Poäng från föreläsningsförhör och andra eventuella tilläggspoäng skall alltid anges på det ifrågavarande svarspappret.

Transkript

1 EUROPARÄTT Alla svar skall skrivas på skilda ark. Använd hela konceptark, om inte svarsutrymmet har begränsats! Kom ihåg att på varje svarspapper skriva ditt namn och ditt personsignum eller studentnummer. De som har blivit godkända i en föreläsningsserie i europarätt behöver inte svara på fråga 2. De som har blivit godkända i två föreläsningsserier behöver inte svara på frågorna 2 och 4. De studeranden vid juridiska fakulteten, som på hösten 2003 godkänt avklarat professor Ojanens och docent Letto-Vanamos föreläsningsserie, behöver inte svara på frågorna 2 och 4. Högst två frågor kan ersättas med föreläsningar. Poäng från föreläsningsförhör och andra eventuella tilläggspoäng skall alltid anges på det ifrågavarande svarspappret. Svarsutrymmet har inte begränsats för övriga frågor än frågorna 3 och 4. Kom ändå ihåg att ett bra svar är en klar, kortfattad och ungefär en sida lång redogörelse för det som frågas. Eftersom även granskaren av uppgifterna har till sitt förfogande en lagbok i europarätt, behöver man i svaren inte kopiera hela artiklars text som sådan. Resultaten ges senast

2 1. Käranden i huvudmålet B är en kvinna, som i ungefär 20 år har arbetat i tjänst vid ett visst sjukhus, bl.a. som sjuksköterska, och hon hör till området för det kommunala arbetspensionssystemet. B ansöker nu om förhandsbesked från den kommunala pensionsinrättningen om huruvida hennes make R kan få pension efter B, i det fall att B råkar avlida före R. B har redan i flera år levat i ett djupt känslomässigt och sexuellt förhållande med R. B och R har också i redan flera år bott tillsammans. B och R är ändå inte ett helt vanligt par: R föddes och antecknades i befolkningsregistret som en kvinnlig person, men hon hade efter en könsbytesoperation blivit en man. R har dock inte kunnat ändra sitt födelseattest i syfte att officiellt ändra sitt byte av könstillhörighet. Av denna orsak och i strid med B:s och R:s vilja har B och R inte kunnat ingå äktenskap. B:s och R:s förbund har bara välsignats vid en kyrklig förrättning, och de har givit samma löften åt varandra som vanliga äkta par. Officiellt är B och R emellertid inte ett äkta par, eftersom i motsats till ett sådant heterosexuellt par där ingendera av kumpanerna är transsexuell ett sådant heterosexuellt par, där den ena har genomgått ett könsbyte, aldrig kan uppfylla förutsättningarna för ett äktenskap enligt tillämplig nationell rätt. Pensionsinrättningen meddelade åt B, som förhandsbesked gällande pensionen, att i det fall att B avlider först så kan R inte få pension som den efterlevande, eftersom enbart en efterlevande make av annat kön kan erhålla den ifrågavarande förmånen. B anförde dock besvär över beslutet, som gällde förhandsbeskedet, till en nationell domstol. Enligt B skulle en betalning av förmånen enbart till en till pensionssystemet hörande makes eller makas efterlevande make av annat kön, innebära diskriminering på grundval av kön, vilket skulle stå i strid med EG-rätten. Enligt B förutsätts det inom EG-rätten att begreppet efterlevande make i ett dylikt saksammanhang tolkas på så sätt, att det även täcker en sådan efterlevande part av ett par, som har denna egenskap med anledning av en könsbytesoperation. Domstolen förkastar dock B:s talan genom att konstatera att det inte är fråga om diskriminering på basis av kön som skulle stå i strid med EG-rätten. Domstolen anser att olikbehandlingen inte beror av könet utan av att B och R inte har ingått äktenskap. B anför ändå besvär över domstolens beslut till den högsta nationella rättsinstansen. Hon yrkar även som ett nytt krav om ersättning för de skador, som arbetspensionsinrättningens och domstolarnas beslut, som står i strid med EG-rätten, måhända förorsakas henne och R. Dessutom yrkar B att domstolen begär att EG-domstolen meddelar ett förhandsavgörande om den ifrågavarande behandlingens förenlighet med EG-rätten, i synnerhet som domstolen enligt B har en ovillkorlig skyldighet som högsta nationella rättsinstans att begära ett förhandsavgörande, i det fall att B så yrkar. Domstolen beslutar att avbryta målets handläggning och att till EG-domstolen framföra följande frågor för förhandsavgörande: (i) (ii) (iii) (iv) (v) Finns det inom EG-rätten bestämmelser, vilka förbjuder diskriminering på basis av kön? Finns det inom EG-rätten bestämmelser, vilka förbjuder all diskriminering på basis av en persons könsbyte? B:s och R:s ofördelaktiga behandling beror av den omständigheten att R:s kön i och för sig har bytts, men R enligt den nationella lagstiftningen fortsättningsvis är en kvinna. Utgör detta inom EG-rätten förbjuden diskriminering på basis av kön? Ifall den ifrågavarande olikbehandlingen beror av att B och R inte formellt har ingått äktenskap vilket i sin tur beror av att B och R inte enligt den nationella rätten har möjlighet att ingå äktenskap trots att R har bytt sitt kön från kvinna till man så är det då fråga om en konflikt med EG-rätten? Enligt den europeiska människorättsdomstolen kränks rätten att ingå äktenskap som avses i artikel 12 i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter i det fall att en transsexuell person enligt den nationella lagstiftningen inte kan ingå äktenskap med en person som är av samma kön som denne var före könsbytesoperationen. Vilken betydelse skall ges åt denna ståndpunkt, som intagits av den europeiska människorättsdomstolen, i en situation där EG-rätten tolkas och tillämpas?

