inga vänner utom bergen

Transkript

1 Ingmar Karlsson inga vänner utom bergen Kurdernas historia HISTORISKA MEDIA

2 Historiska Media Box Lund Historiska Media och Ingmar Karlsson 2017 faktagranskning Mohammad Fazlhashemi översättning av citerade texter Ingmar Karlsson kartor Lönegård & Co sättning Åsa Björck omslag Miroslav Sokcic omslagsbild Jacques Pavlovsky/Getty Images tryck ScandBook AB, Falun 2017 tryckning isbn

3 Innehåll Kartförteckning 6 Förord 7 Kurdistan geografi, språk och religion 11 Myter, historieskrivning och historia 27 Den framväxande kurdiska nationalismen 51 Turkiet 72 Irak 121 Iran 175 Syrien 205 Storkurdistan en utopi 236 Ordförklaringar 241 Uttal av turkiska bokstäver 243 Litteratur 245 Personregister 249

4 Kartförteckning Områden med kurdisk majoritet 10 Kurdernas olika språk 14 Mahabadrepubliken 183 Självstyrande kurdiska regioner i Syrien och Irak 235

5 förord Några exakta uppgifter om antalet kurder i dag finns inte. En vanlig uppskattning är mellan 30 och 35 miljoner. Trots att de i årtusenden levt i ett sammanhängande område större än Sverige har de aldrig varit självständiga och är i dag världens största folk utan egen stat. Numera är det kurdiska området uppdelat på fyra nationalstater: Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Den enda fråga som kan sägas ha enat dessa är motståndet mot kurdernas nationella strävanden. Kurderna i dessa fyra stater har i sin tur två saker gemensamt. Många känner att de har en gemensam kurdisk identitet, även om den kan variera i styrka, och de är alla beroende av majoritetsbefolkningen i de stater där de lever. Kurdfrågan är emellertid inte bara liktydig med en kurdisk minoritets kamp mot majoriteten i de stater där de i dag lever och den passar heller inte in i ett enkelt schema av förtryckare mot förtryckta. Den är fylld av paradoxer och motstridiga komponenter, krig mellan stammar, skilda språk, konkurrerande samhällssystem, medeltida ridderlighet, brutalitet, idealistisk nationalism och separatism. Spänningarna är stora mellan ett arkaiskt stamsamhälle och framväxten av ett modernt civilt samhälle, mellan konservativa politiker och radikala rörelser. Till den kurdiska problematiken hör också att 7

6 inga vänner utom bergen kurderna bor i ett område av stor strategisk och ekonomisk betydelse och att de ofta utnyttjats och låtit sig utnyttjas av både grannstaterna och rivaliserande stormakter. Kurderna har dessutom i sin långa historia saknat en enande nationell gestalt och pådrivare. Ingen har tagit på sig eller kunnat axla rollen som kurdisk ledare och företrädare för en pankurdisk nationell idé. I stället har ledarskapet präglats av ett stamtänkande. Boken är en omarbetning och utvidgning av min bok Kurdistan Landet som icke är (Wahlström & Widstrand 2007). Då såg framtiden för kurdernas nationella strävanden ljusare ut än någonsin tidigare. I Turkiet var kraven på politiska och kulturella rättigheter på väg att uppfyllas som en följd av Turkiets förhandlingar om ett medlemskap i EU. I den i praktiken självständiga autonoma kurdiska regionen i Irak (KRG) tycktes de ledande politikerna Jalal Talabani och Massoud Barzani ha kunnat gå från rollen som stamledare och krigsherrar till kurdiska statsmän och göra KRG till ett centrum för kurdisk kultur och politiskt medvetande. Nu, tio år senare, är situationen en helt annan. I Turkiet har Erdoğans politik och maktfullkomlighet fört utvecklingen tillbaka till det inbördeskrigsliknande tillstånd som rådde för 20 år sedan. I Irak har den kurdiska regionen destabiliserats av interna politiska motsättningar, fallande oljepriser och inte minst av IS härjningar som än mer drabbat Syrien där en kurdisk statsbildning med en osäker framtid utropats. Till detta kommer så all den osäkerhet som är förknippad med den nya amerikanska administrationens politik. Syftet med denna bok är att ge en historisk bakgrund till situationen i dag, belysa denna och diskutera förutsättningarna 8

