Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg

Transkript

1 UV RAPPORT 2013:123 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, 2013 Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg Skåne, Trelleborgs kommun, Bösarp, Gylle, Källstorp, Simlinge, Södra Åby, Västra Vemmerlöv och Östra Klagstorp socken Ola Kronberg

2

3 UV RAPPORT 2013:123 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, 2013 Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg Skåne, Trelleborgs kommun, Bösarp, Gylle, Källstorp, Simlinge, Södra Åby, Västra Vemmerlöv och Östra Klagstorp socken Dnr Ola Kronberg

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Syd) Odlarevägen Lund Tel.: Fax: e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:123 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Schakt inom ett av delområdena. Foto: Ola Kronberg. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2013

5 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Målsättning 7 Metod och genomförande 7 Naturgeografiska förutsättningar och fornlämningsmiljö 7 Landskapet 7 Fornlämningar 8 Resultat 9 Delsträcka 1 Objekt 1 9 Delsträcka 1 Objekt 2 10 Delsträcka 1 Objekt 3 11 Delsträcka 1 Objekt 4 12 Delsträcka 2 Objekt 1 13 Delsträcka 2 Objekt 2 14 Delsträcka 2 Objekt 3 16 Delsträcka 2 Objekt 4 16 Delsträcka 3 Objekt 1 17 Delsträcka 3 Objekt 2 17 Delsträcka 4 Objekt 1 21 Delsträcka 4 Objekt 2 21 Delsträcka 4 Objekt 3 21 Delsträcka 4 Objekt 5 24 Förslag till åtgärder 26 Referenser 26 Administrativa uppgifter 27

6 N Staffanstorp Dalby Veberöd Genarp MALMÖ Bara Oxie Yddingesjön Svedala Vellinge Sege å Börringesjön Skurup Anderslöv Trelleborg Beddingestrand 0 10 km Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län. Skala 1: Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg

7 Sammanfattning E.ON Gas planerar att uppföra en biogasanläggning i Jordberga och därifrån nedlägga en cirka 20 km lång gasledning till Kapphög norr om Trelleborg. En tidigare utförd utredning steg 1 identifierade 15 platser som var känsliga ur fornminnessynpunkt och som borde undersökas inom ramarna för en arkeologisk utredning steg 2. Syftet med undersökning var att klargöra fornlämningssituationen och att påvisa om och var under mark dolda fornlämningar fanns bevarade inom exploateringsområdet. Arbetet syftade till att framställa ett fullgott beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Undersökningen utfördes genom sökschaktsgrävning med maskin utrustad med gummilarver och släntskopa. Vid 5 av de 15 punkterna utfördes metalldetektering i samband med avbaning. Det gällde punkter som direkt berörde bytomter eller deras absoluta närhet, samt ett förmodat sönderplöjt urnegravfält. Enbart ett fåtal anläggningar undersöktes i profil, detta beroende på att schaktningen tog längre tid i förfogande än vad som var beräknat och att det inte fanns utrymme i budgeten för mer ingående undersökningar. Igenfyllning av schakt företogs ej, enligt önskemål från exploatören. Totalt togs 2284 m sökschakt upp, vilket motsvarar 4568 m 2 eller 8 % av de totala m 2 som avses att banas av i samband med nedläggandet av ledningen. Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg 5

8 N Delområde 1 Delområde 2 Delområde 3 Delområde 4 Obj 1 Obj 2 Obj 3 Obj 4 Obj 1 Obj 2 Obj 3 Obj 4 Obj 1 Obj 2 Obj 3 Obj 1 Obj 2 Obj 5 Obj 4 Trelleborg 0 1 km Figur 2. Undersökningsområdet med delsträckor markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1: Bakgrund E.ON Gas planerar att uppföra en biogasanläggning i Jordberga och därifrån nedlägga en ca 20 km lång gasledning till Kapphög norr om Trelleborg. Schaktet där gasledningen ska läggas ned uppgår enligt exploatören till en bredd av 3 meter. Således mäter den samlade exploateringsytan motsvarande m 2. Området som gasledningen berör utgörs i huvudsak av åkermark och är rikt på fornlämningar. Med ett beslut (Lst dnr ) daterat uppdrog Länsstyrelsen till Riksantikvarieämbetet UV Syd att utföra den arkeologiska 6 Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg

9 utredningen enligt den tidigare framarbetade undersökningsplanen. Föreliggande rapport utgör en sammanställning av den utförda utredningen Målsättning Målsättningen med utredningen var att klargöra fornlämningssituationen. Att visa om och var under mark dolda lämningar fanns inom området och om möjligt ge svar på fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering samt bevarandeförhållanden. Metod och genomförande Utredningen inleddes den 23 maj men fick samma dag skjutas upp på grund av sjukdom. Arbetet återupptogs den 27 maj och schaktningen inleddes i delområde 1 objekt 1 längst i väster av den tänkta gasledningens sträckning. De övriga delsträckorna och objekten undersöktes därefter från väster till öster. Schaktningen utfördes med en 8 tons grävmaskin med gummilarver. Anledningen till valet av en mindre maskin med gummilarver var att det gjorde flytt mellan de olika delsträckorna och objekten så enkel som möjligt. Maskinen hade en 1,6 meter bred släntskopa och alla schakten togs upp i 1,5 skopbredd, vilket ungefärligen motsvarade 2 meter. Enbart på ett fåtal ställen togs bredare schakt upp. Schaktningen utfördes genom att matjorden avbanades skiktvis ner till nivån där fornlämningar framträdde. Om anläggningar påträffades drogs sökschakt, med eventuella uppehåll, till dess att utbredningen inom gasledningens längdriktning hade klarlagts. De anläggningar som framkom vid schaktning mättes in med DGPS, fotograferades och beskrevs kortfattat. I de fall där fynd framkom i anläggningarna eller i matjorden dokumenterades dessa, men tillvaratogs ej. Metalldetektering utfördes på de fem platser som specificerats i undersökningsplanen. Igenfyllning av schakten företogs ej, enligt överenskommelse med exploatören. Naturgeografiska förutsättningar och fornlämningsmiljö Landskapet Landskapet som gasledningen planeras anläggas i är idag fullåkersbyggd. Till största delen utgörs det av ett svagt kuperat landskap, primärt bestående av moränleror, dock med mindre områden med sand och grus. Vid två avsnitt löper gasledningens planerade sträckning i eller intill dalgångar skapade av numera utdikade vattendrag där jordarterna främst består sväm- eller älvsediment. Undersökningsområdet ligger mellan 30 och 80 km norr om kusten. Höjden över havet ligger mellan 25 och 40 m ö.h och varierar ganska mycket mellan dalgångarna och högre liggande partier. Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg 7

10 Fornlämningar Det berörda området är mycket rikt på registrerade fornlämningar, främst matjordsfynd och gravhögar. För att göra beskrivningen av fornlämningsmiljön överskådlig har undersökningsområdet delats upp i fyra delområden längs ledningens sträckning (fig 2). Delområde 1 Västra Vemmerlöv till Gylle Inom delområdet ligger fornlämningarna mycket tätt. Det finns flera högar, grupperade inom två områden. Den ena gruppen består av förstörda/överplöjda högar (Gylle 9:1, 9:2, 10:1, 11:1 och 12:1), den andra gruppen består av sex bevarade högar daterade till bronsålder (Gylle 6:1, 6:2, 6:3, 6:4, 6:5 och 6:6). Flera platser inom delområde 1 är undersökta arkeologiskt. Cirka 400 m söder om undersökningsområdet undersöktes år 1978 Gylle 78:1 i samband med en schaktövervakning. Fornlämningen utgjordes av tre gropar (Edenmo 2000:44). Gylle 53:1 och 53:2 ligger cirka 300 m söder om gasledningen och utgörs av ett m (N S) stort område. Vid undersökningen år 1978 påträffades 578 anläggningar, främst härd- och kokgropar och härdar, men även gropar och stolphål. Totalt påträffades resterna av fem långhus (Edenmo 2000:44). Boplatsen Gylle 77:1 ligger cirka 180 m söder om gasledningen och undersöktes år Fornlämningen bestod av 16 anläggningar, varav två härd- och kokgropar, en härd och i övrigt gropar (Wallin 1985). Gylle 63:1, som ligger ca 400 m söder om undersökningsområdet, utgörs av en m stor fornlämning undersöktes år Inom fornlämningen fanns boplatslämningar från yngre bronsålder och gravar från stridsyxekultur, senneolitikum och yngre bronsålder (Edenmo 2000:46). 280 meter söder om undersökningsområdet finns Gylle 8:1, en m (N-S) stor fornlämning bestående av härdar, här- och kokgropar och gropar daterade till yngre bronsålder (Edenmo 2000:51). 140 m norr om undersökningsområdet ligger Västra Vemmerlöv 17:1 som undersöktes 1984 i samband med sydgasprojektet. Undersökningarna berörde de västra delarna av en boplats. Totalt påträffades 196 olika anläggningar i form av gropar, härd- och kokgropar, stolphål samt ett eventuellt hus. Lämningarna daterades främst till sen yngre bronsålder och tidig förromersk järnålder, men även ett neolitiskt inslag kunde iakttas (Räf 1996:278). Inom delområdet finns även bytomten för den historiska byn Fjärdingslöv (Gylle 85:1), som syns på 1783 års storskifteskarta. Utöver dessa lämningar så består majoriteten av fornlämningarna av boplatsindikatorer baserade på matjordsfynd gjorda dels av markägare, dels vid inventering. Delområde 2 Gylle till Bösarp Precis intill undersökningsområdet finns Bösarp 67:1, som utgörs av ett troligt söndergrävt flatmarksgravfält med urnegravar påträffat vid grustäkt under sent 1800-/tidigt 1900-tal. 8 Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg

11 Inom delområdet finns även den historiska bytomten för Bösarps by (Bösarp 93:1) som syns på storskifteskartan från Byn ligger ca 500 m norr om arbetsområdet. Av intresse är även Bösarp 60:1 som är ett område med skörbränd sten. För övrigt utgörs majoriteten av de registrerade fornlämningarna i närområdet av fyndplatser för flintartefakter eller boplatser som indikeras av matjordsfynd. Delområde 3 Bösarp till Anderslöv Flertalet av de registrerade fornlämningarna utgörs av lösfyndssamlingar samt boplatser identifierade genom matjordsfynd. Inom delområdet finns även tre registrerade högar. Södra Åby 2:1 och 2:2 som utgörs av två intill varandra liggande bronsåldershögar samt Anderslöv 21:1 som är en rest av en till stor del sönderplöjd hög. Inom området finns även Norra Åbys gamla bytomt (Södra Åby 42:1). Bytomten syns bland annat på storskifteskartan från Delområde 4 Anderslöv till Källstorp Även inom detta delområde finns flera fornlämningar som utgörs av lösfyndsamlingar och boplatser identifierade genom matjordsfynd. Det finns även två äldre bytomter registrerade, dels Östra Klagstorp 27:1 som utgör Brönnestad gamla by (ägomätningskarta 1701 och storskifteskarta 1770) samt Källstorp 38:1 som är Lilla Jordberga by (ägomätningskarta 1767 och enskifteskarta 1819). Inom delområde 4 finns även uppgifter om en försvunnen kyrka samt hög (Östra Klagstorp 2:1. Båda ska vara överplöjda men det finns uppgifter om att ben och hällar har påträffats vid plöjning. En ensam hög (Källstorp 8:1) finns också inom delområdet. Resultat Vid utredningen steg 1 identifierades 15 platser som intressanta ur fornlämningssynpunkt och dessa platser gick därför vidare till att undersökas genom maskinavbaning i sökschakt. Nedan presenteras resultaten för dessa 15 platser. Delsträcka 1 Objekt 1 (fig. 3) Cirka 30 m norr om objekt 1 påträffades en bronsåldersboplats (RAÄ Västra Vemmerlöv 17) i samband med Sydgasprojektet 1984 (Räf 1996:278). Sammanfallande med boplatsen finns även en fosfatförhöjning. Eftersom fornlämningen ligger nära gasledningen, och inte är avgränsad, bedömdes området vara värt att undersöka. Vid schaktning togs totalt fyra schakt upp, i det västligaste och det östligaste kom det sammanlagt 12 anläggningar. Av dessa var 6 stolphål och 6 gropar. Anläggningarna var relativt tydliga och ett antal av dem innehöll träkol. Eftersom inga fynd påträffades gick anläggningarna inte att datera. Men med tanke på närheten till bronsåldersboplatsen Västra Vemmerlöv Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg 9

