Resultat av elev- och föräldraenkät 2015

Transkript

1 Dnr 2015/BUN 0109 Resultat av elev- och föräldraenkät

2 Tyresö kommun / (32) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun

3 Tyresö kommun / (32) Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Enkäten Urval och avgränsning Metod Svarsfrekvens Bortfall i enkätundersökningar Rapportbilagor Rapportens resultat ett sammandrag Elevenkäter Föräldraenkäter Pedagogisk omsorg Förskolan Förskoleklass Grundskolan årskurs 2, 5 och Fritidshem Sammanfattning Bilagor - tabeller Bilaga 1. Enheter som ingått i 2015 års enkät Bilaga 2. Elevsvar, årskurs 5 och Bilaga 3. Föräldrasvar, pedagogisk omsorg Bilaga 4. Föräldrasvar, förskola Bilaga 5. Föräldrasvar, förskoleklass Bilaga 6. Föräldrasvar, grundskolan åk 2, 5,

4 Tyresö kommun / (32) 1 Inledning Tyresö kommun genomför årligen en attitydundersökning bland elever och föräldrar i kommunens förskolor, pedagogiska omsorg (f.d. familjedaghem) och grundskolans årskurs 2, 5 och 8 samt fritidshem. Den årliga uppföljningen av föräldrarnas och elevernas syn på sin förskola, pedagogiska omsorg, skola och fritidshem är ett led i den systematiska kvalitetsutvecklingen av verksamheten. Sedan 2011 genomförs undersökningen via ett upphandlat enkätföretag. Undersökningen omfattar samtliga verksamheter inom förskolan, pedagogisk omsorg och grundskolan i Tyresö kommun, såväl kommunala som fristående enheter. I årets undersökning har sammanlagt elever och föräldrar tillfrågat. I den siffran ingår såväl fasta målgrupper som extra beställningar som gjorts av skolorna själva. Totalt svarade personer på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 74 procent. För femte året i rad samlar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) in resultaten av sju av frågorna från elevenkäten som riktar sig till elever i årskurs 5 och 8. 1 De frågor vars nöjdhetsgrad mäts och utvärderas är: 1) Jag känner mig trygg i skolan, 2) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, 3) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas årsikter, 4) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, 5) Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det, 6) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet, 7) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. Elevernas nöjdhet kan jämföras med andra elevers nöjdhetsgrad i de kommuner i Sverige som har rapporterat in sina resultat. Läsåret 2013/2014 har 203 av 290 kommuner (11 kommuner fler än föregående år) rapporterat in sina resultat, bland dem Tyresö. 2 Tidigare publicerade SKL resultaten i Öppna jämförelser för grundskolan i april nästföljande år. Sedan hösten 2014 presenteras elevundersökningen som en fristående rapport. 3 För resultat på enskilda enheter hänvisas läsaren till respektive förskola/skolas webbplats. För att säkra de svarandes anonymitet redovisas enbart resultat som baseras på fler än fem svarande. I rapporten redovisas resultaten för respektive verksamhetsform var för sig. 1.1 Syfte Syftet med enkätundersökningen är att ta fram elevers och föräldrarnas attityder till pedagogisk omsorg, förskoleverksamhet och grundskola. Den bild undersökningen ger möjliggör löpande utvärdering och kvalitetsuppföljning i verksamheterna. 1 Öppna jämförelser Grundskola 2014, sid. 8; Tabellbilagor i Öppna jämförelser Grundskola Öppna jämförelser Grundskola. Elevernas syn på skola. SKL:s elevenkät läsår 2013/14, sid. 2, 4. 3 Öppna jämförelser Grundskola. Elevernas syn på skola. SKL:s elevenkät läsår 2013/14.

5 Tyresö kommun / (32) 1.2 Enkäten Enkätfrågorna bygger på läroplanernas värdegrundsmål vilka handlar om trivsel och trygghet, likabehandling, inflytande och ansvar, samarbete och lärmiljö. 4 Frågorna berör också lärarnas förmåga att engagera och stimulera barnen/eleverna till utveckling och lärande. Frågorna sorteras in under sex kategorier vilka är: 1) övergripande frågor, 2) utveckling och lärande, 3) ansvar och inflytande för elever, 4) normer och värden, 5) skola och hem, samt 6) styrning och ledning. Enkäten innehåller påståenden som föräldrar respektive elever fick ta ställning till. Enkätens frågor är konstruerade med fasta svarsalternativ på en fyrgradig skala: stämmer mycket bra, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt och stämmer mycket dåligt. Det är även möjligt att ange svarsalternativet vet inte. För att möjliggöra jämförelser mellan verksamheter över tid används i möjligaste mån samma frågor som i tidigare års undersökningar. En del ändringar eller tillägg kan vara befogade. I årets undersökning har även föräldrar med barn i årskurs 5 tillfrågats om fritids. 1.3 Urval och avgränsning Undersökningen var en totalundersökning, vilket innebär att samtliga föräldrar och elever i de utvalda målgrupperna i Tyresö kommun fick ut enkäten. De berörda var föräldrar till barn i förskola och pedagogisk omsorg samt samtliga elever och föräldrar till elever inom de utvalda skolåren i både kommunala och fristående enheter i Tyresös kommun. De deltagande enheterna listas i bilaga 1. Tabell 1. Enkätens målgrupper 2015 Verksamhetsform Målgrupp Frekvens Pedagogisk omsorg Föräldrar 1 ggr/år Förskola Föräldrar 1 ggr/år Förskoleklass Föräldrar 1 ggr/år Fritidshem* Föräldrar 1 ggr/år Grundskola åk 2 Föräldrar 1 ggr/år Grundskola åk 5 Föräldrar och elever 1 ggr/år Grundskola åk 7 Föräldrar och elever Vart 3:e år Grundskola åk 8 Föräldrar och elever 1 ggr/år Grundskola åk 9 Föräldrar och elever Vart 3:e år * Frågor om fritidshem ingår i enkäterna för förskoleklass, årskurs 2 och 5, dvs. tre enkäter. Som framgår av ovanstående tabell finns det målgrupper som tillfrågas varje år (fast målgrupp) och målgrupper som tillfrågas vart tredje år. Den fasta 4 Skolverket, Attityder till skolan. Rapport 390, 2013, 128.