7 förord för att kurdernas grundläggande mänskliga och medborgerliga rättigheter skall kunna garanteras i de stater där de lever. Slutsatsen är att en nationalstat som omfattar alla de områden där kurder i dag lever förblir en utopi av historiska och realpolitiska skäl. Lund, april 2017 Ingmar Karlsson 9

8 Aralsjön karta 1. Kurdernas utbredning i majoritet RYSSLAND Områden med kurdisk majoritet Svarta havet (mörkgrå markering) Tiblisi Istanbul Baku Jerevan Ankara TURKIET Kaspiska havet Tabriz Van Diyarbakir Konya Meshed Teheran Mosul AFGHANISTAN Kirkuk SYRIEN Nicosia Bakhtaran LIBANON CYPERN Bagdad Damaskus Beirut Medelhavet IRAN Zahedan ISRAEL IRAK JORDANIEN Amman Tel Aviv Jaffa Shiraz KUWAIT Kuwait

9 Kurdistan geografi, språk och religion Var ligger Kurdistan? Kurdistan betyder kurdernas land men någon allmänt accepterad geografisk definition finns inte och har aldrig funnits. Även kurdiska nationalister har olika åsikter om var gränserna för Kurdistan går. Genom historien har ordet Kurdistan heller aldrig varit beteckning för en internationellt erkänd statlig eller politisk enhet. Det persiska ordet Kurdistan betecknade en provins i det turkiska seldjukiska riket som från 1000-talet till 1200-talet sträckte sig över stora delar av Mellanöstern. I det osmanska riket var de av kurder befolkade områdena administrativt uppdelade i olika distrikt (vilayet). Ett av dessa betecknas i osmanska dokument som Kürdistan-i Diyar Bekr. I dag är ordet Kurdi stan endast ett officiellt administrativt och geo grafiskt begrepp för en provins i Iran utmed den irakiska gränsen med Sanandaj som huvudstad. Den kortlivade så kallade Mahabadrepubliken i Iran efter andra världskriget kan endast betecknas som en historisk parentes. Om man definierar Kurdistan som det område där kurder är den dominerande befolkningsgruppen sträcker det sig i en bågform från nordväst mot sydöst från 39:e till 48:e 11

10 inga vänner utom bergen längdgraden och mellan 35:e till 40:e breddgraden. Det är i dag huvudsakligen uppdelat på de tre staterna Turkiet, Iran och Irak. Totalt omfattar det omkring kvadratkilometer och är därmed ungefär så stort som Frankrike och något större än Sverige. Kurder lever också i Syrien och i forna Sovjetunionen, huvudsakligen i de nu självständiga republikerna i Kaukasus, men kurder bor också utanför de traditionella bosättningsområdena i storstäder som Istanbul, Damaskus, Bagdad och Teheran. De lever även i områden dit de vid olika tidpunkter i historien förflyttats eller deporterats, som till exempel trakten kring Haymana söder om Ankara eller provinsen Khorasan i nordöstra Iran. Där lever uppskattningsvis två miljoner kurder vars förfäder flyttades dit på 1500-talet av strategiska skäl för att försvara området mot invaderande grupper från Centralasien. Några klara gränser som definierar Kurdistan finns således inte och inte heller några exakta uppgifter om antalet kurder. I Turkiet, där det största antalet lever, har existensen av ett kurdiskt folk länge helt förnekats och de har i stället betecknats som bergsturkar. Övriga stater där kurder bor har heller inte av politiska skäl haft något intresse av att precisera antalet. En vanlig uppskattning är mellan 25 och 30 miljoner, varav ungefär hälften i Turkiet, 4 5 miljoner i Irak, 6 miljoner i Iran och drygt 2 miljoner i Syrien. Till detta kommer ungefär en halv miljon i forna Sovjetunionen, samt kanske en miljon i den kurdiska diasporan i Västeuropa. Någon entydig definition av vem som är kurd finns inte heller. Blandäktenskapen är många, inte minst i Turkiet. Om en person med minst en kurdisk far- eller morförälder räknas som kurd blir den kurdiska befolkningspotentialen mycket 12