32 - Lögde älv. Kalkade åtgärdsområden

Transkript

1 32 - Lögde älv 32 - Lögde älv Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Bjurvattsbäcken Bladtjärnsbäcken Blåbergsjöbäcken Holmsjöbäcken Karlsbäcken Kullmyrbäcken/Fjällbäcken Mettjärnbäcken Mjösjöån Mossavattsbäcken Risängesbäcken Rundbäcken Råtjärnbäcken Stockbäcken Stordalslidbäcken Sågbäcken Referensområden Referensområde Areal(ha) Referensområde Areal(ha) Röjvattsbäcken

2 32 - Lögde älv 32 - Lögde älv Allmänt Lögdeälvens källflöden är belägna inom den södra delen av Stöttingfjället i Vilhelmina kommun. Älven rinner genom Åsele, Bjurholm och Nordmalings kommun och mynnar i Nordmalingsfjärden. Avrinningsområdet är på km 2 och älven faller 526 meter på en totalsträcka av 19 mil. Sjöarna utgör 4 % av avrinningsområdet. Lögdasjön är särklassigt störst, följd av Stor-Holmsjön och Mjösjön. Geologi Berggrunden tillhör urberget och domineras helt av granit och gnejs. I avrinningsområdets övre del dominerar moränmarker. I den nedre delen, under HK, finns förhållandevis stora arealer med tunt jordtäcke och kalt berg, men även inslag av finare material i dalgångarna. Naturvärden Lögdeälven är klassad som riksintresse för naturvård och utgör också Natura-2000 område. Laxbeståndet är mycket skyddsvärt. Reproduktionsarealen har beräknats till 95 ha och den potentiella smoltproduktionen till /år. Fram till 1998 var föryngringen svag, därefter har en markant förbättring inträffat. Vid elfisken 2005 låg medeltätheten för 8 lokaler på 11 årsungar av lax/100m 2, vilket är en mycket bra notering. Laxfisket under 2005 gav ca 70 laxar med en toppnotering på 11 kg. Lögdeälvens havsöringspopulation är mycket värdefull. Havsöringen nyttjar i stor omfattning biflödena i älvens nedre del som reproduktionsområden. Särskilt viktiga är Mjösjöån, Sågbäcken, Rundbäcken och Stockbäcken. Vid provfisken under 2005 visade framför allt Stockbäcken höga yngeltätheter, med upp mot och över 100 årsungar/100 m 2 på ett par lokaler. I älven är tätheterna av naturliga skäl betydligt lägre och brukar ligga på 1-3 årsungar/100 m 2. Havsöringsfisket är omfattande. Under 2005 rapporterades ca 250 havsöringar på spöfiske. I älven finns också harr och i Lögdasjön finns ett isolerat bestånd av siklöja.utter finns i Täthet av laxungar i Lögdeälven. Från och med 1998 ses en mycket positiv utveckling. hela älven och även i biflödena. Flodpärlmussla förekommer i spridda bestånd längs älven och i ett par biflöden. Antal yngel/100 m Årsungar Äldre Påverkan Lögdeälven är opåverkad av vattenkraft. Älven har varit allmän flottled och rensningsarbeten har därigenom utförts i forsarna. Även de större biflödena har flottats och förutom rensningar finns en del andra lämningar som utgör vandringshinder. Fällforsfallet utgjorde tidigare ett naturligt vandringsstopp. Fisktunneln innebär att lax och havsöring numera kan vandra upp till Lögdasjön. Försurning Lögdeälven har varit PMK-station sedan 1975 och provtagits månatligt. I maj 1977 och 1989 uppmättes ph 5,95, vilket är de lägst registrerade värdena. Eftersom provtagningen inom PMK inte är inriktad på episoder har sannolikt ph varit lägre än det uppmätta. Under vårfloden 1998 genomfördes en episodstudie med tät provtagning under hela våren. ph sjönk som lägst till 6,3 och oorganiskt aluminium var som mest 20 μg/l (figuren). Trots att vårfloden 1998 var kraftig uppträdde således varken låga ph-värden eller höga halter av oorganiskt aluminium. Kartan över episodförsurning visar att avrinningsområdet är kraftigt påverkat och att vattnen inom Nordmalings kommun är särskilt utsatta. Även inom delar av Bjurholms kommun är episodförsurningen kraftig. Trots att stora delar av avrinningsområdet är försurningspåverkat är således inte Lögdeälvens huvudfåra påtagligt påverkad. Delvis beror detta på att alla större biflöden nedströms Lögdasjön är kalkade. Räknat på hela Lögdeälvens avrinningsområde har älven tillförts kalk motsvarande en årlig arealdos på kg/ ha sedan 1990-talets början. Detta betyder att alkaliniteten vid högflöde har höjts med ca 0,04-0,06 mekv/l. Utan kalktillskott skulle alkaliniteten varit nära noll under flera vårflöden under och 2000-talet, vilket skulle resulterat i förödande låga ph-värden för lax. Kalkning Lögdeälvens huvudfåra har aldrig utgjort målområde för kalkningen. Sågbäcken och Rundbäcken började kalkas 1985 respektive 1986 och var därmed länets första vattendragskalkningar. Kalkningen av Stockbäcken påbörjades 1989 och Risängesbäcken Även kalkningarna i Åsele startade tidigt, i slutet på 1980-talet. Kalkningarna inom Bjurholm startade , med undantag för källsjöarna i Mjösjöån som kalkades redan Den senaste kalkningen som påbörjades var Bladtjärnsbäcken, där en doserare installerades Från Lögdasjön till mynningen kalkas samtliga biflöden av betydelse. Ovan Lögdasjön genomfördes en del mätningar under vårfloden 1993 i såväl Lögdån som i biflödena. ph-värdena var som lägst strax under 6,0 på flertalet provpunkter. Detta föranledde inga ytterligare kalkningsinsatser. 2 ph 7 6,6 6,2 5,8 5, ph ph och oorganiskt aluminium i Lögdeälven från vårfloden ph var som lägst 6,30 och halten av oorganiskt aluminium som högst 20 μg/l. Gränsvärdena för påverkan på lax brukar anges till just ph 6,3 samt 30 μg/l i oorganiskt aluminium Oorganiskt aluminium Oorganiskt aluminium (ug/l)

3 -Bjurvattsbäcken- Bjurvattsbäcken Åtgärdsområdets ID: 2403Atgbjurvattsb Huvudman: Bjurholms kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 1992 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000) Kommun: Bjurholm Åtgärdsområdets areal: ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 20,8 km Vattendragslängd som målområde: 6,5 km Antal kalkade målsjöar(yta): 2 (53,4 ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): 3(64,4 ha) Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Bjurvattsbäcken är biflöde till Lögdeälven. Bäcken var måttligt sur innan kalkning och lägsta registrerade ph var 5,90. Bottenfaunaprover saknas från innan kalkning och elfisket visade hyfsad täthet av öringungar. Sammantaget antyder detta att vattendraget var förhållandevis lite påverkat av försurning. Uppgift saknas om fisket och fiskets utveckling. Bjurvattsbäcken domineras av forsande vatten och mynningsområdet hyser också fina reproduktionslokaler. En kilometer från mynningen finns ett naturligt vandringshinder som möjligen kan passeras av större öring i samband med högflöden. Lill-Bjurvattsbäcken och Bjurvattsbäckens övre delar domineras också av strömmande vatten, men bäckarna är förhållandevis små. Bäckarna hyser bestånd av stationär öring. Sedan fisktunneln byggdes i Lögdeälven kan även havsöring nå bäcken. Vi har dock inga uppgifter på att havsöring har lekt i bäcken. Däremot så har vi fångat en del laxungar i bäckens mynning, vilket visar att bäcken nyttjas som uppväxtområde för Lögdeälvens laxbestånd. Lill-Bjurvattnet hyser gädda, abborre, gärs och mört. Stor-Bjurvattnet hyser Abborre, gädda och lake. Motivet för kalkningen är stationär öring, havsöring och lax. Lögdeälven är riksintresse och Natura 2000-område. Kalkningen startade 1992 och baseras huvudsakligen på våtmarkskalkning. Sjöarna har kalkats vid ett fåtal tillfällen. Kalkningen har fungerat bra sedan starten och uppvisar också hög effekt i förhållande till kalkdosen. 3

4 -Bjurvattsbäcken- Målområden - bakgrundsdata Bjurvattsbäcken ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Stor-Bjurvattnet sjö 39, , ,3 5,60 6,0 B Lill-Bjurvattnet sjö 13, ,0 12, ,3 5,70 6,0 C Bjurvattsbäcken vdr 4, ,90 6,0 D Lill-Bjurvattsbäckenvdr 2, ,6 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Stor-Bjurvattnet Abborre, gädda, lake B Lill-Bjurvattnet Abborre, gädda, gärs, mört C Bjurvattsbäcken Bäcknejonöga, elritsa, gädda, havsöring, lax, stationär öring, stensimpa D Lill-Bjurvattsbäcken Stationär öring, stensimpa Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 11/ Gäddtjärnen VK-styr / Lill-Bjurvattnet VK-mål / Stor-Bjurvattnet VK-mål 1 1 Vattendrag - vattenkemi Bjurvattsbäcken, mynningen VK-mål Gäddtjärnbäcken, vid väg VK-styr Lill-Bjurvattsbäcken, Nyland VK-mål Stor-Bjurvattsbäcken, Nyland VK-mål 4 Vattendrag - bottenfauna Bjurvattsbäcken, Nedre Nyland BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Lill-Bjurvattsbäcken, Nedre Nyland EF-vdr Stor-Bjurvattsbäcken, ovan Lill-Bjurvattsb.EF-vdr Bjurvattsbäcken, kraftledningen EF-vdr 1 Biologisk återställning - genomförda åtgärder Inga åtgärder har hittills genomförts. 4

5 -Bjurvattsbäcken- Biologisk återställning - planerade åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 1 Lill-Bjurvattsbäcken Heltrumma, betong 0,35 Byte halvtrumma Det finns inga mänskligt orsakade vandringshinder som utgör totalt vandringsstopp. Det svåraste vandringshindret, som är beläget ca en kilometer från mynningen, är naturligt. Bäckens nedre del rinner genom finsedimentmarker och där finns ett dike som tidvis bidrar med mycket finmaterial. Vid dikets mynning bör en sedimentfälla anordnas. Ca 100 meter från Lill- Bjurvattsbäckens mynning finns en cementtrumma som utgör partiellt hinder (ID 1, bild 1). Trumman ska bytas mot en halvtrumma, en åtgärd som är planerad till Bjurvattsbäcken Bild 1. Mindre cementtrumma (φ 80 cm) belägen ca 100 meter uppströms Lill- Bjurvattsbäckens utflöde i Bjurvattsbäcken. 5

