Samtyckeskravet och sexualbrottslagen

Transkript

1 TEOLOGISKA HÖGSKOLAN STOCKHOLM Programmet i mänskliga rättigheter och demokrati Examensarbete, VT 2014 Samtyckeskravet och sexualbrottslagen En juridisk och rättsfeministisk analys Författare: Anna-Aseé Almroth Handledare: Mona Samadi Teologiska högskolan Stockholm

2 2(37) Abstract This paper addresses the Swedish sex crime law and the requirement of consent. In order for a crime to be classified as rape under the law today, it requires that the perpetrator uses force, threats or coercion. In spite of the fact that many women report sexual violence very few cases actually leads to a conviction. This testifies that the law does not really fulfil its function, which is to protect all individuals in society against sexual violence. Since it is generally men who abuse women, this lack in the law particularly affects women. The paper examines if the protection of women s sexual integrity and autonomy would increase if Sweden applied the requirement of consent. The paper has been implemented with a legal dogmatic method and a feminist legal method. Legal sources, judgments, and doctrine have been studied and analysed from a legal feminist perspective. The result and conclusion is that a requirement of consent would change the outcome of the sentences raised in the paper. This is an indication that it would mean greater protection for women's sexual integrity and autonomy.

3 3(37) Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställning Metod Svensk rätt Sexualbrottslagen- en historisk överblick Sveriges sexualbrottslag Brottsbalkens kapitel 6, Brottsbalkens kapitel 6, Samtycke Våldtäkt inom relationer Argumentation för och emot samtycke Juridiska argument Rättsäkerheten Moraliska argument Lagtexten matchar inte verkligheten Sveriges regionala förpliktelser Europarådet MC-Bulgarien Analys... 29

4 4(37) 5.1 Slutsats Litteraturförteckning... 35

5 1 Inledning 5(37) Jag delar uppfattningen att ett nej är ett nej som brukar hävdas. Däremot anser jag att man inte ska lagstifta om samtycke, då frågan ändå är central i alla våldtäktsmål. Att inte ha samlag mot någons vilja är en utmärkt umgängesregel som dock passar bättre i etikettböcker än i lagböcker. ( ) Jag vågar påstå att min syn på våldtäktsbrottet inte nämnvärt skiljer sig från mina kollegers. I så fall skulle jag inte yttra mig. Detta citat kommer från Rolf Hillgren, kammaråklagare med många års erfarenhet av sexualbrott. På senaste tiden har ett antal uppmärksammade våldtäktsrättegångar lett till lindriga och friande domar runt om i Sverige. Effekterna av domarna har blivit en intensiv debatt om sexualbrottslagen. 1 Tingsrätterna i Umeå och Jönköping kom 2013 med två domar som fick stor uppmärksamhet. I Jönköping friades en man från våldtäkt på en 15 årig flicka och i Umeå friades två män i ett fall som media har kallat för flaskvåldtäkten. Fallen har bidragit till en växande ilska och oro bland människor som menar att sexualbrottslagen inte klarar av att skydda de som utsatts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. Dessa fall hamnade mitt i debatten om sexualbrottslagen och diskussionen om samtycke fick en central roll. Debatten har även tagit fart sedan Europadomstolen tog upp våldtäktsfallet MC v. Bulgaria. 2 Domen fastställde att en samtyckesparagraf är att förespråka och uppmanade därför medlemsländerna att följa den praxisen. 3 Domen gör det intressant att analysera vad en samtyckesparagraf skulle innebära för Sverige. Frågan om det nuvarande kravet på tvång ska ersättas med krav på samtycke har tagits upp ett antal gånger av regeringen och tillsatta sexualbrottskommittéer. Idag krävs det inslag av misshandel, tvång eller hot för att en sexuell handling mot en annan person ska falla under rubriceringen våldtäkt. Samtycke är emellertid av stor betydelse då det är den grundläggande skillnaden mellan övergrepp och frivilligt ömsesidigt sexuellt umgänge och frågan behandlas alltid i våldtäktsfall. 4 Om våldtäktsregleringen skulle baseras på endast bristande samtycke skulle det dock innebära att en sexuell handling mot en annan person som inte samtyckt skulle räcka för straffansvar. De fall som uppmärksammats i media och blivit diskuterade i samband med samtycke är ofta inte heller representativa för en generalisering av hur en våldtäkt vanligtvis går till. Fallen från Umeå och Jönköping sticker ut åt ett mer extremt håll tillsammans med 1 Hillegren,Rolf, 2009: Omöjligt bevisa våldtäkt utan våld ( ) 2 Case of M.C. v. Bulgaria, Application no /98. 3 Case of M.C. v. Bulgaria, Application no /98. 4 Per Ole Träskman, Har det gått mus i kvinnofriden? (I: Festskrift till Madeleine Leijonhufvud, Stockholm: Norstedts juridik, 2007), s. 331.

6 6(37) några andra kända fall som kommer att diskuteras i uppsatsen. Det visar dock tydligt på hur svårt det är att bevisa en persons vilja att delta i sexuella handlingar, speciellt under vissa omständigheter. Om problematiken är stor kring bevisprövning runt dessa fall där det ofta handlat om fler än en gärningsman, tillfälliga bekantskaper och våldsinslag kan det tänkas att bevisprövningen är ännu mer problematisk i de allra vanligaste våldtäkterna, nämligen de som sker inom relationer. Detta eftersom det inom relationer ofta även kan handla mer om makt och underkastelse än om våld, hot och tvång. 5 Problematiken kring sexualbrott syns tydligt i statistiken. Brottsförebyggande Rådet räknar med att det skedde ca våldtäkter under år En siffra som motsvarar 100 våldtäkter om dagen. Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, menar att den stora problematiken är det svåra bevisläget i komplexa situationer där offer och förövare kanske har en relation på något plan, har haft samlag förut eller är berusade. I många anmälda fall har inget av de våldsrekvisit lagen kräver uppfyllts. Fallet saknar helt inslag av våld, hot eller tvång. Trots detta kan upplevelsen av kränkning vara likvärdig såväl när rekvisiten är uppfyllda som när de inte är det. Dock uppstår det oftare problem vid bevisprövningen om rekvisiten inte är uppfyllda. I dessa fall uppstår en slags gråzon mellan offrets upplevelse av att ha blivit utsatt för ett övergrepp och lagens syn på vad en våldtäkt är Syfte och frågeställning Med bakgrund av detta så ämnar den här uppsatsen belysa den argumentation som råder kring samtyckeskravet och dess betydelse för utfall i sexualbrottsrättegångar och skyddet för kvinnor mot sexuellt våld. Syftet är att redogöra för de konsekvenser som en samtyckesparagraf skulle medföra om den skrevs in i lagen. De bedömningar som tingsrätterna har gjort i Umeå och Jönköping grundar sig på uppfattningar om trovärdighet och beviskrav. Att flera män helt frias från anklagelserna till våldtäkt ger upphov till funderingar kring vad en våldtäkt är och kring hur den ska gå till för att det ska föreligga straffansvar. De frågeställningar som studien kommer att utgå ifrån är följande: Vilka blir konsekvenserna av införandet av en samtyckesparagraf i sexualbrottslagen? 5 Madeleine Leijonhufvud, 2008: Samtyckesutredningen. Lagskydd för den sexuella integriteten. (Stockholm: Thomson Förlag AB, 2008), s Brottsförebyggande Rådet (januari, 2014) Om utsatthet, otrygghet och förtroende (Nationella trygghetsundersökningen, rapport 2014:1, Fritzes Offentliga Publikationerförlag, s Leijonhufvud 2008, s. 38.

