Så det blir lite torrsim det denna gång. Men det skulle inte fungera att börja bjuda direkt. Det blir för mycket att ta in på en gång.

Transkript

1 KURSMATERIAL FYRA ÖVERSIKT AVSNITT Regler och termer Kommunikation Bonuspoäng Exempel Budsystem Vi kommer nu släppa spelföringen under resten av kursen fram till avslutningen (med undantag för några vidare tips om motspel). I samband med avslutningen går vi dock igenom några extra finesser. Skälet till detta att det vi nu gått igenom räcker väldigt långt! Ni har fått grundläggande principer för hur man får så många stick som möjligt både spelföring och motspel både i sang och färgspel. De flesta som spelar på bridgeklubbarna kan faktiskt inte så mycket mer än det vi redan gått igenom. Mycket känns kanske ännu inte naturligt och vant, men häng inte upp er på det. Efterhand som ni spelar mer faller allt på plats och ni börjar förstå vitsen med att maska och blockera. När detta väl är på plats, är det dags för den intresserade att gå vidare med mer avancerade finesser inom spel och motspel. Istället ska vi nu prata om budgivning. Denna gång mest regler och exempel på hur det kan se ut. Nästa gång blir det mer praktik hur man bör bjuda i olika lägen Budgivningen är spelets första fas i den bestäms sang eller trumf samt hur många stick man åtar sig att hämta hem. Den är precis lika viktig som spelfasen och lika rolig. Man hamnar ofta i kluriga avväganden. I början känns budgivningen ofta ganska abstrakt, men man kommer rätt fort in i grunderna. Vi kommer dock inte att spela med budgivning detta kurstillfälle! Vi kommer att spela precis som vi gjorde senast men mellan ronderna pratar vi lite regler och allmänna principer för budgivningen. Dessutom tittar vi på ett antal exempel. Så det blir lite torrsim det denna gång. Men det skulle inte fungera att börja bjuda direkt. Det blir för mycket att ta in på en gång. Budgivning blir aldrig exakt. På många kurser lär man sig mest tabeller för vad man ska bjuda om man har si och så många honnörspoäng i det och det läget. Vi kommer istället försöka lära er tankarna bakom budsystemet. Och honnörspoäng är bara en ungefärlig värdemätare på hur bra hand man har. Bridge handlar om stick, inte om en honnörspoäng hit eller dit eller exakta poängtabeller. Kursmaterial fyra Sida 1

2 REGLER OCH TERMER Vi förklarar först de formella reglerna för budgivning och följer därpå upp med exempel på dessa. Så var beredda på rätt mycket text till att börja med. Budgivningen är en auktion. Den sida som bjuder högst blir spelförande sida och får spela med sin färg som trumf (eller sang). I gengäld kontrakterar man sig för att vinna ett visst antal stick. Klarar spelförarens sida av att ta minst så många stick de bjöd får de poäng (spelföraren "går hem"). Tar spelförarens sida färre stick får motspelarna poäng (spelföraren "får straff/går bet") och då har motspelarna alltså lyckats "beta" kontraktet. Den som gav ("given") börjar budgivningen. Budgivningen fortsätter sedan medurs runt bordet. Budgivningen går ett eller flera varv runt bordet, hela tiden med ett bud som är högre än föregående bud. Vill man inte bjuda högre bjuder man "pass". Budgivningen tar slut när ett bud följts av tre pass i rad, alltså att ingen velat bjuda över det senast avgivna budet. Det sist avgivna budet blir "kontrakt/slutbud", och är vad man sedan spelar. Ett bud består av en "tricknivå" (1-7 trick) och en trumffärg (en av de fyra färgerna spader, hjärter, ruter och klöver) eller "sang" (förkortas NT efter engelskans "no trump"). Tricknivån anger hur många "stick/trick" (utöver de sex första, som kallas "boken") man utfäster sig att vinna och trumf är den färg man som sist bjudits (eller sang, om det är det sista budet). Säg att Nord bjuder "2 ruter" och alla passar på det. Då är Nord-Syd spelförande sida, man spelar med ruter som trumf och de måste vinna minst åtta stick (6+2, boken plus tricknivån) för hemgång. Om man bjuder sju trick i färg eller sang lovar man alltså att ta hem alla tretton sticken (6+7)! Färgerna har en rangordning ovanifrån: - sang (NT) - spader, sedan hjärter (högfärger), - ruter, sedan klöver (lågfärger). Ett bud måste hela tiden vara högre än närmast föregående bud. Ett bud är högre om: - Det är på en högre tricknivå än föregående bud, - Eller om det är på samma tricknivå men i en högre färg. Om senaste bud är "2 hjärter", duger nästa bud "2 spader" eller "2 sang". Vill man istället bjuda klöver, ruter eller hjärter måste man upp en nivå till "3 klöver", "3 ruter" respektive "3 hjärter". Man får lov att "hoppa", alltså bjuda en högre tricknivå än vad man egentligen hade behövt. Exempel: 1hjärter från en spelare följt av 3 hjärter från partnern. Utöver de vanliga buden "kontraktsbuden" samt "pass", finns det två specialbud: "dubbelt" och "redubbelt". Dubbelt får bara bjudas av motståndarna till den sida som avgav det senaste kontraktsbudet och är en sorts misstroendeförklaring ("jag tror inte att ni kan spela hem det budet!"). Budet "dubbelt" höjer insatserna motspelarna får fler poäng om de tar straff, spelförarsidan fler poäng om de går hem. Kursmaterial fyra Sida 2

