Frågor till det förflutna: Introduktion till historiska studier

Transkript

1 Uppsala universitet Historikerprogrammet Introduktionsterminen HT 2015 Mats Persson Studiehandledning Historikerprogrammet Introduktionsterminen höstterminen 2015 Frågor till det förflutna: Introduktion till historiska studier

2 Innehållsförteckning VÄLKOMMEN!... 3 KONTAKT & INFORMATION... 4 Administration... 4 Lärare... 4 Studentportalen... 4 HISTORIKERPROGRAMMET (180 HP)... 5 Programmets uppläggning... 5 Programgemensamma verksamheter... 6 Ansökan till terminerna Efter utbildningen... 6 INTRODUKTIONSTERMINEN... 7 Kursens struktur... 7 Kronologimomentet... 8 Temamomentet... 8 PM-momentet... 9 KURSMÅL FÖR INTRODUKTIONSTERMINEN EXAMINATION OCH BETYG Examinationer Betyg Rester Plagiat och fusk

3 Välkommen till historikerprogrammets introduktionstermin! Historikerprogrammet är ett samarbete mellan de tre ämnen: Ekonomisk-historia, Historia och Idé- och lärdomshistoria. Introduktionskursen är gemensam för alla tre ämnena och ger behörighet till respektive ämnes B-nivå. Kursen heter Frågor till det förflutna: Introduktion till historiska studier och huvudsyftet är att ge en bred introduktion till historieämnena samtidigt som den ska stimulera er till att ställa frågor om det förflutna och sätta historiska händelser i ett perspektiv av skeenden förändringar och processer som är generella. För att åstadkomma en utbildning som både innebär en översikt av historien samtidigt som ni ska fördjupa, problematisera och reflektera över tidens gång har vi valt att inleda kursen med kronologisk översikt av historien, denna kunskap är nödvändig men inte tillräcklig för att kunna ställa frågor. Efter några ganska intensiva veckor avslutas kronologimomentet med en hemtenta. Därefter förändras undervisningens form från föreläsningar till mer egen inläsning, skrivande och reflektion där era tankar diskuteras i seminarier. I slutet av terminen övergår ni slutligen till att på egen hand författa en PM (kortare uppsats) där ni prövar och övar er vetenskapliga självständighet. Upplägget innebär en blandning av olika undervisningsformer, examinationer med avsikt att skapa möjlighet för er att utveckla spännande frågor och att diskutera dem muntligt och skriftligt. 3

4 KONTAKT OCH INFORMATION ADMINISTRATION Programansvarig: Mats Persson. Tel Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Thunbergsvägen 3 P. Program- och kursadministratör: Emma.Hortlund. Emma.Hortlund@idehist.uu.se Tel Kursexpeditionen: Thunbergsvägen 3 P (Engelska parken, Hus 6, plan 0). Programledning: Lars Fälting, Ekonomisk historia. Lars.Fälting@ekhist.uu.se Karin Hassan Jansson, Historia. Karin.Jansson@hist.uu.se Mats Persson, Idé- och lärdomshistoria. Mats.Persson@idehist.uu.se LÄRARE PÅ INTRODUKTIONSTERMINEN Johan Bergman, Historia. Johan.Bergman@hist.uu.se Maja Bondestam, Idé- och lärdomshistoria. Maja.Bondestam@idehist.uu.se Rosemarie Fiebranz, Historia. Rosemarie.Fiebranz@hist.uu.se Lars Fälting, Ekonomisk historia. Lars.Falting@ekhist.uu.se Mats Persson, Idé- och lärdomshistoria. Mats.Persson@idehist.uu.se Göran Ulväng, Ekonomisk historia. Goran.Ulvang@ekhist.uu.se STUDENTPORTALEN Kursen använder sig av Studentportalen: Här finns schema och kursinformation. Det är ert ansvar att regelbundet titta efter meddelanden på studentportalens kurssida: Frågor till det förflutna: Introduktion till historiska studier. OBS: koppla er student-mail till era vanliga e-postadresser (så att ni får våra e-brev). 4