7 7(37) Vad skulle ett krav på samtycke betyda för individernas rätt till självbestämmande och sexuella integritet? Skulle en samtyckesparagraf innebära ett ökat skydd för kvinnor som faller offer för sexuellt våld? Metod I uppsatsen kommer både en rättsdogmatisk metod och en feministisk rättsteori att användas. Den rättsdogmatiska metoden lämpar sig eftersom syftet är dels att studera och redogöra för de rättskällor som rör skyddet mot sexuellt våld, dels att undersöka om det skyddet skulle få några konsekvenser om en samtyckesparagraf infördes i sexualbrottslagen. Uppsatsen kommer att granska rättskällor och materialet består av grundlag, förarbeten, praxis och doktrin. Fallen från tingsrätterna i Umeå och Jönköping kommer att analyseras tillsammans med andra relevanta fall. De källor som använts hanteras i en hierarkisk ordning enligt den rättsdogmatiska modellen. Fokus ligger på de brott som rubriceras som våldtäkt enligt 1 och 2 i brottsbalken kap 6. Detta eftersom det är under den paragrafen ett samtycke skulle spela störst roll. Den feministiska teorin används som ett verktyg för att sedan kritiskt studera och analysera rättssystemets skydd för kvinnor mot sexuellt våld och för att undersöka hur införandet av en samtyckesparagraf skulle förändra det åt något håll. Utgångspunkt är Catharine A MacKinnons rättsfeministiska teori. Hon menar att lagarna återspeglar ett samhälles mansdominans och upprätthåller de sociala skillnaderna mellan könen. Hennes huvudsakliga tes är att det krävs en förändring och en ny relation mellan lag och verklighet för att lagarna ska bli utformade på ett jämställt vis. 8 I denna uppsats kommer kvinnan ses som offer och mannen som gärningsman. Det är inte för att lägga några värderingar på könsroller och sexualitet utifrån denna uppdelning utan snarare för att spegla bilden av hur verkligheten statistiskt sett ser ut. 9 Avgränsningen sker därmed genom att bara fokusera på de fall där offren är vuxna kvinnor. Eftersom syftet är att undersöka svensk rätt används endast de regionala rättskällor som är av relevans. 8 Catharine A MacKinnon, 1989: Plädering för en feministisk rättsteori. I Toward a Feminist Theory of the State, (London : Harvard University Press) 9 Brottsförebyggande rådet, ( )

8 2 Svensk rätt 8(37) Skyddet för kvinnor i lagtexterna har präglats av sin tids uppfattningar om kvinnans ställning och rättigheter i samhället och gentemot männen. 10 Från införandet av brottsbalken 1965 till vår tids version av lagen har ett antal reformer gjorts för att justera och bredda skyddet mot sexuellt våld. 11 I samband med reformerna har även lagstiftningens fokus flyttats succesivt från att till en början enbart ha handlat om skyddet för familjens och mannens ära till att handla om kvinnans sexuella integritet. 12 Debatten om våldtäkter tog fart under 70-talet och blev en viktig fråga för kvinnorörelsernas kamp för jämställdhet. De ansåg att våldtäkt var en effekt av det förtryck som det patriarkala samhället skapat. 13 Trots de förändringar som gjorts genom åren så råder det än idag en problematik kring sexualbrott. Förarbetena tolkar våldtäkt som en handling som kränker en persons sexuella integritet och självbestämmanderätt. 14 Samtidigt är lagen uppbyggd på samma grund som den har varit genom historien, nämligen att våldtäkt är en handling som sker under våld och hot. Dessa två beskrivningar av vad våldtäkt är kan ge upphov till problem när det gäller rättstillämpningen. Uppfattningen att ett nej alltid är ett nej ställs emot den verkliga rättstillämpningen, d v s att våldtäkt är ett brott som sker under misshandel, hot, eller tvång. 15 Den andra stora problematiken kring sexualbrott är bevisbördan. 16 Ord ställs mot ord och enligt straffrätten går man efter rättsprincipen att hellre fria än fälla vid situationer av tvivel. 17 Kvinnors ställning har succesivt förbättras men de patriarkala strukturerna och synen på män och kvinnor genomsyrar fortfarande samhället. Detta påverkar både lagtexterna och synen på kvinnors och mäns sexualitet, på hur de bör bete sig och på vad som är övergrepp och vilka handlingar som räknas dit. I de patriarkala strukturerna ges mannen tolkningsföreträde, och det påverkar alla omständigheter kring bevisbördan och situationer där ord står mot ord Leijonhufvud 2008, s Amnesty International, 2008: Fallet nedlagt- våldtäkt och mänskliga rättigheter i de nordiska länderna, s. 17. ( ) Leijonhufvud 2008, s Leif GW Persson, 1981: Våldtäkt- en kriminologisk kartläggning av våldtäktsbrottet, (Stockholm: i er o rlag llma nna fo rlaget), s Helena Sutorius, 2014: Bevisprövning vid sexualbrott, (Stockholm: Norstedts Juridik AB), s Sutorius, s Sutorius, s Madeleine Leijonhufvud & M Wennberg, S, Straffansvar, (Stockholm: Norstedts juridik, 2009), s Sutorius, s. 31.

