Skadeplats. ledaren. Ett axplock av artiklar från tidningen Räddningsledaren. En viktig del av räddningstjänsternas

Transkript

1 Föreningen Sveriges Brandbefäl nr Ett axplock av artiklar från tidningen Räddningsledaren 2012 ledaren Kommu nika tion kan inte ändra fakta Sid 12 Räddnings Svenska Brandbefälets Riksförbund nr Kommunikation som ledningsstöd Tema: Kommunikation inget självändamål. Att växa från liten begränsad olycka till stor komplex Allt för stort glapp mellan lagstiftning och verklighet Sid 18 Bättre brandskydd Debatt: Boverkets nya byggregler. Sid 10 Sid 22 Sid 32 Artikel: SBB Debatt: Sverige och gräns - Artikel: Fullskaliga ett nytt varumärke. över skridande insatser. brandtester i tunnel. BBS Kunskap ledord i effektiva insatser Sid 30 Artikel: Viktiga frågor på Skadeplats Vart tog kompetenstrappan vägen? Sid 10 Sid 24 Sid 34 Artikel: Eldre prosjektet Artikel: Nya och gamla Artikel: Brand i oljeraffinaderiet i stärkt skydd för äldre. utbildningssystemet. Nynäshamn. Föreningen Sveriges Brandbefäl nr Vi fortsätter att utveckla mångfalden och jämställdheten Sid 16 Debatt: Södertörn om rekrytering av brandmän. Skadeplats Allvarlig signal att vi har så få räddningschefer som är kvinnor En viktig del av räddningstjänsternas kompetens Sid 8 Sid 12 Sid 18 Sid 32 Sid 34 Artikel: Nya utmaningar brand i biogasbussar. Debatt: Tänk räddningschef tänk man. Artikel: Koncept Larmdyk & Vattenlivräddning. Artikel: Utbildningen Räddningsinsats. Lärdomar: Olyckor med räddningsfordon.

2 BRAND 2012 DEBATT JÄMSTÄLLDHET Tänk räddningschef tänk man I Sverige har vi 165 räddningstjänster och 163 räddningschefer som är män. I två räddningstjänster finns det kvinnor som är räddningschefer. Det vill säga 0,1% av Sveriges räddningschefer är kvinnor. För några år sedan fanns det fyra kvinnor som var räddningschefer. Vi kan konstatera att jämställd heten hos toppcheferna halverats de senaste åren vilket är allvarligt och att det finns en negativ utveckling. På Brand 2012 föreläste Ola Mårtensson, verksamhetsansvarig för IRL om hur läget egentligen är i de svenska räddningstjänsterna bland annat sett ur ett genusperspektiv. Här följer en debattartikel där han utvecklar ett av områdena som belystes på konferensen. Kultur och ledarskap Det har skett en viss ökning av kvinnor som är brandmän de senaste åren. Idag är det 3,6% av cirka heltidsbrandmän som är kvinnor och 5% av cirka deltidsbrandmän är kvinnor. För brandmän anses det att de fysiska kraven är en viktig orsak till att det är så få kvinnor. För räddningschefer finns det inga fysiska krav. Detta indikerar på att ökad jämställdhet handlar om vilken företagskultur och ledarskap som råder på räddningstjänsten och inte om utrustning, fysik, fordon eller något annat praktisk fråga. Jag tycker att det är anmärkningsvärt och en allvarlig signal till oss alla att det finns så få räddningschefer som är kvinnor. Tänk räddningschef tänk man! Som jag uppfattar så är det ingen medveten strategi att det finns så få chefer som är kvinnor inom räddningstjänsten. Utan det handlar om våra föreställningar och sociala konstruktioner om vad som är feminint och maskulin och dess innebörd. Därför är det centralt att vi reflekterar på djupet över dessa frågor. Genus När det gäller frågan om det finns skillnad på kvinnligt eller manligt ledarskap så finns det inga vetenskapliga rapporter som visar på någon skillnad på om det är kvinna eller man som leder (Ivarsson S. & Berggren A. 2006). Oavsett vilken arbetsplats vi pratar om, så sker det processor där minoriteten utsätts för annan prövning och bedömning än de som är i majoritet. Det blir exkluderande att bli granskad då man blir synlig och annorlunda än övriga på arbetsplatsen. Exempel på exkluderande processor kan vara: jargongen rått och hjärtligt, sexuella maskulina skämt, bastubad med gruppen det vill säga med män, homofobi jargong (Ericson 2011). Att inte uppskatta denna jargong och det osynliga gruppkontraktet innebär ett hot mot gruppnormen och därmed riskera att komma utanför. En annan förklaring till exkluderande processor kan vara att det saknas förebilder till exempel kvinnor som är räddningschefer eller chef/ledare. Manlig homosocialitet Ett begrepp som är intressant att reflektera över är homosocialitet. Begreppet homosocialitet betyder att det finns stor överrepresentation eller endast ena könet representerade i en organisation eller miljö. När det gäller manlig homosocialitet innebär naturligtvis en arbetsplats med dominans av män. Män tenderar att föredra varandras umgänge och väljer därför andra män framför kvinnor (Hamrén 2007). Det behöver inte vara en medveten strategi att exkludera kvinnor. Men det blir konsekvensen. Medlemmarna i gruppen utformar sin identitet som byggs tillsammans och det utformas koder och normer för att accepteras som medlem. Normen för gruppen blir maskulinitet. Att vara kvinna på en arbetsplats med manlig homosocialitet är en ut maning. Det blir centralt att kunna hantera de osynliga koderna och normerna, för att bli accepterad känslomässigt av gruppen. Ett sätt att reflektera på djupet om jämställdhetsfrågor är att arbeta aktivt med nedanstående frågor: 1. Vilka diskriminerade processor har vår räddningstjänst när det gäller genus aspekter? 2. Vilka genusföreställningar har vi av att vara räddningschef, chef/ledare och brandman? Och vilka konsekvenser får dess föreställningar? 3. Hur kommer vår manliga homosocialitet i utryck? (Koder, jargong, osynliga gruppkontrakt) 4. Hur kan vi konkret öka jämställdheten utifrån diskriminerade processor och genusföreställningar? FAKTA REFERENSER Text: Ola Mårtensson, verksamhetsansvarig IRL Ericson M. (2011) Nära inpå. Maskulinitet, intimitet och gemenskap i brandmäns arbetslag. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Hamrén, R. (2007). Vi är bara några kompisar som träffas ibland: Rotary som en manlig arena. Stockholm: Normal förlag. 12 Räddningsledaren nr

3 STUDIENYTT KOMPETENSUTVECKLING Kompetensutveckling en viktig famtidsfråga För att göra en liten temperaturmätning på hur viktig kompetensutveckling är för studenter vid valet av en framtida arbetsplats har Evelina Edlund, redaktionsmedlem här på tidningen Räddningsledaren och nyutexaminerad brandingenjör, samtalat med fem studenter vid brandingenjörsprogramet i Luleå. Här följer hur just dessa studenter ser på frågan. Det råder ingen tvekan om att kompetensutveckling är en viktig aspekt vid val av arbetsgivare. De tillfrågade studenterna är eniga om att en arbetsgivare som erbjuder kompetensutveckling utstrålar framtidstro och att få möjlighet att arbeta i branschens framkant. Kompetensutveckling kan även ses som att arbetsgivaren tar tillvara på den kompetens som finns inom organisationen. Vid utbildning sker även möten med andra inom samma bransch vilket skapar tillfällen för utbyte av kunskap och erfarenhet vilket är minst lika viktigt som själva utbildningen. Arbetsgivare som erbjuder kompetensutveckling utstrålar framtidstro och att få möjlighet att arbeta i branschens framkant. Evelina Edström. Viktigt med stimulans och specialisering Med möjligheten att få vidareutbilda sig kommer även möjligheten att få specialisera sig inom vissa områden. Detta kan ge både stimulans men också ökad konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Att arbetsgivaren satsar pengar på anställda i form av utbildning kan ses som bekräftelse på att man gör ett bra arbete och kan därför få en att stanna kvar längre på arbetsplatsen. I dag, då rörligheten på arbetsmarknaden inom brand och risk är stor, kan erbjudande om specialisering och vidareutbildning få anställda att stanna längre på arbetsplatsen. Ofta en avgörande arbetsförmån Alla studenter höll inte med om att kompetensutveckling kan ses som en arbetsförmån som kan avgöra valet av arbetsplats. En student anser att bli presenterad en redan färdig trappa för kompetensutveckling skulle kännas tråkigt och intetsägande. Det är viktigt att arbetsgivaren tillsammans med den anställde tar fram en plan över hur kompetensutvecklingen ska ske och speglar den anställdes kunskap och intressen. Fyra av fem studenter ansåg det som en starkt positiv möjlighet att erbjudas kompetensutveckling och tre sa att de antagligen skulle välja arbetsplats utifrån detta. En redan färdig kompetensutvecklingstrappa skulle kännas tråkigt och intetsägande. Hemsidornas kommunikation kontrolleras En viktig informationskälla då studenter söker arbete är verksamhetens hemsida. För att ta reda på hur bra arbetsgivarna är på att marknadsföra kompetensutveckling som förmån genomfördes en kontroll av 11 slumpvis valda räddningstjänsters och 11 slumpvis valda konsultföretags hemsidor. Resultatet visade att 2 av 11 räddningstjänster marknadsförde kompetensutveckling jämfört med 6 av 11 konsultföretag. Räddningsledaren nr