12 Gasledning Grop Stolphål Schakt Utredningsområde Fi.g 3. Delområde 1 objekt 1. Skala 1: så är det inte osannolikt med en liknande datering. Troligtvis rör det sig rent utav om samma fornlämning. Delsträcka 1 Objekt 2 (fig. 4) Detta område valdes ut på grund av det topografiska sadelläge med en höjd i söder och en sluttning ned mot en dalgång i norr. Denna dalgång har troligen tidigare varit ett vattendrag vilket gjorde området extra intressant. 70 till 120 meter söder om området finns enligt FMIS två förstörda högar (Gylle 9:1 och 9:2) och det ansågs därför inte omöjligt att det kunde finnas fler inom arbetsområdet. Vid fältinventeringen påträffades flintavslag, samt en större mängd bränd flinta. Undersökningsområdet låg östvästligt på krönet av en höjdrygg och svängde vid mitten av mot söder och rörde sig ned för höjdryggens sydsluttning. Totalt togs tre schakt upp. I den västligaste, uppe på krönet påträffades 10 Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg

13 Gasledning Grop Härd Stolphål Schakt Utredningsområde Fig. 4. Delområde 1 objekt 2. Skala 1:1500. en härd samt en något otydlig grop. I det schakt som låg i sluttningen mot söder påträffades tre större gropar (>1,5 meter i diameter) med inslag av träkol och bränd lera. En grop innehöll förhistorisk keramik som var så pass upplöst att den inte gick att samla in. Dessutom påträffades i detta schakt två stolphål. I det tredje och sista schaktet påträffades inga lämningar. Delsträcka 1 Objekt 3 (fig. 5) Platsen låg på ett krönläge nära ett numera utdikat vattendrag i norr. Vid fältinventeringen påträffades slagen flinta, samt rikligt med bränd flinta. Undersökningsområdet låg i sluttningen upp mot en höjd i öster. Totalt placerades sex schakt ut inom området. I det västligaste schaktet, som låg i en påträffades en härd och två gropar med spår av träkol. De övriga schakten som placerades i sluttningen samt uppe på krönet var alla tomma så när som på ett diffust stolphål. Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg 11

14 Gylle 70:1 Gasledning Gylle 9:2 Gylle 9:1 Gylle 40:1 Grop Härd Stolphål Schakt Utredningsområde Gylle 10:1 Fig. 5. Delområde 1 objekt 3. Skala 1:2500. Delsträcka 1 Objekt 4 (fig. 6) Cirka 20 till 30 meter norr om arbetsområdet ligger den historiska byn Fjärdingslöv (Gylle 85:1). Även om gasledningen inte skulle läggas direkt genom bytomten så bedömdes det intressant att undersöka vidare. Enbart ett schakt placerades inom undersökningsområdet. Ursprungligen planerades ett schakt väster om detta, men eftersom ledningssträckningen nyligen blivit ändrad och således var något osäker, samt att där fanns en ej utsatt högspänningskabel, så schaktades enbart området i den östra delen. I det schakt som togs upp påträffades främst diken och gropar. Dikena utgjordes främst av troligen ganska recenta dräneringsdiken, men några skulle möjligen kunna vara äldre ägogränser. Totalt påträffades sex gropar. Av dem var fem likartade, mellan 0,5 1 meter stora och var tydligt avgränsade. En av groparna var 1,5 meter stor och innehöll även träkol. Fyra stolphål framkom, av dessa var tre ganska otydliga och osäkra och en mycket tydlig vilket gör att den tolkades som recent. Troligen var dessa lämningar relaterade till aktiviteter i byns utkant. 12 Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg

15 Fjärdingslöv Gylle 5:1 Gylle 31:1 Gylle 85:1 Nybogård Fjärdingslövsgården 15:15 Gasledning Grop Härd Stolphål Schakt Utredningsområde Fig. 6. Delområde 1 objekt 4 Bakgrund Storskiftekarta 1783 Fjärdingslöv. Skala 1:2000. Delsträcka 2 Objekt 1 (fig. 7) Området låg direkt intill två fornlämningar, Bösarp 30:1 som är en fyndplats för en tjocknackig flintyxa samt Bösarp 60:1 som är ett område med skärvsten. Dock kunde ingen skärvsten iakttas vid fältinventeringen men det kan bero på att området var nyplöjt. Området sträckte sig över en nordsydlig höjdrygg. Totalt anlades fyra schakt inom undersökningsområdet. I det första schaktet som placerades i sluttningen upp mot öster påträffades en grop och ett stolphål. I nästa schakt, som placerades uppe på krönet, fanns en 2 1,5 meter mycket vällagd stenpackning. Stenarna var ca 0,1 meter stora och i utkanten av anläggningen Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg 13