6 Tyresö kommun / (32) målgruppen för undersökningen består av föräldrar till barn i pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, grundskola årskurs 2, 5 och 8 samt elever i årskurs 5 och 8. Resultat för målgrupper med löpande schema syftar till att ge underlag för framtida rapporter som följer elever genom hela deras skolgång och utgör en grund i enheternas kvalitetsarbete. I rapporten presenteras enbart resultaten för fasta målgrupper. 1.4 Metod Enkäten till elever och föräldrar i årskurs 2, 5 och 8 distribuerades via verksamheterna (pedagogisk omsorg, förskolor och skolor). Frågeformulären delades ut från den 16 januari och samlades in fram till den 21 februari Vårdnadshavare med barn i årskurs 7-9 fick enkäterna skickade till sig per post (barnets folkbokföringsadress) med förfrankerade och föradresserade kuvert. Elever och föräldrar har kunnat besvara enkäten antingen via en pappersenkät eller på webben. Sedan 2014 finns enkäterna i webbversion på sju andra språk: finska, polska, ryska, spanska, thai, arabiska och engelska. Deltagandet i undersökningen har varit anonymt. För att säkerställa kravet om anonymitet, presenteras inte resultat som baseras på färre än fem svar. 1.5 Svarsfrekvens Tabell 2. Andel föräldrar och elever som besvarat enkäten 2015 Verksamhetsform Totalt tillfrågade Svarande Andel svarande Jmf 2014 (procentenhet) FÖRÄLDRAR Pedagogisk omsorg % + 3 Förskola % -1 Förskoleklass % -3 Grundskola åk % -5 Grundskola åk % -1 Grundskola åk % * Grundskola åk % +/-0 Grundskola åk % * ELEVER Grundskola åk % -2 Grundskola åk % * Grundskola åk % -13 Grundskola åk % * * Jämförelser kan inte göras mellan åren. Svarsfrekvensen totalt i kommunen ligger i år på 74 procent, vilket är en minskning med 4 procentenheter jämfört med Svarsfrekvensen för de olika målgrupperna är fortsatt hög (80-92 procent), men har generellt gått ner jämfört med 2014.

7 Tyresö kommun / (32) Rektorer och lärare har uppmanats att låta eleverna besvara enkäten under skoltid, vilket sannolikt bidragit till att svarsfrekvensen blivit hög. 1.6 Bortfall i enkätundersökningar Bortfallet i enkätundersökningar har generellt ökat både nationellt som internationellt. Idag är det inte ovanligt att svarsfrekvensen i snitt ligger på omkring procent. Ett stort bortfall medför att det är svårt att veta ifall de som besvarade enkäten är representativa för hela målgruppen. 1.7 Rapportbilagor Till denna rapport bifogas 6 bilagor. Bilaga 1 listar de enheter som har deltagit i undersökningen. Bilaga 2 består av en tabell med elevsvaren årskurs 5 och 8. Bilaga 3 innehåller en tabell med föräldrasvar till barnen i pedagogisk omsorg. Bilaga 4 innehåller en tabell med föräldrasvar till barnen i förskola. Bilaga 5 består av en tabell med föräldrasvar till barn i förskoleklass. Bilaga 6 ställer i en tabell samman föräldrasvaren till barn i årskurs 2, 5 och 8. 2 Rapportens resultat ett sammandrag I rapporten redovisas resultaten av 2015 års elev- och föräldraenkät i kommunala och fristående enheter avseende läsår 2014/2015. Elever och föräldrar har till stor del besvarat samma frågor som i tidigare undersökningar vilket medger jämförelser över tid och mellan målgrupperna. Det är viktigt att påminna om att attitydundersökningar syftar till att belysa upplevelser och inställningar, men ger inte nödvändigtvis en bild av faktiska förhållanden. En attityd påverkas av omgivningen och kan därför avspegla allmänna opinioner, men också formas av egna erfarenheter och det sammanhang personen befinner sig i. Jämförelser görs mellan åren 2015 och De tas upp i rapporten och finns med sammanställda i fem tabeller (bilaga 2-6). De utmärkande dragen för årets enkätundersökning är: Pedagogisk omsorg och förskola 10 av 10 föräldrar är nöjda med och kan rekommendera sitt barns pedagogiska omsorg. 9 av 10 föräldrar är nöjda med och kan rekommendera sitt barns förskola.

8 Tyresö kommun / (32) Grundskolan Goda omdömen Årets undersökning visar på en generell förbättring bland såväl elever som föräldrars syn på sitt barns skolgång. (Undantaget utgör föräldrar till elever i förskoleklass samt årskurs 2 där nöjdheten generellt gått ner). Utveckling och lärande i skolan är det område som elevernas föräldrar till största delen är nöjda med. En majoritet av elever och elevernas föräldrar svarar att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. En majoritet av föräldrar samt elever är nöjda med sina lärare och anser att de är kompetenta. 9 av 10 föräldrar till elever i de lägre årskurserna skulle rekommendera sitt barns skola och 8 av 10 föräldrar till elever i årskurs 5 och 8 skulle rekommendera skolan sitt barns skola. 8 av 10 elever i årskurs 5 respektive 7 av 10 elever i årskurs 8 skulle rekommendera sin skola till en kompis. Förbättringspotential Trots en positiv utveckling, lyfts arbetsro fortfarande upp som ett prioriterat fråga hos såväl elever som föräldrar. Föräldrar till barn i förskoleklass är generellt nöjd med sitt barns skola, men i frågor kring inflytande på verksamheten råder osäkerhet. En möjlig anledning är brist på information. Hos föräldrar till elever i förskoleklassen, årskurs 2 och 8 samt elever i årskurs 8 har förtroende för rektorer minskat sedan förra årets undersökning. Elever i årskurs 5 önskar att skolan prioriterar frågan att skolan ska väcka deras lust att lära sig mer samt frågorna rörande skolledningen. Fritidshem Mest övergripande nöjd med fritidsverksamheten är fortfarande föräldrar till barn i förskoleklass. Nöjdheten hos föräldrar till barn i årskurs 2 har generellt sjunkit.