4 STUDIENYTT KOMPETENSUTVECKLING Kontrollen av hemsidor speglar även studenternas syn på hur branschen ser ut. Studenterna trodde alla att konsultbranschen var bättre på att vidareutbilda sina anställda. Högre tilltro till konsultvärlden Anledningarna till varför studenterna har högre tilltro för konsultbranschen än räddningstjänsten i fråga om kompetensutveckling beror mycket på ekonomi. Det finns mer pengar att lägga på kompetensutveckling inom konsultbranschen. En student uttryckte det som att det känns som att det finns ett större utbud av utbildningar för konsulter medan utbudet är mer begränsat för räddningstjänsten. Dock håller troligen utbildningsnivån inom räddningstjänsten en jämnare nivå än inom konsultbranschen. Text: Evelina Edström, brandingenjör Hög tid för att ta krafttag! Vad spännande att läsa om studenternas syn på kompetensutveckling. Vi har sedan i höstas fått läsa många intressanta artiklar i denna tidning från brandingenjörsstudenterna i redaktionsrådet. Vi har inte råd att inte lyssna till dessa röster. Låt mig först klargöra att jag inte ser något motsatsförhållande eller konflikt mellan konsultbranschen eller räddningstjänsten. Jag anser att kloka och kompetenta brandbefäl behövs på många håll för att skapa ett säkrare samhälle. Däremot verkar det som att intresset för brandingenjörer att arbeta inom kommunal räddningstjänst är oroväckande lågt. Jag tror det inte räcker med att räddningstjänsten jobbar aktivt med kompetensutveckling, även bilden av att räddningstjänsterna jobbar aktivt med kompetensutveckling måste stärkas. Idag är förtroendet för räddningstjänsten avseende kompetensutveckling rejält lågt bland studenterna. Kompetensutveckling är naturligtvis viktigt för individen. Men det är framförallt viktigt för samhällets säkerhet på sikt. Utan kompetenta brandbefäl kommer vi inte kunna hantera de snabbt ökande riskerna. Och det finns redan tecken på att räddningstjänsterna själva tycker sig ha svårt att klara kompetensplaneringen. Det är hög tid att ta krafttag. Nu! Vi inom SBB kommer driva frågor om kompetensutveckling för räddningstjänsten stenhårt framöver och vi behöver stöd från fler än studenter. Text: Ulf Lago, ordförande SBB Försäljning, service och utbildning i hantering av One-Seven CAFS 89 system sälda i Norden SVENSKTILLVERKADE RÄDDNINGSDOCKOR, BRANDDOCKOR, VÄSKOR M.M. TILLVERKAS BÅDE I STANDARDMÅTT SAMT SPECIAL ENLIGT ÖNSKEMÅL ÄVEN ÖVNINGSDOCKOR MED VÄRME FÖR SÖKNING MED IR-KAMERA Möt oss på teknikdagarna hos SRTC i Skövde. Sandömässan hos MSB Sandö. och Workshop i Luleå i maj. TEL Gesällgatan 1, Munka Ljungby Tel. +46 (0) Fax +46 (0) Mobiltel E-post; info@eljisport.com Nordic Fire & Rescue Service AS post@nfrs.se 28 Räddningsledaren nr

5 LEDAREN NR En höst med flera och höga förväntningar Vissa rader önskar man aldrig ska behöva skrivas. Här kommer ändå några. De handlar om den tragiska olyckan i Smedjebacken i juli, då två brandmän omkom på väg till en trafikolycka. Sommar ska förknippas med glädje och liv, inte sorg och död. Denna tragiska händelse påminner oss om hur skört livet är, och hur lätt vi tar livet för givet. Hela SBB skänkte vår varma omtanke till räddningstjänsten i Smedjebacken och de drabbades anhöriga samma dag som olyckan inträffade. Vi skickade kondoleanser i samband med begravningen och har även gett pengar till Brandmännens skadefond. Saker som känns naturliga att göra, men som man helst vill slippa ha anledning att göra. Skadeplatskonferensen Konferensen Skadeplats genomförs i slutet av september tillsammans med Brandskyddsföreningen och Västra Sörmlands Räddningstjänst. Konferensen har nu genomförts i tre år och har blivit ett väl inarbetat koncept. Detta tack vare alla deltagare men framförallt alla de människor som lagt ned själ, hjärta och tid för att utveckla konferensen. Årets konferens är den sista som genomförs i Katrineholm. Ett stort tack Västra Sörmlands Räddningstjänst för allt engagemang! Och även en stort tack till projektledare Roger Ågren! Nästa år ses vi i Karlstad. Brand 2012 Årets Brandkonferens hade nästan 500 deltagare som kom till Uppsala i maj och lyssnade till intressanta föreläsare, lät sig inspireras av utställarna och knöt kontakter. Utvärderingarna visar på en mycket uppskattad konferens, kanske det bästa omdömet någonsin från såväl deltagare som utställare. Du som inte deltog kan bland annat läsa en summering om Brand 2012 i tidningen och se filmer från de flesta föreläsningar via Konferensen har blivit den stora mötesplatsen för politiker och personer i ledande befattningar inom svensk räddningstjänst. En titt på årets konferens i Uppsala visar att de räddningstjänstorganisationer som deltog betjänar 70% av Sveriges befolkning och anställer 40% av all räddningspersonal. Den som brinner för utveckling av svensk räddningstjänst missar inte deltagande i denna konferens. Nästa år ses vi i Piteå! Brandbefälsmötet Brandbefälsmötet är en annan konferens, som har arrangerats av Skåne-Blekinge läns brandbefälsförening, Helsingborgs brandförsvar och Informationsbolaget under flera år. I år genomförs konferensen i Helsingborg den 7 8 november. Att arrangera konferenser av denna sort är ett exempel på aktiviteter för länsföreningar som skapar såväl medlemsnytta som mindre intäkter. Man kan även arrangera aktiviteter i mycket mindre skala. Och för länsföreningar som vill ha ekonomiskt stöd för att komma igång finns medel att söka från vår fond. Läs mer om detta i tidningen. Marknadsföring av SBB Konferenser är utmärkta arenor för att marknads föra SBB och värva medlemmar. Alla konferensdeltagare på Brand och Skadeplats får nu var sitt exemplar av tidningen. Dessutom anpassas utgivningen av tidningen till dessa konferenser, så att vi kan anpassa så väl tidningens innehåll som annonsmöjligheterna för utställarna. Mer stöd och utveckling Nu har hösten inletts och jag har flera och höga förväntningar. En är att få se verklighet av de intentioner Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gett uttryck för när de gäller stödet till räddningstjänsterna. Det finns ett stort och uppdämt behov av detta inom flera områden. Resultaten från Brand 2012 visade att så är fallet, då deltagarna själva inte anser att räddningstjänsterna klarar av att hantera nya risker i samhället. Samma sak gällde räddningstjänsternas förmåga att hantera kompetensplaneringen. Här anser jag att staten måste kliva fram via såväl tillsyn som stöd. Jag har många fler förhoppningar inför hösten. Jag hoppas till exempel på att MSB bjuder in SBB till fortsatt dialog och vad landets brandbefäl tycker i olika frågor. Jag hoppas också att vi inom föreningen kan starta arbetet med att modernisera vår hemsida. Och slutligen att vi kan komma vidare i arbetet med en norm för räddningsledare. I detta arbete kan ingen annan än brandbefälen själva ha ledartröjan! Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl Ulf Lago. Räddningsledaren nr