6 -Bladtjärnsbäcken- Bladtjärnsbäcken Diken Åtgärdsområdets ID: 2401Atgbladtjärnsb Huvudman: Nordmalings kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Våren 1995 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000) Kommun: Nordmaling och Örnsköldsvik Åtgärdsområdets areal: ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 7,0 km Vattendragslängd som målområde: 7,0 km Antal kalkade målsjöar(yta): Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Bladtjärnsbäcken är biflöde till Lögdeälven. Bäcken var måttligt sur innan kalkning och lägsta registrerade ph var 5,70. Bottenfaunan hyste känsliga arter som Ephemera danica och Hydropsyche saxonica. Reproduktionen av öring var i huvudsak svag. Enligt uppgift försämrades fisket avsevärt från 1960-talet. Tidigare fångades bra med harr i bäckens nedre del och även hyfsat med öring. Bladtjärnsbäcken domineras av strömmande/stråkande vatten. De nedersta kilometrarna meandrar och innehåller bara kortare partier med forsar och lämpliga reproduktionsområden. Från Nygårdsheden och ca 1,5 km uppströms finns de finaste öringbiotoperna med omväxlande forsar och sel. Ovanför detta område är bäcken huvudsakligen lugnflytande upp till doseraren. Bäcken utgör reproduktionsområde för havsöring och hyser bestånd av stationär öring, harr, gädda och abborre. De nedre delarna utgör även uppväxtområde för lax. Fiske har bedrivits efter stationär öring och harr. I den övre delen fångades även gädda och abborre. En fisketur på 1940-talet kunde resultera i 5-6 öringar och någon enstaka harr. Harren kunde väga drygt ett kilo. Motivet för kalkningen är stationär öring, harr, havsöring och lax. Lögdeälven är riksintresse för naturvård och Natura 2000-område. Kalkningen startade 1995 och bedrivs med en doserare som är belägen i Örnsköldsviks kommun, på vägen mellan Norrfors och Trehörningsjö. 6

7 Målområden - bakgrundsdata -Bladtjärnsbäcken- ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Bladtjärnsbäcken vdr 7, ,70 6,0 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Bladtjärnsbäcken Abborre, bäcknejonöga, elritsa, gädda, harr, havsöring, lake, lax, mört, stationär öring, stensimpa Bladtjärnesbäcken Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi Vattendrag - vattenkemi Bladtjärnsbäcken, nygårdsheden VK-mål Bladtjärnsbäcken, ovan dos VK-styr 20 1 Vattendrag - bottenfauna Bladtjärnbäcken, Nygårdsheden BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Bladtjärnsbäcken, 300m ovan mynningenef-vdr Bladtjärnsbäcken, mynningen EF-vdr Bladtjärnsbäcken, Brånaberget EF-vdr 1 7

8 -Bladtjärnsbäcken- Inga åtgärder har hittills genomförts. Biologisk återställning - genomförda åtgärder Bladtjärnsbäcken Biologisk återställning - planerade åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 1 Bladtjärnsbäcken Slamförande diken Sedimentfällor Bladtjärnsbäcken Heltrumma, stål 0,3 Byte halvtrumma Vid den tidigare använda odlingsmarken ca en kilometer nedströms Ängestjärnen finns ett antal diken som periodvis kan vara tämligen rika på finsediment (ID 1, bild 1). Dessa borde åtgärdas med sedimentfällor, alternativt fyllas igen. Det finns inga allvarligare vandringshinder på sträckan från doseraren till mynningen. Ca en kilometer nedströms doseraren finns en vägtrumma som utgör partiellt hinder (ID 2, bild 2). Vattenhastigheten är hög genom trumman och vid nederkanten finns ett fall på ungefär 30 cm. Trumman kommer att bytas mot en valvbåge under januari Bild 1. Ett av de sedimentförande dikena ca 2 km nedströms Ängestjärnen. Bild 2. Ca en kilometer nedströms doseraren finns en partiellt hindrande trumma av stål. Bild 1 Bild 2 8

9 -Blåbergssjöbäcken- Stenutläggning Blåbergssjöbäcken Åtgärdsområdets ID: 2403Atgblåbergsjöb Huvudman: Bjurholms kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Vintern 1991 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000) Kommun: Bjurholm Åtgärdsområdets areal: ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 7,9 km Vattendragslängd som målområde: 2,5 km Antal kalkade målsjöar(yta): Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): 9 (148 ha) Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Blåbergssjöbäcken är biflöde till Lögdeälven. Bäcken var måttligt sur innan kalkning och lägsta registrerade ph var 5,80. Bottenfaunan hyste känsliga arter innan kalkningen startade, bland annat Philopotamus montanus. Genomförda elfisken visade dock på svag öringföryngring och avsaknad av lax. Enligt uppgift hade fisket försämrats i bäcken, men det är oklart om detta går att sammankoppla med försurningspåverkan. Sammantaget antyder underlaget att vattendraget var förhållandevis måttligt påverkat av försurning. Blåbergssjöbäckens nedersta del består av en forssträcka med homogent bottensubstrat, utan inslag av större sten och block. Uppströms sträckan finns ett ganska långt område med strömmande-forsande karaktär där bottnarna domineras av grus och sten/block. Därefter följer ett ganska lugnflytande parti upp till Gransjön. Bäcken från Blåbergssjön är i huvudsak lugn till strömmande i karaktären med botten av finmaterial och en del block. Bäckarna hyser bestånd av stationär öring. Sedan fisktunneln byggdes i Lögdeälven kan även havsöring och lax nå bäcken. Vid elfiske 2005 erhölls 52 årsungar av lax/100 m 2 på den nedersta lokalen. Blåbergssjöbäcken har ett bestånd av flodpärlmussla. Utter har observerats vid bäcken. Fisket har bedrivits efter öring och varit ganska bra. Huvuddelen av fångsten var kring 20 cm, men en del vägde upp mot 0,5 kilo. Motivet för kalkningen är stationär öring, havsöring, lax och flodpärlmussla. Lögdeälven är riksintresse och Natura 2000-område. Kalkningen startade vintern 1991 och baseras huvudsakligen på sjökalkning. Sedan 1997 kalkas också ett par våtmarker vid Hötjärnen. Kalkningen har fungerat bra sedan starten. 9

10 -Blåbergssjöbäcken- Målområden - bakgrundsdata Blåbergssjöbäcken ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Blåbergssjöbäcken vdr 2, ,80 6,0 B Blåbergssjön BF vdr 0, ,0 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Blåbergssjöbäcken Elritsa, gädda, harr, havsöring(?), lake, lax, mört, stationär öring, stensimpa/flodpärlmussla B Blåbergssjön BF Stationär öring, stensimpa Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 16/ Hötjärnen VK-styr 1 18/ Grubbtjärnen VK-styr / Lapptjärn VK-styr 1 20/ Lill-Viskatjärnen VK-styr 1 21/ Lill-Viskasjön VK-styr / Ålidtjärnen VK-styr 1 24/ Gransjön VK-styr / Blåbergsjön VK-styr / Långtjärn VK-styr 1 Vattendrag - vattenkemi Blåbergssjöb, Nylandsvägen VK-mål Blåbergssjöb, nedan lapptjärn VK-styr Blåbergsjön BF, mynningen VK-mål 4 0 Vattendrag - bottenfauna Blåbergssjöbäcken, öst om väg BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Blåbergssjöbäcken, kraftledningen EF-vdr Blåbergssjöbäcken, mynningen EF-vdr Blåbergssjön, nedan Lapptjärnen EF-vdr 1 Biologisk återställning - genomförda åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) 3 Blåbergssjöbäcken Raserad bro Riven 2006 ingår i Blåbergssjöbäcken Dubbeltrumma, betong Ersatt med bro Blåbergssjön BF Damm Ersatt m överfallströskel Blåbergssjöbäcken Heltrumma, betong Ersatt m valvbåge av stål 2006? Bäcken hyser generellt mängder av rester efter flottningsepoken. Utloppsdammar i sjöarna och halvt raserade rännor är vanligt. Dessutom finns rensningar och andra modifieringar gjorda i bottensubstratet. Mitt på sträckan mellan Gransjön och mynningen fanns en raserad bro som utgjorde partiellt hinder (ID 3, bild 1). Denna rensades bort under 2006 (bild 2). Där vägen från Övre Nyland passerar bäcken fanns en dubbeltrumma av betong (ID 4, bild 3). Trummorna var för högt lagda. Under 2006 ersattes trummorna med en 11 meter lång träbro (bild 4). Dammen i utloppet till Blåbergssjön utgjorde vandringsstopp (ID 5). Dammen ersattes med en överfallströskel under 2006 (bild 5). Dessutom fanns en trumma strax nedan Gransjön som vilade på stockar och utgjorde ett svårt vandringshinder (ID 6, bild 6). Trumman ersattes med en valvbåge av stål under 2006 (bild 7). 10

11 -Blåbergssjöbäcken- Blåbergssjöbäcken Bild 1. Raserad bro belägen ungefär mitt på sträckan mellan Gransjön och mynningen. Bild 2. Resterna av den raserada bron grävdes bort under sommaren Bild 3. För högt liggande trummor under vägen från Övre Nyland. Bild 4. Trummorna ersattes med en bro under Tillverkare: Svenska Träbroar. Entr.: Bjurholms Lastbilscentral. Bild 5. Dammen nedan Blåbergssjön revs bort och ersattes av en överfallströskel av natursten som bibehåller vattennivån i sjön. Tröskeln kommer att justeras för att ytterligare underlätta för fiskvandring. 11

12 -Blåbergssjöbäcken- Blåbergssjöbäcken Bild 6. Strax nedan Gransjön fanns denna högt lagda trumma som vilade på stockar och utgjorde ett svårt hinder. Bild 7. Trumman ersattes 2006 med en valvbåge av stål. Biologisk återställning - planerade åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 1 Blåbergssjöbäcken Flottningsrester Partiell återställning Blåbergssjöbäcken Flottningsrester Partiell återställning Blåbergssjöbäcken Damm 0,25 Riv Blåbergssjöbäcken Flottledsrensat Stenutläggning Blåbergssjöbäcken Damm 0,5 Riv Ett par hundra meter från mynningen finns terassliknande formationer som möjligen kan ha arrangerats för att reglera vattenflödet i flottningsrännor (ID 1 och 2, bild 8). Dessa utgör partiella vandringshinder men är inte aktuella för åtgärd. Om målområdet utvidgas upp till Lill-Viskasjön finns utloppsdammar i Grubbtjärnen (ID 7, bild 9) och Lill-Viskasjön (ID 9, bild 10). Bägge dammarna är delvis raserade och utgör partiella hinder. De kan rivas med såg och spett. Mellan Lill-Viskasjön och Grubbtjärnen är bäcken hårt flottledsrensad (ID 8). Åtgärd kan bli aktuell om några år. Bild 8. Flottningsrester i form av terassliknande strukturer. I Blåbergssjöbäckens nedre parti finns ett par sådana lämningar som utgör partiella vandringshinder. Bild 9. Damm i utloppet av Grubbtjärnen. Bild 10. Damm i utloppet av Lill-Viskasjön. 12

13 -Holmsjöbäcken- Holmsjöbäcken Åtgärdsområdets ID: 2403Atgholmsjöb Huvudman: Bjurholms kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Vintern 1991 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000) Kommun: Bjurholm Åtgärdsområdets areal: ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 23,5 km Vattendragslängd som målområde: 16,3 km Antal kalkade målsjöar(yta): 4 (655,4 ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): 11 (415 ha) Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Holmsjöbäcken är ett av Lögdeälvens största biflöden. Bäcken var måttligt sur innan kalkning och lägsta registrerade ph var 6,05. Bottenfaunan hyste Ceratopsyche nevae, vilket är en index 4-art som indikerar att ph inte varit under 5,5. Genomförda elfisken visade dock på svag öringföryngring. Fisket efter öring försämrades i bäcken under 1960-talet. Sammantaget antyder underlaget att vattendraget var förhållandevis måttligt påverkat av försurning. Holmsjöbäckens nedersta del består av en rensad forssträcka på ca 0,5 km som delvis restaurerats. Därefter följer en lugnflytande sträcka på ca en kilometer. Ovanför vidtar nya forsar som dock är rensade och uppströms dessa, fram till Abborrtjärnarna, åter ett parti med lugnvatten. Mellan Lång- Viskasjön och Abborrtjärnarna är bäcken åter av forsande karaktär, men även tydligt påverkd av flottning. Bland annat finns en grävd fåra som rinner parallellt med bäcken. Mellan Gåstjärnen och Lång-Viskasjön finns längre partier av såväl lugnflytande som forsande karaktär. Från Mörtsjön till Gåstjärnen är bäcken i huvudsak lugnflytande. Målområdets översta parti, mellan Stor-Holmsjön och Mörtsjön, präglas av forsande vatten. Röttjärnbäcken är brant och domineras av grovblockiga forsar. Bäckarna hyser bestånd av stationär öring. Sedan fisktunneln byggdes i Lögdeälven kan även havsöring och lax nå Holmsjöbäcken. Strömfiske har bedrivits efter öring och varit ganska bra. Tidigare kunde en fisketur resultera i 8-10 öringar med en storlek runt 20 cm. I anslutning till sjöarna fångades även gädda. Motivet för kalkningen är stationär öring och havsöring och i sjöarna fritidsfiske. Lögdeälven är riksintresse och Natura 2000-område. Kalkningen startade vintern 1991 och baseras på sjökalkning. Biflödet Röttjärnbäcken kalkas via våtmarker. Kalkningen har fungerat bra sedan starten. 13

