Hälso- och sjukvård i Region Norrland

Transkript

1 norrstyrelsen rapport 2009: 10 Norrstyrelsens kartläggning av hälso- och sjukvården i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland Hälso- och sjukvård i Region Norrland Hälso- och sjukvård i Region Norrland

2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens och större delen av Västernorrlands län till en regionkommun med arbetsnamnet Region Norrland. Det är en ideell förening som bildats av de tre landstingen samt kommunförbunden i Norrbottens och Västernorrlands län och Region Västerbotten. Vid sidan av styrelsen och dess arbetsutskott är 140 förtroendevalda och ett stort antal tjänstemän från landsting, kommuner, kommunförbund/regionförbund, statliga myndigheter, näringsliv och andra organisationer engagerade i de många arbetsgrupper som förebereder regionbildningen. Med Region Norrland vill vi skapa förutsättningar för ett starkare och mer livskraftigt Norrland en regionkommun som kan tillhandahålla hälso- och sjukvård och skapa utvecklingsförutsättningar på ett effektivare och uthålligare sätt än de tre landstingen var för sig kan göra. För att informera om sitt arbete och skapa intresse och engagemang i regionfrågan kommer Norrstyrelsen att publicera stora delar av sitt arbete i en rapportserie. Det gäller inte minst de kartläggningar av olika verksamhetsområden som en rad arbetsgrupper har gjort. Denna rapport behandlar hälso- och sjukvården i de tre länen och diskuterar vilka möjligheter och utmaningar regionbildningen erbjuder för detta område. Huvudsekreterare för den grupp som utarbetat rapporten har varit Gunnar Persson, stabssamordnare och chef för hälso- och sjukvårdsenheten på Norrbottens läns landsting. Jan-Åke Björklund Projektledare för Norrstyrelsen Norrstyrelsen Hemsida: Vid frågor om rapporten, kontakta: Gunnar Persson ( ) [email protected] produktion: västerbottens läns landstings informationsfunktion (es) umeå 2009

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Arbetsgrupp... 4 Inledning 5 Ledning 5 Norrbotten... 5 Västerbotten... 7 Västernorrland Kärnverksamhet 2 Primärvård Sjukhusvård Folktandvård Beskrivning av kärnverksamheter Stödverksamhet 20 Folkhälsa Forsknings- och utvecklingsverksamhet Hjälpmedel Hälsoinformatik Jämlik vård LSS råd och stöd Läkemedel Medicinsk teknik Patientsäkerhet Privata vårdgivare Samverkan med kommunerna Samverkan med organisationer Samverkan med universitet/högskolor Särskild tandvård Tillgänglig vård vårdgaranti Utvecklings- och förbättringsarbete Öppna jämförelser Bilagor 49 Primärvård Primärvård Primärvård Primärvård Primärvård Primärvård Barn och ungdom: Allmän pediatrik, kirurgi, neonatologi, onkologi, ortopedi Barn och ungdom: Allmän pediatrik, kirurgi, neonatologi, onkologi, ortopedi Kvinnosjukvård: Gynekologi, obstetrik Kirurgi: Akutmottagning Operation, anestesi, IVA Kirurgi: Allmänkirurgi, urologi Kirurgi: Ortopedi, handkirurgi, idrottsmedicin Kirurgi: Öron-näsa-hals, käkkirurgi Kirurgi: Neurokirurgi, thoraxkirurgi Kirurgi: Ögon, plastikkirurgi Medicin: Allmän internmedicin, lung- och allergi, kardiologi Medicin: Hud, infektion, reumatologi Medicin: Endokrinologi, gastroenterologi, nefrologi Medicin: Geriatrik, rehabilitering, neurologi Medicin. Hematologi, onkologi Psykiatri: Vuxen-, barn- och ungdomspsykiatri Diagnostik: Bild- och funktionsmedicin Diagnostik: Lab Diagnostik: Radiofysik Habilitering och paramedicin Habilitering och paramedicin Sjuktransporter: Transportmedel Folktandvårdens verksamhet Folktandvårdens verksamhet Folktandvårdens verksamhet Definitioner... 79

4 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en översiktlig bild av hälso- och sjukvården i den blivande Region Norrland som den såg ut och bedrevs i slutet av år Redovisningen ger en bild av förhållandena i Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting samt Landstinget Västernorrland. Rapporten är indelad i tre huvudavsnitt: Ledning Kärnverksamhet Stödverksamhet Därutöver finns även bilagor i form av matriser som ger en bild av var i regionen olika medicinska verksamheter bedrivs och omfattningen av denna verksamhet under år Verksamhetsredovisningen är inte avsedd att nyttjas för jämförelser mellan landstingen utan ger en bild av omfattningen av verksamheten utan några värderingar. Rapporten är främst tänkt att användas som ett uppslagsverk för den som är intresserad av att skapa sig en överblick av hälso- och sjukvården i Region Norrland. I ett senare skede av regionbildningen kommer rapporten att vara användbar för att identifiera områden för närmare analys och bedömning. Bakgrund Inom ramen för pågående arbete för att bilda Region Norrland har en kartläggning av hälso- och sjukvården, inklusive folktandvård, i den blivande regionen genomförts. Kartläggningen har syftat till att ta fram ett underlag som kan användas i den fortsatta processen att bilda Region Norrland. Kartläggningen ger en övergripande bild av ledning och organisation av hälso- och sjukvården (inklusive folktandvård) men även en redovisning av kärnverksamheterna samt utförda prestationer i syfte att överblicka de samlade resurserna i den blivande regionen. Även stödverksamheter till kärnverksamheterna har beskrivits för att ge en fullständigare bild. Sjukresor, personal, ekonomi, katastrof- och beredskapsplanläggning samt allmän säkerhet har, enligt uppdrag, exkluderats i denna kartläggning. Arbetsgrupp Huvudansvarig för kartläggningen har varit Gunnar Persson, Norrbottens läns landsting (huvudsekreterare). Följande personer har medverkat i kartläggningsarbetet från respektive landsting: Hans Rönnkvist, divisionschef Norrbottens läns landsting Ann-Christin Sundberg, verksamhetsområdeschef Västerbottens läns landsting Mats Brännström, verksamhetsområdeschef Västerbottens läns landsting Monika Johansson, vårdutvecklingschef Landstinget Västernorrland Lars Bohlin, hälso-och sjukvårdsdirektör Landstinget Västernorrland För insamling, sammanställning och redigering av underlag till rapporten svarar: Sara Engström, utredare Norrbottens läns landsting Anneli Granberg, utvecklingsstrateg Norrbottens läns landsting Därutöver har ett betydande antal medarbetare i de tre landstingen medverkat i framtagande av grundmaterial och verksamhetsbeskrivningar. 4 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

5 Inledning Den blivande Region Norrland består i dagsläget av tre landsting; Norrbottens läns landsting (NLL) med 14 kommuner och totalt invånare, Västerbottens läns landsting (VLL) bestående av 15 kommuner och totalt invånare samt Landstinget Västernorrland (LVN) bestående av sju kommuner och totalt invånare. Kommunernas storlek varierar mellan ca invånare i Bjurholms kommun till ca invånare i Umeå kommun. Regionen består idag av totalt cirka invånare och har elva sjukhus och 101 vård-/hälsocentraler. Den kartläggning som har gjorts och presenteras här är en lägesbeskrivning av år Läsaren bör vara uppmärksam på att landstingen står inför krav på kraftiga kostnadsminskningar som kan komma att påverka verksamheterna och på sikt leda till omorganisationer. Landstingen står också inför flera stora utmaningar, bl a införandet av valfrihetssystem i primärvården från den 1 januari 2010, som kan förändra läget. Ledning Följande avsnitt beskriver hur landstingens övergripande ledningsstrategi ser ut samt hur hälso- och sjukvårdsverksamheten (inklusive folktandvård) leds och är organiserad. Inledningsvis kan konstateras att utvecklingen i landstingen har inneburit att principerna för ledning förändrats i jämförelse med tidigare traditionella förvaltningsorganisationer med utgångspunkt från ett geografiskt ansvar. I Norrbotten infördes år 2001 en divisionsorganisation med en tydlig inriktning att leda verksamheterna i ett länsperspektiv. I Västerbotten infördes från år 2004 en sammanhållen driftsorganisation som bygger på länsövergripande verksamhetsområden. Landstinget Västernorrland har inom den specialiserade vården vid sjukhus fortfarande en förvaltningsorganisation med utgångspunkt från geografiskt ansvar medan primärvården och folktandvården i länet är samlade i gemensamma förvaltningar. Respektive landstings organisation beskrivs utförligare i det fortsatta. Norrbotten Strategi för ledningsarbetet Norrbottens driftsorganisation, bestående av divisioner, är inriktad på att underlätta nyttjandet av resurserna i ett länsperspektiv. Sedan organisationen infördes 2001 har fler länskliniker successivt bildats vilket ger goda förutsättningar att använda resurserna mer flexibelt i hela länet. Ledningsstrategin har senare kompletterats med att införa ett kunskapsbaserat, systematiskt och uthålligt förbättringsarbete i syfte att förbättra såväl resursanvändningen som resultaten av verksamheterna i ett patientperspektiv. De senaste åren har ledningsstrategierna även tillförts dimensionen systematiska mätningar för att säkerställa att utvecklingen går i rätt riktning. Deltagande i och nyttjande av innehållet i nationella kvalitetsregister liksom aktivt nyttjande av resultaten i t ex öppna jämförelser ligger till grund för utveckling av verksamheterna. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 5

6 Landstingets organisation Driftsorganisationen leds av landstingsdirektören. Verksamheten är organiserad i nio divisioner som vardera leds av en divisionschef. För samordning av hälsooch sjukvården finns hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp (HLG) som består av divisionschefer och funktionschefer i landstingsdirektörens stab. Inom samtliga divisioner finns en divisionsledning och en divisionsstab som bl a består av ekonomi- och personalfunktion. Respektive funktion leds av en chef. Varje sjukhus har en platschef som ansvarar för samordning, säkerhet, lokaler och service. Landstingsdirektörens stab består av hälso- och sjukvårdsenheten, personalenheten, informationsenheten, ekonomienheten, regionala enheten, IT-enheten och sekretariatet. Landstingsdirektör Sekretariat Stab Division Opererande specialiteter Division Medicinska specialiteter Division Diagnostik Division Primärvård Division Vuxenpsykiatri Division Folktandvård Division Kultur och Utbildning Division Service Division Länsteknik Akutsjukvård Allm.kir/urologi Ortopedi Ögon Öron Kvinnosjukvård Allmän internmedicin Rehabilitering /reumatologi Barnsjukvård Bild- och funktionsmedicin Laboratoriemedicin Smittskydd 33 vårdcentraler Rehabenheten i Luleå Baspsykiatri Specialiserad akutpsykiatri Länsgemensamma verksamheter Kliniker för allmäntandvård Länsenheten särskilt stöd /funktionshinder Specialisttandvård Tandteknikerlaboratorium Norrbottens musiken Norrbottens museum Gran naturbruksskola Länsservice Fastigheter Kostservice Gemensam service Administrativ service Infrastruktur Medicinsk teknik Kalix naturbruksgymnasium Verksamhetssystem Teknikakuten Hälso- och sjukvården Inom NLL finns sex länsövergripande hälso- och sjukvårdsdivisioner inklusive folktandvården. Division Primärvård Hälso- och sjukvården Division Inom NLL Primärvård finns svarar sex länsövergripande för primärvårdsuppdrag hälsoi länets och 14 kommuner. sjukvårdsdivisioner inklusive folktandvården. Underställd divisionschefen finns fyra regionchefer med chefsansvar inom fyra geografiska områden (Piteå älvdal, Luleå/Boden, Östra Norrbotten och Malmfälten). Det finns 33 vårdcentraler i Norrbotten. Vårdcentralernas arbete leds Division Primärvård av en verksamhetschef. Inom divisionsstaben finns en chefläkare och respektive primärvårdsregion Division Primärvård har en egen svarar regionchefläkare. för primärvårdsuppdrag Det finns också en i länsövergripande Underställd enhet för divisionschefen särskilt stöd/funktionshinder. finns fyra regionchefer med chefsansvar inom länets 14 kommuner. Division fyra geografiska Opererande områden specialiteter(piteå älvdal, Luleå/Boden, Östra Norrbotten och Division Malmfälten). Opererande Det specialiteter finns 33 är vårdcentraler indelad i sex verksamhetsområden i Norrbotten. Vårdcentralernas (jfr organisationsskissen ovan). Respektive verksamhetsområde leds av länschef som arbete leds av en verksamhetschef. Inom divisionsstaben finns en chefläkare och har ett ledningsansvar för verksamhetsområdet i ett länsperspektiv. Verksamhetschefen respektive ansvarar primärvårdsregion för verksamhet, ekonomi har en och egen personal. regionchefläkare. Inom länsklinikerna Det finns också ortopedi, en länsövergripande kvinnosjukvård, ögon enhet och för öron-näsa-hals särskilt stöd/funktionshinder. är länschefen tillika verksamhetschef. Division Opererande specialiteter Division Medicinska specialiteter Division Medicinska Opererande specialiteter specialiteter är indelad i är tre indelad verksamhetsområden. i sex verksamhetsområden På länsdelssjukhusen organisationsskissen i Kiruna, Kalix, ovan). Piteå och Respektive Gällivare har verksamhetsområde internmedicin ansvar för leds av en läns- (jfr chef som har ett ledningsansvar för verksamhetsområdet i ett länsperspektiv. Verksamhetschefen ansvarar för verksamhet, ekonomi och personal. Inom 6 länsklinikerna Hälso- och sjukvård i Region ortopedi, Norrland kvinnosjukvård, ögon och öron-näsa-hals är länschefen tillika verksamhetschef.

7 geriatrik/rehabilitering samt slutenvård och mottagningsverksamhet inom allmänkirurgi/urologi och ortopedi. Divisionen har också ansvar för samjouren på sjukhusen i Kiruna, Kalix och Piteå. I Gällivare ligger ansvaret för samjouren på division Opererande specialiteter. Barnsjukvården ansvarar för verksamheterna barn- och ungdomsmedicin inklusive delar av barnhälsovården, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering. Respektive verksamhetsområde leds av en länschef som har ett ledningsansvar för verksamhetsområdet i ett länsperspektiv. Inom internmedicin och rehab/reuma ansvarar verksamhetschefen för verksamhet, ekonomi och personal. Inom barnsjukvården har verksamhetschefer det yttersta ansvaret för integrerad barn- och ungdomsmottagning i östra Norrbotten och Piteå älvdal, för öppen- och slutenvård barn- och ungdomsmedicin/habilitering respektive öppenvård barn- och ungdomspsykiatri på Gällivare sjukhus. På länsjukhuset ansvarar två verksamhetschefer för både öppen och sluten barnsjukvård i Luleå/Boden området samt gemensam länsresurs. Division Diagnostik I division Diagnostik finns två medicinska verksamhetsområden. Dessutom ansvarar divisionen för smittskyddsverksamheten, AT-läkarna och sjukhusens platschefer i hela landstinget. Laboratoriemedicin leds av en länschef med underställda verksamhetschefer som ansvarar för vårdenheterna vid samtliga sjukhus. Vid Sunderby sjukhus finns verksamhetschefer inom specialiteterna klinisk kemi/transfusionsmedicin, patologi/cytologi och mikrobiologi. Vid övriga sjukhus finns endast klinisk kemi/transfusionsmedicin. Bild- och funktionsmedicin leds av en verksamhetschef vid respektive sjukhus. Division Vuxenpsykiatri Vuxenpsykiatrin i Norrbotten är indelad i tre geografiska verksamhetsområden, Sunderbyn, Malmfälten och Piteå älvdal samt en länsövergripande enhet som är placerad i Öjebyn där även rättspsykiatrin finns. Varje område ansvarar för både högspecialiserad akutpsykiatri och baspsykiatri och leds av en verksamhetschef. Division Folktandvård Varje kommun bildar ett verksamhetsområde under ledning av en verksamhetschef, med undantag för ett antal mindre kommuner som tillsammans bildar ett verksamhetsområde med en gemensam chef. Specialisttandvården och tandteknik arbetar länsövergripande. Divisionschef samt verksamhetscheferna och funktionscheferna bildar folktandvårdens ledningsgrupp. Den minsta organisatoriska enheten är kliniken. Det finns minst en klinik i varje kommun som leds av en enhetschef. Västerbotten Strategi för ledningsarbetet Västerbottens läns landsting tillämpar målstyrning. De politiska målen formuleras i landstingsplanen och svarar mot visionen att år 2020 ha världens bästa hälsa och friskaste befolkning, de folkhälsopolitiska målen, målet om ökat demokratiskt inflytande och hälsofrämjande arbetsmiljö, samt mot definitionen av god vård. Innebörden och tillämpningen av dessa mål konkretiseras i systemet av planering och uppföljning från strategisk till praktisk nivå. I policydokumentet Strategiska Vägval från 2008 lades fast vissa strategier för att långsiktigt klara de ekonomiska utmaningar som landstinget står inför. En av dessa är prioritering. För att en prioriteringsstrategi ska kunna tillämpas behöver en mängd institutionella förutsättningar byggas upp, såsom adekvat kunskap, Hälso- och sjukvård i Region Norrland 7

8 organisatorisk kultur, mötesplatser samt i vissa avseenden förtydligande av ansvar och befogenheter. En annan viktig ledningsstrategi består i kontinuerligt förbättringsarbete. Detta kan vara inriktat på hela vårdkedjor eller delar därav. I Memeologen har landstinget en särskild resurs för processtöd vid såväl effektivisering som implementering. Dessa förutsättningar motsvarar samtidigt de moment som ingår i begreppet kunskapsledning eller styrning. Landstingets organisation VLL:s driftsorganisation leds av landstingsdirektören med en enda förvaltning som omfattar sex länsövergripande verksamhetsområden och en sammanhållen administration. Verksamhetsområdena är närsjukvård, specialiserad sjukhusvård, diagnostik/ medicinsk service, tandvård, handikappverksamhet och allmän service och leds av en verksamhetsområdeschef och biträdande verksamhetsområdeschef (närsjukvård och specialiserad sjukhusvård). Förutom landstingsdirektören utgörs landstingets tjänstemannaledning av verksamhetsområdescheferna och stabscheferna, d v s chefen för verksamhetsledningsstaben (tillika biträdande landstingsdirektör), chefen för sekretariatet, chefen för FoUU-staben, chefen för staben för tillväxt och regional utveckling, personalchefen, ekonomichefen och informationschefen. Samtliga dessa chefer är direkt underställda landstingsdirektören. Landstingets ledningsgrupp (LLG) är det organ där tjänstemannaledningen löpande samordnar sina insatser. I gruppen ingår, förutom tjänstemannaledningen, biträdande VO-chefer, en av chefläkarna och i övrigt tjänstemän enligt beslut av landstingsdirektören. Varje sjukhus har en samordningsansvarig som ansvarar för samordning, säkerhet, lokaler och service. För NUS ansvarar verksamhetsområdeschefen för specialiserad sjukhusvård, för Skellefteå lasarett ansvarar chefen för närsjukvård och för Lycksele lasarett ansvarar chefen för diagnostik och medicinsk service. Denna länsgemensamma förvaltning syftar till att få en rationell arbetsfördelning mellan administration, service och kärnverksamhet. Organisationen har två principiella beslutsnivåer; verksamhetschefsnivå och landstingsdirektörsnivå. Landstingsdirektör Sekretariat Staber VO Närsjukvård VO Specialiserad sjukhusvård VO Medicinsk Service VO Tandvård VO Handikappverksamhet VO Allmän service 36 hälsocentraler/sjukstugor Akutsjukvård, AC Arbets och Beteendemedicinskt Centrum BUP, AC Med-Ger, Lycksele Med-Ger, Skellefteå Geriatriskt Centrum Psyk klin, Lycksele Psyk klin, Skellefteå Psyk klin, Umeå Rehab C, Skellefteå Hemsjukvård, Skellefteå Avancerad hemsjuk, Umeå Familjemed, Umeå Barn- o ungdomsmedicin, AC Hud- och STD-klin AC Reum klin, AC Cancercentrum Centrum för rek kir Hjärtcentrum Medicincentrum Neurocentrum An/IVA, Ly Anop/IVA Ske Operationscentrum Kir klin, Ly Kir/Ort, Ske Kirurgcentrum Ort klin Idrottsmedicin Inf klin Rehabmedicinskt Centrum Kvinnoklin, Ly Kvinnoklin, Ske Kvinnoklin Ögonklin, Ly Ögonklin, Ske Ögonklin Radiologi AC Laboratoriemedicin AC Radiofysik AC Läkemedelscentrum AC Medicinsk teknik AC Informatik AC Tele AC FTV Vilh/Åsele/Dorotea FTV Lycks/Storuman FTV Malå/Sorsele FTV Tärnaby FTV Seminarieg/Boliden /NorsjöAnderstorp/Ske las FTV Byske FTV Kåge FTV Skel-hamn/Bureå FTV Burträsk FTV Bjurholm/Vännäs/Vindeln FTV Sävar/Holmsund FTV Robertsf FTV Nordmal/Ume klin FTV Ersb/THU FTV Tand tekn Lab Sk/Ly/Um Spec tandv TLH, Um Utbildn tandvård TLH, Um Hjälpmedelsverks, Umeå Syn-Hörselhab, AC Råd o Stöd/Vuxenhab Tolkcentralen Barn- och ungdomshab Fastighet Materialadministration (MA) Drift Transport och Service Löne- och faktureringsbyrån 8 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

