Världens enklaste reläsystem

Transkript

1 Världens enklaste reläsystem Jan Eric Larsson Hur bjuder du följande slam? s kn-3 s K-D-4 d E-3 d 8-6 c E-D-10-4 c K-kn-5-2 Det här är ett fall där det är bättre att spela med en mer jämnt fördelad färg som trumf, så att man kan saka förlorare. Efter ruter ut går 6h inte hem, men är säkert. I Modern Standard skulle man till exempel kunna bjuda så här: 4c 4s 5d s visar en äkta klöver, som höjer. Efter kontrollbud och essfråga bjuder man slammen i klöver. Men ärligt talat, hur troligt är det att man i praktisk bridge lyckas lägga slammen i klöver? Jag tror att 6h skulle bli det vanligaste slutbudet i de flesta sammanhang. För att bjuda måste man ju nästan veta att man har ess hacka mot dubbelton i ruter, och man måste hitta klöverfärgen efter att man redan har hittat hjärtern. Använder man till exempel singelvisning efter Stenberg, är risken stor att man missar klöverfärgen. Reläsystem Det finns metoder som gör att man kan ta reda på både exakt fördelning och placering av honnörer. Den mest kända typen är reläsystem, där den ena handen frågar med närmaste bud och den andra beskriver först fördelning och sedan topphonnörer. Med sådana system är det lätt att hantera slammar som den som beskrivs ovan. Tyvärr är det också så att reläsystem brukar vara ganska (eller mycket) komplicerade att komma ihåg. Det finns många reläsystem. Ett av de första var Monaco. Danska reläer är ett enklare system av Lars Blakset och Søren Christiansen. Ron Klinger använder ganska komplicerade reläer i sitt Power System. Jon Baldursson har utvecklat Ice Relay. Glen Grøtheim skapade Viking Club Precision. Magnus Lindkvist, Björn Fallenius och Peter Fredin skapade ett svensk reläsystem på nittiotalet. Det kanske mest kända är Symmetric Relay som utvecklats av australiensaren Roy Kerr och ingår i bland annat systemet Moscito. Ett av de mer komplexa är Ultimate Club, som skapades av Dave Cliff, Ron Rubin, Matt Granovetter och Micheal Becker. Daniel Auby och Johan Ebenius utvecklade ett system som spelas av bland andra Johan Upmark och Per-Ola Cullin. I denna artikel presenterar jag ett reläsystem som har som viktigaste egenskap att det är naturligt, systematiskt och därmed ganska lätt att komma ihåg. Fördelningen visas huvudsakligen med samma metoder som färglängderna i naturlig budgivning. Budgivningsexempel Reläsystemet ar bäst med stark klöver, eftersom det är lätt att fastställa utgångskrav redan på låg nivå. Så här skulle budgivning kunna se ut för händerna ovan. Samtliga bud förklaras nedan. 4c 1 (9)