14 -Holmsjöbäcken- Målområden - bakgrundsdata Holmsjöbäcken ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Börtingtjärnen sjö 6, ,1 5,20 5,6 B Lång-Viskasjön sjö 123, ,5 6,0 C Mörtsjön sjö 33, , ,2 6,20 6,0 D Stor-Holmsjön sjö 491, , ,4 5,80 6,0 E Röttjärnbäcken vdr 3, ,20 5,6 F Holmsjöbäcken vdr 12, ,05 6,0 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Börtingtjärnen Insjööring B Lång-Viskasjön Abborre, gädda, lake, mört C Mörtsjön Abborre, benlöja, gädda, lake, mört D Stor-Holmsjön Abborre, benlöja, gädda, lake, mört E Röttjärnbäcken Gädda, lake, stationär öring, stensimpa F Holmsjöbäcken Abborre, bäcknejonöga, gädda, havsöring(?), lax, stationär öring, stensimpa Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 36/ Holmtjärnen VK-styr 1 37/ Långvattnet VK-styr 1 39/ Ottervattnet VK-styr 1 41/ Volgsjön VK-styr 1 43/ Stor-Holmsjön VK-mål / Mörtsjön VK-mål / Svanaträsket VK-styr / Lång-Viskasjön VK-mål / Stensjön VK-styr / Volvsjön VK-styr / Börtingtjärnen VK-mål 1 1 Vattendrag - vattenkemi Holmsjöbäcken, ned abborrtjärn VK-mål Röttjärnbäcken, väg 92 VK-mål Holmsjöbäcken, ned gåstjärnen VK-mål Holmsjöbäcken, mynningen VK-mål Djupbäcken, mynningen VK-styr 2 0 Vattendrag - bottenfauna Holmsjöbäcken, Lomtjärnkullen BF-vdr Röttjärnbäcken, väg 92 BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Holmsjöbäcken, mynningen EF-vdr Holmsjöbäcken, ovan Långviskasjön EF-vdr Röttjärnbäcken, Väg 92 EF-vdr Röttjärnbäcken, Råtjärnberget EF-vdr 1 14

15 Inga åtgärder är ännu genomförda. -Holmsjöbäcken- Biologisk återställning - genomförda åtgärder Biologisk återställning - planerade åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 1 Holmsjöbäcken Flottningsdamm 0,1 Riv, överfallströskel Holmsjöbäcken Flottningsdamm 1,0 Riv/överfallströskel Holmsjöbäcken Vägtrumma 0,6 Byt t bro Holmsjöbäcken Flottningsdamm 0,1 Riv/överfallströskel Holmsjöbäcken Flottningsdamm 1,0 Riv/överfallströskel Holmsjöbäcken Flottningsdamm Riv/överfallströskel Holmsjöbäcken Bäcken hyser generellt mängder av rester efter flottningsepoken. Flera sträckor är rensade och bör restaureras. Flera sjöar har dammar i utloppen som utgör vandringshinder. Högst prioriterad är dammarna vid Lång-Viskasjön (ID 1, bild 1), Mörtsjön (ID 4, bild 2) och Stor- Holmsjön (ID 5, bild 3). Dammen i Lång-Viskasjön utgörs av stockar. Dammen har en liten dämmande effekt och bör ersättas med en liten överfallsdamm. I anslutning till dammen ska även en avstängd fåra öppnas. Dammen i Mörtsjön utgör vandringsstopp. Även denna damm utgörs av stockar som enkelt kan avlägsnas. Dammen har en liten dämmande effekt och eventuellt krävs en mindre överfallströskel. Dammen i Stor-Holmsjön dämmer sjön med ungefär en meter och måste ersättas av en överfallströskel av natursten. Nedströms dammen är bäcken rensad och i samband med åtgärd av dammen ska sten återläggas på en sträcka av ca 200 meter. Dammar finns också utanför målområdet. Högst prioriterad av dessa är dammen i utloppet av Stensjön (ID 2, bild 5), vilken utgör vandringsstopp och därmed hindrar fisk att vandra upp från Holmsjöbäcken till Röttjärnbäcken. Dammen dämmer sjön med ca en meter och ska ersättas med en överfallsdamm. Nedströms dammen ska sten återföras på en sträcka av ca 50 meter. Dammen i utloppet till Svanaträsket utgör likaledes vandringsstopp (ID 6, bild 6). Denna ska också ersättas med en överfallströskel. Bäcken passeras även av några vägar. Nedströms Gåstjärnen, på sträckan mellan Mörtsjön och Lång-Viskasjön finns en vägtrumma som utgör partiellt hinder (ID 3, bild 4). Trumman ska bytas mot en valvbåge eller enklare bro. Med tanke på att bäcken är så bred där, 6-7 m, verkar alternativet med en enklare bro mest realistiskt. Nedströms trumman och till Lång-Viskasjön finns en rensad sträcka. I samband med borttagandet av trumman planeras en del stenutläggning på sträckan. Bild 1. Dammen i Lång-Viskasjöns utlopp utgör partiell vandringshinder. Dammen dämmer sjön med någon decimeter. Den ska ersättas med en överfallströskel.. 15 Bild 2. Dammen i Mörtsjöns utlopp utgör vandringsstopp. Dammen har bara en liten dämmande effekt och kan möjligen utrivas utan att ersättas.

16 -Holmsjöbäcken- Holmsjöbäcken Bild 3. Dammen i Stor-Holmsjöns utlopp utgör vandringsstopp. Eftersom dammen reglerar vattennivån i sjön måste den ersättas med en vandringsbar överfallströskel. Bild 4. Vägtrumma i Holmsjöbäcken, nedströms Gåstjärnen. Trumman ska ersättas med en balkbro. Bild 5. Dammen i Stenträskets utlopp utgör vandringsstopp. Eftersom dammen reglerar vattennivån i sjön måste den ersättas med en vandringsbar överfallströskel. Bild 6. Dammen i Svanaträskets utlopp utgör vandringsstopp. Eftersom dammen reglerar vattennivån i sjön måste den ersättas med en vandringsbar överfallströskel. 16

17 -Karlsbäcken- Karlsbäcken Åtgärdsområdets ID: 2403Atgkarlsbäcken Huvudman: Bjurholms kommun Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 1991 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000) Kommun: Bjurholm Åtgärdsområdets areal: ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 39,3 km Vattendragslängd som målområde: 23,7 km Antal kalkade målsjöar(yta): 7 (127,1 ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): 13 (284 ha) Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Karlsbäcken är ett av Lögdeälvens största biflöden. Bäcken var relativt sur innan kalkning och lägsta registrerade ph var 5,40. I bäckens nedre del förekom känsliga bottenfaunataxa innan kalkningen startade. Genomförda elfisken visade på hyfsad öringföryngring i Karlsbäckens nedre del samt i Blåtjärnbäcken. I jämförelse med och 1950-talet har fisket efter öring försämrats. Sammantaget antyder underlaget att vattendraget var förhållandevis måttligt påverkat av försurning, trots relativt låga ph-värden. Sträckan mellan Karlstjärnen och mynningen utgör en komplex miljö med allt från lugnvatten till forsar. Området hyser reproduktionsområden och fina öringhabitat för större fisk. Sträckan har flottledsrensats men restaurering har skett på en kilometerlång sträcka närmast Karlstjärnen. Området mellan Långsjön och Karlstjärnen är likaledes fint för öring med omväxlande biotoper från sel till fors. Dock är forssträckorna bitvis hårt flottledsrensade. Blåtjärnbäcken domineras av strömmande vatten och är därmed mer lämplig som biotop för större öring. Bäckarna hyser bestånd av stationär öring. Sedan fisktunneln byggdes i Lögdeälven kan även havsöring och lax nå Karlsbäcken. Strömfiske har bedrivits efter öring, abborre och gädda. Fisket efter öring var bra och individer upp mot 40 cm fångades. Motivet för kalkningen är stationär öring och havsöring samt fritidsfiske i sjöarna. I Blåtjärnbäcken finns flodpärlmussla. Lögdeälven är riksintresse och Natura 2000-område. Kalkningen startade hösten 1991 och baseras huvudsakligen på våtmarker, men även sjöarna kalkas. Kalkningen har fungerat bra sedan starten. 17

18 -Karlsbäcken- Målområden - bakgrundsdata Karlsbäcken ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Grundtjärnen sjö 18, , ,6 6,30 6,0 B Ljustjärnen sjö 3, ,1 5,60 6,0 C Karlstjärnen sjö 21, , ,1 6,0 D Sexvattnet sjö 25,3 333 uppgift saknas 6,00 6,0 E Rislidtjärnen sjö 19, , ,3 5,90 6,0 F Bågatjärnen sjö 25, , ,7 6,20 6,0 G Blåtjärnen sjö 13, ,9 6,10 6,0 H Karlsbäcken vdr 19, ,40 6,0 I Blåtjärnbäcken vdr 4, ,00 6,0 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Grundtjärnen Insjööring, röding B Ljustjärnen Insjööring, mört C Karlstjärnen Abborre, gädda, gärs, mört D Sexvattnet Abborre, gädda, lake, mört E Rislidtjärnen Abborre, insjööring, mört F Bågatjärnen Insjööring, lake, mört, röding G Blåtjärnen Elritsa, insjööring, lake, mört, röding H Karlsbäcken Abborre, bäcknejonöga, elritsa, harr, havsöring(?), gädda, lake, mört, stationär öring, stensimpa I Blåtjärnbäcken Bäcknejonöga, elritsa, lake, stationär öring, stensimpa/ flodpärlmussla Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 56/ Sexvattnet VK-mål / Stabbursjön VK-styr 1 58/ Båtsjön VK-styr 1 59/ Stor-Rentjärnen VK-styr 1 60/ Holmsjön VK-styr 1 61/ Långsjön VK-styr 1 62/ Tosktjärnen VK-styr 1 63/ Grundtjärnen VK-mål / Karlstjärnen VK-mål / Rislidtjärnen VK-mål / Bågatjärnen VK-mål / Blåtjärnen VK-mål / Ljustjärnen VK-mål 1 1 Vattendrag - vattenkemi Karlsbäcken, väg 535 VK-mål Sexvattenbäcken, vid väg VK-styr Karlsbäcken, väg inlo holmsjön VK-styr Norebäcken, väg inlo holmsjön VK-styr Karlsbäcken, stor-risliden VK-mål Blåtjärnbäcken, vid väg VK-mål Grundtjärnbäcken, inlo karlstj VK-styr 2 0 Vattendrag - bottenfauna Karlsbäcken, Karlsbäck BF-vdr Karlsbäcken, Stor-Risliden BF-vdr Blåtjärnbäcken BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Blåtjärnbäcken, vägen EF-vdr Karlsbäcken, nedan vägen EF-vdr Karlsbäcken, Rågångsberget EF-vdr Karlsbäcken, nedan Karlstjärnen EF-vdr 1 18