9 2.1 Sexualbrottslagen- en historisk överblick 9(37) År 1965 ersattes den svenska strafflagen av brottsbalken. 19 Under den svenska strafflagens tid var skyddet för kvinnor mot sexuella övergrepp begränsat. De kvinnor som exempelvis visat intresse för någon utanför sitt äktenskap eller som var prostituerade ansågs inte ärbara och omfattades inte av skyddet trots att de utsatts för övergrepp under hot och våld eller befunnit sig i situationer där de varit helt hjälplösa på grund av exempelvis medvetslöshet. En viktig skillnad när strafflagen övergick till brottsbalken var att skyddsobjektet nu var den sexuella integriteten istället för den personliga friheten. Omfattande ändringar gjordes under reformen Uttrycket sedlighetsbrott ersattes med sexualbrott, våldtäktsbrottet vidgades och gjordes könsneutralt. Med bakgrund till hur dessa brott behandlades tidigare så blev det en stor skillnad då våldtäktsbestämmelsen nu inriktade sig på själva övergreppet istället för på hur offret betett sig innan övergreppet och på offrets relation till förövaren års sexualbrottskommitté fick i uppgift att redogöra för den dåvarande lagen och sexualbrotten. 21 Det ledde ett par år senare till propositionen En ny sexualbrottslagstiftning 2004 där det fastställdes att fokus bakom skyddsintresset i lagen bör vara att upprätthålla den personliga och sexuella integriteten. Det fastställdes att detta bäst kan göras genom att kravet på tvång sänks så att utvidga bestämmelsen om våldtäkt utvidgas och fler brott faller därunder. 22 Det fördes diskussioner om samtycke och om huruvida detta skulle kunna ersätta kravet på tvång och våld samt om det i så fall var förenligt med rättssäkerheten. ndra förslag i propositionen var att yta ut hjälplöst tillstånd mot särskilt utsatt situation. Tanken akom detta var att vidga skyddet genom att ta in fler omständigheter än exempelvis offrets försvarslöshet på grund av medvetslöshet eller sömn. 23 Reformen trädde i kraft 1 april 2005 och mycket riktigt så nedtonades kravet på styrkan av både hot och våld. 24 Begreppet sexuellt umgänge yttes ut även ut mot sexuell handling. Detta eftersom kommittén och regeringen ansåg att det förelåg språkliga pro lem med sexuellt umgänge då det riktar tankarna mot sexuella kontakter som varit frivilliga och ömsesidiga. 25 Kommittén avslog 19 Leijonhufvud 2008, s Justitiedepartementet, (oktober, 2010) Sexualbrottslagstiftningen utvärdering och reformförslag (statens offentliga utredningar, 2010:71) Fritzes Offentliga Publikationerförlag, s Justitiedepartementet, (mars, 2001) Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (statens offentliga utredningar, 2001:14) Fritzes Offentliga Publikationerförlag, s Justitiedepartementet, (november, 2004) En ny sexualbrottslagstiftning (proposition, 2004/05:45) Fritzes Offentliga Publikationerförlag, s Leijonhufvud 2008, s Ibid, s SOU 2010:71, s. 54.

10 10(37) emellertid förslaget om samtycke och menade att det var tillräckligt att sänka kravet på tvång och hot. 26 Beslutet att reformen 2005 inte skulle innehålla en samtyckesparagraf satte fart på diskussionerna om samtyckets betydelse och hela konstruktionen och syftet med sexualbrottslagen tillsatte regeringen en utredning som fick namnet 2008 års sexualbrottsutredning. Uppgiften var att studera hur 2005 års reform tillämpades. 27 Utredarnas huvudsakliga syfte var att redogöra för om det ändå inte var nödvändigt att byta ut kraven på hot och tvång mot ett bristande samtycke. 28 Utredningen resulterade i propositionen SOU 2010:71, Sexualbrottslagstiftningen utvärdering och reformförslag. 29 SOU 2010:71 har varit det dokument där samtyckets betydelse för svensk lag diskuterats i störst utsträckning någonsin. Det gjordes en omfattande undersökning om huruvida tvång och hot skulle ersättas med brist på samtycke vid nästa reform. Regering och kommitté kom som i tidigare undersökningar även denna gång fram till att det inte är lämpligt att införa samtycke Sveriges sexualbrottslag Den 4 februari år 2013 lämnade regeringen in ett förslag till Lagrådet om en ändring i sexualbrottslagen. Den huvudsakliga ändring som önskades var dels att begreppet våldtäkt skulle vidgas, dels att hjälplöst tillstånd skulle ersättas med särskilt utsatt situation. Regeringen ansåg att ändringarna behövdes för att skydda de offer som under själva övergreppet hamnar i passivitet. Detta kan ske som en medveten handling för att undkomma våld, men är även enligt medicinsk forskning en vanlig reaktion vid rädsla och en effekt av det kan vara att kroppen reflexmässigt stelnar till och stängs av. 31 Förslaget gick igenom och den nya lagen började gälla den 1 juli Regeringen gjorde även denna gång den bedömningen att samtycke inte bör införas. 33 Idag har alltså skyddet för kvinnors självbestämmanderätt och sexuella integritet utvecklats så mycket att kvinnor 26 SOU 2001:14, s SOU 2010:71, s Justitiedepartementet, (juli, 2008) Utvärdering av 2005 års sexualbrottsreform, m.m. (Kommittédirektiv2008:94) Fritzes Offentliga Publikationerförlag, s SOU 2010:71, s Ibid, s Ibid, s Regeringskansliet, 2013: Frågor och svar om skärpt sexualbrottslagstiftning, ( ) 33 Justitiedepartementet, (mars, 2013) En skärpt sexualbrottslagstiftning (Proposition 2012/13:111) Fritzes Offentliga Publikationerförlag, s. 18.

