Kallelse/underrättelse. Föredragningslista. Kommunstyrelsen. Ärende Dnr Föredragande. Tid: kl. 13:30 Plats: Forumsalen

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: kl. 13:30 Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 1-14 Ärende Dnr Föredragande 1. Redovisning av ruttoptimering av skolskjuts KS/2016:213 Kl Maud Waltersson Optiplan, Pernilla Kronbäck 2. Förskola rektorsområde Dalstorp KS/2015: Medborgarförslag om att göra promenaden runt Tranemosjön tillgänglig för rullstolsburna. 4. Medborgarförslag angående belysning på banvallen mellan Tranemo och Ambjörnarp 5. Medborgarförslag om utökade lokaler för idrotten i Tranemo kommun 6. Motioner och medborgarförslag under beredning 2016 KS/2015:313 KS/2015:734 KS/2014:798 KS/2016: Kommunikationsstrategi KS/2016:575

2 2 Ärende Dnr Föredragande 8. Organisering av Tranemo kommuns brottsförebyggande råd. 9. Motion om retroaktiv rättning vid ekonomiska förluster på grund av politiska uppdrag KS/2016:664 KS/2016:336 KL Jonny Wedin 10. Utökande av tjänst - planarkitekt KS/2016: Preliminär skattesats 2017 KS/2016: Årlig redovisning av partistöd 2015 KS/2016: Årsredovisning Sjuhärads kommunalförbund, Boråsregionen KS/2016: Information från förvaltningen 15. Utskottsprotokoll 16. Övriga protokoll 17. Rapporter 18. Övrigt Tranemo, Crister Persson Ordförande Ida Josefsson Processekreterare

3 Vår ref: Pernilla Kronbäck Sektionschef för näringsliv och strategisektionen Datum: Dnr: KS/2016:213 Uppföljning av ruttoptimering och skolskjutsplanering Förslag till beslut Noterar informationen Beslutsmotivering Ruttoptimering för läsår är genomförd och skolskjuts har planerats utifrån förutsättningarna som kommunstyrelsen gav förvaltningen i uppdrag gällande restid och de kvalitetskriterier som fastställdes av Kommunstyrelsen Ärendet Kommunstyrelsen gav förvaltningen i uppdrag att genomföra ruttoptimering enligt presentation på KS inför läsår med följande förutsättningar: Restid för barn/elever i förskoleklass upp till årskurs 6 är max 50 minuter från dörr till dörr med några få undantag. Restid för elever i årskurs 7-9 är max 60 minuter från dörr till dörr med några få undantag. Förvaltningen fick i uppdrag att göra en uppföljning av ruttoptimeringen ska göras efter en termin. Terminen är inte slut men förutom enstaka fall som inkommer kontinuerligt under året är planeringen klar och genomförd. Det faktiska ekonomiska utfallet följs upp i årsredovisningen. Maud Waltersson, VD på Optiplan och Pernilla Kronbäck, sektionschef för Näringsliv- och Strategisektionen föredrar ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslut

4 Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Näringsliv- och Strategisektionen Ekonomifunktionen Lärandesektionen Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Pernilla Kronbäck Sektionschef för näringsliv och strategisektionen

5 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Ruttoptimering av skolskjuts (KS/2016:213) Kommunstyrelsens beslut Ger förvaltningen i uppdrag att genomföra ruttoptimering enligt presentation på KS inför läsår med följande förutsättningar: o Restid för barn/elever i förskoleklass upp till årskurs 6 är max 50 minuter från dörr till dörr med några få undantag. o Restid för elever i årskurs 7-9 är max 60 minuter från dörr till dörr med några få undantag. Uppföljning av ruttoptimeringen ska göras efter en termin. Beslutsmotivering Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram förslag på ruttoptimering utifrån restid på 50 respektive 60 minuter från dörr till dörr. Med några få undantag kan en sådan ruttoptimering genomföras redan vid läsåret Ärendet Ett mindre antal elever upplever idag restid som överstiger 60 minuter från dörr till dörr. Det är högstadieelever som matas till kollektivtrafiken för fortsatt skolskjuts till Tranängskolan. Detta är medvetet val från Tranemo kommuns sida och motiveras av att så många elever som möjligt ska resa med kollektivtrafiken. Idag har vi en kostnad för upphandlad skolskjuts om 9,6 mnkr, kostnad för skolskjuts efter ruttoptimering beräknas till 9,2 mnkr. Beslutsunderlag BKU 31, Tjänsteskrivelse Bilaga, presentationsmaterial från Optiplan Förslag till beslut under sammanträdet Crister Persson (C) föreslår tillägget att uppföljning av ruttoptimeringen ska göras efter en termin.

6 Beslutsgång Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med utskottets förslag och Perssons tilläggsförslag. Beslutet skickas till Näringslivs- och Strategisektionen Lärandesektionen Ekonomifunktionen Status Akten 2 (2)

7 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Förskola rektorsområde Dalstorp (KS/2015:391) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Förskolan i Länghem byggs ut med två avdelningar enligt redovisat förslag med målsättning att inflyttning kan ske i augusti 2017 till en beräknad kostnad av kr. Utbyggnad av förskolan i Dalstorp skjuts upp och får prövas i samband med budgetberedningen för Utbyggnaden finansieras genom en utökning av 2016 års investeringsbudget med kr. Pågående upphandling avbryts och förvaltningen får i uppdrag att genomföra ny upphandling för utbyggnad av förskolan i Länghem. Ärendet Kommunstyrelsen har i beslutat uppdra åt förvaltningen att projektera och infordra anbud på en om- och tillbyggnad av förskolorna i Dalstorp och Länghem. Man har också anvisat kronor för ändamålet och uppdragit åt förvaltningen att redovisa ärendet igen med inkomna anbud som underlag för kostnadssammanställningen. Nu är projekteringen klar och anbud kommer in den 9:e september. Då lokalerna behöver vara klara att tas i bruk direkt i augusti 2017 måste byggnadsarbetena startas snarast möjligt. Bygglovansökan är också inlämnad. Projekteringsarbetet har genomförts i nära samarbete mellan Tekniska sektionen och lärandesektionen. Från bygg & miljö har i ett meddelande benämnt risk för avslag meddelats att bygglov inte kan beviljas med nuvarande planläge. Eventuellt kan bygglov beviljas om detaljplanen ändras så att ny detaljplan och fastighetsbildning skett innan ansökan om slutbesked lämnas in. Kostnadssammanställning med anbuden som grund kommer att redovisas till allmänna utskottets sammanträde tillsammans med förslag på tilldelningsbeslut.

8 Det finns inget anslag i investeringsbudgeten för projektet utan det krävs att kommunfullmäktige beslutar att om- och tillbyggnaden skall genomföras och anvisar finansiering. Arbetena omfattar ytterligare en avdelning i Dalstorp och 2 avdelningar i Länghem. Dessutom byggs tillagningskök och matsalar på båda ställena. Det nu projekterade förslaget följer i allt väsentligt det lokalprogram som fastställts av kommunstyrelsen. I det pågående budgetarbetet har konstaterats att det finns ett stort behov av investeringar inom olika områden. Samtidigt har det konstaterats att tillbyggnaden av förskolorna i Dalstorp och Länghem blir dyrare än beräknat. Det har också framkommit att utbyggnaden i Dalstorp kan avvakta genom att nyttja ledig kapacitet på förskolan i Ljungsarp. Föredragning och debatt Sektionschef Karl-Johan Ohlin och projektledare Lennart Haglund föredrar ärendet och svara på frågor. Diskussion förs. Förslag till beslut på sammanträdet Crister Persson (C) föreslår med bakgrund av budgetläget detta; Förskolan i Länghem byggs ut med två avdelningar enligt redovisat förslag med målsättning att inflyttning kan ske i augusti 2017 till en beräknad kostnad av kr. Utbyggnad av förskolan i Dalstorp skjuts upp och får prövas i samband med budgetberedningen för Utbyggnaden finansieras genom en utökning av 2016 års investeringsbudget med kr. Pågående upphandling avbryts och förvaltningen får i uppdrag att genomföra ny upphandling för utbyggnad av förskolan i Länghem. Beslutsgång Ordföranden finner att allmänna utskottet beslutar i enlighet med Persson förslag. Beslutet skickas till Tekniska sektionen Ekonomifunktionen 2 (3)

9 Status Akten 3 (3)

10 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Förskola rektorsområde Dalstorp (KS/2015:391) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Bikupans förskola i Länghem och Björkhagens förskola i Dalstorp byggs om och till enligt redovisat förslag. Om- och tillbyggnaderna finansieras genom en utökning av 2016 års investeringsbudget med kr. Förvaltningen får i uppdrag att omgående påbörja arbete med ny detaljplan för Bikupans förskola i Länghem med målsättning att planen är klar till augusti Allmänna utskottets beslut Förvaltningen får i uppdrag att kontakta miljö- och byggenheten i Ulricehamn för att diskutera och tydliggöra arbetssätt avseende bygglovshanteringen gällande om- och tillbyggnad av Bikupans förskola i Länghem och Björkhagens förskola i Dalstorp. Ärendet Kommunstyrelsen har i beslutat uppdra åt förvaltningen att projektera och infordra anbud på en om- och tillbyggnad av förskolorna i Dalstorp och Länghem. Man har också anvisat kronor för ändamålet och uppdragit åt förvaltningen att redovisa ärendet igen med inkomna anbud som underlag för kostnadssammanställningen. Nu är projekteringen klar och anbud kommer in den 9:e september. Då lokalerna behöver vara klara att tas i bruk direkt i augusti 2017 måste byggnadsarbetena startas snarast möjligt. Bygglovansökan är också inlämnad. Projekteringsarbetet har genomförts i nära samarbete mellan Tekniska sektionen och lärandesektionen. Från bygg & miljö har i ett meddelande benämnt risk för avslag meddelats att bygglov inte kan beviljas med nuvarande planläge. Eventuellt kan bygglov beviljas om detaljplanen ändras så att ny detaljplan och fastighetsbildning skett innan ansökan om slutbesked lämnas in.

11 Kostnadssammanställning med anbuden som grund kommer att redovisas till allmänna utskottets sammanträde tillsammans med förslag på tilldelningsbeslut. Det finns inget anslag i investeringsbudgeten för projektet utan det krävs att kommunfullmäktige beslutar att om- och tillbyggnaden skall genomföras och anvisar finansiering. Arbetena omfattar ytterligare en avdelning i Dalstorp och 2 avdelningar i Länghem. Dessutom byggs tillagningskök och matsalar på båda ställena. Det nu projekterade förslaget följer i allt väsentligt det lokalprogram som fastställts av kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ritningar Föredragning och debatt Projektledare Lennart Haglund föredrar ärendet och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Crister Persson (C) föreslår i ett tillägg att förvaltningen får i uppdrag att kontakta miljö- och byggenheten i Ulricehamn för att diskutera och tydliggöra arbetssätt avseende bygglovshanteringen gällande om- och tillbyggnad av Bikupans förskola i Länghem och Björkhagens förskola i Dalstorp. Beslutsgång Ordföranden frågar på förvaltningens förslag och Perssons tilläggsförslag och finner att utskottet beslutar enligt dessa. Beslutet skickas till Tekniska sektionen Lärandesektionen Ekonomifunktionen Näringslivs- och strategisektionen Status Pågående 2 (2)

12 Vår ref: Lennart Haglund Projektledare Datum: Dnr: KS/2015:391 Om- och tillbyggnad av förskolorna i Dalstorp och Länghem Förslag till beslut Bikupans förskola i Länghem och Björkhagens förskola i Dalstorp byggs om och till enligt redovisat förslag. Om- och tillbyggnaderna finansieras genom en utökning av 2016 års investeringsbudget med kr. Förvaltningen får i uppdrag att omgående påbörja arbete med ny detaljplan för Bikupans förskola i Länghem med målsättning att planen är klar till augusti Ärendet Kommunstyrelsen har i beslutat uppdra åt förvaltningen att projektera och infordra anbud på en om- och tillbyggnad av förskolorna i Dalstorp och Länghem. Man har också anvisat kronor för ändamålet och uppdragit åt förvaltningen att redovisa ärendet igen med inkomna anbud som underlag för kostnadssammanställningen. Nu är projekteringen klar och anbud kommer in den 9:e september. Då lokalerna behöver vara klara att tas i bruk direkt i augusti 2017 måste byggnadsarbetena startas snarast möjligt. Bygglovansökan är också inlämnad. Projekteringsarbetet har genomförts i nära samarbete mellan Tekniska sektionen och lärandesektionen. Från bygg & miljö har i ett meddelande benämnt risk för avslag meddelats att bygglov inte kan beviljas med nuvarande planläge. Eventuellt kan bygglov beviljas om detaljplanen ändras så att ny detaljplan och fastighetsbildning skett innan ansökan om slutbesked lämnas in. Kostnadssammanställning med anbuden som grund kommer att redovisas till allmänna utskottets sammanträde tillsammans med förslag på tilldelningsbeslut.

13 Det finns inget anslag i investeringsbudgeten för projektet utan det krävs att kommunfullmäktige beslutar att om- och tillbyggnaden skall genomföras och anvisar finansiering. Arbetena omfattar ytterligare en avdelning i Dalstorp och 2 avdelningar i Länghem. Dessutom byggs tillagningskök och matsalar på båda ställena. Det nu projekterade förslaget följer i allt väsentligt det lokalprogram som fastställts av kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ritningar Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Tekniska sektionen Lärandesektionen Ekonomifunktionen Näringslivs- och strategisektionen Status Kar-Johan Ohlin Sektionschef Lennart Haglund Projektledare

14 3:9 3:13 3:20 3:21 Befintlig gräsyta 3:1>2 Befintlig lekyta SKOGARP 1:3>4 1:116 MOSSVÄGEN 1:58

15 '"'.. - " ). (. ) * * ' '"'... * 42 # & - # ( # # # # 3 " 3-. 2'2 '"' 1----/-! %!!! "* 1- "" + 1 )3 ")3 ' '"' - " ) 42- " "3 +. 2'2 '"'.#8!" #$%& '(' " )(. ( 3 ( - *. ) -- " 0 3. ' '"' " 42 ".. " 42 3 " +.. "( - -0 ( +. * - 3 ' '"' 3(( ") " (3 (( BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN ORIENTERINGSFIGUR UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE DATUM ANSVARIG '(' +,-.+ +/ SKALA NUMMER BET A

16 '"' ),39 ),39 ),39 9 * *. 42 * ' +',9 9 ),39,9.1 :;(3 ),39 * " '2,)9 * BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN '- ORIENTERINGSFIGUR!" #$%&,) ), ' '5 <=>&!=? )9 +8 UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE DATUM '(' ANSVARIG

17 ,+,+, -' '12-@ " '12-@* "'(A-B , < ), * ,1+/ ,+-.C "'(A-B ' 'AB /- 1/ 'AB /..233'AB ' 'AB '(' BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN -. ORIENTERINGSFIGUR!" #$%& UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE DATUM '(' ANSVARIG

18 3:123 3:124 3:147>4 3:112 GRUPPGUNGA SANDLÅDA INGESTORP 3:121 LÄNGHEM SANDLÅDA 3:71>2

19 / 3 1 : ; / / 3 ' 6 < 3 ' 4 6 / 3 < " " % " ; " " " / </ " 3 1- $%% % 0 33 & ' 13- / 6 3 3=: ' 986 ' : ; / 6 '' 4 ' 33 < 73 < 986 ; 3 ' '/ 6 '; 98 '0 98 ' ' 1 : ' 3 < 13-./ 6< ' >1!! ?? < ;< =4 4-- ;/ 1 : ;< ; '< ' 1 < ; ;; 1 ; 98 ;' ; 3 0/ ;<'0 0! ' 98 0; :! "# $$%#&'#()*+,-$%&./.'0< 3 0 '0 ;0 573 / 6 ; 3 / 1 : 1 ; &$($)! 98 ; 3 < 98 ' ; 3=: ' < 13 0<0 <0 < 0 98 <0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN ORIENTERINGSFIGUR UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE DATUM ANSVARIG./ SKALA NUMMER BET A

20 3.'-. ' ' ' ; ; ; ; BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 76 3 ORIENTERINGSFIGUR! "# $$%#&'#()*+,-$%& UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE DATUM./. ANSVARIG - -

21 './ A 6B C './ A 6B A-B A-B AB ! "# $$%#&'#()*+,-$%& ;@ ' 6164 ;@ 336 ;@ 36 ORIENTERINGSFIGUR UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE DATUM BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 76 3./. ANSVARIG -./. - -

22 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Medborgarförslag om att göra promenaden runt Tranemosjön tillgänglig för rullstolsburna. (KS/2015:313) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Medborgarförslaget avslås Beslutsmotivering Promenadvägen runt sjön är inte en kommunal angelägenhet utan den sköts av Stiftelsen Tranemosjön Runt. Ärendet Bertil Bengtsson har lämnat ett medborgarförslag angående att göra promenaden runt Tranemosjön tillgänglig för rullstolsburna. Förslagsställaren anser att kommunen snarast ska göra slingan runt sjön framkomlig för rullstolsburna. Förvaltningen var i kontakt med Bengtsson för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Bengtsson informerades också om att det inte är Tranemo kommun utan Stiftelsen Tranemosjön Runt som är ansvariga för denna promenadväg och om att hans förslag kommer att skickas vidare till Stiftelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Medborgarförslag Beslutet skickas till Bertil Bengtsson Tekniska sektionen Stiftelsen Tranemosjön Runt Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Medborgarförslaget Status Kommunstyrelsen

23 Vår ref: Tina Haglund Handläggare, tekniska sektionen Datum: Dnr: KS/2015:313 Svar på Medborgarförslag om att göra promenaden runt Tranemosjön tillgänglig för rullstolsburna. Förslag till beslut Medborgarförslaget avslås Beslutsmotivering Promenadvägen runt sjön är inte en kommunal angelägenhet utan den sköts av Stiftelsen Tranemosjön Runt. Ärendet Bertil Bengtsson har lämnat ett medborgarförslag angående att göra promenaden runt Tranemosjön tillgänglig för rullstolsburna. Förslagsställaren anser att kommunen snarast ska göra slingan runt sjön framkomlig för rullstolsburna. Förvaltningen var i kontakt med Bengtsson för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Bengtsson informerades också om att det inte är Tranemo kommun utan Stiftelsen Tranemosjön Runt som är ansvariga för denna promenadväg och om att hans förslag kommer att skickas vidare till Stiftelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Medborgarförslag Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Bertil Bengtsson Tekniska sektionen

24 Stiftelsen Tranemosjön Runt Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Medborgarförslaget sänds till Stiftelsen Tranemosjön Runt Status Karl-Johan Ohlin Sektionschef 2 (2)

25

26 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Medborgarförslag angående belysning på banvallen mellan Tranemo och Ambjörnarp (KS/2015:734) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Medborgarförslaget avslås Ärendet Ella Kleivard har lämnat ett medborgarförslag angående belysning på banvallen mellan Tranemo och Ambjörnarp. Förslagsställaren anser att det behövs gatubelysning på banvallen mellan Tranemo och Ambjörnarp. Förvaltningen har beräknat investeringskostnaden för att belysa den drygt 9 km långa sträckan mellan Tranemo och Ambjörnarp till 8,1 miljoner kronor. Driftskostnaden är inte beräknad. Arbetet med att ta fram en strategi för kommunens åtaganden och insatser vad gäller belysning av vägar, gator och allmänna platser har påbörjats. Förvaltningen fick detta uppdrag av allmänna utskottet Förvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås med hänvisning dels till den höga investeringskostnaden dels med anledning av det pågående arbetet med att ta fram en strategi för belysning. Förvaltningen var i kontakt med Ella Kleivard för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Medborgarförslag Beräkning investeringskostnad GC Tranemo - Ambjörnarp Fastighetskarta Beslutet skickas till Ella Kleivard Tekniska sektionen

27 Status Kommunstyrelsen 2 (2)

28 Vår ref: Tina Haglund Handläggare, tekniska sektionen Datum: Dnr: KS/2015:734 Svar på Medborgarförslag angående belysning på banvallen mellan Tranemo och Ambjörnarp Förslag till beslut Medborgarförslaget avslås Ärendet Ella Kleivard har lämnat ett medborgarförslag angående belysning på banvallen mellan Tranemo och Ambjörnarp. Förslagsställaren anser att det behövs gatubelysning på banvallen mellan Tranemo och Ambjörnarp. Förvaltningen har beräknat investeringskostnaden för att belysa den drygt 9 km långa sträckan mellan Tranemo och Ambjörnarp till 8,1 miljoner kronor. Driftskostnaden är inte beräknad. Arbetet med att ta fram en strategi för kommunens åtaganden och insatser vad gäller belysning av vägar, gator och allmänna platser har påbörjats. Förvaltningen fick detta uppdrag av allmänna utskottet Förvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås med hänvisning dels till den höga investeringskostnaden dels med anledning av det pågående arbetet med att ta fram en strategi för belysning. Förvaltningen var i kontakt med Ella Kleivard för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Medborgarförslag Beräkning investeringskostnad GC Tranemo - Ambjörnarp Fastighetskarta

29 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Ella Kleivard Tekniska sektionen Status Karl-Johan Ohlin Sektionschef 2 (2)

30 Ämne: VB: Medborgarförslag Medborgarforslag: Hej! Jag undrar om det kan införskaffas gatubelysning till banvallen mellan Tranemo och Ambjörnarp? Varför vi är i nöd av en gatubelysning på på banvallen är för att nu till höstkanten så blir det mörkare tidigare och tidigare för var dag och det innebär- mindre användning av banvallen. Detta påverkar även oss som bor precis ovanför banvallen, för den använder vi dagligen, både dag och kväll. Men problemet är att man inte ser något och denna fina väg blir betydligt mindre använd. Jag tror att detta är något som gynnar oss alla. Vänligen ta upp detta förslag så fort som möjligt då det behövs- NU. Med vänliga hälsningar Ella Kleivard Namn: Ella Kleivard Adress: Dalsgatan 7 Postadress: Tranemo Telefon: Epost: kleivardella@gmail.com file:///g /...-10/4.%20Medborgarförslag%20angående%20belysning%20på%20banvallen/3.%20Medborgarförslag%20om%20belysning.txt[ :06:53]

31 Beräknad kostnad för att sätta upp belysning längs med GC-vägen mella Sträckans längd 9615 meter cc mellan stolparna 30 meter Antal stolpar 320,5 st Kostnad/stolpe kr Total kostnad ca kr Driftskostnaden är inte medräknad

32 an Tranemo och Ambjörnarp

33

34 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Medborgarförslag om utökade lokaler för idrotten i Tranemo kommun (KS/2014:798) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Medborgarförslaget avslås Ärendet Christoffer Åkerlund med flera har lämnat ett medborgarförslag angående om utökade lokaler för idrotten i Tranemo kommun. Förslagsställarna anser att Tranemo Idrottsförening ska få en ökad budget och att det ska byggas en ny fin idrottshall. De hänvisar till att det är svårt att få träningstider i nuvarande idrottshallar eftersom det är många olika idrottsaktiviteter som behöver lokalerna. Förvaltningen finner att medborgarförslaget bör avslås både vad gäller utökad budget till Tranemo Idrottsförening och byggande av en ny idrottshall. Tranemo Idrottsförening har samma möjlighet som alla föreningar att söka olika föreningsbidrag från Tranemo kommun enligt gällande bidragsbestämmelser. Förvaltningen har undersökt hur beläggningen/uthyrningen i idrottshallarna ser ut och funnit att det finns lediga strötider i Tranemo och en hel del lediga tider i kommunens övriga idrottshallar. Byggande av en ny idrottshall skulle dessutom vara förenat med en stor investeringskostnad som inte finns med i investeringsbudgeten för åren Förvaltningen var i kontakt med Christoffer Åkerlund för att ge förslagsställarna tillfälle att utveckla sitt förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Medborgarförslag Föredragning och debatt Sektionschef Karl-Johan Ohlin föredrar ärendet och svarar på frågor.