9 Tyresö kommun / (32) 3 Elevenkäter Elevenkäterna har riktats till elever i årskurs 5 och 8. Svarsfrekvensen är fortsatt god, men visar på en nedgång i båda målgrupperna mot föregående år. Viktigt att notera är den stora nedgången i svarsfrekvensen bland elever i årskurs 8, vilket är en minskning med 13 procentenheter jämfört med Betydligt fler elever i årskurs 5 är, likt föregående år, mer positiva i sina svar än eleverna i årskurs 8 (bilaga 2). Undantag utgör påståendet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen. 77 procent av eleverna i årskurs 5 instämmer i det påståendet. I årskurs 8 instämmer 85 procent av eleverna i påståendet, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med Flickor och pojkar ger i stort sett samma svar, men en utmärkande skillnad mellan könen gäller nöjdheten med skolan. Fler flickor än pojkar anger att de är nöja med skolan. I årskurs 5 anger 92 procent flickor att de är nöjda med skolan medan 82 procent av pojkarna anger detsamma. Motsvarande siffra bland flickor i årskurs 8 är 86 procent och pojkar 80 procent. Mönstret som kan utläsas av årets enkät är att såväl elever i årskurs 5 som 8 har blivit mer nöjda med hur skolverksamheten bedrivs jämfört med föregående år. Nöjdheten med skolledningen uppvisar dock en nedgång hos elever i årskurs 8. Endast 41 procent av eleverna i årskurs 8 svarar att rektor på deras skola är bra, vilket är en minskning med 13 procentenheter jämfört med I påståendet rektorn lyssnar på vad eleverna tycker instämmer endast 37 procent av elever i årskurs 8, vilket är en minskning med 12 procentenheter jämfört med föregående år. Förändringar i positiv riktning 2015 års svarsresultat hos elever visar på en avsevärd förbättring jämfört med Särskilt elever i årskurs 5 upplever flera positiva förändringar jämfört med Även om det till större del handlar om små ökningar (2 till 4 procentenheter) har elever i årskurs 5 gett 20 av 26 påståenden förbättrade omdömen. Elever i årskurs 8 har gett 14 av 26 påståenden förbättrade omdömen. En ökning särskilt värd att uppmärksamma i årets undersökning rör lusten att lära sig mer. Bland elever i årskurs 5 har 73 procent svarat att skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, vilket är en ökning med 10 procentenheter från föregående år. Även hos elever i årskurs 8 väcker skolarbetet ett större intresse att lära sig mer, vilket är en ökning med 5 procentenheter jämfört med Siffran är dock fortsatt låg (46 procent). I årskurs 5 är det fler flickor än pojkar av den uppfattningen, medan hos elever i årskurs 8 instämmer fler pojkar än flickor. En faktor som hör till lusten att lära är om lärare gör lektionerna intressanta. Skolorna får höga omdömen och andelen nöjda har ökat jämfört med föregående år. Liksom året innan, ger eleverna i årskurs 5 högre genomsnittsbetyg (85 procent) än eleverna i årskurs 8 (68 procent).

10 Tyresö kommun / (32) Trivseln är mycket hög bland så väl elever i årskurs 5 (95 procent) som elever i årskurs 8 (90 procent). Flickor trivs generellt lite bättre i skolan än pojkar. 8 av 10 elever i årskurs 5 skulle rekommendera sin skola till en kompis, vilket är en ökning med 8 procentenheter jämfört med av 10 elever i årskurs 8 skulle rekommendera sin skola till en kompis, vilket också är en ökning med 2 procentenheter jämfört med Såväl elever i årskurs 5 som i årskurs 8 känner att de kan, i större utsträckning än föregående år, arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass. För båda målgrupperna handlar det om en ökning med 3 procentenheter jämfört med Trots denna förbättring får området fortfarande låga siffor, särskilt hos elever i årskurs 8 (41 procent under 2015). Med utgångspunkt i årets resultat finns det en fortsatt stor förbättringspotential. Förändringar i negativ riktning Bland elever i årskurs 5 kan man skönja endast en liten negativ förändring jämfört med Den rör frågan Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. I årets enkät svarar 78 procent av elever i årskurs 5 att de vet vad som förväntas av dem, vilket är minskning med 2 procentenheter jämfört med Åsikten uppvisar ingen större skillnad mellan könen. Motsvarande siffra för elever i årskurs 8 är 70 procent, också det en minskning med 1 procentenheter jämfört med Något fler pojkar än flickor i årskurs 8 är av den uppfattningen. Även om inte rör sig om en markant försämring, visar siffrorna på en negativ förändring. Minskningen är viktig att uppmärksamma för att undvika små försämringar över en längre tidsperiod. Den största förändringen i negativ riktning hos elever i årskurs 8 handlar om minskad tillitit till rektorn. Endast 41 procent anser att rektorn på deras skola är bra, vilket är en minskning med 13 procentenheter jämfört med Också bland elever i årskurs 8 anser färre (37 procent) att deras rektor lyssnar till vad eleverna tycker, vilket är minskning med 12 procentenheter jämfört med Lärarna får höga betyg Bland elever i årskurs 5 får lärarna genomgående mycket höga betyg. 94 procent av elever i årskurs 5 anser att de har bra lärare, vilket är ökning med 3 procentenheter jämfört med Bland årskurs 8 elever anser 85 procent att de har bra lärare. Arbetet med likabehandling, kränkande behandling och kamratskap får goda resultat, men minskar något 9 av 10 elever i såväl årskurs 5 som 8 anger att de känner sig trygga i skolan. Skolornas likabehandlingsarbete får höga betyg bland så väl elever i årskurs 5 som 8. Eleverna anser sig generellt bli bra behandlade av andra elever och

11 Tyresö kommun / (32) denna siffra har ökat jämfört med året innan i både årskurs 5 (93 procent; en ökning med 7 procentenheter) och årskurs 8 (89 procent; en ökning med 2 procentenheter). Fler flickor än pojkar anser att de behandlas väl av andra elever på skolan, i såväl årskurs 5 som 8. Drygt 8 av 10 elever i årskurs 5 och nästan 3 av 4 elever i årskurs 8 känner förtroende att de vuxna skulle rycka in om någon elev skulle behandlas illa. För årskurs 5 är siffrorna i årets undersökning samma som föregående år (83 procent). Andelen elever i årskurs 8 som känner förtroende för att de vuxna skulle rycka in om någon elev skulle behandlas illa uppgår till 72 procent, vilket är en liten ökning jämfört med Skulle eleverna rekommendera sina kompisar att gå i sin skola? Fler elever anger att de skulle rekommendera sin skola jämfört med procent av eleverna i årskurs 5 skulle rekommendera sin skola till en kompis, vilket är ökning med 8 procentenheter jämfört med Bland elever i årskurs 8 skulle 70 procent rekommendera sin skola till en kompis. Vilka faktorer bör uppmärksammas för att få nöjdare elever i kommunens grundskola (fristående och kommunal)? Ett område som elever i åk 5 lyfter fram som viktigt och där många elever inte anser att skolorna lever upp till förväntningarna är skolans ledning. Bristande tilltro till rektorn är ett område som lyfts fram hos elever i årskurs procent av elever i årskurs 8 anser att rektorn i deras skola är bra, vilket är en minskning med 13 procentenheter jämfört med Samtidigt instämmer endast 37 procent av elever i årskurs 8 att rektorn lyssnar på vad eleverna tycker, vilket är en minskning med 12 procentenheter jämfört med Trots förbättrade resultat jämfört med 2014, lyfter elever i årskurs 5 och år 8 fram att de är missnöjda med sin egen påverkan i skolarbetet. Arbetsro är, trots högre siffror än 2014, också ett område som får låga omdömen (65 procent hos elever i årskurs 5 och 56 procent hos elever i årskurs 8). Elever i årskurs 8 önskar att skolan prioriterar följande områden: mina lärare gör lektionerna intressanta, lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter samt i min skola ingriper vuxna om någon elev behandlas illa.