3 Dubbelt kan också ha fler betydelser, men vi väntar med dessa. Redubbelt höjer poängen ytterligare. Det får bara bjudas efter dubbling och endast av den sida som bjöd det senaste kontraktsbudet. Betyder ungefär "vi kan visst spela hem det kontraktet!"). Redubbelt kan också ha fler betydelser, men vi väntar med dessa. Läs och läs om igen: Även dubbelt och redubbelt är aktiva bud och måste därför följas av tre pass innan budgivningen är slut. Dubbelt och redubbelt gäller bara gentemot det senaste kontraktsbudet. Om någon bjuder ett nytt kontraktsbud tar det bort avgivna dubbelt och redubbelt (i och med att ett nytt kontraktsbud avgivits). När budgivningen är slut (tre pass i följd), blir spelförare den som först bjöd slutkontraktets färg/sang (och partnern sålunda träkarl). "Öppningsbud" är det första bud (annat än pass) som avges. Den som avger första budet är "öppningshand" och partner blir då "svarshand". Vill ingen börja bjuda (alla fyra spelarna passar första varvet) blir det "rundpass". Då spelas inte korten utan man går vidare till nästa giv. När motståndarna öppnat budgivningen och man ger sig in med ett bud, gör man ett "inkliv". Ett exempel på öppningsbud, inkliv, svarsbud, dubbling, redubbling samt slutbud. Buden i exemplet är enbart till för att exemplifiera reglerna vid budgivning och ej för att demonstrera en sannolik budgivning: Kommentar pass 1 hjärter 1 spader 2 klöver 1 hjärter är öppningsbud. Nord gör ett inkliv med 1 spader. Östs svarsbud i klöver krävs på 2-nivån. pass 3 klöver dubbelt pass Väst stödjer klövern och måste då upp på 3-nivån, Nord bjuder nu dubbelt och Öst passar. pass redubbelt pass 3 hjärter Väst tar i med redubbelt, men Öst tror trots allt mer på hjärter. Då räcker 3-nivån (hjärter är högre färg än klöver). pass pass pass 3 hjärter blir slutkontrakt eftersom det följs av tre pass. De förgående buden dubbelt och redubbelt gäller nu inte längre! Väst är spelförare eftersom han bjöd hjärter först. Öst är träkarl. Kursmaterial fyra Sida 3