2 öppnar med stark och s är utgångskrav utan femkortsfärg. s är reläbud och s visar tvåkorts ruter. s är nytt relä och s visar trekorts spader. s har alltså s är essfråga och s (två steg) visar 0 eller 3 ess. kan se på sin egen hand att det måste röra sig om noll ess. s ruter frågar efter kungar. svarar 4c (3 steg) vilket visar två kungar av samma färg. kan se att det måste vara klöver kung och spader kung. s frågar efter damer. s visar damer i låg- eller högfärgerna. kan se att damerna finns i högfärgerna. vet nu att har följande hand: S K-D-x h D-x-x-x d x-x c K-x-x-x ser att 6h inte är bra och bjuder. Skillnaden mot Modern Standard är att vet att har dubbelton i ruter och kung fjärde i klöver. Låt oss nu se hur reläsystemet är uppbyggt. Som vi redan konstaterat ar det bäst med stark klöver, så låt oss först se hur det fungerar som svar på stark. Vilka bud är reläbud Det är viktigt att veta när ett bud är reläbud. Följande regler gäller: Under utgångsnivå (4h) gäller att närmaste bud är reläbud. Budet 3N är aldrig reläbud utan slutbud. Från och med utgångsnivå är bud i en färg där svararen visat minst fyra kort slutbud. I så fall blir närmaste bud där svararen inte visat fyrkortsfärg reläbud. Fördelningsrelä Den viktigaste delen av reläsystemet är det naturliga system genom vilket svararen visar sin fördelning. Efter öppningsbudet använder svararen överföringar: 1d spader 8+ ingen femkortsfärg klöver ruter hjärter Överföringar leder ofta till att öppnaren med första reläbudet tar över spelföringen i svararens färg. Det är något som kan rekommenderas varmt även om man inte har något reläsystem efter stark klöver. Händer utan femkortsfärg Den vanligaste fördelningen är händer utan femkortsfärg, vilka visas med svaret. Det handlar om fördelningarna 4432, 4333 och Den exakta fördelningen visas på följande sätt: Med 4432 bjuder svararen tvåkortsfärgen på tvåläget. Efter nästa relä bjuder han trekortsfärgen, varefter fördelningen är känd. Med 4333 bjuder svararen, och efter nästa relä () överför han till fyrkortsfärgen och fördelningen är känd. Med 4441 hoppar han till treläget i sin korta färg, varefter fördelningen är känd. Låt oss se hur systemet fungerar. s kn-3 s K-D-4 d E-3 d 8-6 c E-D-10-4 c K-kn-5-2 s visar en hand utan femkortsfärger. På visar 4432 med tvåkorts ruter. På visar trekorts spader. har alltså den exakta fördelningen (9)

3 s kn-3 s K-D-7-4 d E-3 d c E-D-10-4 c K-2 Budgivningen inleds som tidigare. s visar 4432 med tvåkorts klöver. På visar trekorts ruter. har alltså När svararen bjuder sang, visar det reläfärgen, alltså i detta fall ruter. s kn-3 s K-D-7 d E-3 d c E-D-10-4 c K-5-2 Tvåfärgshänder Alla fördelningar som innehåller en färg med minst fem kort och en annan färg med minst fyra kort visas som tvåfärgshänder. Metoden för dessa händer är som följer: Första budet visar den längsta färgen med överföring. Andra budet visar den nästa längsta färgen, också med överföring. Det tredje budet avgör de exakta längderna i de två visade färgerna. Det fjärde budet visar längderna i de två återstående färgerna. Fördelningen 5440 visas med ett hopp i renonsfärgen i andra ronden. När två färger är visade, använder svararens i tredje ronden en stegskala för att beskriva den exakta längden i de två färgerna: 1 steg steg steg steg 6-5 I andra ronden visar med fördelningen Efter s relä använder överföring för att visa sin fyrkortsfärg. s kn-3 s K-D-6-4 d E-3 d 6 c E-D-10-4 c K-kn-5-2 Med fördelningen 4441 hoppar i andra ronden till treläget i sin korta färg. Notera att svararen överför till fyrkortsfärg men bjuder kortare färger. Detta för att spelföringen ska hamna på s hand så ofta som möjligt. Dessa steg är normalt de enda man behöver använda. Den kompletta skalan är 54, 55, 64, 65, 66, 74, 75, 76, 84, 85, samt 94. När den exakta längden i de två långa färgerna är känd, används i fjärde ronden en andra stegskala för att beskriva längden i de två korta färgerna. Skalan är olika beroende på hur många kort man har i de kvarvarande färgerna. Antal kort Steg Steg Steg Steg Första steget visar så jämn fördelning som möjligt, och lägre färg går före högre färg. 3 (9)