6 AKTUELLA HÄNDELSER OLYCKOR MED RÄDDNINGSFORDON Olyckor med insatsfordon Med anledning av sommarens olyckor med räddningsfordon (i kommun erna Smedjebacken den 12 juli och Olofström den 24 juli) lyfter vi här några andra händelser för att höja medvetenheten kring risker vid utryckningskörning. Detta i form av utdrag/summeringar från delar av händelsernas olycksutredningar. För att kunna ta till sig händelser och lärdomar på djupet och i detalj bör dessa utredningar läsas i sin helhet. Det rekommenderas att följande fem utredningar skrivs ut och görs tillgängliga i dagrum, på anslagstavlor och samlas på räddningstjänsternas intranät för att kunna läsas av samtlig utryckningspersonal. Detta för att ge möjlighet till ny kunskap, reflektion och att kunna bidra till säkrare utryckningar och bättre rutiner i sin organisation. Sammanställning/Text: Nenne Hagman, SBB. I samarbete med MSB, Enheten för lärande av olyckor och bränder. SLÄCKBIL KOLLIDERAR MED PERSONBIL Olycksutredning: Trafikolycka med räddningsfordon Karlstad Utredare: Magnus Lundqvist, brandingenjör Räddningstjänsten Karlstadsregionen På tisdagen den 30 november 2010 klockan kolliderar ett räddningstjänstfordon under utryckning med en personbil. Olyckan sker på väg till en trafikolycka som omfattade en lastbil och en personbil där olycksplatsen är väg 63, vid avfarten från E18 östlig riktning, trafikplats Bergmotet. Händelsen leder till en fördröjning av insatsen till den ursprungliga olyckan. En person avlider i samband med den första olyckan. Fördröjningen av insatsen påverkade dock inte utgången. Beskrivning av händelsen Tisdag 30 november klockan inkommer larm om trafik olycka till Räddningstjänsten Karlstadsregionen. Trafikolycka, Foto: räddningstjänsten Karlstadsregionen. Både personbilen och uttryckningsfordon får omfattande skador och måste senare bärgas från platsen. flera fordon/lastbil/övrigt. Larmet avser en trafikolycka där personbil och en lastbil har kolliderat på väg 63 vid Vallargärdet i Karlstads kommun. Lastbilschauffören är chockad och personbilen är kraftigt demolerad. Personbil och räddningsfordon krockar Brandmästare i bil 118 och släck-/räddningsbilarna 101 och 111 åker från station 100 i Karlstad. Släck-/räddningsbil 101 svänger av vid E18 trafikplats Bergmotet för att sedan göra en vänstersväng in på väg 63 i riktning norrut. I samband med vänstersvängen kommer en personbil norrifrån på väg 63 och kolliderar med vänster front på bil 101. Släck-/räddningsbil 111 anländer strax efter kollisionen och påbörjar direkt skadeavhjälpande åtgärder på den nya olycksplatsen. Räddningschef i beredskap (RCB), som befinner sig på stationen meddelar, efter en första lägesrapport, att bil 111 ska fortsätta mot olyckan vid Vallargärdet. Från olycksplatsen meddelas att bil 111 behövs vid den andra olyckan och inte kan fortsätta till den första olyckan. Dra allt ni har kvar Det beslutas att andra resurser ska sättas in. Brandmästaren i bil 118 anländer till den första olyckan vid Vallargärdet och konstaterar att en personbil har frontalkrockat med en lastbil och att personbilens förare är mycket allvarligt skadad. Här får han även besked om att bil 111 finns kvar på den andra olycksplatsen. Till den första olyckan larmas istället deltidsstyrkan i Molkom och övriga tillgängliga resurser som har lämnat stationen 100 i Karlstad beger sig till de båda olycksplatserna. Brandmästaren blir ensam på skadeplatsen under en längre tid innan de resurser som larmats ut i ett senare skede anländer. Extra personal fanns på stationen På grund av att det var ett förmansmöte på station 100 i Karlstad, fanns det personal på plats och en extra släckbil som vanligtvis används på övningsfältet, vilket gjorde att man kunde rycka ut till olyckorna utan lång avspänningstid. I personbilen som kolliderade med räddningsfordonet (den andra olyckan) skadades en kvinna lindrigt och ett litet barn som var placerat i babyskydd höger fram, klarade sig oskadd. Inga brandmän fick några fysiska skador i samband med olyckan. Diskussion och erfarenheter Rutiner för ledning och stabstjänst har inte följts vad gäller systemledning. Enligt rutinerna är det RCB som fördelar förbundets resurser när det är flera samtidiga olyckor. RCBs beslut grundar sig på de lägesrapporter som kommer från respektive olycksplats. Det är därför viktigt att det kommer en tidig lägesrapport och att denna förnyas när läget på olycksplatsen förändras. Att det var ett av räddningsfordon som var inblandat i den andra olyckan bidrog troligen mycket i beslutet att låta bil 111 stanna kvar på olycksplatsen. Det blev ett starkare emotionellt engagemang i denna olycka. Detta visar i sin tur att det är svårt att bedriva systemledning från en enskild olycksplats. Förslag på åtgärder Rutiner för systemledning och rollfördelningen mellan förmän, brandmästare och RCB bör lyftas i en diskussion inom organisationen. Utredningen når du via 34 Räddningsledaren nr

7 AKTUELLA HÄNDELSER OLYCKOR MED RÄDDNINGSFORDON LEDNINGSBIL KOLLIDERAR MED BUSS Olycksutredning: Trafikolycka med räddningsfordon Eskilstuna 2012 Utredare: Tomas Gustafsson & Lars Eurenius, Räddningstjänsten Eskilstuna Händelsen och konsekvenser I bil 1080 färdas en insatsledare som är på väg till en trafikolycka på E20 vid området Gröndal. Bil 1080 är inte på station 100 vid tidpunkten för larmet och kör därför en annan väg än övriga larmade enheter. På Hällbyvägen kör insatsledaren i bil 1080 om en traktor och ser då en linjebuss på väg i samma riktning och körfält som denne själv. Bussen har börjat saktat ner och har sina blinkers påslagna för att göra en vänstersväng in till bussgaraget. Busschauffören som upptäcker blåljusen i backspeglarna beslutar sig för att inte genomföra vänstersvängen, utan att istället hålla till höger för att släppa fram utryckningsfordonet. Insatsledaren har tänkt köra om bussen på höger sida, men inser vad som håller på att hända och försöker få ner hastigheten och istället ta sig förbi på vänster sida om bussen. Han lyckas inte med det utan kör in i bussen bakifrån. Busschauffören har, genom det denne ser i backspeglarna, uppfattat att en kollision är oundviklig och försöker få upp farten för att lindra kollisionen bakifrån. Insatsledaren och busschauffören klarar sig utan skador. Bussen har inga passagerare. Bil 1080 får bärgas från platsen men bussen kan köras in till bussgaraget. Busschauffören fortsätter sitt tjänstgöringspass men insatsledaren förs till Mälarsjukhuset för undersökning och tas ur tjänst resten av tjänstgöringspasset. Troliga orsaker till olyckan Föraren av bil 1080 upptäcker, i förhållande till hastigheten, för sent att bussen avser att göra en vänstersväng. Hastigheten är för hög för att hinna stanna bakom bussen och insatsledaren försöker att göra en undanmanöver och passera till höger om bussen. Busshauffören som istället håller till höger för att lämna plats för omkörning på vänster sida om bussen, gör att undanmanövern misslyckas. Körfältets bredd är 3,30 meter och inte bred nog för både en buss och personbil. Vägren sakna s och marken på sidan sluttar brant med en höjdskillnad på flera meter. Avståndet från vägkanten till lyktstolpar efter vägen är 1,80 meter. Även om bussen hade legat kvar till vänster i körfältet så hade möjligheten för insatsbilden att passera varit tveksam. Inget eget larmärende skapas för olycka 2 hos Kollisionen skedde i höjs med första gatlyktan. Man ser infarten till bussgraget till vänster, hitåt om staketet. SOS Alarm. Detta innebär att exakta tider när ambulans, bärgare och räddningsfordon anländer inte finns dokumenterade. Bussen går att flytta och busschauffören kör bussen den korta biten till uppställningsplatsen vid bussgaraget. Insatsledarfunktionen tas sedan över så snart en styrka anländer. Ytterligare en bil med två man är framme några minuter senare. Ambulans och bärgare finns också på plats då. Insatsen vid E20 Gröndal avslutas klockan Följande punkter är utredarens egna reflektioner utifrån de uppgifter som framkommit under utredningen: skap (RCB) av någon ledningsnivå om olyckan med mellan fordon 1080 och 1010 och uppmärksammade genom det att olycka 2 inträffade. beredskapsfunktionen när bil 1180 åkte till trafikolyckan på E20 och sedan vidare till olyckan med bil 1080? som inte är tjänstgörande enligt dagbeskedet, kan och ska göra avseende beslut som rör pågående larm eller beredskap för andra larm. ledare klockan och fram till insatsen avslutades klockan Ingen ny räddningsledare utsågs för olycka 1 efter det att bil 1080 kolliderat. Denne var larmad och fanns hos SOL (Stab och ledning) Foto: räddningstjänsten Eskilstuna. till inre befäl när han anlände till SOL-rummet. och SOS Alarmpersonal) vilket upplevdes som rörigt var cirka 2 km västerut på väg 56 Alarm under insatsen, ingen kontakt upprättades till räddningstjänsten. Information gavs till tjänstgörande personal på station 100 men inte övrig personal heltid, deltid och värn. larmärende hos SOS Alarm och ärendelogg till händelsen saknas därför. och vägval, hastighetsbegränsningen på Hällbyvägen är 50 km/h och en sträcka är begränsad till 30 km/h. med god tillgång till personal utöver formellt tjänstgörande utryckningspersonal. Praktiska problem och beslut om åtgärder kunde lösas smidigt men hur hade man hanterat händelsen under till exempel semestertider? tiden räddningstjänstens personal fanns kvar på platsen. Åtgärdsförslag & rekommendationer ansvars- och arbetsfördelning mellan ledningsnivåerna räddningschef i beredskap (RCB), inre befäl (IB) och insatsledare (IL) behöver förtydligas, fastställas och övas. till förfogande på station 100 ska agera (gäller både heltid, deltid och personal utanför tjänstgöringsschema). Klargör vilken funktion man ska kontakta och vart man ska bege sig på station 100. Räddningsledaren nr