9 Hälso- och sjukvården Närsjukvård Närsjukvården hanterar sjukvårdsbehov som är vanliga i befolkningen, som återkommer ofta för individen och som är samhällsekonomiskt rimliga att bedriva lokalt. Den arbetar också hälsofrämjande och förebyggande. Kärnan i närsjukvården är primärvårdens 36 hälsocentraler eller sjukstugor, där största delen av vårdbehoven kan tillgodoses. Till närsjukvården hör också de sjukhusverksamheter som har de största och viktigaste sambanden med primärvården. Hit hör t ex psykiatri, geriatrik, sjukvårdsrådgivning, allmän internmedicin och strokevård. Akutsjukvård och barn- och ungdomspsykiatri är länskliniker. Specialiserad sjukhusvård Den specialiserade sjukhusvården ska framför allt hantera sjukvårdsbehov som är akuta och som förekommer sällan för individen. En mindre andel är planerade inläggningar. Vården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande, men är i huvudsak sjukdomsbekämpande. Den specialiserade sjukhusvården samordnas i länet eller regionalt. Det betyder att den erbjuder regionsjukvård till halva Sverige och länsdels- och länssjukvård till västerbottningarna. Den är ledande i hälso- och sjukvårdens utveckling och rationellt samordnad. Den har en drivande roll att på evidensbaserad grund göra prioriteringar, förändra klinisk praxis, skärpa indikationer, införa nya och utmönstra gamla metoder. Den ska också erbjuda en god utbildnings- och forskningsmiljö och tillsammans med Umeå universitet bedriva nationellt och internationellt viktig forskning. Syftet ska vara att bidra till att förebygga sjukdom och ohälsa men också förbättra diagnostik, terapi och vård. Området består av 24 medicinska specialiteter organisatoriskt sammanförda i länskliniker, centrum eller enskild klinik. Fyra länskliniker finns inom hud och STD, reumatologi, barn- och ungdomsmedicin och öron-näsa-hals. Inom kirurgi/urologi, ortopedi samt kvinnosjukvård finns kliniker på varje sjukhus men med en länsledningsgrupp som samordnar arbetsfördelning, vårdpraxis, gemensamma väntelistor m m. På NUS finns centrumbildningar inom kirurgi, medicin, operation/anestesi/intensivvård, neurologi, onkologi, rehabilitering samt ett centrum för rekonstruktiv kirurgi. Diagnostik och medicinsk service Diagnostik och medicinsk service omfattar radiofysik, diagnostisk radiologi och nukleärmedicin, laboratoriemedicin, medicinsk teknik och informatik och läkemedelscentrum. Verksamheten har en service-, stöd- och expertroll i vården. En god teknisk och medicinsk infrastruktur ger förutsättningar för kostnadseffektiva lösningar. Den främjar all verksamhet, forskning och undervisning så att nyttan för patienten blir så stor som möjligt. Diagnostik och medicinsk service har som inriktning att långsiktigt standardisera, samnyttja och likrikta teknik och tekniska lösningar som ger en hållbar utveckling för landstinget. Folktandvården Folktandvården finns i länets alla 15 kommuner och består av 17 basenheter (35 arbetsplatser). I Västerbotten finns 15 allmänkliniker, tandtekniskt laboratorium samt specialisttandvård och utbildningstandvård. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 9

10 Västernorrland Strategi för ledningsarbetet Inom LVN är balanserad verksamhetsstyrning och balanserade styrkort utgångspunkten för landstingets styr-, planerings- och uppföljningsprocess på alla nivåer i organisationen. Avsikten är att skapa en systemsyn med tydliga mål som är avgränsade. En bättre uppföljning genom utveckling av mått och mätningar, samt att styra på resultat för att uppnå inriktningsmålen, verksamhetsidén och visionen Liv och hälsa i Västernorrland, är utgångspunkten i styrkortet. De landstingsgemensamma inriktningsmålen för de fyra perspektiven är, nöjda medborgare, effektiva verksamheter, nöjda och kompetenta medarbetare och god ekonomisk hushållning. Inom landstinget pågår ett arbete med att formulera en gemensam värdegrund för alla verksamheter inom landstinget med den etiska policyn som utgångspunkt. Den vård som ges inom landstinget ska stå i samklang med begreppet god vård och dess indikatorer ska fortsättningsvis fungera som ledstjärnor för arbetet inom landstinget. Vården ska vara säker, tillgänglig och kunskapsbaserad. Förbättringsarbete och klinisk forskning ska vara en naturlig del, detta i syfte att systematiskt förbättra resultat och effektivitet via t ex riktlinjer, standarder, programarbeten, öppna jämförelser, kvalitetsregister och omvärldserfarenheter. Landstingets organisation LVN leds av landstingsdirektören. Kärnverksamheten är direkt underställd landstingsdirektören. Den består av tre sjukhusförvaltningar, en primärvårdsförvaltning, folktandvård samt regional utveckling och är direkt underställd landstingsdirektören. Kärnverksamheter som betraktas som gemensam hälsooch sjukvård är hörselvård, laboratoriemedicin, smittskydd och FoU, vilka är organisatoriskt kopplade till ledningsstaben. Serviceförvaltningen är direkt underställd landstingsdirektören. Till stöd för sitt beslutsfattande har landstingsdirektören en ledningsgrupp (LLG). I LLG ingår f n samtliga sjukhusdirektörer, primärvårdsdirektören, regionala utvecklingsdirektören, hälso- och sjukvårdsdirektören, folktandvårdsdirektören, personaldirektören, ekonomi- och finansdirektören samt informationschefen. LLG:s huvudagenda innehåller frågor av strategisk och övergripande karaktär. För att hantera drifts- och samverkansfrågor av löpande natur inom hälsooch sjukvården finns vidare hälso- och sjukvårdens samverkansgrupp (HSS) som består av sjukhusdirektörerna, primärvårdsdirektören och med hälso- och sjukvårdsdirektören som ordförande. HSS verkar vidare som styrgrupp för arbetet med implementeringen av sjukvårdens olika data- och dokumentationssystem. Alla behov av större investeringar passerar investeringsberedningsgruppen före beslut i landstingsstyrelsen. Gruppen leds av ekonomi- och finansdirektören och bemannas med ansvariga från stabsenheterna ekonomi, upphandling och hälso- och sjukvård. I styrning och ledning inom LVN tillämpas balanserat styrkort (BSK) och arbetet bedrivs utifrån fastställd styrcykel. Landstingsfullmäktiges flerårsplan och landstingsstyrelsens BSK ligger till grund när lokala BSK utarbetas inom förvaltningarna. 10 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

11 Hörselvård Sekretariat Landstingsdirektör Stab Laboratoriemedicin Smittskyddsenheten FoU Primärvård Länssjukhuset Sundsvall Härnösand Sollefteå Sjukhus Ö rnsköldsviks sjukhus Folktandvård Serviceförvaltningen Regional utveckling 32 vårdcentraler 4 divisioner: Medicin - Geriatrisk rehab. - Infektionsklinik - Lungmedicin - Medicinklinik - Rehabmedicin Opererande - Akutmottagning - Ambulanssjukv Olika kliniker för: Anestesi, Hud Kirurgi, Ortopedi Onkologi, Kvinno Urologi, Ögon, Öron - Patologi/cytologi - Vårdhotell Barn-ungdom/ Psykiatri Barn-&ungdomsklinik BUP, Habilitering Psykiatri, RPK Psykologklinik Medicinsk diagnostik Arkivservice, Klinisk fysiologi/sjuhusfysikma mmografi,röntgen Paramedicin 11 verksamhetsområden: Vuxenpsykiatri BUP Habilitering Kuratorsenhet Radiologi Ögon Kvinnokliknik Barn- och ungdomsmott Allvård Allmottagning Akutvård 11 verksamhetsområden: Barn- o ungd sjukv Ögon Kirurgi/Ortopedi/Öron Kvinnosjukvård Operation/ANA/IVA Vuxenpsykiatri Barn- o ungdomspsyk. Medicin/Geriatrik - klinfyslab - fotvård Vårdenheten Röntgen Paramedicin/Habilitering VO: Ånge, Stöde, Matfors VO: Nacksta, Liden,Kvissleby VO: Centrum Sundsvall VO: Timrå, Alnö VO: Härnösand, Kramfors VO: Sollefteå VO: Domsjö, Bredbyn, Bjästa VO: Örnsköldsvik, Björna, Husum Allmäntandvård indelad i 8 verksamhetsområden: VO:Specialisttandvård VO:Tandteknik Länshälsan Landstingsservice Sterilservice/ Hjälpmedelscentral Hälso- och sjukvården Primärvårdens ledningsorganisation Ledningsorganisationen utgår från en linje mellan primärvårdsdirektör och verksamhetschef. Till linjeorganisationens förfogande återfinns två stödjande funktioner, primärvårdscentrum respektive ledningsstaben. Primärvårdscentrum är en länsgemensam stödfunktion som står till primärvårdsdirektörens och verksamhetens förfogande med fokus på framförallt kliniskt ledningsstöd. Ledningsstaben står till primärvårdsdirektörens och verksamhetens förfogande med fokus på framförallt administrativt ledningsstöd. Sjukhusens ledningsorganisation Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand är organiserat i fyra divisioner och har totalt 35 kliniker. Sjukhusdirektören har det övergripande ansvaret. Divisionscheferna har det samlade administrativa ansvaret för respektive division. Klinikcheferna/ verksamhetscheferna är underställda divisionscheferna. Varje avdelning/enhet leds av en enhetschef. Sollefteå sjukhus leds av sjukhusdirektör, tio verksamhetschefer samt 19 enhetschefer som 1:a linjens chefer. En verksamhetsledningsgrupp (VLG) med samtliga verksamhetschefer och som leds av sjukhusdirektören har fyra beredande utskott; patientsäkerhetsutskott, hälsofrämjande utskott, katastrofutskott samt läkemedelsutskott. En administrativ ledningsgrupp förbereder ärenden till VLG. Örnsköldsviks sjukhus har tre beslutsnivåer; sjukhusdirektör, verksamhetschef och enhetschef. Det finns elva verksamhetsområden. Sjukhusdirektör, samtliga verksamhetschefer, personal-, ekonomi- och vårdutvecklingschef samt informatör ingår i sjukhusets ledningsgrupp. Till ledningsgruppen finns fem utskott inrättade för prioriterade förbättringsområden (kvalitets- och patientsäkerhet/läkemedel, folkhälsa, FoU, kommunikation och ekonomi). Hälso- och sjukvård i Region Norrland 11

12 Folktandvården Folktandvården är en förvaltning av elva inom landstinget. Förvaltningen leds av en tandvårdsdirektör direkt underställd landstingsdirektören. Tandvårdsdirektören har ett kansli bestående av ekonomi-, personal-, vård- och IT-funktion. Respektive funktion leds av en chef/ansvarig. Allmäntandvården bildar åtta verksamhetsområden under ledning av en verksamhetschef. Specialisttandvården och tandteknik arbetar länsövergripande. Tandvårdsdirektören samt verksamhetscheferna, personalchef och ekonomichef bildar folktandvårdens ledningsgrupp. Den minsta organisatoriska enheten är verksamhetsområde som kan bestå av 1 5 kliniker. I det största verksamhetsområdet, Härnösand/Kramfors finns dock även underställd nivå med två enheter med enhetschefer. Det finns minst en klinik i varje kommun. Kärnverksamhet I detta avsnitt beskrivs landstingens kärnverksamheter. Alla specialiteter beskrivs och i förkommande fall även i relevanta subspecialiteter. För den som är särskilt intresserad och vill fördjupa sig ytterligare och få en uppfattning om verksamhetens omfattning beskrivs även utförd verksamhet (prestationer avseende vårdtid, vårddagar, medelvårdtid etc) för år 2008 där det varit möjligt. Dessa redovisas i separata mallar (se bilagor). Redovisade volymuppgifter för år 2008 är endast till för att belysa omfattningen av den verksamhet som bedrevs det året vid regionens sjukhus. Redovisningen är inte tänkt att användas för jämförelser. För ett sådant ändamål är underlaget inte tillräckligt kvalitetssäkrat för att säkerställa likvärdighet, tillförlitlighet m m. Avsnittet inleds med en kort beskrivningen av primärvårdens uppdrag, regionens elva sjukhus samt folktandvårdens verksamhet. Därefter sammanfattas de kärnverksamheter som har kartlagts i mallarna och presenteras med korta kommentarer. Det som kommenterats är sådant som antingen skiljer sjukhusen åt eller som förenar dem. Primärvård Basuppdraget för primärvården i regionen är att erbjuda medborgarna läkarmottagning, distriktssköterskemottagning, mödrahälsovård (MVC), barnhälsovård (BVC), ungdomsmottagning, rehabilitering samt hemsjukvård. Lokala variationer kan dock förekomma. Utöver uppräknade uppdrag kan vård-/hälsocentralerna ha olika tilläggsuppdrag. Norrbotten Inom NLL finns 33 vårdcentraler. En av dessa, vårdcentralen i Vittangi, drivs på entreprenad. Antal vårdcentraler inom kommunerna ser ut som följer; Luleå (9 st), Piteå (5 st), Boden (4 st). Kiruna (3 st), Gällivare och Kalix (2 st) och Arvidsjaur, Arjeplog, Haparanda, Jokkmokk, Älvsbyn, Pajala, Överkalix och Övertorneå har en vårdcentral vardera. Slutenvårdsuppdrag (s k observationsplatser) bedrivs inom primärvården på följande sju orter; Arjeplog, Arvidsjaur, Haparanda, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och Övertorneå. Totalt finns 48 observationsplatser i länet. Ambulansverksamhet och radiologisk verksamhet (röntgen) finns också som tilläggsuppdrag på dessa orter samt även i Älvsbyn. 12 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

13 I Norrbotten är sjukvårdsrådgivningen knuten till respektive vårdcentral dagtid. Kvällar, nätter och helger är sjukvårdsrådgivningen samordnad för Älvsbyns, Bodens och Luleå kommuner med placering vid SOS Alarm i Luleå. I övriga länet sköter vårdcentralerna sjukvårdsrådgivningen dygnet runt via sina jourcentraler. Västerbotten Inom VLL finns 36 hälsocentraler/sjukstugor. Tre av dessa drivs av entreprenörer. Antal hälsocentraler inom kommunerna ser ut som följer; Umeå (10 st), Skellefteå (10 st) och de övriga kommunerna har en hälsocentral/sjukstuga vardera. På följande orter har primärvården även ett slutenvårdsuppdrag (sjukstugor): Tärnaby, Storuman, Sorsele, Malå, Vilhelmina, Dorotea, Åsele. Sjukvårdsrådgivningen är en särskild enhet inom akutsjukvården och bedriver verksamhet för hela länet dygnet runt. Västernorrland Inom LVN finns 32 vårdcentraler, varav sex drivs på entreprenad. Antal vårdcentraler inom kommunerna är; Härnösand (3 st) Kramfors (3 st) varav en på entreprenad, Sollefteå (3 st), Sundsvall (12 st) varav två på entreprenad, Timrå (2 st) på entreprenad, Ånge (2 st) varav en på entreprenad och Örnsköldsvik (7 st). Sjukvårdsrådgivningen i Västernorrland bedrivs i Sundsvall i egen regi inom primärvården, i Sollefteå via tjänsteköp från Västerbotten och i Örnsköldsvik via tjänsteköp från Östersund. Sjukhusvård Universitetssjukhus Norrlands universitetssjukhus Vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) bedrivs högspecialiserad sjukvård inom alla medicinska specialiteter. Sjukhuset har ett upptagningsområde på ca invånare (Umeå, Nordmaling, Vännäs, Vindeln, Bjurholm och Robertsfors kommuner), 730 vårdplatser samt ca årsarbetare. Av volym-, kompetens- och kvalitetsskäl utförs inte avancerad brännskadevård, avancerad barnkirurgi, barnhjärtkirurgi samt njurtransplantationer. Vissa andra sällanförekommande sjukdomar remitteras också till andra universitetssjukhus. Uppdraget för NUS består i huvudsak av att förse norra regionen med högspecialiserad vård, att ligga i framkant i den medicinska utvecklingen och införa nya metoder och ny teknik under kontrollerade former, att stå för sista länken i regionen med jourlinjer och kompetens i topp och att bedriva klinisk forskning på god nationell och internationell kvalitetsnivå och i tillräcklig omfattning för att vara konkurrenskraftig. Ett patienthotell med 246 rum finns knutet till NUS. Länssjukhus Sunderby sjukhus Sunderby sjukhus är både ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus. I det primära upptagningsområdet, Luleå och Bodens kommuner, finns ca invånare. Sjukhuset, som har 380 vårdplatser och årsarbetare, bedriver såväl akut som planerad verksamhet inom alla befintliga specialistområden, exklusive Hälso- och sjukvård i Region Norrland 13