12 Tyresö kommun / (32) 4 Föräldraenkäter Föräldraenkäterna har riktat sig till föräldrar med barn och ungdomar inom den pedagogiska omsorgen, förskolan, förskoleklass, fritidshem, och grundskolan årskurs 2, 5 och 8. Som inledning till varje föräldraenkät görs en kortare sammanfattning av respektive skolform. Texten är hämtad från Skolverkets hemsida Texterna är fritt förkortade. 4.1 Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg erbjuds istället för förskola eller fritidshem och vänder sig till barn i samma åldrar (1-12 år) som de barn och elever som går i förskola och på fritidshem. Pedagogisk omsorg är ingen skolform och styrs inte av några läroplaner. Inom den pedagogiska omsorgen finns inga krav på högskoleutbildad personal och i den pedagogiska omsorgen bedrivs ingen undervisning eller utbildning. Pedagogisk omsorg styrs av skollagen (främst kapitel 25). Förskolans läroplan är vägledande för pedagogisk omsorg. Enligt skollagen gäller för all pedagogisk omsorg att: lokalerna ska vara ändamålsenliga, det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses, verksamheten ska utgå från barnets bästa, och barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek. 5 Föräldrar till barn i den pedagogiska omsorgen är, liksom föregående år, generellt väldigt nöjda med verksamheten (bilaga 3). Så många som 100 procent av föräldrarna är nöjda med sitt barns pedagogiska omsorg. I år anger 98 procent av föräldrarna att de skulle rekommendera sitt barns pedagogiska omsorg. Områden som har lägre betyg Nöjdheten bland föräldrarna med barn i pedagogisk omsorg är mycket hög. Frågeområden som hör till ansvar och inflytande samt skola och hem får något lägre betyg av föräldrarna än föregående år. Föräldrarna vill att personalen på den pedagogiska omsorgen arbetar mer med att utveckla barnens språk (området minskar med 10 procentenheter jämfört med 2014) och att barnet uppmuntras att ta ansvar (området minskar med 5 procentenheter jämfört med 2014). 6 Föräldrarna till barnen i den pedagogiska omsorgen efterfrågar att personalen arbetar medvetet mot kränkande handlingar, vilket visar på en minskning med 3 procentenheter jämfört med tidigare år. 5 Utdrag från (senast granskad ). 6 Med hänsyn till att underlaget svarande föräldrar inom den pedagogiska omsorgen är litet (sammanlagt 60 personer) upptar varje svar en stor procentdel.

13 Tyresö kommun / (32) Förändringar i positiv riktning Andelen nöjda föräldrar inom den pedagogiska omsorgen var mycket hög föregående år. Den har gått ner något i årets undersökning. Fler föräldrar än ifjol har svarat vet ej än att de har svarat stämmer ganska dåligt. Andelen föräldrar som är nöjda med arbetsron i barngruppen har ökat med 7 procentenheter till 97 procent. Personalens dokumentation av vad barnen lärt sig en av de frågor som får ett förbättrat omdöme (83 procent vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med förra året). 4.2 Förskolan Förskolan ska lägga grunden för den första delen av det lärande som fortsätter resten av livet. Kommunerna ansvarar för att det finns förskolor och att barn får erbjudande om plats i dessa. Barnen i förskolan ska få en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Barnen ska få möjlighet att lära sig saker genom att leka, skapa och utforska på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. Att skapa trygghet för både barn och föräldrar är en viktig uppgift för förskolan. Förskolan styrs av skollagen och läroplanen. Förskolans lokaler och utrustning ska bidra till barnens utveckling och lärande. Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och barnen ska ha en god miljö i förskolan. Det ska finnas utbildade förskollärare i förskolan, men det får också finnas annan personal som har en utbildning eller erfarenhet som kan främja barnens utveckling och lärande. 7 Förskolan i Tyresö kommun får höga genomsnittsbetyg av föräldrarna (bilaga 4). Årets resultat visar på marginell nedgång i nöjdheten jämfört med föregående år. Föräldrarna är en engagerad grupp som tar ställning och anser att frågorna om förskolan är viktiga. Vid sidan av övergripande frågor får området utveckling och lärande högst betyg. Inom området utveckling och lära ingår till exempel förskolans arbete med en stimulerande verksamhet för barnen, att barnen får den hjälp och det stöd det behöver, barnens utveckling av språk, förståelse av matematik samt att personalen är engagerad i barnens utveckling och dokumenterar vad barnen lär sig. Vilka faktorer bör uppmärksammas för att få nöjdare föräldrar i kommunens förskolor (fristående och kommunal)? Områden som föräldrar till barn i förskolan lyfte fram som viktiga 2015 och där många föräldrar inte ansåg att förskolorna levde upp till förväntningarna var ansvar och inflytande samt normer och värden. 7 Utdrag från (senast granskad ).

14 Tyresö kommun / (32) De tre frågor som särskilt lyfts fram är: 1) Det är arbetsro i barngruppen (68 procent). 2) Förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som t.ex. mobbning (70 procent). 3) Personalen ingriper om något barn behandlas illa på förskolan (77 procent). Värt att uppmärksamma är den höga andelen osäkra svar. Påståenden som får hög andel osäkra svar överensstämmer delvis med påståenden som får låga omdömen. 4.3 Förskoleklass Från och med det år ett barn fyller sex år är kommunen skyldig att erbjuda plats i förskoleklass. Barn kan börja från fem års ålder. Förskoleklassen är avgiftsfri och omfattar minst 525 timmar under ett läsår. Skollagen och läroplan ligger till grund för verksamheten i förskoleklassen. I förskoleklassens uppdrag ingår att: stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov främja allsidiga kontakter och social gemenskap. 8 En majoritet av föräldrar med barn i förskoleklass är fortsatt nöjda med verksamheten i sitt barns skola (bilaga 5). Resultaten visar dock att andelen nöjda föräldrar har minskat med 5 procentenheter jämfört med 2014 och uppgår till 91 procent. 91 procent av föräldrarna skulle rekommendera sitt barns skola, vilket är en marginell minskning sedan Områden med högre betyg Områden som föräldrar är mer nöjda med är utveckling och lärande samt normer och värden. 97 procent av föräldrar till barn i förskoleklass upplever att deras barn trivs i sin förskoleklass. 91 procent av föräldrar till barn i förskoleklass anser i hög grad att deras barn har kompetenta lärare. Områden med lägre betyg och många som inte kan ge ett svar Områden med låga betyg handlar om information, delaktighet och arbetsro. 24 procent av föräldrarna anser inte att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas. Att uppmärksamma är att endast 41 procent av föräldrarna anser att deras barn är med och planerar sin skoldag. Hälften av föräldrarna anger att inte kan svara på frågan. 63 procent av föräldrarna anger att lärarna dokumenterar vad deras barn lär sig och 32 procent anger att de inte vet. På frågan om föräldrarna upplever att deras barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass instämmer 56 procent i påståendet. Trots en 8 Utdrag från (senast granskad ).