4 Låt oss se hur systemet fungerar. s K-kn h E-kn-4 h d E-D-6-5 d K-kn-3-2 c D-10-8 c E s visar minst femkorts spader. bjuder relä och s överföring visar 54+ i spader och ruter. s nästa reläbud frågar efter exakt längd i spader och ruter. går ett steg och visar 54. s frågar efter fördelningen i klöver och hjärter. går tre steg och visar 1-3. har alltså fördelningen Notera att blir spelförare i både spader och ruter. s K-kn h E-kn-4 h 10-3 d E-D-6-5 d K-kn-3-2 c D-10-8 c E visar minst 5-4 i spader och ruter. På reläbudet går tre steg och visar därmed 6-4 i spader och ruter. På reläbudet går två steg och visar 1-2 i klöver och hjärter. Han har alltså s K-kn h E-kn-4 h d E-D-6-5 d K-kn-3-2 c D-10-8 c visar först femkorts spader, och hoppar i andra ronden till, vilket visar Enfärgshänder Om svararens har en färg på minst sex kort, men ingen andra färg längre än tre kort, räknas fördelningen som enfärgshand. Fördelningarna i fråga är 5332, 6322, 6331, 7222, 7321, 7330, samt åttakortsfärger. Dessa bjuds på följande sätt: Överföring till i andra budet visar fördelningen 5332, och svararen bjuder tvåkortsfärgen i tredje ronden. Med minst sexkortsfärg överför svararen två gånger till färgen. Om svararen bjuder sang i tredje ronden har han 6322, och bjuder trekortsfärgen i nästa rond. Om svararen bjuder ny färg i tredje ronden är det kortfärgen i Ett tredje ombud visar sjukortsfärg. Låt oss se hur systemet fungerar. s K-kn h E-kn-4 h d E-D-6-5 d K-kn-3 c D-10-8 c E-2 s visar minst femkorts spader. På s relä överför till sang, vilket visar bjuder relä och visar sin tvåkortsfärg med. Han har alltså s K-kn h E-kn-4 h 10-3 d E-D-6-5 d K-kn-2 c D-10-8 c E-8 visar först femkorts och i nästa rond sexkorts spader. I tredje ronden bjuder han 4 (9)

5 sang och visar 6322, och i fjärde ronden bjuder han trekortsfärgen, alltså s K-kn h E-kn-4 h d E-D-6-5 d K-kn-2 c D-10-8 c E visar först femkorts och i nästa rond sexkorts spader. I tredje bjuder han klöver och visar alltså Tre ombud i rad visar sjukortsfärg. Här kan man använda följande mer komplexa regler: Tre ombud i följd visar Hoppande ombud i andra ronden visar Svararen bjuder renonsen i nästa rond. Två ombud samt hopp i färg visar den korta färgen i Man skiljer inte på två- och trekortsfärgerna. Men jag tycker att det är enklare att låta tre ombud visa vilken sjukortsfärg som helst och strunta i resten av fördelningen. Det finns ingen särskild metod att visa åttakortsfärger, utan svararen behandlar sin hand som om den innehöll en sjukortsfärg. Det här reläsystemet skulle ju vara enkelt (!) Honnörsrelä När svararens fördelning är känd, blir reläbjudarens nästa reläbud honnörsrelä. Detta system är exakt likt Glenn Grøtheims system som det beskrivs i boken Viking Club Precision. Det första honnörsreläet frågar efter antal ess. Svarsskalan är: 1 steg 1 eller 4 ess 2 steg 0 eller 3 ess 3 steg 2 ess av samma färg 4 steg 2 ess av samma rang 5 steg 2 ess av samma form Minnesregeln lyder crash vilket ska tolkas som color-rank-shape. Color är två ess i samma färg (cs eller dh), rank är två ess i låg- eller högfärger (cd eller hs), och shape är två ess av samma form på toppen (ch runda, ds spetsiga). Det andra honnörsreläet frågar efter kungar med motsvarande svarsskala och det tredje efter damer. Om budnivån når upp till 4h är det viktigt att komma håg att alla bud i färger där svararen visat minst fyra kort är slutbud. Reläbudet är alltså närmaste bud där svararen inte har visat fyra kort. Nästrelä Om reläbjudaren behöver veta var de visade honnörerna finns bjuder han inte reläbudet, utan nästa bud som inte är slutbud (alltså en färg där svararen visat mindre än fyra kort). Detta bud kallas nästrelä. Svarsskalan beror på hur många ess svararen visat. Ett visat ess 1 steg ess i längsta färg 2 steg ess i näst längsta färg 3 steg ess i näst kortaste färg 4 steg ess i kortaste färg Om två färger är lika långa visas lägre färg först. Två visade ess 1 steg essen i de två längre färgerna 2 steg essen i de två kortare färgerna Tre visade ess 1 steg ess saknas i kortaste färg 2 steg ess saknas i näst kortaste färg 3 steg ess saknas i näst längsta färg 4 steg ess saknas i längsta färg Vid lika längd visas lägre färg först. Efter svar på nästrelä är reläbud en fråga efter antal honnörer av nästa sort. Efter en essfråga är alltså reläbudet en fråga efter antal kungar, medan nästrelä frågar efter essens placering, varefter nästa relä frågar 5 (9)