4 KOMMUNIKATION Tidig tumregel: Totala antalet poäng i leken är 40 (ess 4, kung 3, dam 2 och knekt 1 i respektive färg). Genomsnittet på alla fyra händerna alltså 40/4 = 10 poäng. Eftersom man tar ett kliv på okänd mark när man öppnar (man vet ju ännu inget om partners styrka) bör man ha lite mer poäng än genomsnittet. Säg ca poäng. Budgivningen är som nämnts en auktion. Har båda sidor hyfsade kort och en färg de tror på som trumf, kan det bli att de bjuder över varandra tills den ena sidan inte vill bjuda högre. Men budgivningen är också en kommunikation med partnern. Observera att det krävs tre pass för att budgivningen ska ta slut. Även om Öst-Väst passar hela tiden, kan Nord-Syd själva hålla budgivningen igång så länge ingen av dem passar. Man utbyter upplysningar, kommunicerar, med varandra, för att gemensamt försöka hitta rätt slutbud. Ska detta fungera måste man ha ett antal överenskommelser i förväg. Exempelvis: - Hur bra kort (ungefärlig poängstyrka) man har när man bjuder ett visst bud. - Hur många kort man lovar i den färg man bjuder. - Dessa överenskommelser bildar grunden för ens "budsystem". Det är också fullt tillåtet att ha bud som har en "artificiell" betydelse (sådana bud kallas för "konventioner"). Man kan till exempel komma överens om att "om svarshanden bjuder 2 klöver efter att partnern öppnat med 1 sang frågar denne efter högfärg(er) hos partnern". Idén med dessa konventioner är att möjliggöra informationsutbyte som vore svårt eller omöjligt annars. Det har uppfunnits alla möjliga konventioner och olika budsystem genom åren. Konventionen ovan kallas "Stayman" och används i de flesta budsystem. Det kan vara kul att krydda sitt budsystem med några konventioner när man är varm i kläderna, men som nybörjare ska man definitivt spela så naturligt som möjligt. Men vi lägger ändå på någon konvention mot kursens slut. Ni kommer att få lära er ett väldigt enkelt, naturligt budsystem. Bjuder man hjärter så betyder det att man vill spela med hjärter som trumf! Även många elitspelare spelar med enkla budsystem sunt förnuft och förmåga att kunna värdera sin hand är viktigare än en massa specialbud. ETT FÖRSTA RIKTIGT EXEMPEL Låt oss se på ett exempel på en vanlig budgivning. Säg att Syd är giv: pass pass pass pass - Syd har dåliga kort, så hon passar. - Väst har hyggliga kort och en hjärterfärg, så hon öppnar budgivningen med 1 hjärter (föreslår alltså partnern att de ska spela hjärter, och berättar att hon har minst 11 hp). Kursmaterial fyra Sida 4

5 - Nord har också hyggliga kort med en fin klöverfärg, så hon vill in och konkurrera om budet och bjuder 2 klöver (normalt minst 5-korts). - Öst tyckte om sin partners hjärterförslag hon har också hjärter ("trumfstöd") och stöder därför sin partner med 2 hjärter. - Syd ville fortfarande inte vara med. Nu passar även Väst, kontraktsnivån verkar lagom. - Även Nord passar. När inte partnern var intresserad är hon nog ganska blank, så det vore riskabelt att bjuda högre och sannolikt få straff. - Kontraktet blir alltså "2 hjärter". Eftersom Väst var den hos Öst-Väst som först bjöd hjärter, blir denne spelförare (och Öst träkarl). Nord spelar ut, Öst lägger upp sina kort och man spelar med hjärter som trumf. Tar Öst Väst minst de åtta stick de lovat ("boken" + två stick) får de poäng, tar de färre stick får Nord-Syd poäng för att de straffat kontraktet. BONUSPOÄNG! Det här budsekvens som också förekommer då och då: 1 pass 4 pass pass pass Varför i hela friden ger sig Nord upp på fyratricksnivån helt frivilligt? Det är ju mycket svårare att ta hem tio stick än sju. Detta beror på poängberäkningen (vi går igenom den i detalj vid senare tillfälle). Om man spelar hem sitt kontrakt får man poäng för varje trick man spelat hem utöver boken (de sex i botten). Färgerna ger olika mycket poäng - Högfärg ger bättre betalt än lågfärg, därför föredrar man högfärg när möjligt. - Sang ger något bättre betalt än högfärg, men ger i gengäld ofta ett stick mindre än ett trumfkontrakt. Man får poäng för varje trick man spelar hem, även om man bjöd lägre. Om kontraktet är 1 hjärter och man tar nio stick (= tre trick, 6 + 3), får man lika många poäng som om man bjudit 3 hjärter och tagit samma nio stick. Man skulle kunna säga att det är bra om man kan stanna i ett lågt bud det är mindre risk att få straff. Men ovanpå trickpoängen finns det ett system med bonuspoäng som endast utdelas om kontraktet ligger på (eller över) en given högre nivå. - När man bjuder och spelar hem minst ett visst antal trick får man bonuspoäng. Den lägsta bonusen är för "utgång" som är: o 3 bjudna trick i sang o 4 bjudna trick i högfärg (spader och hjärter) o 5 bjudna trick i lågfärg (ruter och klöver) - Återigen för själva bonusberäkningen är det bara de trick man faktiskt kontrakterade sig för som ligger till grund för beräkningen. Kursmaterial fyra Sida 5