11 11(37) har rätt att säga nej. Det är dock fortfarande inte så att det lagtekniskt efterfrågas ett ja Brottsbalkens kapitel 6, 1 Den första paragrafen fastställer att: Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år. 35 Det som är gemensamt för att ett brott ska kunna dömas som våldtäkt är att gärningsmannen är medveten om sina handlingar och därmed har uppsåt. 36 Gärningsmannen skall alltså ha förstått innebörden av gärningen och det ska finnas samband mellan våldet, tvånget och samlaget. 37 Det går att föreställa sig vissa situationer där missförstånd kan uppstå och sexualbrott kan innebära en ökad risk för det. 38 Det kan vara ett fall där en man har haft sex med en kvinna och använt våld, men utan att ha haft uppsåt till att genom våldet tvingat kvinnan till samlaget. 39 Det finns alltså undantag i bestämmelsen om uppsåt och det är om gärningsmannen kan bevisa att han inte var medveten om att offret uppfattade handlingen som ett tvång. 40 Vem som har tagit initiativet till handlingen är inte av betydelse. 41 Graden av misshandel behöver inte vara så pass att gärningsmannen hindrar offret från att röra sig eller bestå av omfattande våld. Det räcker med att gärningsmannen exempelvis hindrar offrets rörelsefrihet genom sin kroppstyngd. Det behöver inte heller innefatta smärta eller skada. Att till exempel sära på någons ben, slita i någons kläder eller knuffa någon faller också under våldsrekvisitet. För att det ska vara tal om ett hot så krävs det inte att personen känner sig hotad till livet utan ett hot om brottslig gärning är tillräckligt. Hotet behöver inte riktas mot offret personligen utan kan exempelvis vara riktat mot offrets familj eller ägodelar. 42 Kravet på tvång innebär att offret tvingas till sexuella handlingar genom våld eller hot om brottslig gärning. Om offret frivilligt deltar i en sexuell handling eller är likgiltig inför att utsättas för våld eller hot så 34 Sutorius, s SFS 1962:700 Brottsbalken, 6 kap, Lena Holmqvist m.fl., Brottsbalken, En kommentar, Del 1 (Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2009) 6:1, s Petter Asp, Sex och samtycke (Uppsala: Iustus Förlag, 2009), s Ibid, s Ibid, s Holmqvist, 6:1, s Ibid, 6:1, s Ibid, 6:1, s. 3

12 12(37) går det inte att tala om tvång. Det är inte heller tillräckligt att offret inte enbart uttryckt bristande samtycke. 43 Att företa eller tåla en sexuell handling innebär att offret utsätts för en handling av sexuell karaktär. Kränkningens art och omständigheter i övrigt som är jämförliga med samlag inne är att fokus ligger på hur kränkt offret har livit av en handling, istället för enbart på den sexuella handlingen i sig. Fokus ligger även på gärningsmannens handlande. Det kan handla om att gärningsmannen fört in ett föremål i kvinnans underliv. För att en handling ska falla under detta rekvisit så behöver det inte heller krävas att en man har penetrerat en kvinna utan det kan anses tillräckligt kränkande att en beröring mellan mannens och kvinnans könsdelar har ägt rum. 44 Göteborgs tingsrätt friade en 46-årig man från våldtäkt på en 21-årig kvinna eftersom han inte uppfattade att hon inte samtyckte, vilket gjorde att uppsåtet inte gick att bevisa. De kände inte varandra sedan tidigare men kom att prata med varandra runt stängningstid på en krog i Göteborg. Hon var kraftigt påverkad, ramlade på väg ut och blev liggande på gatan. Målsäganden bad mannen att gå, men en stund senare tog de tillsammans spårvagnen till mannens bostad. 45 Dagen efter lämnade mannen bostaden medan målsäganden sov. Han låste in henne och tog med sig hennes telefon. När hon vaknade hade hon inget minne från kvällen och visste inte var hon befann sig. Hon kände smärta i underlivet och det fanns blodfläckar i sängen. Hon bankade på dörren tills den åtalades rumskamrat öppnade dörren och släppte ut henne. Hon var upprörd och ringde direkt till polisen. Mannen menar att han inte hade uppfattat kvinnan så berusad hemma hos honom. De umgicks i hans lägenhet, tittade på film och var inne på Facebook tillsammans. De la sig sedan i hans säng och hon tog själv av sig sin BH. De hade sedan samlag och han menar att det skedde med hennes fria vilja. Han påstår att hon var aktiv under samlaget och gjorde vissa ljud. 46 Dessa ljud kunde styrkas av mannens inneboende. Tingsrätten ifrågasätter inte kvinnans tillförlitlighet men menar att det inte heller går att utesluta att det saknas vissa minnesbilder på grund av hennes berusning. 47 De menar vidare att hon befunnit sig i en särskilt utsatt situation på grund av sin berusning och att den åtalade otillbörligt utnyttjat det. 48 För att dömas till våldtäkt krävs det dock att det går att bevisa att han har haft uppsåt till att otillbörligt utnyttja att målsäganden befunnit sig i en särskilt utsatt situation. 43 Ibid, s. 6:1 s Ibid,s. 6:1 s Göteborgs tingsrätt, mål B , s Ibid, s Ibid, s Ibid, s. 8.

13 13(37) Av mannens uppgifter som redovisats ovan framgår det enligt tingsrätten att han inte uppfattat henne som så berusad då hon deltagit i aktiviteter som att titta på film och använda Facebook innan de la sig i sängen. De drar därför den slutsatsen att han inte varit medveten om att målsäganden befunnit sig i en särskilt utsatt situation och att det därför inte går att bevisa att han har haft uppsåt till våldtäkt. Åtalet ogillades därför och mannen friades. 49 Umeå tingsrätt kommer fram till samma resonemang i ett annat fall. Tingsrätten diskuterar här huruvida tre män har gjort sig skyldiga till våldtäkt alternativt grov misshandel gentemot en ung kvinna. De utförde vaginala och orala samlag med henne mot hennes vilja, samt förde in en vinflaska i hennes underliv tills det började blöda. Kvinnan berättar hur hon knipit ihop benen för att visa sitt ristande samtycke. Detta respekterades inte utan den första åtalade, S drog isär hennes ben för att kunna föra in vinflaskan i hennes underliv. Tingsrätten konstaterade att kvinnan inte uttryckt sitt missnöje med de sexuella handlingarna tillräckligt. De tolkar hennes hopknipande av benen som en inledande tvekan och en blygsel. 50 S agerande med vinflaskan ansågs som utomordentligt omdömeslöst men hans uppsåt kunde inte evisat då hans mening inte var att skada henne och han räknade inte heller med att de små foliebitarna som fanns kvar runt flaskhalsen skulle riva upp hennes underliv. Åtalet om både våldtäkt och grov misshandel ogillades därmed Brottsbalkens kapitel 6, 2 Kapitlets andra paragraf fastställer att: Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation. 52 Om det ska vara tal om en sexuell handling så krävs det att det har förekommit någon sorts fysisk beröring. Beröringen måste ha skett med den enes könsorgan mot den andres könsorgan eller kropp. Beröringen ska även vara någorlunda varaktig. Syftet ska vara att kränka den andres sexuella integritet och handlingen ska ha haft sexuell prägel, vilket ska ha lett till att den enes eller bådas drift ska ha väckts eller tillfredsställts Ibid, s Umeå tingsrätt, mål B , s Ibid, s SFS 1962:700 Brottsbalken, 6 kap, Holmqvist, s. 6:1 s 5.