8 AKTUELLA HÄNDELSER OLYCKOR MED RÄDDNINGSFORDON dagtids- och skiftpersonal på station 100. händelseförlopp och vilka beslut som tagits. och logg i SOL-rummet. egna organisationen och externt till media och allmänheten. samtal, svar av operatören, ärendet skapat, förlarm/medlyssning samt larm till räddningstjänsten. I samband med det också göra en generell översyn av rutiner för utryckningskörning avseende typ av larm och behovet av ett snabbt ingripande. Utredningen når du via LEDNINGSBIL KOLLIDERAR MED REDAN VOLTAD PERSONBIL Olycksutredning: Trafikolycka med insatsledarbil Falkenberg 2009 Utredare: Mattias Norling, brandingenjör, Räddningstjänsten Falkenberg Händelseförlopp och räddningsinsats Klockan kör bilist i södergående körbana på E6, 1 km norr om Falkenberg och uppmärksammar en personbil, liggandes på taket, tvärs över mitträcket mellan körbanorna. Bilisten stannar i vägrenen cirka 100 meter efter olycksbilen och slår på varningsblinkers och larmar SOS Alarm som besvarar samtalet klockan Klockan skickas medlyssning HILL (Hallands integrerade larm och ledning). Klockan inkommer förlarm i Falkenberg, styrkan klär sig i larmkläder. Chaufför 3010 sätter sig i bilen. Två viktiga punkter och för utredningen väsentliga delar, framkommer i SOS-samtalet. Uppringaren anger två olika positioner och uppger även risken att någon kan köra på olycksbilen, vilket inte framgår till insatsledaren i bil Klockan inkommer larmet: Litet larm Trafikolycka singel personbil motorväg, E6 södergående vid Morup avfarten, har voltat och ligger på taket. Det är oklart om någon finns inne i bilen. Morup ligger 7 8 km norr om Falkenberg. Kvitteringen och felkörning Station 300 åker med 3080 (insatsledaren i insatsledarbil), 3010 (styrkeledare och två brandmän i släck/räddningsfordon), 3060 (En brandman i flakväxlare/buffert, avspärrningsfordon). Då SOS Alarm inte har introducerat Rakel än, så kvitterar man till SOS Alarm via tillfälligt placerad B96. Insatsledaren i 3080 ser ej displayen på B96. Insatsledaren ropar därför ut via Rakel att styrkeledare i 3010 får ta kvitteringen mot SOS Alarm. Klockan får SOS Alarm räddningstjänstens kvittering. På väg 154, kör insatsledaren fel och svänger av mot påfart E6 södergående. Kommer snabbt på att det var fel påfart och korrigerar genom att direkt svänga runt refug och ut på 154an igen. Under felkörningen kommer 3010 och 3060 i kapp och kör förbi. Insatsledaren uppfattar inte att det kommer något totalinfo. Han får däremot att ambulans och polis är larmade. Då fordonståget sedan Norr Olycksbil liggandes på tak Bild: räddningstjänsten Falkenberg. Direkt olycksorsak: För hög hastighet i förhållande till sikten. Bakomliggande olycksorsak: Felaktig positionsangivelse/adress vid larm. Stress - mycket att göra (inledningsvis vid larm) och att insatsledare på väg ut kör fel är några bidragande orsaker till stressen. Även lite erfarenhet av att köra själv, att den nya tekniken i bilen är ovan, att inte ha hittat sina egna rutiner i bilen och för lite övning är också bidragande orsaker till stress. Inga klara standardrutiner, avsaknad av praktiska övningar. Övergripande orsaker: Brister i SOS Alarms/HILL-rutiner, där bland annat viktig information, såsom att två positioneringar angavs och att det fanns risk att någon kunde körde på vrakdelar inte framkommer till insatsledare eller styrka som är på väg ut. Organisatoriska brister, då man gick in i en ny utryckningsorganisation som driftsattes innan tillräcklig övning genomförts. Organisatoriska brister, då klara standardrutiner saknas. kommer upp på E6 och kör norrut, så lägger sig insatsledaren i omkörningsfil för att köra om 3010 och Insatsledaren kör även om andra bilar. Insatsledaren är helt inställd på att köra till Morup, för att där vända och köra södergående till olycksplatsen. Det var den adress/position han fick på larmet, E6 södergående vid Morup avfarten. Han sitter och planerar för avspärrning och vad han ska göra då han kommer fram. Framkomst och kollision Klockan så har insatsledaren kört cirka 1 km norrut och där uppmärksammar insatsledaren att två bilar står i vägrenen med cirka 75 meters mellanrum i södergående körbana med varningsblinkers påslagna. När insatsledaren sedan vänder blicken framåt igen upptäcker han fordon liggandes ut i sitt körfält med cirka 0,5 1 meter. Bilen ligger på taket över mitträcket med fronten 3080 Insatsledarbil Bilar som stannat och larmat, från första olyckan, de står med varningsblinkers på Händelseförloppet. Vid aktuellt olyckstillfälle var klockan och det var mörkt ute. Första olycksbil som ligger på tak har varningsblinkers påslagna. Men de syns inte då man kör norrut, då bilens främre blinkers var trasiga efter att bilen voltat snett mot omkörningsfil i norrgående körbana. Fronten på den bilen har tryckts ner mot vägbanan på grund av motorns vikt. Bilen har varningsblinkers påslagna men dessa uppfattas ej från trafik i norrgående körbana på grund av att två av bilens främre blinkers är trasiga sen bilen voltat. Insatsledaren uppskattar hastigheten i bil 3080 till 140 km/h och uppskattar avståndet fram till fordonet till 30 meter. Han hinner ej bromsa, men tror att han väjer något. Bil 3080 drar i sin vänstersida in i fronten på olycksbilen som voltat. Insatsledaren sänker farten efter kollisionen och uppmärksammar att han fått punktering, bilen är ändå stabil och går rakt fram. Förstärkningslarm När möjlighet ges, åker bil 3080 in till höger och stannar i vägrenen cirka meter efter kollisionen. Han blir väldigt skärrad och sitter 36 Räddningsledaren nr

