Rapporteringen till nationella kvalitetsregister och hälsodataregistren. Jämförelser av täckningsgrader

Transkript

1 Rapporteringen till nationella kvalitets och hälsodata Jämförelser av täckningsgrader

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer Tryck december 2013

3 Förord År 2011 gav regeringen i uppdrag till Socialstyrelsen att utveckla och driva en nationell service. Denna service ska utgöra en stödfunktion till de nationella kvalitets och forskare i användningen av data. Enligt uppdraget ska service bland annat bidra till att öka kvaliteten på data i de nationella kvalitets samt informera huvudmännen om rapporteringsgraden till kvalitets och hälsodata. I denna rapport jämförs antalet registrerade diagnoser och medicinska åtgärder i de nationella kvalitets med motsvarande uppgifter i Socialstyrelsens hälsodata. Totalt redovisas 30 jämförelser för 34 olika kvalitets. Huvudmännen för den svenska hälso- och sjukvården, hållarna för de olika kvalitets och Socialstyrelsen som förvaltare av hälsodata är viktiga målgrupper för jämförelserna. Huvudmännen får genom rapporten bättre kunskap om hur väl man inom vården i respektive landsting rapporterar till kvalitets och till de nationella hälsodata. Med ledning av denna rapport kan således lämpliga åtgärder genomföras för att förbättra rapporteringsgraden både till de nationella kvalitets och till Socialstyrelsens hälsodata. Rapporten har sammanställts av Marcus Gry, Erik Wahlström och Henrik Passmark, samtliga vid Socialstyrelsen. Stockholm i december 2013 Jesper Brohede enhetschef enheten för service/avdelningen för statistik och jämförelser

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Täckningsgrader... 9 Population och inklusionskriterier... 9 Alternativa täckningsgrader...10 Beräkning av täckningsgrad...10 Täckningsgradsjämförelser Svenska rektalcancerregistret...12 Nationella prostatacancerregistret (NPCR)...14 Nationellt för esofagus och ventrikelcancer (NREV)...15 Nationella kvalitetsregistret för stroke (Riks-Stroke)...16 Svenska PAH-registret (SPAHR)...18 Svenskt kvalitets för kärlkirurgi bukaorta-aneurysm...19 Svenskt kvalitets för kärlkirurgi karotisingrepp...20 Svenska Hjärtkirurgiregistret och TAVI-registret...22 Svenska registret för hjärtintensivvård (RIKS-HIA)...23 Svenska Coronar Angiografi- och Angioplastikregistret (SCAAR)...25 Nationella Diabetesregistret (NDR)...26 Svenskt kvalitets för gallstenskirurgi (GallRiks)...28 Scandinavian Obesity Surgery Register (SOReg)...29 Svenskt bråck...30 Svenska demenregistret (SveDem)...32 Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi (Gynop)...33 Nationellt kvalitets för bipolär affektiv sjukdom (BipoläR)...34 Kvalitets ECT...36 Kvalitetsregistret för rättspsykiatrisk vård (RättspsyK)...37 Nationella höftfrakturregistret (Rikshöft)...39 Svensk reumatologis kvalitets (SRQ)...40 Svenska barnreumaregistret...42 Nationella Fotledsregistret...43 Svenska höftprotesregistret...45 Svenska knäprotesregistret...46 Svenska korsbandsregistret (XBase)...48 Makularegistret...49

6 Nationella kataraktregistret Svenskt njur (SNR) Svenska palliativregistret Nationellt kvalitets för tonsilloperation Täckningsgrad för landsting och sjukhus Bilaga Landstingsvisa jämförelser av täckningsgrader för kvalitets58

7 Sammanfattning Sammanfattning För andra året publicerar Socialstyrelsen en rapport som sammanfattar täckningsgrader för de nationella kvalitets. Syftet är bland annat att över tid kunna följa kvalitetss utveckling vad gäller registrering för den målpopulation som avser att täcka. I år redovisas totalt 34 jämförelser för 30 olika kvalitets. En viktig förutsättning för att kvalitets ska kunna användas för kvalitetsarbete, jämförelser, uppföljningar och utvärderingar av hälso- och sjukvården och för forskning inom detta område är att data finns tillgängligt och att den håller en hög kvalitet. En viktig kvalitetsaspekt är hur stor andel av s avsedda population som registreras, så kallad täckning. Rapporten är uppbyggd på samma sätt som förra årets och antalet undersökta är ungefär lika till antalet. Vissa som fanns med i förra årets rapport är inte med i denna rapport, men i gengäld har andra tillkommit. Anledningarna till att vissa kvalitets ingick i fjolårets rapport men inte i årets varierar. För vissa var det ett begränsat mervärde att jämföra det egna kvalitetsregistret med de nationella hälsodata redan ett år efter förra rapporten. Andra har funnit det svårt att precisera en målpopulation och komma fram till hur jämförelsen mellan kvalitetsregistret och de nationella hälsodata ska göras. Ytterligare en anledning till att en täckningsgrad inte har genomförts kan vara att registret är relativt nytt och att en årlig jämförelse inte tillför mycket ny kunskap om kvalitetsregistrets täckning. De som har tillkommit till årets rapport är: Svenskt kvalitets för kärlkirurgi (Swedvasc) med två del (Aorta och Karotis) Makularegistret Svenska registret för demenssjukdomar (SweDem) Palliativregistret med två jämförelser Svensk reumatologis kvalitets (SRQ) Generellt kan man säga att de som registrerar vårdåtgärder har en tendens att uppnå en högre täckningsgrad än de som har som ambition att registrera patienter med större kroniska diagnoser. En anledning kan vara att kroniska diagnoser ofta behandlas inom såväl primärvård som öppen specialiserad vård och sluten vård. Därför är uppdraget för de som registrerar denna vård mer omfattande medan det för de åtgärdsspecifika ofta är ett begränsat antal kliniker som utför åtgärderna och därför kan rapportera till kvalitetsregistret. I bilagan till denna rapport presenteras täckningsgraderna landstingsvis och oftast med fördelning på enskilda inrättningar. RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN 7