14 14(37) En sexuell handling som är jämförlig med samlag kan handla om exempelvis orala och anala samlag eller beröring med mannens könsorgan mot offrets mun eller analöppning. En handling som inte innefattas av detta rekvisit är om en man tvingar en kvinna att onanera åt honom. I detta stycke finns det inget krav på tvång. Om offret inte förstår vad som händer eller inte kan ta ställning till händelsen så kan man inte heller säga att personen har blivit tvingad till det. Det har ingen betydelse vem som har tagit initiativ till handlingen. 54 En särskilt utsatt situation definieras av de omständigheter som en gärningsman kan utnyttja om offret är försatt i en situation då hon inte kan försvara sig. Under 2013 års lagändring hade rekvisitet allvarlig rädsla lagts till för att ge större bredd för situationer som offer kan ha befunnit sig i. 55 För att det ska vara tal om ett övergrepp och en särskilt utsatt situation krävs det dock inte att offret befinner sig i ett läge eller en situation att hon saknar alla möjligheter att kunna freda sig. Ett exempel kan vara grad av berusning. Det krävs inte en total medvetslöshet utan en kraftig berusning kan vara tillräckligt för att hennes förmåga att värja sig mot en våldtäkt ska vara begränsad. Andra faktorer, förutom enbart berusning, kan spela in och bedömningen av situationen ska baseras på en helhetsbild. 56 Dock är även en helhetsbild problematisk eftersom grader av berusning, rädsla och andra faktorer kan vara svårbedömda. Denna problematik uppstod exempelvis i fallet från Umeå när situationens helhet skulle bedömas och både alkohol och andra omständigheter spelade in. 57 Kritik har genomgripande riktats mot lagen genom alla genomförda reformer och lagändringar. Starkast kritik kom under perioden efter 2005 års reform. Mycket handlade om att reformen enligt kritikerna misslyckandes med sitt syfte att bredda skyddet tillräckligt. Under perioden skedde dessutom ett antal våldtäkter som fick stor uppmärksamhet och som tydligt belyste den kritik som lagen fått angående svårigheterna med beviskraven och beslutet att behålla kravet på våld istället för bristande samtycke. Dessa fall har bidragit till ett ifrågasättande av hela sexualbrottslagens konstruktion. Nedan kommer det att beskrivas hur lagen har tolkats i tre specifika fall. I fallet som media har kallat för Jordbrofallet plockades en femtonårig flicka upp av en slump av tre män vid T-centralen i Stockholm. Hon hade rymt hemifrån och var i mycket dåligt skick. Hon hade varken ätit eller sovit på flera dygn och natten innan hon varit med om ett sexuellt övergrepp. Männen körde henne till en lägenhet där hon bjöds på sprit för att sedan utnyttjas av alla tre under flera timmar. 58 Flickan som ringde polisen samma morgon blev körd till 54 Holmqvist, s. 6:1 s 5 55 Prop 2012/13:111, s Ibid. 57 Umeå tingsrätt, mål B Handens tingsrätt, mål B , s. 21.

15 15(37) Södersjukhusets klinik för våldtagna kvinnor där hon undersöktes. Det dokumenterades där blödande sår i hennes slida. 59 Tingsrätten finner hennes berättelse trovärdig och att den därför ska läggas till grund vid bevisprövningen i de delar hennes berättelse skiljer sig från de åtalades. 60 Alla tre männen nekar till anklagelserna om våldtäkt och menar att de sexuella handlingarna som skett har varit med målsägandens fria vilja. Tingsrätten menar att det måste bevisats att handlingarna ska ha skett under tvång, och kommenterar att kravet på tvång har satts lägre sedan lagändringen den 1 april samma år (2005) 61 De analyserar även begreppet hjälplöst tillstånd och menar också att den nya lagstiftningen inte egentligen har breddat det tillståndet. Det krävs även att männen ska ha otillbörligt utnyttjat det tillståndet. Dessa frågor kom att bli fokus för utredningen. 62 Tingsrättens samlade bedömning är att målsäganden varit i en utsatt situation på grund av brist på sömn och mat samt förtäring av alkohol. Detta är dock, menar tingsrätten, inte tillräckligt för att hon ska ha befunnit sig i en hjälplös situation. Det blir därmed inte möjligt att döma de åtalade för våldtäkt under rekvisitet hjälplöst tillstånd. 63 Dock döms en av männen till våldtäkt enligt kapitlets första paragraf, då han anses att med tvång 64 ha tvingat till sig samlag 65 Många reagerade starkt på friandet och även de jurister som behandlade fallet var skeptiska till domslutet. 66 Tingsrätten belyser i sina domskäl att de två andra männen antagligen dömts för våldtäkt om lagen hade varit konstruerad med ett samtyckeskrav. 67 Hovrätten fastställer tingsrättens dom, trots att de menar att de anser att männen agerat med ett stort mått av hänsynslöshet och bristande respekt mot målsäganden. 68 I fallet som media har kallat Stureplansfallet följde en ung kvinna följde med två män hem efter en utekväll där hon till en början frivilligt inledde samlag med en av de åtalade. Situationen gick sedan över till övergrepp där hon mot sin vilja utsattes för samlag med våldsinslag. Männen misstänkts ha tvingat till sig samlag med henne genom att ha hållit fast henne och tryckt ner hennes ansikte i en kudde. Bland annat ska de ha fört in en fjärrkontroll i hennes slid- och 59 Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s SFS 1962:700 Brottsbalken, 6 kap, Ibid, Handens tingsrätt, mål B , s Leijonhufvud 2008, s Handens tingsrätt, mål B , s Svea hovrätt, mål B , s. 12.