3 (vi) (vii) (viii) (ix) (x) Blir EG-domstolens rättspraxis gällande statens skadeståndsansvar tillämplig på en situation där handlingen av ett organ, som hävdas stå i strid med EG-rätten, är ett beslut av den kommunala pensionsinrättningen? Blir EG-domstolens rättspraxis gällande statens skadeståndsansvar tillämplig på en situation där handlingen av ett organ, som hävdas stå i strid med EG-rätten, är ett domstolsbeslut? Har en domstol som högsta rättsinstans i en medlemsstat en ovillkorlig skyldighet att begära ett förhandsavgörande från EG-domstolen, ifall att målets part yrkar det? Kan en domstol som högsta rättsinstans i en medlemsstat underlåta att begära ett förhandsavgörande, även om det till målet hör frågor som hänför sig till EG-rättens område och om den kan, så på vilken grund? Kan den nationella domstolens beslut att underlåta att begära ett förhandsavgörande utgöra en sådan överträdelse av EG-rätten, som ger upphov till skadeståndsansvar för staten enligt EG-rätten? Ge motiverade men kärnfulla svar på frågorna. Svarsutrymmet är högst 5 rader per fråga. Koncentrera dig på att dryfta frågan enbart med tanke på EG-rätten och beakta inte finsk rätt, som eventuellt hänför sig till fallets lösning, i synnerhet som fallet inte har något att göra med Finland eller finsk rätt. Lycka och framgång! (0-20 p.) 2. Granska frågan om EG-konkurrensrättens territoriella tillämpningsområde. Vad avses med det och på vilket sätt har dess precisering utformats i rättspraxis? (0-10 p.)