8 Inledning Inledning Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla och driva en nationell service. En avsikt med uppdraget är att bidra till att öka kvaliteten på data i de nationella kvalitets så att de blir mer användbara för kvalitetsutveckling, verksamhetsutveckling, uppföljning och forskning. En uttrycklig del i uppdraget är dessutom att informera huvudmännen om rapporteringsgraden till kvalitets och hälsodata. Viktiga aspekter på kvaliteten i data är bland annat storleken på bortfallet och tillförlitligheten i uppgifterna. I denna rapport redovisas hur komplett rapporteringen till olika är. Detta görs genom jämförelser av täckningsgrader (se definition av täckningsgrad längre ned) mellan Socialstyrelsens hälsodata och de nationella kvalitets. Totalt redovisas 34 sådana jämförelser för 30 av de nationella kvalitets. För merparten av fallen jämförs data ur de nationella kvalitets med patientregistret. Vissa uppgifter i de nationella kvalitetsegistren kan inte jämföras med patient eller något annat som Socialstyrelsen förvaltar. Det gäller bland annat de kvalitets som främst registrerar fall i primärvården, eftersom patientregistret inte innehåller primärvårdsuppgifter. För den specialiserade öppna vården gäller att den endast skall rapportera den vård som ges vid läkarbesök, vilket också begränsar möjligheterna till jämförelser. Det kan även vara problematiskt att jämföra sådana kvalitets som endast inkluderar patienter eller behandlingar inom vissa klinik- eller avdelningstyper, vilket inte kan urskiljas i patientregistret. Registerhållarna för de olika kvalitets och Socialstyrelsen är viktiga målgupper för jämförelserna av täckningsgrader, eftersom de båda kan dra nytta av informationen. Syftet med jämförelserna är att de skall stödja arbetet med en förbättrad rapportering till både de nationella kvalitets och till de nationella hälsodata. En annan viktig målgrupp för jämförelserna är huvudmännen för hälsooch sjukvården i Sverige. De får på detta sätt reda på hur väl man inom vården i respektive landsting rapporterar till både kvalitets och till de nationella hälsodata. En god rapportering av verksamheten är som tidigare nämnts en förutsättning för jämförelserna av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. I bilagan till denna rapport presenteras också samtliga jämförelser med tabeller för varje landsting och deras sjukhus. 8 RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN

9 Täckningsgrader Täckningsgrader Det finns flera definitioner av täckningsgrad. Den definition som avses här är hur stor andel av individerna som faller under de olika kvalitetss målpopulationer som återfinns i de nationella hälsodata. Population och inklusionskriterier Vid designen av ett är definitionen av den målpopulation som registret ska omfatta en av grundpelarna. Varje behöver specificera vilka patientkategorier som ska registreras och precis som för en epidemiologisk eller randomiserad studie bör populationen definieras med tydliga och överenskomna inklusions- och exklusionskriterier. Eftersom de nationella kvalitets registrerar vid olika regionala och lokala verksamheter är det extra viktigt att kriterierna är noggranna och detaljerade för att inte lämna utrymme för lokala tolkningar av vilka patienter som ska registreras. Om inte insamlingen av data sker på samma sätt i landet innebär detta ofta problem. De utvärderingar av vården och de vetenskapliga studier som görs på registret har som utgångspunkt att data går att jämföra. Det blir också svårt att fastställa och värdera bortfallet i rapporteringen om det inte står klart vad som är en fullständig rapportering. För de kvalitets som registrerar levande patienter är exempelvis ett generellt inklusionskriterium att patienten inte har avböjt att delta i registret. Ett annat sådant kriterium är att patienten vid tillfället för inklusionen ska ha behandlats vid en svensk vårdinrättning. Några exempel på avgränsningar för de olika kvalitets skulle kunna vara: Diagnoser. Många kvalitets är diagnosbaserade, det vill säga att de avser att omfatta patienter med en viss diagnos. Ofta har kvalitetsregistret ambitionen att täcka samtliga patienter med en viss diagnos, men i praktiken kanske detta inte gäller eftersom det kan vara svårt att fånga de patienter som inte fått någon behandling för diagnosen eller som fått sin diagnos vid en inrättning som inte brukar behandla den aktuella diagnosen. Implicit har då registret även inklusionskriteriet att patienten fått en adekvat behandling. Behandlingar. Ett kan avse att registrera endast de patienter som genomgått ett särskilt kirurgiskt ingrepp eller annan specifik vårdåtgärd. Ett kan också välja att endast omfatta specificerade behandlingar för patienter med en viss diagnos. Incidenta eller prevalenta fall. Inklusionskriteriet kan vara att registret ska omfatta exempelvis endast akuta omhändertaganden, nyinsjuknande eller förstagångsopererade. Alternativt kan man avse att registrera uppgifter om alla personser som är under behandling oavsett när insjuknandet skedde. RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN 9

10 Täckningsgrader Vidare kan flera följa upp sin population med avseende på exempelvis re-operationer eller återinskrivningar. Andra kan ha en löpande uppföljning där hela eller delar av patientpopulationen följs upp aktivt med förutbestämda tidsintervall, till exempel årligen. De är då viktigt att registret, på samma sätt som för sin baslinjepopulation, sätter upp noggranna kriterier för vilka patienter som registreras vid uppföljningar. Alternativa täckningsgrader När jämförelser mellan olika genomförs kan det finnas flera alternativa sätt att implementera dessa på. I vissa fall kanske endast en del av målpopulationen är av intresse att studera med avseende på täckning. Till exempel om det endast är en delmängd av målpopulationen som står för en betydande kostnad i vården. Eller om det finns en viss typ av vård för en grupp av patienter inom registret där det finns en betydligt större potential till kvalitetsutveckling. Då kan det vara av intresse att genomföra flera alternativa täckningsgradsanalyser. Registerservice vid Socialstyrelsen försöker uppmuntra kvalitetst att tänka på fler än en sorts täckningsgrad, och att kvalitets inte ska betrakta täckningsgrader som ett absolut mått på kvaliteten av data i registret. Beräkning av täckningsgrad I denna rapport avses med täckningsgrad andelen av alla kända fall som registreras i de olika datakällorna. Täckningsgraden beräknas som andelen fall i ett av dividerat med det totala antalet som återfinns i de två som jämförs. I princip kan de fall som avser att fånga hamna inom en av fyra olika kategorier: endast förekommande i Socialstyrelsens hälsodata (patientregistret, cancerregistret, läkemedelsregistret eller medicinska födelseregistret) endast förekommande i kvalitetsregistret förekommer i båda (matchar) förekommer inte i något av. Den sistnämnda kategorin kan bara skattas och den reella täckningsgraden kan inte beräknas, men denna kategori kan i regel antas vara relativt låg. Dock är det beroende på vilken diagnos eller vårdåtgärd som är aktuell för jämförelsen. I denna rapport beräknas exempelvis täckningsgraden för patientregistret enligt ekvation: Täckningsgrad = Matchar + Endast patientregistret Matchar + Endast patientregistret + Endast kvalitetsregistret Motsvarande förfaringssätt används även för att räkna ut täckningsgraden för de olika kvalitets. 10 RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN

11 Täckningsgrader Ett undantag till ekvationen ovan är att de nationella hälsodata i vissa jämförelser betraktas som en heltäckande referens. Detta gäller jämförelser som har gjorts mellan Nationella diabetesregistret och läkemedelsregistret, SRQ och patientregistret samt två jämförelser mellan Palliativregistret med patientregistret och dödsorsaksregistret. För att jämförelserna mellan ska kunna genomföras på individnivå matchas på personnummer. För de som registrerar flera fall för en individ och år har matchning även gjorts på datum för inskrivning, vårdbesöket eller behandlingen. Beroende på de olika inklusions- och exklusionskriterierna som de olika kvalitets har blir täckningsgradsjämförelserna olika beskaffade. De jämförelser som rör kirurgiska åtgärder och där avgränsningen kan göras med hjälp av en kod för vårdåtgärden är ofta enklast att utföra och tolka. För jämförelser som rör kroniska tillstånd kan det vara svårare att fastställa jämförelsepopulationen i patientregistret eller något av de andra nationella hälsodata. För att möjliggöra sådana jämförelser har vi för några kvalitets endast jämfört unika patienter som någon gång under en viss period registrerats i det aktuella kvalitetsregistret och i patientregistret. Bortfall i de olika kan bero på flera olika orsaker. En orsak till bortfall i exempelvis patientregistret kan vara att det inte inkluderar primärvård samt att privata vårdgivare har en tendens till en lägre inrapporteringsgrad jämfört med vård som bedrivs i offentlig regi, trots skyldigheten att rapportera all slutenvård och öppen specialiserad vård. Bortfall i de nationella kvalitets kan bero på att registreringen är frivillig, i motsats till Socialstyrelsens nationella hälsodata där rapporteringen är obligatorisk och lagreglerad. Andra faktorer som kan inverka på ett kvalitetss täckningsgrad är hur länge registret har varit verksamt och hur väl förankrat registret är i vården. De inklusions- och exklusionskriterier som ett har definierat spelar också stor roll i hur god täckningsgrad registret har. RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN 11

12 Täckningsgradsjämförelser Täckningsgradsjämförelser Här redovisas täckningsgradsjämförelser för 34 diagnoser eller vårdåtgärder för 30 av de nationella kvalitets. Registren har namngets på samma sätt som på webbplatsen för kvalitets ( och Socialstyrelsens webbplats för de olika kvalitets som ligger under enheten för service. Registren presenteras i samma ordning som på Figurerna i respektive kvalitetss avsnitt är sorterade på kvalitetsregistrets täckningsgrad för de olika landstingen. Svenska rektalcancerregistret Svenska kolorektalcancerregistret består av två del, ett för rektalcancer som startade 1995 och ett för koloncancer som startade Kvalitetsregistret omfattar cirka 99 procent av alla rektal-cancerfall i Sverige. Jämförelsen i denna rapport rör rektalcancerdelen av registret. Då kvalitets inom cancerområdet ofta själva gör jämförelser mot cancerregistret med avseende täckning på antalet fall har vi i denna rapport valt att istället mäta täckningsgrad vad gäller behandlingar. Detta har gjorts genom att alla patienter som registrerats i rektalcancerregistret under 2011 och 2012 valts ut beroende på om de har minst en av följande vårdåtgärdskoder i patientregistret: JAH00 (explorativ laparotomi) JFH00 (kolektomi med ileorektal anastomos) JGA05 (endoskopisk polypektomi i rektum) JGA68 (endoskopisk dilation av rektum) JGA73 (transanal excision av förändring i rektum) JGA75 (endoskopisk mikrokirurgisk excision av förändring i rektum) JGB00 (resektion av rektum med total excision av mesorektum) JGB01 (laparoskopisk resektion av rektum med total excision av mesorektum) JGB10 (resektion av rektum med sigmoideostomi och förslutning av rektumstump) JGB11 (Laparoskopisk resektion av rektum med sigmoideostomi och förslutning av rektumstump) JGB30 (abdominoperineal rektumamputation) JGB31 (Laparoskopisk och perineal rektumamputation) JGW96 (annan operation på rektum). Detta urval av patienter från kvalitetsregistret jämförs sedan med avseende på det operationsdatum som finns angivet i kvalitetsregistret och det utskrivningsdatum som finns angivet i patientregistret. För att det ska betraktas som en match ska kvalitetsregistrets operationsdatum ligga inom patientregistrets 12 RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN

13 Täckningsgradsjämförelser utskrivningsdatum plus eller minus fyra månader tidigare. När det inte finns någon match kan detta bero på att kvalitetsregistret saknar operationsdatum eller att operationsdatumet ligger utanför patientregistrets utskrivningsdatum. Tabell 1. Antalet patienter som rapporterats till patientregistret (PAR) och kvalitetsregistret (KR) under perioden Täckningsgraden har beräknats som summan av de diagnoser som endast förekomer i respektive och de matchande diagnoserna. Täckningsgrad Antal Procent Matchning Antal Procent PAR ,7 Endast PAR 49 2,9 KR ,1 Endast KR ,3 Matchar ,8 Totalt 1666 Vissa förändringar i analysutförandet har gjorts jämfört med tidigare år. Bland annat har de vårdåtgärder som börjar på -JFB tagits bort ur jämförelserna på inrådan av företrädare för kvalitetsregistret och tidsintervallet för matchningen har också utvidgats betydligt. Kolorektalcancerregistret är företrädelsevis ett diagnos, varför man har som huvudsakligt mål att registrera de patienter som drabbas av koloneller rektalcancer snarare än att registrera alla typer av åtgärder. Trots detta har kvalitetsregistret god täckning för de patienter man avser att registrera och som får de vårdåtgärder som är brukligt för denna patientkategori. Det fåtal fall som saknar åtgärder i kvalitetsregistret kan vara fall som är av sådan art att de behandlats först efter kvalitetsregistrets uppföljningsperiod eller behandlats på ett sätt som registret inte avser fånga upp. Figur 1. Täckningsgrader rektalcancerregistret Antalet individer som rapporterats till bägge respektive till ett av dem för Landsting Dalarna Uppsala Västernorrland Västmanland Östergötland Örebro Södermanland Gävleborg Stockholm Kronoberg Riket Västra Götaland Halland Värmland Västerbotten Skåne Jämtland Blekinge Jönköping Norrbotten Kalmar Gotland 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Matchar Endast Kvalitets Endast PAR RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN 13