6 efter antal kungar. Efter kungsfrågan är reläbudet en damfråga, medan nästrelä frågar efter kungarnas placering. Systemet fortsätter på samma vis och man kan fråga efter damer och ibland även knektar. Det högsta honnörsreläet är dock 6s. Högre bud är slutbud. Låt oss se på några fullständiga exempel s K-4-3 h K-D-6-4 h E d 3 d E-5 c E-kn-7 c h 3N s visar en hand utan femkortsfärger. På visar 4432 med tvåkorts ruter. På visar trekorts spader. har alltså s frågar efter antal ess, och går tre steg och visar två ess av samma färg. s frågar efter kungar och visar en kung. s är nästrelä och frågar efter kungens placering. går tre steg och visar kungen i tredje längsta färgen. nöjer sig med sex hjärter. Notera att slammen kan vara lite svårbjuden. Man har 5-3 i spader, men 6s är hopplöst, medan 6h går hem med rimliga sitsar. Här är åter ett fall där det är bättre att spela med en jämnt fördelad trumf, så att man kan saka förlorare på den ojämnt fördelade färgen. s E-D-5 s K-7-4 h E h K-7-3 d K-D d E c c c 4s 3N 5N 6h I andra ronden visar med fördelningen Efter s relä använder överföring för att visa s 4c frågar efter ess och visar ett. s 4s är nästrelä, och visar att esset finns i den längsta färgen, ruter. s frågar efter kungar. går fyra steg och visar två kungar av samma rang, vilket måste vara hjärter och spader. frågar efter damer med och när inte har någon, kan a. s K-kn h E-kn-4 h 10-3 d E-D-6-5 d K-kn-3-2 c D-10-8 c E 4c 5h 7d 3N 5N 7c visar minst 5-4 i spader och ruter. På reläbudet går tre steg och visar därmed 6-4 i spader och ruter. På reläbudet går två steg och visar 1-2 i klöver och hjärter. Han har alltså s frågar efter ess och visar ett. frågar efter kungar och går fem steg och visar två kungar i mjuk- eller hårdfärgerna. Eftersom redan visat singelklöver och 6 (9)

