vid den ostligaste udden på Brannäshalvön, samt det gamla utloppet i Ålöfjärden, som ligger öster om valsverket på SSAB, ca 400 m nordväst om Korpholmen. Vid utloppet från våtmarken är omblandningsförhållandena goda, likaså vid utloppet i Ålöfjärden. Flödesmätning och beräkning av flöden Flödesmätning sker av uppumpad mängd vatten till SBR-bassängerna samt uppumpad mängd till våtmarken och till Ålöfjärden. Bräddat avloppsvatten, d.v.s. inkommande flöden överstigande 4 q dim, mäts i pumpstation 1 när det avleds via ett skibord till intilliggande dagvattendammar. Dagvattendammarna tjänar som reserv för SSAB s kylvattendammar. Det normala är dock att dagvattnet pumpas ut i Ålöfjärden. Desinfektion utgående vatten Desinfektion kan göras med hjälp av doseringspumparna för fällningskemikalier. Nödvändig kemikalie för desinfektion är lagervara som beställs omgående vid behov. Fällningskemikalie PIX 111 SUPERFLOC 492 HMVV används idag som fällningskemikalie Polymer FLOPAM 4240 SSH i storsäck blandas och doseras automatiskt. Energianvändning Elförbrukningen uppgår till MWh på avloppsreningsverket och 232 MWh för pumpstationerna.

9 7 Ledningsnät och pumpstationer Dagvatten och spillvatten avleds i separata system med undantag för vissa delar i centrum där dagvattnet avleds genom spillvattenledningar och belastar reningsverket. Längd vattenhuvudledning 111,08 km Längd vattenserviser 23,5 km 3937st Antal vattenserviserventiler (VSV) 1826 st Antal vattenhuvudventiler (VAV) 848st Längd spillvattenhuvudledning 68,8 km Längd spillvattenserviser 16,35 km 1911st Längd spillvattenbräddavlopp 448,9 m 41st Längd SLTA - Spill lågtryckavlopp 5,2 km Längd SSLTA - Spillservis lågtrykavlopp 1,452 km 162st Längd STRY - Spilltryckavlopp 20,73 km Längd SSTRY - Spillservistryckavlopp 1,727 km 34st Antal tryckspillvatten serviserventiler (SAV) 186 st Längd kombinerade avloppsledningar 1,707 km Antal kombinerat avloppseviser 55st 468 m Längd dagvattenhuvudledningar 94,8 km Längd dagvattenserviser 10,3 km 1369st Kylvattenledning SSAB 6,839 km För att leda avloppsvattnet till reningsverket finns idag sammanlagt 243st pumpstationer som är uppdelade i: LPS 115st. Lågtrycksystem Skandinaviska kommunalteknik SPU 56 st. Spillpumpstation SPUV 72st. Spillpumpstation villa Till varje pumpstation (SPU) hör i princip någon form av nödavlopp. Pumpstationerna är förtecknade i bilaga 7. Anslutna industrier Anslutna industrier är bl.a. SSAB, Oxelösunds hamn, C-rörs gamla fabriksområde, industrierna vid Verkstadsgatan och Bara industriområde. Anslutna bensinstationer är OKQ8 och Statoil.

10 8 D. GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Tillstånd enligt miljöskyddslagen För verksamheten gäller Länsstyrelsens beslut från , Dnr Miljöprövningsdelegationen inom länsstyrelsen lämnar Oxelö Energi AB, nedan kallat bolaget, tillstånd enligt miljöbalken (MB) att på fastigheten Iris 10 i Oxelösunds kommun komplettera befintligt avloppsreningsverk med två reaktorer för satsvis biologisk rening, att driva avloppsreningsverket dimensionerat för pe, samt att på fastigheterna Brannäs 1:2 och Stora Hummelvik 1:8 driva våtmark för rening av avloppsvatten. För tillståndet gäller följande villkor: Allmänna villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsak enligt vad bolaget har angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. Ändringar i verksamheten, som kan vara anmälningspliktiga enligt miljöbalken, t.ex. ombyggnad och reparationer som inte är tillståndspliktiga men som innebär olägenheter för allmänheten eller ökad belastning på miljön, skall redovisas till tillsynsmyndigheten i god tid innan de genomförs. 2. Berörd personal skall vara informerad om innehållet i beslutet. Drift och konstruktionsvillkor Reningsverket 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. 4. Vid haverier och ombyggnads- eller underhållsarbeten på avloppsreningsanläggningen, pumpstationer eller ledningsnät som medför att reningsanläggningen eller pumpstationer helt eller delvis måste tas ur drift, får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får därvid föreskriva att nödvändiga åtgärder för att begränsa föroreningsutsläppen. 5. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 6. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Tillsynsmyndigheten skall i samråd med bolaget, länsveterinär och smittskyddsläkare avgöra när desinfektion skall ske och vilken metod som skall användas. Våtmarken 7. Avloppsvatten som leds till våtmarken skall ha genomgått minst mekanisk och kemisk rening