35 Beslutet skickas till Förslagsställarna via Christoffer Åkerlund Tekniska sektionen Status Kommunstyrelsen 2 (2)

36 Vår ref: Tina Haglund Handläggare tekniska sektionen Datum: Dnr: KS/2014:798 Svar på Medborgarförslag om utökade lokaler för idrotten i Tranemo kommun Förslag till beslut Medborgarförslaget avslås Ärendet Christoffer Åkerlund med flera har lämnat ett medborgarförslag angående om utökade lokaler för idrotten i Tranemo kommun. Förslagsställarna anser att Tranemo Idrottsförening ska få en ökad budget och att det ska byggas en ny fin idrottshall. De hänvisar till att det är svårt att få träningstider i nuvarande idrottshallar eftersom det är många olika idrottsaktiviteter som behöver lokalerna. Förvaltningen finner att medborgarförslaget bör avslås både vad gäller utökad budget till Tranemo Idrottsförening och byggande av en ny idrottshall. Tranemo Idrottsförening har samma möjlighet som alla föreningar att söka olika föreningsbidrag från Tranemo kommun enligt gällande bidragsbestämmelser. Förvaltningen har undersökt hur beläggningen/uthyrningen i idrottshallarna ser ut och funnit att det finns lediga strötider i Tranemo och en hel del lediga tider i kommunens övriga idrottshallar. Byggande av en ny idrottshall skulle dessutom vara förenat med en stor investeringskostnad som inte finns med i investeringsbudgeten för åren Förvaltningen var i kontakt med Christoffer Åkerlund för att ge förslagsställarna tillfälle att utveckla sitt förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Medborgarförslag

37 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Förslagsställarna via Christoffer Åkerlund Tekniska sektionen Status Karl-Johan Ohlin Sektionschef 2 (2)

38 Från: medborgarforslag Skickat: den 21 november :56 Till: medborgarforslag Ämne: Medborgarförslag Medborgarforslag: Vi finner besvär med den situation Tranemo kommuns idrottsföreningar blir utsatta för med resurserna de är tilldelade i idrottshallarna. Gymnastikens tillgångar kan inte utnyttjas då det saknas bland annat lokaler och förvaringsutrymme för nytt material, medan fotbollen och innebandyn inte kan utveckla spelarnas möjligheter då tidsmässigt håller man passen sent och många utav de spelande är studerande. Tranemo IF fotboll har träningar fram till klockan elva på kvällen då det inte finns andra lediga tider. Möjligheten var och en har i sin respektive förening begränsas kraftigt då utrymmet som är befintligt är för litet för att garantera var och ens fördelsamma utveckling. Vi ber om en tillökad budget för Tranemos idrottsförening för att kunna förstora den mängd tillgång varje verksamhet har för att underlätta den progressiva uppgiften varje idrottsutövare blir tilldelad. Fler lokaler som varje verksamhet kan ta del av underlättar besväret med t. Ex; tidfördelningen under vinterhalvåret eftersom att verksamheter som fotbollen har ingen möjlighet att träna utomhus. Vi tycker att ett rimligt förslag vore att lägga en större satsning på idrottsverksamheternas tillgångar genom att utöka bl. a; lokalerna och dess användningsområden. Det skulle underlätta för de flesta parterna om gymnasterna skulle få en egen hall där all redskap redan ligger framme samtidigt som de andra föreningarna/privata personer gynnas då genom att det bara är dessa som samsas om de andra två hallarna kan träna på rimligare tider. Vi tycker dessutom att det finns en möjlighet till gemensam vinst för både föreningarna och kommunen då med en ny och fin hall som representerar Tranemo på ett väldigt positivt sätt precis som Lassalyckan har gjort med Ulricehamn. Det har ökat populariteten genom sin verksamhet och det vill vi även göra med Tranemo. Vill ni representera Tranemo på ett bra sätt? Vill ni att Tranemo ska pratas om på ett bra sätt runt i städerna? Detta görs genom idrotten som på ett väldigt bra sätt representerar kommunen! Christoffer, Joel, Frida, Jennifer SA14 Namn: Christoffer Åkerlund Adress: Bäverstigen 7 Postadress: Telefon: Epost: christoffer.akerlund@tranemo.org file:///g /...edborgarförslag%20om%20utökade%20lokaler%20för%20idrotten%20i%20tranemo%20kommun/3.%20medborgarförslag.txt[ :07:59]

39 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Motioner och medborgarförslag under beredning 2016 (KS/2016:171) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Noterar informationen Ärendet Enligt antagna riktlinjer för hantering av medborgarförslag och motioner (KS ) skall kommunstyrelsen redovisa antal, samt beräknad svarstid för inkomna medborgarförslag och motioner. Detta ska göras två gånger per år, i april och oktober, till kommunfullmäktige. Vid avstämningen , finns 12 motioner och 10 medborgarförslag under beredning. Kommunfullmäktige beslutade, , att vid redovisningen av motioner och medborgarförslag under beredning redovisas vad som framkommit i beredningen av motioner och medborgarförslag vars beredningstid inte kommer att klara 1års gränsen, samt att kommunfullmäktige får möjlighet att avskriva motionerna och medborgarförslagen efter att informationen har givits. Nu finns det en motion som har passerat gränsen men den kommer att behandlas i kommunfullmäktige 31 oktober. Dessutom finns det tre medborgarförslag som har passerat gränsen men även dessa kommer att behandlas av kommunfullmäktige 31oktober. Därför är det varken någon motion eller något medborgarförslag som särredovisas. Den motioner som har passerat 1-årsgränsen är: Motion om att göra Tranemo kommun till en Fairtrade city Kommunfullmäktige 31/10. De medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen är: Medborgarförslag om utökade lokaler för idrotten i Tranemo Kommunfullmäktige 31/10. Medborgarförslag om att göra promenadvägen runt Tranemosjön tillgänglig för rullstolsburna kommunfullmäktige 31/10. Medborgarförslag om gång- och cykelväg till Kroksjön Kommunfullmäktige 31/10.

40 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lista över motioner under beredning Lista över Medborgarförslag under beredning Beslutet skickas till Samtliga sektioner Kommunchefen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Lista över motioner under beredning Lista över Medborgarförslag under beredning Status Kommunstyrelsen 2 (2)

41 Vår ref: Tina Haglund Handläggare Tekniska sektionen Datum: Dnr: KS/2016:171 Tjänsteskrivelse gällande motioner och medborgarförslag under beredning hösten 2016 Förslag till beslut Noterar informationen Ärendet Enligt antagna riktlinjer för hantering av medborgarförslag och motioner (KS ) skall kommunstyrelsen redovisa antal, samt beräknad svarstid för inkomna medborgarförslag och motioner. Detta ska göras två gånger per år, i april och oktober, till kommunfullmäktige. Vid avstämningen , finns 12 motioner och 10 medborgarförslag under beredning. Kommunfullmäktige beslutade, , att vid redovisningen av motioner och medborgarförslag under beredning redovisas vad som framkommit i beredningen av motioner och medborgarförslag vars beredningstid inte kommer att klara 1års gränsen, samt att kommunfullmäktige får möjlighet att avskriva motionerna och medborgarförslagen efter att informationen har givits. Nu finns det en motion som har passerat gränsen men den kommer att behandlas i kommunfullmäktige 31 oktober. Dessutom finns det tre medborgarförslag som har passerat gränsen men även dessa kommer att behandlas av kommunfullmäktige 31oktober. Därför är det varken någon motion eller något medborgarförslag som särredovisas. Den motioner som har passerat 1-årsgränsen är: Motion om att göra Tranemo kommun till en Fairtrade city Kommunfullmäktige 31/10. De medborgarförslag som har passerat 1-årsgränsen är: Medborgarförslag om utökade lokaler för idrotten i Tranemo Kommunfullmäktige 31/10.

42 Medborgarförslag om att göra promenadvägen runt Tranemosjön tillgänglig för rullstolsburna kommunfullmäktige 31/10. Medborgarförslag om gång- och cykelväg till Kroksjön Kommunfullmäktige 31/10. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lista över motioner under beredning Lista över Medborgarförslag under beredning Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Samtliga sektioner Kommunchefen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Lista över motioner under beredning Lista över Medborgarförslag under beredning Status Annika Hedvall Kommunchef

43 Följ upp ärenden & lägg till uppdrag (Tranemo kommun) Diarienummer Status Ärende Typ av ärende KS/2015:453 Motion om att göra Tranemo kommun till en Fairtrade City Startdatum Status Avstämningsdatum+Beskrivning Slutdatum Beslut Kommentar Ansvarig sektion Motion Försenad Behandlas på KF Tekniska sektionen Ansvarig Uppdrag Ansvarig sektion Karl-Johan Ohlin Ansvarig KS/2015:626 Motion om miljöoch energipolicy Motion Pågående Behandlas på KF Strategisektionen Pernilla Kronbäck 2016:76 Motion om brandtillbud hos äldre 2015:835 Motion om att ta del av klimatpengar :271 Motion om förenklad biståndsbedömning 2016:289 Motion om fiberanslutning i Tranemobostäders lägenheter 2016:317 Motion om demensvård i Tranemo kommun 2016:336 Motion om retroaktiv rättning vid ekonomiska förluster på grund av politiska uppdrag 2016:204 Motion om avgiftsfri kulturskola 2016:527 Motion om dyslexivänliga skolor i Tranemo kommun Motion Pågående Omsorgssektionen, Karl-Johan Tekniska sektionen Ohlin, Solveig Eldenholm Motion Pågående Strategisektionen Pernilla Kronbäck, Thomas Tranefors Motion Pågående Omsorgssektionen Solveig Eldenholm Motion Pågående Strategisektionen Pernilla Kronbäck Motion Pågående Omsorgssektionen Solveig Eldenholm Motion Pågående Behandlas på AU Servicesektionen Lars- Gunnar Karlsson Motion Pågående Lärandesektionen Thomas Åhman Motion Pågående Lärandesektionen Thomas Åhman 2016:520 Motion om inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun Motion Pågående Servicesektionen Lars- Gunnar Karlsson 2016:517 Motion om utbildning i mänskliga rättigheter Motion Pågående Servicesektionen Lars- Gunnar Karlsson sida 1 av 1 ( )

44 Följ upp ärenden & lägg till uppdrag (Tranemo kommun) Diarienummer Status Ärende Typ av ärende 2014:798 Medborgarförslag om utökade lokaler och dess användning för idrotten i Tranemo kommun 2015:313 Medborgarförslag om att göra promenaden runt Tranemosjön tillgänglig för rullstolsburna KS/2015:567 KS/2015:734 Medborgarförslag om gångväg vid sidan av Kroksjövägen Medborgarförslag om belysning på banvallen mellan Tranemo och Ambjörnarp 2016:263 Medborgarförslag om att införa en köttfri dag i veckan på alla kommunens verksamheter 2016:270 Medborgarförslag om upprustning av på- och avstigningsplats för skolbarn i Ljungsarp Startdatum Status Avstämningsdatum+Beskrivning Slutdatum Beslut Kommentar Ansvarig sektion Medborgarförslag Försenad Behandlas på KF Medborgarförslag Försenad Behandlas på KF Medborgarförslag Försenad Behandlas på KF Medborgarförslag Pågående Behandlas på KF Tekniska sektionen Tekniska sektionen Tekniska sektionen Tekniska sektionen Medborgarförslag Pågående Tekniska sektionen Ansvarig Uppdrag Ansvarig sektion Karl-Johan Ohlin Karl-Johan Ohlin Karl-Johan Ohlin Karl-Johan Ohlin Karl-Johan Ohlin Medborgarförslag Pågående Strategisektionen Pernilla Kronbäck 2016:274 Medborgarförslag om att påbörja arbete med att införa fiber i Tranemobostäders fastigheter i Uddebo Medborgarförslag Pågående Strategisektionen Pernilla Kronbäck 2016:305 Medborgarförslag om farthinder i Dalstorp 2016:142 Medborgarförslag om att införa gratis busskort även för förtidspensionärer 2016:533 Medborgarförslag om gratis tillgång till simhallen för kommunanställda även efter pensionering Medborgarförslag Pågående Tekniska sektionen Medborgarförslag Pågående Behandlas på KF Karl-Johan Ohlin Strategisektionen Pernilla Kronbäck Medborgarförslag Pågående Servicesektionen Lars- Gunnar Karlsson Ansvarig sida 1 av 1 ( )

45 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Kommunikationsstrategi (KS/2016:575) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Antar kommunikationsstrategin. Upphäver tidigare Informations- och kommunikationspolicy. Ärendet Kommunikationsstrategin ersätter den tidigare informations- och kommunikationspolicyn och är vägledande i kommunens informations och kommunikationsarbete. Syftet med strategin är att levandegöra Tranemo kommuns vision samt bidra till att de övergripande resultatmålen uppnås. Kommunikationsstrategin tydliggör hur ett aktivt informations- och kommunikationsarbete är avgörande för att bilden av organisationen och dess mål blir tydlig, såväl internt som externt. Strategin innehåller sex huvuddelar som beskriver förhållningssätt, förutsättningar, ansvar, kanaler, utgångspunkter och till sist en utblick i framtiden för Tranemo kommuns informations- och kommunikationsarbete. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunikationsstrategi Informations- och kommunikationspolicy KS/2012:608 Beslutet skickas till Näringsliv- och Strategisektionen Status Kommunstyrelsen

46 Vår ref: Tobias Edoff Kommunikatör Datum: Dnr: KS/2016:575 Tjänsteskrivelse - kommunikationsstrategi Förslag till beslut Antar kommunikationsstrategin Upphäver tidigare Informations- och kommunikationspolicy. Ärendet Kommunikationsstrategin ersätter den tidigare informations- och kommunikationspolicyn och är vägledande i kommunens informations och kommunikationsarbete. Syftet med strategin är att levandegöra Tranemo kommuns vision samt bidra till att de övergripande resultatmålen uppnås. Kommunikationsstrategin tydliggör hur ett aktivt informations- och kommunikationsarbete är avgörande för att bilden av organisationen och dess mål blir tydlig, såväl internt som externt. Strategin innehåller sex huvuddelar som beskriver förhållningssätt, förutsättningar, ansvar, kanaler, utgångspunkter och till sist en utblick i framtiden för Tranemo kommuns informations- och kommunikationsarbete. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunikationsstrategi Informations- och kommunikationspolicy KS/2012:608 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Näringsliv- och Strategisektionen

47 Status Pernilla Kronbäck Sektionschef Tobias Edoff Kommunikatör

48 Strategi Kommunikationsstrategi 1

49 Styrdokument Handlingstyp: Kommunikationsstrategi Diarienummer: KS/2016:575 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum:??? Dokumentansvarig: Kommunikatörer Näringsliv- och Strategisektionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Näringsliv- och Strategisektion Tidigare versioner: Ersätter informations- och kommunikationspolicyn med diarienummer: KS/2012: 608 Giltig t o m:

50 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Kommunikationsstrategi Förhållningssätt i Tranemo kommuns kommunikationsarbete Lättillgängligt Målgruppsanpassat Enhetligt utformat Snabbt och förutseende Offensivt Förutsättningar för vår kommunikation Grafisk profil Kriskommunikation Riktlinjer för sociala medier Juridiskt ramverk Organisation och ansvar Kanaler Intern information och kommunikation Extern information och kommunikation Massmedia Utgångspunkt för kommunikation Utblick Samverkan Effektivisering Infrastruktur Implementering och tillämpning 15 5 Uppföljning 15 3

51 1 Inledning I Tranemo kommun känner du dig välkommen. Vi verkar för en stark känsla av samhörighet och skapar mötesplatser för inflytande och delaktighet i hela kommunen. I Tranemo kommun lever vi livet på den gröna sidan Tranemo kommuns kommunikation har sin utgångspunkt i den ovan nämnda del av visionen. Kommunens information är avgörande för medborgares möjlighet till delaktighet och inflytande i utvecklingen av Tranemo kommun. En öppenhet kring vår information är därför en grundpelare i kommunikationen, vilket också kännetecknar det interna kommunikationsarbetet. Tranemo kommuns verksamheter är till för dess invånare, näringsliv och föreningar. För att kunna ta del av den kommunala servicen, samt utöva den grundlagsstadgade rätt som finns att påverka kommunala beslut, måste god möjlighet till information och kommunikation med och från Tranemo kommun finnas. Den huvudsakliga skillnaden mellan information och kommunikation är att information är en kommunikationsprocess med endast en mottagare som är passiv. Kommunikation är däremot en process mellan fler parter eller en aktiv mottagare som ger respons på meddelandet som nått fram. Kommunikationsstrategin ersätter den tidigare informations- och kommunikationspolicyn och är vägledande i kommunens informations- och kommunikationsarbete. Med utgångspunkt i kommunikationsstrategin kan separata aktivitets- och kommunikationsplaner tas fram för sektioner, funktioner, områden eller projekt. 2 Syfte Syftet med kommunikationsstrategin är att levandegöra Tranemo kommuns vision samt bidra till att de övergripande resultatmålen uppnås. Vidare syftar kommunikationsstrategin till att tydliggöra hur ett aktivt kommunikations- och informationsarbete är avgörande för att bilden av organisationen och dess mål blir tydlig, såväl internt som externt. 4

52 3 Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin är en långsiktig plan som beskriver färdriktningen för hur kommunikationen bidrar till att levandegöra Tranemo kommuns vision samt nå kommunens övergripande mål. En kommunikationsstrategi innebär en strukturerad planering och samordning av kommunikationen, vilket är nödvändigt för att få maximal effekt av insatserna. 3.1 Förhållningssätt i Tranemo kommuns kommunikationsarbete Information och kommunikation från Tranemo kommun är väl underbyggd, tillgänglig, saklig, trovärdig, intresseväckande och bygger på öppenhet. Både språk och innehåll är lättillgängligt och anpassas efter avsedd målgrupp. Vidare är information och kommunikation från Tranemo kommun: Snabb och flexibelt tillgänglig för mottagaren Förmedlad via rätt kanal Utformad på ett professionellt och tilltalande sätt Förmedlad vid rätt tidpunkt Lättillgängligt Det är enkelt att få information om, samt kommunicera med, Tranemo kommun. Efterfrågad information lämnas utan onödiga fördröjningar ut. Undantag görs enligt lag Målgruppsanpassat Information och kommunikation utgår alltid från målgruppen och anpassas efter den. Ord och bildval görs på sådant sätt att ingen mottagare känner sig diskriminerad på grund av kön, sexuell läggning, hudfärg, etniskt ursprung, religion eller ålder. Både språk och innehåll är lättillgängligt och lätt att förstå Enhetligt utformat All information utformas på ett enhetligt sätt för att säkerställa att det tydligt framgår att Tranemo kommun är avsändare. Varje produktion av kommunal information, både tryckt och elektronisk, följer Tranemo kommuns grafiska profil. Undantag görs när Tranemo kommun producerar material ihop med andra kommuner eller samarbetspartners. 5