14 thorax- och neurokirurgi. All akut ortopedi, allmänkirurgi/urologi och slutenvårdsgynekologi samt förlossningsverksamhet vid kusten är koncentrerad till sjukhuset. Verksamheterna vid Sunderby sjukhus utgör även ett kompetenscentrum för länets hälso- och sjukvård och har därmed ett särskilt ansvar för kunskapsinhämtning samt kompetensförmedling till såväl den övriga specialiserade vården samt till primärvården i länet. På sjukhuset finns också huvuddelen av länets resurser inom medicinsk teknik och IT koncentrerade. Sjukhuset har ett patienthotell med 40 rum. Sjukhuset Sundsvall-Härnösand Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand bedriver specialiserad öppen- och slutenvård inom somatik och psykiatri samt för viss högspecialiserad vård, exempelvis inom rättspsykiatri. Sjukhuset erbjuder inte neurokirurgisk och thoraxkirurgisk vård. Upptagningsområdet är hela länet om ca invånare avseende lungmedicin, infektion, rehabilitering. Det inkluderar även Jämtland avseende yrkes- och miljömedicin samt till viss del även onkologi med strålterapi och har riksintag avseende rättspsykiatri. Länssjukhuset har ansvaret för ambulansverksamheten i hela länet. Den kardiologiska verksamheten innefattar invasiv kardiologi samt PCI dygnet runt fem dagar per vecka. För basal psykiatrisk och somatisk vård är det primära upptagningsområdet ca invånare. Länssjukhusets verksamhet bedrivs på flera orter. I Härnösand finns öppenvårdsverksamhet inom ett stort antal discipliner samt slutenvård avseende rehabiliteringsmedicin. Viss öppenvårdsverksamhet bedrivs i Sollefteå inom öron-näsa-hals och infektionskliniken har öppenvårdsverksamhet i Örnsköldsvik. Länssjukhuset har 520 vårdplatser, patienthotell med 43 platser och årsarbetare. Länsdelssjukhus Gällivare sjukhus Sjukhuset i Gällivare är ett länsdelssjukhus med 95 vårdplatser och 532 årsarbetare. Upptagningsområdet utgörs av norra Norrbotten (Gällivare, Jokkmokk och Pajala kommuner) med ca invånare (samt i Kiruna för vissa specialiteter). Verksamheterna består av IVAK (intensivvård inkl hjärtintensivvård, akutmottagning och ambulans), internmedicin, allmänkirurgi/urologi, rehabilitering/paramedicin, palliativ vård, öron-näsa-hals, ögon, vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri (BUP), ortopedi, dialys, gynekologi/obstetrik och barnsjukvård. Mottagningsverksamhet bedrivs inom psykiatri, kvinnosjukvård, barnsjukvård, medicin/kirurgi/ortopedi (gemensam mottagning), ögon, öronnäsa-hals och barn- och ungdomspsykiatri. Stödverksamheter finns inom radiologi inkl magnetkameraundersökning, laboratoriemedicin, medicinteknik/it och gemensam service. Ambulanshelikoptern för Norrbotten är stationerad i Gällivare. Sjukhuset har ett patienthotell med 19 rum. Kalix sjukhus Kalix sjukhus är ett länsdelssjukhus med 60 vårdplatser och 305 årsarbetare. I det primära upptagningsområdet, östra Norrbotten (Kalix, Överkalix, Haparanda, Övertorneå kommuner), finns cirka invånare. Sjukhuset utgör centrum för planerad allmänkirurgi/urologi dagtid i kustområdet. Verksamheterna består av IVAK (intensivvård inkl hjärtintensivvård, akutmottagning och ambulans), internmedicin, dialysenhet, rehabilitering efter stroke och neurologiska sjukdomar, palliativ vård och närpsykiatri. Det finns också ett Barnhus med en samlad kompetens inom barnmedicin, barnpsykiatri och barnhabilitering. Dessutom mottagningsverksamhet för internmedicin, allmänkirurgi/uro- 14 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

15 logi, neurologi samt i samarbete med Sunderby sjukhus även mottagning för patienter inom kvinnosjukvård och ögonsjukvård. Stödverksamheter utgörs av radiologi, laboratoriemedicin, medicinteknik/it och gemensam service. Även folktandvårdens verksamhet i Kalix är förlagd till sjukhuset. Kiruna sjukhus Kiruna sjukhus är ett länsdelssjukhus med 40 vårdplatser och 240 årsarbetare. Upptagningsområdet utgörs av Kiruna kommun med en befolkning på ca invånare. Verksamheterna utgörs av IVAK (intensivvård inkl hjärtintesivvård, akutmottagning och ambulans), internmedicin, allmänkirurgi/urologi, rehabilitering/paramedicin och palliativ vård. Mottagningsverksamhet bedrivs inom psykiatri, kvinnosjukvård, barnsjukvård och medicin/kirurgi. Stödverksamheter utgörs av radiologi, laboratoriemedicin, medicinteknik/it och gemensam service. Piteå älvdals sjukhus Piteå älvdals sjukhus är ett länsdelssjukhus. Sjukhuset, som har 118 vårdplatser och 715 årsarbetare, är centrum för planerad ortopedi. I upptagningsområdet som utgörs av södra Norrbotten (Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplogs kommuner) finns cirka invånare. Verksamheterna utgörs av IVAK (intensivvård inkl hjärtintensivvård, akutmottagning och ambulans), internmedicin, rehabilitering efter stroke och neurologiska sjukdomar, palliativ vård och psykiatri. Dessutom finns mottagningsverksamhet för allmänkirurgi/urologi, neurologi, kvinnosjukvård, dialys-, ögon-, öron-, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri med tillhörande paramedicinska enheter. Till stöd för verksamheterna finns radiologi, laboratoriemedicin, medicinteknik, IT och gemensam service. Folktandvården har nyligen flyttat in i sjukhusets lokaler. Lycksele lasarett Lycksele lasarett har ett upptagningsområde på ca invånare och ca 110 vårdplatser och 500 årsarbetare. Lycksele lasarett är ett akutsjukhus med ländelssjukvård. Upptagningsområdet utgörs av Lycksele, Storuman, Vilhelmina, Åsele, Dorotea, Sorsele och Malå kommuner. Medicin/geriatrik, kirurg/ortoped/urologi samt kvinnosjukvård har dygnetruntverksamhet tillsammans med röntgen, lab, en akutmottagning samt en anestesti- och IVA-enhet. En dialysenhet finns inom medicinkliniken. Inom barn- och ungdomspsykiatri, barnmedicin, ögon samt öron-näsa-hals finns öppenvårdsmottagningar. Höftproteskirurgi samt obesitas-kirurgi har stora operationsvolymer (obesitaskirurgi bedrivs bara i Lycksele). De drygt 30 sjukstugeplatserna vid inlandets hälsocentraler är också en viktig del i sjukvårdssystemet för inlandet. Helikopterverksamheten för Västerbotten har sin station på Lycksele lasarett med beredskapsverksamhet året och dygnet runt. Skellefteå lasarett Skellefteå lasarett har ett upptagningsområde på ca invånare, har ca 240 vårdplatser och årsarbetare. Skellefteå lasarett är ett akutsjukhus med ländelssjukvård. Upptagningsområdet utgörs av Skellefteå och Norsjö kommuner. Medicin/geriatrik, kirurg/ortoped/urologi samt kvinnosjukvård har dygnet-runt-verksamhet tillsammans med röntgen, lab, akutmottagning samt en anestesi- och IVA-enhet. En dialysenhet finns inom medicinkliniken. Palliativa vårdplatser finns inom kirurgkliniken men ligger organisatoriskt inom avancerad hemsjukvård. Psykiatrisk slutenvård i Skellefteå har även Lycksele som upptagningsområde där öppenvård bedrivs. I Skellefteå finns också en slutenvårdsenhet för barnsjukvård. Barn- och ungdomspsykiatri, öron-näsa-hals samt Hälso- och sjukvård i Region Norrland 15

16 ögon har öppenvårdsverksamhet. I Skellefteå finns också en slutenvårdsenhet för barnsjukvård. Sollefteå sjukhus Sollefteå sjukhus är ett akutsjukhus med dygnet-runt-verksamhet. Sjukhuset är ett länsdelssjukhus med 130 vårdplatser och 509 årsarbetare. Upptagningsområdet är totalt ca invånare omfattande Sollefteå kommun , Kramfors kommun , samt delar av Jämtland ca På sjukhuset bedrivs somatisk specialiserad öppen och sluten vård inom kirurgi, ortopedi, urologi, internmedicin, barnmedicin, gynekologi, BB/förlossning samt akutvård (IVA, operation/anestesi, dagkirurgi, akutmottagning), radiologisk enhet, arbetsterapi, sjukgymnastik, kuratorsenhet, habilitering (barn/vuxna). Öppenvård finns även inom dialys, ögon- och öronsjukvård. Dessutom bedrivs specialiserad psykiatrisk öppen och sluten vård (vuxenpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri). Örnsköldsviks sjukhus Örnsköldsviks sjukhus är ett akutsjukhus med länsdelssjukvård. Upptagningsområdet är totalt ca invånare med Örnsköldsviks kommun, invånare, och Nordingrå, Vibyggerå och Ullångers församlingar i Kramfors kommun, ca invånare. På sjukhuset finns dygnet-runt-verksamhet inom medicin, geriatrik, kirurgi, ortopedi, öron, barn- och ungdomssjukvård, kvinnosjukvård med förlossning, psykiatri samt röntgen, lab, akutmottagning, operation/anestesi, enhet för intensivvård/hjärtintensivvård och röntgen. Öppenvård bedrivs inom ögon, dialys, habilitering, barn-/ungdoms- och vuxenpsykiatri samt paramedicin. Sjukhuset har 149 vårdplatser och 724 årsarbetare. Folktandvård Tandvården är en avreglerad verksamhet och varje tandläkare respektive tandhygienist med legitimation kan fritt starta tandvårdsverksamhet. Folktandvården upphandlar inga privata vårdgivare. Norrbotten Folktandvården bedriver barn- respektive vuxentandvård i alla kommuner i länet. Dessutom bedrivs tandteknisk verksamhet och specialisttandvård i vissa kommuner. Privat barn- respektive vuxentandvård samt tandteknisk verksamhet bedrivs i vissa av länets kommuner. I Norrbotten finns ca 40 privata tandläkare och ca 15 privata tandhygienister. I Norrbotten har folktandvården ansvar för ca 98,5 procent av barnen. Under år 2008 har ca av länets knappt barn och ungdomar i åldern 3 19 år besökt folktandvården för undersökning, kontroll eller akuta besvär. Av dessa har fått fullständig behandling. I åldersgruppen 1 2 år har ca barn besökt folktandvården. Inom vuxentandvården har folktandvården ca revisionspatienter, av dessa färdigbehandlades ca under Utöver de tillkommer ca som besökt folktandvården akut eller för annan delbehandling. Besvarade remisser inom specialisttandvården uppgår till ca st. Förutom den egna tandtekniska verksamheten upphandlar folktandvården privat tandteknik. Den privata verksamheten står för ca 50 procent av folktandvårdens behov. Antal årsarbetare inom folktandvården uppgår till Hälso- och sjukvård i Region Norrland

17 Västerbotten Folktandvården bedriver barn- respektive vuxentandvård i alla kommuner i länet. Dessutom bedrivs tandteknisk verksamhet och specialisttandvård i vissa kommuner. I Västerbotten har folktandvården ansvar för ca 98 procent av barnen, revisionsbarn i åldern 3 19 år, av dessa blev fullständigt behandlade (75 %). Folktandvården har vuxna revisionspatienter, av dessa blev fullständigt behandlade (59 %). I Västerbotten finns idag 74 privatpraktiserande tandläkare och fem tandhygienister. Folktandvården har en basenhet för tandteknisk verksamhet på fyra orter i länet. Förutom den egna tandtekniska verksamheten upphandlas tandtekniska arbeten motsvarande knappt 50 procent av det totala behovet. Antal årsarbetare inom folktandvården uppgår till 510. Västernorrland Folktandvården bedriver barn- respektive vuxentandvård i alla kommuner i länet. Dessutom bedrivs tandteknisk verksamhet och specialisttandvård i vissa kommuner. Privat barn- respektive vuxentandvård samt tandteknisk verksamhet bedrivs i vissa av länets kommuner. Privata vårdgivare finns i samtliga sju kommuner. I Västernorrland har folktandvården ansvar för ca 96 procent av barnen vilket motsvara ca barn. Inom vuxentandvården har folktandvården ca revisionspatienter, av dessa färdigbehandlades ca Till det kommer ca akutbesök. Förutom den egna tandtekniska verksamheten upphandlar folktandvården privat tandteknik. Den privata verksamheten står för ca 35 procent av folktandvårdens behov. Antal årsarbetare inom folktandvården uppgår till 300. Beskrivning av kärnverksamheter Verksamhetsstrukturen vid respektive sjukhus framgår av bifogade matriser. De ger en snabb överblick över vilken medicinsk verksamhet som bedrivs i sluten respektive öppen vård vid respektive sjukhus i regionen. Av matriserna kan även utläsas kommentarer för enskilda områden där detta bedömts angeläget för att öka begripligheten i redovisningen. I det följande lämnas förklarande kommentarer till redovisningen av verksamheterna enligt matriserna. Redovisningen är uppdelad på medicinska områden. Det som kommenteras är det som bedöms angeläget för att öka förståelsen antingen för att det förenar eller för att det skiljer verksamheterna landstingen emellan. Primärvård Vård/hälsocentraler finns i samtliga kommuner i alla tre landstingen. Basuppdraget är i allt väsentligt detsamma i alla tre landstingen. Norrbotten och Västerbotten har tillgång till platser för slutenvård vid vårdcentraler/sjukstugor i extrem glesbygd. Dessa platser utgör komplement till den slutna vården vid sjukhus. I Norrbotten och Västerbotten har vårdcentraler/sjukstugor i glesbygd ansvar för ambulans- och jourverksamhet, de har också tillgång till röntgenverksamhet. I Västernorrland är det endast en vårdcentral (Ånge) som har tillgång till röntgen. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 17

18 I Norrbotten finns ljusbehandling tillgänglig vid vårdcentraler i samtliga kommuner. I Västerbotten och Västernorrland är denna verksamhet inte decentraliserad på samma sätt. Det är enbart Ånge vårdcentral i LVN som har ljusbehandling med hudkliniken i Sundsvall som ansvarig. Opererande specialiteter Kännetecknande för området är att Norrbottens läns landsting har genomfört en koncentration till Sunderby sjukhus och Gällivare sjukhus av den akuta opererande verksamheten inom områdena allmän kirurgi och ortopedi liksom av förlossningsverksamheten i länet. Planerade operationer inom dessa områden har koncentrerats till Kalix sjukhus (allmän kirurgi) och Piteå älvdals sjukhus (ortopedi). De två övriga landstingen bedriver fortfarande motsvarande verksamheter vid samtliga sjukhus i sina län. I Västernorrland ingår käkkirurgi i folktandvården. I Norrbotten och Västerbotten tillhör käkkirurgin hälso- och sjukvården. Neurokirurgi, thoraxkirurgi samt plastikkirurgi ingår i centrumbildningar och bedrivs endast vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). Idrottsmedicin finns också endast vid NUS. Inom området öron-näsa-hals har Västernorrland mottagningsverksamhet i Sollefteå. Akutmottagningar Akutmottagningar finns vid samtliga sjukhus inom regionen. Av verksamhetsredovisningen framgår betydande volymskillnader mellan länen. Detta förklaras delvis av olika gränsdragning mellan primärvårdens jourcentraler och akutmottagningarnas verksamhet i de fall verksamheterna är samlokaliserade. Operation m m I enlighet med beskrivningen ovan bedrivs inte akuta operationer vid Piteå älvdals sjukhus och Kalix sjukhus. Narkosverksamhet bedrivs vid samtliga sjukhus. Renodlade HIA-enheter (hjärtintensivvård) finns vid NUS samt länssjukhusen. Vid övriga sjukhus ingår HIA i IVA-verksamheten. Medicinska specialiteter Kännetecknande för området allmän internmedicin är att det bedrivs vid samtliga sjukhus inom regionen. Vid NUS samt länssjukhusen i Sunderbyn och Sundsvall är verksamheten sektionerad så att de s k subspecialiteterna (t ex kardiologi, endokrinologi m fl) bedrivs som självständiga enheter. Vid länsdelssjukhusen ingår dessa verksamheter i den internmedicinska kliniken, ofta med profilerade specialister inom subspecialiteten. Inom området hud och reumatologi har Västerbotten mottagningsverksamhet också vid sjukhusen i Skellefteå och Lycksele. Inom området hud och infektion har Västernorrland mottagningsverksamhet i Sollefteå och Örnsköldsvik. Inom området geriatrik ingår dessa verksamheter på länsdelssjukhusen i Norrbotten inom området allmän internmedicin. I Umeå i Västerbotten finns detta som en separat klinik, liksom i Sundsvall och i Örnsköldsvik i Västernorrland. 18 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

19 Barn och ungdom Allmän pediatrik finns som öppenvård vid samtliga sjukhus och slutenvård finns vid sju av elva sjukhus. Den kirurgiska och ortopediska vården för barn sker främst integrerat vid de barnmedicinska klinikerna. I vissa fall kan barn med kirurgiska och ortopediska diagnoser vårdas inom motsvarande vuxenspecialitet. Uppdelningen bygger på lokala förhållanden och hur vården traditionellt organiserats vid respektive sjukhus. Nyföddhetsvård (neonatologi) bedrivs vid sex av regionens sjukhus. Diagnostisk verksamhet Samtliga sjukhus har tillgång till utrustning för CT, ultraljud samt konventionella röntgenundersökningar. Åtta av elva sjukhus har magnetkameraundersökning (MR). Kranskärlsröntgen, klinisk fysiologi, neurofysiologi och nukleärmedicin utförs endast vid NUS samt länssjukhusen. Dentala undersökningar ingår i sjukhusvården i Norrbotten. I övriga landsting ingår dessa undersökningar i tandvården. Immunologi, virologi finns endast vid två sjukhus, NUS och Sunderby sjukhus. Patologi/cytologi finns vid NUS, Sunderby sjukhus samt Sundsvalls/Härnösands sjukhus. Genetik finns endast vid NUS. Antalet laboratorieundersökningar (redovisning av verksamheten) är inte jämförbara p g a olika redovisningsmetoder. Sjukhusfysiker och medicintekniska ingenjörer finns endast vid NUS samt länssjukhusen. De har hela landstinget som arbetsområde. Psykiatri (barn och vuxna) För vuxna patienter bedrivs öppenvård vid samtliga sjukhus. Slutenvård finns vid åtta av de elva sjukhusen och tre sjukhus (NUS, Öjebyn, Sundsvall/Härnösand) har specialenheter för rättspsykiatri. För barn och ungdomar bedrivs öppenvård vid samtliga sjukhus. Psykiatrisk slutenvårdsavdelning för barn och ungdomar finns endast vid två sjukhus. I Sundsvall och Skellefteå finns det slutenvårdsplatser för barn och ungdomar vid den vuxenpsykiatriska kliniken eller på barnmedicinsk avdelning. Paramedicin och habilitering Tillgång till paramedicinska specialiteter finns vid samtliga sjukhus, förutom tillgång till psykolog som finns vid ungefär hälften av sjukhusen. Organisationen för de paramedicinska verksamheterna ser dock olika ut, antingen är verksamheten klinikbunden eller samlad i en egen enhet. Barn- och ungdomshabilitering bedrivs vid samtliga sjukhus medan vuxenhabilitering endast finns vid ett fåtal sjukhus (NUS samt samtliga sjukhus i Västernorrland). Sjuktransporter I alla tre landstingen finns ambulansstationer i samtliga kommuner (förutom Timrå), antingen som dygnsambulans eller i undantagsfall som dagambulans. Norrbotten och Västerbotten har tillgång till ambulanshelikopter året och dygnet runt. Västernorrland har begränsad tillgång till ambulanshelikopter via avtal med Sjöfartsverket. Alla landstingen (inkl Jämtland) har ett gemensamt avtal avseende ambulansflygplan samt flygläkarjour för transport av intensivvårdskrävande patienter samt barntransporter. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 19