11 9 Utsläpp till vatten 8. Dammarnas och dikenas botten och sidor skall vara så täta att avloppsvatten inte läcker ut genom sidorna eller infiltrerar ned till grundvattnet. Grundvatten får inte heller läcka in i våtmarken. 9. Vid återanvändning av skördad biomassa och bottenslam eller sediment från våtmarken skall det behandlas på sådant sätt att spridning av sjukdomsframkallande organismer förhindras. 10. Väl synliga informationsskyltar skall finnas i anslutning till våtmarken som upplyser att det är avloppsvatten som behandlas i våtmarken. Inloppsdammarna skall vara instängslade. 11. Våtmarken skall skötas så att dess karaktär som våtmark och strövområde bibehålls. Spillvattennätet 12. För spillvattennätet skall det alltid finnas en aktuell saneringsplan, vilken skall revideras varje år under januari och omfatta en framförhållning om tre år. För år ett redovisas de åtgärder som beslutats genomföras innevarande år och för de övriga åren skall förslag på åtgärder anges. Revideringen skall ske i samarbete med tillsynsmyndigheten och även omfatta en översyn av målet. Recipient 13 Avloppsvatten skall i första hand släppas ut i våtmarken. Vid höga flöden eller för vård eller skydd av våtmarken kan utloppsledning till Ålöfjärden användas. Utsläppsvärden 14 Resthalterna av organiska ämnen och fosfor i det behandlade avloppsvattnet får sammanlagt från utsläpp från våtmarken och direkt från avloppsreningsverket, från och med 2004, som gränsvärden** ej överstiga 10 mg BOD 7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknade som medelvärde för kalenderår. 15 Resthalterna av organiska ämnen och fosfor i det behandlade avloppsvattnet får sammanlagt från utsläpp från våtmarken och direkt från avloppsreningsverket, från och med 1:a kvartalet 2004, som riktvärden* ej överstiga 10 mg BOD 7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknade som medelvärden för kvartal. 16 Resthalterna av kväve i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde* inte överstiga 15 mg totalkväve per liter beräknat som medelvärde för kalenderår.

12 10 Kemikalier och farligt avfall 17 Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras på torr och mot omgivningen tät plats så att eventuella läckage inte kan förorena omgivningen. Ovanstående ämnen samt bränsle i flytande form skall förvaras invallade. Invallningen skall rymma minst hela det största kärlets volym samt 10% av övriga kärls volym som förvaras i invallningen. Lukt Buller 18 Om besvärande lukt uppstår från reningsverk, ledningsnät eller våtmark skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka skada eller olägenhet. 19 Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde* utomhus vid närmaste bostäder än 55 db(a) vardagar mån-fre dagtid (kl ) 45 db(a) nattetid (kl ) 50 db(a) övrig tid Momentana ljud nattetid (kl ) får ej överskrida 55 db(a). Kontrollprogram 20 Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten och följas. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Till grund för kontrollprogrammet skall bland annat ligga Naturvårdsverkets föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS 1994:7). Förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter det att beslutet vunnit laga kraft. *Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, medför en skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. **Med gränsvärde avses ett värde som inte får överskridas. Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap. 25 tredje stycket MB åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor angående tillfälligt överskridande av villkor i samband med ombyggnad eller reparation, tillfälliga utsläpp av orenat eller ofullständigt renat avloppsvatten i samband med ombyggnaden av avloppsreningsverket samt hantering av slam.