4 3. Besvara följande frågor i den tabell som finns i slutet av uppgiften. På varje fråga finns enbart ett rätt svar. Bedömning: rätt svar = 1 poäng, fel svar = -1 poäng och tom = 0 poäng. (0-10 p.) 1. Unionsmedborgarskapet har störst betydelse a) vid frågor som hänför sig till den interna marknaden b) vid frågor som hänför sig till grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter c) i förhållanden mellan institutionerna och medborgarna d) i förhållanden mellan enskilda medborgare. 2. Begränsningen av befogenheterna för nationella lagstiftningsorgan, på basis av EU-rättens företräde, fastställdes i fallet a) 106/77 Simmenthal II b) 29/69 Stauder c) /63 Toepfer d) 26/62 Van Gend en Loos. 3. Frågorna som hänför sig till personers fria rörlighet, vilka genom Amsterdamfördraget överfördes till EG:s behörighet a) utvidgade EG-domstolens behörighet b) reducerade EG-domstolens behörighet c) utökade EG-domstolens behörighet, vilken annars reducerades genom Amsterdamfördraget d) inverkade inte på EG-domstolens befogenheter för dessa sakkategoriers del. 4. Undantagen gällande kapitalets fria rörlighet, som grundar sig på beskattningsmässiga skäl, a) möjliggör olikbehandling av skattskyldiga på basis av placeringsorten för deras kapital b) tillåter inte olikbehandling av skattskyldiga på basis av deras bostadsort c) blir på samma sätt tillämpliga både på den harmoniserade och den icke-harmoniserade lagstiftningens område d) kan bli tillämpliga enbart i mycket begränsade fall. 5. Ett förhandsavgörande a) binder generellt alla nationella domstolar b) binder inte generellt alla nationella domstolar c) binder enligt Milch-, Fett- und Eierkontor GmbH-avgörandet inte alltid den domstol som begärt förhandsavgörandet d) binder även övriga domstolar som handlägger samma ärende. 6. Enligt acte éclairé-läran a) behöver ett förhandsavgörande inte begäras, i det fall att en gemenskapsrättslig bestämmelse tolkningsmässigt är klar b) grundar sig uppfattningen om ett förhandsavgörandes obehövlighet på tidigare rättspraxis c) är det inte tillåtet att begära förhandsavgörande, ifall frågan som framkommit kan avgöras med stöd av ett tidigare förhandsavgörande från EG-domstolen d) beror underlåtandet att begära ett förhandsavgörande inte av det förfarande enligt vilket EG-domstolen har givit sitt avgörande. 7. Kravet på ett förhandsavgörandes anhängighet a) förhindrar inte en begäran om förhandsavgörande som framställts efter det att den nationella rättegången har avslutats b) förhindrar parterna från att avtala om ärendet i den nationella domstolen, under tiden för handläggningen av förhandsavgörandet c) tillåter inte den nationella domstolen att återkalla förhandsavgörandet som handläggs av EG-domstolen d) förutsätter att rättegången är anhängig vid den nationella domstolen när begäran om förhandsavgörande anländer till EG-domstolen.

5 8. Skyldigheten att ge uppgifter till riksdagen eller dess utskott om ärenden som behandlas vid Europeiska rådet berör a) statsrådet b) behörigt ministerium c) utrikesministern d) statsministern. 9. Den mest centrala aktören, i vanliga unionsärenden, inom riksdagen är a) EU-utskottet b) utrikesutskottet c) ekonomiutskottet d) stora utskottet. 10. Av de allmänna rättsprinciperna har proportionalitetsprincipen omfattats till europarätten a) i EG-kommissionens rättspraxis b) i EG-domstolens rättspraxis c) från den amerikanska rätten d) från den tyska rätten A B C D Namn:

6 4. Besvara följande frågor på det utrymme som har angivits för dem. Namn: a) Gemenskapens utvidgning och fördjupning styr integrationen av Europa. På vilket sätt kan begreppen inbördes vara i konflikt och hurdana problem kan uppkomma? b) Vad är kommissionens så kallade kabinett? c) Mål 374/87 Orkem v. kommissionen är viktigt med tanke på företagens rättsskydd, på vilket sätt? d) Presentera det centrala innehållet i mål 43/75 Defrenne v. SABENA (1976 ECR 455) ur en rättssäkerhetssynvinkel e) På vilket sätt är mål 102/81 Nordsee anmärkningsvärt när man bedömer skiljedomstolars rätt att begära förhandsavgörande?