20 Stödverksamhet Här beskrivs ett antal stödverksamheter inom hälso- och sjukvården. I avsnittet anges vad som finns att tillgå i respektive landsting för att skapa förutsättningar för att bedriva verksamheten inom hälso- och sjukvården. Beskrivningen av stödverksamheten har getts relativt stort utrymme eftersom dessa verksamheter vid en eventuell regionbildning, med största sannolikhet, kommer att förändras först och allra mest påtagligt. Folkhälsa De fyra norrlandstingen ingår i en arbetsgrupp kring folkhälsa inom Norrlands regionförbund. Inom arbetsgruppen sker samordning och spridning av goda exempel inom Norrland. Samarbete sker exempelvis genom gemensamma undersökningar, t ex befolkningsenkät vart fjärde år och årliga hälsosamtal hos skolsköterskorna. Samtliga sjukhus i Västerbotten (även primärvården i VLL) och Västernorrland är medlemmar i nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. I Norrbotten ingår Piteå sjukhus. Norrbotten Landstingets folkhälsoarbete styrs via landstingsplan och divisionsplaner och harmoniserar med den folkhälsopolitiska strategin för Norrbotten. Arbetet koncentreras till tre områden; landstingsintern verksamhet, samverkan med kommuner och föreningar samt samverkan med norrlandstingen. Landstingets folkhälsoarbete leds av en styrgrupp. Stöd och samordning tillhandahålls av tjänstemän inom sekretariatet (2,0 tjänster). Inom division Kultur och utbildning finns en utredare (1,0 tjänst) som arbetar med kultur och hälsa. I NLL:s folkhälsoarbete utkristalliseras tre grupper; barn och ungdom, vuxna samt äldre. Prioriterade utvecklingsområden för barn och ungdomar är psykisk hälsa, övervikt och fetma, tobaksbruk, alkohol, narkotika och doping, sexuellt överförbara infektioner, aborter samt kulturens bidrag till god livskvalitet. För vuxna är de prioriterade utvecklingsområdena övervikt och fetma, tobaksbruk och kultur. Motsvarande områden för äldre är övervikt, fetma och undervikt, fallskador och kultur. Den folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten har antagits av landstinget och länets samtliga kommuner. Det finns ett folkhälsopolitiskt råd med två representanter från landstinget och tre representanter från kommunerna. Sekretariatet fungerar som stöd till rådet. Arbetet inom det folkhälsopolitiska rådet är inriktat på samarbete, samordning och stöd till länets folkhälsoarbete på läns- och kommunnivå. Folktandvård Folktandvården deltar aktivt i alla de folkhälsoråd som finns i Norrbotten. I Arjeplog och Arvidsjaur bedrivs rökfri duo. De flesta kliniker besöker 6-årsgrupper på dagis. Informationsaktiviteter och erbjudande om sockerutställningar tillhandahålls av alla kliniker. Fluorsköljning ges till vissa riskgrupper. Riktade insatser görs för flyktingbarn i de kommuner som tar emot flyktingar. Folktandvården deltar i varierande omfattning på olika mässor och andra möten. En sockerbroschyr och en egenvårdsbroschyr har tagits fram. Vissa riktade informationsannonser har genomförts i dagspressen. 20 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

21 Västerbotten Folkhälsoarbetet är organiserat inom FoUU-staben som ett strategiskt stöd till landstingsledning och verksamheterna vad gäller traditionellt folkhälsoarbete såväl som hälsoutveckling. Huvuduppgifterna är att följa och förmedla kunskap om hälsoläget i befolkningen, att leda ett antal processer för att hälsoorientera hälso- och sjukvården samt att delta i, samordna och leda ett antal hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande program/processer. Vid staben finns en hälsostrateg (samordnar folkhälsoarbetet) och sju hälsoutvecklare, alla heltidsanställda, som jobbar med olika ämnesområden (8,0). Till detta tillkommer varje år ett antal projektanställda, finansierade av externa medel. Tre hälsoutvecklare har ansvar att arbeta specifikt med varsitt geografiskt utpekat område, Södra Lappland, Skellefteå-Norsjöområdet samt Umeåområdet. Alla kommuner i Västerbotten har kommunala folkhälsoråd och dessa tre hälsoutvecklare finns med i de lokala folkhälsoråden som tjänstemannarepresentanter från landstinget när utrymme ges. Genom samarbete med institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och avtal med Umeå universitet tillförsäkras en ömsesidig kunskapsutveckling och insatser för att åstadkomma mer kliniskt arbete för metodutveckling, implementering och utvärdering. Genom detta avtal med universitetet är fem lektorer knutna till FoUU-staben på deltid. Landstinget har ett eget folkhälsopolitiskt program med de elva nationella målområdena samt ett västerbottniskt tolfte målområde, Främjande av psykisk hälsa samt främjande av psykisk ohälsa. Programmet har en tillhörande handlings- och aktivitetsplan som revideras våren Definierade utvecklingsområden för framtiden är ökad samverkan med övriga samhällsaktörer, främjande av psykisk hälsa, införande av fysisk aktivitet på recept, bygga upp strukturer för arbetet med säkrare sex samt fortsatt utveckling av pågående processer som Salut (en primärpreventiv satsning för barn och unga), det tobaksförebyggande arbetet samt riskbruk av alkohol. Folktandvård Folktandvården arbetar sedan 1997 med ett tobaksförebyggande arbete riktad till ungdomar i årskurs 6 9 (Tobaksfri duo). Tobaksfri duo är idag en permanent verksamhet inom Västerbottens läns landsting och drivs av FoUU-staben och folktandvården i nära samarbete med samtliga kommuner och skolor. I länet finns professionell hjälp att få som personligt stöd om man vill sluta med tobak. Folktandvården kan erbjuda stöd för att sluta röka eller snusa, både i grupp och individuellt. Västernorrland Landstingets strategiska folkhälsoarbete utgår från folkhälsocentrum som är eget kostnadsställe inom ledningsstaben Hälso- och sjukvård med fem hälso- och sjukvårdsplanerare och en statistiker. Folkhälsoarbetet utgår från fullmäktiges folkhälsoplan som har fyra perspektiv; patienten, befolkningen, medarbetarna och hälsoorientering i utveckling och uppföljning av hälso- och sjukvården. Varje perspektiv har mål, uppdrag och framgångsfaktorer beroende på hälsoläget och levnadsvanor i befolkningen. Prioriterade områden inom folkhälsan i Västernorrland är: psykisk ohälsa/depression/ självmord, fysisk aktivitet, övervikt/fetma, tobak och alkohol, olycksfall samt trygg och säker sexualitet. Planen är nedbruten i en egen verksamhetsplan för Verksam- Hälso- och sjukvård i Region Norrland 21

22 hetsplanen beskriver huvudprocesserna kartläggning, utveckling, uppföljning och samverkan. I primärvården finns en strategigrupp som planerar det praktiska folkhälsoarbetet. Folkhälsoplanerarna (6 st) tillhör organisatoriskt primärvården och ingår i denna grupp. Folkhälsoplanerarna arbetar i olika projekt mot respektive kommun i länet. På varje sjukhus finns resurser avsatta (1,5 tjänst). Inom LVN finns totalt 7,5 tjänst för folkhälsoarbetet. Folktandvård De flesta kliniker besöker BVC och skolor. Informationsaktiviteter tillhandahålls av alla kliniker. Fluorlackning sker till vissa riskgrupper. Riktade insatser sker mot flyktingbarn i de kommuner som tar emot flyktingar. Folktandvården deltar i varierande omfattning på olika mässor och andra möten. En egenvårdsbroschyr har tagits fram samt frisktandvårdsinformationsmaterial. Forsknings- och utvecklingsverksamhet Norrbotten NLL har en central Forsknings- och utvecklingsenhet (FoU) som utgör en övergripande, samordnande funktion för landstingets FoU-verksamhet. Enheten ska stödja, stimulera och samordna FoU-insatser inom det egna landstinget, bidra till spridning av forskningsresultat internt och externt, samt samverka med universitet, andra landsting och forskningsinstitutioner. Organisatoriskt är enheten en del av hälso- och sjukvårdenheten inom landstingsdirektörens stab och består av fyra personer (2,25 tjänster). De landstingsfinansierade kliniska lektorerna är knutna till FoU-enheten, liksom en disputerad läkare för planering av den regionaliserade läkarutbildningen, medel för doktorand- och postdoktorandmånader, samt ett vetenskapligt råd (för bedömning av FoU-projekt). Till enheten kommer också att knytas de resurser som nyligen utannonserats vad gäller forskarstöd för läkare i form av tjänsteutrymmen för predoktoral och doktoral tjänstgöringstid samt tjänstgöringstid för kliniska läraruppgifter och lektorsmeritering. Två forskningssjuksköterskor och en koordinator för MONICA är knutna till FoU-enheten, liksom ledaren för OLIN-projektet. 35 medarbetare har disputerat inom landstinget, varav en är professor och tre är docenter. Under år 2009 kommer en samlad FoU-policy att utarbetas och antas. I FoU-policyn kommer vikten av regional och strategisk FoUU-samverkan att betonas. FoU-stöd, infrastruktur för utbildning och kunskapsspridning FoU-enheten stimulerar medarbetarnas forskningsintresse, exempelvis genom att fördela FoU-medel (1,5 mkr/år), anordna introduktionskurs inför forskarutbildning (15 p), FoU-dag, metodstöd och handledning etc. Landstinget har ett utbyggt samarbete med Luleå Tekniska universitet (LTU), bl a kring verksamhetsförlagd utbildning och en planerad klinisk forskarskola. Ett intensivt samarbete bedrivs med Umeå universitet (UmU) kring den regionaliserade läkarutbildningen (RLU). RLU-projektet har en styrgrupp och två projektledare, varav en är administratör och en är disputerad läkare, kopplad till FoU. De kliniska lektorerna är engagerade i arbetet, liksom en stor grupp läkare på Sunderby sjukhus, informatör och lokalplanerare. 22 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

23 Västerbotten FoUU-arbetet inom VLL samordnas av FoUU-staben. Den leds av FoUUchefen (tillika adjungerad professor vid Umeå Universitet) och har ytterligare två medarbetare, en som arbetar med forskning och utveckling inkl ALF- och TUA-administration (se nedan) och en som arbetar med utbildning (AT och ST för läkare, inkl särskilda forskarkonstruktioner samt med avtal för verksamhetsförlagd utbildning och logopedutbildningen). Utöver FoUU ansvarar staben på ett övergripande sätt för folkhälsofrågorna. VLL:s hållning i FoU-frågor är fastställd i en FoU-policy i juni 2008 och i ett tillämpningsdokument, ett mål- och strategidokument från december Landstinget bidrar med ca 50 mkr för finansiering av FoU. Utöver detta bedöms VLL själv finansiera (utanför ALF-/TUA-systemet) FoU-stödjande infrastruktur till en årlig kostnad av ca 30 mkr för forskning och 10 mkr för utveckling (Solvingrapporten nov 2003). Behovet av handledning och formell utbildning inom klinisk forskning löses i huvudsak inom ramen för samverkan med universitetet, se nedan. Detta gäller även VLL utanför universitetssjukhuset. Inom landstinget finns 319 disputerade varav 127 också är docenter. Samverkan med Umeå universitet (UmU) inom FoU Från 2009 gäller ett nytt regionalt samverkansavtal mellan VLL och UmU. Genom detta avtal fördjupar och vidgar VLL och UmU sin samverkan inom området medicin, odontologi och hälsa; i synnerhet inom läkar- och tandläkarutbildningarna, forskningen inom samverkansområdet samt utveckling av hälso- och sjukvården. Inom det regionala samverkansavtalet regleras samarbetet inom ramen för avtalet om läkarutbildning och forskning (ALF) och tandläkarutbildningsavtalet (TUA). Folktandvård Under de senaste åren har ett framgångsrikt arbete startat med olika kliniska kvalitetsprojekt inom allmäntandvården. Prioriterade områden görs utifrån ett allmäntandvårdsperspektiv och driften av projekten ligger i stor utsträckning även där. Specialisttandvårdens roll är att fungera som kunskapsresurs. Även här ger de väl utvecklade kontakterna med institutionen för odontologi goda förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Förutsättningarna för en väl utvecklad klinisk forskning är mycket goda i Västerbotten. Antalet forskningsmeriterade medarbetare är stort i relation till grannlandstingen. Många av klinikerna bedriver forskning tillsammans med Umeå universitet. Närheten och det goda samarbetet med akademin ger unika möjligheter att delta i många spännande forskningsprojekt. Västernorrland LVN:s FoU-verksamhet organiseras på tre nivåer; verksamhetsnivå, lokala FoUenheter eller FoU-utskott på förvaltningsnivå och FoU-Centrum på koncernnivå. FoU-verksamheten i länet administreras av 15 personer (12,0 tjänster) till en kostnad av ca 17 mkr per år. Den del av verksamheten som utgör verklig forskning, med undantag av yrkes- och miljömedicin, är en mindre del av detta och motsvarar ca procent av helheten. Resterande del är förbättringsarbete och utvecklingsarbete. FoU-Centrums främsta uppgifter är att ge stöd för planering av forskningsoch utvecklingsprojekt samt erbjuda handledarkompetens (framförallt vad gäller statistiska och epidemiologiska frågeställningar). I uppdraget ingår vidare att fördela projektmedel (1,8 mkr/år), samverka med andra FoU-enheter, anordna Hälso- och sjukvård i Region Norrland 23

24 seminarier, söka externa anslag m m. FoU-Centrum kommer i kontakt med ca 100 projekt per år, varav ca 40 får stipendier och ca 60 enbart metodstöd. 53 medarbetare inom LVN är disputerade. En databas är under uppbyggnad bl a med syftet att mer systematiskt redovisa forskningsresultat. Forskning bedrivs med stöd av tre enheter; FoU-Centrum, primärvårdscentrum och yrkes- och miljömedicin. Denna enhet har ett mycket utvecklat forskningsnätverk såväl regionalt och nationellt som internationellt med betydande externa forskningsmedel. Sjukhusbiblioteken är idag en basenhet inom regional utveckling som i framtiden kan bli mer integrerade med FoU-verksamheten med tanke på deras ansvar för och kompetens inom vetenskapliga databaser, litteratursökning och stöd för forskare. Hjälpmedel Hjälpmedelsverksamheten i landstingen är organisatoriskt delad i hälso- och sjukvårdens ansvar för hjälpmedel och hjälpmedelsförsörjning. Landstingen ansvarar för förskrivning av personliga hjälpmedel till personer i ordinärt boende. Kommunerna har motsvarande ansvar i särskilda boendeformer. Landstingen ansvarar för hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning där speciell medicinsk kompetens krävs för förskrivning (syn-, hörsel-, andningshjälpmedel). Norrbotten Den samlade kompetensen i hjälpmedelsfrågor och stödet till landstingets förskrivare är organiserad i division Primärvård i länsenheten för särskilt stöd/ funktionshinder. I enheten är åtta hjälpmedelskonsulenter och en datatekniker anställda (9,0 tjänster) Hjälpmedelskonsulenternas uppdrag är att revidera och föreslå förändringar i riktlinjerna för hjälpmedelsverksamheten, ge råd/stöd/information, lösa problem vid komplicerade förskrivningar, hålla/anordna utbildning för förskrivare, samverka med handikapporganisationer och enheter inom landstinget med flera, bevaka FoU inom hjälpmedelsområdet, samverka med länsservice samt ansvara för service, support och lager för kommunikation/kognitionshjälpmedel. Förskrivare I hjälpmedelsverksamheten är samtliga förskrivare anställda av eller har vårdavtal med landstinget i vilket förskrivning av hjälpmedel ingår. För närvarande har en vårdcentral och två sjukgymnastföretag vårdavtal med landstinget. Förskrivare av hjälpmedel för funktionshindrade finns inom divisionerna Primärvård, Vuxenpsykiatri, Medicinska specialiteter och Opererande specialiteter. Förskrivarkategorierna är arbetsterapeut, sjukgymnast, audionom, hörselpedagog, synpedagog, optiker, logoped, ortopedingenjör/ortopedtekniker, läkare och distriktssköterska. Hjälpmedelsförsörjning Sjukvårdsdivisionernas behov av hjälpmedel för funktionshindrade och hjälpmedelsteknisk service tillhandahålls av division Service, länsservice. Av länsservice totalt 84 anställda arbetar 34 personer med hjälpmedel. Till detta tillkommer fyra personer vid filialförråd på fyra sjukhus. Köp av teknikerresurser från extern entreprenör vid samma sjukhus ingår inte. Omsättningen 2008 beräk- 24 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

25 nas till 72 mkr, varav 44 mkr avser produkterna. Länsservice har under 2008 bytt till det nya hjälpmedelssystemet S2. Andelen elektroniska beställningar är ca 65 procent. Uthyrningsgraden var 87,4 procent Landstinget har samverkansavtal med kommunerna i länet. Samverkansavtalet innebär att kommunerna kan teckna sidoavtal för hyra av hjälpmedel, köp av hjälpmedel, teknisk service av kommunerna ägda hjälpmedel och transporter till/från länsservice i Boden. Det senaste avtalet är treårigt från Syncentralen hanterar lagret själva medan registerhantering sköts av länsservice. Hörselenheten samt ortopedteknik handhar inköp själva och lagerhantering inom respektive verksamhet. Landstingets upphandlingsverksamhet upphandlar produkter för dessa områden. Landstinget har också avtal med leverantörer på öppna marknaden. För närvarande gäller det utprovning av bröstproteser och peruker. Västerbotten Hjälpmedelsverksamheten tillhör organisatoriskt verksamhetsområdet handikapp. Hjälpmedelsverksamheten fungerar som en servicefunktion till hälsocentraler, sjukhuskliniker, barnhabilitering och länets 15 kommuner. Basenheten hjälpmedel är indelad i fyra avdelningar och följer huvudprocesserna inom verksamheten; hjälpmedelslogistik, hjälpmedelsteknik, hjälpmedelskonsultation, hjälpmedelsutställning/butik. Verksamheten drivs på tre orter i länet. Inom hjälpmedelsverksamheten finns en samlad bred kompetens i medicinska, tekniska och metodiska frågor som rör hjälpmedelsförskrivning. Hjälpmedel är en del i vård- och behandlingsinsatser som vårdgivare inom landstinget eller kommunerna tillhandahåller. Förskrivare Förskrivare av hjälpmedel finns inom närsjukvården, specialiserad sjukhusvård och handikappverksamheten. Förskrivning av ortopedtekniska hjälpmedel sker inom ortopedtekniska enheten, synhjälpmedel inom syncentralen och hörselhjälpmedel inom hörcentralen. Förskrivarkategorier är arbetsterapeuter, sjukgymnaster läkare, audionomer, hörselpedagoger, synpedagoger, optiker, logopeder, ortopedingenjörer/ ortopedtekniker och distriktssjuksköterskor hos respektive vårdgivare. Hjälpmedelsförsörjning Hjälpmedelsverksamheten har en bemanning med 75 personer och omsätter ca 90 mkr, varav 48 mkr avser produkter. Verksamheten har ett undermåligt hjälpmedelssystem. Licensen går ut vid årsskiftet. Ett samarbete har inletts med Norrbotten där även samverkan omkring Sesam 2 ingår. Förskrivningen av hjälpmedel ökade med 18 procent under 2008, vilket ökade trycket på inköp av hjälpmedel. Uthyrningsgraden är 91 procent. Landstinget har samverkansavtal med samtliga kommuner i länet. Umeå kommun köper själva in vissa hjälpmedel t ex sängar till särskilda boenden. Syncentralen, hörcentralen och ortopedtekniska gör upphandlingar, inköp och lagrar och rekonditionerar själva sina hjälpmedel. Vissa medicintekniska hjälpmedel som andningsapparater och syrgastuber handhas av hjälpmedelsverksamheten. Peruker administreras från årsskiftet av hudkliniken. Hjälpmedelsbutiken säljer enklare hjälpmedel och har en viktig roll att avlasta sjukvården med rådgivning i egenvård. I utställningslokalen sker utbildningar till sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 25