13 11 E. DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDE SAMT KONTROLLRESULTAT UNDER ÅRET Förändringar av verksamheten och andra åtgärder sedan föregående år Utbyggnaden av kommunikation med pumpstationerna via radio har fortsatt och är nu så gott som avklarad. Danviksudde, som tidigare tillhörde Granvikens samfällighet för vatten och avlopp, har införlivats till kommunens verksamhetsområde gällande ett 10-tal fastigheter. Under året utökades verksamhetsområdet med V Femöre där nya VA-ledningar har anlagts för att serva bebyggelsen på V Femöre samt Tallholmen, Jogersö-Berga och de mindre öarna i tillhörande arkipelag. Även ny anlutningsledning från Motorbåtsvägen fram till Alkärsvägen anlades. Här uppfördes en ny pumpstation för V Femöre och angränsande områden. I samband med VA-arbetena anlades GC-bana som en fortsättning på Oxelösunds GC-nät. Sista etappen av huvudledningen för dricksvatten upp till vattentornet har avslutats, vilket innebär att hela sträckan mellan Stavstubackens ventilkammare och vattentornet nu har ny ledning. På våtmarken har vissa underhållsarbeten vidtagits samt utbyte av två trätuber med nytt trädäck. Driftstörningar av betydelse Kontrollresultat Utsläppskontroll Provtagning av inkommande avloppsvatten sker med automatisk provtagare som är flödesstyrd. Utgående från verket uttas vid tappning av SBR-bassängen. I våtmarkerna utförs provtagning som stickprov 3 ggr/vecka. Delprov på färdigbehandlat slam tas i samband med tömningen på den container som används vid transporten. Delproven samlas frysta till ett halvårsprov. Analyser av vatten- och slamprover utförs av Nyköpings Vatten Nyköpings kommun och Alcontrol AB i Linköping. Uppgifter om drift- och produktionsförhållanden samt resultat av utsläppskontrollen för reningsverket redovisas i bilagorna.

14 12 F. KOMMENTARER Efterlevnad av gällande tillståndsvillkor Allmänna villkor 1. Villkoret har uppfyllts. 2. Villkoret har uppfyllts. Drifts- och konstruktionsvillkor Reningsverket 3. Villkoret har uppfyllts. 4. Villkoret har uppfyllts. 5. Villkoret har uppfyllts 6. Har inte varit aktuellt. Våtmarken 7. Villkoret har uppfyllts. 8. Villkoret har uppfyllts. 9. Villkoret har uppfyllts. Slam från fördelningsbassängen har tillförts slamtorkbäddarna. 10. Villkoret har uppfyllts. 11. Villkoret har uppfyllts. Spillvattennätet 12 Följer saneringsplanen, Villkoret har uppfyllts. Utsläpp till vatten Recipient m3 har leds ut till Ålöfjärden, vilket utgör c:a 2% av det totala flödet 14. Villkoret har uppfyllts. Årsmedelvärde för syreförbrukande material slutade på 3,00 mg BOD 7 /l Årsmedelvärde för totalfosfor slutade på 0,07 mg Tot-P/l 15. Villkoret har uppfyllts: mg BOD 7 /l. mg Tot-P/l Kv 1 3,0 0,099 Kv 2 3,0 0,054 Kv 3 3,0 0,080 Kv 4 3,0 0, Villkoret har uppfyllts Årsmedelvärde slutade på 3,57 mg Tot-N/l.

15 13 Kemikalier och farligt avfall Lukt Buller 17. Villkoret har uppfyllts 18. Villkoret har uppfyllts 19. Villkoret har uppfyllts. Kontrollprogram 20. Villkoret har uppfyllts. (Kontroll för provtagning finns och är insänt till Lst. Samarbete med SSAB och Hamnen har lett till att vi har en gemensam samordnad recipientkontroll för kusten kring Oxelösund. Provtagning har skett i samband med Kustvattenvårdsförbundets provtagningar. Utvärdering sker av Stockholms universitet. Institutionen för Systemekologi). Provtagning av slammet m m sköts enl kvalitetsmanualen för Revaq.