53 3.1.4 Snabbt och förutseende Information är färskvara och ges därför ut så snabbt det är möjligt, i synnerhet vid krissituationer och extraordinära händelser. Vid information i olika frågor är avsändaren också beredd att kommunicera i frågan Offensivt Behovet av information till, och kommunikation med invånare och andra målgrupper beaktas i all kommunal verksamhet. Genom ett offensivt informations- och kommunikationsarbete undviks i högre grad missförstånd och ryktesspridning. Information och kommunikation från Tranemo kommun gällande politik och pågående politiska processer ges exempelvis i form av beslutsunderlag, förslag till beslut och protokoll. Informationen och kommunikationen sker utan personliga värderingar. 3.2 Förutsättningar för vår kommunikation Sedan tidigare finns ett antal beslutade styrdokument där information och kommunikation regleras. Dokumenten ligger till grund för hur information och kommunikation utformas och genomförs vid speciella tillfällen och i olika kanaler Grafisk profil Tranemo kommuns grafiska profil syftar till att hålla ihop kommunens budskap formgivningsmässigt och gör kommunen till en tydlig och enhetlig avsändare. Den grafiska profilen efterlevs vid all produktion av webbsidor, trycksaker, utskick mm Kriskommunikation Vid en extraordinär händelse tillgodoser kommunen invånarnas rätt till snabb och korrekt information. Kommunens information vid en extraordinär händelse syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och massmedia så snabb och riktig information som möjligt Riktlinjer för sociala medier Riktlinjerna beskriver hur Tranemo kommun använder sig av sociala medier, samt vilka förhållningsregler som finns. Utgångspunkten är att information och kommunikation sker på övergripande konton för hela kommunen. Tranemo kommuns sociala kanaler uppdateras flitigt för att invånare, näringsliv, 6

54 föreningar och andra målgrupper enkelt kan tillgodogöra sig information, samt ha möjlighet till kommunikation Juridiskt ramverk Det finns ett antal lagar och regler som reglerar kommunikationsarbetet och som kommuner, myndigheter och andra behöver förhålla sig till. Regeringsformen (1974:152) Regeringsformen är en grundlag och reglerar bland annat hur Sverige ska styras. I andra kapitlet 1 finns en rad grundläggande fri- och rättigheter uppräknade. Yttrandefriheten innebär frihet i uttryck i bland annat tal, skrift och bild. Informationsfrihet innebär frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt ta del av andras yttranden. Med hänsyn till exempelvis rikets säkerhet, allmän ordning, privatlivets helgd och förebyggande och beivrande av brott finns i 2 kapitlet, 23 vissa begränsningar i yttrandefrihet och informationsfrihet. Tryckfrihetsförordningen (1949:105) Tryckfrihetsförordningen är en av Sveriges fyra grundlagar. För att upprätthålla tryckfriheten och säkerställa ett fritt meningsutbyte har varje medborgare rätt att i tryckt skrift uttrycka tankar och åsikter samt offentliggöra allmänna handlingar (meddelarfrihet), undantag finns reglerade i lag till skydd för en enskild. Det står alla fritt att lämna uppgifter till andra, som har för avsikt att publicera dem i tryckta skrifter. Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen står inskriven i tryckfrihetsförordningen. Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna har rätt till insyn i statens, kommunernas och landstingens verksamheter. Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Offentlighets- och sekretesslagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Offentlighets- och sekretesslagen innebär begränsningar i yttrandefriheten enligt regeringsformen, begränsningar i den rätt att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen, samt, i särskilt angivna fall, även begränsningar i att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. 7

55 Förvaltningslagen (1986:223) Enligt förvaltningslagens 1 kapitel, 4 har myndigheter serviceskyldighet gentemot allmänheten. Myndigheter ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. I 5 regleras att myndigheter ska vara möjliga att nå via exempelvis telefonsamtal och e-post. I förvaltningslagen framgår också att myndigheter ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt, både i tal och skrift. Personuppgiftslagen (1998:204) Personuppgiftslagen (PUL) syftar till att värna den personliga integriteten. Personuppgiftslagen förbjuder att namn och andra personuppgifter, i såväl text som bild, läggs ut på internet, om inte berörd person gett sitt samtycke skriftligt eller muntligt. Dock får så kallad harmlös information publiceras. Vad som anses harmlöst är en bedömningsfråga. 3.3 Organisation och ansvar I Tranemo kommun ansvarar chefen för varje verksamhet för information och kommunikation om verksamheten, både internt och externt. Chef för en verksamhet i Tranemo kommun ansvarar också för att uttala sig i media som representant för sektionen/funktionen/enheten. Medarbetare och förtroendevalda i Tranemo kommun tar själva ansvar för att, med hjälp av befintliga informationskanaler, hålla sig informerade i frågor av betydelse för den egna uppgiften i organisationen. Alla medarbetare har ett ansvar att tillgodose resultatmålet om att alla som kommer i kontakt med Tranemo kommun får ett gott bemötande, bra service och snabb och korrekt handläggning. I förvaltningen ansvarar Näringsliv- och Strategisektionen för det övergripande informations- och kommunikationsarbetet. I ansvaret ingår utveckling, samordning och uppföljning av det Tranemo kommun informerar och kommunicerar. 3.4 Kanaler Tranemo kommun möter sina målgrupper på de arenor där mottagarna finns. Därför är en mångfald av kanaler viktigt att använda. Det finns flera olika kanaler Tranemo kommun använder i sin informations- och kommunikationsspridning. Under dagtid erbjuder Tranemo kommun service via personliga möten, e-post och telefonsamtal samt dygnet runt via Tranemo 8

56 kommuns webbplats. För att underlätta kommunikationsarbetet använder sig kommunen av följande gemensamma kontaktvägar och arenor: Webbplats Den externa webbplatsen är en kanal för envägskommunikation och den gemensamma ingången till alla kommunens verksamheter. Där får Tranemo kommuns invånare, näringsliv och föreningar samt andra informationssökare en överblick över service och tjänster. Via webbplatsen finns också möjlighet till självbetjäning via e-tjänster. Sociala medier Tranemo kommun på sociala medier är ett redskap för kommunens invånare, näringsliv, föreningar och andra att komma i kontakt med kommunen. Den främsta anledningen till att Tranemo kommun deltar på sociala medier är att möta målgrupperna på deras egna mötesplatser, samt skapa bra och enkla kanaler för tvåvägskommunikation. Annonser Annonser från Tranemo kommun är en kanal för envägskommunikation där utvald information placeras i exempelvis tidningar, radio och tv. Val av annonstyp styrs utifrån innehåll och avsedd målgrupp. Andra kanaler för information och kommunikation är allmänna informationsmöten, medborgardialoger, pressmeddelanden, broschyrer och andra trycksaker, mässdeltagande, skyltar, informationstavlor och telefoni. Val av kanal för olika typer av information och kommunikation sker beroende på vilken målgrupp informationen är riktad till. Information och kommunikation sker målgruppsanpassat för att skapa maximal förståelse för mottagaren. Innehållet är skrivet med ett språk som de tilltänkta mottagarna kan tillägna sig Intern information och kommunikation Välinformerade medarbetare är kommunens viktigaste tillgång för bra information och kommunikation gentemot omvärlden, och för god service till kommunens invånare, näringsliv, föreningar och andra målgrupper. Målgrupper för den interna kommunikationen är: Förtroendevalda, vilka representerar medborgarna som Tranemo kommun verkar för. Chefer, vilka leder det dagliga arbetet i Tranemo kommun. Därmed behöver de stöd för att fatta välgrundade beslut och bidra till medarbetares engagemang, delaktighet och ansvar. 9

57 Medarbetare, vilka är Tranemo kommuns främsta representanter och de som möter invånare, näringsliv, föreningar och andra i det dagliga arbetet. Den interna kommunikationen i Tranemo kommun förklarar och förankrar verksamhetens mål och ger möjlighet för den enskilde att se sina egna insatser i ett större sammanhang. Vidare tas medarbetares kunskaper, erfarenheter och synpunkter tillvaras på och används för att utveckla, förbättra och förenkla verksamheten. Den interna informationen och kommunikationen ger också medarbetare möjlighet att känna engagemang, delaktighet och ansvar Extern information och kommunikation Den externa informationen och kommunikationen sprider kunskap om Tranemo kommuns verksamheter, tjänster och service. Informationen och kommunikationen bidrar till att skapa en positiv bild av Tranemo kommun för att öka inflyttningen och antalet företagsetableringar, samt för att få fler besökare till kommunen. Prioriterade målgrupper för den externa informationen och kommunikationen är: Invånare i Tranemo kommun - välinformerade och engagerade kommuninvånare som är delaktiga och har inflytande stärker demokratin. Invånare i Tranemo kommun är också de bästa ambassadörerna för god spridning om fördelarna att bo, verka och leva i Tranemo kommun. Potentiella invånare i Tranemo kommun - för att öka inflyttningen och uppfylla Tranemo kommuns strävan efter fortsatt expansion. Näringslivet i Tranemo kommun - för att de ska stanna kvar och utvecklas och därmed ge fler arbetstillfällen i kommunen. Potentiellt näringsliv som vill starta företag i Tranemo kommun - för att öka arbetstillfällena och möjligheterna för de som bor i kommunen. Massmedia - genom att vi vill att de skriver om kommunen och våra verksamheter. Den externa kommunikationens syfte är att möta invånarnas behov och krav på information, samt öka invånarnas kunskap och förståelse för det arbete som bedrivs i Tranemo kommun. Den externa kommunikationen underlättar för invånarna att delta i den demokratiska processen och använda sig av Tranemo kommuns service. 10

58 Extern information och kommunikation förmedlas i olika kanaler, beroende på bland annat målgrupp, syfte och omfattning. Prioriterade kanaler som används är Tranemo kommuns webbplats, pressmeddelanden, sociala medier, e-post, annonser, informationsskyltar och marknadsföringsinsatser. Övriga kanaler för extern information och kommunikation är tryckt information, enkäter, telefonsamtal, postutskick, kungörelser och anslagstavlor Massmedia Media är en viktig kanal när information ska förmedlas till allmänheten. Att upprätthålla en god relation till media är värdefullt. Vid kontakt med media ges saklig information, liksom kommentarer som förklarar fakta och skapar sammanhang. Meddelandefrihet och efterforskningsskydd gäller i alla verksamheter. När Tranemo kommun som organisation väljer talesperson bör den politiker eller chef som har mest insyn i verksamheten vara den som uttalar sig i media, enligt följande ansvarsfördelning. Politiska frågor: Kommunstyrelsens ordförande och respektive nämndordförande. Kommunövergripande frågor: Kommunstyrelsens ordförande och kommunchef. Specifika sakfrågor eller verksamhetsfrågor: Den chef som är ansvarig för det verksamhetsområde det gäller, alternativt en sakkunnig person som chefen hänvisar till. 3.5 Utgångspunkt för kommunikation Tranemo kommuns kommunikation tar sin utgångspunkt i visionen Lev livet på den gröna sidan och återspeglar de prioriterade målområden som framarbetats för kommunens utveckling. Budskap bilden vi vill ge av Tranemo kommun Tranemo kommun är en naturskön kommun i storstadens närhet med rikt förenings- och kulturliv. I Tranemo kommun finns ett boende som passar alla oavsett om man vill bo i en större ort eller på landsbygden och ibland sjönära. I Tranemo kommun känner du dig alltid välkommen och närheten till varandra bygger relationer för framtiden. När vi vill utveckla budskapet lyfter vi fram nedanstående 11

59 Tranemo kommun som naturligt val av bostadsort och attraktiv plats att utvecklas och verka i, både idag och i framtiden. Öppet och ärligt lyfts de positiva tillgångar, fördelar och känslor som finns i Tranemo kommun fram på ett trovärdigt sätt. Vårt arbete för att vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart där vi känner oss friska och trygga. Med fördel lyfts vår öppenhet och generositet fram där vi ser mångkultur och olikheter som en tillgång. Tranemo kommuns kulturskatter, kulturupplevelser och turistmål. Den nära samverkan mellan kommun, näringsliv och föreningar där ideella krafter och goda idéer tas till vara. Enkelheten att driva företag i Tranemo kommun där entreprenörsandan medverkar till att skapa ett varierat näringsliv. Tranemo kommuns verkan för en stark känsla av samhörighet, där mötesplatser skapas som möjliggör inflytande och delaktighet i hela kommunen. Tranemo kommun som en attraktiv arbetsgivare med ett varierat utbud av yrken och intressanta arbetsuppgifter. Kommunen erbjuder rätt till önskad sysselsättningsgrad, flextid och friskvård. 3.6 Utblick 2025 Den digitala utvecklingen ställer vårt samhälle inför fantastiska möjligheter men också stora utmaningar. Den senaste utvecklingen med mobiltelefoner med internetuppkoppling innebär att en stor del av Sveriges befolkning, i sin ficka, har tillgång till kunskap som kan nås på sekunden, som är bred och som omfattar kunskapskällor i hela världen. Alltfler använder en smart mobiltelefon för att läsa nyheter, delta i sociala nätverk eller få vägbeskrivning. Det sparar tid, ger fler valmöjligheter och förenklar vår vardag. I Sverige finns en hög IT-mognad, där en stor andel av befolkningen har tillgång till internet. En nuvarande och framtida utmaning är att kunna erbjuda digitala tjänster som underlättar för människor i sin kontakt med det offentliga Sverige. En annan utmaning är att få fler att våga och vilja använda de tjänster som finns till förfogande, så att de inte hamnar utanför. Det behövs smarta tjänster som gör det lätt att ta del av offentlig information, starta företag, komma i kontakt med skolan, vård- och omsorg, eller planera en utbyggnad av villan. Vissa tjänster erbjuds redan, men i ett längre perspektiv behöver dessa bli fler, öppnare, effektivare och enklare. 12

60 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2010 prioriterat frågor kopplat till utvecklingen av e-samhället. Under 2011 fastslogs tre övergripande mål för kommunal sektors utveckling av e-samhället. Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Till SKL:s mål för utvecklingen av e-samhället för kommunal sektor har också regeringen anslutit sig. Dessutom har regeringen som mål för IT-politiken att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter Samverkan Det är få kommuner, landsting och regioner som själva har kompetens och resurser att driva den verksamhetsutveckling som e-förvaltning innebär samt skapa lösningar för e-tjänster. För att frigöra utrymme för ytterligare utveckling av e-samhället krävs en nära samverkan mellan kommuner, regioner, landsting, statliga myndigheter och näringsliv på en övergripande nivå för att föra digitaliseringen och införandet av e-samhället ner på lokal nivå. Att arbeta med exempelvis en gemensam tjänsteplattform med många olika e-tjänster, tillsammans med en eller flera kommuner eller myndigheter, är ett första steg mot utvecklandet av e-tjänster i offentlig sektor. Inom ramen för gemensam IT-nämnd mellan Tranemo och Ulricehamns kommuner finns god potential att utveckla gemensamma plattformar för nuvarande och framtida e-tjänster. Genom IT-nämnden och dess ITforumsgrupper är samverkan initierad, vilket förbättrar förutsättningarna för vidare utveckling mot digitalisering inom våra kommuner Effektivisering Tranemo kommun, liksom andra kommuner och organisationer inom offentlig sektor, står inför stora utmaningar som snabb urbanisering, ökad försörjningskvot och stora rekryteringsbehov. För att klara dessa uppgifter på ett rimligt sätt behöver verksamheten effektiviseras. Modern teknik kan i stor utsträckning bidra till detta, inte minst inom administration och myndighetsutövning, men också i kärnverksamheten. Att arbeta mot ökad digitalisering bidrar också till Tranemo kommuns vision om ett liv på den gröna sidan, samt målbild om att gå i spetsen för att bli en ekologisk hållbar kommun. Detta genom exempelvis minskat resande och lägre pappersförbrukning, vilket också minskar på kostnaderna för verksamheten. 13

61 Huvudförutsättningen för ett modernt arbetssätt är att från början av en arbetsprocess arbeta med digitala arbetsflöden, allt från hantering av förskolekö och dokumentation inom hemtjänsten till patientjournalnoteringar och synpunkter på en trasig gatlykta. Det digitala arbetssättet förbättrar möjligheterna till att enkelt följa upp verksamheten, säkerställa kvalitet och öka effektiviteten. Ett viktigt steg på vägen till en digital kommun är att de digitala kommunikationskanalerna är huvudkanal, vilket innebär att de stora ärendeflödena går digitalt medan mindre undantag skickas på papper. I vilken grad kommuner och andra offentliga organisationer tagit vara på digitaliseringens möjligheter varierar. För att minska digitala klyftor är det av vikt att Tranemo kommun, tillsammans med framförallt Ulricehamns kommun genom vår gemensamma IT-drift, men också andra eventuella samverkansparter, lyfter upp och deltar i frågor om gemensamma e-plattformar, upphandlingar och andra arbetsytor gällande digitalisering. Allt för att möta de förväntningar på att kommuner och andra offentliga verksamheter erbjuder motsvarande tjänster som finns på internet i övrigt, samt för att kunna erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarna i Tranemo kommuns behov. I arbetet med digitalisering behöver på individnivå perspektiv som inkludering och utanförskap beaktas. Sverige som land står sig bra i den digitala utvecklingen, men fortfarande finns grupper som står utanför e-samhället och därmed inte tar del av den effektivisering och förenkling som digitaliseringen erbjuder. För att nå upp till Tranemo kommuns målbild gällande social hållbarhet, där kommunen arbetar för att skapa inkluderande verksamheter som är tillgängliga för alla målgrupper, krävs att arbetet sker i sådan takt som möjliggör omställning för alla målgrupper. I det arbetet kan komplement till digitaliseringens tjänster behöva erbjudas Infrastruktur För att ett e-samhälle ska växa fram krävs god infrastruktur. Regeringens mål för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En målbild från nationellt håll är att 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast I Tranemo kommuns strategiska plan för , framgår att fiber är en grundläggande förutsättning för att säkerställa kommunens plats i det digitala samhället för att kunna bo, verka och leva i kommunens samtliga delar. En bredbandsstrategi för Tranemo kommun har tagits fram med den ambitiösa målbilden att 100 procent av Tranemo kommuns hushåll och företag ges möjlighet till robust bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s. 14

62 Med den höga ambitionsnivå som råder i Tranemo kommun gällande tillgång till robust bredband i hela kommunen, finns goda förutsättningar för arbete mot en digitaliserad verksamhet. Utvecklingen av e-samhället tillsammans med bredbandsutbyggnad är en förutsättning för en hållbar utveckling. Med digitaliseringens införande skapas framtidens Tranemo kommun, där vi genom smarta och hållbara val och arbetssätt möjliggör ett liv på den gröna sidan, både nu och i framtiden. 4 Implementering och tillämpning Strategin kommer att synliggöras på intranätet för medarbetare i Tranemo kommun. Strategin kommer också att läggas på hemsidan för att vara tillgänglig för invånare, näringsliv, föreningar och andra informationssökare. 5 Uppföljning Uppföljning av strategin sker minst vart fjärde år och följs upp i Tranemo kommuns kvalitetsledningsarbete. 15

63 Vår ref: Anette Nordberg Informationssamordnare Datum: Informations- och kommunikationspolicy för Tranemo kommun 1. Inledning All kommunal verksamhet i Tranemo kommun är till för dess invånare, de företag som verkar i kommunen och de föreningar som finns här. För att alla ska kunna ta del av den kommunala servicen och utöva sin grundlagsstadgade rätt att påverka kommunala beslut och den kommunala verksamheten måste de få veta vad kommunen erbjuder för service och vilka beslut man har fattat eller är på väg att fatta. De måste få information från Tranemo kommun och de måste kunna kommunicera med Tranemo kommun på olika sätt. Syftet med denna policy är att sätta upp ramar för hur information ska spridas inom och utom organisationen Tranemo kommun och hur organisationen ska kommunicera med invånare, företag, föreningar osv. 2. Förhållningssätt i informations- och kommunikationsarbetet 2.1 Sakligt, korrekt och väl underbyggt Den som sprider information om eller kommunicerar med enskilda personer eller grupper om kommunala angelägenheter ska vara saklig och presentera alla kända fakta. Genom att inte dölja negativa fakta skapar vi förtroende för kommunens verksamhet. Eventuella felaktigheter och missförhållanden ska förklaras, inte bortförklaras. Öppenhet är väsentligt i allt informations- och kommunikationsarbete. Den information som ges ska vara väl underbyggd, spekulationer och eget tyckande hör inte hemma i Tranemo kommuns informations- och kommunikationsarbete. Vid händelser som berör flera verksamheter måste de verksamhetsansvariga rådgöra med varandra innan de går ut med information eller kommunicerar med enskilda personer eller grupper. Vid stora olyckor, svåra väderförhållanden eller andra kriser är allt informations- och kommunikationsarbete centraliserat till medborgarservice och processtöd och ofta också samordnat med andra aktörer utanför den kommunala organisationen. TRA2000, v 2.0, Lättillgängligt Det ska vara lätt att söka och få information om Tranemo kommun och att kunna kommunicera med någon anställd eller politiker. Efterfrågad information ska utan onödiga fördröjningar lämnas ut. Undantag görs bland annat för uppgifter som rör Medborgarservice och processtöd Postadress: Tranemo Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: Telefax: Direkt: Mobil: E-post: anette.nordberg@tranemo.se

64 personliga förhållanden och annat som regleras i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt för vissa typer av arbetsmaterial. 2.3 Målgruppsanpassat Språket och budskapet ska utgå från mottagarens behov och förkunskaper. Beakta också den rätt som personer med olika funktionsnedsättningar och personer med bristande kunskaper i svenska har att få del av den kommunala informationen och att kunna kommunicera med kommunen. Ord- och bildval ska göras så att inte någon mottagare känner sig diskriminerad på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt ursprung, religion eller trosuppfattning, ålder eller sexuell läggning. Mottagare av informationen ska uppfatta den som lättförståelig och tydlig och kommunikation ska genomföras så att den eller de berörda har lätt att förstå budskapet. 2.4 Enhetligt utformat All skriftlig information ska utformas på ett enhetligt sätt för att det tydligt ska synas att Tranemo kommun är avsändare. Varje producent av skriftlig kommunal information, såväl tryckt som elektronisk, är skyldig att följa Tranemo kommuns grafiska profil. Undantag kan bara göras när Tranemo kommun producerar skriftligt material ihop med andra kommuner eller samarbetspartners. 2.5 Snabbt och förutseende Information är en färskvara och ska därför ges så snabbt som möjligt, i synnerhet i krissituationer. När vi informerar om en fråga ska vi också vara beredda på att kommunicera om den. För att den kommunala verksamheten ska fungera väl är det viktigt att anställda känner till planer och beslut. Anställda ska om möjligt få information innan den ges till allmänheten. Vid kommunala beslut som rör personliga förhållanden ska den eller de berörda om möjligt få informationen innan den eventuellt lämnas ut till allmänheten. 2.6 Offensivt Behovet av information ska beaktas i all kommunal verksamhet. Ju tidigare information ges, desto större möjligheter får invånarna att utnyttja sina demokratiska rättigheter och genom kommunikation med Tranemo kommun att påverka beslut och verksamhet. Genom ett offensivt informations- och kommunikationsarbete kan missförstånd och ryktesspridning undvikas. Det går en viktig skiljelinje mellan partipolitisk information och information och kommunikation om en pågående politisk beslutsprocess. Partipolitisk information och politiska ställningstaganden i olika frågor är en uppgift för de enskilda politiska partierna. Information om en pågående beslutsprocess kan komma från

65 kommunen, till exempel i form av beslutsunderlag, förslag till beslut och protokoll. Strategiska frågor kommuniceras med allmänheten, i form av utställningar, medborgardialoger mm. 3. Informationsansvar Den som har ansvar för en verksamhet har också ansvar för att informera och kommunicera om verksamheten, både internt och externt. Varje verksamhet ska planera sin egen informationsverksamhet. Kommunstyrelsen och medborgarservice och processtöd har ansvar för den kommungemensamma och övergripande informationen och kan också fungera som stöd för enskilda verksamheter i olika informationsfrågor. 4. Intern information I varje chefsuppdrag ingår ett informationsansvar gentemot medarbetarna. En väl informerad personal känner delaktighet, motivation och ansvar i sitt uppdrag. Berörda anställda ska om möjligt informeras innan information ges till allmänheten. Det ingår i varje anställds uppdrag att hålla sig informerad, att ta del av den information som ges och att söka den information man saknar. Det ingår också i varje anställds uppdrag att aktivt dela med sig av den information man själv har och som berör andra anställda. Den grundläggande kanalen för interninformation är det personliga mötet mellan chefen och medarbetaren och mellan kollegor. Därutöver finns ett flertal olika kanaler för intern information, till exempel arbetsplatsträffar/avdelningsmöten, Bladet (det månatliga e-postbrevet till alla anställda) samt intranätet. Tranemo kommuns hemsida och kommunens officiella kanaler på sociala medier kan också fungera som informationskälla för anställda. 5. Extern information och kommunikation Extern information och kommunikation med allmänheten om Tranemo kommun ska bidra till att förstärka och utveckla den kommunala demokratin, skapa förståelse för de beslut som har fattats samt ge kunskap om Tranemo kommuns verksamheter och service. Tranemo kommun ska vara generös med information och kommunicera med allmänheten i många olika kanaler. Information är i många sammanhang också marknadsföring av Tranemo kommun. Snabb och korrekt information och kommunikation ger ett positivt intryck av Tranemo kommun, vilket är mycket viktigt för kommunens framtida utveckling.