26 Västernorrland Hjälpmedel Västernorrland finns som en utförare under Landstingsservice. Hjälpmedel Västernorrlands verksamhet utgår från en centraliserad enhet i Sundsvall och har tre filialer i länet. Filialerna är bemannande med konsulent, tekniker och assistent och innehåller förråd, serviceverkstad och utprovningsrum. Verksamheten består av teknisk service, konsulentenhet, logistikenhet samt administration. Hörsel- och ortopedihjälpmedel hanteras av respektive enhet. Ortopedtekniska verksamheten bedrivs på de tre sjukhusen. På länssjukhuset är det landstingets egen verksamhet och i Örnsköldsvik och Sollefteå har det tecknats avtal med privat utförare. Hjälpmedel är en del i vård- och behandlingsinsatser som vårdgivare inom landstinget eller kommunerna tillhandahåller. Inom ledningsstaben Hälso- och sjukvård finns hjälpmedelssamordnare (1,0 tjänst), hjälpmedelskommitté håller på att bildas. I hjälpmedelskommittén representeras primärvårdförvaltningen och sjukhusförvaltningarna, hörselvården, syncentralen, ortopedtekniska samt Hjälpmedel Västernorrland. Policy för hjälpmedel är fastställd av landstingsfullmäktige. Program är fastställt av landstingsstyrelsen. Riktlinjer för förskrivning är fastställda. Ett arbete för att se över sortiment, avgifter, avtal, budget organisation m m kommer att påbörjas av kommittén. Budget och därmed kostnadsansvaret för hjälpmedel finns på respektive sjukvårdsförvaltning. Förskrivare Förskrivare av hjälpmedel finns inom primärsjukvården, specialiserad sjukhusvård, kommunala boenden och handikappverksamheten. Förskrivning av ortopedtekniska hjälpmedel sker inom primär- och slutenvård. Synhjälpmedel förskrivs och provas ut på syncentralen på respektive sjukhus och lämnas ut via Hjälpmedel Västernorrland. Hörhjälpmedel provas ut och lämnas ut av hörselvården som är en länsgemensam organisation. Förskrivarkategorier är arbetsterapeuter, sjukgymnaster, läkare, audionomer, hörselpedagoger, synpedagoger, optiker, logopeder, ortopedingenjörer/ ortopedtekniker och distriktssjuksköterskor hos respektive vårdgivare. Hjälpmedelsförsörjning Hjälpmedel Västernorrland var under 2008 bemannat med 46 tjänster. Omsättningen 2008 var 104 mkr, varav 63 mkr var produkter. I slutet av 2008 var uthyrningsgraden 90 procent. Hjälpmedel Västernorrland kommer att gå in i Webb Sesam 2 under hösten Hjälpmedel Västernorrland har tecknat avtal med kommunerna i länet och de tre sjukhusförvaltningarna för att tillhandahålla hjälpmedel. Synhjälpmedel ingår i Hjälpmedel Västernorrlands uppdrag. Hörselvården samt ortopedteknik handhar själva inköp och lagerhantering inom respektive verksamhet. Vissa medicintekniska hjälpmedel handhas även av Hjälpmedel Västernorrland. Hälsoinformatik Norrbotten Hälsoinformatik omfattar områdena vårddokumentation (journal), klassifikationer och vårdadministration. Uppdraget är att skapa en landstingsgemensam vårdinformationsstruktur. Hälsoinformatik ansvarar för vårdinformationsstruktur, informationsmodell, gemensamma termer och begrepp, regelverk, tillämpningsanvisningar och centrala kodregister. Respektive division har som ansvar att med detta som bas utforma verksamhetsanpassade rutiner. 26 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

27 Strategin är att med nationella termer som utgångspunkt utforma landstingsgemensamma termer, definitioner, rutiner och regelverk för en säker informationsförsörjning kring patienten även vid byte av hälso- och sjukvårdspersonal, specialitet/klinik eller vårdgivare. Det första steget är att skapa en landstingsgemensam tvärprofessionell patientjournal med enhetliga sökord/termer, begrepp och definitioner. Standardisering medför i sin tur ökad kvalitet på utdata och därmed ökar också patientsäkerheten samt att verksamhetsuppföljning och rapportuttag underlättas. Organisation och resurser Arbetet är organiserat inom hälso- och sjukvårdsenheten och består av verksamhetsutvecklare och statistiker (1,25 tjänster) Arbetet bedrivs i samverkan med representanter från samtliga hälso- och sjukvårdsdivsioner samt IT. Landstinget ingår i nationell samverkan med projekten nationell informationsstruktur (NI), tillämpad informationsstruktur (TIS) och patientdatalagen i praktiken (PDLiP). Västerbotten VLL har en gemensam basjournal för primärvård och specialiserad sjukvård som finns i två skilda databaser. En läsportal har skapats för att visa var informationen finns om patienten. De två databaserna kommer sedan att slås samman till en databas. Journalsystemet är successivt anpassat sedan starten 1994 för respektive klinik. För att uppnå en gemensam vårdinformationsstruktur finns det en central grupp, termer och begrepp, som svarar för att så långt som möjligt få en gemensam standard inom landstinget. I basjournalen finns centrala kodtabeller som fylls med fastställda koder. Respektive klinik kan därefter hämta de koder som verksamheten har behov av. Organisation och resurser Styrgruppen för termer och begrepp har det övergripande ansvaret för att termer och begrepp samordnas inom VLL:s IT-system. I de fall termer och begrepp inte kan samordnas dokumenteras skillnaderna. Styrgruppen beslutar i frågor rörande termer och begrepp efter hörande av involverade intressenter. Styrgruppens ställningstaganden/förslag av principiell karaktär fastställs av landstingsledningen. Styrgruppen har informationsansvar mot verksamheterna och användarna. Med användare menas de som använder de datasystem som berörs av gruppens arbete. Styrgruppen arbetar på delegation av landstingsledningen och rapporterar till landstingsledningen via chefen för staben för verksamhetsledning. Samordning av termer och begrepp sker mellan vårdadministration, ekonomi och vårdinformationssystem. Informatikenheten svarar för administration och förvaltning av basjournalen vilket gör att kompetens och delaktighet i arbetet med informationsstruktur prioriteras högt. Det finns en styrning i användandet av termer och begrepp som får ett omedelbart genomslag hos användarna. Västernorrland Inom LVN har uppbyggnaden av en organisation kring informatik påbörjats. Det finns ett behov av samordning över organisatoriska områden (olika förvaltningar) och funktionsområden (bl a vårdverksamhet, uppföljning och kvalitetssäkring, ledningsinformation och IT-system) är nödvändigt. Samordning av begrepp och termer inom landstingets vårdsystem samt hur dessa nyttjas inom vårdverksamhetens processer. Detta ansvar ligger på en Hälso- och sjukvård i Region Norrland 27

28 ny funktion Systemförvaltare för funktionsområde Termer och Begrepp. Rutiner och organisation kring hantering av önskemål om nya termer är under uppbyggnad och beräknas vara klart till halvårsskiftet Ansvaret för att LVN följer Socialstyrelsens termbank vad gäller administrativa termer ligger på ledningsstaben Hälso- och sjukvård. Här sker kvalitetssäkring mot olika ledningssystem och kvalitetsregister. Nationella perspektivet kräver en samordning mot: Socialstyrelsens generiska verksamhetsprocesser och informationsbehov (NI), samordning av nationellt fackspråk (NF). SKL:s uppdrag via beställarkansliet (arkitekturledningen) med tillämpad informationsstruktur (TIS), tekniska plattform (BIF-tjänster mm) som realiseras via nationella projekt för vård och omsorg. LVN har en deltagare i TIS- SAM samt en resurs utlånad till TIS (0,25 tjänst). Idag sker kontakterna mot de nationella uppdragen och projekten på olika enheter inom LVN. Det finns ingen heltäckande samordning kring hälsoinformatik ur de olika perspektiven. Ett förslag till organisation där de olika perspektiven kan knytas ihop för att få en samordning och gemensam syn på hälsoinformatik och dess nyttjande i vårdverksamhetens processer finns framtaget. Jämlik vård Norrbotten NLL:s arbete kring jämlik vård styrs via landstingsplan och divisionsplaner. Landstingets prioriterade område inom jämlik vård är jämställdhet mellan könen. Landstingsfullmäktige antog i oktober 2008 CEMR s jämställdhetsdeklaration (Council of European municipalities and regions). Det strategiska arbetet kring jämställd vård samordnas av hälso- och sjukvårdsenheten inom landstingsdirektörens stab. Enhetens uppdrag är att stödja och underlätta verksamheternas långsiktiga och patientinriktade arbete för att erbjuda jämställd vård på lika villkor. En utvecklingsstrateg arbetar deltid med det strategiska utvecklingsarbetet samt som tjänstemannastöd till jämställdhetsrådet. Inom respektive hälso- och sjukvårdsdivision finns kontaktpersoner utsedda. NLL har ansökt om medel inom SKL:s program för hållbar jämställdhet för att kvalitetsutveckla styrdokument, jämställdhetsutbilda politiker, divisionsledningar och nyckelpersoner i landstingsdirektörens stab samt utveckla standardvårdplaner med jämställdhetsperspektiv. Västerbotten En strategisk samordningsgrupp för landstingets jämställdhetsarbete har bildats, bestående av representanter för verksamhetsledning, ekonomi och personal, med adjungerande ledamöter från vård och forskning. Gruppen har, på grundval av en särskild utredning, skapat en strategisk handlingsplan. Den utgår från uppdrag i landstingsplan att utvidga jämställdhetsarbetet till att omfatta alla organisationens aspekter, d v s såväl vård-, som resurs- och organisationsperspektiven. Planen kompletterar likabehandlingsplanen, som i första hand berör organisationsperspektivet. Det innebär att landstinget övergår till den jämställdhetsintegreringsstrategi som förordas av regeringen. För nuvarande saknas handläggarresurser för arbetet. 28 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

29 Västernorrland Arbetet med jämlik vård är integrerat i den ordinarie verksamheten. En projektanställd läkare, knuten till ledningsstaben hälso- och sjukvård arbetar med att kartlägga genusskillnader i vården samt att planera en strukturerad utbildning i genuskompetens för hela organisationen inklusive politiken. Ansökan om deltagande i nationellt projekt är inlämnad till SKL. Beslut om att könsuppdela all statistik är taget liksom att integrera jämställdhetsaspekterna i bemötande och vård via uppdragsbeskrivningar och styrande dokument. LSS råd och stöd Lagen om stöd och service (LSS) är en individuell rättighetslagstiftning som innehåller tio olika insatser vara av landstinget ansvarar för insatsen rådgivning och annat personligt stöd (råd och stöd). Myndighetsutövningen innehåller ansökan, inhämtande av beslutsunderlag och individuellt beslut om insatsen. Besluten kan överklagas till länsrätt, och efter prövningstillstånd till kammarrätt och regeringsrätt. Råd och stöd ges till barn, ungdomar och vuxna personer som omfattas av lagstiftningen. För att ha rätt till insatsen råd och stöd krävs att personen bedöms tillhöra personkretsen och att funktionsnedsättningen är omfattande och ger stora konsekvenser i det dagliga livet. Råd och stöd fokuserar på att ge expertinsatser till den enskilde, dennes familj och närstående i en livssituation som är svår och komplicerad. Uppdraget förutsätter samverkan med andra samhällsaktörer och kännetecknas av kontinuitet i stödet. Norrbotten Råd- och stödteamens uppdrag är att arbeta med rådgivning och annat personligt stöd till vuxna personer (LSS 9 punkt 1). I uppdraget ingår handläggning och verkställighet, t ex utredningar, expertstöd till den enskilde och stöd till anhöriga. Råd- och stödteamen är multiprofessionella och består av specialister som psykolog, arbetsterapeut, kurator/socionom, sjukgymnast, sjuksköterska, läkare, logoped och sekreterare/administratör. Länschefen ansvarar för både LSS råd och stöd och hjälpmedelskonsulentverksamheten. Varje team leds av en enhetschef. Psykologerna, läkarna och den FoUU-ansvarige arbetar utifrån ett länsuppdrag. Västerbotten Den enskilde eller dennes företrädare ansöker om insatsen råd och stöd. Verksamhetschefen inom BUH eller vuxenverksamheten råd och stöd fattar beslut på delegation av handikappnämnden. Den beviljade insatsen är tidsbegränsad och innehåller en individuell planering som upprättas mellan den enskilde eller dennes företrädare och personalen. Västernorrland Den enskilde eller dennes företrädare ansöker om insatsen varefter landstingets LSS-handläggare utreder behovet och lämnar förslag till beslut. Besluten, som fattas av sjukhusdirektörerna, lämnas till respektive verksamhet för verkställighet. LSS-handläggarna, som finns vid vart och ett av de tre sjukhusen i Landstinget Västernorrland, svarar för uppföljningen av besluten. Beslut om LSS-insats är tidsbegränsat och den som är missnöjd kan överklaga till länsrätten och vidare till kammarrätten och regeringsrätten. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 29

30 Läkemedel Norrbotten Organisation och ansvarsfördelning Stödstrukturen för läkemedelsarbetet ska möjliggöra en övergripande kontroll och styrning i läkemedelsfrågorna. Strukturen består av tre delar; ledningsforum, kunskapsforum och kansli. Ledningsforum tar övergripande beslut, förankrar och samverkar i läkemedelsfrågor. Ledningsforum består av landstingsdirektör samt styrgrupp läkemedel. Styrgrupp läkemedel består av divisions- och länschefer, redovisningschef samt läkemedelsstrateg (tillika ordförande i läkemedelskommittén). Kunskapsforum bereder hela spektrumet av läkemedelsfrågor och är rådgivande till sjukvårdande verksamheter och ledningsforum. Det består av läkemedelskommitté, samverkansgrupp för läkemedelsförsörjningen, övriga expert-/länsgrupper samt sakkunniga/projektledare. Kunskapsforum består av representanter för relevanta verksamheter. Läkemedelsstrategen har en sammanhållande funktion. Kansliet tar fram underlag för beredning av olika läkemedelsfrågor i kunskaps- och ledningsforum. Kansliet stödjer verksamheterna samt kunskaps- och ledningsforum med rådgivning, information, utbildning och framtagande av uppföljningsverktyg. Kansliets arbete leds av läkemedelsstrategen och består av fyra personer; läkemedelsstrateg, sekreterare i läkemedelskommittén/läkemedelsanalytiker, informationsläkare och assistent (3,1 tjänster). Samverkansgruppen för läkemedelsförsörjningen följer upp läkemedelsförsörjningens innehåll, kvalitet och omfattning. Den ger förslag till utveckling och pekar på förbättringsområden utifrån patientsäkerhets- och kostnadseffektivitetsperspektiv. Samverkansgruppen består av enhetschefer från varje sjukhus och division samt läkemedelsstrateg. Upphandlingskompetens knyts till gruppen inför upphandlingar. Ledningsforum tar de övergripande besluten rörande läkemedelsförsörjningen. Budget Läkemedel betalas av verksamheterna. Kostnadsansvaret är i öppenvården uppdelat på primärvårdsläkemedel och specialistläkemedel. Vissa primärvårdsläkemedel har ett delat kostnadsansvar på flera divisioner enligt en fastställd fördelningsnyckel. Fördelningen beslutas i styrgrupp läkemedel efter förslag från läkemedelskommittén. Principen är att den verksamhet som initierar och följer upp en läkemedelsbehandling också ska ha kostnadsansvar och budget. För specialistläkemedlen är budgeten fördelad på divisionerna Medicinska specialiteter, Opererande specialiteter och Vuxenpsykiatri. Primärvårdsläkemedlens budget är befolkningsbaserad och utlagd på respektive vårdcentral. Västerbotten Organisation och ansvarsfördelning Läkemedelscentrum i VLL är en basenhet inom medicinsk och diagnostisk service. Man ger kollegial service åt landstingets verksamheter samt står för utredningar, statistik, uppföljningar m m till landstingsledningen. I centrumbildningen ingår avdelningen för klinisk farmakologi med ELINOR (Enheten för läkemedelsinformation i Norr), biverkningsenheten och en forskningsenhet. Läkemedelskommittén med 18 expertgrupper och ett kansli tar fram lokala 30 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

31 terapirekommendationer och ger service i form av producentobunden utbildning och information till landstingets verksamheter. Läkemedelskommittén förfogar över informationsläkare, -apotekare och -sköterskor som framför allt arbetar mot primärvården. Läkemedelsuppföljningsgruppen (LUG) följer upp läkemedelsanvändning och kostnader i landstinget och tar tillsammans med ekonomifunktionen fram statistik till verksamheter och landstingsledning. Styrgrupp läkemedel organiserades 2007 för att ta fram en ny budget- och uppföljningsmodell. I gruppen representeras landstingets tjänstemannaledning av chefer/bitr från verksamhetsområde närsjukvård (VO 1), specialiserad sjukhusvård (VO 2), diagnostik och medicinsk service (VO 3) samt ekonomichefen (ordförande). Vidare ingår ytterligare tre representanter från ekonomifunktionen; en från läkemedelsuppföljningsgruppen, en chefläkare och ordföranden i läkemedelskommittén. Gruppen har både ett ekonomiskt och strategiskt perspektiv på läkemedelsfrågorna Budget VLL:s budgetmodell för läkemedel bygger på ett decentraliserat budgetansvar. Kostnad för rekvirerade läkemedel bärs av rekvirerande enhet. Särläkemedel hanteras antingen centralt eller på för varje medel specifikt ansvariga kliniker. Kostnader för vissa klinikläkemedel bärs av sjukhuskliniken där de förskrivs, eller om de förskrivs inom primärvården av utsedda sjukhuskliniker. Basläkemedelskostnader hanteras vid förskrivning på klinik av den förskrivande kliniken, och vid förskrivning inom primärvården av den hälsocentral där patienten är listad. Privat förskrivning på ej listade patienter, förskrivning av nya ej klassificerade läkemedel och utomlänsförskrivning hanteras centralt. Beslutsrätt i strategiska läkemedelsfrågor Landstingets ledningsgrupp (LLG) beslutar i strategiska läkemedelsfrågor. Beredning sker normalt inom läkemedelscentrum, (LMC) och i budgetfrågor i styrgrupp läkemedel. Läkemedelskommittén tar beslut om terapirekommendationer, medan läkemedelsmål med ekonomiska implikationer förs till LLG för beslut. Chefläkarna beslutar om rutiner för läkemedelsordinationer och hantering av läkemedel i det datoriserade journalsystemet. Man bevakar patientsäkerhetsfrågor och sköter anmälningsärenden. En chefläkare bevakar särskilt läkemedelsområdet. Nya läkemedel som anmäls från basenheterna bereds av chefsläkargruppen inför beslut i landstingets ledningsgrupp. Västernorrland Organisation och ansvarsfördelning Inom landstinget finns en central läkemedelskommitté samt lokala läkemedelsråd. Organisatoriskt arbetar läkemedelskommittén på uppdrag av landstingsstyrelsen. Läkemedelsenheten ingår i ledningsstab hälso- och sjukvård och utgör kommitténs sekretariat och verkställande organ. Inom respektive hälso- och sjukvårdsförvaltning finns ett lokalt läkemedelsråd/-utskott som leds av en ledamot (oftast chefläkaren) vilken ingår i läkemedelskommittén. Ledamöterna i läkemedelskommittén består av ordförande, vice ordförande, chefläkare vid länssjukhuset Sundsvall-Härnösand och verksamhetschef för allvård i Sollefteå, chefläkare Örnsköldsvik, chefläkare primärvården, representant för länets informationsläkare och representant för läkemedelsenheten. Adjungerade i läkemedelskommittén är landstingsöverläkare och verksamhetschef för medicinkliniken vid länssjukhuset. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 31