15 Tyresö kommun / (32) ökning, är andelen föräldrar som är nöjda med arbetsron fortsatt låg. 33 procent anger att de inte kan svara på frågan. Vilka faktorer bör uppmärksammas för att få nöjdare föräldrar i kommunens förskoleklasser (fristående och kommunal)? Områden som föräldrar till barn i förskoleklassen lyfter fram som viktiga i årets enkät och där många inte anser att skolorna lever upp till förväntningarna är ansvar och inflytande samt skola och hem. De tre frågorna som särskilt lyfts fram är: 1) Mitt barn är med och planerar sin skoldag (41 %). 2) Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass (56 %). 3) Det finns möjlighet för mig som förälder att ha inflytande i förskoleklassens verksamhet (55 %). 4.4 Grundskolan årskurs 2, 5 och 8 Barnen i Sverige går i skolan från höstterminen det år då barnet fyller sju år till och med vårterminen i årskurs 9 (årskurs 10 i specialskolan). Barnen går då i grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola. Utbildningen är obligatorisk, vilket innebär att barnen har rätt till utbildning. 9 Svarsfrekvensen hos föräldrar i årskurs 2, 5 och 8 har en spridning på 14 procentenheter. Ju yngre barn desto fler föräldrar besvarar enkäten. Svarsfrekvensen för föräldrar med barn i årskurs 2 är 76 procent, vilket är en nedgång med 5 procentenheter mot Svarsfrekvensen hos föräldrar i årskurs 5 och årskurs 8 har marginellt gått ned mot föregående år. I årskurs 5 är svarsfrekvensen 73 procent och motsvarande siffra för årskurs 8 är 62 procent. Svaren för årskurs 8 bör utläsas med viss försiktighet på grund av det låga deltagandet. För att bilda sig en uppfattning om föräldrarnas generella åsikt om grundskolan är två övergripande frågor av vikt om eleven trivs och om föräldrarna kan tänka sig att rekommendera sitt barns skola (bilaga 6). 9 Utdrag från (senast granskad ).

16 Tyresö kommun / (32) Tabell 3. Andel föräldrar med barn i grundskolans årskurs 2, 5 och 8 som svarat att mitt barn trivs i skolan samt jag kan rekommendera mitt barns skola. Trivsel Rekommendation Mitt barn trivs i Mitt barn trivs Jag kan Jag kan ej skolan (%)* ej i skolan (%)* rekommendera rekommendera mitt barns skola mitt barns skola (%)* (%)* Årskurs 2 96 % 3 % ** 88 % 8 % *** Årskurs 5 96 % 3 % ** 84 % 7 % *** Årskurs 8 96 % 3 % ** 83 % 11 % *** * Svaren är redovisade som en hopslagning av fyra kategorier till två. Svaren stämmer mycket bra och stämmer ganska bra har slagits ihop till stämmer medan stämmer ganska dåligt och stämmer mycket dåligt har slagits ihop till stämmer inte. ** 1 % av de tre målgrupperna svarade att de inte vet om deras barn trivs i skolan. *** Svarsfrekvensen för föräldrar som inte vet om de kan rekommendera sina barns skola är 4 procent (årskurs 2), 9 procent (årskurs 5) och 6 procent (årskurs 8). Grundskolan får, liksom föregående år, genomgående höga betyg gällande trivsel. Andelen nöjda föräldrar till elever i årskurs 2 är densamma som föregående år, medan andelen föräldrar till elever i årskurs 5 och 8 som anser att deras barn trivs i skolan har ökat jämfört med Liksom föregående år är det en skillnad mellan upplevd trivsel i skolan och huruvida föräldrar till elever i alla årskurser skulle rekommendera sitt barns skola. En större andel uppger att barnet trivs än att de skulle rekommendera sitt barns skola. Trivsel är viktigt, men fler faktorer spelar roll för föräldrars helhetsbedömning av skolan. Synbar är ökningen av den redan höga trivseln hos föräldrar till barn i årskurs 5 och 8 i förhållande till Även andelen föräldrar till barn i årskurs 5 och 8 som skulle rekommendera sitt barns skola har gått upp. För föräldrar till barn i årskurs 5 rör det sig om en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2014, medan för föräldrar till barn i årskurs 8 rör det sig om en ökning med 8 procentenheter jämfört med Förändringar i positiv riktning Föräldrar till elever i årskurs 5 och 8 har gett skolorna avsevärt högre betyg än föregående år. 94 procent av föräldrar till elever i årskurs 5 finner skolarbetet stimulerande för deras barn, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med Motsvarnade siffra för föräldrar till elever i åk 8 är 85 procent, också det en ökning med 7 procentenheter jämfört med Överlag är föräldrar till elever i samtliga årskurser väldigt nöjda med lärarnas kompetens och prestation. Skolans förmåga att väcka barnens intresse får höga betyg av föräldrar till elever i de högre årskurserna. Föräldrar till elever i årskurs 8 har gett skolorna högre betyg än föregående år. 75 procent har angett att lärarna är bra på att väcka sitt barns intresse för skolarbete. Motsvarande siffra