19 Biologisk återställning - genomförda åtgärder -Karlsbäcken- ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) 1 Karlsbäcken Vägtrumma Tröskling Karlsbäcken Flottningsdamm Överfallströskel Karlsbäcken Heltrumma, plåt Tröskling 2006 Ingår i Karlsbäcken Skibord av sten Omlöp Karlsbäcken Flottningsdamm Överfallströskel 2000? Bäcken hyser generellt mängder av rester efter flottningsepoken. I Långsjöns utlopp finns en flottningsdamm som raserades för några år sedan. Dammen ersattes med en överfallströskel genom markägarens försorg (ID 9, bild 1). Vid extremt låga flöden utgör dammen fortfarande ett vandringshinder p g a att den är otät (bild 2). Nedan dammen finns ett skibord av sten som utgör ett partiellt vandringshinder (ID 8, bild 3). Problemet åtgärdades 2006 med ett litet omlöp längs ena kanten. Nedströms Karlstjärnen genomfördes en flottledsrestauering 1999 på en sträcka av ca en kilometer. Denna åtgärden och överfallströskeln i Långsjöns utlopp gjordes utan bidrag för biologisk återställning. Sommaren 2006 åtgärdades två trummor i Karlsbäcken (ID 1, bild 6 och 7 och ID 7, bild 3 och 4) genom att fallet i nedkant av trummorna trösklades upp med sten och block åtgärdades även dammen i Karlstjärnen (ID 4, bild 8 och 9) genom att dämmande sättar ersattes av en överfallströskel. En viss justering av tröskeln återstår att göra. Karlsbäcken Bild 1. Åtgärdad damm i utloppet till Långsjön. Bild 2. Vid extrema lågflöden syns det att dammen i Långsjön är otät, vilket skapar ett vandringshinder.. Bild 3. Skibordet av sten utgjorde tidigare ett svårt hinder vid lågvatten. I bildens högra del ses nedre delen av ett omlöp som anlades Bild 4. Vandringshindrande trumma i Karlsbäcken, vid Rågångsberget. Bild 5. Trumman vid Rågångsberget trösklades upp Dessutom återfördes sten till bäckfåran nedströms trumman. 19

20 -Karlsbäcken- Karlsbäcken Bild 6 (ovan). Vägtrumman under stora vägen i Karlsbäck utgjorde ett partiellt vandringshinder. Med hjälp av sten och block gjordes 2006 en tröskel för att underlätta fiskvandring. Bild 7 (höger). Uppströms trumman restaurerades en rensad sträcka i samband med åtgärderna nedströms trumman. Bild 8. Flottningsdamm i utloppet av Karlstjärnen som utgjorde totalt vandringsstopp. Bild 9. Flottningsdamm ersattes under 2006 av en överfallströskel. Biologisk återställning - planerade åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 2 Blåtjärnbäcken Heltrumma, plåt 0,2 Byte halvtrumma Blåtjärnbäcken Heltrumma, plåt 0,4 Byte halvtrumma Rislidtjärnbäcken Heltrumma, betong 0,2 Byte halvtrumma Rislidtjärnbäcken Heltrumma, betong 0,2 Byte halvtrumma Toskråbäcken Heltrumma Byte halvtrumma Stabbursjöbäcken Heltrumma Byte halvtrumma Blåtjärnbäcken passeras vid två tillfällen av samma skogsbilväg (ID 2 och 3, bild 10 och 11). Bägge passagerna utgör vandringshinder beroende på att trummorna ligger för högt. Trummorna ska bytas mot halvtrummor. I Rislidtjärnbäcken ovan Bågatjärnen ligger ytterligare två vandringshindrande trummor som behöver bytas ut mot halvtrummor (ID 5 och 6, bild 12 och 13). Dessutom finns tre trummor i biflöden utanför målområdet som bör bytas (ID 9: Stabbursjöbäcken, ID 10: Norebäcken, ID 11: Toskråbäcken. Dessa åtgärder är dock lågprioriterade. Eventuellt tillkommer även ytterligare flottledsåterställningar uppströms Karlstjärnen. 20

21 -Karlsbäcken- Bild 10. Vandringshindrande trumma i Blåtjärnbäcken. Bild 11. Vandringshindrande trumma i Blåtjärnbäcken. Bild 13. Vandringshindrande trumma i Rislidtjärnbäcken. Bild 12. Vandringshindrande trumma i Rislidtjärnbäcken. 21

22 -Kullmyrbäcken/Fjällbäcken- Kullmyrbäcken/fjällbäcken Åtgärdsområdets ID: 2463Atgkullmyrb/rödin Huvudman: Åsele kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 1988 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000) Kommun: Åsele Åtgärdsområdets areal: ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 16,4 km Vattendragslängd som målområde: 7,8 km Antal kalkade målsjöar(yta): Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Kullmyrbäcken och Fjällbäcken är tilloppsbäckar till Rödingträsket. Bäckarna rinner samman strax innan de mynnar i sjön. Fjällbäcken var mycket sur med ph ner till 4,7 innan kalkning. I Kullmyrbäcken uppmättes som lägst 5,3 innan kalkning. Bottenfaunan i Fjällbäcken undersöktes 1990, då fanns endast surhetståliga arter. I slutet på 1980-talet respektive i början på 1990-talet kunde ingen öringföryngring konstateras i någon av bäckarna. Eftersom bäckarna undantagits från fiske finns inga uppgifter om fiskets utveckling. Det mesta tyder dock på en drastisk försämring av reproduktionen under och 1980-talet. Kullmyrbäckens nedre del går genom ett myrområde där mängder av diken mynnar i bäcken. Bäcken påminner mest om en kanal. Strax nedströms vägen från Baksjöliden ändrar bäcken karaktär och blir strömmande/forsande. Bäcken hyser inom detta parti fina lek- och uppväxtområden för öring. Området utsträcker sig uppströms till målområdets övre gräns. Fjällbäcken är inte inventerad, men även denna har ett lugnt mynningsparti som snabbt övergår i strömmande/forsande vatten. Båda bäckarna utgör reproduktions- och uppväxtområde för Rödingträskets insjööring. Rödingträsket har ett, för regionen, unikt enartsbestånd av öring. Öringbeståndet är mycket talrikt och öringen når vikter på ungefär ett kilo. Motivet för kalkningen är Rödingträskets insjööring. Kalkningen startade hösten Därefter gjordes ett uppehåll till 1991 då Kullmyrbäcken åter kalkades. I Fjällbäcken återupptogs kalkningen Kalkningen i Kullmyrbäcken har fungerat bra sedan I Fjällbäcken har kalkningen fungerat mindre bra. 22

23 -Kullmyrbäcken/Fjällbäcken- Målområden - bakgrundsdata ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Fjällbäcken vdr 4, ,7 5,6 B Kullmyrbäcken vdr 3, ,3 5,6 ID Målområde Fiskarter A Fjällbäcken Insjööring, stationär öring B Kullmyrbäcken Insjööring, stationär öring Målområden - fisk/skyddsvärda arter Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi Vattendrag - vattenkemi Kullmyrbäcken, väg 592 VK-mål Fjällbäcken, väg 592 VK-mål 10 1 Vattendrag - bottenfauna Kullmyrbäcken, Ovan väg BF-vdr Fjällbäcken, ovan vägen BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Fjällbäcken, ovan vägen EF-vdr Kullmyrbäcken, ovan vägen EF-vdr 1 Kullmyrbäcken/Fjällbäcken 23

24 -Kullmyrbäcken/Fjällbäcken- Biologisk återställning - genomförda åtgärder Kullmyrbäcken/fjällbäcken ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) 1 Fjällbäcken Heltrumma Byte valvbåge av stål 2003? Vid väg 592:s passage av Fjällbäcken fanns en heltrumma som utgjorde ett svårt partiellt vandringshinder (ID 1). Under hösten 2003 byttes denna mot en halvtrumma (bild 1). Ågärden genomfördes och bekostades av Vägverket. Biologisk återställning - planerade åtgärder Bild 1. Ny halvtrumma i plåt under väg 592 i Fjällbäcken. Trumman lades av Vägverket under hösten ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 1 Kullmyrbäcken Heltrumma, betong Byte halvtrumma I Kullmyrbäckens mynningsområde finns mängder av diken som mynnar i bäcken. Dikena är dock gamla och igenväxta och fodrar ingen åtgärd. Under väg 592 finns en betongtrumma som utgör partiellt vandringshinder av lättare karaktär (ID 2, bild 2). Trumman har en diameter på 120 cm och bör bytas mot en halvtrumma. Sannolikt räcker en diameter på 2 meter. 24 Bild 2. Heltrumma av betong vid väg 592:s passage över Kullmyrbäcken. Trumman utgör ett lättare vandringshinder men bör likväl bytas mot en halvtrumma.

25 -Mettjärnbäcken- 4 Mettjärnbäcken Ej åtgärdad Åtgärdsområdets ID: 2463Atgmettjb/kärring Huvudman: Åsele kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 1988 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000) Kommun: Åsele Åtgärdsområdets areal: ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 10,3 km Vattendragslängd som målområde: 8,4 km Antal kalkade målsjöar(yta): Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Mettjärnbäcken är biflöde till Lögdeälven och mynnar strax nedströms Lögdasjön. Bäcken var relativt sur innan kalkning och lägsta registrerade ph var 5,20. Bottenfaunan saknade känsliga taxa och elfiskena visade på svag öringföryngring. Det finns dock inga uppgifter om att fisketillgången skulle ha försämrats i bäcken. Mynningsområdet faller kraftigt mot Lögdeälven och domineras av forsande/stråkande vatten. Ca 600 meter uppströms mynningen finns en häll som utgör vandringsstopp. Ovanför hällen, på en sträcka av ca 1,5 km, finns fina öringbiotoper och även potentiella lekområden. I jämnhöjd med Trollberget och ca 2 km uppströms är bäcken lugnflytande för att därefter övergå i mer strömmande/forsande karaktär upp till Mossatjärnen. Bäcken hyser ett bestånd av stationär öring. Sedan fisktunneln byggdes i Lögdeälven kan även havsöring nå Mettjärnbäcken. Strömfisket har bedrivits efter öring. Motivet för kalkningen är stationär öring och havsöring. Lögdeälven är riksintresse och Natura 2000-område. Kalkningen startade hösten 1988 som en del av Kärringbergets kalkning. Från och med hösten 1992 kalkas Mettjärnbäcken som eget objekt. 25

26 -Mettjärnbäcken- Målområden - bakgrundsdata Mettjärnbäcken ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Mettjärnbäcken vdr 8, ,20 6,0 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Mettjärnbäcken Havsöring(?), stationär öring, stensimpa Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi Vattendrag - vattenkemi Mettjärnbäcken, mynningen VK-mål 10 1 Vattendrag - bottenfauna Mettjärnbäcken, nedan väg BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Mettjärnbäcken, ovan BF-lokal EF-vdr Mettjärnbäcken, Trolltjärnen EF-vdr 1 Inga åtgärder har hittills genomförts. Biologisk återställning - genomförda åtgärder 26