66 5.1 Målgrupper Den primära målgruppen är invånarna i Tranemo kommun. Andra målgrupper är företag och föreningar som är verksamma i Tranemo kommun, grannkommuner, organisationer och myndigheter, turister och andra besökande samt massmedierna. 5.2 Kanaler Tranemo kommun ska möta sina målgrupper på de arenor där mottagarna finns. Därför är en mångfald av kanaler viktigt att använda, ofta parallellt med likartade budskap. På direkta frågor från enskilda personer är muntlig information och kommunikation via personliga möten eller telefon samt skriftlig information och kommunikation via e-post eller brev de bästa kanalerna. Andra kanaler för extern information och kommunikation är Tranemo kommuns hemsida, olika sociala medier, annonsering, broschyrer och andra trycksaker, utställningar, allmänna informationsmöten, medborgardialoger, mässdeltagande, kallelser och protokoll, diariet samt massmedias bevakning. 6. Massmedierelationer 6.1 Massmediernas roll Massmedierna kan vara både en målgrupp för Tranemo kommuns information men också en kanal för den information vi vill nå ut med. Massmedierna har en viktig roll i vårt demokratiskt uppbyggda land. Deras uppdrag innebär bland annat kritisk granskning av hur landet styrs, även på kommunal nivå. Vi ska respektera massmediernas roll och bidra till att de kan granska kommunens verksamhet genom att tillhandahålla efterfrågade dokument, såvida de inte är sekretessbelagda, samt ställa upp och svara på frågor från massmedierna. 6.2 Förhållandet till massmedierna Den bild av Tranemo kommun som förmedlas via massmedierna har stor betydelse för hur Tranemo kommun uppfattas av allmänheten. Därför är det viktigt att Tranemo kommun har goda relationer med de massmedier som väljer att bevaka Tranemo kommun. Målet är att ge en så korrekt bild av Tranemo kommuns beslut och verksamheter som möjligt. Det är viktigt att respektera massmediernas arbetsförhållanden, många gånger är det bråttom med att få fram material och uttalanden. Den som har lovat att ringa

67 upp eller vara anträffbar en viss tidpunkt ska hålla detta. Oftast kan uppgiftslämnaren få höra/läsa hur de egna citaten återges men man kan inte räkna med att få höra/läsa hela inslaget/artikeln. I varje chefsuppdrag ingår att besvara frågor från massmedierna. Varje anställd person har också rätt att uttala sig i massmedierna. Meddelarfriheten är grundlagsskyddad. Det innebär dock inte ett tvång att uttala sig. Den som vill kan alltid hänvisa till sin chef eller till verksamhetsansvarig. Den som uttalar sig i massmedia ska alltid noga klargöra om man gör det i egenskap av företrädare för en kommunal verksamhet eller om man gör det som privatperson, allt för att minska risken för missförstånd. Bilagor: Vad säger lagen Tipslista för massmediekontakter

68 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Organisering av Tranemo kommuns brottsförebyggande råd. (KS/2016:664) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Godkänner organisering av Tranemo kommuns brottsförebyggande råd. Ärendet I samband med att överenskommelsen om samverkan mellan Tranemo kommun och polisen reviderades, har en ny organisering av Tranemo kommuns brottsförebyggande råd arbetats fram. Genom den nya organiseringen finns tydligare koppling till ovan nämnd samverkansöverenskommelse, vilket ger en bättre helhetsbild över det brottsförebyggande arbetet i kommunen. Arbetet kommer att ta sin utgångspunkt i de fem prioriterade samverkansområdena, vilka är: Trafiksäkerhet Ungdomsbrottslighet Ungas droganvändande Trygghet Organiserad brottslighet Det brottsförebyggande rådet föreslås bestå av en styrgrupp och i huvudsak tre arbetsgrupper, dessa är trafik, unga och våldsbejakande extremism. Styrgruppen sammanträder två gånger per år. Arbetsgrupperna sammanträder sammanlagt sex gånger per år, fördelat på två tillfällen för varje arbetsgrupp. Deltagande funktioner i arbetsgrupperna kan komma att variera beroende av inriktning på samverkansöverenskommelsen, samt brottsförebyggande rådets styrgrupps viljeinriktning. Anledningen till att i huvudsak använda tre separata arbetsgrupper är att få ut mer av åtagandena i samverkansöverenskommelsen mellan Tranemo kommun och polisen. Brottsförebyggande rådets styrgrupp består av: Kommunalråd Oppositionsråd Kommunchef Folkhälsosamordnare

69 Säkerhetssamordnare Kommunpolis för Tranemo Representant från arbetsgrupp Trafik Representant från arbetsgrupp Unga Representant från arbetsgrupp våldsbejakande extremism Arbetsgrupperna leds av sektionschef för tekniska sektionen (arbetsgrupp trafik), rektor för Tranängskolan 7-9 (arbetsgrupp unga) och sektionschef för lärandesektionen (arbetsgrupp våldsbejakande extremism). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Inriktningsdokument för det lokala brottsförebyggande rådet i Tranemo kommun, Föredragning och debatt Kommunikatör Tobias Edoff föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Näringsliv- och Strategisektionen Lärandesektionen Tekniska sektionen Status Kommunstyrelsen 2 (2)

70 Vår ref: Tobias Edoff Kommunikatör Datum: Dnr: KS/2016:664 Tjänsteskrivelse - Organisering av Tranemo kommuns brottsförebyggande råd (BRÅ). Förslag till beslut Godkänner organisering av Tranemo kommuns brottsförebyggande råd. Ärendet I samband med att överenskommelsen om samverkan mellan Tranemo kommun och polisen reviderades, har en ny organisering av Tranemo kommuns brottsförebyggande råd arbetats fram. Genom den nya organiseringen finns tydligare koppling till ovan nämnd samverkansöverenskommelse, vilket ger en bättre helhetsbild över det brottsförebyggande arbetet i kommunen. Arbetet kommer att ta sin utgångspunkt i de fem prioriterade samverkansområdena, vilka är: Trafiksäkerhet Ungdomsbrottslighet Ungas droganvändande Trygghet Organiserad brottslighet Det brottsförebyggande rådet föreslås bestå av en styrgrupp och i huvudsak tre arbetsgrupper, dessa är trafik, unga och våldsbejakande extremism. Styrgruppen sammanträder två gånger per år. Arbetsgrupperna sammanträder sammanlagt sex gånger per år, fördelat på två tillfällen för varje arbetsgrupp. Deltagande funktioner i arbetsgrupperna kan komma att variera beroende av inriktning på samverkansöverenskommelsen, samt brottsförebyggande rådets styrgrupps viljeinriktning. Anledningen till att i huvudsak använda tre separata arbetsgrupper är att få ut mer av åtagandena i samverkansöverenskommelsen mellan Tranemo kommun och polisen.

71 Brottsförebyggande rådets styrgrupp består av: Kommunalråd Oppositionsråd Kommunchef Folkhälsosamordnare Säkerhetssamordnare Kommunpolis för Tranemo Representant från arbetsgrupp Trafik Representant från arbetsgrupp Unga Representant från arbetsgrupp våldsbejakande extremism Arbetsgrupperna leds av sektionschef för tekniska sektionen (arbetsgrupp trafik), rektor för Tranängskolan 7-9 (arbetsgrupp unga) och sektionschef för lärandesektionen (arbetsgrupp våldsbejakande extremism). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Inriktningsdokument för det lokala brottsförebyggande rådet i Tranemo kommun, Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Näringsliv- och Strategisektionen Lärandesektionen Tekniska sektionen Status Pernilla Kronbäck Sektionschef Tobias Edoff Kommunikatör

72 Inriktningsdokument för det lokala brottsförebyggande rådet i Tranemo kommun Brottsförebyggande rådet Nationella brottsförebyggande rådet är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten ska öka i samhället. Nationella brottsförebyggande rådets främsta uppgift är att initiera, bedriva och informera om forsknings- och utvecklingsarbete, för att regeringen och myndigheter i rättsväsendet ska ges underlag för åtgärder och prioriteringar. Brottsförebyggande rådet i Tranemo kommun Tranemo kommuns lokala brottsförebyggande råd har som främsta uppgift att organisera, initiera, planera, stödja och följa upp det brottsförebyggande arbetet i kommunen. Syftet med det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i Tranemo kommun är att öka tryggheten och minska brottsligheten för de som bor, vistas och verkar i Tranemo kommun. Arbetet i det brottsförebyggande rådet tar sin utgångspunkt i de fem samverkansområdena i överenskommelsen om samverkan mellan Tranemo kommun och polisen i lokalpolisområde Borås. Uppföljning av det brottsförebyggande arbetet sker regelbundet i Tranemo kommuns kvalitetsledningsarbete samt årligen i verksamhetsberättelsen för folkhälsoarbetet. Inriktning för arbetet Arbetet tar sin utgångspunkt i de fem prioriterade samverkansområdena som är framtagna i överenskommelsen om samverkan mellan Tranemo kommun och polisen i lokalpolisområde Borås. Dessa samverkansområden är: Trafiksäkerhet Ungdomsbrottslighet Ungas droganvändande Trygghet Organiserad brottslighet I enlighet med ovanstående inriktningsområden ska det lokala brottsförebyggande arbetet i Tranemo kommun tillvarata det samhälleliga initiativet, privata initiativ, samt åstadkomma en effektiv samverkan mellan det frivilliga arbetet och olika myndigheters åtgärder. Utöver ovanstående inriktningsområden har det lokala brottsförebyggande rådet i Tranemo kommun till uppgift att: Styra kommunens övergripande brottsförebyggande insatser genom långsiktiga inriktningar. Följa brottsligheten i kommunen Inhämta samt förmedla kunskaper och erfarenheter i övergripande, långsiktigt brottsförebyggande arbete. Struktur för det brottsförebyggande arbetet Det lokala brottsförebyggande rådet i Tranemo kommun är sammansatt av representanter från Tranemo kommun samt andra myndigheter och aktörer som verkar inom det

73 brottsförebyggande fältet. Rådet består av en styrgrupp och i huvudsak tre arbetsgrupper, dessa är trafik, ungdomar och våldsbejakande extremism. Styrgruppen sammanträder två gånger per år. Arbetsgrupperna sammanträder sammanlagt sex gånger per år, fördelat på två tillfällen för varje arbetsgrupp. Deltagande funktioner i arbetsgrupperna kan komma att variera beroende av inriktning på samverkansöverenskommelse mellan Tranemo kommun och polisen, samt brottsförebyggande rådets styrgrupps viljeinriktning. Anledningen till att i huvudsak använda tre separata arbetsgrupper är att få ut mer av åtagandena i samverkansöverenskommelsen mellan Tranemo kommun och polisen. Länken mellan styrgrupp och de tre arbetsgrupperna är folkhälsosamordnaren och säkerhetssamordnaren i Tranemo kommun, samt kommunpolis för Tranemo och Ulricehamns kommuner. Kommunalråd sitter som ordförande för styrgruppen. Rektor för Tranägskolan 7-9, sektionschef för tekniska sektionen samt sektionschef för Lärandesektionen sitter som ordförande för respektive arbetsgrupp. Brottsförebyggande arbete och åtagandena i samverkansöverenskommelsen är levande och föränderliga. Därför kommer strukturen och inriktningen på arbetsgrupperna ses över i takt med eventuella förändringar som sker i överenskommelsen om samverkan och samhället i stort. En överblickande bild över organisering och struktur för lokala BRÅ i Tranemo kommun finns i bilaga 1. Sammanträden 2017 Nedan ges förslag på hur sammanträden i de olika grupperna kan spridas ut under året. Grupp När Tid Styrgrupp December Arbetsgrupp Trafik Januari Arbetsgrupp Unga Februari Arbetsgrupp våldsbejakande extremism Februari

74 Bilaga 1 organisering av lokala brottsförebyggande rådet i Tranemo kommun Tranemo kommuns vision Vi bor i ett samhälle som jobbar för att vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart och känner oss friska och trygga. KF/KS övergripande mål Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv - trygghet Samverkansöverenskommelse mellan Tranemo kommun och Polisen Fem prioriterade samverkansområden. Brottsförebyggande rådet Arbetsgrupp Trafik Arbetsgrupp Unga Arbetsgrupp Våldsbejakande extremism Kopplade grupper Ungdomskommittén Styrgrupp Kommunalråd Oppositionsråd Kommunchef Folkhälsosamordnare Säkerhetssamordnare Kommunpolis Rep. Arbetsgrupp unga (Rektor 7-9, Tranängskolan) Rep. Arbetsgrupp Trafik (Sektionschef Tekniska) Rep. Våldsbejakande extremism (Sektionschef lärande) Uppföljning/utvärdering Årligen i verksamhetsberättelsen för folkhälsoarbetet. Uppföljning av åtaganden i samverkansöverenskommelsen - sker i kvalitetsledningsarbetet.

75 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Motion om retroaktiv rättning vid ekonomiska förluster på grund av politiska uppdrag (KS/2016:336) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen kommunfullmäktige beslutar Motionen avslås Reservation Tony Hansen (S) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till regler för ersättningar och arvoden för förtroendevalda i Tranemo kommun som antagits av kommunfullmäktige , 93. Ärendet Tony Hansen lämnade en motion angående retroaktiv kompensation för förlorad inkomst/pension pågrund av politiska uppdrag. Tony Hansen anser att om drabbad person kan redovisa underlag att man förlorat ekonomiskt på att man haft politiska uppdrag i Tranemo kommun, så ska dessa personers ekonomiska förlust rättas till retroaktivt. Kommunfullmäktige fattade beslut om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Till detta beslut tog Perallan Orrbeck tagit fram en utredning kring regler med förtydligande för ersättningar och arvode för förtroendevalda i Tranemo kommun för mandatperioden som också beslutades i samband med detta. I denna utredning framgår det att begäran om arvode eller annan ersättning ska lämnas månadsvis samt att ersättningskrav för en aktivitet som är äldre än ett år ska avslås/utbetalas inte. Då beslutet kring omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande regler och förtydligande nyligen antogs av kommunfullmäktige så förelår förvaltningen att motionen avslås och att nuvarande regler gäller. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse- svar på motion om retroaktiv rättning vid ekonomiska förluster på grund av politiska uppdrag Kommunfullmäktiges beslut

76 Utredning - regler med förtydligande för ersättningar och arvode för förtroendevalda i Tranemo kommun för mandatperioden Föredragning och debatt Tf. personalchef Jonny Wedin föredrar ärendet och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Tony Hansen Servicesektionen Status Kommunstyrelsen 2 (2)

77 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Motion om retroaktiv rättning vid ekonomiska förluster på grund av politiska uppdrag (KS/2016:336) Allmänna utskottets beslut Noterar förvaltningens återkoppling gällande tillämpningen av reglerna om omställningsstöd och pension för förtroendevalda. Ärendet återremitteras till förvaltningen och behandlas igen på allmänna utskottets sammanträde 1 september. Ärendet Tony Hansen lämnade en motion angående retroaktiv kompensation för förlorad inkomst/pension pågrund av politiska uppdrag. Tony Hansen anser att om drabbad person kan redovisa underlag att man förlorat ekonomiskt på att man haft politiska uppdrag i Tranemo kommun, så ska dessa personers ekonomiska förlust rättas till retroaktivt. Kommunfullmäktige fattade beslut om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Till detta beslut tog Perallan Orrbeck tagit fram en utredning kring regler med förtydligande för ersättningar och arvode för förtroendevalda i Tranemo kommun för mandatperioden som också beslutades i samband med detta. I denna utredning framgår det att begäran om arvode eller annan ersättning ska lämnas månadsvis samt att ersättningskrav för en aktivitet som är äldre än ett år ska avslås/utbetalas inte. Då beslutet kring omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande regler och förtydligande nyligen antogs av kommunfullmäktige så förelår förvaltningen att motionen avslås och att nuvarande regler gäller. Allmänna utskottet bordlade ärendet och beslutade då att förvaltningen får i uppdrag att återkoppla till allmänna utskottet 11 augusti hur tillämpningen av reglerna om omställningsstöd och pension för förtroendevalda görs. Denna återkoppling ges under dagens sammanträde.