32 Läkemedelskommittén och läkemedelsenheten består av läkare, hälso- och sjukvårdsplanerare, ekonom, apotekare inriktning primärvård, apotekare inriktning sjukhusvård och informationsläkare (5,5 tjänster). Budget Inom primärvården i Västernorrland är läkemedelsbudgeten/ersättningen och kostnadsansvaret utlagt på respektive vårdcentral och fr o m även för de sex entreprenadiserade vårdcentralerna. Läkemedelsbudgeten är skarp och ingår i vårdcentralens totala resultat. Även vid länets sjukhus är läkemedelsbudgeten/ersättningen och kostnadsansvaret utlagt på respektive verksamhetsområde. Medicinsk teknik Med medicintekniska produkter MTP avses de produkter som används, separat eller i kombination med annat, vid diagnostisering, behandling och övervakning (SFS 1993:584). Användning och hantering av medicintekniska produkter och tjänster regleras av Socialstyrelsens författning 2008:1. Författningen utgör grunden för landstingens fördelning av ansvar för användningen och hanteringen av medicintekniska produkter och tjänster. Tydliga regler och riktlinjer inom detta område är ett viktigt inslag i landstingen ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Norrbotten Organisation och resurser Länsteknik är den division inom NLL som har i uppdrag att förvalta och utveckla IT-infrastruktur, vårdadministrativa systemet VAS samt svara för service, underhåll och support av IT-/MT-system/utrustningar. Länsteknik är en kompetensorganisation med 115 medarbetare. Medicinsk teknik är ett verksamhetsområde inom division Länsteknik med 37 medarbetare (36,0 tjänster) som allokeras via kompetenscentrum. Medicinsk teknik svarar, inom eget kompetensområde (registrerade produkter), för teknisk kompetens, ankomstkontroll, märkning, installation och registrering i inventariesystem samt service, support, konsultationer, utbildning och teknisk utredning av avvikelser. IT-tekniker/MT-ingenjörer som har uppdrag inom område IT-system som samverkar med medicintekniska produkter (MIDS) finns knutna till verksamhetsområdet. Sjukhusfysik och sjukhusfotografi ingår i verksamhetsområdet. Sjukhusfysiker ansvarar för landstingets strålskydd och sjukhusfotografen för landstingets patientrelaterade foto- och filmdokumentation. Västerbotten Organisation och resurser Medicinsk teknik har en verksamhetschef/mt-chef med ca 60 medarbetare. Personalen på länets tre sjukhus är anslagsfinansierade. Verksamhetschefen har ett helhetsuppdrag för strategi, utveckling, service, underhåll och förvaltning av medicintekniska system/utrustningar samt ansvarar för säkerhetsområdet medicinsk-teknisk säkerhet. Verksamhetschefen har också expertrollen i ersättningsinvestering och upphandling och ett utbildningsuppdrag för användarutbildning. Forsknings- och utvecklingsenheten har forsknings- och utvecklingsuppdrag i 32 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

33 nära samarbete med verksamheter och universitet och externa intressenter. Den bedriver utbildning i samverkan med Umeå universitet. Västernorrland Organisation och resurser Ansvaret för medicintekniska produkter är delegerat till verksamhetschefnivå. De flesta teknikintensiva klinikerna har speciellt utsedda sköterskor som samordnar teknikfrågor. Denna uppgift är integrerad i sjuksköterskerollen, och utgör ingen särskilt tjänst. MTA är organiserat inom landstingsservice med tre lokala team som är placerade på de tre sjukhusen. Vad gäller investering av ny utrustning har varje sjukvårdsförvaltning ett investeringsråd för prioritering och beredning av ny- och återanskaffning. Centralt i landstinget finns också en Investeringsberedningsgrupp som samordnar och godkänner ärenden på landstingsnivån. Tekniskt stöd ges av enheterna MTA, hjälpmedelverksamheten och fastighetsdrift som alla är organiserad i landstingsservice. Inom laboratoriemedicin, hörselvården och sjukhusfysik finns också mindre tekniska enheter. Det länsövergripande uppdraget inom strålskydd ligger hos sjukhusfysik. Medarbetare inom tekniskt stöd består av; MTA (26,0 tjänster), sjukhusfysik (4,0 tjänster), landstingsfastigheter m fl med stöduppgifter (10,0 tjänster). Patientsäkerhet Ledningssystemet enligt SOSFS 2005:12 är ledstjärnan i patientsäkerhetsarbetet. Ledningsorganisationen för patientsäkerhetsfrågor i landstingen som helhet ligger inom den ordinarie linjeorganisationen. Norrbotten Organisation och resurser Landstingsplan ger inriktningen under indikatorn säker vård. Området kan följas som en röd tråd i divisions- och verksamhetsplaner. Det strategiska och länsövergripande patientsäkerhetsarbetet inom hälsooch sjukvården samt folktandvården finns organiserat inom hälso- och sjukvårdsenheten och leds av en utvecklingsstrateg (1,0 tjänst). Inom respektive division finns särskilt utsedda medarbetare med specifikt ansvar för att samordna och driva patientsäkerhetsarbetet. På särskilt uppdrag från hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp, HLG, representeras alla divisioner i landstingets patientsäkerhetsråd. Utvecklingsstrategen ansvarar för stöd och samordning av patientrådets arbete. Chefläkarkollegiet arbetar på uppdrag av landstingsdirektören i patientsäkerhetsrådet med framför allt stöd åt verksamheten i t ex anmälningsärenden samt i händelse- och riskanalysarbetet. För att nå målet i den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet finns processledare (2,5 tjänster) inom hälso- och sjukvårdsenheten utsedda. Patientsäkerhetsrådet är ett rådgivande organ i patientsäkerhetsarbetet inom landstingets hälso- och sjukvård och folktandvård inklusive stödprocesserna länsteknik och service. Arbetet i patientsäkerhetsrådet syftar till att utveckla en patientsäkerhetskultur, enligt MTO-perspektivet, som stödjer verksamhetens patientsäkerhets- och förbättringsarbete. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 33

34 Avvikelsehantering, risk- och händelseanalys Norrbottens läns landsting har upprättat generella riktlinjer för avvikelsehanteringsprocessen och verksamheterna har anpassat sina lokala rutiner enligt de generella riktlinjerna. Ansvaret för det löpande arbetet med avvikelsehanteringsprocessen är ett naturligt ansvar i linjen. Allvarliga avvikelser ska utredas genom händelseanalyser. Som stöd i arbetet med avvikelsehanteringsprocessen har landstinget infört ett IT-baserat stöd, Synergi. I likhet med övriga IT-system ingår Synergi i en etablerad förvaltningsorganisation med uttalade ansvarsroller. Etik I landstingsdirektörens stab finns kompetens såväl inom det forskningsetiska området som i det vårdetiska området. Däremot saknas klara och formulerade strukturer som stödjer båda dessa kompetensområden. Smittskydd och vårdhygien Smittskydd i Norrbotten är en länsövergripande myndighet som planerar, organiserar och leder länets smittskyddsarbete. Verksamheten är organiserad inom division Diagnostik och leds av smittskyddsläkare (1,0 tjänst). Vårdhygiens roll är att bistå vården med råd, stöd och utbildning, när det gäller att förebygga vårdrelaterade infektioner och se till att smittspridning inte förekommer. Den samlade kompetensen är organiserad i en vårdhygienisk enhet som leds av en hygienöverläkare (1,0 tjänst). Utbildade hygiensköterskor finns på samtliga sjukhus (3,0 tjänster). Ansvarsområdet omfattar sjukhusen, primärvården och tandvården. Västerbotten Organisation och resurser Under respektive VO-chef ansvarar verksamhetschefen för basenhetens verksamhet, inklusive patientsäkerhetsfrågor på enheten. På verksamhetsnivå beskrivs mål och inriktning för patientsäkerhetsfrågor i enheternas verksamhetsplaner, som det är verksamhetschefens ansvar att utarbeta och som fastställs av ansvarig VO-chef. Övergripande instruktioner för verksamhetsplanerna beslutas av landstingsdirektören, medan respektive VO-chef kan ge kompletterande instruktioner för de enheter som han/hon ansvarar för. Som resurs för det strategiska arbetet med kvalitet och patientsäkerhet på landstingsövergripande nivå har landstinget en grupp för kvalitets- och patientsäkerhet, KPS-gruppen. Chefläkarna (2,85 tjänster) har anmälningsansvar enligt Lex Maria, men har även ett definierat ansvar för medicinteknisk säkerhet, införandet av nya behandlingsmetoder och rutiner kring patientdatajournalföring. Inom tandvården har VLL:s tandvårdsstrateg anmälningsansvar enligt Lex Maria och även ett särskilt ansvar för det landstingsövergripande arbetet med patientsäkerhetsfrågor inom tandvården. Avvikelsehantering, risk- och händelseanalys Under 2007 infördes i landstinget ett gemensamt elektroniskt avvikelsehanteringssystem (Avans). Enheterna har som en obligatorisk del av verksamhetsplanerna utarbetat lokala handlingsplaner för sin avvikelsehantering. Ansvaret för avvikelsehanteringen ligger på verksamhetschef/medicinskt ledningsansvariga på respektive enhet. Allvarliga avvikelser ska utredas genom händelseanalys. Centrala analysledare (1,75 tjänster) är verksamheterna behjälpliga som metodstöd vid händelseanalyser av Lex Maria-ärenden. 34 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

35 Etik Landstingets vårdetiska arbetsgrupp arbetar på uppdrag av landstingsledningen och svarar för att mål och inriktning i vårdetiska frågor tydliggörs och utvecklas på ett ändamålsenligt sätt, bland annat genom att bidra till att hålla den etiska diskussionen levande mellan vårdgivare och övriga aktörer i vårdprocessen. Gruppen har också ansvar för utbildning och fortbildning av de ca 200 etikombud som ingår i landstingets etiknätverk. Smittskydd och vårdhygien Smittskyddsenheten är en länsgemensam enhet som bland annat arbetar med smittspårning, utbildning och information till såväl allmänhet som vårdpersonal, samt statistisk bearbetning av anmälningspliktiga sjukdomar. Verksamheten leds av smittskyddsläkare. Vårdhygiens roll är att bistå vården med råd, stöd och utbildning, när det gäller att förebygga vårdrelaterade infektioner och se till att smittspridning inte förekommer. Den samlade kompetensen är organiserad i en vård-hygienisk avdelning under laboratoriemedicin och leds av en hygienöverläkare. Utbildade hygiensköterskor finns på samtliga sjukhus. Ansvarsområdet omfattar sjukhusen, primärvården och tandvården. Vårdhygien ansvarar för registrering av postoperativa infektioner i VLL. Hygiensköterskor finns i de lokala förvaltningarna. Västernorrland Organisation och resurser Den största delen av patientsäkerhetsarbetet utgår från de enskilda förvaltningarnas arbete som är förvaltningsvis organiserat i kvalitets- och patientsäkerhetsråd/utskott. På landstingsnivå finns ett patientsäkerhetsnätverk med chefsläkare och vårdutvecklare som samlas regelbundet och tar fram länsgemensamma dokument i patientsäkerhetsfrågor. Stor möda har lagts på att följa SKL:s satsning på ökad patientsäkerhet. Det finns ingen officiell patientsäkerhetssamordnare, men en person vid ledningsstab hälso- och sjukvård kommer att utveckla ledningssystemet enligt SOSFS 2005:12. Chefsläkarkollegiet är en delmängd i nuvarande patientsäkerhetsnätverket men ambitionen finns att delvis bryta ut just chefsläkarkollegiet för särskilda frågor. Avvikelsehantering, risk- och händelseanalys Landstingsgemensamt system för avvikelsehantering Platina är infört men fortfarande under utveckling. Risk- och händelseanalysprocessen sker på förvaltningsnivå men saknas på övergripande länsnivå. Vid Sollefteå och Örnsköldsviks sjukhus sker patientsäkerhetsdialoger med samma metod, vilket även planeras ske vid Sundsvalls sjukhus. Vid Örnsköldsviks sjukhus används Global Trigger Tool (GTT). Etik På landstingsnivå finns en patientetisk nämnd inrättad och etisk policy finns framtagen. Vid Sundsvalls och Örnsköldsviks sjukhus finns etiskt forum/råd finns inrättat. Smittskydd och vårdhygien Infektionsregistreringsprocessen har stora förbättringsutrymmen. Det nuvarande systemet för registrering av postoperativa sårinfektioner tillämpas bara delvis och fungerar inte tillfredställande. Smittskyddet har en egen länsövergripande organisation. En resurs är knuten till ledningsstaben Hälso- och sjukvård (0,25 tjänst). Hygiensköterskor finns på de lokala förvaltningarna. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 35

36 Privata vårdgivare Norrbotten Privatpraktiserande läkare Totalt finns 34 privatpraktiserande läkare verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning i Norrbotten. Övervägande delen av läkaretableringarna finns vid kusten och mer än hälften av läkaretableringarna är koncentrerade till Luleå. Allmänläkare är vanligaste kategorin inom privat läkarvård med 13 personer. För 2008 uppgick kostnaden för privat läkarvård i Norrbotten till 48,5 mkr och antalet besök hos privata läkare var ca Privatpraktiserande sjukgymnaster I Norrbotten finns för närvarande 53 sjukgymnaster verksamma enligt lagen om ersättning för sjukgymnastik. Dessutom finns en sjukgymnastmottagning med fem sjukgymnaster i Boden med vårdavtal samt en sjukgymnastmottagning med sex sjukgymnaster i Piteå med vårdavtal. Drygt hälften av länets sjukgymnaster, 29 stycken, finns i Luleå. I Boden finns fem sjukgymnaster plus de med vårdavtal, i Piteå finns två sjukgymnaster plus de med vårdavtal. Övriga sjukgymnaster är fördelade över länet med en till två sjukgymnaster per kommun. Arjeplog och Pajala saknar privata sjukgymnaster. För 2008 uppgick kostnaden för privat sjukgymnastik i Norrbotten till 46,6 mkr. Antalet besök hos privata sjukgymnaster var ca Till detta tillkommer närmare besök hos sjukgymnaster med vårdavtal till en kostnad av ca 12,8 mkr. Organisation och resurser Som stödresurser för handläggning av privat vård finns en utredare med placering inom hälso- och sjukvårdsenheten samt tre ekonomiassistenter (1,5 tjänster) inom administrativ service. Administrativ service behandlar ca samlingsräkningar rörande privat vård varje år. Som stöd för handläggningen av fakturor och ärenden i anslutning till privat vård används AVIR. AVIR importerar kvittofiler från vårdgivarna över utförd vård och gör sedan automatiskt kontroller enligt det gällande regelverket. För vårdgivare som inte levererar kvitton i elektronisk form finns också en mängd automatiska kontroller. AVIR är utvecklat av Zait IT på uppdrag av landstinget. Västerbotten Privatpraktiserande läkare Totalt finns 16 privatpraktiserande läkare verksamma med stöd av lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning, samverkansavtal eller vårdavtal. Gemensamt för dessa läkare är att de driver enmansmottagningar med anställd mottagningspersonal. Etableringarna finns i Umeå (8 st) och Skellefteå (8 st). För år 2008 uppgick landstingets kostnad för privatpraktiserande läkare till drygt 26 mkr och det sammanlagda antalet behandlingar hos de privatpraktiserande läkarna var st. Privatpraktiserande sjukgymnaster Totalt finns 48 privatpraktiserande sjukgymnaster verksamma med stöd av lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik, samverkansavtal eller vårdavtal. Geografiskt är sjukgymnasterna fördelade på följande orter; Umeå (23 st), Skellefteå (14 st), Lycksele (2 st), Malå (2 st), Nordmaling (2 st), Storuman (2 st), Norsjö (1 st), Robertsfors (1 st) samt Vännäs (1 st). Av de 48 sjukgymnasterna har 40 st vidareutbildning som ger rätt till särskilt arvode. 36 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

37 För år 2008 uppgick landstingets kostnad för privatpraktiserande sjukgymnaster till 41,3 mkr och det sammanlagda antalet behandlingar hos de privatpraktiserande sjukgymnasterna var Organisation och resurser Som stödresurs för handläggning av privata vårdgivare med offentlig finansiering finns en planerare (0,3 tjänst) med placering inom staben för verksamhetsledning. Årligen hanteras och utbetalas drygt samlingsräkningar och fakturor. Som stöd för handläggningen av samlingsräkningar och fakturor används ett dataprogram som heter Privata. Privata importerar kvittofiler från vårdgivarna över utförd vård och gör sedan automatiska kontroller i enlighet med gällande regelverk. För vårdgivare som inte levererar kvitton i elektronisk form finns ett antal manuella kontroller. Privata har skapats och utvecklats av den person som arbetar som stödresurs för handläggning av privata vårdgivare med offentlig finansiering. Västernorrland Privatpraktiserande läkare I Sundsvall-Härnösand finns en privatpraktiserande läkare inom barnpsykiatri, en ögonspecialist, två gynekologer och i Örnsköldsvik en ögonspecialist. Privatpraktiserande sjukgymnaster Totalt finns 21 privatpraktiserande sjukgymnaster fördelade på följande orter; Sundsvall (10 st), Örnsköldsvik (6 st) Ånge (2 st), Timrå (1 st), Härnösand (1 st), Sollefteå (1 st). Primärvårdens 28 privata sjukgymnaster utför ca behandlingar per år till en kostnad av ca 14 mkr. Organisation och resurser En central handläggare (1,0 tjänst) ansvarar för granskning av samtliga fakturor, statistik, rapportering till central myndighet och utbetalning av arvoden. Ett särskilt utvecklat datorstöd används för detta arbete. Systemet kan inte integreras med System Cross. Ansvar och budget är utlagt på respektive förvaltning, såväl primärvårds- som sjukhusförvaltningar. Samverkan med kommunerna Norrbotten För att samverkan mellan NLL och kommunerna ska resultera i mervärde krävs engagemang och tydlig styrning på alla ledningsnivåer inom respektive huvudmans ansvarsområde. Inom hälso- och sjukvårdsenheten finns stöd och samordningsfunktion för utvecklingsarbete som berör landstingets samverkan med kommunerna, exempelvis samordnad vårdplanering, egenvård, hemsjukvård etc. Samverkan sker även direkt mellan divisionerna och kommunerna. I Norrbotten kan arbetet beskrivas på tre nivåer; länsnivå, länsdels-/kommunnivå samt verksamhetsnivå. Länsnivå I Norrbotten finns en länsstyrgrupp som är en samverkansgrupp mellan landstinget och länets 14 kommuner. Den representeras av fyra divisionschefer från landstingets hälso- och sjukvårdsdivisioner samt en representant från hälso- och sjukvårdsenheten från landstingsdirektörens stab, fyra socialchefer och fyra barn- och utbildningschefer från kommunerna. Länsstyrgruppen möts sex till åtta gånger per år (barn- och utbildningscheferna deltar vid två till tre möten Hälso- och sjukvård i Region Norrland 37