9 AKTUELLA HÄNDELSER OLYCKOR MED RÄDDNINGSFORDON kvar i bilen några sekunder och rapporterar till HILL om vad som hänt och går sedan tillbaks till olycksplatsen. Han talar om för övriga i styrkan vad som hänt/hände. I bilen som 3080 kolliderade med fanns ingen person, då denne hade avvikit från platsen. Det stod däremot personer intill bilen vid kollisionen, i väntan på räddningstjänst. Det var medtrafikanter och uppringare som stannat. Ingen person skadades dock vid kollisionen.klockan så dras förstärkningslarm in till station 300. Räddningstjänsten får vänta en stund på bärgare. Insatsledaren och övrig styrka samtalar under tiden om händelsen. Räddningsinsatsen fortlöper med säkring av olycksplatsen, sanering av vägbanan och att vara bärgare behjälplig. Bägge bilarna, den första olycksbilen vi var på väg till och 3080 insatsledarbil bärgas från platsen. Klockan så avslutas räddningsinsatsen. Insatsledaren är räddningsledare genom hela insatsen. Klockan så är hela styrkan med 3010 och 3060 tillbaka på station 100. Insatsledare och styrkeledare går igenom händelsen. Skiftbyte för insatsledaren sker och går sedan åter i tjänst för nytt insatsledardygn 24 timmar senare. KORTFAKTA MÖRKERKÖRNING Risken att råka ut för en olycka per körd km är i mörkertrafik mellan 2 och 10 gånger högre jämfört med i dagsljus. I genomsnitt cirka dubbelt så hög men för vissa olyckstyper såsom påkörning av fotgängare och singelolyckor cirka 4 gånger högre och för vilt cirka tio gånger högre. Källa: Kåre Rumar, professor vid VTI. Förslag till åtgärder ning och larm inom 10-minuterzonen. Endast medlyssning (envägskommunikation) skulle enligt SOS Alarm kunna vara möjligt när tekniken klarar det, vilket låg inom en snar framtid. Insatsledaren har en annan geografisk kunskap än larmoperatören i Falkenbergs kommun och kan utifrån det göra bedömningar, då där råder tveksamheter i positioneringar/adresser. Om inte detta visar sig bli en möjlig lösning, så kan en rutin införas där HILL alltid kontaktar insatsledaren vid framkörning, då han haft medlyssning. bilkörningen, till exempel navigering. En skärm vid larmbord som visar positionering/adress gör att man inte behöver titta på navigator skärmen i bilen vid larm i samma utsträcking. Alarm. Då vi kör gemensamt från station 300, kan 3010 ta kvitteringen och begära kompletterande uppgifter. Fördelar med det är att insatsledaren kan koncentrera sig på körningen och bara lyssna. Nackdelarna är att vi blir otydliga mot SOS Alarm. Det blir ingen kontinuitet. Ibland 3010, ibland ny utryckningsorganisation ofta gett bilden att insatsledaren ska vara först på plats. Det behöver omvärderas, insatsledaren med fordon bör prioritera ledning, inte att komma fram först. sleep inertia). Låta VTI (Statens väg-och transportforskningsinstitut) undersöka hur vi påverkas av plötsligt uppvaknande vid larm. sedan regelbundet återkommande enligt nya standardrutiner och där inte insatsledaren alltid kommer fram först. på förarutveckling i Falkenberg. ten vid utryckningskörning generellt för alla på räddningstjänsten som kör utryckning. Vi har haft tillbud med tunga fordon också. Eventuellt skapa forum, diskussioner, föreläsare med mera. Desto allvarligare olycka eller brand, desto viktigare att vi kommer fram. igen och rutiner för att personal/funktioner tas ur utryckningstjänst. Man blir skärrad efter en sådan händelse och man behöver bearbeta/smälta händelsen och är ingen lämplig räddningsledare, styrkeledare, chaufför, rökdykare med mera då tankarna far. är uppringare och/eller vittnen i händelse av en Nivå 3 utredning. Utredningen når du via KORTFAKTA SÖMNTRÖGHET (Sleep inertia) Är det tillstånd vi befinner oss i direkt efter uppvaknandet. Uppvaknandet kan variera från 1 minut ända upp till 5 timmar. Faktorer som påverkar uppvaknandet är i vilket sömnstadium vi befann oss i innan uppvaknandet och hur stort behov av sömn vi hade när vi somnade. Källa: Anna Anund, forskare vid VTI. Foto: Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Under utryckning till en olycka möter man en linjebuss i en högerkurva på fel sida av vägen. DIKESKÖRNING MED RÄDDNINGSFORDON Olycksutredning: Trafikolycka med räddningsfordon Tranemo kommun 2010 Utredare: Bo Sandström Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund På väg till en trafikolycka tvingas ett räddningsfordon att väja för en mötande buss som kör på fel sida av vägen och hamnar då i diket. Ingen person i räddningsfordonet skadas fysiskt vid händelsen. Det är okänt varför bussen genade i kurvan. Utredningen når du via Foto: räddningstjänsten Karlstadsregionen. Under räddningsinsatsen var samtliga brandmän vid medvetande. Endast en brandman blev kvar på sjukhus i ett par dygn med brutna revben. AVÅKNING MED SLÄCKBIL VID TRAFIKDELARE FÖR VÄGARBETE Olycksutredning: Trafikolycka med räddningsstjänstfordon Karlstad 2007 Utredare: Morgan Palmquist Räddningstjänsten Karlstadsregionen För ett beredskapsläge begärs Vårbergs styrka in till Karlstad med anledning av en släckinsats. På vägen in mot Karlstad sker en avåkning där en tillfällig trafikdelare för vägarbete placerats. Föraren i släckbilen överraskas av den trånga passagen och får sladd. Ingen av brandmännen använde bilbälte vid avåkningen. Utredningen når du via Räddningsledaren nr

10 ( IRL LEDARSKAPSSKOLA ( ( A B L A N S ( Lojalitetsbrädan En hörnsten i en organisation är lojalitet. Det finns två aspekter av lojalitet - den arbetsrättsliga och den känslomässiga. Den arbetsrättsliga är glasklar. Där är vi som anställda skyldiga att följa anvisningar från chef och arbetsledare enligt den så kallade arbetsledningsrätten. Däremot är den känslomässiga lojaliteten mer utmanade och kan inte styras av en högre chef sorry! Det finns forskning som visar på hur normer utformas i grupper. Dessa pekar på att personalens tankar och föreställningar utvecklas i samspel inom gruppen. Inom räddningstjänsten finns det vanligtvis ibland tid över på kvällar och helger för att bland annat diskutera verksamheten och dess befattningshavare. Ibland övergår detta till att överpröva/ifrågasätta och kritiskt granska politikens och högre chefers beslut. Detta visar på vikten att hela tiden arbeta aktivt med lojalitetsfrågorna. Här beskrivs tre olika känslomässiga faser/lägen i lojalitetsgungbrädan. Modellen bygger på IRLs erfarenheter av organisationsutveckling. Lojalitetsgungbrädan i balans Räddningschef Avdelningschef Insatsledare Styrkeledare Brandmän Denna organisation har balans när det gäller den känslomässiga lojaliteten. Personalen kan skilja på person och roll. Man veta att rollen är en arbetsuppgift och en del av organisationens struktur. Det finns tydliga gränser och mandat vilket skapar trygghet för var och en. Styrkeledarena känner sig bekväma i rollen som arbetsgivarerepresentant och gruppen har rollförståelse. Lojalitetsgungbrädan är baktung Räddningschef Avdelningschef Insatsledare Styrkeledare Brandmän Nu har lojalitetsgungbrädan blivit baktung och därmed i obalans. Det kan ofta gå ganska fort att få till obalans i räddningstjänsten. En orsak skulle exempelvis kunna kan vara när schemat ska ändras. Att gå från hel- till halvdygn startar vanligtvis starka reaktioner hos personalen. Att det blir reaktioner kan vara naturligt när detta påverkar privatlivet. Emellertid är det rimligt att reflektera över varför man är på arbetet och förstå varför schemat ändras. Ett annat exempel på situation och förändring som kan starta reaktioner är om/när skiftespersonalen ska börja arbeta olycksförebyggande och att det införs flexibla styrkor. Baktung lojalitetsbräda kan också uppstå genom ett för detaljstyrt och auktoritärt ledarskap. Detta i sin tur kan leda till att personalen tappar motivationen och går till arbetet för att bara uppbära lön och gemenskapen med gruppen. Sociala samspelet i gruppen blir onyanserat och mycket starkt. Och det tvingar fram att styrkeledaren blir en del av gruppen som vanlig gruppmedlem. Annars exkluderas styrkeledaren från gruppen och blir utfryst. Därav upphör styrkeledaren inta rollen som arbetsgivarerepresentant känslomässigt. 38 Räddningsledaren nr

11 IRL LEDARSKAPSSKOLA Lojalitetsgungbrädan brister Räddningschef Avdelningschef Insatsledare Styrkeledare Brandmän Hur ska man hantera lojalitetsbrädan? Hur kan man då förebygga och hantera en svajande lojalitetsgungbräda? Det gäller att vara ödmjuk och utvärdera orsak och verkan öppet och utan censur. Ledningen har det yttersta ansvaret för denna process, då det handlar det om den psykosociala arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen. Text: Ola Mårtensson, verksamhetsansvarig IRL Nu har systemet kollapsat och det är ställningskrig på räddningstjänsten. Det är lednings fel, tycker stora delar av personalen. Ledningen är besviken på personalen inte förstår kommande förändringar och ta sitt ansvar. Skiften bildar ett system tillsammans och riktar sin energi på att kritisera ledningen. Detta leder till att självrannsakan upphör i grupperna då energin är mot någon annan. Prestige leder till fortsatt ställningskrig. Facket kräver hälsoundersökning enligt Arbetsmiljölagen och arbetsgivaren styr med hela handen, enligt arbetsledningsrätten. Skiftespersonalen har fokus på vi-känslan och att sätta att trivas tillsammans i första rum. Insatsledarna och motsvarande, brukar ha svårt att finna sin lojalitet och kommer i kläm. Kommunikationen mellan parterna sker på MBL förhandlingar. Allt fler frågor genomförs genom centrala förhandlingar vilket leder till att utvecklingsfrågor avstannar. I detta skede är det inte ovanligt att lokaltidningen skriva om konflikten och hur dålig ledningen är. Kommunalråden uppvaktas av personalen som delger sin version och hoppas på att politiken ska ta deras parti. NÅGRA FRÅGOR SOM KAN BEHÖVAS STÄLLAS OCH STÖDPUNKTER: 1. I vilken fas befinner sig din räddningstjänst? 2. Reflektera över orsak och verkan transparant med fackliga organisationer, personal och ledningen till Er lojalitetsgungbräda. 3. Reflektera tillsammans och prata om vad det innebär att vara en god arbetsgivare och hur man kan utforma en god arbetsgivarelojalitet. 4. Var tydlig ur ett ledningsperspektiv på vilka förväntningar det finns på ledarna i organisationen i rollen som arbetsgivarerepresentant 5. Den viktigaste målgruppen här är styrke ledarna. Ställ tydliga förväntningar och utforma stöd så de kan känna sig be kväma i att vara arbetsgivarerepresentant. VARNINGSLJUS & SJUKVÅRD Senaste LED tekniken (Linjär LED) 5 års garan på elektroniken Tel fab@fernonorden.com Karang_Ytbärgare_90x112.indd Räddningsledaren nr