78 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse- svar på motion om retroaktiv rättning vid ekonomiska förluster på grund av politiska uppdrag Kommunfullmäktiges beslut Utredning - regler med förtydligande för ersättningar och arvode för förtroendevalda i Tranemo kommun för mandatperioden Föredragning och debatt Vikarierande personalchef Jonny Wedin föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutsgång Beslutet skickas till Tony Hansen Servicesektionen Status Pågående 2 (2)

79 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Motion om retroaktiv rättning vid ekonomiska förluster på grund av politiska uppdrag (KS/2016:336) Allmänna utskottets beslut Motionen bordläggs till allmänna utskottets sammanträde 11 augusti. Förvaltningen får i uppdrag att återkoppla till allmänna utskottet 11 augusti hur tillämpningen av reglerna om omställningsstöd och pension för förtroendevalda görs. Ärendet Tony Hansen lämnade en motion angående retroaktiv kompensation för förlorad inkomst/pension pågrund av politiska uppdrag. Tony Hansen anser att om drabbad person kan redovisa underlag att man förlorat ekonomiskt på att man haft politiska uppdrag i Tranemo kommun, så ska dessa personers ekonomiska förlust rättas till retroaktivt. Kommunfullmäktige fattade beslut om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Till detta beslut tog Perallan Orrbeck tagit fram en utredning kring regler med förtydligande för ersättningar och arvode för förtroendevalda i Tranemo kommun för mandatperioden som också beslutades i samband med detta. I denna utredning framgår det att preskriptionstid angående begäran om arvode eller annan ersättning ska lämnas månadsvis samt att ersättningskrav för en aktivitet som är äldre än ett år ska avslås/utbetalas inte. Då beslutet kring omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande regler och förtydligande nyligen antogs av kommunfullmäktige så förelår förvaltningen att motionen avslås och att nuvarande regler gäller. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse- svar på motion om retroaktiv rättning vid ekonomiska förluster på grund av politiska uppdrag Kommunfullmäktiges beslut Utredning - regler med förtydligande för ersättningar och arvode för förtroendevalda i Tranemo kommun för mandatperioden

80 Föredragning och debatt Kommunchef Annika Hedvall föredrar ärendet och svarar på frågor. Diskussion förs. Förslag till beslut på sammanträdet Crister Persson (C) föreslår att ärendet bordläggs och tillägget att förvaltningen får i uppdrag att återkoppla till allmänna utskottet 11 augusti om tillämpningen av reglerna om omställningsstöd och pension för förtroendevalda. Beslutsgång Ordföranden finner att allmänna utskottet beslutar i enlighet med Perssons förslag. Beslutet skickas till Tony Hansen Servicesektionen Personalfunktionen Status Pågående 2 (2)

81 Vår ref: Karolina Wikmyr Personalchef Datum: Dnr: KS/2016:336 Svar på motion om retroaktiv rättning vid ekonomiska förluster på grund av politiska uppdrag Förslag till beslut Motionen avslås Ärendet Tony Hansen lämnade en motion angående retroaktiv kompensation för förlorad inkomst/pension pågrund av politiska uppdrag. Tony Hansen anser att om drabbad person kan redovisa underlag att man förlorat ekonomiskt på att man haft politiska uppdrag i Tranemo kommun, så ska dessa personers ekonomiska förlust rättas till retroaktivt. Kommunfullmäktige fattade beslut om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Till detta beslut tog Perallan Orrbeck tagit fram en utredning kring regler med förtydligande för ersättningar och arvode för förtroendevalda i Tranemo kommun för mandatperioden som också beslutades i samband med detta. I denna utredning framgår det att begäran om arvode eller annan ersättning ska lämnas månadsvis samt att ersättningskrav för en aktivitet som är äldre än ett år ska avslås/utbetalas inte. Då beslutet kring omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande regler och förtydligande nyligen antogs av kommunfullmäktige så förelår förvaltningen att motionen avslås och att nuvarande regler gäller. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse- svar på motion om retroaktiv rättning vid ekonomiska förluster på grund av politiska uppdrag Kommunfullmäktiges beslut Utredning - regler med förtydligande för ersättningar och arvode för förtroendevalda i Tranemo kommun för mandatperioden

82 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Tony Hansen Servicesektionen Status Lars-Gunnar Karlsson Sektionschef Karolina Wikmyr Personalchef 2 (2)

83

84

85 Regler med förtydliganden för ersättningar och arvoden för förtroendevalda i Tranemo kommun för mandatperioden Fastställd av kommunfullmäktige , 173, reviderad , 57, och , 158 TILLÄMPNINGSOMRÅDE Bestämmelserna tillämpas på: I Förtroendevalda i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnder II Förtroendevald som utsetts av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller nämnd i samarbetsorgan med andra myndigheter, organisationer eller motsvarande i interna samrådsorgan, partsammansatta organ eller motsvarande som kommunens representant vid bolagsstämmor, förbundsstämmor o dyl som kommunens representant i samband med särskilda uppdrag III Kommunens revisorer TOLKNING Kommunstyrelsens allmänna utskott tolkar och granskar tillämpningen av dessa regler. ERSÄTTNINGSFORMER Ersättning kan utbetalas i form av årsarvode, sammanträdesarvode, förrättningsarvode, inläsningsarvode, resekostnadsersättning, färdtidsersättning samt ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner. TRA2000, v 2.0, Hel- och deltidsarvode Hel- eller deltidsarvodet beräknas från en av kommunfullmäktige beslutad grundnivå. Service- och näringslivssektionen 1 (7)

86 Kommunstyrelsens ordförande arvoderas till 100% av grundnivån. Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande arvoderas till 72% av grundnivån. Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande arvoderas till 45% av grundnivån. Ovanstående förtroendevalda har stationeringsort Tranemo. Arvodet till förtroendevald med ersättning på 40% eller mer av grundnivån innefattar alla arvoden samt ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner som har samband med angivet uppdrag eller som utförs på uppdrag av styrelsen/nämnden. I ovan angivet arvode för kommunstyrelsens ordförande och de båda vice ordförandena ingår ledamotskap i kommunstyrelsen, i något av kommunstyrelsens utskott samt eventuellt ledamotskap i kommunfullmäktige. Hel- och deltidsarvoderade har rätt till ledighet i den utsträckning som uppdraget medger med 30 dagar per år utan att arvodet reduceras. Tjänstgör hel och deltidsarvoderade förtroendevalda i andra centrala, regionala eller lokala funktioner för vilka förordnande skett av kommunen, SKL eller Boråsregionens kommunalförbund har den förtroendevalde rätt till eventuellt kompletterande arvode från berörda organ för dessa uppdrag. Förtydligande Med betydande del av heltid skall enligt förarbetena till gällande kommunallag förestås uppdrag omfattande 40% av heltid eller mer. När en förtroendevald har flera deltidsuppdrag där vart och ett av uppdragen understiger 40% men där den sammanlagda procentsatsen omfattar 40% eller mer skall dessa förtroendevalda inte ersättas för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner. Övriga förtroendevalda Årsarvoden Årsarvoden utbetalas till kommunala förtroendevalda enligt bilaga A. Årsarvodet avser uppdraget i och för den nämnd för vilket årsarvodet utbetalas. Årsarvodet inkluderar samtliga uppdrag som har ett direkt samband med ordförande/vice ordförandeuppdraget. Årsarvodet omfattar inte andra kommunala uppdrag som förtroendevald innehar. I årsarvode till ordförande, vice ordförande inkluderas ersättning för bl. a. följande arbete: att leda nämndens, utskottets eller beredningens verksamhet att följa kommunförvaltningens arbete överläggningar med förvaltningschefen/sektionschefen och förvaltningen i övrigt 2 (7)

87 överläggningar med myndigheter samt med övriga kommunala organ genomgång/beredning inför sammanträde, förrättning, besiktning o dyl representera nämnden i kontakter med massmedia och allmänheten samt vid uppvaktningar o dyl övriga uppdrag som nämnden, utskottet eller beredningen kan besluta om protokolljustering inläsning av handlingar Tjänstgör årsarvoderade förtroendevalda i andra centrala, regionala eller lokala funktioner för vilka förordnande skett av kommunen, SKL eller Boråsregionens kommunalförbund har den förtroendevalde rätt till eventuellt kompletterande arvode från berörda organ för dessa uppdrag. Sammanträdes/förrättningsarvode Alla med arvode under 40% och ledamot utsedd av kommunstyrelsen har rätt till sammanträdes/förrättningsarvode. Med förrättning avses i dessa bestämmelser deltagande i: 1 sammanträde som ledamot i fullmäktige, fullmäktigeberedningar, kommunstyrelse och övriga nämnder, utskott, revisorernas sammanträden samt sammanträden med utredningskommittéer, projekt- och arbetsgrupper. 2 kurs, konferens, kongress, studiebesök, studieresa, informationsmöte, sammanträde med utomstående myndighet eller organisation eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala uppdraget, efter vederbörligt beslut. 3 fullgörande av granskning inom ramen för revisionsuppdrag. 4 Sammanträde eller motsvarande med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör. Uppgift om deltagande i sammanträde/förrättning noteras av sekreteraren i respektive nämnd/styrelse. Om protokoll inte förs ska minnesanteckning föras från sammanträdet som innehåller uppgift om datum, tidsåtgång, närvarande och sammanträdesändamål. Uppgifterna ska styrkas av fungerande ordförande. Sammanträdes/förrättnings- och protokolljusteringsarvode utbetalas enligt bilaga B. 3 (7)

88 Förtydligande För att förrättningsarvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner skall utbetalas vid deltagande i kurs/konferens eller motsvarande krävs beslut om deltagande enligt gällande delegationsordning. Beslut om deltagande kan inte fattas efter att kursen/konferensen motsv. är genomförd. Sammanträdesarvode/förrättningsarvode utgår för den tid som sammanträdet/förrättningen pågår. Inläsnings- och förberedelsearvode För sammanträden utgår ett arvode för inläsning och/eller förberedelse enligt bilaga B. Förtydligande Förutsättningen för att arvode för inläsning och/eller förberedelse inför sammanträde skall utgå är att den förtroendevalde har erhållit handlingar som skall läsas in eller skall ta del av annat material inför sammanträdet. Inläsnings-/förberedelsearvode utbetalas inte till årsarvoderad förtroendevald för sammanträde i egen nämnd/utskott. Färdtidsersättning Vid förrättning inklusive deltagande i kurs/konferens utanför kommunen utgår färdtidsersättning enligt bilaga B. Förlorad arbetsinkomst och förlorade ekonomiska förmåner Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget. Förutom förlorad lön, pensions- och semesterförmåner ersätts också de förlorade socialförsäkringsrättsliga ersättningarna så som arbetslöshetsersättning och föräldrapenning. Inkomstuppgift skall på eget initiativ snarast lämnas till kommunens personal funktion vid påbörjat uppdrag samt vid varje förändring av inkomsten. Ersättning för förlorad arbetsinkomst ersätts fr.o.m. att inkomstuppgift lämnats till personalfunktionen. Retroaktiv justering av belopp kan inte ske. 4 (7)

89 Förtydligande Grunden för rätten till ersättning är att den förtroendevalde faktiskt har förlorat arbetsinkomster och ekonomiska förmåner. En förtroendevald som tagit partiell och generell tjänstledighet har inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner. Den förtroendevalde är skyldig att vid anmodan styrka förlusten. Kan den förtroendevalde inte styrka förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner på sätt som kommunen begär, blir den företroendevalde återbetalningsskyldig om ersättning hunnit betalas ut. Förtroendevald som fullgör uppdragen på heltid eller betydande del av heltid (40% eller mer) har inte rätt till ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdragen. Ersättningen för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner är maximerad till grundnivåns timersättning enligt bilaga B. Egna företagare, fria yrkesutövare och förtroendevalda som fritt disponerar sin arbetstid ersätts med ett timbelopp som utgår från den till försäkringskassan registrerade årsinkomsten i förhållande till den registrerade årsarbetstiden dock inte under beslutad lägsta ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt bilaga B. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår för högst åtta timmar per dag. Om förtroendevald visar att arbetsinkomst förlorats för mer än åtta timmar utgår ersättning även för denna tid. Intyg om detta skall lämnas samtidigt med begäran om ersättning. Förtydligande Har den förtroendevalde ett uppdrag på ledig tid; uttag av flextid, semester etc, föreligger inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner. Det innebär också att en förtroendevald som byter arbetspass för att få ledig tid när den förtroendevalde har ett uppdrag för kommunen inte har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner. En förtroendevald som är anställd och själv kan reglera sin arbetstid/arbetsschema så att uppdraget utförs på ledig tid och därför inte föranleder något löneavdrag har inte heller rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner. Ersättning för övriga kostnader För andra extra kostnader, t.ex. barntillsyn, avbytartjänst, funktionshindrads särskilda kostnader utbetalas ersättning under förutsättning att den förtroendevalde kan verifiera kostnaden. 5 (7)

90 Förlorad semesterförmån Förtroendevald som tagit tjänstledigt för att fullgöra förtroendeuppdrag för kommunen i så stor omsättning att tjänstledigheten minskar antalet betalda semesterdagar är berättigad till ersättning för den förlorade semesterförmånen. Förtydligande För att pröva rätten till ersättning för förlorad semesterförmån krävs begäran från den förtroendevalde. Begäran skall vara styrkt av arbetsgivare. För förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller betydande del av heltid (40%) har inte rätt till ersättning för förlorade semesterförmåner. Resekostnadsersättning och traktamente Vid sammanträde och förrättning inom eller utom kommunen utbetalas reseersättning till förtroendevald som har mer än 5 km mellan sin fasta bostad alt. arbetsplatsen och sammanträdesplatsen. Traktamente samt ersättning för övriga resekostnader och vid sammanträde, förrättningar eller andra uppdrag utbetalas enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare. I de fall tåg, hyrbil, buss eller flyg använts skall biljetter beställas genom medborgarservice och processtöd. UPPRÄKNING Beloppen för samtliga ersättningsformer samt grundnivån justeras årligen efter den genomsnittliga procentuella löneökningen för kommunens tjänstemannagrupper. FRÅNVARO För årsarvoderad såväl som hel- och deltidsarvoderad förtroendevald som är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en sammanhängande tid som överstiger 1 månad ska arvodet minskas i motsvarande mån. UTBETALNING Begäran om arvode och andra ersättningar lämnas in månadsvis. Utbetalning sker månadsvis. Arvode utbetalas månaden efter förrättningen under förutsättning att korrekt ifyllt underlag, vederbörligen attesterat, inlämnas till personalfunktionen senast den 10:e i månaden efter förrättningen. 6 (7)

91 PENSIONSBESTÄMMELSER Pensionsavtalet PBF gäller för vissa förtroendevalda med minst 40% av grundnivån i förtroendeuppdraget. Vid början av varje mandatperiod fastställer kommunstyrelsens allmänna utskottet vilka förtroendevalda som omfattas av PBF. För förtroendevalda gäller omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). För samtliga förtroendevalda, oavsett uppdragets omfattning, gäller avtalets Pensionsbestämmelser. Bestämmelserna om Omställningsstöd gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40% av heltid. Tillämpningsanvisning OPF-KL är utformad för att tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattas av PBF eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i dels omställningsstöd dels pensionsbestämmelser. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare eller tidigare avgått med rätt till visstidspension, annan egen pensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF att gälla. PRESKRIPTIONSTID Begäran om arvode och andra ersättningar lämnas in månadsvis. Ersättningskrav för en aktivitet som är äldre än ett år avslås/utbetalas ej. ÖVRIGT Det är varje enskild förtroendevalds ansvar att vara väl insatt i gällande arvodesbestämmelser, och snarast på eget initiativ anmäla förändring som påverkar arvoden och andra ersättningar till arvodesansvarig på personalfunktionen. En förtroendevalds sammanlagda ersättning av arvoden och ersättning för förlorad arbetsinkomst från Tranemo kommun, exklusive ersättning från helägda kommunala bolag, får inte överstiga grundnivån enligt bilaga A. Ett felaktigt utbetalt arvode skall återbetalas. 7 (7)

92

93

94

95

96

97

98 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Utökande av tjänst - planarkitekt (KS/2016:705) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Beviljar 100 tkr i ramökning avseende budget avseende utökning av ytterligare en tjänst som planarkitekt. Beslutsmotivering Förvaltningen ser ett stort behov av förstärkning på plansidan med ytterligare en planarkitekt eller liknande tjänst för att hantera framtidens behov av planer och följa med i tiden samt minska sårbarheten. Ärendet Förvaltningen ser ett stort behov av förstärkning på plansidan med ytterligare en planarkitekt eller liknande tjänst för att hantera framtidens behov av planer och följa med i tiden samt minska sårbarheten. I kommunen finns ett stort antal äldre planer som idag kan försena/förhindra bostadsbyggandet och övrig utveckling av kommunen. Det har även getts uppdrag om fördjupad översiktsplan över Länghem. Förvaltningen ser också en möjlighet med utökande av en tjänst att möte medborgarnas behov av information och service kring tomtmark etableringsmöjligheter etc. Dessa frågor kring mark och plan har ökat. På grund av svårigheter att rekrytera specialisttjänster ser förvaltningen inte att en korttidsanställning är ett alternativ samt att planprocessen är en långsiktig och över tid lång handläggningsprocess. Tjänsten beräknas finansieras till största delen genom att detaljplanearbete får redovisas som en investeringskostnad och belastar då inte driftsbudgeten. Om utökning genomförs kommer kommunen att ha två tjänster som planarkitekt och då beräknas 500 tkr av 1200 tkr att gå mot investeringsbudgeten, alltså ca 40 % är arbete med detaljplaner som kan föras till projekt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Näringsliv- och strategisektionen Ekonomifunktionen

99 Status Kommunstyrelsen 2 (2)

100 Vår ref: Pernilla Kronbäck Sektionschef för näringsliv och strategisektionen Datum: Dnr: KS/2016:705 Utökad tjänst planarkitekt Förslag till beslut Beviljar 100 tkr i ramökning avseende budget avseende utökning av ytterligare en tjänst som planarkitekt. Beslutsmotivering Förvaltningen ser ett stort behov av förstärkning på plansidan med ytterligare en planarkitekt eller liknande tjänst för att hantera framtidens behov av planer och följa med i tiden samt minska sårbarheten. Ärendet Förvaltningen ser ett stort behov av förstärkning på plansidan med ytterligare en planarkitekt eller liknande tjänst för att hantera framtidens behov av planer och följa med i tiden samt minska sårbarheten. I kommunen finns ett stort antal äldre planer som idag kan försena/förhindra bostadsbyggandet och övrig utveckling av kommunen. Det har även getts uppdrag om fördjupad översiktsplan över Länghem. Förvaltningen ser också en möjlighet med utökande av en tjänst att möte medborgarnas behov av information och service kring tomtmark etableringsmöjligheter etc. Dessa frågor kring mark och plan har ökat. På grund av svårigheter att rekrytera specialisttjänster ser förvaltningen inte att en korttidsanställning är ett alternativ samt att planprocessen är en långsiktig och över tid lång handläggningsprocess. Tjänsten beräknas finansieras till största delen genom att detaljplanearbete får redovisas som en investeringskostnad och belastar då inte driftsbudgeten. Om utökning genomförs kommer kommunen att ha två tjänster som planarkitekt och då beräknas 500 tkr av 1200 tkr att gå mot investeringsbudgeten, alltså ca 40% är arbete med detaljplaner som kan föras till projekt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse

101 Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Näringsliv- och strategisektionen Ekonomifunktionen Status Pernilla Kronbäck Sektionschef för näringsliv och strategisektionen

102

103 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige Årlig redovisning av partistöd 2015 (KS/2016:355) Kommunfullmäktiges beslut Godkänner redovisningarna av användning av partistöd 2015 från partierna. Avvaktar med utbetalning av 2016 års partistöd till Sverigedemokraterna tills frågan om juridisk person utretts. Övriga partiers partistöd för 2016 utbetalas enligt kommunens regler för partistöd. Ärendet tas upp igen på kommunfullmäktige Reservation Evy Erlandsson (SD) och Per Simonsson (SD) reserverar sig mot beslutet med följande motivering, Att godkänna alla redovisningar gemensamt istället för var och en för sig själv. Detta är helt klart jäv då man genom att rösta godkänner sin egen redovisning, vilket vi tycker är ett felaktigt förfarande. Sverigedemokraterna reserverar sig även mot beslutet att godkänna Centerns och Liberalernas redovisningar, då dessa ej inkommit i tid. Detta är ett klart brott mot gällande reglemente som vi antagit. Ärendet Enligt regler för partistöd som antogs , ska de partier som erhåller partistöd lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet använts för de ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska ett granskningsintyg bifogas. Redovisningen ska avse perioden 1 januari-31 december och ska lämnas senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Har redovisning och granskningsrapport inte inkommit utbetalas inget stöd för nästkommande år. Kommunfullmäktige ska från och med i år fatta beslut om utbetalning av partistöd. Beslutsunderlag KS 177, AU 159, Tjänsteskrivelse Redovisning Miljöpartiet

104 Redovisning Sverigedemokraterna Redovisning Kristdemokraterna Redovisning Moderaterna Redovisning Vänsterpartiet Redovisning Centerpartiet Redovisning Liberalerna Redovisning Socialdemokraterna Förslag till beslut på sammanträdet Crister Persson (C) föreslår att partiernas redovisning för 2015 godkänns. Men med anledning av Johnny Letths (SD) fråga, avvaktas med utbetalning av 2016 års partistöd till Sverigedemokraterna tills frågan utretts. Övriga partiers partistöd för 2016 utbetalas enligt kommunens regler för partistöd. Ärendet tas upp igen på kommunfullmäktige Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag mot Perssons och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Perssons förslag. Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Samtliga gruppledare Status Pågående 2 (2)

105

106 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Årsredovisning Sjuhärads kommunalförbund, Boråsregionen (KS/2016:337) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Godkänner årsredovisning 2015 för Sjuhärads kommunalförbund. Beviljar förbundsdirektionens ledamöter ansvarsfrihet för år Ärendet Föreligger årsredovisning för sjuhärads kommunalförbund för år Förbundet totalt redovisar ett positivt resultat på 56 tkr. Förbundskansliets resultat är ett underskott om 776 tkr. Underskottet beror på ökade pensionskostnader. I budget avsattes 800 tkr och den totala kostnaden blev 2169 tkr. Orsaken till de ökade pensionskostnaderna är beroende på ny modell för beräkning av pensionskostnader. Navet gör ett positivt resultat om 896 tkr. Det positiva resultatet beror på ökade intäkter i form av projektmedel samt försäljning av en bok. Medarbetarcentrum gör ett negativt resultat om 64 tkr. Verksamhetens underliggande omslutning och karriär har bedömts motivera ett eget kapital på ca 4 miljoner kronor. Utgående eget kapital är vid årets utgång tkr. Varav kansliets del är 4795 tkr, Navets del motsvarar 794 tkr och Medarbetarcentrum har underskott i eget kapital om 416 tkr. Direktionen beslutade den 26 februari 2016 att översända årsredovisningen till revisorerna och därefter tillsammans med revisionsberättelse överlämna årsredovisningen till medlemskommunerna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Massiv årsredovisning 2015 Protokollsutdrag Årsredovisning 2015 Årsredovisning 2015 beslut Revisionsberättelse 2015 Beslutet skickas till Sjuhärads kommunalförbund

107 Status Kommunstyrelsen 2 (2)

108 Vår ref: Anna Carlsson Processekreterare Datum: Dnr: KS/2016:337 Tjänsteskrivelse Årsredovisning 2015 för Sjuhärads kommunalförbund Förslag till beslut Godkänner årsredovisning 2015 för Sjuhärads kommunalförbund. Beviljar förbundsdirektionens ledamöter ansvarsfrihet för år Ärendet Föreligger årsredovisning för sjuhärads kommunalförbund för år Förbundet totalt redovisar ett positivt resultat på 56 tkr. Förbundskansliets resultat är ett underskott om 776 tkr. Underskottet beror på ökade pensionskostnader. I budget avsattes 800 tkr och den totala kostnaden blev 2169 tkr. Orsaken till de ökade pensionskostnaderna är beroende på ny modell för beräkning av pensionskostnader. Navet gör ett positivt resultat om 896 tkr. Det positiva resultatet beror på ökade intäkter i form av projektmedel samt försäljning av en bok. Medarbetarcentrum gör ett negativt resultat om 64 tkr. Verksamhetens underliggande omslutning och karriär har bedömts motivera ett eget kapital på ca 4 miljoner kronor. Utgående eget kapital är vid årets utgång tkr. Varav kansliets del är 4795 tkr, Navets del motsvarar 794 tkr och Medarbetarcentrum har underskott i eget kapital om 416 tkr. Direktionen beslutade den 26 februari 2016 att översända årsredovisningen till revisorerna och därefter tillsammans med revisionsberättelse överlämna årsredovisningen till medlemskommunerna.