16 16(37) analöppning. De har uppmanat varandra att våldta henne, dragit henne i håret och tilldelat henne slag på kroppen och i ansiktet. 69 Kvinnan ringde morgonen efter till polisen och kördes direkt till Södersjukhusets avdelning för våldtagna kvinnor. Två vittnen, en vän som målsägande ringde och en polis kunde vittna om att kvinnan var upprörd och grät. 70 Tingsrätten bedömer målsägandens berättelse som trovärdig. Hennes berättelse får stöd av vittnen och de skador som dokumenterats. Det anses därför trovärdigt att hon tvingats till sexuella handlingar i lägenheten. 71 Det försvårar även situationen då målsäganden varit ordentligt berusad, vilket även visade sig i testerna dagen efter. Det anses dock som en svår bevissituation eftersom det här ska redogöras för ett inledande frivilligt samlag som sedan ska ha gått över till våldtäkt. 72 De tilltalades berättelser tyder på att målsäganden varit aktiv och inte sagt stopp till de sexuella handlingarna. De hade alla tre tidigare haft samlag med våldsinslag vid flera tillfällen och målsägande hade aldrig klagat på det. Detta gav också upphov till bevissvårigheter, då tingsrätten menade att det är svårt att bevisa att våldshandlingarna vid det aktuella tillfället inte bara använts som led i den sexuella samvaron, och inte som ett medel att tvinga målsäganden till sexuella handlingar. Tingsrätten kan inte heller utesluta att de i alla fall kan ha upplevt de på det sättet. 73 Den menar vidare att det inte går att bortse från att det kan vara så att målsäganden på grund av sitt mycket berusade tillstånd inte gett uttryck för sitt ogillande under de sexuella handlingarna. Den menar att hennes känsla av att ha blivit våldtagen inte är förvånande då hon kan ha känt sig utnyttjad, förnedrad och sviken av sina vänner. 74 På grund av att det inte kunde fastställas bakom allt rimligt tvivel att de åtalade inte insett att målsäganden tvingades till sexuella aktiviteter kan deras uppsåt 75 inte heller fastställas. Tingsrätten ogillade därmed åtalet och männen släpptes fria. 76 Fallet togs sedan upp i hovrätten som dömde annorlunda. Den ansåg att målsägandes historia är så pass tillförlitlig att den ska ligga till grund för bedömningen. 77 Den menar att hon styrkt sin ovilja till de sexuella handlingarna genom ord, slag och sparkar. Med bakgrund av detta så borde de åtalade ha insett att hon inte ville. De ansågs därmed ha haft uppsåt Stockholms tingsrätt, mål B , s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s SFS 1962:700 Brottsbalken, 6 kap, Stockholm tingsrätt, mål B , s Svea hovrätt, mål B , s Ibid, s. 9.

17 17(37) Jönköpingsfallet liknande på många sätt jord rofallet och skedde efter den senaste lagändringen Som tidigare beskrivits reagerade både tingsrätt och hovrätt under Jordbrofallet på 2005 års lag som inte skyddade en femtonårig flicka med uppenbara problem från äldre män som utnyttjade henne sexuellt, trots att de varit medvetna om hennes tillstånd. Syftet med lagändringen till 2013 års version var att försöka förhindra att en liknande situation uppstod igen. En ung kvinna som var omhändertagen enligt LVU på grund av drogproblem blev under sin utslussningsperiod bjuden på narkotika av en tjugo år äldre man i en park. Hon blir våldsamt påverkad och kräks under hela förmiddagen. Mannen tar hem henne till sin lägenhet där hon stannar över natten. Enligt förhör med flickan har han sedan samlag med henne mot hennes vilja. Åklagaren menar att målsägande befann sig i en särskilt utsatt situation 79 eftersom hon både var påverkad av narkotika och sov när han genomförde samlag med henne. Han har därför gjort sig skyldig till våldtäkt. Sedan lagändringen i juli 2013 så krävs det inte längre att offret befinner sig i ett hjälplöst tillstånd utan situationer där någon utnyttjar att en annan person befinner sig i ett utsatt läge ska straffbeläggas. 80 Det är av intresse i det här fallet då diskussionerna handlade om huruvida målsägande faktiskt befann sig i en utsatt situation eller inte. För att befinna sig i en utsatt situation krävs det att offret har begränsade möjligheter att kunna freda sig från ett övergrepp och skydda sin sexuella integritet. När det kommer till berusning eller drogpåverkan så krävs det inte att offret är helt utslagen. Hon kan ha varit så pass medveten om övergreppet att hon kan ge en bild av händelseförloppet efteråt. 81 Tingsrättens slutsats var att målsäganden hade följt med den åtalade hem av fri vilja och hon ansågs ha nyktrat till så pass mycket att hon skulle ha kunnat freda sig om hon så ville. Dock menade de att han utnyttjat situationen eftersom han har haft sex med henne när hon halvsov. Hon berättade under förhöret att det var mot hennes vilja och hennes uppgifter är trovärdiga. Målsäganden valde att övernatta hos honom, som var 20 år äldre och bjudit henne på narkotika, istället för att åka hem och riskera att omhändertas. Med tanke på de omständigheterna måste hon till viss del anses ha befunnit sig i en utsatt situation. Tingsrättens bedömning är dock att hon inte varit i ett tillstånd som kan räknas som särskilt utsatt och åtalet ogillades Samtycke Begreppet samtycke har många dimensioner och går därför att förklara och tolka på flera sätt. Trots att samtyckesbegreppet har djupa förankringar i straffrätten 79 SFS 1962:700 Brottsbalken, 6 kap, Prop. 2012/13:111, s Ibid, s Jönköping tingsrätt, mål B , s. 10.