12 AKTUELLA HÄNDELSER FLERFAMILJSHUS Branden i Mjölby Den 3 mars startade en lägenhetsbrand i ett hyreshus som fick ett mycket kraftigt och intensivt brandförlopp. Branden startade i ett mindre rum med mycket möbler och annat brännbart, vilket bidrog till intensiteten när branden väl tagit fart. Brandorsaken är ännu okänd. Det snabba förloppet ledde tragiskt nog till att en person omkom. Här följer en redogörelse av händelsen, insatsen och det som hittills framkommit avseende orsaken. Klockan inkommer ett stort larm om brand i byggnad i flerfamiljshus och information om larmadressen till Mjölby och Skänninge brandstation. Enligt larmplanen direktlarmas ledningsenhet 5080, räddningsenhet 5010 och på räddningsledarens order höjdenhet 5030 från Mjölby. Från Skänninge brandstation direktlarmas räddningsenhet Insatsstyrkan i Mjölby är efter förlarmet på väg att klä om till utryckningskläder när stort larm kommer in. Under utryckningen Räddningsledaren kvitterar larmet klockan och när han svänger ut från stationen kan han tack vare det korta avståndet till larmadressen se lågor slå ut från husfasaden och en kraftig rökpelare som stiger mot himlen. I detta skede beslutar sig räddningsledaren om att begära förstärkning. Han begär förstärkning från Boxholm med räddningsenhet 5610 samt vattenenhet 5640 genom SOS Alarm via radio. Under samtalet med SOS Alarm framgår det att en person befaras vara kvar i lägenheten som brinner. I fordon 5010 ger brandförmannen tillika rökdykarledaren order till rökdykarna om att ta på sig hela andningsskyddet, ansiktsmask och att förbereda sig för rökdykning. En större grupp människor följde branden. Flera filmade branden privat och publicerade sedan filmerna på Youtube. Här ser vi takbranden som under den senare delen av insatsen får brinna av kontrollerat. Han anropar även under framkörningen höjdenhet 5030, för att säkerställa att larmadressen är uppfattad. Framme vid brandplatsen När insatsstyrkan närmar sig larmadressen råder det ingen tvekan om vilken fastighet som brinner. Räddningsledaren kvitterar framkomst klockan På plats möts han och brandförmannen av en stor mängd människor, däribland anhöriga som bokstavligen drar i deras kläder och bekräftar att en person finns kvar inne i lägenheten. Samtidigt ser räddningsledaren att det finns ett antal människor både på balkonger och i fönster som kallar på hjälp. Från den branddrabbade lägenhetens balkong på tredje våningen slår kraftiga lågor ut. Order om livräddning genom rökdykning Efter en mycket kort orientering och lägesbedömning på plats, ger räddningsledaren order till brandförmannen om livräddning via rökdykning och att angreppsvägen är genom entrédörren på fastighetens östra långsida. Brandförmannen/rökdykarledaren meddelar rökdykarna om ordern och börjar assistera med slangdragning genom trapphuset. Konstaterar fullt utvecklad brand Räddningsledaren gör sedan ett orienteringsvarv runt fastigheten och konstaterar att det är en fullt utvecklad brand i lägenheten på tredje våningen. Kraftiga lågor slår ut genom flera fönster och dörr på baksidan närmast den södra gaveln. Lågorna sträcker sig upp mot det fjärde våningsplanet och samtliga loftgångar på våningsplan tre, fyra och fem är helt eller delvis fyllda med svart brandrök. Han konstaterar att branden i detta skede fått fäste innanför plåtfasaden och vidare upp mot takfoten på den södra gaveln. Lägesrapporterar och begär förstärkning Under den korta orienteringen skriker omgivande människor till räddningsle- 26 Räddningsledaren nr

13 AKTUELLA HÄNDELSER FLERFAMILJSHUS daren att det är personer kvar i byggnaden som behöver hjälp. Räddningsledaren kontaktar SOS Alarm för att ge en första lägesrapport och begär ytterligare förstärkning i form av en räddningsenhet från Räddningstjänstförbundet Östra Götaland (Linköping-Norrköping). Information om en saknad person Samtidigt som räddningsledaren gjort sin orientering har rökdykarna och rökdykarledaren nått upp till brandlägenheten på tredje våningen. I direkt anslutning till lägenhetsdörren befinner sig uppskattningsvis åtta till tio personer i mycket stor förtvivlan och desperation. Under de närmsta minuterna har rökdykarledaren inte bara rökdykarna att ansvara för, utan får handgripligen hindra anhöriga från att inte rusa in i brandlägenheten. Rökdykarna påbörjar sin insats samtidigt som rökdykarledaren försöker få fram information om var den saknade personen kan finnas. Evakuering och säkring av vattenresurser Höjdenhet 5030 når brandplatsen strax efter räddningsledaren och räddningsenhet Inom minuter evakueras nio personer och en katt från tre lägenheter i fastigheten. Räddningsenhet 5310 från Skänninge kvitterade sig framme klockan och fick då order av räddningsledaren att säkra vattentillgången från brandpost till räddningsenhet 5010 samt därefter försöka dämpa branden på den södra gaveln av fastigheten. Detta då branden var på väg att sprida sig ner till lägenheten under startlägenheten. Rökdykarinsatsen I rökdykarnas beskrivning av deras insats framgår det enhälligt att lägenheten var svår att orientera sig i. Orsaken till detta var dess storlek och att det också var väldigt mycket möbler i rummen vilket Efter branden balkongen ovanför startlägenheten. också ger en hög brandbelastning. Lägenheten bestod av två 4-rumslägenheter som slagits ihop till en 8-rumslägenhet på 166 kvm och hade två balkonger. Man kan i efterhand konstatera att detta tillsammans med det långt gångna brandförloppet, med fullt utvecklad rumsbrand i flera av rummen, inte gynnade möjligheterna för rökdykarna att snabbt söka av lägenheten efter den saknade personen. Efter avlösning av rökdykare så hittades den saknade/omkomna flickan. De fann henne i ett av sovrummen, under två enkelsängar som skjutits ihop till en dubbelsäng. Brandspridningen i huset På grund av brandens intensitet och att lägenheten var genomgående blev det en brandspridning uppåt i fastigheten på både den västra och östra långsidan samt den södra gaveln av fastigheten. På den västra sidan spreds branden till loftgången på fjärde våningsplan och delvis in i lägenheten. På den östra sidan spreds branden från balkong till balkong i samma lägenhet rakt ovanför. På den södra gaveln spred sig branden redan i ett tidigt skede av insatsen bakom plåtfasaden till takfot och vind. Lägenheten bestod av två 4-rumslägenheter som slagits ihop till en 8-rumslägenhet på 166 kvm. Detta pågår parallellt Parallellt med rökdykarinsatserna i den lägenhet där branden startade hade flera andra moment utförts i fastigheten. Höjdenhet 2130 Linköping fick till uppgift av skadeplatschefen att enbart dämpa takbranden ovanför den södra gaveln för att förhindra en eventuell brandspridning till intilliggande fastighet. Samtidigt övertrycksatte man lägenheterna på det femte våningsplanet för att förhindra att varma brandgaser från takbranden ska tränga ner i lägenheterna och generera en eventuell brandspridning. Räddningsenhet 2010 Linköping kvitterade sig framme på plats klockan och får till uppgift att tillsammans med höjdenhet 2130 Linköping övervaka att taket brinner av på ett kontrollerat sätt. Räddningsenhet 2110 Linköping fortsat- Räddningsledaren nr