109 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Massiv årsredovisning 2015 Protokollsutdrag Årsredovisning 2015 Årsredovisning 2015 beslut Revisionsberättelse 2015 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Sjuhärads kommunalförbund. Status Annika Hedvall Kommunchef Anna Carlsson Processekreterare

110 Medlemskommunerna Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Årsredovisning 2015 samt revisorsberättelse Direktionen för Sjuhärads kommunalförbund beslutade vid sitt sammanträde den 26 februari 2016 att fastställa årsredovisning för 2015 samt att översända densamma tillsammans med revisorsberättelsen till medlemskommunerna för antagande. Medlemskommunernas beslut meddelas Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund på följande adress: alternativt Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Skaraborgsvägen 1 A Borås Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Lena Brännmar Förbundsdirektör Bilaga 1. Protokollsutdrag Årsredovisning Granskningsrapport från revisorerna

111 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag Årsredovisning 2015 Förbundet totalt redovisar ett positivt resultat på 56 tkr. Förbundskansliets resultat är ett underskott om 776 tkr. Underskottet beror på ökade pensionskostnader. I budget avsattes 800 tkr och den totala kostnaden blev 2169 tkr. Orsaken till de ökade pensionskostnaderna är beroende på ny modell för beräkning av pensionskostnader. Navet gör ett positivt resultat om 896 tkr. Det positiva resultatet beror på ökade intäkter i form av projektmedel samt försäljning av en bok. Medarbetarcentrum gör ett negativt resultat om 64 tkr. Verksamhetens underliggande omslutning och karaktär har bedömts motivera ett Eget kapital på cirka 4 miljoner kronor. Utgående Eget Kapital är vid årets utgång tkr. Varav kansliets del är 4795 tkr, Navets del motsvarar 794 tkr och Medarbetarcentrum har underskott i eget kapital om 416 tkr. Finansieringen i form av avgift från medlemskommunerna har varit 73 kronor per invånare. Av detta betalas 2 kronor/inv. som medlemsavgift till VästKom. För Varbergs kommun är bidraget 11 kronor/inv. Summa medlemsbidrag till förbundet år 2015 var tkr varav tkr för utlysning av tillväxtmedel. Revisorernas granskning av årsredovisningen pågår vilket kan medföra eventuella justeringar. Direktionen beslutar att för egen del godkänna upprättat förslag till årsredovisning 2015 för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund under förutsättning att revisorernas granskning godkänner densamma och att när revisionsberättelse inkommit överlämna årsredovisningen tillsammans med revisionsberättelse till medlemskommunerna för godkännande. Vid protokollet Christina Klaar Förbundssekreterare Justerat av Ulf Olsson Ordförande Margareta Lövgren Justeringen tillkännagiven den 7 mars 2016 enligt anslag Rätt utdraget betygar: Christina Klaar

112 Årsredovisning 2015 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Direktionen

113 Innehållsförteckning Politisk representation Direktion Förvaltningsberättelse... 4 Verksamhetsidé... 4 Arbetsformer... 4 Resultat Regional utveckling och hållbarhet... 6 Område Infrastruktur... 7 Område Samhällsbyggnad... 7 Område Kollektivtrafik... 8 Område Kultur... 9 Område Tillväxt... 9 Område esamhälle Uppdrag som bedrivits inom beredningsområdet under Välfärd och Kompetens Projekt som bedrivits inom beredningsområdet under Navet Science Center Medarbetarcentrum Resultaträkning Balansräkning Noter Sjuhärads kommunalförbund Bilaga 1 Antal anställda

114 Politisk representation Direktion 2015 Direktionen är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Direktionen har haft sju sammanträden under år Ordinarie ledamöter Ordförande Ulf Olsson (S) Borås Stad 1-e vice ordförande Margareta Lövgren (M) Marks kommun 2-e vice ordförande Crister Persson (C) Tranemo kommun Peter Rosholm (S) Bollebygds kommun Annette Carlson (M) Borås Stad Johnny Carlsson (C) Herrljunga kommun Stefan Carlsson (S) Svenljunga kommun Mattias Josefsson (S) Ulricehamns kommun Bengt Hilmersson (C) Vårgårda kommun Ersättare Christer Johansson (M) Bollebygds kommun Morgan Hjalmarsson (FP) Borås Stad Lena Palmén (S) Borås Stad Christina Abrahamsson (M) Herrljunga Lisa Dahlberg (S) Marks kommun Johan Björkman (M) Svenljunga kommun Tony Hansén (S) Tranemo kommun Roger Wilhelmsson (M) Ulricehamns kommun Christer Forsmark (S) Vårgårda kommun Adjungerade Ann-Charlotte Stenkil (M) Varbergs kommun Jana Nilsson (S) Varbergs kommun Cristina Bernevång (KD) Lennart Andreasson (V) Tom Andersson (MP) Crister Spets (SD) Anders Leijonhielm (LPO) Revisorer Boris Preijde (M) ordinarie Borås Stad Ingwer Kliche (S) ersättare Borås Stad Roger Fogelström (M) Marks kommun Eva Ryberg (S) ersättare Marks kommun Ulf Tranefors-Gustafsson (M) Tranemo kommun Ingrid Isaksson (S) ordinarie Ulricehamns kommun Lars-Erik Josefsson (M) ersättare Ulricehamns kommun Weine Eriksson (S) Vårgårda kommun 3

115 Förvaltningsberättelse Verksamhetsidé Sjuhärads kommunalförbund bildades 1999 och är ett samverkansorgan för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerade till förbundet. Avtal som reglerar samverkan med Varberg finns. Förbundet är ett offentligrättsligt organ utifrån kommunallagen. Verksamheten grundar sig på förbundsordningen som beslutats av kommunerna. Sammanfattningsvis ska förbundet; - Stärka Sjuhärad som attraktiv och konkurrenskraftig tillväxtregion - Stödja kommunerna i deras samverkan och i omvärldsbevakning - Samverka med nationella organ liksom Västra Götalandsregionen och andra myndigheter och organisationer på regional nivå. Arbetsformer Förbundet bedriver bas och temporär organisation med kansli och förtroendevalda samt fördelar tillväxtmedel. Genom avtal med Västra Götalandsregionen beslutar direktionen om användning av regionens bidrag för tillväxtsatsningar i Sjuhärad. I princip gäller medfinansiering med egna förbundsmedel. Förbundet bedriver också Navet Science Center samt Medarbetarcentrum. De senare verksamheterna finansieras och nyttjas olika av medlemskommunerna. Mot den bakgrunden förs dessa som egna resultatenheter i den interna redovisningen. Förbundets arbetsformer bygger på en generell strategi med - Politiskt engagemang i Direktion - Politiska beredningsgrupper och utsedda styr- och ledningsgrupper för särskilda frågor Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund har under år 2015 haft två beredningsgrupper, Hållbar regional utveckling och Välfärd & Kompetens. Beredningsgrupperna har till uppgift att: - Arbeta med strategiska frågor - Bereda ärenden inom sitt kompetensområde till Direktionen - Ta initiativ i frågor - Företräda kommunalförbundet inom sitt verksamhetsområde Förbundet utser också Sjuhärads representanter i regionala beredningar samt nominerar deltagare till styrelsen för VästKom som är västsvenska kommunalförbundens samorganisation som arbetar med utvecklingsfrågor på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland. Förbundskansliet bistår de politiska organen, och har kontakt gentemot kommunala förvaltningar och andra myndigheter och organisationer. Utöver basorganisationen finns temporära resurs- och kompetensförstärkningar. Förbundets verksamhet bygger i hela sin omfattning på samverkan. I syfte att tillvarata och fånga upp utveckling inom de kommunala verksamhetsområdena med sikte på samverkan, deltar kansliet i stort sett regelbundet i förekommande tjänstemannagrupper mellan medlemskommunerna såsom t ex kommun, utbildnings-, och socialchefsgrupp, nätverk för vård- och omsorgschefer och samhällsbyggnad. På regional nivå samverkar kansliet med länets övriga kommunalförbund samt VästKoms kansli, andra regionala och delregionala grupper såsom Västra Götalandsregionen (VGR), Länsstyrelse, Högskola och Arbetsförmedling. På tjänstemannanivå möts de fyra kommunalförbunden för samverkan via VästKom i vad som benämns ledningsgrupp VGK. Därutöver medverkar Förbundsdirektör i LISA, ledning i samverkan för strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. Förbundsdirektör och Regionutvecklingschef medverkar i Västgruppen för beredning av frågor inom regional utveckling och tillväxt till Beredningen för hållbar utveckling Västra Götaland (BHU). I BHU möts de fyra kommunalförbunden och representanter för VGR om strategiska frågor inom regional utveckling och tillväxt. På politisk nivå representerar presidiet förbundet i VästKoms styrelse och BHU. Direktionens ordförande representerar 4

116 förbundet i Samrådsorganet där de fyra kommunalförbunden via VästKom samverkar med VGR om strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. Samverkan är också en av de viktigaste förutsättningarna för att utveckla NAVET liksom Medarbetarcentrum. Under 2015 har dessa samarbetat med åtskilliga olika institutioner och organisationer både i och utanför Sjuhärad. Andelen anställda på förbundet under år 2015 är totalt 39,5 årsarbetare (åa) fördelat på kansliet 17 åa, Navet 18,9 åa och Medarbetarcentrum 3,6 åa. Se bilaga 1. Resultat 2015 Förbundet totalt redovisar ett positivt resultat på 56 tkr. Förbundskansliets resultat är ett underskott om 776 tkr. Underskottet beror på ökade pensionskostnader. I budget avsattes 800 tkr och den totala kostnaden blev 2169 tkr. Orsaken till de ökade pensionskostnaderna är beroende på ny modell för beräkning av pensionskostnader. Navet gör ett positivt resultat om 896 tkr. Det positiva resultatet beror på ökade intäkter i form av projektmedel samt försäljning av en bok. Medarbetarcentrum gör ett negativt resultat om 64 tkr. Verksamhetens underliggande omslutning och karaktär har bedömts motivera ett Eget kapital på cirka 4 miljoner kronor. Utgående Eget Kapital är vid årets utgång Varav kansliet har ett överskott på 4795 tkr, Navet uppvisar ett överskott om 794 tkr och Medarbetarcentrum har underskott i eget kapital om 416 tkr. Finansieringen i form av avgift från medlemskommunerna har varit 73 kronor per invånare. Av detta betalas 2 kronor/inv. som medlemsavgift till VästKom. För Varbergs kommun är bidraget 11 kronor/inv. Summa medlemsbidrag till förbundet år 2015 var tkr varav tkr för utlysning av tillväxtmedel. Medfinansiering av E20 Direktionen för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund beslutade att underteckna avsiktsförklaring att för egen del medfinansiera utbyggnaden av E20 på sträckorna förbi Vårgårda, Vårgårda till Vara, förbi Skara samt Götene till Mariestad med tkr i 2013 års penningvärde plus s.k. anläggningsindex under förutsättning att samtliga ingående kommuner, kommunalförbund samt Västra Götalandsregionen undertecknar motsvarande avsiktsförklaring. Avtal har tecknats och förbundet har avsatt 9500 tkr från år 2014 och återstående summa ska avsättas under en period av fyra år. Läsanvisning I nästkommande avsnitt presenteras Kommunalförbundets beredningsområden. För varje berednings område redovisas hur 2015 års arbete har styrts mot de uttalade målen: - Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv - Gränsöverskridande möten och samverkan - Främja innovation och nytänkande 5

117 Regional utveckling och hållbarhet Förbundets verksamhet inom området regional utveckling i Sjuhärad (BH7) handlar till stor del om att biträda medlemskommuner och förtroendevalda i regionalt och delregionalt förhandlingsarbete, utredningar och utvecklingsarbete. I ansvarsområdet ingår: Infrastruktur Samhällsbyggnad Kollektivtrafik Tillväxt Kultur esamhälle Kansliet har inom beredningsområdet under 2015 främst arbetat med remisshantering av infrastrukturfrågor ett flertal s.k. åtgärdsvalsstudier tillsammans med Trafikverket och VGR, delregionala och regionala kollektivtrafikfrågor samt utvecklingsarbete kring Götalandsbanan. Fokus har även lagts på att utföra fortsatt kvalitetsarbete inom tillväxtutlysning. Ett fördjupat arbete inom området esamhälle har tagit vid samt revideringsarbete inom regional och även delregional kulturstrategi. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Genom aktivt arbeta med att lyfta Sjuhäradsperspektivet genom kunskaps- erfarenhetsutbyte och samordning mellan medlemskommunerna och därigenom flytta fram positionerna på både delregional och regional nivå gagna invånarna inom kommunalförbundets ansvarsområde. Resultat: Vid nätverksmöten med företrädande tjänstemän från kommuner samt vid beredningsmöten diskuteras frågor för gemensamt förhållningssätt fram gentemot t ex VGR, övriga kommunal- och länsförbund och Länsstyrelsen. Gränsöverskridande möten och samverkan Möten i nätverk och samverkansgrupper med andra externa aktörer medverkar till att medlemskommunernas gemensamma erfarenheter, problem, resurser och synpunkter tas tillvara och används i möten med beredning och övriga förtroendevalda. Resultat av möten inom olika verksamhetsområden leder till gemensamma delregionala satsningar. Resultat: Information om och dialog kring t ex nationella och regionala handlingsplaner och satsningar inom beredningens ansvarsområden har skett i stor omfattning. Analysarbete och diskussion kring gemensamma delregionala satsningar sker främst inom kommunalförbundets nätverksmöten inom respektive område. Främja innovation och nytänkande Beredningens frågor inom ansvarsområdena är av strategisk art. Arbetssättet är att med nytt tänkande och innovativa lösningar möta framtida behov och utmaningar utifrån begränsade resurser. 6

118 Område Infrastruktur Uppgift Kansliets uppgift är att vara en samordnande part och stödorganisation för att säkra medlemskommunernas intressen inom person- och godstransportinfrastrukturområdet både på regional och nationell nivå. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Ett stort arbete har under året lagts på att arbeta fram remissvar Funktionellt prioriterat vägnät, Strategi för ökad cykling i Västra Götaland och på olika s.k. åtgärdsvalsstudier (ÅVS). Arbetet har skett i tät dialog med medlemskommunerna. Fokus har även lagts på Götalandsbanan och dess kommande sträckning genom området. Noden Borås är en stor ÅVS som startade upp under året där kansliet funnits med. Under året har också en studie tillsammans med Trafikverket om Viskadalsstråket hanterats. Resultat: Arbetet har inneburit att Sjuhärads inspel till Funktionellt prioriterat vägnät har fått effekten att flera vägar lyfts inom gods- person- och kollektivtrafiktransporter. Arbetet med Götalandsbanan har resulterat i en funktionsutredning (VGR) och en pågående kapacitetsutredning (TrV). Gränsöverskridande möten och samverkan Kommunalförbundet har deltagit i den strategiska infrastrukturgruppen som leds av VGR. Deltagit i flera arbets- och styrgrupper initierade av Trafikverket. Nedan redovisas några aktuella nätverk och samverkansstrukturer: Strategisk infrastrukturgrupp - VGR Infrastrukturgrupp Sjuhärad med tjänstemän Tjänstemannagrupp Samverkansnätverk Göteborg-Borås Arbets- och styrgruppsarbete inom ett flertal ÅVS:er (exempel är Noden Borås, Viskadalsstråket och stråk 6) Resultat: Samverkan medlemskommunerna emellan med att arbeta fram en gemensam syn har stärkt delregionens påverkan på det regionala planet och inneburit en bra grund att arbeta vidare på inför kommande revidering av nationell- och regional transportinfrastrukturplan som påbörjas Område Samhällsbyggnad Uppgift Kansliets uppgift och ansvar inom samhällsbyggnadsbyggnad är att driva frågan om att stödja bilder om framtida service, bostäder och infrastruktur för att en förstorad arbetsmarknadsregion. Arbetet har skett inom samhällsbyggnadsnätverk i nedan områden: Götalandsbanan Målbild 2035 politiskt antagen i samarbete mellan berörda kommuner, kommunalförbund Framtidsbild Sjuhärad (en av Direktionens prioriteringar) Erfarenhetsutbyte i kommunalt översiktplanearbete (ÖP) Framtagande av underlag om strandskyddsdispenser och LIS-områden i LIS-plan samt Vattendirektivet. 7

119 Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv I arbetet med Götalandsbanan ligger fokus på att stärka Sjuhärad som boende- och arbetsmarknadsregion. Med framtagande av en delregional framtidsbild för Sjuhärad stöds långsiktighet i utvecklingen av området. Resultat: Erfarenhetsutbyte inom kommunernas ÖP-arbete skapar en ökad kunskap och medvetenhet om Boråsregionens medlemskommuner. Framtidsbilden skall fungera som ett verktyg för att styra resurser för en gemensam utveckling utan gränser inom Sjuhärad. Arbetet med hanteringen av strandskyddsdispenser och LIS-områden i LIS-plan samt Vattendirektivet har inneburit att frågorna lyfts politiskt, både på delregional och regional nivå. Gränsöverskridande möten och samverkan Strävan att öka samverkan gällande Götalandsbanans framtid har skett genom kontakter både med VGR, GR och kommuner i sträckningen Göteborg Borås samt Varberg. Resultat: Möten och olika samverkansinitiativ har lett till att samhällsbyggnadsfrågan har lyfts upp utifrån ett Sjuhäradsperspektiv. Arbetet med Götalandsbanan på både regional och delregional nivå har lett till nya gränsöverskridande kontakter för samverkan med samhällsbyggnad som fokus. Främja innovation och nytänkande Eftersom samhällsbyggnadsområdet är nyskapande har kansliet tillsammans med kommunala representanter i nätverk arbetat med att tänka nytt, strategiskt och innovativt i hur samverkan bör utformas för att bäst tjäna sitt syfte. Område Kollektivtrafik Uppgift Från och med 2015 är Direktionen det nya delregionala kollektivrådet (DKR). Kansliets nu tydligare uppgift och ansvar inom kollektivtrafiken har lett till en förändrad arbetsprocess där Beredningen för hållbar utveckling Sjuhärad (BH7) har en roll som beredande instans för DKR. Remisser har ställts samman angående Trafikförsörjningsprogrammet och Årlig avstämning. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Arbetet med Trafikförsörjningsprogrammet har i hög grad skett i samarbete med medlemskommunerna. Resultat: Samarbetet mellan Boråsregionens medlemskommuner har inneburit att stor positiv påverkan på inriktningen av det regionala Trafikförsörjningsprogrammet där VGR har tagit till sig mål och aktivitetsstruktur som är framtagen av kommunalförbundet. Gränsöverskridande möten och samverkan Kommunalförbundet har deltagit i det strategiska arbetet som leds av VGR tillsammans med övriga kommunalförbund. Resultat: Arbetet har inneburit att kommunalförbundets inspel till olika regionala initiativ ligger väl i linje med Boråsregionens ambition som uttryckts i DKRs prioriteringar. Gränsöverskridande möten och samverkan Kommunalförbundet har deltagit i den strategiska infrastrukturgruppen som leds av VGR. Gruppen har under året främst fokuserat på den regionala planen men även den nationella planen för transportinfrastruktur. 8

120 Område Kultur Uppgift Kommunalförbundets uppgift är att ha en samordnande funktion i kulturarbetet och där fungera som en stödorganisation för att säkra medlemskommunernas intressen på regional nivå. Den framtagna delregionala kulturplanen är ett viktigt styrdokument i arbetet. Ett annat styrdokument är den regionala kulturplanen. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Direktionen antog under hösten 2013 en kulturplan för Sjuhäradsområdet. Syftet i kulturplanen är att fördjupa samarbetet mellan Sjuhärads kommuner för att skapa en långsiktig och hållbar utveckling av kulturen i området. Resultat: Den delregionala kulturplanen fungerar som ett vägledande dokument för kommunerna. En ny regional kulturplan har arbetats fram under året och nätverket med kulturchefer har deltagit i den processen och formulerat fyra målbilder för kulturutvecklingen i Boråsregionen kommande period. Utgångspunkt var den delregionala kulturplanen. Den utvärderades under hösten och en reviderad version för perioden har påbörjats. Ett mål som bör utvecklas är Kultur som horisontellt perspektiv. Gränsöverskridande möten och samverkan I samband med utlysningen av tillväxtprojekt inom kulturområdet har kulturcheferna bidragit genom att sprida informationen om utlysningen i sina nätverk. Möten har skett med kultturchefsnätverket som gemensamt diskuterat olika kulturprojekt, deltagit i workshops och deltagit i uppföljning och utvärdering av projekt. Olika forum inom kulturområdet där kommunalförbundet medverkar: Kulturchefsnätverk VGR kulturnämndsmöten Processledare för kultur i övriga kommunalförbund Resultat: Arbetet har gett ett positivt resultat. Många av kulturprojekten som tilldelades medel har bidragit till en utvecklad samverkan och att målen i den delregionala kulturplanen uppfylls. Modeller för delregional kultursamverkan har skett via projekten. Goda exempel på detta är Kalv på resa, Jam Sessions 2.0, Horisont konstnärliga processer på äldreboenden, Vi byter skulpturer med varandra, Konsten och Konstnärscentrum och Creative Cluster som arbetar för att stärka kulturella och kreativa näringar. Främja innovation och nytänkande Visionen med arbetet är att kommunerna upplever att samarbetet fungerar och upplevs som ett kreativt kluster för kultur och kultur som horisontellt perspektiv. Ett tydligt fokus ska ligga på invånarna som medskapare i kulturutbudet prosumenter, ett led i strategin ökad delaktighet. Område Tillväxt Uppgift Kansliets uppgift i tillväxtarbetet för Sjuhärad är att bidra till hållbar tillväxt genom att: Stärka vår långsiktiga utvecklingskraft och främja innovationer Utveckla humankapital, socialt kapital och bidra till kulturell förnyelse Utveckla, stärka och marknadsföra Sjuhärads starka sidor Bygga och stärka etablerade och nya nätverk för hållbar tillväxt Utveckla näringslivet genom miljöprofilering och miljödriven företagsutveckling Forma nya nätverk som utveckla det lokala kulturlivet Stärka den sociala dimensionen 9