5 HISTORIKERPROGRAMMET (180 HP) Historikerprogrammet är treårigt och leder fram till en filosofie kandidatexamen. Syftet med programmet är att ge både en bred historisk orientering och successiva fördjupningar inom centrala områden. Historikerprogrammet ger en genomtänkt utbildning som förenar olika historiska perspektiv, hämtade både från humaniora och från samhällsvetenskap. Den kunskapsmässiga fördjupningen innebär samtidigt utvecklande av en rad viktiga färdigheter som är av betydelse för historiker och för arbetslivet, såsom förmågan att ringa in uppkomsten och diskutera utvecklingen av sådana historiska företeelser som idag kan betraktas som självklara och tas för givna, eller att med utgångspunkt i liknande historiska fenomen kunna ge alternativa perspektiv på aktuella frågor. Programmet syftar vidare till att ge studenterna förmåga att kritiskt och med stor noggrannhet utvärdera och granska stora mängder av olika slags material, inklusive ståndpunkter som förs fram av samtida opinionsbildare och forskare. Utbildningen innebär att man lär sig grunderna i vad historia som vetenskap innebär, samt att man lär sig tillämpa detta i egna undersökningar. Det handlar om att lära sig genomföra självständiga analyser och slutsatser med argument som är väl underbyggda, klart formulerade och strukturerade, samt att utveckla sin förmåga att formulera egna frågeställningar och mål. Fördelar med programmet: - Unikt program, det enda i sitt slag i landet, då tre historieämnen på två fakulteter samarbetar. Detta ger fördelar vad gäller bredd, integrerad undervisning och lärarkompetens. - Studieintensiv och snabb väg till högre studier genom att introduktionsterminen ger behörighet till B-kurs i alla tre ämnena. - Historia i praktiken: Särskilda färdighetskurser för högre studier, arbetsliv och samhällsengagemang. - Platsgaranti på kurser i de tre historieämnena. - Goda praktikmöjligheter. - Stora möjligheter till utlandsstudier: Vi har avtal med ett 40-tal universitet. Programmets uppläggning Termin 1: Introduktionskurs: Frågor till det förflutna. Termin 2: B-kurs i ett av våra tre historieämnen. Termin 3: B-kurs i ett annat av våra tre historieämnen. Termin 4: Valfria kurser, utlandsstudier och/eller praktik. Termin 5: Fyra programspecifika kurser på 7,5 hp vardera (rekommenderad). Termin 6: C-kursen i något av historieämnena. Programmet består av en gemensam introduktionstermin, två terminers B-studier i Ekonomisk historia, Historia eller Idé- och lärdomshistoria, en termins valfria ämnesstudier, en programspecifik (rekommenderad) femte termin samt en avslutande C-kurs. Den valfria terminen 5

6 kan med fördel läsas vid ett utländskt lärosäte. Alternativa valfria ämnesstudier kan rymma praktik, verktygskurser eller en extra C-kurs. Den programspecifika femte terminen består av fyra kurser, speciellt designade för programstudenterna. Dessa kurser lyfter fram och utvecklar historiska kunskaper och färdigheter som är särskilt värdefulla i samhälls- och arbetslivet, men också för högre akademiska studier. Lärarna är framstående forskare inom de områden som tas upp och kurserna utformas så att de kombinerar praktik och teori. Programmet innehåller alltså två programspecifika terminer som integrerar de tre ämnena Historia, Ekonomisk historia samt Idé- och lärdomshistoria. Här förenas alltså de olika sätten att studera historia, och dessa kurser är en viktig programbonus: Introduktionsterminen Frågor till det förflutna och femte terminen Historia i praktiken: färdighetskurser för högre studier, arbetsliv och samhällsengagemang. I övrigt väljer du vilka historieämnen och kurser du vill fördjupa dig i. Valmöjligheterna omfattar även studier i något annat ämne, praktik och utlandsstudier. Programgemensamma verksamheter Vi kommer under de tre åren att ha flera programgemensamma verksamheter där alla studenter som läser programmet (1:a, 2:a och 3:e året) får ta del av gästföreläsningar, debatter och programinformation. I anslutning till detta kan också ordnas ett informellt samkväm med lättare mat och dryck. Information om dessa och eventuellt andra intressanta händelser sprids via e-post (studentadressen), programmets hemsida (via samt programsidan på studentportalen. Observera att det finns en kurssida på studentportalen för introduktionsterminen (Frågor till det förflutna), och en annan för hela programmet (under fliken program: Historikerprogrammet, kandidatprogram). Gör det till en vana att besöka även programsidan med jämna mellanrum, i synnerhet efter den första terminen. Ansökning till terminerna 2-6: För att kunna fortsätta dina studier i programmet måste du vara helt klar med alla kursfordringar på tidigare terminer, det är ett behörighetskrav. Termin 2: Kursval sker vid månadsskiftet november-december på Studentportalen. Termin 3-6: Kursval sker genom antagning.se (ansökningstid 15/4, respektive 15/10). Efter utbildningen Arbetsmarknaden efter studierna är både bred och varierad. Inom Historikerprogrammet finns det åtskilliga möjligheter för studenterna att profilera sig mot ett visst intresseområde genom valet av ämneskombinationer, uppsatsarbeten och färdighetskurser. En student som tagit examen inom programmet har, förutom goda kunskaper i historia, en rad färdigheter som är viktiga för vidare studier och för arbetslivet. Alla dessa färdigheter ger bland annat en god grund för ett yrkesliv som utredare och liknande uppgifter inom myndigheter, organisationer och företag. Utbildningen är vidare en utomordentlig grund för en rad påbyggnadsprogram, exempelvis inriktade mot arbete inom förvaltning, undervisning, journalistik och medier, arkiv eller bibliotek. 6