6 Vidare förklaring: - Om man tar nio stick i hjärter (högfärg), får man exakt lika många poäng vare sig man bjudit 1, 2 eller 3 hjärter. Detta eftersom buden alla ligger under utgång (innebär att ingen bonus delas ut). - Kontrakt under utgång kallas "delkontrakt". - Tar man dock hem tio stick är det stor skillnad om man verkligen bjöd 4 hjärter eller stannade dessförinnan (1-3 hjärter). - Stannar man i 3 hjärter och tar tio stick, får man poäng för alla fyra sticken. Men man får ingen utgångsbonus. - Hade man istället bjudit 4 hjärter och tar samma tio stick, trillar bonuspoängen in. - Samma bonuspoäng om man bjuder 3 sang eller stannar lägre (1-2 sang). - Samma bonuspoäng om man bjuder 5 klöver (lågfärg) eller stannar lägre (1-4 klöver). Kortfattat kan man säga att man har tre mål i budgivningen: - Att försöka hitta en bra trumffärg (eller enas om sang). - Att inte bjuda för högt. Har man inte så många honnörspoäng gäller det att stanna i tid. - Och ej heller bjuda för lågt. Har man styrka nog för att ha en god chans att klara hem ett utgångskontrakt gäller det att bjuda detta annars missa man bonusen. - Inte bjuda för högt och inte för lågt det är här god kommunikation är avgörande. Förutom utgång finns det ytterligare två bonusnivåer som ger höga extrapoäng: - "Lillslam" är om man bjuder och spelar hem sex trick (6+6 = 12 stick). - "Storslam" om man bjuder och spelar hem sju trick (6+7 = alla 13 sticken). - Det fungerar likadant här som vid utgångsbonus. Bjuder man 4 spader och tar hem tolv stick, får man trickpoängen samt utgångsbonus. Men ingen slambonus! - Bjuder man däremot 6 spader och får sina 12 trick, får man både utgångsbonus och slambonus. Så det gäller att försöka komma underfund med ungefär hur mycket "resurser" man tillsammans förfogar över. Ser man att man har styrka för utgång eller slam gäller det att ta sig dit. Men myntet har som alltid två sidor - det är lika viktigt att undvika att komma i utgångar eller slammar som inte har en chans... FLER EXEMPEL Bonussystemet förklarar öppningshandens 1 spader och svarshandens svar 4 spader i budexemplet ovan. Syd berättade om hyggliga kort (när hon öppnade budgivningen) och en spaderfärg. Nord gillade spaderförslaget (hade trumfstöd). Dessutom hade hon så bra kort att hon bedömde att man (tillsammans med den styrka partnern lovat med öppningsbudet) borde klara hem utgång. Alltså bjuder hon utgången först som sist för att få utgångsbonusen. Kursmaterial fyra Sida 6

7 Detta är en ganska vanlig budsekvens: 1 pass 1 pass 1 NT pass 3 NT pass pass pass - Öst Väst har dåliga kort och passar hela tiden. - Syd har kort nog att öppna budgivningen, så hon bjuder 1 hjärter ("jag har lite bättre kort än genomsnittet och hyggliga hjärter"). - Nord svarar 1 spader ("nja, hjärter har jag inte många, vad sägs om att spela spader istället?"). - Syds nästa bud 1 sang (1 NT) betyder "nej, spader passar inte mig, men jag har en ganska jämn hand, vi kanske kan spela sang?". - Nord bjuder därpå utgång med 3 sang ("tja, sang passar mig också fint; jag har bra kort jag också, så om du kunde öppna budgivningen borde vi klara att spela hem utgång!"). Detta är fullt "naturliga bud" allihop, men kräver ändå vissa överenskommelser: - Man måste vara överens om att Syd har ett visst antal honnörspoäng när hon öppnar budgivningen annars kan Nord inte veta om man har styrka nog för att bjuda utgång. - Dessutom måste man ha överenskommelsen "om svarshanden bjuder en ny färg, så får inte öppningshanden passa"! Detta för att få tid på sig att hitta rätt färg. Utan den överenskommelsen kanske Syd passar på 1 spader och man missar utgången. - Det är sådana överenskommelser som bildar ens budsystem. Har Nord sämre kort går kanske buden så här: 1 pass 1 pass 1 NT pass pass pass - Precis som ovan berättar Syds 1 sang att spader inte passar henne (hon "förnekar spaderstöd") samt att hon har en ganska jämn hand. - Syd har heller inte så många mer honnörspoäng än de hon lovade när hon öppnade (har hon jättebra kort finns det "starkare bud" att ta till). - Eftersom ingen av högfärgerna gemensam tycker Nord att man gott kan spela sang. - Den här gången har hon dock inte särskilt många honnörspoäng, så hon tror inte på utgång. Då blir det lagom att stanna i 1 sang (råkar man spela hem åtta trick, får man ju lika många poäng vare sig kontraktet heter 1 sang eller 2 sang). Kursmaterial fyra Sida 7