16 14 F UNDERTECKNANDE Benita Vikström Ordförande Oxelö Energi AB

17 15 G BILAGOR 1. Anslutning och ledningsnätuppgifter 2. Kontrollmetoder för bräddning och bräddningsmängder 3. Bräddningsuppgifter från ledningsnätet 4. Slamanalyser 5 Kemikalier, metalltillförsel med fällningsmedel, miljöfarligt avfall och övrigt avfall 6 Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer 7. Förteckning över pumpstationer 8. Utgående föroreningsmängder från våtmarken år Utgående föroreningsmängder från reningsverket till Ålöfjärden år Utgående föroreningsmängder totalt år 2015, i förhållande till gräns- och riktvärden

18 Miljörapport för år: 2015 Avloppsanläggning/Kommun Bilaga 1 Oxelösunds kommunala reningsanläggning ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER VATTENVERK, antal anslutna personer: AVLOPPSANL, antal anslutna personer: C:a anslutna person.ekv.(pe)* anslutna pe från industrin m.a.p. BOD7 * Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD7-belastning och 70 g BOD7/person/dygn Månad Prod. mängd Mängd avlopps- Månadsdifferens Nederbörd Anmärkningar renvatten**, m3 vatten, m3 m3 Antal mm Maxdygn I II II-I mm/d Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa **Kan utgå vid markant skillnad mellan vattenverkets försörjningsområde och avloppsanläggningens verksamhetsområde UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER Debiterad mängd renvatten, m3 Spolvatten, utläckage och liknande renvatten, m UPPGIFTER OM LEDNINGSNÄTET Kombinerat system Antal Antal bräddavlopp Anm Antal % av ledningsnät pumpstationer Vid pumpstation Övriga nederbördsmätare < 1% Anmärkningar Nederbördsuppgifterna hämtade från SSAB:s mätstation.

19 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 2 Avloppsanläggning/Kommun Oxelösunds kommunala reningsanläggning BRÄDDNING OCH BRÄDDNINGSMÄNGDER KONTROLLMETODER Kontrollmetoder för bräddning på ledningsnätet Beskriv kontrollmetod (mätutrustning/typ av datormodell, utförande m.m.) Bilaga 2 Ombyggnad av pumstationer pågår. Nu kvarstår endast 5 st När stationerna byggs om till radiokommunikation läggs beräkning av bräddat flöde in. För övriga pumpstationer registreras tid och tillfälle. Kontrollmetoder för bräddning vid avloppsreningsverket Bräddning till dagvattendammen rinner över ett skibord där flöde mäts. TOTAL BRÄDDNING I SYSTEMET Vid hydraulisk över- Vid driftavbrott Totalt Totalt i procent av belastning, m3 m3 m3 utg. avloppsvatten, % Ledningsnät/Pst ,08% Avloppsverket Summa ,30% Anmärkning Med bräddning vid ARV menas här utsläpp till dagvattendammen

20 Bilaga 3 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 3 Avloppsanläggning/Kommun Oxelösunds kommunala reningsanläggning BRÄDDNINGSUPPGIFTER FRÅN LEDNINGSNÄTET Plats för utsläpp Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod Bräddning vid hydraulisk överbelastn Bräddning vid driftavbrott Benämning frekvens av larm för bräddat vatten Brädd- Bräddad Anmärkning Brädd- Bräddad Anmärkning frekvens mängd frekvens mängd (t.ex. orsak) Pumpstationer timmar tillfällen timmar tifällen Femöreplan 03 1 ggr/v Summa antal/tid 08: G:a Oxelösund 04 1 ggr/v Summa antal/tid 00: Verkstadsgatan nr 15 1 ggr/v Summa antal/tid 00: Åkersvägen 25 1 ggr/v Summa antal/tid 00: Stjärnholm 33 1 ggr/v Summa antal/tid 04: Summa 1377 Bräddning sker direkt eller indirekt till Östersjön i samtliga fall.

21 Bilaga 4 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 4 Avloppsanläggning/Kommun Oxelösunds kommunala reningsanläggning SLAMANALYSER Laboratorium ALcontrol AB Box 1083, Linköping Parameter Enhet Medel- Max- Värden > grv Antal prov Mängd ph värde värde slam till jordbr och provtyp kg/år SFS 1998:944 Torrsubstans vikts-% 20, Glödgn.förlust % av TS 72,9 2 ÅRP **) N-tot g/kg TS 58,0 2 ÅRP **) P-tot g/kg TS 20,0 2 ÅRP **) NH4-N g/kg TS 13, Kalkverkan(CaO) mg/kgts 9,60 2,3 Järn mg/kgts 54900, ,3 Aluminium mg/kgts Bly mg/kgts 12,8 > ÅRP **) 3,0 Kadmium mg/kgts 0,60 > 2 2 ÅRP **) 0,14 Koppar mg/kgts 285, ÅRP **) 67 Krom mg/kgts 30,0 > ÅRP **) 7,0 Kvicksilver mg/kgts 0,50 > 2,5 2 ÅRP **) 0,12 Nickel mg/kgts 13,6 > 50 2 ÅRP **) 3,2 Zink mg/kgts 281,0 > ÅRP **) 66 Kobolt Silver Cyanid mg/kgts mg/kgts mg/kgts Nonylfenol mg/kgts 1, ÅRP **) 0,23 PAH mg/kgts 0, ÅRP **) 0,11 PCB mg/kgts 0,03 0,4 2 ÅRP **) 0,01 Toluen DDT Diftalater (DEHP) mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts **Med ÅRP menas här samlingsprov över ett halvår, där ett slamprov har tagits ut per transportcontainer och frysts.