27 -Mettjärnbäcken- Biologisk återställning - planerade åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 1 Mettjärnbäcken Heltrumma, plåt 0,1 Byte halvtrumma Mettjärnbäcken Dike Sed.bassäng Mettjärnbäcken Damm Riv Mettjärnbäcken Heltrumma, plåt 0,1 Byte halvtrumma Mettjärnbäcken har sannolikt aldrig använts för flottning, vilket gör att mänsklig aktivitet främst är kopplat till skogsbruk och vägar. Vägtrumman vid mynningen utgör partiellt hinder eftersom vattenhastigheten är för kraftig genom trumman (ID 1, bild 1). Trumman kommer att bytas mot en halvtrumma under Detta ombesörjs av Sveaskog. Vid Mossatjärnens utlopp finns ett dike som tidvis för med mycket finmaterial till bäcken (ID 2, bild 2). Befintlig sedimentationsbassäng fungerar inte tillfredställande och bör förbättras. I utloppet till Mossatjärnen finns en delvis raserad damm som utgör vandringshinder (ID 3, bild 3). Dammen bör rensas bort. En bit nedströms Mossatjärnen finns ytterligare en vandringshindrande trumma som Sveaskog under 2007 kommer att ersätta med en valvbåge (ID 4, bild 4). Mettjärnbäcken Bild 1. Oval heltrumma av stål med dimensionen 180 x 160 cm. Trumman är belägen bara ca 100 meter uppströms mynningen i Lögdeälven och utgör ett hinder av lättare karaktär. Trumman kommer att bytas mot en halvtrumma under Bild 2. Vid Mossatjärnens utlopp finns ett dike som tidvis tillför stora mängder finmaterial till bäcken. Fungerande sedimentationsbassäng måste anordnas. Bild 3. Rester av damm vid Mossatjärnens utlopp. Resterna utgör vandringshinder och bör bortrensas. Bild 4. Nedan Mossatjärnen ligger en underdimensionerad heltrumma som utgör ett vandringshinder. Sveaskog kommer att ersätta den med en valvbåge

28 -Mjösjöån- Mjösjöån Åtgärdsområdets ID: 2403Atgmjösjöån Huvudman: Bjurholms kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 1990(1987) Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000) Kommun: Bjurholm, Nordmaling, Örnsköldsvik Åtgärdsområdets areal: ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 53,3 km Vattendragslängd som målområde: 27,7 km Antal kalkade målsjöar(yta): 5 (591,5 ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): 2 (167,1 ha) Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Mjösjöån är ett av Lögdeälvens största biflöden. Ån är det översta biflödet som naturligt kan nås av havsvandrande fisk. Mjösjöån hade ph över 6 innan kalkning, medan tillflödena hade lägsta ph-värden mellan 5,65 och 5,85. Kvarnbäcken och Strömbäcken hyste känsliga bottenfaunaarter innan kalkning. Föryngringen av öring var svag på flertalet lokaler, men även avseende öring var Kvarnbäcken ett undantag. Uppgifter om fisket antydde en försämring i Mjösjöån, Strömbäcken och Studsarbäcken, men inte i Kvarnbäcken. Sammantaget indikerar underlaget försurningsproblem i samtliga vatten, undantaget Kvarnbäcken. Mjösjöåns nedre 2 km är forsande/strömmande, medan den övre delen är lugnflytande. Strömbäcken utgör en fin öringbäck med omväxlande strömmande och lugnare partier samt även fina lekområden. Den nedre halvan av Röjdtjärnbäcken är också en fin öringbiotop, medan den övre halvan är mer lugnflytande. Studsarbäcken domineras av lugnflytande partier med endast kortare forsinslag. Kvarnbäcken präglas av otaliga vandringshinder, såväl naturliga som onaturliga. Bäckens nedre del hyser dock en del öringbiotoper. Strömfisket har huvudsakligen bedrivits efter öring. I Mjösjöån även efter havsöring, harr och lax. Motivet för kalkningen är stationär öring och havsöring. I sjöarna utgör fritidsfiske ett viktigt motiv. Lögdeälven är riksintresse och Natura 2000-område. Den första kalkningen startade i Storsjön och Kvarntjärnen Från och med 1990 kalkas Kvarnbäcken, Studsarbäcken, Strömbäcken och Röjdtjärnsbäcken. Mjösjön har aldrig direktkalkats. Kvarnbäcken kalkades från början enbart via Nordåssjön, vilket inte fungerade särskilt bra. Sedan 1994 våtmarkskalkas även Kvarnbäcken. Därmed fungerar alla kalkningar bra. 28

29 Målområden - bakgrundsdata -Mjösjöån- ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Kvarntjärnen sjö 5, ,3 4,80 5,6 B Storsjön sjö 98, , ,1 5,50 6,0 C Lillsjön sjö 9, , ,2 5,35 6,0 D Nordåssjön sjö 68, ,9 6,20 6,0 E Mjösjön sjö 409, ,1 5,70 6,0 F Röjdtjärnbäcken vdr 6, ,50 6,0 G Strömbäcken vdr 6, ,70 6,0 H Kvarnbäcken vdr 2, ,80 6,0 I Studsarbäcken vdr 7, ,65 6,0 J Mjösjöån vdr 4, ,10 6,0 Mjösjöån Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Kvarntjärnen Abborre B Storsjön Insjööring(inplanterad) C Lillsjön Abborre, gärs, insjööring, lake D Nordåssjön Abborre, gädda, lake, mört, nors E Mjösjön Abborre, gädda, lake, mört F Röjdtjärnbäcken Abborre, bäcknejonöga, gädda, lake, mört, stationär öring, stensimpa G Strömbäcken Bäcknejonöga, gädda, lake, stationär öring, stensimpa H Kvarnbäcken Bäcknejonöga, gädda, lake, mört, stationär öring I Studsarbäcken Bäcknejonöga, lake, stationär öring, stensimpa J Mjösjöån Abborre, bäcknejonöga, gädda, harr, havsöring, lake, mört, stationär öring, stensimpa/flodkräfta Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 74/ Kvarntjärn VK-mål / Lillsjön VK-mål / Mjösjön VK-mål / Nordåssjön VK-mål / Storsjön VK-mål 1 1 Vattendrag - vattenkemi Mjösjöån, mynningen VK-mål Kvarnbäcken, mynningen v508 VK-mål Studsarbäcken, väg mynningen VK-mål Strömbäcken, inlo mjösjön VK-mål Röjdtjärnbäcken, mynning väg grönåker VK-mål Svartbäcken, sjönäs VK-styr Studsarbäcken, närmyran VK-styr Strömbäcken, strömåker VK-mål 4 0 Vattendrag - bottenfauna Kvarnbäcken, Mjösjöby BF-vdr Mjösjöån, Mjösjön BF-vdr Röjdtjärnbäcken, Grönåker BF-vdr Strömbäcken, Strömåker BF-vdr Studsarbäcken, Mjösön BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Kvarnbäcken, väg Mjösjöby EF-vdr Mjösjöån, mynningen EF-vdr Mjösjöån, Trångforsen EF-vdr Röjdtjärnbäcken, Stora Röjdtjärnen EF-vdr Röjdtjärnbäcken, väg Grönåker EF-vdr Strömbäcken, Strömåker EF-vdr Strömbäcken, Söderå EF-vdr Studsarbäcken, Lilla jaktkojan EF-vdr Studsarbäcken, Ny lokal vid länsgränsen EF-vdr 1 29

30 Mjösjöån -Mjösjöån- Biologisk återställning - genomförda åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) 3 Studsarbäcken Heltrumma, stål Byte halvtrumma 2006? 4 Röjdtjärnbäcken Dubbeltrumma, plåt Byte halvtrumma Strömbäcken Timrade skibord Revs/bottenrest 2005 Ingår i Strömbäcken Heltrumma, plåt Byte bro Strömbäcken Flottningsdamm Byte ö.fallströskel Strömbäcken Flottledsrensning Bottenrestaurering 2005 Ingår i Strömbäcken Flottningsdamm Byte ö.fallströskel Studsarbäcken är framför allt påverkad via omfattande skogsbruk. Vattenföringen i bäcken har sannolikt påverkats av framför allt omfattande dikningar, vilket bland annat medfört tidvis mycket låga sommarflöden. I Studsarbäcken fanns också en vägtrumma ca 3 km från mynningen som under 2006 byttes mot en halvtrumma (ID 3, bild 1). I Röjdtjärnbäcken fanns en dubbeltrumma av plåt vid Grönåker, ca en kilometer från mynningen (ID 4, bild 2). Under 2004 byttes dessa mot en valvbåge av betong (bild 3 & 4). Arbetet genomfördes av Bjurholms Lastbilscentral till en kostnad av kronor, därutöver tillkom kostnader för administration, byggledning och projektering. Strömbäcken är proppfull med lämningar efter flottningsepoken, särskilt i den övre delen. Under vintern 2005 genomfördes ett helt paket med åtgärder. Utloppsdammarna i Storsjön (ID 9, bild 5 & 6) och Lillsjön (ID 7, bild 7 & 8) byttes mot vandringsbara överfallströsklar. Sträckan mellan Storsjön och Lillsjön flottledsrestaureras (ID 8, bild 9 & 10). Vägtrumman vid Strömåker byttes till en bro (ID 6, bild 11 & 12) och ett antal skibord nedströms vägtrumma revs bort (ID 5, bild 13-14). Arbetet genomfördes av Bjurholms lastbilscentral och kostade totalt kronor. Därutöver tillkom kostnader för projektering och administration. Bild 1. Trumman i Studsarbäcken byttes under 2005/2006 mot en valvbåge av stål. Bytet ombesörjdes av ett skogsbolag. Bild 2. Dubbeltrumma i Röjdtjärnsbäcken, vid Grönåker. Trummorna utgjorde ett måttligt vandringshinder och ersattes under 2004 med en halvtrumma av betong (bild 3 & 4). Bild 3. Läggning av halvtrumma i Röjdtjärnsbäcken. De prefabricerade fundamenten har lagts på plats och det första trumsegmentet håller på att lyftas på plats. 30

31 -Mjösjöån- Mjösjöån Bild 4. Halvtrumman i Röjdtjärnsbäcken ligger på plats. Utloppet från trumman blev inte helt perfekt och dessutom är det problem med erosion under fundamenten. Vissa justeringar kommer att bli nödvändiga innan resultatet är helt nöjaktigt. Eventuellt ersätts valvbågen med en bro. Bild 5. Damm i utloppet från Storsjön i Strömbäcken. Dammen utgjorde vandringsstopp och var dessutom försedd med ett fiskgaller som hindrade större fisk att passera nedströms. Bild 6. Dammen i Storsjön åtgärdades under 2005 genom att sättarna ersattes med en vandringsbar överfallströskel. Även fiskgallret togs bort. Bild 7. Damm i utloppet från Lillsjön i Strömbäcken. Dammen utgjorde vandringsstopp. Bild 8. Dammen i Lillsjön åtgärdades under 2005 genom att sättarna ersattes med en vandringsbar överfallströskel. 31

32 -Mjösjöån- Mjösjöån Bild 9. Kraftigt flottningsrensad sträcka mellan Storsjön och Lillsjön i Strömbäcken. Bild 10. Under 2005 restaurerades delar av sträckan mellan Storsjön och Lillsjön genom att sten återfördes till strömfåran. Bild 11 och 12. Vägtrumman i Strömbäcken vid Strömåker byttes under 2005 mot en bro av trä med timrade fundament. Bild 13. I Strömbäcken fanns ett antal s.k skibord av timmer. Bild 14. Skiborden har avlägsnats och botten restaurerats. 32