17 Tyresö kommun / (32) 2014 var 68 procent. 84 procent anser att deras barn har kompetenta lärare, vilket är en ökning med 11 procentenheter. Områden som har lägre betyg Arbetsro får fortsatt lågt omdöme i enkäten. Mellan procent av föräldrarna till barn i åk 2, 5 och 8 anser att deras barn har arbetsro i sin skola. Andelen nöjda ökar i åk 5 och 8, men är samma för årskurs 2. Trots förbättrade resultat anser en fortsatt stor andel av föräldrarna att skolan inte når upp till förväntningarna. Denna fråga bör enligt föräldrarna behandlas som en prioriteringsfråga för att uppnå förväntningarna av en god skolverksamhet. Utmärkande för föräldrar till barn i årskurs 2 är att de besvarat 24 av 26 frågor med lägre betyg än Minskningen i de flesta fallen är inte påtagligt stor, men det är ändå viktigt att lyfta fram att föräldrarna överlag är mindre nöjda med verksamheten i år jämfört med förra året. På frågan om de är nöjda med verksamheten i sitt barns skola svarar 4 procentenheter färre föräldrar till elever i årkurs 2 att det stämmer jämfört med föregående år (89 procent) Ett område som föräldrarna till barn i årskurs 8 inte är nöjda med och som de anser bör prioriteras är att deras barn ska kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass och att lärare är bra på att väcka deras barns intresse. Vilka faktorer bör uppmärksammas för att få nöjdare föräldrar i grundskolan (åk 2, 5 och 8, fristående och kommunal)? De två frågor som föräldrar anser att skolorna behöver förbättra är förtroende för rektor samt frågan om personalen är intresserad av deras synpunkter och önskemål. Förtroendet för rektorn är lågt hos föräldrar till elever i samtliga årskurser. Hos föräldrar till barn i årskurs 2 och 8 handlar det om en nedgång jämfört med förra året medan föräldrar i årskurs 5 har oförändad uppfattning. I årets enkät svarar 66 procent av föräldrar till elever i årskurs 2 att de har förtroende för rektor, vilket är en minskning med 9 procentenheter jämfört med 2014 medan motsvarande siffra hos föräldrar till barn i årskurs 8 är 61 procent, vilket är en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående år. Föräldrar till elever i årskurs 5 är mer nöjda med skolornas prestation i denna fråga. I årets enkät svarar 72 procent att de har förtroende för rektor, en siffra som är oförändrad jämfört med förra året. Övriga områden skiljer sig åt mellan årskurserna. För föräldrar i årskurs 2 och årskurs 5 handlar det, liksom 2014, i högre grad om normer och värden, men också skola och hem samt styrning och ledning. För årskurs 8 handlar det om utveckling och lärande samt normer och värden.

18 Tyresö kommun / (32) 4.5 Fritidshem Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete eller studier. Enligt skollagen ska fritidshemmet stimulera elevers utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid. Fritidshemmet har en viktig uppgift att främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för elever från 6 års ålder till och med vårterminen det år då de fyller 13 år. Fritidshemmet styrs av skollagen. Utbildningen ska ta till vara elevernas lust att lära. Den bör utgå från nationella målen och ta hänsyn till elevernas behov, erfarenheter och tänkande, samt anpassas till att elever har olika förutsättningar. Uppdraget handlar bland annat om att stödja elevernas sociala och allmänna utveckling, utvidga och fördjupa deras kunskaper och erfarenheter, samt erbjuda en meningsfull fritid. Eleverna får även träna på demokrati, inflytande och ansvar i praktiken. Betydelsefulla inslag i verksamheten är lek, rörelse och skapande arbete. Fritidshemmet har också ett uppdrag att samverka med förskolan, förskoleklassen och skolan för elevens bästa i ett helhetsperspektiv. 10 Tabell 4. Andel föräldrar till barn i förskoleklass, åk 2 och 5 svar på påståendet: jag är nöjd med verksamheten på mitt barns fritidshem och jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola Fritidshem Skola Andel föräldrar Andel föräldrar Andel föräldrar Andel föräldrar som är nöjda som inte är som är nöjda som inte är med nöjda med med nöjda med verksamheten verksamheten verksamheten verksamheten på sitt barns på sitt barns på sitt barns på sitt barns fritidshem (%)* fritidshem (%)* skola (%) skola (%) Förskoleklass 90 % 7 % 91 % 6 % Årskurs 2 85 % 12 % 89 % 10 % Årskurs 5 82 % 12 % 85 % 7 % * Svaren är redovisade som en hopslagning av fyra kategorier till två. Stämmer mycket bra och stämmer ganska bra har blivit stämmer och stämmer ganska dåligt och stämmer mycket dåligt har slagits ihop till stämmer inte. På den övergripande frågan om föräldrar till barn i fritidshem är nöjd med verksamheten uppger fler föräldrar till barn i förskoleklass att de är nöjda med verksamheten än föräldrar till barn i årskurs 2 och 5. Frågor med höga betyg Föräldrar anger, liksom föregående år, att de är nöjda med det goda samarbetet mellan fritidshem och skola. Ökningen i nöjdheten är särskilt påtaglig hos förskoleklassen. Föräldrar till barn i förskoleklass vill även särskilt 10 Utdrag från (senast granskad ).

19 Tyresö kommun / (32) uppmärksamma vikten av att driva verksamheten med kompetent personal. Trots att det inte är lika många föräldrar som anser att verksamheten har lyckats lika bra med detta i år, så visar undersökningen att föräldrar fortfarande anser att fritidshemmen har kompetent personal. Frågor med låga betyg Bland föräldrar till elever i årskurs 2 syns i årets resultat en nedgång i nöjdheten med fridsverksamheten. Undantaget handlar om frågan om mitt barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet, där nöjdheten har ökat bland föräldrar till elever i årskurs 2 med 4 procentenheter jämföret med föregående år. Frågan om information får lågt betyg av föräldrar till barn i både förskoleklass och årskurs 2. Liksom föregående år anser 1 av 3 föräldrar till barn i både förskoleklass och årskurs 2 att personalen på fritidshemmet inte informerar dem om hur deras barn har det på fritidshemmet. Fortsatt osäkerhet kring barnens påverkan på aktiviteterna Liksom 2014 anger en mycket hög andel föräldrar att de inte vet om deras barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet. Det gäller framförallt föräldrar till barn i förskoleklass. 42 procent har svarat att de inte vet om barnet är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna. Andelen har dock minskat med 4 procentenheter jämfört med föregående år. Vilka faktorer bör uppmärksammas för att få nöjdare föräldrar till barn i kommunens fritidshem (fristående och kommunal)? Frågan om information har fått förbättrade omdömen av föräldrar till barn i förskoleklass. Föräldrar till barn i årskurs 2 efterfrågar att personalen ska bli bättre på att informera. Färre föräldrar till elever i årskurs 2 (81 procent) är nöjda med personalens kompetens, vilket är en minskning med 5 procentenheter jämfört med föregående år.