14 AKTUELLA HÄNDELSER BRAND I FLERFAMILJSHUS te med genomsökning av fastigheten och fick tillgång till en huvudnyckel av fastighetsägaren. Räddningsinsatsen avslutas Klockan avslutar räddningsledaren räddningsinsatsen. Bevakning av fastigheten sker med hjälp av tre brandmän till följande dag. Orsak till olyckan Den direkta orsaken till hur branden startade har inte i skrivande stund kunnat fastställas. Polisens utredning pågår fortfarande och därmed kan man inte i dagsläget ge någon mer information om orsaken. Påverkande faktorer Det har konstaterats att det finns faktorer som kan ha påverkat eller som har påverkat händelseförloppet. manslagna fyrarumslägenheter och en hög brandbelastning har gjort att det blev ett snabbt och intensivt brandförlopp. larmades hade branden gått över i en fullt utvecklad lägenhetsbrand och spridit sig utanför aktuell lägenhet. I den pågående utredningen tittar man på varför det har tagit så lång tid innan första samtalet kom in till SOS Alarm då det fanns flera personer i området och det var mitt på eftermiddagen en lördag. för ytterbeklädnad (i ytterväggarna) på fasad medverkade till den snabba brandspridningen till vinden på fastig- Även tiden innan larmningen undersökt i utredningen. Här ser vi branden från startlägenheten. heten. Brandspridningen mellan lägenheterna har dock skett via balkonger, där det förvarats mycket brännbart material, och via fönster som gått sönder av värmen. loftgångarna på den västra sidan ovanför startlägenheten blev utsatta för en kraftig rök- och brandspridning som omöjliggjorde en utrymning från dessa lägenheter. Utrymning från lägenheterna ovanför fick då ske med hjälp av räddningstjänstens hävare från balkongerna på den östra sidan huset (genom gående lägenheter) på grund av att det inte gick att ta sig ut från lägenheterna via loftgångarna eftersom dessa var rökfyllda. Text & foto: Mikael Adolfsson, ställföreträdande räddningschef & Jan-Erik Forsén, brandmästare Mjölby Räddningstjänst SLUTSATS Mycket stor lägenhet: Man kan konstatera att lägenheten var väldigt stor (två sammanslagna 4-rumslägenheter) vilket man normalt inte förväntar sig i den här typen av fastighet. Hög brandbelastning: En öppen planlösning tillsammans med en interiör innehållande mycket brännbart material genererade detta och bidrog till den snabba brandspridningen. Rökdykarinsatsen: Det var svårt att söka av lägenheten på kort tid på grund av dess storlek och den intensiva branden. Detta gjorde också att det tog tid att hitta flickan, man fann henne efter ett tag under ett par sängar i ett av sovrummen. Brandspridningen: När det gäller byggnadskonstruktionen och cellplastisoleringen i ytterväggen så pågår det en utredning. Det som man kunnat konstatera är att cellplastisoleringen påverkade brandspridningen i fasaden och upp mot takfoten. Däremot har det inte varit någon brandspridning från ytterfasaden in i lägenheterna ovanför, utan där har branden spridit sig via fönster och balkonger. Kartläggning av tiden innan larmningen: Det som man också försöker få klarhet om i den pågående utredningen, är att branden verkar ha hållit på ett tag innan det kommer in ett larm till SOS Alarm, vilket har haft en stor betydelse för det fortsatta skeendet. Svenskt Smide för Brand- och Brotts- Bekämpning Tillverkade i Sverige, eftertraktade och nyttjade över hela världen. Kontakt: Tel: E-post: tools@gransfors.com 28 Räddningsledaren nr

15 Föreningen för brandbefäl som vill utveckla och utvecklas SBB är en yrkesförening utan fackliga eller politiska bindningar för dig som är brandbefäl. Vårt oberoende gör oss till en stark och pålitlig röst i utvecklingen av svensk räddningstjänst. Våra medlemmar gör oss till en verkningsfull organisation som myndigheter och andra intressenter gärna lyssnar till. Vi använder aktivt vår starka ställning till att påverka utvecklingen för Sveriges brandbefäl genom olika aktiviteter på lokal och nationell nivå som gynnar kunskapsspridning, erfarenhetsåterföring och samverkan. Föreningens bas är våra länsföreningar! ledaren ledaren Läs vår medlemstidning Räddningsledaren 4 nr/år Det borde införas en norm för rädd ningsinsatser Räddnings Räddnings Svenska Brandbefälets Riksförbund nr Vad har man som organisation att vinna på jämställdhet? Sid 28 Sid 22 Sid 8 Tema: Aktuella händelser: Bombdådet i Oslo. Debatt: Effektivare Sid 16 räddningsinsatser. Sid 14 Skadeplats Artikel: Nya perspektiv på jämställdhet. Svenska Brandbefälets Riksförbund nr Kunskap + erfarenhet = effektiv insats Kommu nika tion kan inte ändra fakta Sid 12 Bättre brandskydd Kommunikation som ledningsstöd Allt för stort glapp mellan lagstiftning och verklighet Tema: Kommunikation inget självändamål. Sid 18 Debatt: Boverkets nya byggregler. Artikel: SBB ett nytt varumärke. Föreningen Sveriges Brandbefäl nr Att växa från liten begränsad olycka till stor komplex Vart tog kompetenstrappan vägen? Sid 10 Sid 22 Sid 32 Debatt: Sverige och gräns - över skridande insatser. Artikel: Fullskaliga brandtester i tunnel. Kunskap ledord i effektiva insatser Sid 30 Artikel: Viktiga frågor på Skadeplats Förbundsstyrelse och kongress. Sid 10 Sid 24 Sid 34 Artikel: Eldre prosjektet Artikel: Nya och gamla Artikel: Brand i oljeraffinaderiet i stärkt skydd för äldre. utbildningssystemet. Nynäshamn. Vi fortsätter att utveckla mångfalden och jämställdheten Sid 16 Debatt: Södertörn om rekrytering av brandmän. Som medlem får du internationellt nätverk i utvecklingsprojekt 4 gånger per år olika aktiviteter Bli medlem idag på

16 SKADEPLATS VATTENLIVRÄDDNING Koncept Larmdyk Trimmade rutiner och utvecklad samverkan Tiden från larm tills dess att den nödställde är på båren har minskat avsevärt i Norrköping genom fortlöpande införanden av nya rutiner. Taktikkonceptet Larmdyk som bland annat innefattar utvecklad samverkan med ambulans och polis ligger bakom detta. Basen i konceptet gäller vattenlivräddning överlag kan även överföras till organisationer som inte har dykare. Här får vi ta del av taktik och rutiner som gör skillnad i kampen mot klockan, som kan rädda liv. Dykansvarige på räddningstjänsten i Östra Götaland/Norrköping Mats Kostmann märkte att deras dykverksamhet tidigare var mest fokuserade på själva dykningen vid insatser och Mats Kostmann. övningar. Han saknade ett tydligt mål med verksamheten och såg att det krävdes ett mer utvecklat helhetstänk för att nå ett bättre resultat vid drunkningslarm. Det fanns alltså bra fokus på dykövningar, träning i simhall, utrustning och årsprover med mera för vattendykarna tidigare, vilket självklart är viktiga delar för en säker dykverksamhet. Men det fanns också behov av utveckling. Själva dykningen ofta enklast Men vi missar lätt det viktigaste målet som är resultatet vid larm, säger Mats och menar att hela kedjan i en insats måste ses över och förbättras. Vid ett drunkningslarm har dykarna under ytan oftast den enklaste uppgiften. Det är de taktiskt rätta besluten som kan vara svårare att ta de som i sin tur formar insatsen där liv kan komma att räddas. Kaos och panik är en vanlig scen på olycksplatsen vid ett drunkningslarm och även luttrad stryka kan tappa fokus och få tunnelseende. Vid mindre lyckade larmdyk som utvärderats handlar det sällan om dykarnas beteende, utan istället dykskötarnas färdigheter eller ibland några tveksamma beslut från dykledaren som skulle kunna förbättras, berättar Mats. Detta har man också tagit fasta på i konceptet Larmdyk. Huvudmål för Larmdyk Att korta ner tiden från larmet till dess att patienten är på båren oavsett förhållanden. Efter övningarna ska samtliga deltag are känna till sin roll vid ett drunkningslarm och kunna samverka med övriga räddningsenheter på ett snabbt, säkert och professionellt sätt. Alla ska förstå vikten av att jobba snabbt, säkert och effektivt för att vinna tid. Delmål för Larmdyk tjänstens personal vid drunkningslarm enligt kvalitetssystem på nivå 3 (dykpersonal, brandpersonal, ledningsbefäl). kunskaper och färdigheter i praktisk A-HLR (defibrillering och läkemedel) under realistiska förhållanden på fältet (ambulansens egna instruktörer ansvarar för denna del). räddningstjänst vid ett drunkningstillbud. sökmetoder. lärdom från årets skarpa larm. Genomförande = 5 brandskift plus samtlig ambulanspersonal). övningarna (polis i mån av tid under beredskap). avtal med bjuds in som observatörer. utvärderade larmdyk per år). genomförande. genomgång inför övning i lektionssal för samtlig personal. två larm på eftermiddagen. (15 min framkörning samt max 45 minuter dykinsats). vatten, bil över kaj, båtolycka, sjöar med mera. ring direkt efter varje övningslarm. Konceptets centrala delar Man har nu tagit fram ett heltäckande utbildningsmaterial anpassat specifikt utifrån organisationens behov. Man har utbildat samtlig räddningspersonal brandmän, insatsledare och brandingenjörer, men har lagt stort fokus på dykledare och räddningsledare. Ett tydligt beslutsstöd har införts och en check- 18 Räddningsledaren nr