14 Täckningsgradsjämförelser Kvalitetsregistret har en relativt hög täckning över hela landet. Det är Region Gotland som har en något lägre rapporteringsgrad. Dock var det endast fem stycken individer totalt som var registrerade i kvalitetsregistret och de nationella hälsodata för Gotland under 2012, vilket kan ge höga procentuella avvikelser om en enstaka individ saknas i något av. Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Nationella prostatacancerregistret grundades år 1996 och har till syfte att övervaka tidstrender och geografiska skillnader i svensk prostatacancersjukvård. Jämförelsen mellan kvalitetsregistret och patientregistret har gjorts med avseende på kurativt syftande primärbehandling av prostatacancer och för detta ändamål användes åtgärdskoderna KEC eller DV12-19 i denna analys. I kvalitetsregistret har det under 2011 registrerats cirka 9600 incidenta cancerfall. Av dessa incidenta fall valdes en delmängd ut som enligt kvalitetsregistret fått kurativ behandling inom 6 månader. Denna delmängd av incidenta fall jämfördes med de incidenta fall som hade en åtgärdskod för kurativ behandling i patientregistret. En överenstämmelse mellan bedöms finnas om den kurativa behandlingen påträffades för patienten i båda. Den kurativa behandlingen kan ha ägt rum under 2011 eller i början av 2012 beroende på om diagnosen registrerades i början eller i slutet av Under denna period registrerades totalt cirka 2950 fall av kurativa behandlingar bland ovanstående 9600 fall, varav 66,6 procent återfanns i båda. Tabell 2. Antal patienter som har diagnosticerats med prostatacancer och som har påbörjat kurativ behandling som rapporterats till patientregistret (PAR) och kvalitetsregistret (KR) under Täckningsgraden har beräknats som summan av de patienter som endast förekommer i respektive och de matchande behandlingarna. Täckningsgrad Antal Procent Matchning Antal Procent PAR ,1 Endast PAR 45 1,5 KR ,5 Endast KR ,9 Matchar ,6 Totalt 2996 I kvalitetsregistret hade under 2011, 2951 kurativa behandlingar registrerats och 2040 registrerats i patientregistret. Andelen behandlingar som endast var rapporterade till patientregistret var 1,5 procent vilket var ungefär samma som för Motsvarande andel för kvalitetsregistret var 31,9 procent vilket är en liten minskning från 34,2 procent för RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN

15 Täckningsgradsjämförelser Figur 2. Täckningsgrader Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Antalet patienter som rapporterats till bägge respektive till ett av dem för Landsting Norrbotten Västerbotten Dalarna Västmanland Blekinge Gotland Kronoberg Östergötland Södermanland Halland Skåne Västra Götaland Riket Uppsala Stockholm Västernorrland Värmland Jämtland Jönköping Gävleborg Örebro Kalmar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Matchar Endast Kvalitets Endast PAR Liksom förra året förekommer stora variationer mellan landstingen när det gäller rapportering rörande kurativ behandling. Täckningsgraden i kvalitetsregistret låg över 95 procent för alla landsting medan täckningsgraden i patientregistret varierar mellan 23 procent i Västernorrlands läns landsting och 100 procent för Dalarnas läns landsting. Nationellt för esofagus och ventrikelcancer (NREV) Nationellt kvalitets för Esofagus och ventrikelcancer startade Registrets övergripande mål är att ge en samlad bild av utredning, behandling, och uppföljning av dessa tumörformer i Sverige, samt att producera ett underlag för lokala, regionala och nationella förbättringar. Registret ska också utgöra underlag för analys och klinisk forskning avseende livskvalitet och hälsoekonomi. Förutom diagnosinformation inkluderar kvalitetsregistret behandlingar av patienter med kurativa behandlingsmål. Denna täckningsgradsjämförelse jämför enbart behandlingar för just den patientgruppen. Ett vårdåtgärdsbaserat urval ifrån slutenvårdsdelen av patientregistret jämfördes med de patienter som registrerats i kvalitetsregistret med kurativa behandlingsmål. De vårdåtgärder som användes för selektionen av patienter ur patientregistret är ett urval av JCA-, JCC-, JDA och JDC-koder Jämförelsen är gjord på vårdtillfällen och matchningen är gjord med personnummer och behandlingsdatum, där en avvikelse mellan s behandlingsdatum på 7 dagar har tillåtits. RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN 15

16 Täckningsgradsjämförelser Tabell 3. Antalet vårdtillfällen som rapporterats till patientregistret (PAR) och kvalitetsregistret (KR) under Täckningsgraden har beräknats som summan av de behandlingar som endast förekommer i respektive och de matchande vårdtillfällena. Täckningsgrad Antal Procent Matchning Antal Procent PAR ,1 Endast PAR 50 14,9 KR ,1 Endast KR 13 3,9 Matchar ,3 Totalt 336 Kvalitetsregistret har generellt sett en relativt hög täckningsgrad. Den är något lägre i Kronobergs, Västra Götalands, Jönköpings och Hallands läns landsting där täckningen för registret är lägre än 70 procent. Figur 3. Täckningsgrader NREV Antalet vårdtillfällen som rapporterats till bägge respektive till ett av dem för Landsting Jämtland Västernorrland Gävleborg Västmanland Örebro Blekinge Södermanland Norrbotten Dalarna Västerbotten Kalmar Värmland Östergötland Skåne Riket Uppsala Stockholm Halland Jönköping Västra Götaland Kronoberg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Matchar Endast Kvalitetsregistret Endast PAR Nationella kvalitetsregistret för stroke (Riks-Stroke) Kvalitetsregistret Riks-Stroke startade sin verksamhet 1994 och är ett verktyg för kontinuerlig kvalitetsutveckling av strokesjukvården och att den håller en hög och jämn kvalitet över hela landet. I kvalitetsregistret ingår både förstagångsfall och återinsjuknande i stroke, totalt cirka per år. Under 2012 hade totalt cirka förstagångsfall av stroke rapporterats till antingen kvalitetsregistret eller patientregistret (PAR). Som förstagångsfall räknas den första inskrivningen vid ett sjukhus som finns registrerat i patientregistret sedan I täckningsgradsjämförelsen beaktas alla vårdtillfällen i patientregistret med någon av ICD-10 diagnoskoderna I61, I63 och 16 RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN

17 Täckningsgradsjämförelser I64. Diagnoskoden kan stå antingen som huvud- eller bidiagnos. I kvalitetsregistret återfanns cirka fall och i patientregistret cirka Täckningsgradsjämförelsen är gjord för förstagångsfall av stroke och det är tillfället för diagnosen som jämförs. Matchningen genomförs på individnivå med personnummer och inskrivningsdatum. Om samma personnummer förekommer i båda under samma tidpunkt, plus minus sju dagars diskrepans, betraktas det som en matchning. Tabell 4. Antalet diagnoser som rapporterats till patientregistret (PAR) och kvalitetsregistret (KR) under Täckningsgraden har beräknats som summan av de diagnoser som endast förekommer i respektive och de matchande operationerna. Täckningsgrad Antal Procent Matchning Antal Procent PAR ,2 Endast PAR ,4 KR ,6 Endast KR 819 3,8 Matchar ,9 Totalt Samtliga landsting förutom Östergötlands, Jönköpings och Gävleborgs läns landsting samt Region Gotland rapporterade 80 procent eller mer av sina förstagångsfall av stroke till båda. Figur 4. Täckningsgrader RiksStroke Antalet diagnosticerade förstagångstillfällen som rapporterats till bägge respektive till ett av dem för Landsting Värmland Södermanland Örebro Kronoberg Stockholm Jämtland Kalmar Västmanland Halland Skåne Västra Götaland Riket Dalarna Blekinge Norrbotten Gävleborg Uppsala Gotland Västernorrland Västerbotten Jönköping Östergötland 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Matchar Endast Kvalitets Endast PAR Täckningsgraden varierade från 74,5 till 89,4 procent. Ett mindre bortfall i patientregistret kan förklaras av de fall som skrevs in under 2012 men som skrivs ut under Dessa finns inte med i patientregistret för 2012, men kan ha rapporterats till Riks-Stroke. RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN 17

18 Täckningsgradsjämförelser Svenska PAH-registret (SPAHR) Svenska PAH (pulmonell arteriell hypertension)-registret (SPAHR) är ett nationellt kvalitets vars huvudsyfte är att samla betydelsefull klinisk information från diagnostillfälle och framåt. Genom samkörning med befolknings- och dödsorsaksregistret görs långtidsuppföljningar med avseende på resultat, mortalitet och återinsjuknande. Patienter med högt tryck i lilla kretsloppet enligt europeiska riktlinjer klassificeras in i fem orsaksgrupper, där patienter i klass 1 (PAH), klass 4 (kronisk lungemboli) och klass 5 (pulmonell hypertension med oklara multifaktoriella mekanismer) inkluderas i registret oavsett behandling. Om patienten tillhör klass 2 (vänstersidig hjärtsjukdom) eller klass 3 (pulmonell hypertension på grund av lungsjukdom) inkluderas patienten enbart om PAH-specifik behandling ges. Registrets mål är att alla patienter i Sverige med denna sjukdom ska inkluderas. Ett urval ur patientregistret gjordes genom att välja ut individer som har fått diagnosen I27 (Andra sjukdomstillstånd inom lungcirkulationen) och som dessutom registrerats i läkemedelsregistret för uttag av läkemedel med ATC-koderna: C02KX01 (Bosentan), C02KX02 (Ambrisentan), B01AC11 (Iloprost) eller B01AC21 (Treprostinil). Detta urval gjordes från patientregistret och läkemedelregistret från 2006 till Matchningen gjordes på individnivå med personnummer. Tabell 5. Antalet patienter som rapporterats till patientregistret och läkemedsregistret (PAR och LMED) och kvalitetsregistret (KR) under Täckningsgraden har beräknats som summan av de individer som endast förekommer i respektive och de matchande individerna. Täckningsgrad Antal Procent Matchning Antal Procent PAR och LMED ,7 Endast PAR och LMED KR ,0 Endast KR ,3 Matchar ,7 Totalt 927 Den låga matchningen tyder på att det förmodligen går att förfina denna täckningsgradsanalys för att få en mer specifik jämförelse. Denna analys använder enbart Socialstyrelsens uppgifter om patientens sjukhus och landstingstillhörighet vilket minskar informationsinnehållet. 18 RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN

19 Täckningsgradsjämförelser Figur 5. Täckningsgrader SPAHR Antalet patienter som rapporterats till bägge respektive till ett av dem mellan åren 2006 till Rubrik Kronoberg Östergötland Okänd Västerbotten Jönköping Riket Skåne Norrbotten Södermanland Uppsala Västernorrland Jämtland Västmanland Stockholm Halland Kalmar Västra Götaland Örebro Värmland Gävleborg Dalarna Blekinge 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Matchar Endast Kvalitets Svenskt kvalitets för kärlkirurgi bukaorta-aneurysm Svenskt kvalitets för kärlkirurgi började sin verksamhet i begränsad omfattning under Sedan dess har kvalitetsregistret blivit rikstäckande och har en uppdelning i karotisingrepp och bukaorta-aneurysmbehandlingar. Registreringen av dessa ingrepp syftar till att mäta resultat, leda till förbättringar i vården samt vara en bas för forskning. I denna täckningsgradsjämförelse jämförs vårdtillfällen registrerade i kvalitetsregistret med vårdtillfällen i patientregistret som antingen har kodats med PDG10 (Aneurysmoperation på infrarenala bukaorta), PDG21 (Aneurysm-operation med aorto-biiliakal bypass), PDG24 (Aneurysmoperation med aorto-bifemoral bypass), PDQ10 (Inläggande av stent i infrarenala bukaorta), PDQ21(Inläggande av aortobiiliakal stent) eller kodats med JAH00 (Explorativ laparotomi) i kombination med diagnoserna I713 (bukaortaaneurysm, brustet) eller I714 (bukaortaaneurysm, icke brustet). För 2012 har kvalitetsregistret cirka 1250 registreringar och patientregistret cirka 1350, vilket ger en skattning på totalt cirka 1480 registreringar i Sverige. Jämförelsen är gjord på vårdtillfällen och det är patienternas personnummer och operationsdatum som matchas. Om operationsdatumet avviker med maximalt 28 dagar mellan betraktas det som en match. RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN 19