121 Utgångspunkten har varit att kommunalförbundet genom att stödja rätt projekt skall bidra till att ovan nämnda effektmål uppfylls. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv De kvalitetskriterier som antogs 2014 var styrande vid årets utlysning av tillväxtmedel som genomfördes under sommaren och hösten. Resultat: Årets utlysning av tillväxtmedel resulterade i 34 ansökningar. De flesta inom målområdet En ledande kunskapsregion. Få ansökningar inkom inom målområdet En region för alla. De långsiktiga avtalen som kommunalförbundet tecknade med sex olika aktörer löpte ut vid årsskiftet En utvärdering av projektens ekonomiska redovisningar har genomförts under året. Kansliet har handlagt över 50 rekvisitioner under året. Kansliet har identifierat ett behov av tydligare ekonomiska riktlinjer för tillväxtprojekten. En dialog förs även med övriga kommunalförbund för att skapa en samsyn kring hanteringen av tillväxtmedlen. Gränsöverskridande möten och samverkan Kansliet har samordnat och genomfört beredningsmöten samt tagit fram väl underbyggda underlag i aktuella ärenden inför dessa möten. Referensgrupp med kulturchefer Referensgrupp näringslivschefer Referensgrupp med miljöstrateger Möte med organisationer som tilldelats tillväxtmedel Resultat: Arbetet har innefattat att förse såväl förtroendevalda som tjänstemän med aktuell nationell, regional och lokal information inom tillväxttilldelning. Referensgrupperna har bistått med viktning och strategisk prioritering av de projektansökningar som skickades in till årets utlysning. Främja innovation och nytänkande Inom området tillväxt har projekt prioriterats som stärker långsiktig utvecklingskraft och främjar innovationer. Område esamhälle Uppgift Kansliets uppgift är att vara en samordnande part och stödorganisation för att säkra medlemskommunernas intressen inom esamhällesfrågor både på regional och även nationell nivå. De huvudsakliga utvecklingsområdena är etjänster till kommuninvånare, eförvaltning exempelvis earkivfrågor och inom ehälsa med exempelvis digitala trygghetslarm. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Utifrån Direktionens uppdrag till kommunchefer och förbundsledning om att ta fram områden för samverkan mellan kommunerna har ett arbete pågått för att skapa en grundstruktur för att tillsammans kunna arbeta med utvecklingsfrågor inom IT och verksamhetsutveckling. Gränsöverskridande möten och samverkan En tjänstemannagrupp kallad eledningsgrupp ledd av kommunchefer, förbundsledning samt IT-strateger har under året arbetat med att ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. esamordnare på kommunalförbundet har till sin hjälp nätverk av tjänstemän från kommunerna för att arbeta operativt med frågorna. Nedan redovisas några aktuella nätverk och samverkansstrukturer: 10

122 Styrgrupp IT i Väst (SITIV) VGR och kommuner Strategisk styrgrupp för verksamhetsutveckling med stöd av IT (SSVIT Arktitekturledningsgrupp i Västra Götaland (ALVG) Främja innovation och nytänkande esamhället som område är per definition att arbeta med framtidslösningar och lyfta fram innovationer som främjar medlemskommunernas utveckling att möta framtidens utmaningar. Resultat: Samverkan mellan medlemskommunerna samt på regional nivå med att arbeta fram en gemensam syn för vår region har stärkt delregionens påverkan på det regionala planet. Uppdrag som bedrivits inom beredningsområdet under 2015 Ett omfattande kontakt- och nätverksarbete där kommunalförbundet är samordnande part har bedrivits till stöd för medlemskommunerna. Nedan beskrivs kortfattat de största uppdrag som kansliet har arbetat med: Miljö Kansliet fick i uppdrag att slutföra det miljöprojekt som beslutades om Arbetet innebar att slutföra projektet Inventera, definiera och prioritera miljöområdet i Boråsregionen i dialog med kommunerna. En enkät skickades ut under året för att inventera kommunernas miljöarbete. En arbetsgrupp med representanter från kommunens miljöverksamheter och kommunala bolag som ansvarar för miljöstrategiska frågor har träffats för att kartlägga det arbete som sker inom kommunerna I november samlades gruppen igen för att sammanställa och analysera resultatet och diskutera eventuell framtida samverkan. Business region Borås BRB På tjänstemannanivå har ett arbete förts för att hitta en form för fortsatt verksamhet. Under hösten har ett underlag för beslut om reguljär verksamhet på förbundet arbetats fram och presenterats för Direktionen. 11

123 Välfärd och Kompetens I beredningens ansvarsområde ingår inom välfärdsområdet äldreomsorg, funktionshinder, socialpsykiatri, hälso- och sjukvård samt individ- och familjeomsorg. Inom kompetensområdet är inriktningen till största del gymnasie- och vuxenutbildning samt arbetsmarknadsfrågor. Inom respektive område bedrivs dessutom ett flertal projekt. Förbundets verksamhet inom välfärd och kompetens handlar till stor del om att biträda medlemskommuner och förtroendevalda i regionalt och delregionalt förhandlingsarbete, utredningar och utvecklingsarbete. Då det finns samverkansavtal tecknade för både gymnasie-/och vuxenutbildningen ska de intentioner som uttrycks där förverkligas. Kommunalförbundet är en part i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Ett omfattande kontakt- och nätverksarbete bedrivs till stöd för kommunerna. För länsgemensamma frågor samarbetar länets fyra kommunalförbund genom VästKom. Hur arbetet styrts mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Kunskaps-, erfarenhetsutbyte och samordning inom medlemskommunerna skall vara till gagn för invånarna inom kommunalförbundets ansvarsområde. Den sociala dimensionen är av stor vikt vid samhällsplanering med tillhörande samhällsinsatser. Arbetet inom området skall stödjas genom att identifiera särskilt betydelsefulla sociala indikatorer för hållbar utveckling och tillväxt inom vårt geografiska område. Resultat. Ett omfattande nätverksarbete bedrivs inom välfärdsområdet. Därutöver har två gemensamma nätverksdagar för verksamhetschefer anordnats. Vid berednings- och nätverksmöten diskuteras gemensamma frågor och förhållningssätt gentemot t ex SKL, Västra Götalandsregionen, Socialstyrelsen, Migrationsverket och Länsstyrelsen. De insatser som berör utbildnings- och kompetenssektorn har ett långsiktigt perspektiv på hållbar tillväxt. Inom ramen för collegearbetet är den framtida försörjningsproblematiken det övergripande syftet med dessa samverkansinsatser. Inom kompetensplattformsarbetet ryms mängder av processarbeten som även de syftar till att sörja för att arbetsgivare och arbetstagare ska matcha sina behov med varandra. De prioriterade mål som fastställts samt de riktlinjer som anges i samverkansavtalen är alla insatser som syftar till att ge Boråsregionens aktörer bästa möjliga förutsättningar. Resultat: Inom ramen för kompetensplattformsarbetet har året inneburit ett större fokus på att länsgemensamt söka samverkan för utvecklingsarbetet, enligt de intentioner som är beskrivna i tillväxtstrategin VG2020. Det görs i en strategisk grupp av tjänstemän från de fyra kommunalförbunden och tjänstemän från Västra Götalandsregionen. I Boråsregionen har det delregionala arbetet harmoniserat med de länsgemensamma insatserna och den delregionala styrgruppen har utökats med fler verksamhetsrepresentanter. Arbetsformerna i branschråden för e-handel, bemanning och teknisk textil har utvecklats medan råden för bygg, logistik och reklam fortsätter sina diskussioner. Inom ramen för en förstudie har samverkansformerna Teknikcollege, Vård och Omsorgscollege samt college för Gröna näringar (ex skog, livsmedel etc) fått möjlighet att reflektera över framtida strategiskt viktiga utvecklingsområden. Gränsöverskridande möten och samverkan Möten i nätverk och samverkansgrupper med andra vårdgivare medverkar till att medlemskommunernas gemensamma erfarenheter, problem, resurser och synpunkter tas tillvara och används i möten med beredning och övriga förtroendevalda. Analysarbete utifrån resultat i öppna jämförelser inom olika verksamhetsområden skall kunna leda till gemensamma delregionala satsningar. Resultat: Information om och dialog kring t ex nationella och regionala handlingsplaner och satsningar inom områdena mest sjuka äldre, barn och unga, psykiatri, funktionsnedsättning och beroende/missbruk har skett. Analysarbete och diskussion kring gemensamma delregionala satsningar sker främst i kommunalförbundets nätverksmöten inom respektive område. Den regionala och delregionala samverkan sker i länssamverkans- och närvårdssamverkansgrupper med underlag från dessa nätverksmöten. 12

124 Kommunalförbundet har inom ramen för närvårdssamverkan genomfört utbildning kring psykisk ohälsa och erbjudit utbildningsinsatser för hela Västra Götalandsregionen inom missbruksområdet. Liksom utbildnings- och kompetensinsatser måste ses ur ett långsiktigt perspektiv har det blivit allt tydligare att utbildningsanordnarna även måste arbeta tvärprofessionellt med omgivande aktörer i både Boråsregionen och över regiongränserna. Förbundskansliet ska bidra till att initiera, samordna och stötta aktörerna i detta arbete. För att utveckla och utöka innovation, forskning och nytänkande skall samarbetet med FoU Sjuhärad välfärd fördjupas. Resultat: Nätverksarbete över både de kommunala- och delregionala gränserna har bedrivits i flera olika former; inom kompetensplattformsarbetet, inom samverkansavtalen för gymnasie- och vuxenutbildningsverksamheten, inom collegeformerna Teknikcollege och Vård och omsorgscollege, inom projekten SYVonline och REKAS samt inom förstudien kring skolavhopp, SJUDA. Därutöver har Boråsregionen deltagit i utvecklandet av REKAS och SYVonline, två IT-baserade verktyg som ska stötta kompetensförsörjnings-/samt vägledningsarbetet. Boråsregionens vuxenutbildningsavtal genererade, likt föregående år, ett stort utbud av främst Yrkesvuxutbildningar. Främja innovation och nytänkande Kommunalförbundets medverkan bidrar till att kunskap och erfarenheter från nationell, regional och lokal nivå tas till vara för att utveckla kvalitet och samverkan inom beredningens samtliga områden. Resultat: Kommunalförbundets omvärldsbevakning med ambition att bland annat uppmärksamma kommunerna på kommande förändringar gällande lagstiftning, krav och samverkansbehov har skapat underlag för dialog och erfarenhetsutbyte i beredning och nätverk. De processarbeten som stöds genom direktionsbeslut i samverkansavtal såsom gymnasiesamverkan och regional vuxenutbildning, medelstilldelning och collegeprocesser kommer att främja viljan till nytänkande. Resultat: Möjligheten att reflektera över nya gemensamma utvecklingsinsatser kanaliserades till två förstudier under hösten. Dessa kartläggningar fokuserade dels pågående och kommande collegeformer, dels problematiken kring de unga som väljer att avbryta eller inte påbörja gymnasiestudier. Arbetet resulterade i att Boråsregionen tillsammans med Fyrbodal och Skaraborg beviljades ESF-medel för ett gemensamt utvecklingsarbete samt att en delregional grupp formerades för att gemensamt söka utveckla och samordna insatserna kring det kommunala aktivitetsansvaret. Inom ramen för vuxenutbildningsavtalet och samarbetet mellan de ledningsansvariga diskuterades möjligheten att framöver gemensamt erbjuda även distans-/och påbyggnadsutbildningar. Projekt som bedrivits inom beredningsområdet under 2015 Inom välfärdsområdet har fortsatt arbete skett kring Stärkta strukturer för kunskapsutveckling av en evidensbaserad praktik inom Socialtjänsten. Medel från 2015 års överenskommelse mellan regeringen och SKL har under året riktats mot arbete inom området funktionshinder och social barn- och ungdomsvård. Kvarvarande medel har finansierat vissa insatser för mest sjuka äldre och öppna jämförelser. Kommunalförbundet har även varit informationsbärare och deltagit i arbetet kring PRIO psykisk ohälsa. Funktionshinderområdet Arbetet har skett i kommunalförbundets verksamhetschefsnätverk Funktionhinder. Under 2015 har mycket arbete lagts på dialog kring stödassisten/stödpedagog, framtagande av gemensam plan gällande önskvärd kompetensutveckling och ansökan om YH-utbildning till stödpedagog. YH- utbildning stödpedagog 200 poäng har godkänts. Utbildning av egna utbildare i Delaktighetsmodellen har skett och dessa har sedan utbildat åtta personer som använt modellen i kommunernas LSS verksamhet. Äldreområdet Utvecklingsledaren har deltagit i arbete med att ta fram en ny regional handlingsplan för mest sjuka äldre Stöd har lämnats för arbetet med kvalitetsregister och delregionala sammanställningar har tagits fram för dialog inom respektive kommun och mellan vårdgivarna inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Utbildningsinsatser har genomförts för BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) och Första hjälpen med inriktning psykisk ohälsa 13

125 hos äldre. Ett särskilt ÄBIC nätverk har inrättats för processledarna och en föreläsning med Socialstyrelsen i metoden har erbjudits samtliga handläggare i Boråsregionens ansvarsområde. Öppna jämförelser Information/dialog i verksamhetschefsnätverk har skett utifrån kommunalförbundets delregionala sammanställningar. Företrädare för RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser) har föreläst vid de gemensamma nätverksdagarna med verksamhetschefsnätverken, för att väcka intresse för de möjligheter som finns att använda den statistik som rapporteras in i det egna analysarbetet. Sociala barn- och ungdomsvården Utvecklingsledarens uppgift har varit att omvärldsbevaka och tillgodose kommunernas behov av information inom barn och unga området. Information, dialog och erfarenhetsutbyte har skett i kommunalförbundets nätverk för IFO-chefer och Barn- och unga/bbic. Dialog har förts kring t ex. ny lagstiftning, Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården, barns brukardelaktighet och BBIC och samarbete har skett kring regionala och delregionala utbildningsinsatser. I nätverksarbetet har de öppna jämförelserna gett kunskapsutbyte och jämförelser kommuner emellan. SJUDA-projektet Liksom övriga kommunalförbund i Västra Götaland sökte Boråsregionen medel från Västra Götalandsregionen för att utföra en kartläggning av medlemskommunernas arbete med det kommunala aktivitetsansvaret för unga mellan år. Uppdraget aktualiserades av en skollagsändring i januari 2015 då lagen skärptes. I Boråsregionen skulle kartläggningen ex ge svar på vilka insatser som erbjöds ungdomarna, vilka förvaltningar resp verksamheter som samverkade och om kommunerna utvecklade arbetet över kommungränserna kring de ungdomar som valt att inte påbörja eller avsluta sina gymnasiestudier innan slutförd skolgång. I slutet av året var projektledaren klar med ett utkast till rapport. Collegesamverkan i Västra Götaland Under 2015 gavs samtliga processledare för collegeformerna Teknik samt Vård-och omsorg i delregionerna inom VGR, möjlighet att sitta ned för att diskutera framtida önskat utvecklingsarbete. Diskussionerna ledde fram till en önskan om fortsatt större utbyte och ett beslut att ansöka om medel från ESF. I slutet av december beviljades ansökan som därmed ska resultera i ett samarbete mellan delregionerna Boråsregionen, Fyrbodal och Skaraborg där den sistnämnda påtagit sig projektägarskapet. Inom ramen för det drygt tvååriga projektet ska en del fokusera på att bredda rekryteringsunderlag, en annan projektdel fokusera på utveckling av collegesamverkan. I Boråsregionen har denna andra projektdel fastställts till att utveckla ämnesintegrering inom Teknikcollege och till att utveckla det lokala styrgruppsarbetet inom Vård- och omsorgscollege. Därutöver kommer ESF-projektet att pröva förutsättningarna för att starta en ny collegeform, Gröna näringar. Till sist ska samverkan mellan collegeformerna i Västra Götaland stärkas och utvecklas till gagn för varje delregion. Även VOC Sjuhärad har bedrivits i projektform under året. En delregional ledningsgrupp har tillsammans med processledaren arbetat fram en ansökan enligt de angivna kriterierna för framtida certifiering. Den certifieringsceremoni som beräknats till slutet av året, fick dock skjutas fram då granskningen visade att det fanns ytterligare några områden att utveckla. Vid årsslutet upphörde projektarbetet och processledaren avslutade sina arbetsuppgifter. Den delregionala styrgruppen för VOC Sjuhärad kommer dock att bestå och fortsätta sitt arbete för att uppnå en snar certifiering. Kompetensplattformsarbetet (KP) Intensiteten i KP-arbetet växlar mellan de grupper som arbetar med de delprocesser som krävs för att skapa god kompetensförsörjning i Boråsregionen. Inom ramen för KP-arbetet utvecklades arbetet inom branschråden, bestående av arbetsgivare för ex teknisk textil, bemanning och e- handel. Förutsättningar för bildandet av fler och bestående branschråd kring ex bygg, logistik och reklam, skapades. I ett VGR-finansierat projekt anställdes personer som kompetensmäklare med uppdrag att koppla samman arbetsgivares önskemål av kompetens hos framtida arbetstagare med utbildningsanordnarnas utbildningsutbud. Detta direkt operativa arbete resulterade i flera nya 14

126 utbildningar och ett antal YH-ansökningar, liksom diskussioner kring en framtida spetsutbildning för gymnasieelever. SYVonline Boråsregionen deltog, liksom övriga kommunalförbund i Västra Götaland, i det av Tillväxtverket finansierade projektet SYVonline. Den hemsida som under projekttidens 1,5 år utvecklats som ett stöd i vägledningsarbetet av unga och vuxna, fick bland annat en Boråsregional del. Utöver detta skapades en handledning som ett stöd i att skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning. Inom ramen för projektarbetet besvarade studie- och yrkesvägledarna inom grundskolan i Boråsregionen, ett antal enkätfrågor kopplade till deras arbetsuppgifter. Där framkom att det fanns flera områden som försvårar och förhindrar kvalitativt god vägledning. Med anledning av detta beslutade sig ledningsansvariga för utbildningsverksamheten i delregionen att söka tillväxtmedel för att göra en grundlig kartläggning av pågående vägledningsarbete, i syfte att skapa det underlag som krävs för ett gemensamt utvecklingsarbete. REKAS Arbetet med att färdigställa databasen Regional kartläggning av arbetsmarknad och studerande (REKAS) skulle avslutas under årets sista månader. Syftet med databasen, att synliggöra utbud och behov av kompetens för att ge förutsättningar för en effektivare matchning, utbildnings-planering och kompetensförsörjning skulle då vara färdigställd med alla funktioner. Problemet med att kontinuerligt fylla systemet med data från respektive aktör och delregion, visade sig dock inte fungera innan projektslutet. Innan årets slut fastställdes att de fyra delregionerna under ytterligare nio månader skulle fokusera på just insamlandet av data och att Västra Götalandsregionen skulle finansiera även detta fortsatta projektarbete. 15

127 Navet Science Center Vision Navet ska vara med och utveckla Sjuhärad till en attraktiv och konkurrenskraftig hållbar region med hög utbildningsnivå. Sjuhärad ska ha befolkning med stort intresse för teknik, naturvetenskap och matematik och med höga ambitioner och vilja att arbeta för ett hållbart samhälle. Verksamhetsidé Genom interaktiva utställningar, spännande pedagogik och utvecklande möten ska Navet ge kunskaper och skapa intresse för naturvetenskap, teknik och matematik som ger alla en möjlighet att vara med och utveckla ett hållbart samhälle. Allmänt År 2015 har varit ett nyskapande och mycket framgångsrikt år. Den helt nya avdelningen TESSET, med många olika teman, har öppnats på Navet. TESSET är en skaparverkstad med digitala och analoga tekniker, finansierad med medel från Sjuhärads kommunalförbund. Syftet är att ge alla skolor i Boråsregionen möjlighet att utveckla arbetet med digitala verktyg. Navet har erhållet extra medel från Regionala utvecklingsnämnden för att driva projektet HELA (Holistiskt Engagerat Lärande för Alla). HELA är ett stort samarbetsprojekt tillsammans med 12 andra organisationer och verksamheter. Antal besökare på helger och lov har ökat med 28 %, totalt har antalet besökare ökat med 11 %. Navet blev 2:a i 2014 års kvalitetsbedömning från Skolverket och fick en ökning med 11 % i anslag. Ytterligare ett kemipris har delats ut till en Navetpedagog. Anna Gunnarsson, pedagog, författare och utvecklare på Navet har tilldelats svenska Kemiingenjörers Riksförenings (SKR) kemiteknikpris december 2014 meddelades att Navet utsetts till Årets turistmål 2014 av webbplatsen Turistmål.se. Motivering: För att ni har hög kundservice, bra engagemang och nöjda kunder och för att ni på ett positivt och drivande sätt sticker ut från mängden. Navet huset Det nya Navet ger stora möjligheter att möta många elever, studenter och lärare via våra teman. Föreläsningar, event och konferenser har genomförts tillsammans med många olika organisationer. Stor nysatsning TEKNIK på Navet Under 2015 planerades och byggdes den nya avdelning, TESSET som kan ses som en långsiktigt hållbar testmiljö med möjlighet att systematiskt prova, utvärdera och förbättra digitala arbetssätt och IT-verktyg. Det är en plats där många ges möjlighet till skapande med digitala och analoga tekniker. Navet kompetensutveckling Navet har erhållit Sociala investeringsmedel från Västra Götalands regionen till HELA (Holistiskt Engagerat Lärande för Alla) - ett utvecklingsprojekt. Vi startade hösten 2015 med ett stort utbildningsprogram för fler än 500 pedagoger och elevhälsoteam inom skola/förskola. Projektet följeforskas av Högskolan Borås. I projektet samverkar 11 offentliga organisationer från kommun och region, med det gemensamma målet att minska den psykiska ohälsan bland barn/ungdomar. Projektet syftar även till att fler ska bli behöriga till gymnasiet efter grundskolan och att antalet avhopp från gymnasiet ska minska. 23 skolor/förskolor med 500 pedagoger och skolledare och 4000 elever från Borås, Mark, Bollebygd och Ulricehamn ingår i projektet. Utbildningen i Naturvetenskap och teknik för förskolelärare, som påbörjades 2010, fortsatte under 2015 med ytterligare 900 förskolelärare. 16