7 klöver ess, måste det röra sig om ruter och spader kung. frågar efter damer med 5h, men har inga. frågar till siste efter knektar med och får veta att har två, i hård- eller mjukfärgerna. kan se att knektarna också finns i ruter och spader och kan bjuda storslammen. s E-D-7-5 s K h E h d K-D d E c c N 7d 3N 5h visar först femkorts spader, och hoppar i andra ronden till, vilket visar frågar efter ess och visar ett. måste fråga efter var esset finns med nästrelä. Sedan frågar han efter kungar och får veta att har en kung. Om det är spader kung är det en säker storslam, men om det är klöver kung hänger storslammen på en mask. Oddsen för en storslam är alltså cirka 75 % och bjuder den. Här är nivån för hög för att ska kunna fråga efter kungens placering och sedan stanna i lillslam. Utbrytning Reläbjudaren kan när som helst låta bli att bjuda nästa reläbud. Detta kallas utbrytning. Under utgångsnivå blir budgivningen naturlig, och man fortsätter att leta efter bästa utgång eller slam, med användning av kontrollbud och Blackwood. I det fall utbrytningen sker på utgångsnivå eller högre, är den att betrakta som slutbud. Även om budet är en av svararens kortare färger, kan reläbjudaren ha en lång färg han vill spela. Relä efter övriga öppningsbud Reläsystemet kan användas även efter övriga öppningsbud. I detta fall är det öppnaren som beskriver sin hand. Med femkorts högfärger kan öppningsbuden se ut som följer: Bud Poäng Fördelning Reläbud 16+ alla händer 1d slask hjärter spader balanserad klöver Efter är det öppnaren som är reläbjudare. Efter, och fungerar systemet på samma sätt som efter och positivt färgsvar. Efter föreslår jag att är Stayman med invitstyrka och relä. Efter öppningsbudet 1d måste man komma överens om några sekvenser innan man kan börja reläbjuda. 1d 54+ i ds 4432/4443/4441/ i dc 6+ i d 54+ i dh Efter 1d ; blir fortsättningen: 1d 5332 med 5 ruter s tvåkortsfärgen i d tvåkortsfärgen i 4432 s kortfärgen i cd kortfärgen i 4441 Efter detta är det bara att koppla på reläsystemet som vanligt. 7 (9)

8 Även efter fungerar reläsystemet bra: s i c och hs hs kortfärgen i 6321/6330 3N 7+ c Om man använder reläsystemet efter öppningsbuden 1d,, och, kan man ändra resten av budgivningen så att de flesta svarsbud blir naturliga och inte är krav. Alla trumfhöjningar är spärrande Ny färg på lägsta nivå är svagt inviterande men i huvudsak förslag till slutbud Hoppande bud i ny färg är spärrande och förslag till slutbud. Negativ används mest för att söka en bättre trumffärg. Svarsbudet är inviterande Stenberg. Vill man göra en vanlig utgångsinvit bjuder man startrelä men undviker reläbudet i nästa rond. Några exempel på hur detta fungerar: har ingen bra spader, och när visar ruterfärg föredrar detta kontrakt. utgångsinvit. har trekorts hjärterstöd och accepterar inviten. Låt oss avsluta med ett par godingar. Det första exemplet är från R. Hughes, Building a Bidding System. s E-kn-5-3 s K h E-9-6 h kn d K-D d E-kn-6-2 c E-kn-10-2 c K-D-4 4h 5N 7c 4s 5s 6h visar minst 54 i spader och ruter. Sedan förnekar han extra längd och visar med fördelningen s är första honnörsrelä, och visar ett ess, två kungar och en dam. s frågar var damen finns och s 5s visar klöver dam. Till sist frågar efter knektar, och visar två i samma färg. ser att han kan stjäla två hjärter och saka två spaderhackor på höga ruter, och kan bjuda storslammen i klöver. föreslår att man har ett bättre kontrakt i hjärter. 4h börjar med startrelä men bryter sedan ut och visar hjärterfärg med en stark 8 (9)

9 Det andra exemplet kommer från G. Grøtheim, Viking Club Precision. s E s K-D-kn-4 h 4 h E-kn-6-3 d E-K-10-5 d 8-2 c D-8 c K-kn-2 4s 6s visar 54+ i spader och ruter, och sedan exakt s är första honnörsrelä och visar två ess av samma form, (måste vara ruter och spader). visar sedan en kung. Slammen är svår att bjuda i naturliga system. Om har en extra hjärter i stället för en spader är den ju hopplös med hjärterutspel. För att vara ett reläsystem är det beskrivna systemet enkelt, men frågan är om det är enkelt nog. Är det världens enklaste reläsystem? Det överlåter jag åt läsaren att ta ställning till. c d h s 9 (9)