20 Täckningsgradsjämförelser Tabell 6. Antalet operationer som rapporterats till patientregistret (PAR) och kvalitetsregistret (KR) under Täckningsgraden har beräknats som summan av de operationer som endast förekommer i respektive och de matchande operationerna. Täckningsgrad Antal Procent Matchning Antal Procent PAR ,8 Endast PAR ,9 KR ,1 Endast KR 121 8,2 Matchar ,9 Totalt 1481 Kvalitetsregistret har generellt sett en relativt hög täckningsgrad. Den är något lägre i Region Skåne och Västernorrlands läns landsting, där täckningen för registret uppgår till cirka 70 procent. Täckningsgraden skiljer sig mellan endovaskulär kirurgi och öppen kirurgi. Kvalitetsregistret och PAR omfattar 91,9 procent respektive 86 procent av den öppna kirurgin och 80,4 procent respektive 95,9 procent av den endovaskulära kirurgin. Figur 6. Täckningsgrader Swedvasc- bukaorta-aneurysm Antalet vårdtillfällen som rapporterats till bägge respektive till ett av dem för Landsting Kronoberg Värmland Örebro Jönköping Västmanland Norrbotten Kalmar Västerbotten Södermanland Jämtland Västra Götaland Stockholm Dalarna Riket Halland Östergötland Uppsala Gävleborg Blekinge Skåne Västernorrland Gotland 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Matchar Endast Kvalitets Endast PAR Det finns inga vårdtillfällen registrerade för Region Gotland för de vårdåtgärder som angivits ovan. Svenskt kvalitets för kärlkirurgi karotisingrepp Svenskt kvalitets för kärlkirurgi började sin verksamhet i begränsad omfattning under Sedan dess har kvalitetsregistret blivit rikstäckande och har en uppdelning i karotisingrepp och bukaorta-aneurysmbehandlingar. 20 RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN

21 Täckningsgradsjämförelser Registreringen av dessa ingrepp syftar till att mäta resultat, leda till förbättringar i vården samt bidra till forskning. I denna täckningsgradsjämförelse jämförs vårdtillfällen registrerade i kvalitetsregistret med vårdtillfällen som har kodats med PAA21 (exploration av a carotis communis), PAB21 (ligatur av a carotis interna), PAF21 (trombendarektomi i a carotis interna), PAH20 (bypass från a carotis communis), PAH21 (bypass från a carotis interna), PAK21 (reimplantation av a carotis interna) eller PAQ21 (inläggande av stent i aorta carotis interna) i patientregistret. För 2012 har kvalitetsregistret cirka 950 registreringar och patientregistret cirka 980, vilket ger en skattning på totalt cirka 1030 registreringar i Sverige. Jämförelsen genomförs för vårdtillfället och det är patienternas personnummer och operationsdatum som matchas. Om operationsdatumet avviker med maximalt 28 dagar mellan betraktas det som en match. Tabell 7. Antalet operationer som rapporterats till patientregistret (PAR) och kvalitetsregistret (KR) under Täckningsgraden har beräknats som summan av de operationer som endast förekommer i respektive och de matchande operationerna. Täckningsgrad Antal Procent Matchning Antal Procent PAR ,5 Endast PAR 81 7,9 KR ,1 Endast KR 46 4,5 Matchar ,6 Totalt 1027 Kvalitetsregistret har generellt sett en relativt hög täckningsgrad. Den är något lägre i Stockholms och Västernorrlands läns landsting, där täckningsgraden för Västernorrlands läns landsting uppgår till cirka 30 procent. Täckningsgraden skiljer sig mellan endovaskulär kirurgi och öppen kirurgi. Kvalitetsregistret och patientregistret omfattar båda två cirka 95 procent av den öppna kirurgin och cirka 58 procent respektive cirka 85 procent av den endovaskulära kirurgin. Cirka 93 endovaskulära karotisingrepp gjordes i riket RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN 21

22 Täckningsgradsjämförelser Figur 7. Täckningsgrader Swedvasc - Karotisingrepp Antalet vårdtillfällen som rapporterats till bägge respektive till ett av dem för Landsting Västmanland Blekinge Kalmar Dalarna Västerbotten Södermanland Gävleborg Jönköping Västra Götaland Skåne Värmland Halland Riket Uppsala Örebro Östergötland Kronoberg Stockholm Västernorrland Norrbotten Jämtland Gotland 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Matchar Endast Kvalitets Endast PAR Det finns inga registreringar från Norrbottens och Jämtlands läns landsting samt Region Gotland för de vårdåtgärder som kodas enligt ovan. Svenska Hjärtkirurgiregistret och TAVI-registret Svenska hjärtkirurgiregistret och TAVI-registret är båda delar av kvalitetsregistret Swedeheart. Registren syftar till att följa förändring, utveckling och kvalitetsförbättring av svensk hjärtkirurgi. TAVI står för Transcatheter Aortic Valve Implantation, som är en metod för inoperation av aortaklaffprotes via kateter. Under 2012 inrapporterades totalt till de två kvalitets och patientregistret cirka 5800 hjärtkirurgiska operationer av typen operationer på koronaartär, aortaklaff eller mitralklaff. Av dessa hade cirka 5600 rapporterats till något av Swedehearts olika del och cirka 5700 till patientregistret. I patientregistret har samtliga vårdtillfällen med åtgärdskoderna FN (utom FNG), FM och FK valts ut. Nytt för i år är att även ingreppet FMA32 har exkluderats från jämförelsen eftersom det är ovanligt, och inte ingår i hjärtkirurgiregistret eller TAVI-registret. TAVI-registret står för en mindre del av operationerna i de två del. De operationer i TAVI-registret som ingår i denna jämförelse är sådana åtgärder som kodas med åtgärdskod FM. Tidigare rapporterade vissa sjukhus dessa koder till hjärtkirurgiregistret. Detta samt att de åtgärder som registreras i TAVI-registret är svåra att skilja från övrig klaffkirurgi är anledningen till att jämförs tillsammans. Det är vårdtillfällena som jämförs och om samma personnummer förekommer i de båda och ingreppet 22 RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN

23 Täckningsgradsjämförelser skedde vid samma tidpunkt plus eller minus sju dagars diskrepans betraktas det som en matchning. Tabell 8. Antalet operationer som rapporterats till patientregistret (PAR) och kvalitetsregistret (KR) under Täckningsgraden har beräknats som summan av de operationer som endast förekommer i respektive och de matchande operationerna. Täckningsgrad Antal Procent Matchning Antal Procent PAR ,7 Endast PAR 186 3,2 KR ,8 Endast KR 75 1,3 Matchar ,5 Totalt 5777 Täckningsgraden för denna del av Swedeheart är cirka 97 procent, vilket är i paritet med motsvarande analys för Matchningen visar av de flesta enheter som utför dessa ingrepp i hög grad rapporterar till båda. Figur 8. Täckningsgrader Svenska Hjärtkirurgiregistret och TAVI Antalet operationer som rapporterats till bägge respektive till ett av dem för Sjukhus Norrlands Universitetssjukhus Universitetssjukhuset Örebro Akademiska Sjukhuset Universitetssjukhuset i Lund Riket Sahlgrenska Universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset Blekingesjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping 88% 90% 92% 94% 96% 98% 100% Matchar Endast Kvalitets Endast PAR Svenska registret för hjärtintensivvård (RIKS-HIA) RIKS-HIA, det svenska registret för hjärtintensivvård etablerades som ett svenskt kvalitets Kvalitetsregistret ingår som ett av fyra hjärtsjukdomsrelaterade del i Swedeheart. Kvalitetsregistrets syfte är att utveckla akut hjärtsjukvård genom bland annat kontinuerlig information om vårdbehov, behandling och behandlingsresultat. Den långsiktiga målsättningen är att bidra till en minskad dödlighet och sjuklighet hos patienterna och öka kostnadseffektiviteten i vården. RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN 23

24 Täckningsgradsjämförelser Vid täckningsgradsjämförelsen mellan kvalitetsregistret och patientregistret har huvuddiagnoserna I21 (akut hjärtinfarkt) och I22 (re-infarkt), för patienter över 20 år, valts ut. Antalet fall har i båda beräknats genom att inskrivningsdatum som följer på ett tidigare inskrivningsdatum med mindre än 28 dagar slagits ihop till vårdkedjor. De fall som rapporterats till patientregistret som hjärtinfarkt men som registrerats i kvalitetsregistret under en annan diagnos har uteslutits ur analysen. Täckningsgradsjämförelsen gjordes på vårdtillfällen på individnivå och inskrivningsdatum. Om samma personnummer förekommer i båda och vid samma tidpunkt med en tillåten diskrepans på 27 dagar betraktas det som en matchning. Tabell 9. Antalet infarkter som rapporterats till patientregistret (PAR) och kvalitetsregistret (KR) under Täckningsgraden har beräknats som summan av de infarkter som endast förekommer i respektive och de matchande infarkterna. Täckningsgrad Antal Procent Matchning Antal Procent PAR ,4 Endast PAR ,5 KR ,5 Endast KR ,6 Matchar ,8 Totalt Resultatet av jämförelsen visar på en ganska liten variation mellan landstingen för kvalitetsregistret. Jämfört med förra året har kvalitetsregistret en betydligt högre täckningsgrad. Vilket till viss del kan förklaras av ökad registrering för 2012 samt att metoden att beräkna täckningsgraden har reviderats. En anledning till den lägre täckningen i kvalitetsregistret jämfört med patientregistret kan bero på att kvalitetsregistret har ett inklusionskriterium som inte omfattar alla de patienter som har en diagnoskod för hjärtinfarkt i patientregistret. 24 RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN

25 Täckningsgradsjämförelser Figur 9. Täckningsgrader Riks-Hia Antalet hjärtinfarkter som rapporterats till bägge respektive till ett av dem för Landsting Stockholm Jämtland Västmanland Östergötland Örebro Blekinge Kalmar Uppsala Norrbotten Södermanland Riket Kronoberg Halland Gävleborg Skåne Värmland Västra Götaland Gotland Västerbotten Dalarna Jönköping Västernorrland 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Matchar Endast Kvalitetsregistret Endast PAR Svenska Coronar Angiografi- och Angioplastikregistret (SCAAR) Svenska Coronar angiografi- och angioplastikregistret (SCAAR) är ett kvalitets som registrerar PCI-åtgärder (Percutan Coronar Intervention). Kvalitetsregistret ingår som ett av fyra hjärtsjukdomsrelaterade del i Swedeheart. År 2012 hade cirka PCI-åtgärder rapporterats till kvalitetsregistret. Samma år hade cirka sådana ingrepp (vårdåtgärdskod FNG) rapporterats till patientregistret. Täckningsgradsjämförelsen är gjord på vårdtillfällen med hjälp av personnummer och datum för ingreppet. Om samma patient förekommer i båda och vid samma tidpunkt med tillåten diskrepans på 7 dagar betraktas det som en matchning. Tabell 10. Antalet vårdtillfällen som rapporterats till patientregistret (PAR) och kvalitetsregistret (KR) under Täckningsgraden har beräknats som summan av de vårdtillfällen som endast förekommer i respektive och de matchande vårdtillfällena. Täckningsgrad Antal Procent Matchning Antal Procent PAR ,8 Endast PAR 236 1,1 KR ,9 Endast KR ,2 Matchar ,6 Totalt Cirka 86 procent återfanns i de båda och det totala antalet registrerade PCI-åtgärder uppgick till cirka , vilket är en ökning med cirka RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN 25