8 Här hittar man sin färg på andra budvarvet: 1 pass 2 pass 2 pass 4 pass pass pass - Syd öppnar och berättar om en spaderfärg. - Nord kan inte stödja spadern men har en egen ruterfärg. Hon bjuder denna (och ber partnern berätta mer om sin hand). - Syd får, som vi sade tidigare, inte passa när partnern bjuder ny färg! - När Syd nu "bjuder om" sin färg (bjuder spader igen, utan att partnern stött henne), berättar hon om fler spader än fyra ("jag har ganska många spader, partner, kanske den funkar som trumf i alla fall?"). - Första gången hade Nord inte många spader nog för att veta att den dög till trumf. Men när partnern berättade om extra längd i färgen, nappar hon. Här har hon dessutom bra kort och kan höja till utgång (4 spader). Variant på samma tema: 1 pass 1 pass 1 NT pass 2 pass pass pass - Syd öppnar i ruter. - Nord berättar om en hjärterfärg. - Syd har inte mycket mer att tillägga när det gäller färger. Hon berättar om en jämn hand utan vidare hjärterstöd med 1 sang. - Nord har inte mycket poäng, men sang passar henne dåligt. Hon har kanske en sexkorts hjärter och föreslår den som trumf ännu en gång med 2 hjärter. - Syd har inget att tillägga, så detta blir kontraktet. Ett sista exempel: 1 pass 3 pass pass pass - Här har Nord fint trumfstöd i Syds spaderfärg, men hon har inte bra kort nog för att vara säker på utgång. Så hon gör en "utgångsinvit" och säger med detta att "vi ska spela spader, men jag har inte kort nog för att bjuda utgång själv. Har du lite mer än vad du lovat på ditt öppningsbud så lägg på till 4 spader!". - Syd hade dock bara precis till att öppna och tycker det verkar klokast att stanna i 3 spader. Hon passar därför. Kursmaterial fyra Sida 8

9 Några reflektioner Sedan kan man aldrig vara säker på att det blir rätt varje gång. På given ovan kanske alla eventuella maskar råkar gå bra och man tar tio stick, men missar utgångsbonus. En annan gång kanske Syd har riktigt bra kort och lägger på till 4 spader utan att tveka. Men då kanske Öst sitter med fem trumf, samt Väst renons, och man får straff. Sådant händer! Man försöker göra vad som verkar rätt i längden och inte hänga upp sig för mycket på enskilda givar. I de flesta exemplen har Nord-Syd fått bjuda "ostört" (motståndarna har inte bjudit något). Detta för att ni ska få en känsla för hur budgivningen fungerar. Ibland blir det ostörd budgivning, ibland blir det lite stilla konkurrens om budet när båda sidor vill spela med sin färg som trumf. Ibland har alla svitade händer (då kan det bli många stick även med poängsvaga händer) och båda sidor är uppe och bjuder på både fyra- och femtricksläget! BUDSYSTEM Gå igenom ovanstående exempel några gånger så ni hyfsat förstår tankarna bakom buden. På nästa möte kommer vi att gå igenom mer till exempel ska vi se på hur starka kort man normalt behöver för att klara utgång samt lite fler grundprinciper för vårt budsystem. Vi kommer då diskutera några grundläggande punkter i vårt "budsystem", alltså lite gränser för ungefär hur många honnörspoäng samt hur många kort i färgen olika bud lovar. Första gången med riktig budgivning kommer ni nog att känna er ganska obekväma. Men man lär sig fort grundprinciperna. Det verkligt svåra är att göra vettiga avvägningar i gränsfallen: - Att ta sig till 3 sang när man har jämna händer och 28 honnörspoäng tillsammans är inte så svårt. - Men man ställs ofta inför "hm, ska jag nu ta chansen på utgång eller inte?" eller "hm, nu bjöd motståndarna 2 spader, ska jag bjuda över med 3 ruter eller är det bäst att passa?". I början kommer ni antingen att vara alldeles för fega eller bjuda alldeles för vilt, men med mer erfarenhet av praktiska resultat bjuder man bättre och bättre. Tag med- och motgångar med jämnmod och gott humör! Kursmaterial fyra Sida 9

10

11