20 Tyresö kommun / (32) 5 Sammanfattning Nedan presenteras en sammanfattning av vad som framkommit i enkätundersökningen för läsåret 2014/2015. Det förekommer överlag inga större skillnader mellan föräldrars och elevers övergripande trivsel och nöjdhet med skolverksamheten i Tyresö kommun jämfört med det resultat som presenterades i 2014 års rapport. Den stora skillnaden är förbättrad nöjdhet bland föräldrar till elever i årskurs 8 och en försämrad nöjdhet hos föräldrarna till elever i årskurs 2. Generellt märks en försämrad nöjdhet med skolledningen hos så väl elever som föräldrar. Trivsel, trygghet och kunskapsresultat En övervägande majoritet av eleverna och elevernas föräldrar svarar liksom föregående år att de trivs och känner sig trygga i skolan. Föräldrar till flickor i förskoleklass och i årskurs 5 uppger i något högre grad att deras barn trivs i skolan än vad föräldrar till pojkar gör. Skillnaderna är små. I årskurs 2 och 8 svarade föräldrar till pojkar i något högre grad att deras barn trivs i skolan, än vad föräldrar till flickor gjorde. När samma fråga riktas till eleverna i årskurs 5 och 8 svarar något fler flickor att de trivs i skolan än pojkar. Årets resultat följer inte samma trend som tidigare år svarade något större andel föräldrar till flickor i lägre årskurser (förskoleklass samt årskurs 2) att deras barn trivs i skolan än vad föräldrar till pojkar gjorde. I de högre årskurserna (årskurs 5 och 8) svarade föräldrar till pojkar oftare att deras barn trivs i skolan än vad föräldrar till flickor gjorde. Att ha höga värden på trygghet är bra och har visat sig ha ett samband med elevernas kunskapsresultat. I en analys som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genomfört finner de ett signifikant samband mellan trygghet och meritvärde. Analysen visar att kommuner med trygga elever tenderar att ha ett högre genomsnittligt meritvärde. Det finns även ett samband mellan det upplevda stödet från lärarna och det genomsnittliga meritvärdet. Undervisning och motivation När frågorna handlar mer direkt om situationen i klassrummet blir bilden även i år splittrad, men mest positiv. De flesta föräldrar anser fortfarande att lärarna är bra på att väcka deras barns intresse för skolarbete, att lärarna är kompetenta och att deras barn får det stöd och den hjälp som behövs. Arbetsro är ett område som, trots förbättring, kräver fortsatt arbete. Bilden stämmer överens med elevernas upplevelse, bortsett från att eleverna i mindre grad än föräldrarna anger att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer. 3 av 10 elever i årskurs 5 anser inte att skolarbetet gör de så nyfikna att de får lust att lära mer. 5 av 10 elever i årskurs 8 är av samma uppfattning. Bland elever i årskurs 5 har det skett en markant förbättring på området.

21 Tyresö kommun / (32) Yngre elever är mer positiva till undervisningen än äldre elever Undersökningen visar, liksom föregående år, att yngre elever oftare är positivt inställda till undervisningen än äldre elever. Till skillnad från förra året är dock föräldrar till äldre elever i högre grad nöjda än föräldrar till elever i årskurs 2. Övervägande andel elever och föräldrar skulle rekommendera sin skola 9 av 10 föräldrar till barn i förskoleklass och årskurs 2 skulle rekommendera sitt barns skola. I båda målgrupper rör det sig om en liten minskning jämfört med I år svarade 91 procent av föräldrar till barn i förskoleklass att de skulle rekommendera sitt barns skola (minskning med 2 procentenheter jämfört med 2014). Bland föräldrar till barn i årskurs 2 angav 88 procent att de skulle rekommendera sitt barns skola (minskning med 2 procent jämfört med 2014). Ca 85 procent av föräldrarna till elever i årskurs 5 och 8 anser att de skulle rekommendera sitt barns skola. Andelen föräldrar till barn i de äldre årskurserna som skulle rekommendera sitt barns skola har ökat sedan förra året. Pedagogisk omsorg och förskolan Föräldrar till barn i verksamhet för yngre barn är liksom föregående år den allra nöjdaste gruppen. 98 procent av föräldrarna som har deltagit i undersökningen är nöjda med och kan rekommendera sitt barns pedagogiska omsorg, medan motsvarande siffra är 90 procent i förskolan. Inom den pedagogiska omsorgen efterfrågade föräldrarna 2015 att den pedagogiska omsorgen arbetar mer med att utveckla barnens språk och att barnet uppmuntras att ta ansvar. Fritidshem Föräldrar till barn i förskoleklass, årskurs 2 och 5 har blivit tillfrågade vad de anser om verksamheten i deras barns fritidshem. Liksom föregående år är föräldrar generellt mer nöjda med den verksamhet som bedrivs i skolan än i fritidshemmet. Föräldrar till barn i förskoleklass är liksom föregående år mer nöjda med fritidsverksamheten än föräldrar till barn i årskurs 2, en skillnad på 5 procentenheter. Föräldrar till elever i årskurs 2 anser även att personalens kompetens kan bli bättre. Otillräcklig information om hur barn har det på fritids är ett område som kräver fortsatt arbete. Barnens påverkan på de gemensamma aktiviteterna får ett lågt omdöme. Av alla frågor som handlar om fritidshemmet får denna fråga lägst omdöme. Föräldrar anser överlag att fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för sitt barn.

22 Tyresö kommun / (32) 6 Bilagor - tabeller Bilaga 1. Enheter som ingått i 2015 års enkät Pedagogisk omsorg Förskola Grundskola inkl. förskoleklass och fritidshem Barn 2000 Jill Johansson Kringlan 10 Jeanette Bjurner Lillefot Marie Sparresjö Lindalsgruppen - Eva Blomqvist Lindalsgruppen - Patricia Ballongen Bergfotens förskola Brevik Båten Cassiopeja Bergfotens skola Brevik skola Dalskolan Fornuddens förskola Fornuddens skola 6. Järbrink Lokets och Tärningens Dalstugan Fårdala skola Familjedaghem Susanne Lönnmark Myran Vigdis Tengelsen Myran Gunnel Eriksson Stjärnan 149 Lena Berntzon Vindruvan Hjördis Farmarstugan Fornudden Pärlröksgången Gunghästen Hanvikens skola Krusboda skola Kumla skola Kunskapsskolan i Tyresö 11. Hasselhuhn Hästhagen Montessoriskolan Vintergatan 12. Kardemumman Njupkärrs skola 13. Karlavagnen Nyboda skola 14. Kattfoten Sofiebergsskolan 15. Klinten Stimmets skola 16. Kryddan Strandskolan 17. Kumla Tyresö skola 18. Kyrkans förskola Trollbäcken 19. Kyrkans förskola Östra Tyresö 20. Loket 21. Montessoriförskolan Perseus 22. Njupkärr 23. Paletten 24. Pusslet 25. Ringen

23 Tyresö kommun / (32) Rotvik Sagan Skrindan Slottsvillan Sofieberg Solskenet Speldosan Stenkulan Stjärnan Strandpärlan Teddybjörnen Trollebo Trollsländan