7 Den kunskapsproducerande sektorn utanför högskolevärlden är en växande och högst relevant arbetsmarknad för historiker. Här ryms exempelvis fristående organisationer, myndigheter, intresseorganisationer och konsultföretag. På europeisk nivå finns det också en arbetsmarknad där kvalificerade historiker med rätt kompetenser kan göra sig gällande. Dessutom kommer denna grundutbildning att vara en bra förberedelse för dig som vill fortsätta med ett masterprogram i historiska ämnen liksom för dem som sedan vill fortsätta med en forskarutbildning. INTRODUKTIONSTERMINEN Historikerprogrammets introduktionstermin heter Frågor till det förflutna: Introduktion till historiska studier. Det är en ambitiös kurs och den är unik i sitt slag genom att tre historiska ämnen deltar: Ekonomisk historia, Historia och Idé- och lärdomshistoria. Detta ger bredd och möjligheter att belysa samhällsfenomen och utvecklingsprocesser i flera olika perspektiv. Kursen ger behörighet till studier på B-nivå i alla tre ämnena, och är alltså en snabb väg till högre och mer avancerade studier. Dessa kvaliteter innebär också att det är en både mycket givande och krävande kurs. Introduktionsterminen innebär successivt alltmer fördjupade studier. Det börjar med föreläsningar, traditionella läroböcker, salsskrivning och hemtenta. Därefter följer en period med diskussionsseminarier, mer forskningsorienterad litteratur och flera skrivuppgifter. Kursen avslutas med att ni får genomföra en egen mindre forskningsuppgift som skall presenteras på ett seminarium. Kursens struktur Introduktionskursen sträcker sig över en hel termin, och är uppdelad i tre olika delmoment: 1. Kronologi (10 hp) 2. Tematisk fördjupning (14 hp) 3. PM (6 hp) Den lärarledda undervisningen ges med cirka 4-8 timmar per vecka i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Det är den omfattning som finns på de flesta humanitiska och samhällsvetenskapliga kurser. Kursen löper på heltid (40 timmar per vecka), och det innebär att huvuddelen av arbetet utförs på icke lärarledd tid. Den tid som inte är schemalagd förutsätts användas för inläsning, skrivande eller grupparbeten. En del arbete görs i en basgrupp bestående av fyra studenter. Ni delas in i dessa vid kursstart, och vi rekommenderar att ni använder er av basgrupperna, eller bildar andra grupper, som diskussionsforum även för er egen inläsning. 7