18 18(37) så är det alltså inte alltid helt enkelt hur det ska tillämpas i olika situationer. 83 I straffrätten som allmänhet ses samtycke som en grund för ansvarsfrihet, om det sker under vissa omständigheter och beroende på vilket brott det handlar om. För de brott där det inte är uttalat om samtycke är lika med ansvarsfrihet har en lära utvecklats som kategoriserar in brotten i brott mot enskild och brott mot allmänheten. Brott mot enskild ger i fler fall upphov till ansvarsfrihet. 84 Den grundläggande principen i begreppet är att alla människor har rätt att bestämma över sina egna intressen. 85 Brottsbalken definierar även ett allmänt samtycke i kapitel 24, Om allmänna grunder för ansvarsfrihet. Enligt denna bestämmelse används samtycke för att skilja en brottslig handling mot en icke brottslig handling och detta bör vara vägledande för hur brottsbalken ser på begreppet. 86 Det kapitel i brottsbalken där tillämpningen av samtycke är av mest relevans är kapitel 3, Om brott mot liv och hälsa, där speciellt misshandelsfrågor aktualiserar begreppet. Det gäller inte sällan att redogöra för om den misshandlade samtyckt till exempelvis skojslagsmål eller utövande av sport med fysiska kontakter som kan leda till skador och smärta. 87 När det kommer till tillämpningen av begreppet brottsbalken kapitel 6 så skiljer det sig alltså lite åt eftersom det i de flesta fall handlar om mer än enbart det och det finns fler omständigheter som spelar in. 88 För att det ska vara tal om samtycke ska några krav vara uppfyllda. För det första måste samtycket ha lämnats av den person handlingen gäller. Personen som lämnar sitt samtycke måste även vara så pass mogen att han eller hon förstår innebörden av det lämnade samtycket. Det ska vara lämnat frivilligt och utan påverkan av fysiskt eller psykiskt tvång. Det ska gälla hela gärningen och inte bara delar av den. Det krävs även att samtycket sammanfaller med tiden för gärningen eftersom samtycke i efterhand inte ger ansvarsfrihet. 89 Det behöver inte heller ha tagit någon yttre form, vilket betyder att ett tyst samtycke är av lika stor betydelse som ett verbalt. 90 Begreppet hypotetiskt samtycke används när det exempelvis förelegat ett tyst samtycke, där man på objektiva grunder kan anta att personen ifråga inte skulle ha haft något emot gärningen. 91 Vid ett hypotetiskt samtycke är det svårt att redogöra för om det ger upphov till ansvarsfrihet eller inte. I vissa fall, som ses som småsaker, är den naturliga utvägen ansvarsfrihet när det kommer till straffrätten. Ett exempel skulle kunna vara att låna en grannes ägodel som 83 Leijonhufvud & Wennberg, s Leijonhufvud & Wennberg, s Ibid, s SFS 1962:700 Brottsbalken, 24 kap, Leijonhufvud & Wennberg, s Asp, s Leijonhufvud & Wennberg, s SOU 2001:14, s Leijonhufvud & Wennberg, s. 99.

19 19(37) personen har lånat många gånger innan. När det kommer till sexualbrott går det att se en problematik med det hypotetiska samtycket i fall med våldtäkt inom äktenskap och relationer. Dock omfattas inte BrB kap 24 7 av det hypotetiska samtycket. Vid situationer där gärningsmannen felaktigt tror att offret samtyckt föreligger också straffrihet och benämns då som putativt samtycke. 92 En rättslig definition av samtycke när det kommer till sexualbrott är att ett uttryckt samtycke till en sexuell handling är ett ställningstagande hos en person som bestämmer att en annars otillåten handling nu är tillåten. Detta ja till en sexuell handling visar att det sker under fri vilja och ömsesidighet. 93 Att definiera samtycke enbart som ett verbalt ja är dock en förenklad definition av vad samtycke är och hur det bör tolkas. 94 Ett ja måste alltid ses i den situation och under de omständigheter det har lämnats i och hur det har framförts. 95 Både utredningarna SOU 2001:14 och SOU 2010:71 diskuterar i sin definition av samtycket det tysta bristande samtycket och problematiken kring det. Båda utredningarna fastställer att samtyckesbestämmelsen i sexualbrottsfall bör vara förenligt med de allmänna bestämmelserna och tolkningarna av samtycke i straffrätten. Ett samtycke som sker vid sexuellt umgänge mellan två personer godkänns när det är tyst, och samma regler bör kunna gälla det bristande samtycket. Det borde alltså räcka att offret visat med handlingar och gester att hon motsätter sig sexuellt umgänge. 96 Forskning visar även på att både män och kvinnor är kapabla till att läsa av varandra så pass väl att ett verbalt nej inte ska vara nödvändigt. Det är alltså också kanske lite väl stort fokus på kvinnornas sätt att uttrycka sig, istället för på männens förmåga att läsa av en situation och dess partners vilja att delta i det som sker. 97 Utredningens slutsats blev dock att det redan svåra bevisläget skulle försvåras ännu mer i dessa fall när det anses svårt för en gärningsman att freda sig mot ett tyst samtycke och det skulle kunna äventyra rättssäkerheten. 98 Om gärningsmannen inte varit medveten om offrets bristande tysta samtycke går det inte att bevisa hans uppsåt och det går därför inte heller att hålla honom ansvarig för våldtäkt. Å andra sidan, menar de att det är orealistiskt att kräva av ett brottsoffer att tydligt och klart uttrycka sig i en traumatisk situation, inte minst med tanke på vad forskningen säger om brottsoffers beteenden vid övergrepp Leijonhufvud & Wennberg, s Asp, s Ibid, s Ibid, s SOU 2001:14, s SOU 2010:71, s Ibid, s SOU 2001:14, s. 134.

20 3.1 Våldtäkt inom relationer 20(37) När våldtäkt sker inom en relation handlar det ofta inte om våld och hot utan om att andra faktorer som makt spelar in på ett sätt som kan vara mer komplicerat. 100 Det finns därför sällan någon teknisk eller objektiv bevisning och vittnen saknas ofta. 101 I ett fall från 1991 var en man åtalad för våldtäkt mot sin fru vid två tillfällen där våld i form av slag använts. Han ska även ha haft samlag med henne mot hennes vilja under ett års tid. Då hennes motståndskraft var så nedbruten gav hon som regel efter för honom utan större motstånd. Hon visade dock vid varje tillfälle att hon inte samtyckt. Tingsrätten dömde honom för våldtäkt vid de två specifika tillfällena. Hovrätten ogillade däremot åtalet och menar i sina domskäl att eftersom kvinnan haft ett stort antal samlag med mannen tidigare var det svårt för honom att inse att just dessa två samlag skett mot kvinnans vilja. 102 Det råder även brist på förståelse för våldtäkt inom relationer. Ett scenario från ett våldtäktsfall i en relation skulle kunna vara Först våldtog han mig, sedan drack vi kaffe, sedan våldtog han mig igen. Fallet är ett exempel på en komplex situation som inte alls passar in i normerna och synen på vad en våldtäkt är, hur det går till och hur offret förväntas bete sig. 103 Trovärdigheten minskar nämligen till exempel drastiskt när kvinnan visar någon form av aktivitet under samlaget, stannar kvar hos våldtäktsmannen efter våldtäkten eller väntar en tid med att anmäla. Alla dessa företeelser är dock vanliga beteenden när det handlar om våld i relationer, men de anses alltså juridiskt innebära ett icke trovärdigt beteende. 104 Många våldtäkter passar alltså inte in i mallen för hur våldtäkter ska se ut enligt lagen. Ett exempel skulle kunna vara ett offer som under en våldtäkt reagerar med att frysa till och paralyseras. Trots att det är allmänt känt att offer under ett övergrepp kan reagera på detta sätt anses det ofta inte vara trovärdigt under en senare rättsprocess. Ett annat exempel är omständigheterna runt sexuellt våld i relationer där det oftare handlar om makt än om rent våld och hot. Alla dessa vanliga omständigheter när någon blir offer för sexuellt våld hamnar i en slags gråzon där lagen inte ger skydd. 105 En dom från Högsta Domstolen manifesterar tydligt problematiken med bevisprövning i våldtäkter inom relationer och fallet har även använts som praxis i dessa frågor. 106 En man åtalades för att klätt av sin sovande sambo kläderna och fört in fingrar i hennes slida. Han hade samtidigt onanerat bredvid henne och låtit 100 Sutorius, s Sara Larsson, Fina flickor kan inte våldtas- föreställningen om kön och sexualitet i den rättsliga konstruktionen av våldtäkt. Görel Granström (red) I Den onda cirkeln (Uppsala:Uppsala Publishing House AB), s RH 1991, s Sutorius, s Ibid, s SOU 2010:71, s NJA 1996, s. 418.