128 Navet på NO-biennalerna i Växjö, Stockholm och Falun Navet deltog i alla NO-biennaler i Sverige och höll två seminarier: dels Tunda &Triton, fysik för yngre och dels ANT-tema, ett kriminaltema för åk 8 samt gymnasiet. Navet på vetenskapsfestivalen i Göteborg I samarbete med IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, bjöd Navet på kemi för elever och lärare under vetenskapsfestivalen i Göteborg. Entreprenöriellt lärande Läsåret 14/15 höll Navet i en ettårig ledarskapsutbildning för samtliga förskolechefer och rektorer F-6 i Ulricehamns kommun. Förstelärare och arbetslagsledare från varje skola/förskola deltog i utbildningen, liksom från två skolor från Borås. En storsatsning från Ulricehamn kommuns sida med avsikt att ta ett helhetsgrepp avseende utbildning i entreprenöriellt lärande. Tekniktema Tillsammans med Volvo bussar AB, SPEED AB, Parker och Ericsson har ett tekniktema genomförts, där 20 klasser har skapat och uppfunnit produkter/tjänster som vi troligen behöver om 30 år. Vid avslutande event deltog 900 personer. Grön Flagg Borås Stad erhöll 1:a pris från Håll Sverige rent. En av motiveringarna var det stora antalet Grön Flagg-certifierade förskolor och skolor. Navet har arbetat med inspirationsträffar, handledning och nätverksträffar mellan 2012 och slutet av 2015 med sammanlagt 480 pedagoger. Högskolekurser 1588 högskolestudenter har fått utbildning på NAVET under 2014 inom naturvetenskap, teknik och matematik. Speciellt för studenter på förskollärarutbildningarna i Varberg och Borås har Navet utvecklat verksamhet i naturvetenskap, teknik och kreativ verksamhet. Årets specialinriktning har handlat om att lära naturvetenskap och teknik genom skapande och konstupplevelser ett ämnesövergripande perspektiv för förskolan. Navet på maker space-turné i Sjuhärad Under åtta veckor har Navet genomfört en turné på biblioteken i Bollebygd, Tranemo, Svenljunga, Mark, Ulricehamn, Borås, Herrljunga och Vårgårda. Två Navetpedagoger arbetade en vecka i varje kommun och gav besökare möjlighet att prova på modern teknik som 3D-skrivare, programmering, filmskapande och mycket annat. Genomfördes med medel från Kulturnämnden i Västra Götaland. Matematik Navet har utbildat sammanlagt 1047 matematiklärare och matematikutvecklare, från många olika svenska kommuner. Navet fortsätter att producera matematikverkstäder till skolor och förskolor. Navet - pedagogiskt material Tunda & Triton i FYSIKens värld - en bok skriven av en av Navets pedagoger, gavs ut i mars Andra verksamheter har möjlighet att prenumerera på fysikteman för de yngre. Sedan september 2015 har Navet var 14:e dag har Navet en helsida i Borås Tidning. Helsidans artiklar förmedlar bland annat kunskaper om naturvetenskap, teknik och matematik samt förslag på experiment att göra tillsammans. Tanken är att berätta i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Artiklarna ska senare sammanställas och ges ut som en experimentbok. 17

129 Nationellt och internationellt samarbete NO-biennaler Navet var under året inbjudet till alla NO-biennaler i Sverige i år och höll två seminarier: dels Tunda &Triton, fysik för yngre, dels ANT-tema, ett kriminaltema för åk 8 samt gymnasiet. Palu, Indonesien Navet har inlett ett samarbete med Palu i Indonesien, genom Waste Recovery Borås. I staden Palu vill ansvariga etablera ett Navet med fokus på Hållbar utveckling. Två av Navets personal besökte Palu under våren och en delegation från Indonesien besökte Navet i Borås under vecka för utbildning. Projektet fortsätter under ESCAR Navet deltar i ett Erasmus+ projektet tillsammans med Orangeriet Borås; ESCAR (European strategic partnership for Sustainable Consumption and Awareness Raising). Övriga deltagare kommer från Italien, Spanien och Danmark. Projektet drivs under perioden Syftet är att hitta sätt att kommunicera med befolkningen för att påverka konsumtionsbeteendet avseende hållbar konsumtion. Bryssel Två av Navets pedagoger arbetar med att skapa internationella nätverk och samarbete, både för Navets del och för skolor och förskolor i Sjuhärad. De arbetar även med att söka EU-bidrag och andra bidrag. För att grunda sina kunskaper inom området gjordes en studieresa till Bryssel, där EU-parlamentet, EU-kommissionen och Nato besöktes. Resan finansierades av medel från Lars Hiertas Minnesfond. Island En Navet-pedagog reste tillsammans med förskolan Naturleken till Island, med syfte att utveckla utomhuspedagogik. På Island gjordes besök på en utomhusförskola, samt på Science centret/djurparken Husdyragardur. Under och efter besöket planerades även för en kompetensutvecklingssatsning på Navet för Naturleken. Satsningen har startat och ska pågå under läsåret 15/16. Resan till Island finansierades av Naturlekens förskola. Costa Rica Under hösten reste en av Navets pedagoger tillsammans med rektor och personal från Dalsjöskolan till Costa Rica. Med på resan var även en skolutvecklare från IDA-enheten i Västerås och personal från St Gertruds skola i Västerås. Under resan besökte gruppen flera intressanta skolor i Costa Rica och ett samarbete mellan dessa skolor, Dalsjöskolan och St Gertruds skola har redan påbörjats. Besök gjordes även på Skolverket i Costa Rica. Resan finansierades av Atlas-medel från Universitet och Högskolerådet. Övrigt Navets aktiviteter var en aktiv del av årets gatukonstfestival i Borås, No limit. Våra besökare kunde vara med i projektet Håll ett öga på Borås där de yngsta barnen fick placera ut stora ögon i miljöer som de gillar och sedan ta kort på dem.samarbetet med en av konstnärerna resulterade i en målning av Navets bokfigurer Tunda (Fy) och Berta (Ke) på Navets yttervägg. Katapultmålning med tvättsvampar och marshmallows utanför Navet: resulterade i fantastiska canvasmålningar. Elever från Erikslundskolan och Navets 3D-skrivarprojekt skapade 3D-figurer som vi skrev ut, gömde och ordnade skattjakt kring i Navets omgivningar. De som hittade figurerna ombads visa upp sina fynd med foto i sociala medier. Kulturhistoria i Ulricehamn, Navet deltog med ångmaskiner, stirlingmotorer och solceller. 18

130 Resultatmål 2015 Enligt verksamhetsplan 2015 Utfall 2015 Minst elever på teman Ej genomfört. Totalt , satsningen på den nya avdelningen TESSET gjorde att antal temabesök måste minskas Minst besökare på helger och lov Genomfört Minst elever på teman i Matematikpalatset Genomfört för 1941 elever Minst 300 pedagoger på Ej genomfört. 60 personer i tre grupper har föräldramötespedagogikkurser utbildats, externa medel saknas Minst lärare på utbildning inom Genomfört: 1137 pedagoger har utbildats naturvetenskap och teknik Minst lärare på matematikutbildning Genomfört: 1047 pedagoger genomförs Minst 100 pedagoger erhåller minst fem Genomfört: 956 pedagoger halvdagsutbildningar i entreprenöriellt arbetssätt inom teknik och naturvetenskap Minst 20 pilotklasser/grupper i olika åldrar ska Genomfört: 30 grupper genomföra olika teman i den nya teknikavdelningen En rektorsutbildning genomförs Genomfört, avslutades dec 2015 Minst motsvarande 1000 pedagoger för personal Genomfört: 1337 pedagoger har fått utbildning i förskolan för att implementera den reviderade Läroplanen genomförs. Vandringsutställningarna skall vara uthyrda 50 % Ej hyrt ut, utan sålt utställningar motsvarande av året tre ggr hyrbeloppet Minst 10 arrangemang, event för grupper utanför Genomfört 20 arrangemang: Linnemarschen, skolsystemet genomförs Ulricehamn kulturteknik, Torget i Borås, Kretsloppet, Fair trade-dag, turné till nio kommuner, O-ringen, Earth Hour, No limit, Kunskap och känsla, utbildningsprogram för företag och arbetsplatser, genomförs för minst 300 personer Navet kommer att delta i minst fem nationella och internationella forum Navet ska ingå i minst två EU-projekt Kuben, Navets nya eventhall skall hyras ut vid minst 15 tillfällen under året. Minst två lärarlyftskurser genomförs av Navets pedagoger Navet har deltagit i ett EU-projekt om 3 D teknik och under 2015 skrivs en teacher s manual och den sprids nationellt och internationellt under 2015/16. Bokmässa, Vetenskapsfestivalen Ej genomfört Totalt 147 personer Genomfört åtta: ECSITE med tre sessions Indonesien Palu Science on stage Tre NO-biennaler Bokmässa Göteborg Vetenskapsfestivalen Göteborg Genomfört: Escar, hållbar utveckling 3D-projektet Två Atlas-projekt till Costa Rica och Island Genomfört 25 uthyrningar Genomfört tre bildkurser för Högskolan Borås Genomfört Kemidraken Berta; prenumeration erbjuds Fyra tecknade prenumerationer 19

131 Antal per kommun 2014 antal elever antal lärare Kompete nsutveckli ng Lärare Barn Vuxna konfe rense r Summa Bollebygd Borås Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda Herrljunga Övriga HB i Borås Helger o lov Antal per kommun 2015 elever lärare Kompete nsutveckli ng Lärare barn/el ever vuxna konfe rense r Summa Bollebygd Borås Marks Svenljunga Tranemo Ulricehamn

132 Vårgårda Herrljunga övriga HB Helger o lov Medarbetarcentrum Medarbetarcentrum är en resurs och ett neutralt forum för alla tillsvidareanställda i de samverkande kommunerna Borås, Mark, Svenljunga och Tranemo. Medarbetarcentrum drivs inom kommunalförbundet som en egen resultatenhet. Vision och värdegrund MEDARBETARCENTRUM inspirerar medarbetare som vill ha och behöver en positiv Kraft till förändring. Medarbetarcentrums värdegrund beskrivs med följande värdeord som genomsyrar hela verksamheten: Ansvar - Initiativtagande - Samarbete - Öppenhet. Verksamhetsidé Medarbetarcentrums (MC) verksamhetsidé är att på ett effektivt sätt medverka till att stärka de samverkande kommunernas attraktivitet som arbetsgivare. Genom att stimulera till en ökad frivillig och sund personalrörlighet, kan trivsel och friskare arbetsplatser skapas. Ambitionen är att via kompetenshöjande insatser, som exempelvis, coachande samtal, ledarskapsoch arbetsgruppsutveckling ge förutsättningar för medarbetare att aktivt ta ansvar för sin egen och gruppens utveckling. MC ska vara ett etablerat hjälpverktyg och en neutral plats med stor tillgänglighet. Ett nav bestående av samlad erfarenhet och kompetens med fokus på möjligheter, att utmana, väcka mod och inspirera. Basen för verksamheten är i Borås men coacherna är på plats i kommunerna på fasta tider efter överenskommelse. Vi har en öppen dialog med politiker, chefer, HR-/personalspecialister, medarbetare och lyhördhet på efterfrågan av tjänster - flexibilitet. Aktiviteter/händelser 2015 MC skall erbjuda hög och kvalitetssäkrad kompetens och för att leva upp till detta krävs en kontinuerlig kompetensutveckling och omvärldsbevakning. Därför medverkar verksamheten i nätverksträffar för Thomastester (självskattningsanalyser) via Thomas International, deltagande i CAV-nätverk via Högskolan Borås och i Riksringens nätverksträff i Nyköping. Utbildning och nätverksträff för GDQ (Group Development Questionaire) i Stockholm, där samlad kompetens träffades för kompetensöverföring och uppföljning av verktyget. Vi jobbar för att vara en lärande organisation, att delge och föra över våra individuella kompetenser och lärdomar i olika sammanhang genom överhörning som är viktigt för vår organisation. Vi deltar i temadagar, föreläsningar och nätverksträffar i olika forum. Det finns ett nationellt intresse för den samverkan som bedrivs via Medarbetarcentrum och detta har bidragit till kontakter med andra, bland annat Karlstad och Nyköpings Kommuner. Kommunalarbetaren och Dagens Samhälle har uppmärksammat Medarbetarcentrums verksamhet och skrivit artiklar i sina upplagor under året. Anpassning av verksamhetens kostnader i relation till intäkter har skett. Personalminskning har skett med med 1 åa. 21

133 Utveckling och förbättring av vårt administrativa verktyg, matchningsdatabasen och hemsidan har genomförts. Ny broschyr om verksamheten har tagits fram. Utökade uppdrag med främst grupputvecklingsinsatser efter behov i alla medlemskommuner. Utöver flera gruppinsatser med ledare och medarbetare, kan speciellt nämnas medverkan vid rekrytering av ledare i medlemskommun genom dialog kring gjorda Thomastester. Intervju-uppdrag i personalgrupp för medlemskommun. Utbildning av förstelärare och specifika coachande uppdrag i olika konstellationer. Ledarskapsutbildningen har implementerats och genomförs nu varje år. Utbildningen pågår under en längre tid, närmare tolv månader. Dialog med personalavdelningarna och/eller ledningsgrupp för stadsdelsförvaltningarna i Borås Stad. Dialogträff med fackliga företrädare. Flera styrgruppsmöten där personalcheferna för medlemskommunerna ingår. Informations/verksamhetspresentationer i flera av förvaltningarna i Borås Stad samt för samtliga chefer i Svenljunga och Tranemo Kommuner. Träff, information och dialog med personalansvarig och/eller med ledningsgrupp i Bollebygds, Herrljungas, Ulricehamns och Vårgårdas kommuner. Strategisk inriktning Genomföra Medarbetarcentrums Ledarskapsutbildning i Hälsofrämjande och effektivt ledarskap varje år. Marknadsföra hur Medarbetarcentrums tjänster kan nyttjas på ett lönsamt sätt. Etablera ledarskapsutbildningen och grupputvecklingsinsatser (med bland annat GDQ - Group Development Questionaire), ledarskapsrapport baserad på enkäter, ledarskapsbokslut och coachning. Verka för ökad samverkan, rekrytera ytterligare medlemskommuner. Tillföra kunskap och erfarenhetsutbyte genom omvärldsbevakning och nätverk. Medarbetarcentrum är tillgängligt alla arbetsdagar året runt. Informationsinsatser hur Medarbetarcentrums tjänster kan nyttjas på ett lönsamt sätt. Medarbetarcentrum deltar i olika nätverk och omvärlds bevakar genom deltagande i föreläsningar/ seminarier, via litteratur, internet, tidningar m.m. Effektmål för 2015 var 1. Dialogträffar med kommunernas personalenheter kring utveckling, utbud och behov. 2. Aktivt marknadsföra Medarbetarcentrums verksamhet. 3. Koordination av Tranemo Arbetsgivarring. 4. Genomföra ledarskapsprogram. Måluppfyllelse kommentarer Mål 1 Träffar med samtliga personalansvariga, enheter i medlemskommunerna under året är uppnått. Mål 2 Dialogträffar med personalansvariga från samtliga medlemskommuner, då alla MC tjänster har belysts samt dialog kring ev. framtida behov. Ledarskapsutbildningen visar sig vara uppskattad och bra men där ekonomin styr möjligheten för chefer att medverka. Ny broschyr har i dialog/informationsträffar marknadsförts i kommunerna samt i Borås Stads förvaltningar genom dialogträffar/marknadsföringsinsatser. I en stadsdelsförvaltning återkommande träffar med lednings- och fackliga representanter (FSG) med statistikrapportering. I Svenljunga och Tranemo kommuner genom informationsinsats för samtliga chefer. Dialogträff med de Fackliga företrädarna under hösten. I styrgruppsmöten som hålls flera gånger under året med personalchefer för respektive kommuner. Träffar med personalansvariga och/eller med ledningsgrupper för Bollebygds, Herrljungas, Ulricehamns och Vårgårdas Kommuner. 22

134 Mål 3 Koordinering av Tranemo arbetsgivarring har fullföljts under året och konsolidering av arbetsgivarringen har skett. En ökning av aktiviteter och kompetensutveckling ses över tid sedan starten Medarbetarcentrums uppdrag har uppskattats och tacksam feedback har lämnats från flera av medlemsföretagen i arbetsgivarringen. Uppdraget avslutades 31 december, där ny koordinator tillträtt. Vid årsmötet i februari 2016 lämnas ordförandeskapet över. Mål 4 Ledarskapsutbildningen har utvecklats och återigen startat i maj 2015 och pågår till april I utbildningen, som skall ses som komplement till andra interna chefsutbildningar i kommunerna, ingår sju dagar med sex mellanliggande individuella coachningar. Vi använder det forskningsbaserade verktyget Ledarskapsbokslut som en bas i utbildningen. Coachningarna bygger på Ledarskapsrapporter (feedback från medarbetare och överordnad chef) och den utvecklingsplan som upprättas, där en första rapport skapas vid utbildningens start och en rapport skapas vid utbildningens slut. Utbildningens framgångsfaktorer har visat sig vara; reflektion, feedback och coachning. Utbildningen pågår under en längre tid, cirka tolv månader. Målet är uppnått och utbildningen kommer att erbjudas chefer/ledare varje år, då den är uppskattad. Tjänsteutbud Grunden för arbetet i de olika programmen och arbetsmetoderna är att utveckla en effektiv, framgångsrik och vägvinnande process. Medarbetarcentrum arbetar med följande tjänsteutbud: Kärnverksamhet, basfinansierade Reflekterande samtal Jobbmatchning Jobbväxling Personalekonomiska beräkningar Statistik över verksamheten Tilläggs tjänster efter överenskommelse Coachande samtal Livs- & karriärplanering Omställningsprogram Chefscoachning Ledarskapsutbildning i Hälsofrämjande och effektivt ledarskap Chef- och grupputveckling Gruppcoachning Personprofilanalyser (självskattning enligt Thomastester) Chefsomställningsprogram Temadagar och föreläsningar Axplock ur verksamheten siffror 2143 lediga tjänster har hanterats under året vilket, efter justering, är en ökning med 29 % från föregående år. Kärnverksamheten är alltid prioriterad och övriga uppdrag utförs i mån av tid. Fördelningen av ärenden i kärnverksamhet är 89 % och på köpta tjänster 11 %. Under året har närmare 550 medarbetare hanterats i verksamheten via samtal, grupputvecklingsinsatser och jobbmatchning/jobbväxling. Av andelen enskilda individärenden är kvinnor 82 % och män 18 %. Utöver ovanstående har vi haft mejl- och telefonsupport, möten och samtal med personalfunktioner, chefer/ledare och medarbetare. Vid 17 informationstillfällen har ytterligare drygt 300 medarbetare tagit del och fått kännedom om MC verksamhet. Två Thomastester gjorts inför rekrytering av högre ledarbefattning inom medlemskommun. 23

135 146 individer har kommit till någon form av positiv förändring och som har återkopplat till MC. Förändringen består av jobb byte inom den egna kommunen, hos annan kommun, till extern arbetsgivare eller har påbörjat studier. Bland annat detta visar att det finns ett behov av att jobba för en frivillig och sund personalrörlighet. Det är en rapporterad ökning med 30 % Efterfrågan på grupputvecklingsprocesser/ledarskapsutveckling generellt har ökat under året. Insatser har gjorts i 24 grupper i medlemskommunerna. Ett antal enskilda chefer har efterfrågat och nyttjat en serie återkommande coachningssamtal som stöd och utveckling i det dagliga ledarskapet., chefscoachning. Karlstads och Nyköpings kommuner har på eget initiativ varit kontakt med oss inför planeringen av liknande verksamhet. Statistisk redovisning Syftet med denna statistikredovisning är att samverkanskommunerna ska kunna följa verksamhetens resultatutveckling. Förutom den mer traditionella statistiken görs en löpande ekonomisk uppföljning/utvärdering/ redovisning av Medarbetarcentrums verksamhet via vårt eget utvecklade program PEUP. Det kan vara värt att notera att viss lönsamhet hamnar utanför Medarbetarcentrums domän. Flera av Medarbetarcentrums kunder bryter upplevd inlåsning i sina kommunala jobb och hamnar externt med god produktivitet. Det skapas samhällsekonomiska intäkter och viss belastning kommer att undvikas hos sjukvård och i sjukförsäkringssystemet etc. PEUP Personalekonomiskt resultat I genomsnitt på de ärenden vi kan följa och göra en personalekonomisk utvärdering på, ger varje ärende kronor i genomsnittlig lönsamhet vid uppföljningstillfället efter 12 månader. På längre sikt, 3 år, är den genomsnittliga beräknade lönsamheten kronor per ärende. Ärendestatistik förändringar Antal förändringar i medlemskommunerna 2015 Förändringar Borås Mark Svenljunga Tranemo Summa Kvar i nuvarande tjänst pga förändring Ny tjänst, samma kommun Ny tjänst, annan kommun Ny tjänst, externt Studier Arbete + studier

136 25