22 Bilaga 5 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 5 Avloppsanläggning/Kommun Oxelösunds kommunala reningsanläggning KEMIKALIER, METALLTILLFÖRSEL MED FÄLLNINGSMEDEL, MILJÖFARLIGT AVFALL KEMIKALIETILLSATSER Användning/ Typ och sammansättning Mängd Varuinfo. Anm. Ändamål ton/år bifogas ja nej Fällning Järnkloridlösning fr Kemira PIX-111 Superfloc x Kväverening Slambehandling Polymer Flopam 4240 SSH SNF Nordic AB 3 x Desinfektion Ledningsnätet Övrigt (t.ex. sm TILLFÖRSEL AV TUNGMETALLER GENOM DOSERING AV FÄLLNINGSKEMIKALIER Fällningsmedel Kemiska data Bly Kadmium Koppar Krom Kobolt Kvicksilver Nickel Zink mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg PIX 111 <0,3 <0, <0, MILJÖFARLIGT AVFALL (koder och avfallstyper anges på blankettens baksida) Kod** Typ av avfall samt ursprung Sammansättning Mängd Transportör Slutbehandling ÖVRIGT AVFALL Typ av avfall (benämning enligt SNFS 1993:1) Mängd Sand, trasor mm från rensgaller c:a 18 ton ** Kod Avfallstyp 1 Oljeavfall 2 Lösningsmedelsavfall 3 Färg- och lackavfall 4 Limavfall 5 Starkt surt eller alkaliskt eller annat frätande avfall 6 Avfall som innehåller kadmium 7 Avfall som innehåller kvicksilver 8 Avfall som innehåller antimon, arsenik, barium, beryllium, bly, kobolt, koppar, brom, nickel, selen, silver, tallium, tellur, vanadin eller zink 9 Avfall som innehåller cyanid 10 Avfall som innehåller PCB 11 Bekämpningsmedelsavfall 12 Laboratorieavfall Ovanstående indelning i avfallstyper ingår i Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1993:1) om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och i den förordning (1985:841) om miljöfarligt avfall som gäller då dessa Allmänna Råd ges ut.

23 Bilaga 6 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 6 Avloppsanläggning/Kommun Oxelösunds kommunala reningsanläggning UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER Plats Åtgärd Kod* Längd Orsak** Anmärkning meter Pumpstationer V-femöre ny station för V-femöreprojektet ÅP ARV Förbehandling Service av rensgaller m fl ÅP Slamhantering Slamcentrifug service ÅP Våtmark Utbyte av trätuber 2 st + gångbro/trädäck ÅP Röjning av sly och iordningställt Ö av utloppet samt grusat av gång stråken Ledningsnät Vattentornsledningen Ny ledning 689 ÅP Motorbåtsvägen ny ledning 370 ÅP Kommentarer Noteringar (datum, område) över saneringsplan/åtgärdsplan *Koder S = Spillvatten **Orsak ÅP = Enl.Åtgärdsprogram D = Dagvatten A = Akutåtgärd R = Renvatten LB = Ledningsbrott K = Kombinerad OG = Ombyggnad gata N = Nyanläggningar Ö = Övrigt