16 Bösarp 60:1 8:10 8:13 Gasledning Bösarp 30:1 Grop Härd Stolphål Schakt Utredningsområde Fig. 7. Delområde 2 objekt 1. Skala 1:2000. kom träkol. Anläggningen tolkades som en härd eller härdgrop. Cirka fyra meter vidare österut påträffades två tydliga gropar som hade ett inslag av träkol i fyllningen. Dessutom framkom en grop som hade en betydligt ljusare fyllning. I nästa schakt som placerades på sluttningen ned mot öst påträffades en 1,5 meter stor grop som hade inslag av sot och träkol i fyllningen. Ytterligare ett schakt grävdes längre ner i sluttningen men det gav inga resultat. Med tanke på lämningarnas karaktär och placering så är det inte osannolikt att det finns fler lämningar uppe på krönet vilket skulle kunna förklara den tidigare registrerade skärvstenen. Delsträcka 2 Objekt 2 (fig. 8) Området låg på en svag förhöjning på ett höjdläge. Vid fältinventeringen påträffades två skrapor, en avslagskärna samt flintavslag, vilket skulle kunna indikera att det rörde sig om en boplats. Extra intressant var det också att området sammanföll väl med en förhöjning i fosfathalten enligt Arrhenius fosfatkarta. 30 meter söder om utredningsområdet ligger Bösarp 67:1 som är ett troligen söndergrävt urnegravfält vilket påträffades i ett grustag runt sekelskiftet 1800/1900. Enligt SGU:s jordartskarta så fortsätter ett sandigt/grusigt område in i undersökningsområdet. En tanke var att gravarna kanske koncentrerats till mer lättgrävda jordarter och att de därför skulle finnas inom objekt Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg

17 Bösarp 6:1 Bösarp 25:1 Bösarp 93:1 BÖSARP Bösarp 67:1 Bösarp 67:2 Bösarp 67:1 SÖDRA VIRESTAD Bösarp 72:1 Grop Härd Schakt Utredningsområde Fig. 8. Delområde 2 objekt 2. Skala 1:3500. Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg 15

18 Undersökningsområdet delades på mitten av ett brett vattenfyllt dike som löper i nordsydlig riktning. Öster om detta stiger marken svagt upp åt öster. Eftersom det fanns indikationer på att ett urnegravfält i närheten anlades nio schakt inom området. I det första schaktet i väster påträffades en 0,6 m stor grop (A276) med inslag av träkol. Denna undersöktes för att kunna avgöra om det var en urnegrav. Anläggningen var 0,15 meter djup och hade en tydlig skålformad nedgrävning. Fyllningen utgjordes av brun humös sandig silt, med inslag av skörbränd sten. Det var således inte en urnegrav utan troligen en härdgrop, men det ska inte uteslutas att den kan vara samtida med gravfältet. I det tredje schaktet från väster, cirka 115 meter öster om A276 påträffades ytterligare en grop med inslag av träkol (A280). Även denna tolkades som grop och inte en urnegrav. På den andra sidan diket, nästan 200 m öster om A280, påträffades två anläggningar. Den ena (A287) var 0,53 m i diameter och undersöktes. Den utgjordes av en grå humös sandig fyllning med stort inslag av skörbränd sten och träkol och hade ett djup på 0,18 m. Anläggningen tolkades som en härd/härdgrop. Tre meter ifrån A287 låg ytterligare en anläggning (A288), som var oval med måtten 2,3x1 m. Ena hörnet av anläggningen undersöktes och djupet uppgick till 0,24 m. Fyllningen var den samma som i A287 och bedömdes därför också som en härd/härdgrop. I schaktet längst i öster påträffades ett retuscherat flintverktyg i matjorden, men inga anläggningar. Trots att inga urnegravar påträffades vid schaktningen så finns det inom undersökningsområdet anläggningar av förhistorisk karaktär som sannolikt kan knytas till aktiviteter från samma tid som urnegravfältet. Delsträcka 2 Objekt 3 (fig. 9) Vid fältinventeringen påträffades en skrapa samt bränd flinta vilket kan indikera boplatslämning. Fosfathalten inom området var också något förhöjd. Tre schakt anlades inom undersökningsområdet. I alla schakten kom ett mindre antal anläggningar. Främst utgjordes anläggningarna av gropar, total sex stycken. Dessa var till stor del likartade med en diameter runt 1 m och en ganska tydlig avgränsning. Även ett stolphål påträffades. Inga fynd framkom och anläggningarna går därför inte att datera, men bedömdes vara förhistoriska. Delsträcka 2 Objekt 4 30 meter söder om Objekt 4 ligger Bösarp 78:1 som är en ytinventerad stenåldersboplats med fynd av flera skrapor, kärnor och en borr. Eftersom boplatsens position inte var klargjord ansågs det värt att detta område skulle undersökas vidare. I de fyra schakt som grävdes påträffades inga lämningar förutom recenta dräneringsdiken. 16 Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg

19 Grop Stolphål Schakt Utredningsområde Bösarp 77:1 Fig. 9. Delområde 2 objekt 3. Skala 1:2500. Delsträcka 3 Objekt 1 (fig. 10) Området låg högst i det omgivande landskapet med en med en markant sluttning åt söder. Sluttningen verkar vara en del av en mindre dalgång för ett äldre vattendrag. En viss förhöjning av fosfathalten i marken syntes på Arrhenius fosfatkarta. Tre schakt anlades inom området. I det mittersta, som placerades på krönet av höjden påträffades en 0,7 m stor grop. Förutom den påträffades sju parallella diken på krönet, vars bredd varierade mellan 0,2 och 0,4 m. Inga andra lämningar fanns inom undersökningsområdet. Delsträcka 3 Objekt 2 (fig. 11) Gasledningen skulle inom detta område läggas i utkanten av Norra Åbys gamla bytomt (Södra Åby 42:1). Bytomten finns bland annat på storskifteskartan från 1775 och enligt den skulle framför allt gårdsläge 10 påverkas. Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg 17

20 Södra Åby 40:1 4:5 4:6 Grop Schakt Utredningsområde Fig. 10. Delområde 3 objekt 1. Skala 1: Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg

21 Gasledning Södra Åby 42:1 Dike Grop Härd Stolphål Schakt Utredningsområde NORRA ÅBY Fig. 11. Delområde 3 objekt 2 Bakgrund Storskiftekarta 1775, Norra Åby. Skala 1:4000. Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg 19

22 20 Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg Området hade kraftigt förhöjd fosfathalt, vilket troligen har att göra med bytomten. Vid fältinventeringen påträffades en flintskrapa, slagen flinta och bränd flinta. Inom undersökningsområdet togs sju schakt upp. I det första, som placerade längst i väster, fanns ett modernt dräneringsdike som löpte längs med hela schaktet. I det andra schaktet framkom sex härdar och två gropar. Härdarna varierade i storlek från 0,5 till 1,8 meter i diameter. En av dem (A327) undersöktes extensivt med spade. Fyllningen i anläggningen utgjordes av mörkbrun lerig silt med ett stort inslag av träkol och en mindre mängd skörbränd sten. Djupet uppgick till 0,17 meter. I det tredje schaktet påträffades två stolphål som hade liknande fyllning. Det ena (A339) undersöktes extensivt och hade ett djup av 0,15 meter. Schaktet vidgades här något för att se om det fanns fler stolphål i linje, men inga fler påträffades. Förutom stolphålen påträffades två diken som såg ut att vara äldre, samt tre recenta dräneringsdiken. I det fjärde schaktet framkom en större anläggning (A350) som tolkades som ett gropsystem. Anläggningen fyllde upp hela schaktbredden och utmed en sträcka av 3,3 meter. I dess oregelbundna form kunde man ana individuella gropar. Gropsystemet hade ett tydligt inslag av träkol. Även ett stolphål samt flera diken påträffades i schaktet. Ett av dikena (A352) tycks sammanfalla med de teggränser som man kan se på storskifteskartan från I det femte schaktet påträffades sex diken, varav fyra såg ut att vara äldre, och ett av dem (A361) sammanföll väl med en teggräns på storskifteskartan. Det sjätte schaktet grävdes inom det område som på förhand förväntades bli det mest intressanta eftersom det tycktes gå igenom ett gårdsläge i den historiska byn. Men på grund av att kabeldragningen förändrats något efter AU1 så skulle bara den allra yttersta kanten av gårdsläget påverkas. Trots detta framkom det rikligt med anläggningar inom schaktet. Totalt påträffades 12 gropar, sex stolphål, fem diken och ett lager. Groparna varierade i storlek mellan 0,7 till över 4,3 meter. De flesta var mycket tydliga och flera innehöll bränd lera och några även djurben. Gropen A382 skiljde sig från de övriga bland annat genom dess storlek men även dess form. I dess södra del hade den en ca 1,5 meter lång och cirka 0,6 meter bred utbuktning, i dess norra del fanns en ca 0,6 1 meter stor fläck av bränd lera. Anläggningen innehöll även glaserad keramik av typen yngre rödgods. Möjligen skulle anläggningen kunna vara en kupolugn och utbuktningen en syllrad. Detta är svårt att säga med säkerhet, men den ligger dock mycket nära gårdsläget. Stolphålens storlek varierade mellan 0,3 0,4 meter. Ett av dem (A372) undersöktes extensivt och hade en tydlig nedgrävningskant och fyllningen innehöll träkol. Djupet uppgick till 0,19 meter. I en svacka i schaktets norra del påträffades ett lager av mörkbrun humös siltig lera, som var mer stenigt och betydligt mörkare än den ovanliggande matjorden. I mitten av detta lager fanns även ett 0,02 meter tjockt lager av bränd lera. Lagret var lika brett som schaktet och cirka 4 meter långt. Vad detta lager representerar är svårt att avgöra.