24 Tyresö kommun / (32) Bilaga 2. Elevsvar, årskurs 5 och 8 (2015 jämfört med 2014) I tabellen anges andel hopslagna svar stämmer mycket bra och stämmer ganska bra. Nr. FRÅGOR 2015 ÅK 5 * 2014 ÅK 5 Jmf 2014 (procentenhet) 2015 ÅK ÅK 8* Jmf 2014 (procentenhet) 1. Jag trivs i skolan 95 % 91 % % 92 % Mina lärare gör lektionerna intressanta 3. Mina lärare förklarar så att jag förstår 4. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 5. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 6. Jag kan få svårare uppgifter om jag vill 7. Lärarna talar om för mig när jag lyckats bra 8. Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena 9. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen 10. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 11. Jag är med och planerar mitt skolarbete 85 % 80 % % 62 % % 92 % samma 84 % 82 % % 63 % % 41 % % 93 % % 90 % % 80 % % 81 % % 87 % % 76 % % 80 % % 71 % % 77 % samma 85 % 81 % % 82 % % 79 % % 57 % % 60 % Jag tar ansvar för mitt skolarbete 92 % 92 % samma 89 % 89 % samma 13. Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter 14. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 60 % 53 % + 7 % 45 % 42 % % 82 % % 67 % Jag känner mig trygg i skolan 91 % 90 % % 90 % De vuxna som arbetar i skolan bryr sig om mig 17. Eleverna i min skola bryr sig om varandra 18. Jag kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass 19. Skolan arbetar mot kränkande handlingar som t. ex. mobbning 20. I min skola ingriper vuxna om någon elev behandlas illa 86 % 84 % % 79 % samma 85 % 81 % % 75 % samma 65 % 62 % % 53 % % 85 % samma 76 % 76 % samma 83 % 83 % samma 72 % 71 % Jag behandlas väl av andra elever 93 % 87 % % 87 % +2

25 Tyresö kommun / (32) på skolan 22. Rektor på min skola är bra 77 % 75 % % 54 % Rektor lyssnar på vad eleverna tycker 67 % 65 % % 49 % Jag har bra lärare 94 % 91 % % 86 % Jag är nöjd med min skola 87 % 83 % % 80 % Jag kan rekommendera min skola till en kompis 78 % 70 % % 68 % +2

26 Tyresö kommun / (32) Bilaga 3. Föräldrasvar, pedagogisk omsorg (2015 jämfört med 2014) I tabellen anges andel hopslagna svar stämmer mycket bra och stämmer ganska bra Jmf 2014 Nr. FRÅGOR PED. OMSORG PED. OMSORG (procentenhet) 1. Mitt barn verkar trivas hos dagbarnvårdaren 2. Verksamheten är stimulerande för mitt barn 3. Dagbarnvården är engagerad i mitt barns utveckling 4. Mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs 5. Jag får tydlig information om hur mitt barns utvecklas 6. Dagbarnvårdaren arbetar med att utveckla barnens språk 7. Dagbarnvårdaren arbetar med att få barnen att förstå matematik 8. Dagbarnvårdaren dokumenterar vad barnen lär sig 9. Mitt barn uppmuntras att ta ansvar hos dagbarnvårdaren 100 % 100 % samma 100 % 100 % samma 100 % 100 % samma 98 % 100 % % 100 % % 100 % % 92 % samma 83 % 81 % % 97 % Mitt barns tankar och intressen tas till vara 92 % 98 % Mitt barn är tryggt hos dagbarnvårdaren 100 % 100 % samma 12. Dagbarnvårdaren bryr sig om mitt barn 100 % 100 % samma 13. Mitt barn lär sig lösa konflikter och ta hänsyn till andra 95 % 97 % Det är arbetsro i barngruppen 97 % 90 % Dagbarnvårdaren arbetar medvetet mot kränkande handlingar som t. ex. mobbning 16. Dagbarnvårdaren ingriper om något barn behandlas illa hos dagbarnvårdaren 17. Det finns möjlighet för mig som förälder att ha inflytande i dagbarnvårdarens verksamhet 18. Dagbarnvårdaren är intresserad av mina synpunkter och önskemål 19. Dagbarnvårdaren ger mig möjlighet att vara med och diskutera hur mitt barn stöds på bästa sätt 92 % 95 % % 100 % % 95 % % 100 % % 100 % samma

27 Tyresö kommun / (32) 20. Jag har fått information om dagbarnvårdarens verksamhetsplan 21. Dagbarnvårdaren har informerat om läroplanen och annat som styr skolan 93 % 97 % % 92 % Mitt barn har kompetent personal 98 % 100 % Jag är nöjd med den verksamhet mitt barns dagbarnvårdare bedriver 24. Jag kan rekommendera min dagbarnvårdare och dennes verksamhet 98 % 100 % % 100 % -2

28 Tyresö kommun / (32) Bilaga 4. Föräldrasvar, förskola (2015 jämfört med 2014) I tabellen anges andel hopslagna svar stämmer mycket bra och stämmer ganska bra Jmf 2014 Nr. FRÅGOR FÖRSKOLA FÖRSKOLA (procentenhet) 1. Mitt barn verkar trivas i förskolan 98 % 98 % samma 2. Verksamheten är stimulerande för mitt barn 94 % 95 % Personalen är engagerad i mitt barns utveckling 92 % 93 % Mitt barn får det stöd och den hjälp som 89 % 91 % - 2 behövs 5. Jag får tydlig information om hur mitt barns 83 % 84 % - 1 utvecklas 6. Förskolan arbetar med att utveckla barnens 82 % 84 % -1 språk 7. Förskolan arbetar med att få barnen att förstå 76 % 74 % +2 matematik 8. Förkolan dokumenterar vad barnen lär sig 80 % 79 % Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan 82 % 83 % Mitt barns tankar och intressen tas till vara 78 % 79 % Mitt barn är tryggt i förskolan 94 % 96 % Personalen bryr sig om mitt barn 95 % 96 % Mitt barn lär sig lösa konflikter och ta hänsyn 85 % 85 % samma till andra 14. Det är arbetsro i barngruppen 68 % 70 % Förskolan arbetar medvetet mot kränkande 70 % 67 % +3 handlingar som t. ex. mobbning 16. Personalen ingriper om något barn behandlas 77 % 79 % -2 illa på förskolan 17. Det finns möjlighet för mig som förälder att ha 74 % 74 % samma inflytande i förskolans verksamhet 18. Personalen är intresserad av mina synpunkter 84 % 84 % samma och önskemål 19. Förskolan ger mig möjlighet att vara med och 86 % 85 % +1 diskutera hur mitt barn stöds på bästa sätt 20. Förskolan har informerat om läroplanen och 87 % 85 % +2 annat som styr skolan 21. Jag har förtroende för förskolechefen (eller 76 % 74 % +2 motsvarande) 22. Mitt barn har kompetent personal 93 % 95 % Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns 91 % 93 % -2 förskola 24. Jag kan rekommendera mitt barns förskola 90 % 91 % -1