33 Biologisk återställning - planerade åtgärder -Mjösjöån- ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 1 Mjösjöån Fall 1,5 Gjuta strukturer Mjösjöån Flottningsrensning Bottenrestaurering 3 2? Flottningsepoken har lämnat omfattande påverkan även i Mjösjöån. Ån är kraftigt rensad och vid mynningen finns en svårpasserad passage som bildats när en flottningsränna sprängdes ner i forsen (ID 1, bild 15). För att förbättra uppvandringen krävs att trösklar gjuts i ån, vilket också innebär mänsklig påverkan. Innan åtgärden genomförs måste en bedömning av skada/nytta göras. Huruvida Mjösjöån ska flottledsrestaureras är i nuläget oklart (ID 2). Ån hyser idag lämpliga biotoper för reproduktion och uppväxt av öringyngel, däremot saknas ståndplatser för äldre öring. I och med att tätheterna av öringyngel är så höga i Mjösjöån är det tveksamt om man ska gå in med åtgärder. Mjösjöån Bild 15. Mjösjöåns mynningsparti faller kraftigt och utgör en svårpasserad passage. Ån modifierades med sprängning under flottningsepoken för att underlätta för stockarna att passera. Genom att gjuta 3 betongtrösklar kan fiskvandringen underlättas. Åtgärden är projekterad men vi hyser fortfarande en viss tveksamhet om den medför mera skada än nytta. 33

34 -Mossavattsbäcken- Mossavattsbäcken 1 Åtgärdsområdets ID: 2463Atgmossavattsb Huvudman: Åsele kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 1988 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000) Kommun: Åsele Åtgärdsområdets areal: ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 11,0 km Vattendragslängd som målområde: 3,6 km Antal kalkade målsjöar(yta): Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Mossavattsbäcken är ett mindre biflöde till Lögdeälven som mynnar strax nedströms Lögdasjön. Bäcken var förhållandevis sur innan kalkning och lägsta registrerade ph var 5,05. Bottenfaunaprover saknas från innan kalkning, men de första som togs efter kalkning saknade fortfarande känsliga taxa. Elfisken visade på mycket svag öringföryngring. Uppgift saknas om fiskets utveckling över tiden. Mossavattsbäckens nedersta parti, från mynningen och ca 1,5 km uppströms, domineras av forsande vatten. Avsnittet är lämpligt för öring med såväl uppväxt- som lekområden. Uppströms detta parti dominerar lugnflytande vatten med endast kortare inslag av forsande/ strömmande partier. Bäcken hyser ett bestånd av stationär öring. Sedan fisktunneln byggdes i Lögdeälven kan även havsöring nå bäcken. Motivet för kalkningen är stationär öring och havsöring. Lögdeälven är riksintresse och Natura 2000-område. Kalkningen startade 1988 som en del i Kärringbergets kalkning. Sedan 1992 kalkas bäcken som primärt objekt och kalkningen har fungerat bra. 34

35 Målområden - bakgrundsdata -Mossavattsbäcken- ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Mossavattsbäcken vdr 3, ,05 6,0 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Mossavattsbäcken Elritsa, havsöring(?), lake, stationär öring, stensimpa Effektuppföljning Mossavattsbäcken PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi Vattendrag - vattenkemi Mossavattsbäcken, mynningen VK-mål Mossavattsbäcken, v ned mossav VK-styr 4 0 Vattendrag - bottenfauna Mossavattsbäcken, Mustagumbuvägen BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Mossavattsbäcken, nedan väg EF-vdr Mossavattsbäcken, ovan väg EF-vdr 1 Biologisk återställning - genomförda åtgärder Ingen biologisk återställning har ännu genomförts. Biologisk återställning - planerade åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 1 Mossavattsbäcken Dubbeltrumma, plåt 0,12 Byte halvtrumma Bäcken har inte flottats och bebyggelse saknas. Påverkan kommer därför uteslutande från skogsbruket. Bäcken passeras på två ställen av skogsbilvägar. En av dessa ligger 100 m från mynningen i Lögde älv och utgör ett partiellt vandringshinder (bild 1). Sveaskog kommer under 2007 att ersätta dubbeltrumman med en valvbåge. 35 Bild 1. Dubbeltrummorna vid mynningen kommer att ersättas av en valvbåge under 2007.

36 -Risängesbäcken- Risängesbäcken 2 Åtgärdsområdets ID: 2401Atgrisängesb Huvudman: Nordmalings kommun Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 1990 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000) Kommun: Nordmaling Åtgärdsområdets areal: 821 ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 7,8 km Vattendragslängd som målområde: 7,3 km Antal kalkade målsjöar(yta): 1 (10,2 ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): 1 (10,2 ha) Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Risängesbäcken är ett mindre biflöde till Lögdeälven som mynnar i älvens nedre del. Bäcken var sur innan kalkning med ett lägsta registrerade ph på 4,75. Bottenfaunan var kraftigt utarmad och saknade såväl index 3- som index 4-arter. Elfisken visade att årsungar av öring saknades. Fisket i bäcken försämrades redan från mitten på 1950-talet och därefter ytterligare under 1960-talet. Risängesbäckens nedersta parti rinner genom moiga-sandiga älvsediment. Bottensubstratet i bäcken utgörs därför av sand och vattnet är lugnflytande. Den nedre delen är således mest lämpad för större öring. Ovan och nedan vägen till Nylundatorpet finns en sträcka på ca 600 meter av mera strömmande-forsande karaktär. Sträckan hyser reproduktionsområden och uppväxtområden för mindre öring. Ovan detta parti till en bit ovanför Norrforsvägen är bäcken åter lugnflytande och i huvudsak kantad av sumpskog. Därovan vidtar en mera forsande sträcka på en längd av drygt 0,5 km. Den översta delen av bäcken, från Vitvattnet och ca 2 km nedströms, domineras av lugnflytande vatten med bottnar som i huvudsak består av organiskt material. Bäcken utgör reproduktionsområde för Lögdeälvens havsöring och hyser också ett bestånd av stationär öring. På 1950-talet kunde en fisketur resultera i 8-10 öringar med vikter kring 3-5 hg, men vikter upp mot 8 hg förekom. Motivet för kalkningen är havsöring och stationär öring. Lögdeälven är riksintresse och Natura 2000-område. Kalkningen baseras i huvudsak på våtmarkskalkning och startade Kalkningen har fungerat hyfsat sedan starten. 36

37 Målområden - bakgrundsdata -Risängesbäcken- ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Vitvattnet sjö 10, ,6 5,80 6,0 B Risängesbäcken vdr 7, ,75 6,0 ID Målområde Fiskarter A Vitvattnet Abborre, gädda B Risängesbäcken Havsöring, stationär öring Målområden - fisk/skyddsvärda arter Risängesbäcken Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 198/ Vitvattnet VK-mål 1 1 Vattendrag - vattenkemi Risängsbäcken, nylundatorpet VK-mål Stor-orrmyrbäcken, vid väg VK-styr 4 0 Vattendrag - bottenfauna Risängesbäcken, Lillvägen BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Risängesbäcken, Lillvägen EF-vdr Risängesbäcken, Nylundatorpet EF-vdr Risängesbäcken, Skidbacken EF-vdr 1 Biologisk återställning - genomförda åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) 1 Risängesbäcken Heltrumma, plåt Byte halvtrumma Vägtrumman vid vägen till Nylundatorpet utgjorde tidigare ett partiellt vandringshinder av måttlig karaktär (ID 1). Under vintern 2002 byttes trumman mot en halvtrumma av galvaniserad plåt (bild 1). Arbetet genomfördes av NCC i Nordmaling till en kostnad av kronor. Den höga kostanden berodde på att vägbanken är hög och trummans längd därmed nästan 20 meter. I efterhand har det varit en del problem med erosion på de förhållandevis branta vägslänterna. Bild 1. Vid vägen mot Nylundatorpet låg tidigare en heltrumma av betong som utgjorde ett vandringshinder. Under vintern 2002 byttes denna mot en halvtrumma (valvbåge) av galvaniserad plåt från Gävle vägtrummor. 37

38 Risängesbäcken har aldrig använts för flottning. Därmed utgör det moderna skogsbruket den största påverkansfaktorn. Vägtrumman under Norrforsvägen utgör inte vandringshinder för fisk (ID 2, bild 2). Däremot saknas möjlighet för utter att passera, vilket gör att den tvingas upp på vägen. Norrforsvägen är ganska hårt trafikerad och risken för påkörningar är därmed stor. Någon åtgärd är inte aktuell eftersom kostnaden är hög i förhållande till den positiva effekten. Vid biotopkartering av bäcken konstaterads brist på lämpliga reproduktionsområden för öring. Det kan därför bli aktuellt med byggande av en del lekbottnar på lämpliga strömsträckor. -Risängesbäcken- Biologisk återställning - planerade åtgärder Risängesbäcken ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 2 Risängesbäcken Heltrumma, betong Åtg. för landdjur 4 1? Bild 2. Vägtrumman under Norrforsvägen utgör inget vandringshinder för fisk. Däremot saknas möjlighet för utter att passera. Någon åtgärd är dock inte aktuell eftersom kostnaden är för stor i förhållande till miljövinsten. 38

39 -Rundbäcken- Rundbäcken Åtgärdsområdets ID: 2401Atgrundbäcken Huvudman: Nordmaling kommun Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 1986 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000). Kommun: Nordmaling Åtgärdsområdets areal: ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 9,9 km Vattendragslängd som målområde: 6,4 km Antal kalkade målsjöar(yta): Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Rundbäcken är ett mindre biflöde till Lögdeälven som mynnar vid Högåker i älvens nedre del. Bäcken var förhållandevis sur innan kalkning och lägsta registrerade ph var 5,0. Antalet kemiprover från före kalkning är dock lågt och sannolikt är lägsta ph överskattat. Det första bottenfaunaprovet togs 1987 och då saknades känsliga taxa. Elfisken som genomfördes innan kalkning visade på mycket svag öringföryngring. Fisket hade också försämrats påtagligt i bäcken, sannolikt redan under 1950-talet. Det finns uppgifter om att havsöringar vandrade upp årligen i bäcken på 1940-talet. Rundbäckens nedersta parti, från mynningen och ca 0,5 km uppströms, domineras av strömmande vatten och fina öringbiotoper för lek och uppväxt. Därovan är bäcken mera forsande i ett parti på ca 1 km (0,5 km ovan och nedan Norrforsvägen), varefter bäcken åter blir flackare och genom Gårdmyran flyter vattnet lugnt. Hela målområdet kännetecknas av mycket bra öringbiotoper med områden för lek, uppväxt och ståndplatser för äldre öring. Bäcken utgör ett viktigt reproduktionsområde för Lögdeälvens havsöring och hyser dessutom ett bestånd av stationär öring. Den nedre delen tjänar även som uppväxtområde för lax. På 1940-talet fiskades både havsöring och stationär öring i bäcken. En fisketur kunde ge upp mot 25 öringar i storlek cm. Dessutom fångades lekvandrande havsöring på upp mot 6 kg. Motivet för kalkningen är havsöring och stationär öring. Lögdeälven är riksintresse och Natura 2000-område. Kalkningen startade 1986 som en kombination av våtmarkskalkning och doserarkalkning. Den första doseraren var i drift till 1991 då den byttes mot en stor Fagrell-doserare. Den doseraren fungerade aldrig och är numera skrotad. Fram till 1994 kalkades våtmarkerna med glesa intervall och resultatet var mindre bra. Sedan 1994 har ph lägre än 6,0 aldrig uppmätts. 39