23 Delsträcka 4 Objekt 1 Området utgjorde ett sadelläge med en sydsluttning i söder och en höjd i norr. Sammanfallande med höjden i norr var en förhöjd fosfathalt. Vid fältinventeringen påträffades slagen flinta. Invid höjden och den ökade fosfathalten, har tre tunnackiga flintyxor påträffats (Östra Klagstorp 17:1). Detta skulle kunna innebära att en stenåldersboplats skulle finnas inom området. Två schakt togs upp inom undersökningsområdet, inget av dem innehöll några lämningar. Den flinta som påträffades vid inventeringen kan möjligen komma från höjden i norr. Delsträcka 4 Objekt 2 (fig. 12) Gasledningen kommer att passera byn Brönnestads (Östra Klagstorp 27:1) utkanter. Enligt 1770 års storskifteskarta så skulle ledningen gå rakt igenom flera gårdslägen i byns södra del, samt möjligen gå över två gårdsbyggnader. Vid inventeringen i fält påträffades 1600-tals keramik samt en flintskrapa. I det första schaktet påträffades fyra diken, varav alla var relativt breda, mellan 0,8-2 m. Tre av dessa löper parallellt med varandra och tycks sammanfalla väl med en väg ut ur byn som man kan se på ägoinmätningskarta från Även det andra schaktet innehöll flera diken, totalt sex stycken. Flera av dessa löpte parallellt med varandra och sammanfaller med ägogränser på kartan. I det tredje schaktet fanns det betydligt fler anläggningar än de två tidigare. Totalt framkom där fem gropar, fyra stolphål och tre diken. De flesta groparna sammanfaller med den byggnad som syns på ägoinmätningskarta och dessutom ligger två av stolphålen precis i vägglinjen av den byggnaden. Två av groparna A406 och A407 innehöll keramik. Keramiken i A406 är medeltida av typen yngre svartgods och keramiken i A407 är eftermedeltida av typen yngre rödgods. Groparna är därför troligen inte samtida. A407 skulle dock kunna vara samtida med de hus som syns på kartan. Två andra gropar i närheten innehöll träkol, bränd lera och djurben. Det fjärde schaktet i undersökningsområdet gav inga lämningar alls, dock innehöll matjorden mycket djurben. Delsträcka 4 Objekt 3 (fig. 13) Objektet ligger på ett höjdläge utanför Brönnestad by. Enligt Arrhenius fosfatkarta är fosfathalten också förhöjd. Vid fältinventeringen påträffades ett fragment av en kritpipa samt flintavslag. Första schaktet placerades uppför sluttningen mot nordost. I mitten av schaktet kom tre stolphål som sannolikt inte varit samtida. Det andra schaktet placerades på krönet av höjdläget, dock framkom inga intressanta lämningar. Det sista schaktet placerades från krönet och längs sluttningen ned mot norr. I schaktet påträffades fem stolphål, två gropar och två diken. En av groparna avvek genom att den var som gott som helt rund, cirka Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg 21