38 per år). Länsstyrgruppen fastställer länsövergripande överenskommelser och rekommendationer som därefter ligger till grund för lokala avtal. Två gånger per år deltar länets samtliga socialchefer, barn- och ungdomschefer och divisionschefer i en gemensam samverkanskonferens. Landstinget samarbetar med kommunerna, länsstyrelsen, polismyndigheten, åklagarmyndigheten och kriminalvården för att motverka mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Det länsövergripande samverkansarbetet kring kvinnofrid leds av länsstyrelsen. Landstingets interna arbete leds av en tjänsteman på uppdrag av landstingsdirektören. Kontaktpersoner finns utsedda inom akutsjukvården på respektive sjukhus samt inom respektive vårdcentral. Länsdels-/kommunnivå Med länsdelsnivå avses de fyra geografiska områdena som finns i länet; Piteå älvdal (Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog), Luleå-Boden, Östra Norrbotten (Kalix, Överkalix, Haparanda, Övertorneå) och Malmfälten (Gällivare, Kiruna, Pajala och Jokkmokk). Hur samverkan organiseras anpassas efter förutsättningarna i länsdel/kommun både när det gäller övergripande ledningsnivå och verksamhetsnivå. Primärvårdens regionchefer har ett samordningsansvar för att skapa lämpliga mötesforum. Verksamhetsnivå Verksamheterna ansvarar för samverkan på individ- och gruppnivå. Samverkan styrs av lokala förutsättningar och de riktlinjer som upprättas och antas lokalt och i länsdelen. Det är viktigt att samverkansgruppens medlemmar har kännedom om varandras beslutsmandat samt beslutsgång inom respektive verksamheter. Lokala avtal och rutiner upprättas för olika samverkansområden, t ex samordnad vårdplanering, läkarmedverkan i särskilda boenden, case management vid samsjuklighet och barn med sammansatta behov. Det länsövergripande kvinnofridsarbete som samordnas av länsstyrelsen organiseras på lokal nivå i mindre arbetsgrupper med uppdrag att utarbeta och implementera handlingsplaner för att motverka mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Västerbotten Länsnivå I Västerbotten finns det en länssamordningsgrupp med verksamhetsområdeschef och biträdande verksamhetsområdeschefer från närsjukvården och fyra utsedda representanter för länets socialchefer samt en representant från Region Västerbotten. Gruppen träffas cirka sex gånger per år och hanterar länsövergripande samverkansfrågor, initierar utredningar, sluter överenskommelser och bereder vissa ärenden till det politiska samverkansorganet LAKO. I länet finns en länsgrupp för barn och ungas hälsa med representanter från verksamhetschefer i sjukvården, socialchefer, skolchefer och fritidschefer. Arbetet leds via Region Västerbotten. Arbetet innefattar utarbetande av gemensam målsättning, utveckling och uppföljning. Länets kommuner och VLL driver en gemensam utvecklingsprocess för vård och omsorg för dementa med gemensam processledare. Tillsammans med kommunerna driver VLL också familjecentraler och ungdomshälsor. Länets kommuner, polisen, åklagarmyndigheten, Umeå universitet och VLL har en gemensam enhet för kvinnofrid och barnahus kallat Centrum mot våld. Tillsammans med Umeå kommun bedrivs även en mansmottagning. Länets kommuner, VLL, Umeå universitet driver också en gemensam FoU- 38 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

39 enhet för äldrefrågor; Äldrecentrum. Vidare sker samverkan inom varje geografiskt närsjukvårdsområde, södra Lappland, Skellefteå och Umeå med respektive socialchefer. Länsdels-/kommunnivå I Skellefteå finns det gemensamma styrgrupper för behovsgrupperna barn och ungdom, vuxna (psykiatri och missbruk) och äldre (multisjuka). I södra Lappland är en styrgrupp för multisjuka äldre under bildande och i Umeå finns en gemensam styrgrupp för missbruk. Västernorrland Med länsnivå menas i detta sammanhang grupperingar som omfattar hela LVN. Med länsdelsnivå avses förvaltningar och med lokal nivå menas samverkan på verksamhets- och/eller enhetsnivå. Länsnivå I Västernorrland finns en länsgemensam grupp med representanter från samtliga kommuner, sjukhus och primärvård som utvecklat och uppdaterar länsgemensamma riktlinjer för samverkan vid informationsöverföring och samordnad vårdplanering mellan kommuner och landsting i Västernorrlands län. Länsdelsnivå Gemensam nämnd: Tillsammans med Sollefteå kommun har landstinget bildat den gemensamma nämnden Kostnämnden. Syftet med nämnden är att svara för måltidsproduktion för patienter och personal vid Sollefteå sjukhus samt för äldreboenden inom Sollefteå kommun. Lokala samrådsgrupper: Samrådsgrupperna är informella organ för dialog och idéutbyte med primärkommunernas företrädare. I grupperna ingår såväl politiker som tjänstemän. Det finns en grupp per sjukhusförvaltning, en med kommunerna i Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösand, en med Sollefteå och Kramfors kommuner och en med Örnsköldsviks kommun. I Örnsköldsvik kallas gruppen för Polsam (politisk samverkan), men syftet är detsamma. Strategisk ledningssamverkan (Stratsam):Uppgiften för gruppen är att skapa förutsättningar för samverkan. För närvarande finns en sådan grupp i Örnsköldsvik som består av sjukhusdirektören, primärvårdsdirektören, berörda förvaltningschefer inom kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa. Motsvarande gruppering finns kring Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand (ej arbetsförmedling, försäkringskassa), med samverkan med fyra kommuner; Sundsvall, Härnösand, Timrå och Ånge. Operativ ledningssamverkan (Opsam):Uppgiften för gruppen är att bygga nätverk kring problem och målgrupper samt initiera, driva och utvärdera konkreta samverkansaktiviteter. I Örnsköldsviks kommun finns tre samverkansgrupper: barn och ungdomar, mitt-i-livet samt äldre, bestående av verksamhetscheferna/motsvarande. Kring länssjukhuset Sundsvall-Härnösand finns en övergripande samrådsgrupp på divisions/verksamhetsnivå där sjukhuset företräds av divisionschefer, chefläkare och vårdutvecklare, primärvården av chefläkare och vårdutvecklare och kommunerna av verksamhetschefer inom vård och omsorg samt medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Samverkan genom avtal: LVN och kommunerna samverkar kring ungdomsmottagningarna. Genom projektmedel från samordningsförbunden innefattar ungdomsmottagningarna i Örnsköldsvik och Sundsvall även psykosociala frågor och samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Modellen är hämtad från motsvarande verksamhet i Umeå. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 39

40 Verksamhetsnivå För respektive kommun, Sundsvall, Härnösand, Timrå och Ånge, finns lokala samverkansgrupper med företrädare för sluten vård, primärvård och kommunen. Flera olika professioner är representerade i grupperna; läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, biståndshandläggare etc. I Sollefteå och Örnsköldsviks finns flera samverkansgrupper med olika yrkesprofessioner inom sjukhus, primärvård och kommun. Samordnad vårdplanering kring utskrivningsklara patienter sker genom den webbaserade lösningen Prator. Samverkan med organisationer Norrbotten Länshandikappråd och länspensionärsråd Länshandikapprådet är ett samråds-, kontakt- och informationsorgan mellan landstinget, handikapprörelsens länsavdelningar, kommunerna och statliga länsmyndigheter. Länspensionärsrådet fungerar på samma sätt för pensionärernas organisationer och landstinget. Landstingsstyrelsens vice ordförande har för närvarande ordföranderollen i båda råden. Sekretariatsfunktion tillhandahålls inom hälso- och sjukvårdsenheten. Råden sammanträder minst fyra gånger per kalenderår, varav en gång i anslutning till landstingets budgetbehandling. Patientråd Inom samtliga sjukvårdsområden finns patientråd med representer från olika patientföreningar och företrädare från slutenvården och primärvården. I patientrådet vid Sunderby sjukhus och sjukvårdsområdet Gällivare/Kiruna finns pensionärsorganisationer representerade. Patientråden vid sjukhusen i Piteå älvdal och Kalix kommer under innevarande år att utökas med representanter från pensionärsorganisationerna. Vid behov kan även andra företrädare bjudas in, t ex Apoteket. Patientråden sammanträder mellan två till fyra gånger per år och leds av platschefen inom respektive sjukvårdsområde. Respektive specialitet/klinik har dessutom direktkontakt med sin patientorganisation. Västerbotten Handikapprörelse och länspensionärsråd Hälso- och sjukvårdsutskottets presidium träffar Handikappföreningarnas samabetsorganisation, (HSO) två gånger per år för information och samråd. Fyra gånger per år träffar också verksamhetsområdescheferna för handkapp och närsjukvården företrädare för handikapprörelsen. Landstingspartiernas gruppledare träffar pensionärernas organisationer fyra gånger per år för information och samråd. Patientorganisationer Samverkan med ett flertal patientorganisationer sker på såväl politisk som verksamhetsnivå. Västernorrland Samverkan med brukarorganisationer HälsoSamY och länspensionärsrådet leds av politiker för samverkan på en länsövergripande nivå och med ett längre tidsperspektiv. På verksamhetsnivå finns 40 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

41 därtill ett antal samverkansorgan där verksamhetsledningen bjuder in handikapprörelsen, patientföreningar, lokalföreningar. Dessutom sker samarbete mellan patientföreningar samt verksamhetsledningar och olika yrkeskategorier inom olika verksamheter. Länspensionärsråd Länspensionärsrådet, vilket bildades i mitten av 1970-talet, är ett rådgivande organ till landstingsstyrelsen. Ordförande i länspensionärsrådet är landstingsstyrelsens ordförande. HälsoSamY Ett sakkunnigorgan till hälso- och sjukvårdsdelegationen (HSD) finns etablerat sedan Ordförande i HSD är tillika ordförande i HälsoSamY. Arbetssättet var i fokus för hjälpmedelsinstitutets utvecklingsprojekt Samverkan med universitet/högskolor Verksamhetsförlagd utbildning och praktik i norra Sverige Norrlandstingens FoUU-råd har tagit fram ett nytt regionalt avtal om verksamhetsförlagd utbildning och praktik. Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2008 och är tecknat mellan norrlandstingens regionförbund och tre universitet i norra Sverige. Avtalet omfattar studerande inom logoped-, sjuksköterske-, röntgensjuksköterske-, sjukgymnast-, arbetsterapeut-, barnmorske-, biomedicinsk analytiker-, psykiatrisk omvårdnad och tandhygienistprogrammen samt specialistutbildning för sjuksköterskor. Syftet med detta avtal är att kunna erbjuda studerande från de tre universiteten i norra sjukvårdsregionen verksamhetsförlagd utbildning (VFU) av hög kvalitet inom de fyra norrlandstingen. Norrbotten Genom enskilda forskningsprojekt och forskargrupper finns nationell och, i viss mån, internationell universitetssamverkan på forskarnivå. Mellan landstinget och de två universiteten Luleå tekniska universitet och Umeå universitet finns både formaliserade och mer lösa samverkansstrukturer på olika nivåer i organisationen. Att en representant från vardera universitetet ingår i landstinget vetenskapliga råd är ett exempel på en konkret samverkansaktiviteter inom FoU. Samverkan med Luleå tekniska universitet Formaliserad samverkan på ledningsnivå sker mellan landstingsdirektör och rektor samt mellan landstingets personalenhet och institutionen för hälsovetenskap. Det sker också samverkan mellan FoU-ledaren och prefekten för institutionen för hälsovetenskap i frågor som rör forskar- och forskningsrelaterad utbildning. Gemensamma utbildningsinsatser pågår under vinjetten Lust att forska, landsting och universitet i samverkan. Ett annat exempel är samverkan genom centrumbildning inom E-hälsaområdet. Samverkan med Umeå universitet Formaliserad samverkan med medicinska fakulteten sker när det gäller planeringen av den regionaliserade läkarutbildningen. Samverkan är etablerad mellan nyckelpersoner och grupper på fakultetsnivå och institutionsnivå och nyckelpersoner och olika gruppkonstellationer från landstinget. Samverkan sker också med institutionen för omvårdnad och på institutionsnivå genom landstingsfinansierade lektorat, med delat handledarskap. Andra exempel på samverkan är den mellan medicinska fakulteten och FoU-enheten som ger en återkommande introduktionskurs inför forskarutbildning, 15p, på distans genom universitetet samt samverkan i forskningsprogrammen MONICA, GE- NOS och i gemensamma forskningsprojekt, VISARE NORR. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 41

42 Västerbotten Samverkan är organiserad på tre nivåer; ledningsnivå, verksamhetsnivå och basenhets/institutionsnivån. På ledningsnivån fattas beslut rörande budget, verksamhetsplan och bokslut för samverkan samt andra samverkansfrågor av strategisk art. På verksamhetsnivån bereds strategier, budget och årsberättelse för ALF- och TUA-samverkan samt för samverkan inom kunskapsområdena omvårdnad och rehabilitering. Dessutom genomförs utlysning av centralt sökbara ALF- (inkl de medel som är sökbara för hela regionen) och TUA-medel, organiseras vetenskaplig bedömning av dessa ansökningar och bereds förslag till beslut om fördelning. På basenhetsnivån sker en dialog mellan basenhetschef och prefekt eller dennes företrädare rörande hur den kliniska forskningen ska bedrivas på basenheten. Här planeras projekt, samråds och beslutas på fastslagna grunder om hur den ALF-resurs, som basenheten disponerar grundat på prestation under de tre närmast föregående åren, ska fördelas, och här löses också frågor om forskningshandledning. Västernorrland Mittuniversitetet och Umeå universitet FoU-centrum har samarbete med Mittuniversitetet samt ett flertal andra universitet. På länsnivå i Västernorrland finns sedan många år ett samarbete med Mittuniversitetet (främst institutionen för Hälsovetenskap IHV) i fråga om gemensamma forskningsprojekt, VFU och undervisningsutbyte (samt även via kliniskt träningscentrum KTC på länets tre sjukhus). I samarbete med Umeå universitet pågår planering för den utlokaliserade läkarutbildningen. Många gemensamma ansökningar om medel från olika forskningsråd har genomförts och är under behandling. Till detta har man tre personer inom FoU-verksamheten som kontinuerligt bistår IHV med undervisning och handledningsresurser. Dessutom är en docent i omvårdnad knuten till FoU-centrum som FoU-handledare på deltid. Särskild tandvård Den särskilda tandvården består av tre delar; uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård och tandvård som ett led i sjukdomsbehandling under en begränsad tid. Den uppsökande verksamheten vänder sig till personer med ett stort behov av vård och omsorg, personer som omfattas av LSS samt psykiskt långtidssjuka. Personer som omfattas av uppsökande verksamhet har också rätt till nödvändig tandvård. Uppsökande verksamhet upphandlas och bedrivs enligt avtal med en eller flera vårdgivare. För patienter med tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid kommer initiativet till den odontologiska behandlingen från läkare som remitterat patienten till tandvården för undersökning, utredning och eventuell behandling innan, i samband med eller efter att olika medicinska ingrepp ska utföras. För nödvändig tandvård och tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling kan patienten vända sig till valfri vårdgivare. Norrbotten patienter behandlades under 2008 för nödvändig tandvård och tandvård som ett led i sjukdomsbehandling till en kostnad av 19,8 mkr. För närvarande har folktandvården uppdraget att bedriva uppsökande verksamhet i Norrbotten. Under 2008 beviljades munhälsobedömningar till 42 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

43 en kostnad av 2,7 mkr. Knappt tio procent av de äldre i eget boende svarar ja på erbjudandet om uppsök i hemmet. Ärenden rörande nödvändig tandvård ska förhandsbedömas av behandlingstandläkare om den planerade behandlingskostnaden beräknas uppgå till kr eller mer. All tandvård som ett led i en kortare sjukdomsbehandling ska förhandsbedömas. Kostnaden för särskild tandvård uppgick till 22,5 mkr för Ca ärenden per år förhandsbedöms av två bedömningstandläkare (0,60 tjänst). De har hjälp med vissa av bedömningarna av en enhetschef vid vuxenpsykiatrin. Det administrativa stödet är organiserat inom hälso- och sjukvårdsenheten (1,1 tjänst). Vid administrativ service behandlar ekonomiassistenter (1,0 tjänst) ca fakturor från folktandvården, privattandvården samt käk- och munsjukdomar vid Sunderby sjukhus. De sköter även inregistrering av intygsunderlag. Som stöd för handläggningen av fakturor och ärenden i anslutning till tandvård används olika applikationer framtagna av länsteknik (TVÄR, TUR, NTV). Västerbotten Den uppsökande tandvården upphandlas av landstinget och folktandvården och är leverantör i samtliga kommuner. I Umeå finns även några privata aktörer. I Västerbotten finns cirka personer berättigade till uppsökande munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Cirka av dessa har tackat nej. Cirka (90 % av dem som tackat ja), varav 2/3 delar var kvinnor, har fått munhälsobedömning utförd, övriga har inte kunnat nås. Västerbotten har en av de bästa täckningsgraderna i Sverige. Personer som erbjuds munhälsobedömning har också möjlighet att få nödvändig tandvård utförd inom den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Det är inget krav att personen ifråga har erhållit en munhälsobedömning för att få den nödvändiga tandvården utförd. Till nödvändig tandvård räknas sådan tandvård som behövs för att tillgodogöra sig föda och behandla smärta och obehag. Antalet och andelen individer där nödvändig tandvård har utförts har ökat men verkar ha stabiliseras de senaste fyra åren. Västernorrland Landstingets tandvårdsstöd för uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård och tandvård som led i sjukdomsbehandling är organiserat i en beställarenhet för tandvård. Organisatoriskt finns enheten på ledningsstaben hälso- och sjukvård och består av bedömningstandläkare (0,5 tjänst), administrativ samordnare (0,2 tjänst) samt assistenttjänst (1,5 tjänster). Den uppsökande tandvården upphandlas av landstinget. Folktandvården är leverantör av tjänsten i alla länets kommuner. Antal uppsök uppgick till under år Som administrativt datorstöd används T99. Just nu utvecklas systemet för funktionen att centralt kunna sköta utskriften av tandvårdskort samt att få ett mer samlat grepp om behovsgruppen och bättre kontroll att erbjudande sker till medborgare i behov av nödvändig tandvård. Årlig kontakt sker med den kommunala sektorn. Tjänst köps av folktandvårdsförvaltningen för rullande utbildning av kommunens vårdpersonal. Regional samordning sker inom landstingets tandvårdsstöd med liknande råd och anvisningar till tandvården. Beställarkonferenser med regionens bedömningstandläkare och administratörer äger rum två gånger per år. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 43

44 Tillgänglig vård vårdgaranti Norrbotten En utredare/väntetidssamordnare (0,25 tjänst) inom hälso- och sjukvårdsenheten arbetar landstingsövergripande med uppdrag att aktivt ge stöd till sjukvårdsdivisionerna i deras arbete för att långsiktigt erbjuda tillgänglig vård till patienter inom specialiserad vård. Primärvården har en egen väntetidssamordnare som ansvarar för vårdcentralernas tillgänglighet och den nationella inrapporteringen. Arbetet fokuseras på att tydligare förankra betydelsen av god tillgänglighet och att uppfylla vårdgarantin för att behålla och öka patienternas förtroende för hälso- och sjukvården. Väntetidssamordnaren inom hälso- och sjukvårdsenheten ska också kontinuerligt och aktivt följa upp och rapportera tillgängligheten inom landstinget och vid behov lämna förslag till åtgärder för att åstadkomma förbättringar. Alla sjukvårdsdivisioner har en representant inom sin stab som arbetar med tillgänglighet och vårdgaranti inom den egna divisionen samt samarbetar med väntetidssamordnaren. Divisionerna följer själva tillgängligheten inom sina verksamheter. Landstinget rapporterar varje månad uppgifter till den nationella väntetidsdatabasen. Utvecklingsarbete pågår för att kunna redovisa könsuppdelad statistik samt statistik fördelat på intervaller. Arbete pågår även för att införa automatiserad rapportering (för den specialiserade vården), s k filöverföring, för att frångå manuell registrering. Västerbotten Landstingets väntetidssamordnare, tillika kontaktperson för vårdgarantin mot SKL, har ett landstingsövergripande uppdrag gentemot både primärvård och sjukhusens specialiserade vård. I uppdraget ingår bl a ansvar för att fungerande rutiner och regelverk, både nationella fastställda av SKL och landstingsinterna, är kända och följs i rapporteringsorganisationen. VLL har valt en centraliserad form för inrapportering till nationella väntetidsdatabasen, orsaken till detta är framför allt för att bättre kunna kvalitetssäkra data. Vid varje rapporterande enhet finns en lokal rapportör som tar fram och vidimerar uppgifter (rapporter via Diver) för vidarebefordran till väntetidssamordnaren som månatligen överför uppgifterna till nationella väntetidsdatabasen samt sammanställer analysmaterial till respektive verksamhetsområdeschef och material för öppen publicering på landstingets webbplats. De månatliga rapporterna tas upp och diskuteras inom respektive verksamhetsområde. I väntetidsamordnarens ansvar ingår även att medverka i utveckling, samt bevaka och tillvarata den information som utformas i SKL:s nätverk för tillgänglighet. Västernorrland För att förbättra tillgängligheten i landstingets verksamheter bedrivs arbetet på flera nivåer. Centralt har medel fördelats i början av året efter ansökningar från förvaltningarna. Landstingets förändringsarbete sker i huvudsak i ordinarie verksamhet med respektive förvaltning som ansvarig för genomförandet. Det ekonomiska ansvaret för vårdgarantipatienter som erhåller vård utanför länet ligger på respektive klinik och förvaltning. Ingen central lotsfunktion eller budget finns för detta. Centralt finns en tjänst som kontaktperson (0,3 tjänst) mot SKL och samtidigt intern specialist på vårdgaranti- och valfrihetsfrågor. 44 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