40 -Rundbäcken- Målområden - bakgrundsdata Rundbäcken ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Rundbäcken vdr 6, ,00 6,0 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Rundbäcken Abborre, bäcknejonöga, harr, havsöring, lake, lax, stationär öring, stensimpa Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi Vattendrag - vattenkemi Rundbäcken, norrforsvägen VK-mål 10 1 Vattendrag - bottenfauna Rundbäcken, Stormyrberget BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Rundbäcken, Högmark EF-vdr Rundbäcken, mynningen EF-vdr Rundbäcken, Stormyrberget EF-vdr 1 Biologisk återställning - genomförda åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) 2 Rundbäcken Heltrumma, betong Invändig stege 2004? 3 Rundbäcken Damm Riven Vägtrumman under Norrforsvägen utgör ett svårt partiellt hinder (ID 2). Trumman ligger för högt och har för hög vattenhastighet (bild 1). Tröskling med sten har prövats, utan framgång. Under 2004 försågs en bit av trumman med en invändig stege av stål som m h a vingar ska minska vattenhastigheten längs trumbottnen. Åtgärden ska ses som ett försök och bekostades av Vägverket. Under 2006 försågs hela trumman med stege. Det pågår för närvarande en dialog med Vägverket med syfte att byta trumman mot halvtrumma eller bro och dessutom gräva om bäcken direkt nedströms trumman (bäckens nuvarande sträckning är inte naturlig). Vår förhoppning är att trumman ska vara borta senast Strax uppströms Norrforsvägen har tidigare funnits en damm som först tjänade ett sågverk och därefter ett kraftverk (ID 3, bild 2). De sista resterna av dammen sprängdes bort under Bild 1. Vägtrumman under Norrforsvägen har hög vattenhastighet och nedströms fall. Trumman har på prov försetts med en invändig stege. 40

41 -Rundbäcken- Rundbäcken Biologisk återställning - planerade åtgärder Bild 2. Betongfundament från tidigare verksamheter. Fundamentet sprängdes bort ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 1 Rundbäcken Stockar Riv Rundbäcken Heltrumma, betong 0,2 Byte bro/halvtrumma Vid fältkarteringen 1999 registrerades ett partiellt vandringshinder av stockar strax nedströms Norrforsvägen (ID 1, bild 3). Det gick inte att avgöra huruvida hindret var naturligt eller en effekt av mänsklig verksamhet. Om hindret fortfarande finns kvar bör det rensas bort. Bild 3. Vandringshinder av stockar. Bör rivas bort om det fortfarande finns kvar. 41

42 -Råtjärnbäcken- Råtjärnbäcken Åtgärdsområdets ID: 2463Atgråtjärnb/röding Huvudman: Åsele kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 1988 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000) Kommun: Åsele och Lycksele Åtgärdsområdets areal: ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 5,4 km Vattendragslängd som målområde: 4,4 km Antal kalkade målsjöar(yta): 2 (6,8 ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Råtjärnbäcken är tilloppsbäck till Rödingträsket. Rödingträsket mynnar via Rödingträskbäcken i Lögdasjön. Bäcken var relativt sur innan kalkning med ett lägsta registrerade ph på 5,1.Prov på bottenfaunan saknas från före kalkning, men elfiske visade svag öringreproduktion. Eftersom bäckarna undantagits från fiske finns inga uppgifter om fiskets utveckling. Det mesta tyder dock på en betydande försämring av reproduktionen under och 1980-talet. Mellan Rödingträsktjärnen och Rödingträsket är bäcken lugnflytande och kantas av myrmark. Även direkt uppströms Rödingträsktjärnen flyter vattnet lugnt för att därefter vara strömmande/forsande upp till Björnmyran. Genom Björnmyran är vattent lugnflytande för att därefter flyta snabbare upp till Råtjärnen. På de mer snabbflytande sträckorna finns fina lek- och uppväxtområden för öring. Råtjärnbäcken utgör reproduktions- och uppväxtområde för Rödingträskets insjööring. Rödingträsket har ett, för regionen, unikt enartsbestånd av öring. Öringbeståndet är mycket talrikt och öringen når vikter på ungefär ett kilo. Motivet för kalkningen är Rödingträskets insjööring. Kalkningen startade hösten 1988 och baseras helt på våtmarkskalkning. Sedan 1996 har våtmarkerna omkalkats årligen. Kalkningen i Råtjärnbäcken har fungerat bra och efter 1988 har ph lägre än 6,0 inte registrerats. 42

43 Målområden - bakgrundsdata -Råtjärnbäcken- ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Råtjärnen sjö 2, , ,1 5,6 B Rödingträsktjärnen sjö 3, ,05 5,6 C Råtjärnbäcken vdr 4, ,10 5,6 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Råtjärnen Insjööring B Rödingträsktjärnen Insjööring C Råtjärnbäcken Insjööring, småspigg, stationär öring Råtjärnbäcken Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 988/ Råtjärnen VK-mål / Rödingträsktjärnen VK-mål 1 1 Vattendrag - vattenkemi Råtjärnsbäcken, björnmyran VK-mål Råtjärnsbäcken, ovan råtjärnen VK-mål 4 0 Vattendrag - bottenfauna Råtjärnbäcken, Björnmyran BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Råtjärnbäcken, nedan KärringbergsvägenEF-vdr Råtjärnbäcken, nedan Råtjärnvägen EF-vdr 1 Inga åtgärder har genomförts. Råtjärnbäcken är förhållandevis förskonad från mänsklig påverkan. Bäcken har aldrig nyttjats till flottning och sannolikt inte till någon annan verksamhet. Skogsbilvägen från Råtjärnberget passerar bäcken i en trumma som utgör partiellt vandringshinder för mindre öring (ID 1, bild 1). Trumman bör helst bytas mot en halvtrumma eller en överdimensionerad heltrumma som grävs ned 3-4 dm under bäckbottnen och förses med sten och grus. En mindre tröskling nedströms är ett sämre, men enklare och billigare alternativ. Trumman utgör inget hinder för lekvandrande insjööring och åtgärden är därför relativt lågprioriterad. Biologisk återställning - genomförda åtgärder Biologisk återställning - planerade åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 1 Råtjärnbäcken Heltrumma, plåt Byte halvtrumma Bild 1. Heltrumma av stål belägen under skogsbilvägen som går söderut från Råtjärnberget. Trumman utgör ett lätt vandringshinder och är lågrioriterad för åtgärd. 43

44 -Stockbäcken- Stockbäcken Åtgärdsområdets ID: 2401Atgstockbäcken Huvudman: Nordmalings kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 1989 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000). Kommun: Nordmaling Åtgärdsområdets areal: 845 ha. Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 9,3 km. Vattendragslängd som målområde: 6,4 km Antal kalkade målsjöar(yta): Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Stockbäcken är ett litet biflöde som mynnar vid Storfall i Lögdeälvens nedre del. Bäcken var extremt sur sur innan kalkning med ett lägsta registrerat ph på 4,5. Bottenfaunan hyste enbart surhetståliga taxa och ingen reproduktion av öring påvisades vid elfiske. Fisket i bäcken försämrades redan under 1950-talet. Från Snålvattnet till mynningen utgör bäcken en fin öringbiotop med i huvudsak strömmande/forsande vatten. Bäcken hyser områden för reproduktion och uppväxt samt ståndplatser för större öring. Bäcken innehåller också mycket död ved, vilket skapar mängder av lämpliga biotoper för öring. Mellan Stockbäckstjärnen och Snålvattnet är bäcken mera lugnflytande och därmed mest lämpad för större öring. Stockbäcken utgör reproduktionsområde för Lögdeälvens havsöring och hyser även stationär öring. I modern tid har fiske enbart bedrivits efter stationär öring, men från förr berättas om havsöring som gjorde ansenlig skada på näten ända uppe i Stockbäckstjärnen. En fisketur på 1940-talet kunde resultera i ett tiotal öringar med storlek runt cm. Motivet för kalkningen är havsöring och stationär öring. Mynningsområdet utgör även uppväxtområde för lax. Lögdeälven är riksintresse och Natura 2000-område. Kalkningen startade hösten 1989 och baseras helt på årlig våtmarkskalkning. Första året fungerade kalkningen dåligt, men efter omkalkningen 1990 har ph aldrig varit lägre än ph-målet. 44

45 Målområden - bakgrundsdata -Stockbäcken- ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Stockbäcken vdr 6, ,50 6,0 Målområden - fisk/skyddsvärda arter Stockbäcken ID Målområde Fiskarter A Stockbäcken Bäckröding, havsöring, harr, lake, lax, stationär öring, stensimpa Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi Vattendrag - vattenkemi Stockbäcken, norrforsvägen VK-mål 10 1 Vattendrag - bottenfauna Stockbäcken, Häktningsberget BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Stockbäcken, Borstmyrberget EF-vdr Stockbäcken, mynningen EF-vdr Stockbäcken, Storfall nedre EF-vdr Stockbäcken, Storfall övre EF-vdr 1 Biologisk återställning - genomförda åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) 1 Stockbäcken Heltrumma, betong Byte halvtrumma Stockbäcken Berghäll Återledn. naturlig fåra Stockbäcken Heltrumma, betong Byte halvtrumma Strax ovanför Norrforsvägen rinner bäcken över en häll som utgör vandringsstopp (ID 2, bild 1). Passagen över hällen skapades vid en omledning av bäcken som gjordes för att erhålla fallhöjd till en kvarn och spånhyvel. Bäcken har nu letts tillbaka till ursprungsfåran. Under vintern 2004 byggdes en enkel reglerbar damm och den naturliga fåran röjdes avseende skog. Under vårfloden 2005 leddes en del av vattenflödet över till den naturliga fåran. Därmed fick vattnet återta sin ursprungliga väg, utan allt för omfattande grävningsarbeten. Under sommaren 2005 genomfördes en del mindre justeringar och bäckfåran iordningställdes (bild 2). På hösten 2006 avslutades arbetena genom att den reglerbara dammen togs bort och ersattes av en låg stentröskel. Stentröskeln gör att en del vatten spiller över i den konstgjorda fåran vid höga flöden. På så vis underlättas fiskuppgången och risken för erosion i den ursprungliga fåran minskar. I samband med att dammen plockades bort gjordes även vissa justeringar av fåran. Vägtrumman under Norrforsvägen låg tidigare för högt och lutningen var för brant (ID 1, bild 3). Trumman utgjorde ett mycket svårt vandringshinder och innebar att havsöring endast kunde passera under perioder med mycket gynnsam vattenföring. Under sommaren 2006 byttes trumman ut mot en halvtrumma med tre meters diameter (bild 4). Projektet drevs av Vägverket och utfördes av Kaj Johanssons Åkeri till till en kostnad av kronor. Dessutom tillkom kostnader för projektering och upphandling. Bidraget för biologisk återställning stod för kronor av totalkostnaden. Strax nedströms inflödet från Snålvattnet fanns en vägtrumma av betong som utgjorde ett svårt vandringshinder (ID 3, bild 5). Under vintern 2004 byttes trumman mot en halvtrumma i galvaniserad plåt med 2 meters diameter (bild 6). Bytet ombesörjdes av SCA som är ansvarig för vägen. Totalkostnaden uppgick till kronor, varav SCA stod för kronor. Inga ytterligare åtgärder planeras för Stockbäcken. Biologisk återställning - planerade åtgärder 45