21 21(37) sin utlösning hamna på hennes kropp samt filmat övergreppet. Mannen erkände i tingsrätten och de fällde honom. Han friades senare i hovrätten då de ansåg att handlingarna inte kunde ses som sexuellt umgänge eftersom det krävs varaktig beröring av offrets könsdelar och i detta fall handlade det bara om flyktig beröring. Högsta domstolen ogillade också åtalet och höll med hovrättens bedömning. Att han onanerat och fått utlösning på målsägandens kropp räknades inte som sexuellt umgänge. Skälen till friandet var även att domstolen menade att dessa handlingar var något som överensstämde med handlingar som paret brukade syssla med. 107 När det kommer till sexualbrott är samtyckesbestämmelsen alltså lite mer problematisk än i de flesta andra fall som straffrätten hanterar. Detta eftersom omständigheterna kring sexualbrott ofta är mer otydliga än vid andra brott och där fler faktorer räknas in för att tyda och tolka om ett samtycke funnits och om det är giltigt eller inte. Dessa svårigheter har gett upphov till splittrade meningar angående förslagen om att föra in en samtyckesparagraf i lagen och fördelar och nackdelar har vägts mot varandra Argumentation för och emot samtycke Argumentationerna för och emot samtycke har synts i propositionerna inför lagreformerna och på senaste tiden även i de offentliga debatterna där organisationer som FATTA och Kvinnolobbyn arbetar för att samtyckesparagrafen ska införas. 108 Man kan genom att studera lagtexter och andra juridiska texter konstatera att det vanligtvis är två läger i den frågan. På ena sidan står den för stunden sittande regeringen, lagstiftare och jurister som menar att en samtyckesparagraf inte behövs då lagen redan skyddar kvinnors rätt till självbestämmande och sexuella integritet. 109 På andra sidan står organisationer och aktivister som lobbar för kvinnors rättigheter och jämställdhet och som menar att lagen inte skyddar de som råkar ut för sexuella övergrepp tillräckligt. Madeleine Leijonhuvud är det undantag som har blivit en slags frontfigur för kampen för införandet av samtycket. Hennes och de andra förespråkarnas argument känns igen i Catherine A Mackinnons teori, som bygger på att det finns ett glapp mellan verklighet och lag. Hennes förslag på hur avståndet mellan dem ska minska är att våga gå ifrån traditionella patriarkala syner och tolkningar både i lag och rätt, men att det även krävs samma förändringar i samhället som stort för att förändring ska ske. Hon menar att det kommer att möta motstånd i form av argument att en feministisk rättsteori inte är neutral, men menar att det aldrig varit neutralt innan och det krävs ett större fokus på kvinnors perspektiv för att tillslut nå jämnlikhet Sutorius, s Pressmedelande från kvinnolobbyn ( ) Prop. 2012/13:111, s MacKinnon, s. 25.

22 3.1.2 Juridiska argument 22(37) En diskussion som återkommer är huruvida ett samtyckeskrav skulle försämra offrets ställning i rättsprocessen eller inte. Regeringen och sexualbrottsutredningarna har i omgångar beskrivit en oro över att ett införande av samtycket skulle leda till ett större fokus på offret än innan. I utredningen 2001 hävdades det att för att utreda om en kvinna samtyckt eller inte så måste rätten ta reda på omständigheter som gällde hennes grad av berusning, relation till gärningsman, kläder och tidigare sexuella erfarenheter. 111 Utredningen fastslog att det fanns en för stor risk för att det skulle bli en tillbakagång för kvinnors rättigheter och alltså inte alls tjäna sitt syfte, nämligen att främja alla individers sexuella integritet och självbestämmanderätt. I utredningen 2010 gick diskussionen åt samma håll. Det antogs ha fel effekter och kommittén menade att det fanns en risk för att samtyckeskravet i och med det förstorade fokus på offrets beteende kunde leda till föreställningar om att offret fick skylla sig själv vid vissa beteenden. 112 Kommittén stödde även sina argument med en studie från England och Wales där samtycke är en del av lagstiftningen. Enligt undersökningarna där framgick det att ett större fokus lades på offrets beteende i rättsprocessen. 113 I Madeleine Leijonhuvuds samtyckesutredning svarar hon på detta argument med att påstå att offrets ställning inte kan bli mer central än den redan är. Fokus läggs idag på hur kvinnan betett sig innan och under övergreppet. Trots de seder och regler i Sveriges advokatssamfunds vägledande regler som advokaterna skrivit under på så förekommer det allt för ofta att advokaterna ställer frågor till offret som är nedsättande och som saknar betydelse för själva fallet. Det kan handla om frågor om offrets tidigare sexualvanor, klädsel och relation till alkohol och droger. Hon menar vidare att samtyckesparagrafens funktion istället skulle vara att fokus flyttades mer åt gärningsmannens håll och att de mer skulle komma att handla om att undersöka vad han har gjort för att försäkra sig om hennes samtycke. 114 Rädslan för att en samtyckesparagraf kommer att sätta större fokus på brottsoffret ger även upphov till ett annat argument, nämligen att en samtyckesparagraf skulle strida mot brottsbalkens systematik. När offrets beteende sätts i fokus så går det emot straffrättens systematik som grundar sig i att all fokus ska ligga på gärningsmannens beteende, handlingar och avsikter. Våld och hot mot en annan person har även under hela brottsbalkens historia setts som allvarliga brott. Om en samtyckesparagraf införs kommer det bidra till en bredare och därmed tunnare definition av begreppet våldtäkt. Kommittén 111 SOU 2001:14, s SOU 2010:71, s Ibid, s Leijonhufvud 2008, s. 58.