24 Bilaga 7 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 7 Avloppsanläggning/Kommun Oxelösunds kommunala reningsanläggning FÖRTECKNING ÖVER PUMPSTATIONER nr Larm Namn nr Larm Namn 1 Häggen 28 OMBK 2 Thams plam 29 Näsuddsvägen 3 Femöreplan 30 Kanotklubben 5 Ramdalshamnen 31 Trossgränd 6 Jogersö 1 32 OXSS 8 Vallstigen 33 Stjärnholm 9 Harudden 34 Björntvätten 10 Sjöängen 35 Nötuddsvägen Nyängen 36 Nötuddsvägen Bergsund 37 Varvet 13 Norra Peterslund 38 Koltrastvägen 14 Saxvägen Tegelbruksvägen 15 Verkstadsgatan 40 Smedbacken 16 Fiskarstugan 41 Kaj Saxvägen Trossgränd 18 Maskingatan 43 Trappviken 19 Lärarvägen 44 Jogersö 1: Ramdalens IP 45 Jogersö 1:20 21 Djurgården 46 Jogesö 1:75 22 Ga:Oxelösund 47 Sailor 23 Kanalvägen 8 48 Djursvik 24 Kanalvägen 4 49 Stålbyn 25 Inskogen 50 Iden 26 Jogersö kolonin 51 Granvägen 27 Fiskehamnen V.a Femöre 54 Gösvägen 55 Sikvägen 56 Talluddsvägen Talluddsvägen 15

25 Bilaga 8 Utgående föroreningsmängder från våtmarken år 2015 BOD7 COD TOC NH4-N NO2+3-N Tot-N Tot-P Månad flöde m3 kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l Januari , , , , , ,45 14,1 0,073 Februari , , , , , ,75 8,3 0,044 Mars , , , , , ,03 7,0 0,040 Summa 1:a kv , , , , , ,74 29,3 0,052 April , , ,0 14 0, , ,85 6,0 0,046 Maj , , ,5 14 0, , ,35 5,8 0,042 Juni , , ,0 21 0, , ,30 9,3 0,062 Summa 2:a kv , , ,5 49 0, , ,50 21,0 0,050 Juli , , ,5 19 0, , ,30 9,9 0,078 Augusti , , ,0 10 0, , ,96 6,6 0,071 September , , ,3 18 0, , ,23 12,7 0,078 Summa 3:e kv , , ,6 47 0, , ,16 29,3 0,076 Oktober , , ,5 12 0, , ,00 4,1 0,042 November , , ,5 17 0, , ,70 6,2 0,037 December , , , , , ,30 9,0 0,057 Summa 4:e kv , , , , , , ,045 Summa , , , , , , ,056

26 Bilaga 9 Utgående föroreningsmängder från reningsverk till Ålöfjärden år 2015 BOD7 COD TOC NH4-N NO2+3-N Tot-N Tot-P Månad flöde m3 kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l Januari , , , , ,00 12,0 1,30 Februari , , , ,2 76 9,80 5,9 0,76 Mars , , , , ,00 10,8 1,10 Summa 1:a kv , , , , ,9 28,7 1,05 April , ,00 0,0 - Maj , , ,20 4 6, ,00 1,2 1,60 Juni , , , , ,00 1,3 0,11 Summa 2:a kv , , , , ,00 2,4 0,57 Juli , , ,3 4,40 4,1 2,9 13 9,10 1,3 0,94 Augusti ,0-0,0 September ,02 0,10 3,5 14,30 3,16 13,00 0,61 2,50 Summa 3:e kv , , ,3 2,25 8 8, ,05 2,0 1,72 Oktober ,0 November ,0 0-0,0 December ,0 0-0,0 Summa 4:e kv ,0 0, ,00 0,0 - Summa , , , , , , ,84

27 Bilaga 10 Utgående föroreningsmängder totalt år 2015 Grv/Riktv Riktv Grv/Riktv 10,00 15,00 0,30 BOD7 COD TOC NH4-N NO2+3-N Tot-N Tot-P Månad flöde m3 kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l Januari , , , , ,75 26,1 0,129 Februari , , , , ,91 14,1 0,072 Mars , , , , ,29 17,8 0,096 Summa 1:a kv , , , , ,98 58,0 0,099 April , ,0 14 0, , ,85 6,0 0,046 Maj , ,6 18 0, , ,43 7,0 0,050 Juni , ,0 86 0, , ,99 10,5 0,065 Summa 2:a kv , , , , ,76 23,4 0,054 Juli , ,5 25 0, , ,39 11,3 0,088 Augusti , ,0 10 0, , ,96 6,6 0,071 September , ,3 18 0, , ,25 13,3 0,082 Summa 3:e kv , ,6 54 0, , ,20 31,2 0,08 Oktober , ,5 12 0, , ,00 4,1 0,04 November , ,5 17 0, , ,70 6,2 0,04 December , , , , ,30 9,0 0,06 Summa 4:e kv , , , , , ,05 Summa , , , , , ,07