8 Kronologimomentet Den kronologiska delen av introduktionskursen stäcker sig över sex veckor och behandlar historien från stenåldern till i dag. Här ges en översikt över världshistorien utifrån olika perspektiv, där periodiseringar och tidsskalor liksom olika övergripande tolknings- och förklaringsmodeller problematiseras och diskuteras. Undervisningen består av föreläsningar av tre lärare, och de äger rum i salar för samtliga studenter i programmet. Det finns anvisningar om vilka sidor eller kapitel i litteraturen som utgör underlag för föreläsningarna. Vi förutsätter att ni läst dessa inför föreläsningen. Kronologimomentet syftar till att ge studenterna övergripande kunskaper om världshistoriens större samhällen och kulturer, samt de större förändringsprocesserna. Vidare innebär momentet en träning att lära sig snabbt läsa stora textmängder och kunna ta fram det väsentliga, dvs. huvuddragen i framställningen. En särskild studiehandledning för Kronologimomentet lämnas vid registreringen. Temamomentet Temadelen består av tre tematiskt orienterade block: Modernitet, Svenska modellen och Globalisering. Den första temadelen kommer att behandla modernitet och framväxten av tanken på att morgondagen är annorlunda. Nytt tänkandet inom politiken, vetenskapen och produktionen förändrade förutsättningarna för det framtida samhället. Den andra temadelen behandlar världens modernaste land, den svenska 1900-talsmodellen som ett uttryck för den organiserade moderniteten. Slutligen behandlar det sista temat globaliseringen och dess följder för olika samhällen under de senaste århundradena. Dessa tre teman kommer att behandlas ur olika synvinklar med representanter för de tre ämnena i Historikerprogrammet: Ekonomisk historia, Historia och Idé- och lärdomshistoria. För temadelen förändras undervisningens struktur i förhållande till kronologidelen. Det är färre föreläsningar, och istället bedrivs undervisningen alltmer i form av seminarier på en viss litteratur. Det ställer större krav på er inläsning, inte bara av kurslitteraturen utan också av recensioner och kommentarer kring den valda litteraturen. Under den här delen är det tänkt att er nyfikenhet ska vara moroten till att vilja läsa och diskutera texter. På den här delen av kursen ges tre litteraturseminarier på varje tema, dvs. sammanlagt nio seminarier. Ni kommer att delas in i mindre grupper: Seminariegrupper. Ni skall lämna in skriftliga uppgifter i förväg, och vid seminariet förväntas ni vara aktiva och väl förberedda genom inläsning av den angivna kurslitteraturen. Alla seminarier är obligatoriska. 8

9 På temamomentet höjs kursens svårighetsgrad, och det blir mer inslag av historisk analys som skall introducera er till hur historiker forskar. Här sker fördjupningar på centrala historiska områden och ni får ta del av mer avancerad litteratur. Ett syfte är att ni skall kunna identifiera och tillämpa olika analytiska ingångar (t.ex. idéhistorisk, ekonomihistorisk eller politisk-historisk analys) på samma material eller historiska företeelse. Ett annat syfte är att ni genom seminarieövningar skall tränas i att klarlägga och granska forskningstexter, samt kunna framföra egna argument och tolkningar. En särskild studiehandledning kommer att lämnas innan Temamomentet börjar. PM-momentet Den skriftliga kommunikationen är grunden för både det vetenskapliga samtalet och det bildade samhället. Introduktionsterminen avslutas med att ni ska skriva och försvara en självständig slut- PM. Vi rekommenderar att ni väljer ämne i anslutning till något av de temaseminarier ni haft; på detta sätt kan ni få en flygande start. Här är syftet att ni skall lära er genomföra en egen historisk undersökning. Det innebär också att ni skall lära er elementa vad gäller vetenskapligt skrivande. PM-momentet avslutas med ett seminarium där varje PM diskuteras med en särskild utsedd opponent. En särskild studiehandledning kommer att lämnas innan PM-momentet börjar. 9

10 KURSMÅL FÖR INTRODUKTIONSTERMINEN Ur Kursplanen för Frågor till det förflutna: Introduktion till historiska studier. Efter godkänd kurs skall studenten på ett grundläggande sätt kunna: redogöra för grunddragen i de större samhällena och kulturerna samt de övergripande förändringsprocesserna i världshistorien med grund i ovanstående resonera om varför dagens samhällen, kulturer och ekonomiska och politiska system ser ut som de gör redogöra för och analysera ett urval källor och vetenskaplig litteratur på några centrala historiska fördjupningsområden diskutera och ge exempel på hur idémässiga, politiska, ekonomiska och sociala förhållanden hänger ihop och påverkar varandra i historien tillämpa centrala historievetenskapliga färdigheter som till exempel; utöva käll- och forskningskritik, använda grundläggande historiska fackbegrepp, analysera förhållanden i termer av kontinuitet och förändring, göra historiska tolkningar och kontextualiseringar, samt genomföra historiska förklaringar identifiera och tillämpa olika vetenskapliga perspektiv på både ett och samma material och på en och samma historiska företeelse strukturera och återge sina kunskaper i sammanhängande skriftlig framställning, och försvara egna tolkningar muntligt diskutera och kritiskt granska texter 10