26 Täckningsgradsjämförelser 2600 åtgärder från föregående år. Både kvalitetsregistret och patientregistret har relativt hög täckning i de allra flesta delarna av landet. Kronobergs och Jämtlands läns landsting har ingen vårdåtgärdskod registrerad i något av. Region Gotland har ett enstaka fall av PCI-åtgärd för år Figur 10. Täckningsgrader SCAAR Antalet vårdtillfällen som rapporterats till bägge respektive till ett av dem för Landsting Blekinge Västernorrland Halland Norrbotten Dalarna Västmanland Södermanland Västerbotten Örebro Värmland Kalmar Västra Götaland Riket Jönköping Uppsala Skåne Gävleborg Östergötland Stockholm Gotland Jämtland Kronoberg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Matchar Endast Kvalitets Endast PAR Patientregistrets täckning har minskat med cirka 9 procent jämfört med Nationella Diabetesregistret (NDR) Nationella diabetsregistret är ett rikstäckande kvalitets som från och med 2008 inkluderar all diabetes, det vill säga vuxna från NDR och barn och ungdomar från kvalitetsregistret SWEDIABKIDS. Kvalitetsregistret fungerar som ett verktyg för att underlätta systematiskt kvalitetsarbete och bidrar till patientens inflytande och medverkan i den medicinska behandlingen av diabetes. Då diabetesvård i stor utsträckning sker inom primärvården blir en jämförelse mellan patientregistret och kvalitetsregistret svår i och med att patientregistret inte innehåller primärvårdsdata. Därför har kvalitetsregistret istället jämförts med läkemedelsregistret, som betraktas ha en god täckning över expedierade läkemedel i Sverige. Från kvalitetsregistret har alla patienter mellan 50 och 80 år, som har någon form av medicinering, jämförts med individer från läkemedelsregistret med samma åldersintervall, som har gjort ett läkemedelsuttag där ATC-koden är A10A (insuliner och analoger) eller A10B (blodglukossänkande medel, exklusive insuliner). Jämförelsen innehåller endast individer som levde i ingången av Analysen har gjorts på registreringar gjorda i kvalitetsregistret från till och med och registreringar gjorda i patientregistret från 26 RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN

27 Täckningsgradsjämförelser till och med Matchningen görs på individnivå på personnummer. Tabell 11. Antalet patienter i läkemedelsregistret (LMED) och kvalitetsregistret (KR) som hämtat ut diabetesrelaterade läkemedel under Täckningsgraden har beräknats som andelen av läkemedelsbehandlande personer i kvalitetsregistret som återfinns i läkemedelsregistret. Täckningsgrad Antal Procent Matchning Antal Procent LMED Endast ,4 LMED KR ,6 Endast KR - - Matchar ,6 Totalt I denna matchning betraktas läkemedelsregistret som komplett och täcker samtliga patienter från kvalitetsregistret. Diskrepansen i täckningsgraden mellan är således patienter som har hämtat ut diabetesrelaterade läkemedel men inte har registrerats i kvalitetsregistret. Figur 11. Täckningsgrader Nationella Diabetesregistret (NDR) Antalet individer som rapporterats till bägge respektive till ett av dem för Landsting Västra Götaland Kronoberg Västmanland Kalmar Skåne Örebro Jämtland Stockholm Värmland Östergötland Riket Jönköping Södermanland Västernorrland Västerbotten Gävleborg Blekinge Halland Dalarna Norrbotten Uppsala Gotland 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Matchar Endast Kvalitets Endast LMED På riksnivå täcker kvalitetsregistret cirka 75 procent av de patienter som hämtat ut diabetesrelaterade läkemedel enligt de tidsperioder som angetts ovan. Det ligger i linje med fjolårets jämförelse. Skillnaden mellan de olika landstingen är också i linje med den jämförelse som gjordes i fjol. RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN 27

28 Täckningsgradsjämförelser Svenskt kvalitets för gallstenskirurgi (GallRiks) Kvalitetsregistret för gallstenskirurgi inrättades år 2005 och har som avsikt att registrera patienter som genomgår kolecystektomioperationer och endoskopisk retrograd cholangio pancreaticografi (ERCP)-undersökningar. Kvalitetsregistret har även som mål att bidra till en mer likformig handläggning av gallstenssjukdomar, klarlägga patientnyttan med behandlingen, tidigt upptäcka oförutsedda negativa effekter av nya metoder, kvalitetssäkra och öka kunskapen om gallstenssjukdomar och deras behandlingar. Täckningsgradsanalysen av kvalitetsregistret och patientregistret har i denna jämförelse delats upp i två delar. Ena jämförelsen rör patienter i patientregistret som genomgått kolecystektomi. Dessa har i patientregistret någon av åtgärdskoderna JKA20 (kolycystektomi), JKA21 (laproskopisk kolecystektomi eller JKB00 (kolangiotomi). Den andra jämförelsen gäller ERCP-undersökningar som i patientregistret har en åtgärdskod UKJ02 (ERCP), UKJ05 (ERCP med biopsi) eller JKE02 (endoskopisk papillotomi eller sfinxterotomi). I täckningsgradsjämförelsen är det vårdtillfällena, det vill säga individen och tidpunkten för operationen som har analyserats. Om samma patient förekommer i båda med en operation vid samma tidpunkt plus minus sju dagars diskrepans betraktas det som en matchning. Tabell 12. Antalet kolecystektomier som rapporterats till patientregistret (PAR) och kvalitetsregistret (KR) under Täckningsgraden har beräknats som summan av de operationer som endast förekommer i respektive och de matchande operationerna. Täckningsgrad Antal Procent Matchning Antal Procent PAR ,0 Endast PAR ,4 KR ,6 Endast KR 683 5,0 Matchar ,6 Totalt Kvalitetsregistret har en hög täckningsgrad över riket, men det finns vissa sjukhus som har en lägre andel inrapporterade till kvalitetsregistret än till patientregistret, exempelvis Norrlands universitetssjukhus och Örnsköldsviks sjukhus. Tabell 13. Antalet ERCP-undersökningar som rapporterats till patientregistret (PAR) och kvalitetsregistret (KR) under Täckningsgraden har beräknats som summan av de ERCP-undersökningar som endast förekomer i respektive och de matchande ERCP-undersökningarna. Täckningsgrad Antal Procent Matchning Antal Procent PAR ,6 Endast PAR ,1 KR ,9 Endast KR ,4 Matchar ,5 Totalt RAPPORTERINGEN TILL NATIONELLA KVALITETSREGISTER OCH HÄLSODATAREGISTREN SOCIALSTYRELSEN