46 -Stockbäcken- Stockbäcken Bild 1 (vänster). Strax ovanför Norrforsvägen passerade Stockbäcken över en berghäll. Hällen utgjorde totalt vandringsstopp. Passagen över hällen är en effekt av tidigare mänsklig aktivitet. Bild 2 (ovan). Under 2004 och 2005 har arbetet pågått med att återleda Stockbäcken till sin ursprungliga fåra. Under 2006 gjordes de slutliga justeringarna och fåran öppnades för uppvandrande havsöring. Bild 3. Trumman under Norrforsvägen låg för högt och hade för klen dimension och utgjorde ett mycket svårt hinder. Bild ersattes betongtrumman av en valvbåge av plastbelagt stål. Bild 5. Strax nedan inflödet från Snålvattnet fanns denna trumma som utgjorde ett svårt vandringshinder. Under vintern 2004 byttes trumman mot en valvbåge, se bild 6. Bild 6. Ny valvbåge av galvaniserad plåt medger fri fiskvandring upp till Stockbäcktjärnen. 46

47 -Stordalslidbäcken- Stordalslidbäcken Åtgärdsområdets ID: 2463Atgstordasl/rödin Huvudman: Åsele kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 1988 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000) Kommun: Åsele Åtgärdsområdets areal: 521 ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 5,0 km Vattendragslängd som målområde: 2,4 km Antal kalkade målsjöar(yta): Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Stordalslidbäcken är tilloppsbäck till Rödingträsket. Rödingträsket mynnar via Rödingträskbäcken i Lögdasjön. Bäcken var mycket sur innan kalkning med ett lägsta registrerade ph på 4,5. Prov på bottenfaunan saknas från före kalkning, men elfisken visade svag öringreproduktion. Eftersom bäckarna undantagits från fiske finns inga uppgifter om fiskets utveckling. Det mesta tyder dock på en drastisk försämring av reproduktionen under och 1980-talet. Hela målområdets sträckning domineras av strömmande vatten. Bäcken erbjuder lämpliga öringbiotoper för reproduktion och uppväxt. Dessutom finns också ståndplatser för större öring. Stordalslidbäcken utgör reproduktions- och uppväxtområde för Rödingträskets insjööring. Rödingträsket har ett, för regionen, unikt enartsbestånd av öring. Öringbeståndet är mycket talrikt och öringen når vikter på ungefär ett kilo. Motivet för kalkningen är Rödingträskets insjööring. Kalkningen startade hösten 1988 och baseras helt på våtmarkskalkning. Från och med 1996 har våtmarkerna omkalkats årligen. Kalkningen har fungerat bra och efter 1989 har ph lägre än 6,0 aldrig registrerats. 47

48 -Stordalslidbäcken- Målområden - bakgrundsdata Stordalslidbäcken ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Stordalslidbäcken vdr 2, ,50 5,6 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Stordalslidbäcken Insjööring, småspigg, stationär öring Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi Vattendrag - vattenkemi Stordalslidbäcken, väg 592 VK-mål 10 1 Vattendrag - bottenfauna Stordalslidbäcken, Stordalsliden BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Stordalslidsbäcken, Baksjöliden EF-vdr 1 Biologisk återställning Bäcken har inte flottats och bebyggelse saknas inom avrinningsområdet. Påverkan kommer därför uteslutande från det moderna skogsbruket. Bäcken passeras av vägar på tre ställen, men ingen av passagerna utgör något problem. Det finns inte heller några andra problem som bedömts i behov av åtgärd. 48

49 -Sågbäcken- Sågbäcken 270 Åtgärdsområdets ID: 2401Atgsågbäcken/nordm Huvudman: Nordmalings kommun. Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 1985 Huvudflodområde(SMHI-nr): Lögde älv (32 000) Kommun: Nordmaling, Örnsköldsvik Åtgärdsområdets areal: ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 10,4 km Vattendragslängd som målområde: 10,4 km Antal kalkade målsjöar(yta): 2 (44,3 ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): 3 (47,3 ha) Bidragsprocent: 100%. Beskrivning Sågbäcken är biflöde till Lögdeälven och mynnar i älvens nedre del. Kalkningen började tidigt i bäcken och det finns därmed lite data från perioden innan kalkning. Efter kalkningen påbörjats har som lägst ph 5,35 registrerats. Sannolikt var ph innan kalkning lägre än 5,0. Prover på bottenfaunan saknas från perioden innan kalkning. Elfisken visade däremot på svag öringreproduktion. Uppgift saknas huruvida fisket försämrats i bäcken. Bäckens nedersta kilometer domineras av lugnt till strömmande vatten. Bäcken är djup och bottnen utgörs av sand. Stora stenar och död ved skapar biotoper som är mest lämpade för större öring. Ovanför detta parti och upp till Bergsjön utgör bäcken en fin öringbiotop med omväxlande vattenhastighet, reproduktionslokaler och fina uppväxtområden. Närmast Bergsjön är bäcken lugnflytande med mjukbotten. Sågbäcken utgör reproduktionsområde för Lögdeälvens havsöring och hyser även stationär öring. En fisketur på 1950-talet kunde resultera i 4-7 öringar med vikter runt 3-5 hg. Motivet för kalkningen är havsöring och stationär öring. Lögdeälven är riksintresse och Natura 2000-område. Kalkningen startade 1985 med att två små doserare av typen Borlängekalkare installerades. Den ena stod vid Bergsjöns utlopp och den andra ca 2 km nedströms. Dessutom kalkades Holmsjön och Bergsjön. Doserarna har sedermera ersatts av en våtdoserare från Nordmiljö som står vid Bergsjöns utlopp och en torrdoserare från Nordkalk som står i Ottjärnbäcken och 1993 genomfördes också begränsade våtmarkskalkningar. Kalkningen har inte fungerat bra, vilket främst kan tillskrivas undermålig doserarteknik. Omfattande ombyggnationer har genomförts på doseraren vid Bergsjön och förhoppningsvis ska driftsproblemen vara lösta. 49

50 -Sågbäcken- Målområden - bakgrundsdata Sågbäcken ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Bergsjön sjö ,7 13, ,4 5,10 5,6 B Holmsjön sjö 30, ,1 13, ,3 5,00 5,6 C Sågbäcken vdr 9, ,35 6,0 D Ottjärnbäcken vdr 0, ,0 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Bergsjön Abborre, gädda, gärs, nors B Holmsjön Abborre, gädda C Sågbäcken Bäcknejonöga, elritsa, havsöring, lake, lax, stationär öring, stensimpa D Ottjärnbäcken Havsöring, stationär öring, stensimpa Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 199/ Holmsjön VK-mål / Bergsjön VK-mål / Ottjärn VK-styr 1 Vattendrag - vattenkemi Sågbäcken, ottjärn VK-mål Sågbäcken, nedan g:a dos VK-mål Ottjärnbäcken, ottjärn VK-mål Ottjärnbäcken, ovan dos VK-styr Sågbäcken, mynningen VK-mål Sågbäcken, ovan Bergsjön VK-mål Sågbäcken, utlo Bergsjön VK-mål 20 1 Vattendrag - bottenfauna Sågbäcken, Ottjärn BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Sågbäcken, Ottjärn EF-vdr Sågbäcken, ovan gamla doseraren EF-vdr Sågbäcken, Stavarberget EF-vdr Sågbäcken, Sågbäcksliden EF-vdr Ottjärnbäcken, mynningen EF-vdr Sågbäcken, nedan Holmsjön EF-vdr 1 Biologisk återställning - genomförda åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) 1 Sågbäcken Heltrumma, stål Byte djuplagd heltrumma Ottjärnbäcken Heltrumma, betong Byte halvtrumma Sågbäcken Heltrumma, stål Omdragning av väg 2005/ Vid Ottjärn, ca 2 km från mynningen, fanns tidigare en vägtrumma med en diameter på 2 meter (ID 1). Trumman utgjorde vandringshinder för öring och vandringsstopp för andra fiskarter och vattenlevande djur. Under hösten 2002 byttes trumman mot en större (diameter 2,6 meter). Trumbottnen grävdes ned ca 40 cm under bäckbottnen och fylldes med sten och grus (bild 1 & 2). Åtgärden kostade kronor, vilket delades lika mellan anslaget för biologisk återställning och SCA som äger vägen. En ditfraktad hög med större stenar återstår fortfarande att lägga in i trumman. Strax nedströms kalkdoseraren passeras Ottjärnbäcken av vägen till Ottjärn (ID 2). Vägtrumman utgjorde ett partiellt hinder av måttlig karaktär. Under vintern 2005 byttes trumman mot en halvtrumma av galvaniserad plåt med 2 meters diameter (bild 5). Åtgärden genomfördes av NCC i Nordmaling till en kostnad av kronor. Dessutom tillkom kr för planering. Trumman under vägen till Ottjärn skar för ett tiotal år sedan och byttes. Tyvärr blev resultatet inte bra (ID 3, bild 3). Trummans nedre del blev för högt placerad, vilket beror på att bäcken lutar betydligt vid vägpassagen. Den höga vägbanken medförde dessutom en betydande trumlängd, vilket ytterligare försvårar fiskvandring. Försök med nedströmströskling har misslyckats p g a mycket hög vattenhastighet. Det nuvarande vägläget skulle innebära en mycket dyr lösning med bro eller halvtrumma. Kostnaden orsakas av den höga vägbanken. Under 2004 väcktes ett förslag som innebär en helt ny vägdragning färdigställdes den nya vägen, som blev ca 3 km lång och går mellan Bergsjö och Gravamyrvägen. Den gamla trumman grävdes bort och bäckbottnen och slänterna återställdes (bild 4) och därmed undviks helt passage av Sågbäcken. Projektet kostade kronor och har delfinansierats av Vägverket, SCA, Skogsvårdsstyrelsen samt bidraget till biologisk återställning. 50

51 -Sågbäcken- Sågbäcken Bild 1 & 2. Djuplagd heltrumma vid Ottjärn. Genom att öka dimensionen på trumman från 2 meter till 2,6 meter kunde trummans botten grävas ned 3-4 dm under bäckbottnen och fyllas med sten och grus.resultatet blir i princip likvärdigt med att använda en halvtrumma. Ytterligare stenar och block kommer att läggas in i trumman. Bild grävdes trumman bort och bottnen och slänterna återställdes. Innan dess gjordes en omdragning av vägen. Bild 3. Denna heltrumma är belägen under vägen mot Ottjärn. Notera bäckens kraftiga lutning nedströms trumman samt den ansenliga vägbanken, faktorer som medför att en optimal lösning blir mycket kostsam (se bild 4). Bild 5. Under 2005 byttes heltrumman precis nedströms doseraren i Ottjärnbäcken mot denna halvtrumma av galvaniserad plåt. 51

52 Sågbäcken -Sågbäcken- Biologisk återställning - planerade åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 4 Sågbäcken Dubbeltrumma, betong 0,1 Byte halvtrumma Sågbäcken Heltrumma, betong Byte halvtrumma Väg 509 mellan Klöse och Lemesjö passerar Sågbäcken ovan Bergsjön. En dubbeltrumma där utgör ett partiellt hinder för både fisk och bottendjur (ID 4, bild 6). Trummorna bör ersättas av en valvbåge eller bro. Eftersom Vägverket ansvarar för vägen, räknar vi med att de kommer att leda arbetet och stå för merparten av finansieringen. Nedströms Holmsjön passeras bäcken av en liten privat väg. Trumman utgör ett partiellt vandringshinder av lättare art och en åtgärd är därför relativt lågprioriterad (ID 5, bild 7). Bild 6. Väg 509 mellan Klöse och Lemesjö korsar Sågbäcken ovan Bergsjön. Dubbeltrumman utgör ett partiellt vandringshinder för fisk och bottendjur. Den bör ersättas av bro eller halvtrumma. Bild 7. Nedströms Holmsjön passerar en liten väg över bäcken. Trumman utgör ett lättare vandringshinder och bör bytas ut mot en halvtrumma eller större heltrumma som grävs ned i botten. Åtgärden är av lägre prioritet på grund av att problemet är litet. 52