11 EXAMINATION OCH BETYG Examinationer Kursens olika moment examineras på olika sätt. Samtliga nedanstående examinationer måste bli godkända för att kursen i dess helhet skall kunna bli godkänd. Godkänd introduktionskurs är sedan en förutsättning för att ni skall kunna fortsätta vidare studier inom programmet. Kronologimomentet: Två skriftliga basgruppsuppgifter, en salsskrivning, en hemtenta. Temamomentet: Närvaro på och aktivt deltagande i seminarierna, sex kortare skriftliga seminarieuppgifter, och en PM på temat svenska modellen. PM-momentet: Slut-PM, aktivt seminariedeltagande och opposition på annan PM. Se vidare Studiehandledningarna för respektive moment. Betyg Samtliga examinationer betygssätts. För alla examinationer, utom basgruppsarbeten, ges graderade betyg. För kursens används betygsskalan: underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). Normalbetyget är G och andelen VG brukar vara omkring 25 procent. Studentens slutbetyg på hela kursen ges som en sammanvägning mellan de tre momenten: kronologi, tema och PM. För att erhålla G på hela kursen måste samtliga moment vara godkända. För att erhålla VG på hela kursen krävs att minst två moment har graderats med betyget VG. Rester Underkänt på salsskrivning kräver ny salsskrivning, underkänt på hemtenta kräver ny hemtenta. Det går inte att göra kompletteringsuppgifter. Alla skrivuppgifter är obligatoriska. Om en skrivuppgift inte är godkänd krävs omarbetad skrivuppgift enligt lärares anvisningar. Detta gäller de två basgruppsarbetena, de skriftliga seminarieuppgifterna, samt kursens två PM. Temamomentets nio seminarier är obligatoriska. Med giltigt skäl (man kan bli sjuk) får man vara frånvarande på högst två seminarier. Vid frånvaro på mer än två tillfällen krävs att seminariedelen görs om vid annat kurstillfälle (dvs. nästa år). Frånvaro kräver alltid att studenten fullgör en restuppgift som i arbetsmängd motsvarar minst frånvarotillfällets seminarium. Sådan restuppgift åligger det er att be seminarieansvarig lärare om. Eventuella rester ska vara inlämnade senast vid kursen slut, men det är oftast mer effektivt att göra dem fortlöpande. 11

12 OM FUSK OCH PLAGIAT Fusk och plagiat är inte särskilt är vanliga vid universitetet, men de förekommer. Ibland sker detta avsiktligt, men ibland handlar det om att studenten inte riktigt vet var gränsen går mellan det tillåtna. Både fusk och plagiat är förbjudna i högskoleförordningen, och här anges också att disciplinära åtgärder kan vidtas. Vid Uppsala universitet anmäls fusk och plagiat till universitetets rektor och disciplinnämnd, och om studenten förklaras skyldig kan det leda avstängning från studier under en viss period. Det handlar alltså om allvarliga konsekvenser, och denna text är skriven för att förebygga. Fusk kan ske på flera sätt, men typexempel är: Att använda sig av otillåten litteratur när man skriver prov. Att använda sig av fusklappar eller digitala hjälpmedel när man skriver prov. Att lämna in en text hemtentamen, PM, uppsats som någon annan har skrivit och utge sig för vara författaren. Att samarbeta med en annan student eller person vid individuella prov, t.ex. en hemtentamen, om samarbete inte är tillåtet. Plagiat är mer komplicerat. Kortfattat kan man säga att det innebär ett oredovisat lån ur någon annan persons produktion. Det handlar om imitation eller kopiering av andras texter och att dessa lån framställs som ens eget arbete. Man plagierar när man kopierar en text helt eller delvis utan att citera eller ange källan, och detta gäller alla nedanstående typer av texter: Tryckt litteratur (böcker, uppsatser, artiklar). Texter på Internet. Andra studenters arbeten. Egna tidigare examinerade arbeten. För att motverka plagiat använder vi Urkunds plagiatkontroll: här kontrolleras studenternas inlämnade texter mot Internet och andra vid universitet och högskolor inlämnade skrivuppgifter. För mer utförlig information om plagiat, se Plagiathandboken på Urkund: Vad kan du göra för att undvika plagiat? Det första du som student bör göra är att noga läsa den information som ges om examinationen, bedömningskriterierna och utformningen av de uppgifter som ingår i kursen. På så sätt får du reda på vad som gäller en viss uppgift. Om du är osäker på vad som gäller kan du vända dig till ansvarig lärare och fråga. 12