24 Östra Klagstorp 27:1 Gasledning Grop Stolphål Schakt Utredningsområde Fig. 12. Delområde 4 objekt 2 Bakgrund Storskiftekarta 1770, Brönnestad. Skala 1: Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg

25 Gasledning Grop Stolphål Schakt Utredningsområde Fig. 13 Delområde 4 objekt 3 Bakgrund Storskiftekarta 1770, Brönnestad. Skala 1:2000. Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg 23

26 Östra Klagstorp 23:1 Gasledning Grop Stolphål Schakt Utredningsområde Fig. 14 Delområde 4 objekt 4. Skala 1: ,2 meter i diameter. Längs dess sydöstra kant löpte en 0,2 meter bred mörkfärgning med stort inslag av träkol. En bit keramik påträffades i ytan av anläggningen. Inga fler schakt grävdes inom undersökningsområdet eftersom kabeldragningen hade ändrats till andra sidan landsvägen och den sidan bedömdes inte vara lika intressant. Delsträcka 4 Objekt 4 (fig. 14) Gasledningen går här rakt igenom Östra Klagstorp 23:1 som är en gränsvall. Topografiskt utgör objektet ett krönläge. Ett schakt drogs genom gränsvallen som visade sig vara helt uppbyggd av jord. Det fanns inga tecken på att den skulle ha föregåtts av ett dike eller en ränna, inte heller kunde några lager ses under den som skulle kunna vara intressanta att datera. Delsträcka 4 Objekt 5 (fig 15) Gasledningen kommer att påverka den norra utkanten av Lilla Jordberga by (Källstorp 38:1). Enligt enskifteskartan från 1819 så berörs ett gårdsläge. Kraftigt förhöjda fosfatvärden finns inom området, vilket sannolikt har att 24 Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg

27 Gasledning Källstorp 38:1 Källstorp 11:1 LILLA JORDBERGA Källstorp 25:1 Grop Stolphål Schakt Utredningsområde Källstorp 8:1 Fig. 15 Delområde 4 objekt 5 Bakgrund Enskifte 1819, Lille Jordberga. Skala 1:3000. Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg 25

28 göra med bytomten. Vid fältinventeringen påträffades ett fragment från ett bryne, samt ett flintavslag. Första schaktet placerades i en östsluttning. Direkt väster om schaktet fanns en nordsydligt löpande svacka. Intill svackan påträffades ett stolphål och en grop. I schaktet på krönet framkom inga anläggningar. I det tredje schaktet som låg intill bytomten kom dock ett större antal anläggningar. Schaktet löpte ner för en sluttning åt öster, genom ett lägre parti och sedan uppför en sluttning mot öst. Det var först efter det lägre liggande partiet som anläggningarna började komma. Dessa utgjordes av fem gropar, fyra stolphål och två diken. Groparna innehöll alla bränd lera. A440 utskiljde sig från de övriga groparna eftersom den hade en 0,3 m bred rand av ljusgul lera löpte längs hela dess ytterkant. Stolphålen hade alla samma fyllning av ljusgrå lera med ett stort inslag av träkol och bränd lera. Enligt kartan från 1819 så ligger lämningarna precis intill ytterkanten av ett gårdsläge. Förslag till åtgärder Trots att fornlämningar framkom vid schaktning i 13 av de 15 objekten, och flera av dessa var rikligt förekommande, föreslås inga fler åtgärder. Detta beslut baseras på det ingrepp som nedläggningen av gasledningen innebär inte motiverar vidare undersökning. Dock bör de platser där arkeologiska lämningar framkom klassificeras som delundersökta fornlämningar. Referenser Edenmo, R Projekt Uppdragsarkeologi Gylleundersökningarna Riksantikvarieämbetet Rapport 2000:2 Räf, E Skåne på längden Sydgasundersökningarna Rapport UV Syd 1996:5 Wallin, L Boplatslämningar vid Gyllhögarna Rapport UV Syd 1985:11 26 Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg

29 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Exploatörens id: Gasledning Jordberga Kapphög Intrasisprojekt: UV2013:027. Undersökningstid: till Projektledare: Ola Kronberg. Läge: GSD-Fastighetskartan, storruta 1C. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Beslutad kostnad: SEK. Faktisk kostnad: SEK. Digital dokumentation: förvaras som Intrasisprojekt med namnet UV2013:027 på UV. Gasledning mellan Jordberga och Trelleborg 27

30

31

32