17 SKADEPLATS VATTENLIVRÄDDNING Dykinsatsen, indelat i fyra faser minuter 1 minut 15 minuter 45 minuter Dykgruppen på plats Dykinsats påbörjas Ny sökmetod aktiveras Dyklista avslutas Vittnesuppgifter Markera sökområdet Eventuellt utöka sökområdet, Beslut om eftersök Dyk & sökmetod Dykare 1 punktsök? söksystem? Livräddning avslutad = Dykare 2 halvcirkelsök? Räddningsinsatsen avslutad Samråd med polisen Säkerhet Dokumentera använd anteckningsblocket lista för dykgruppen vid larmdyk. Tydliga beslutsdomäner mellan avdelningens dykledare och räddningsledare är också framtagna. Konceptets taktikgrund är en orderindelning som ställs av dykledaren och som ska vara känd av hela dykgruppen (dykare och dykskötare): Mål med insatsen, Dykmetod, Sökmetod och Säkerhet. Inom Sektor Dyk het zon arbetar endast dykgruppen och de som av dykledaren blivit tilldelade arbetsuppgifter samt ambulansens medicinskt ansvarig med personal. Hkp Polis Ambulans Båt Sektor Dyk Räddningsledaren Brand Dykledaren Dykbussen Ambulansen i Norrköping genomför sina årliga prov i A-HLR (defibrillering och läkemedel) under larmdyken. Ambulanspersonalen är nu integrerad i insatskedjan på ett helt annat sätt än tidigare. Dykinsats indelad i fyra faser En annan viktig del i taktiken är att man delat in dykinsatsen i fyra faser för att säkra nästa steg i insatsen. Faserna är ett resultat av utvärderingar från flera dykinsatser (larm och övningar) där insatsen blivit ineffektiva efter cirka 15 minuter, då dykarna ofta sökt inom samma område flera gånger utan resultat. Se figuren Dykinsatsens fyra faser. Räddningsledaren kan besluta om räddningsinsats men inte om dykinsats. Dykledaren är ansvarig för dykarnas säkerhet. Dykledaren får inte påbörja dykinsats om inte räddningsledaren har beslutat om räddningsinsats. Här måste de möjligheterna att rädda liv ställas mot de risker som insatsen innebär. I den Heta Zonen inom Sektor Dyk arbetar endast dykgruppen, de som eventuellt har blivit tilldelade uppgifter av dykledaren och ambulansens medicinsk ansvarige med personal. Ledningen på olycksplatsen ska hålla ihop och stanna på platsen under hela insatsen. Man ska bestämma en lämplig ledningsplats och informera dykledaren om denna. Ledning på olycksplats vid en drunkning skiljer sig inte nämnvärt från andra räddningsinsatser. Samverkan har stärkt roller och rutiner En viktig del av utvecklandet av larmdyk vid drunkningslarm har varit att ut öka samverkan med polis och framför allt med ambulansen. Man har nu rutiner där ambulanspersonalen har information om räddningstjänstens organisation och agerande vid drunkningslarm genom samövningar och uppföljning. Och räddningstjänsten har kunskap om första ambulansens uppgifter och vilka roller sjukvårdsledaren och medicinskt ansvarig har vid dessa typer av larm. Ansvarig för Sjöräddning vid ambulansen är nu mera med och hjälper dykansvarig med planering av övning av larmdyk under året. Det handlar om vilka teman man ska öva, som till exempel Barn HLR eller Nedkylning. Det är ett tydligt vinna vinna samarbete mellan ambulans och brandpersonal som uppskattas från båda håll. Närmare ett skarpt larm än så här kommer man inte, menar Mats. Aktuellt kvalitetssäkringssystem KVS Räddningstjänsten i Östra Götaland/ Norrköping har använt sig av följande kvalitetssäkringssystem: me, dykmoment, plock med dykutrustning och så vidare (2 3 övningar) skiftet under jourtid, trimma in rollerna (dykskötare, dykledare med mera) hela organisationen i samverkan (räddningstjänst, ambulans, polis). Det är först vid en fullskalig övning (KVS3) med samverkan man kan mäta sin verkliga förmåga vid drunkningslarm, menar Mats Kostman och betonar att det troligtvis är taktiken vid drunkningslarmet som kan utvecklas mest hos de flesta räddningstjänster. Detta oavsett om man har dykare i organisationen eller ej. Vill du veta mer om taktik och samverkan vid drunkningslarm är du välkommen att kontakta Mats Kostmann via mats.kostmann@rtog.se. Föreläsningsmaterial når du via Firegears och Brandskydds föreningens hemsida. En lathund för deltidsstationer Först på plats vid drunkningslarm hittar du bland notiserna på sid 42. Text: Nenne Hagman, SBB Foto: Räddningstjänsten Östra Götaland/Norrköping Räddningsledaren nr

18 SKADEPLATS VATTENLIVRÄDDNING PM Vattenlivräddning Scenariobaserad övning vid drunkningslarm Personal: utryckande (brandmän samt befäl) Tid: 2 3 timmar Plats: lektionssal Mål: skapa god kännedom om den lokala organisationen vid drunkningslarm samt finna några förbättringspunkter som ökar chanserna att rädda liv i framtiden. Förberedelser: ningslarm Kartlägg vilka olika enheter ni kan tänkas behöva sam verka med vid ett drunkningslarm vilka resurser finns att tillgå (Livräddning? Eftersök?) (Polis, ambulans, sjöräddningen, helikopter, kustbevakning, annan räddningstjänst med vattendykare osv.) stämmer överrens med scenariot (mindre sjö med brygga) skriv ut karta eller skapa bildspel med karta från till exempel google maps Scenario: Tisdag 10 juli 2012, klockan Stort larm drunkningsolycka vid sjön Näsnaren (Katrineholm) Flera vittnen har sett en roddbåt med två personer slå runt utanför sjöholms udde! Nu syns endast en av personerna på ytan, han skriker på hjälp. Diskussionsfrågor: 1. Vilka enheter larmas till platsen enligt larmplan? 2. Samverkan på olycksplats ska ske med följande enheter? 3. Finns det några beredduppgifter som fördelas under framkörning? (Sjösättning av båt/vägvisning/sjukvård/förberedelser för dykare osv) 4. Med utgångspunkt från larmuppgifterna enligt scenariot, ställ upp följande order (oavsett om ni har räddningsdykare eller ej): Mål (MMI) Metod (dykare/ytbärgare/hansabräda/båt osv) Sökmetod (dyk/ytbärgare/strandsök osv) Säkerhet (platsen/risker/flytväst osv) 5. På olycksplatsen möter vittnen upp tillsammans med en av de nödställda som är nedkyld men i övrigt ok hans kompis saknas fortfarande. Båten ligger upp och ner cirka 200m från land. Beskriv insatsen utifrån de fyra faserna: FAS 1: Första styrkan på plats, första minuten, åtgärder: FAS 2: Insatsen påbörjas, taktik? (TGI), åtgärder: FAS 3: 15 minuter har gått, tiden rinner iväg, nästa steg plan B, åtgärder: FAS 4: minuter har gått, fortfarande livräddning? 6. Hur ser ledningen ut på olycksplatsen vid en drunkning? 7. Kan man likna en olycksplats vid en drunkning med den vid en trafikolycka tänk i zoner!? 8. Vilka uppgifter har ambulansen innan kroppen bärgats hur samverkar ni med sjukvårdsledaren respektive medicinsktansvarig? 9. Om larmuppgifterna hade varit än mer knapphändiga hur skulle ni då tänkt initialt, order? Testa att ställa upp mål/metod/sökmetod/säkerhet utifrån ett vanligt drunkningsscenario i er kommun Exempel: Norrköping = en person flyter i Motala ström i höjd med Grand Hotell, söndag morgon klockan är Diskutera kring vinsterna med att ha en tydlig och genomtänkt taktik vid drunkningslarm. Vid en brand eller trafikolycka är det givet men minst lika självklart vid ett drunkningslarm. 10. bättringspunkter inom er organisation vid drunkningslarm? Stämmer standardrutinerna och larmplaner med verkligheten uppdatering? Övningen är slut bra jobbat! Ta nu med erfarenheterna efter denna scenariobaserade torrövning och applicera det ni kommit fram till vid en praktisk tillämpning övningslarm drunkning. Kontakta gärna närmsta ambulansstation och försök få med en ambulans till övningen, tillsammans räddar vi liv. Lycka till och hör gärna av er med frågor eller synpunkter! Hälsningar Mats Kostmann, 20 Räddningsledaren nr