45 För utveckling/uppgradering av datasystem för att klara väntetidsredovisningen i den nationella databasen samt utbildning av dem som redovisar i verksamheten köps 0,5 tjänst. Inom sjukhusen finns också väntetidsamordnare för att stödja klinikerna och olika stödstrukturer finns uppbyggda. Inom primärvården används styrtavlan för att följa upp tillgängligheten. Utvecklings- och förbättringsarbete Landstingen bedriver ett systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete inom samtliga verksamhetsområden i ordinarie linjeorganisation. Centralt inom varje landsting finns resurser som bidrar till stöd och ledning av det strategiska utvecklingsarbetet. Norrbotten Verksamheterna inom hälso- och sjukvården och tandvården ska som utvecklingsstrategi tillämpa ett uthålligt kunskapsbaserat, systematiskt förbättringsarbete för att, ur ett patientperspektiv, förbättra resultaten och använda resurserna effektivt. Öppna jämförelser och medicinska kvalitetsregister ska nyttjas systematiskt i förbättringsarbetet. För att nå målet om en god vård ska landstinget aktivt medverka i framtagandet av nationella riktlinjer samt i systematisk form införa nya medicinska metoder. Ett sammanhållet ledningssystem för att upprätthålla god kvalitet och patientsäkerhet ska utgå från Socialstyrelsens föreskrifter och även beakta andra viktiga källor inom aktuellt område. I takt med att verksamheten utvecklas behöver även stödsystemen förbättras. Särskilt angeläget är det att det är de förändrade behoven inom hälso- och sjukvården som styr utvecklingen av IT-stödet till verksamheterna. Fortsatta insatser ska göras för att skapa en infrastruktur för ökat nyttjande av distansöverbryggande teknik som ger grund för att utveckla IT-stödet till verksamheterna. IT-utvecklingen i landstinget ska beakta den nationella IT-strategin och nyttja de investeringar som gjorts i länsnätet Lumiora via IT Norrbotten. Organisation och resurser Hälso- och sjukvårdsenheten bidrar till ledning och styrning av landstingets samlade verksamhet så att de övergripande målen nås till gagn för patienterna. Det sker genom att verka i ett strategiskt perspektiv i förhållande till landstingets ledning. Enheten ska driva på och stödja verksamheterna och de enskilda medarbetarna i utvecklings- och förbättringsarbete, stödja metod- och kunskapsuppbyggnad samt medverka till att landstingets ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet utvecklas och införs i verksamheterna. Enhetens resurser ska samordnas med övriga befintliga resurser inom landstinget. I förhållande till divisionerna och deras verksamheter finns former för samarbete så att samordningen av pågående utvecklingsinsatser understöds och underlättas. En verksamhetsutvecklare (1,0 tjänst), placerad inom hälso- och sjukvårdsenheten, har ett strategiskt länsövergripande förbättrings- och utvecklingsuppdrag. Ett nära samarbete finns etablerat med divisionsstabernas verksamhetsutvecklare (6,0 tjänster). Verksamheterna har uppdrag att bedriva ett systematiskt kunskapsbaserat förbättrings- och utvecklingsarbete integrerat i den dagliga verksamheten. Folktandvården har en samhällsodontologisk enhet för utvecklings- och förbättringsarbete. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 45

46 Västerbotten Organisation och resurser Inom samtliga verksamhetsområden bedrivs systematiska utvecklingsarbeten. Landstingets stödresurs för detta heter Memeologen, vilken utgör en basenhet inom staben för verksamhetsledning. Memeologen är bemannad med 7,0 heltidstjänster fördelat på tio medarbetare. Tillsammans med verksamhetsområdescheferna har uppdraget Livskraftig organisation utformats. Det innebär att utveckla en struktur och organisation där kontinuerlig och systematisk förändring är baserat på lärande och innovation och inbyggt i ett systematiskt arbetssätt. Angreppssättet bygger på s k förbättringskunskap och inkluderar utveckling av ledarskap, förändringsmetodik, ökat medarbetarskap, mångdimensionell uppföljning, processorientering, systemförståelse m m. Process- och förbättringsstöd ges till en stor mängd utvecklingsarbeten i landstinget t ex sjukskrivningsprocessen, centrumbildningar, patientsäkerhet och läkemedel. Vidare deltar enheten med förbättringskunskap i vårdutbildningarna. Detta omfattar ST-läkare, sjuksköterske-, undersköterske- och arbetsterapiutbildningarna. Arbetet sker i samverkan med Umeå Universitet och omfattar både studenter och lärare. Man har också externa uppdrag från kommuner, andra landsting och privata vårdgivare. Memeologen representerar VLL i nationella ansatser (SKL, SoS m m) och för närvarande genomförs ett nationellt utvecklingsarbete där SKL och NUS samverkar. Arbetet kallas Bättre flyt i opererande verksamhet. Vidare är Memeologen VLL:s representant i ett tvärvetenskapligt forskningsarbete där landstinget samverkar med Umeå Universitet, Karolinska Institutet och Luleå Tekniska Universitet. Forskningsansatsen är inom Vinnvårds ram och syftet är att bl a studera utvecklingsarbetets angreppssätt, hur det är uppbyggt och vilka effekter det ger. Västernorrland Organisation och resurser Ledningsstaben Utveckling, som bildades hösten 2008, utgör en ny stabsavdelning till landstingsdirektören. För närvarande bemannas enheten av utvecklingschef, utredare och chefscontroller (3,0 tjänster). Ledningsstaben Primärvård består av två vårdutvecklare och en chefläkare som ansvarar för utvecklings- och förbättringsarbetet i styrkortets patient- /medborgar- och processperspektiv. Personal- och ekonomichefen ansvarar för medarbetare- och ekonomiperspektivet. Verksamhetschefen har ansvar i utvecklings- och förbättringsarbetet för samtliga fyra styrkortsperspektiv i den egna verksamheten. Primärvårdens styrtavla används för uppföljning. Vid samtliga sjukhus driver sjukhusdirektören med ledningsgrupp det systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete på den strategiska nivån. Förbättringsarbetet sker i linjen med linjecheferna som ansvariga. Olika stödfunktioner/resurser finns till deras förfogande. Vid avdelning för vård- och verksamhetsutveckling vid Sundsvalls sjukhus finns 7,0 vårdutvecklare. Tjänsteköp sker från primärvårdens utvecklingsenhet. Ett stort forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs på klinikerna. Inom ramen för förbättringsakademin pågår processledarutbildning Six sigma. Vid Sollefteå sjukhus är stabssamordnare, personal- och ekonomichef samt chefläkare som stödfunktioner. Inom kansliet finns två vårdutvecklare, IT-sam- 46 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

47 ordnare, ekonomicontroller, informatör/miljösamordnare samt hygiensjuksköterska. Inom i verksamheterna finns tre vårdutvecklare. Inom Örnsköldsviks sjukhus finns stabsfunktionerna vårdutvecklingschef, ekonomichef, personalchef, chefsläkare som stödresurser. Dessutom finns vårdutvecklare (3,0 tjänster), systemförvaltare (0,5 tjänst) hygiensjuksköterska (0,5 tjänst) samt projektanställda personer. För närvarande pågår en utveckling av denna struktur. Öppna jämförelser Norrbotten I Norrbotten finns en tydlig ambition att de resultat som publiceras i samband med öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården ska omsättas och hanteras i ordinarie linjeorganisation. Verksamheterna bedriver olika utvecklings- och förbättringsarbeten tillsammans med annan likvärdig information från t ex kvalitetsregister och andra informationskällor av liknande karaktär. På nationell nivå representeras landstinget, dels i styrgruppen av landstingsdirektören, och dels i kontaktpersonsgruppen av central controller från landstingsdirektörens stab. Lokalt finns en arbetsgrupp som representeras av landstingets nationella kontaktperson samt en representant från respektive division. Nationell information om öppna jämförelser sprids via kontaktpersonen till den lokala arbetsgruppen som omsätter informationen inom respektive division. I samband med publiceringen av öppna jämförelser som sker varje höst hålls en presskonferens där media kan ta del av resultaten och få information av verksamhetsföreträdare från respektive verksamhetsområde. Då redovisas även de förbättringsarbeten som gjorts och som många gånger ligger till grund för de resultat som finns publicerade i den årliga rapporten. Information till politiker sker dels via landstingsdirektörens rapport till styrelsen och dels genom muntlig framställan av landstingsdirektör och controller ett antal gånger per år. Formerna för hur Norrbotten centralt ska hantera och analysera öppna jämförelser håller på att klarläggas och ska inom kort leda till ett analysarbete där 30 utvalda indikatorer från öppna jämförelser mer i detalj analyseras och utvärderas. Landstinget arbetar också strategiskt med att systematiskt föra in ett köns- och genusperspektiv i det utvecklings- och förbättringsarbete som rör indikatorarbetet inom öppna jämförelser. Västerbotten Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan uttalat att medicinska resultat successivt ska inarbetas i ordinarie uppföljnings- och planeringsprocesser. Det innebär att den mer traditionella uppföljningen och planeringen med ekonomi, produktion, personalfrågor etc kompletteras med resultatuppföljning och planering ur ett innehålls- och kvalitetsperspektiv. Det handlar om en process som ska utvecklas. Under 2008 har kontaktpersoner utsetts med uppdrag att analysera resultaten för sina respektive sjukdomsgrupper samt föreslå förbättringsinsatser. Det handlar om inomprofessionella bedömningar av medicinska resultat inom intensivvård, viss cancervård, mödra-, förlossnings- och nyföddhetsvård, diabetesvård, psykiatrisk vård, strokevård, hjärtsjukvård, ortopedisk vård samt njursjukvård. I huvudsak utgår dessa analyser från indikatorer som redovisas i olika medicinska kvalitetsregister. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 47

48 Andra indikatorer som är mer av systemkaraktär, som t ex åtgärdbar dödlighet, undvikbar slutenvård, läkemedelsanvändning ur ett patientsäkerhetsperspektiv m m, har analyserats på övergripande ledningsnivå. I styrelsens verksamhetsplan för 2009 har nya uppföljningsindikatorer som avspeglar medicinska resultat och patientsäkerhetsarbetet fastställts utifrån bl a öppna jämförelserapporterna och den nationella satsningen på patientsäkerhet. De nya indikatorerna innebär en angelägen förbättring av att kunna följa upp landstingets mål om trygg och säker vård. Vidare har i anvisningarna för basenheternas verksamhetsplanering under målet trygg och säker vård införts särskilda avsnitt/redovisning om enheternas planering för att förbättra medicinska resultat och patientsäkerheten. I och med detta lyfts från och med verksamhetsåret 2009 medicinska resultat och patientsäkerhetsfrågor mer tydligt in i ordinarie planerings- och uppföljningsprocesser. Kopplingen mellan de analyser som görs genom kontaktpersonerna och de analyser och förslag som utarbetas i den ordinarie planeringsprocessen (linjeorganisationen) kommer att utvecklas. Det är angeläget att poängtera att detta är en interaktiv process mellan verksamhet och ledning. Den under patientsäkerhetsavsnittet beskrivna kvalitets- och patientsäkerhetsgruppen utgör samordningsgrupp gentemot landstingets ledningsgrupp för beredning av medicinska kvalitetsfrågor. Västernorrland Mottagarorganisationen är organiserad genom ledningsstaben hälso- och sjukvård. På nationell nivå följer landstingsdirektör och hälso- och sjukvårdsdirektör arbetet liksom en utsedd kontaktperson som deltar i SKL:s möten. Det länsövergripande arbetet utgår från ledningsstaben hälso- och sjukvård som gör årliga analyser av resultaten. Fokusområden och strategiska indikatorer med förbättringspotential väljs ut och förbättringsarbeten följs upp i samarbete med förvaltningarna och korreleras då med andra aktiviteter inom respektive område inom landstinget, t ex programarbeten eller nationella riktlinjer. Avstämning mot konceptet God vård och programarbetenas mål görs. Modell för återföring avseende kvalitetsregister och öppna jämförelser är under framtagande. I nuläget ställs frågor i delårs- och bokslutsrapporter. Verksamhetscheferna ansvarar för att klinikens resultat analyseras och följs upp med stöd från olika resurspersoner. För landstingets deltagare i utbildningen Mäta för att leda har analysen av resultat i öppna jämförelser varit ett centralt tema i arbetet med att öka kunskapen om vilka mått som är av strategiskt värde i ett förbättringsarbete. Återföring till politiken sker via rapportering i landstingsstyrelsen. 48 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

49 Bilagor Bilagor Primärvård Primärvård Verksamhet Norrbotten LäkarmottagnDsk.m Slutenvård Jour Arb.ter. Sjukgymn MVC BVC Ungd.mott Kur/psyk RöntgenLab FotvårdLjusbeh. Sjukv.rådg Arjeplog kommun Arjeplogs vårdcentral X X X X X X X X X X X X X X X Arvidsjaurs kommun Arvidsjaurs vårdcentral X X X X X X X X X X X X X X X Bodens kommun X Björknäs vårdcentral X X X X X X X X X X X* X Erikslunds vårdcentral X X X X X X X X X X X Harads vårdcentral X X X X X X X X X X X Vårdcentralen Sanden X X X X X X X X X X X Gällivare kommun X Malmbergets vårdcentral X X X X X X X X X X X Vårdcentralen Forsen X X X X X X X X X X X* X Haparanda kommun Haparanda vårdcentral X X X X X X X X X X X X X X X Jokkmokks kommun Jokkmokks vårdcentral X X X X X X X X X X X X X X X Kalix kommun X Kalix vårdcentral X X X X X X X X X X X* X Grytnäs vårdcentral X X X X X X X X X X X Kiruna kommun X Malmens vårdcentral X X X X X X X X X X X X Granitens vårdcentral X X X X X X X X X X X X* X Vittangi vårdcentral X X X X X X X X X X X Luleå kommun X Björkskatans vårdcentral X X X X X X X X X X X* X Bergnäsets vårdcentral X X X X X X X X X X Gammelstads vårdcentral X X X X X X X X X X X Hertsö vårdcentral X X X X X X X X X X X Mjölkuddens vårdcentral X X X X X X X X X X Porsö vårdcentral X X X X X X X X X X Råneå vårdcentral X X X X X X X X X X Stadsvikens vårdcentral X X X X X X X X X X Örnäsets vårdcentral X X X X X X X X X X X Pajala kommun Pajala vårdcentral X X X X X X X X X X X X X X X Piteå kommun X Furunäsets vårdcentral X X X X X X X X X X X* X Hortlax vårdcentral X X X X X X X X X X X Norrfjärdens vårdcentral X X X X X X X X X X X Piteå vårdcentral X X X X X X X X X X X Öjebyns vårdcentral X X X X X X X X X X X Älvsbyns kommun Älvsbyns vårdcentral X X X X X X X X X X X X X Överkalix kommun Överkalix vårdcentral X X X X X X X X X X X X X X Övertorneå kommun Övertorneå vårdcentral X X X X X X X X X X X X X X X Kommentar NLL: * Det finns ljusbehandling i alla kommuner, men inte på alla vårdcentraler. Alla kommunens vårdcentraler har dock tillgång till ljusbehandling vid den vårdcentral där detta finns. Privata etableringar? 13 allmänläkare och 68 sjg Hälso- och sjukvård i Region Norrland 49

50 Bilagor Primärvård Västerbotten Verksamhet LäkarmottagnDistr.sk.mSlutenvård Jourverks. Arb.ter. Sjukgymn MVC BVC Ungd.mott Kurator/psykolog RöntgenLab FotvårdLjusbeh. Sjukv.rådg Skellefteå kommun Heimdall HC X X X Tjköp X Tjköp X X X x X Erikslid HC X X X Tjköp X Tjköp X X x X Boliden HC X X X Tjköp X Tjköp X X x X Anderstorp HC - ej svar X X X Tjköp X Tjköp X Familjec. X x X Burträsk HC - ej svar X X X Tjköp X Tjköp X X x X Morö-Backe HC X X X Tjköp X Tjköp X X X X Kåge HC (filial) Byske HC X X X Tjköp X Tjköp X Familjec. X x X Skelleftehamn HC X X X Tjköp X Tjköp X X X X Bureå HC X X X Tjköp X Tjköp X X X X Lövånger HC X X X Tjköp X X X X X Hälsogemskapen Jörn X X X X X X X X X Lycksele kommun Stenbergska HC X X X X X X X X X X X X Norsjö Kommun Norsjö HC X X X X X X X X X X Malå kommun Malå HC X X X X X X X X X X X X Vilhelmina kommun Vilhelmina HC X X X X X X X X X X X X X Dorotea kommun X X X X X X X X X X X X X X Dorotea HC Åsele kommun X X X X X X X X X X X X X X Åsele HC Storuman kommun Storuman sjukstuga X X X X X X X X X X X X Köp X X Tärnaby sjukstuga X X X X X X X X X X X Köp X X Sorsele kommun Sorsele HC - ej svar X X X X X X X X X X X Umeå kommun Backen HC X X X X X X X X X X Ersboda HC X X X X X X X Familjec. X X X Mariehem HC X X X X X X X X X Teg HC X X X X X X X X X X Böleäng HC X X X X X X X X X X Dragonen HC - ej svar X Ålidhem HC - ej svar X X X X X X X X X X Sävar HC X X X X X X X X X X X City-mottagningen Hörnefors HC - ej svar X X X X X X X Familjec. X Holmsund HC X X X X X X X X X X Vännas kommun Vännas HC X X X X X X X X x X X Vindelns kommun Vindeln HC X X X X X X X X X X Bjurholms kommun Bjurholm HC X X X X X X X X X Normaling kommun Nordmaling HC X X X X X X X X X X Robertsfors kommun Robertsfors HC X X X X X X X X X X Kommentarer VLL Till Mariehems HC är Centrum mot våld kopplad! Till Sävar HC är Ungdomsmottagningen i Umeå kopplad! Till Heimdalls HC är Ungdomshälsan kopplad! MVC Bjurholm sker i Vännäs MVC Lövånger sker i Bureå MVC Hälsogemenskapen Jörn drivs i egen regi Boliden HC svarar för arbetsterapeuter till Hälsogemskapen i Jörn OBS! Vad menas egentligen med begreppen jourverksamhet + sjukvårdsrådgivning? Ambulansverksamhet: Stationära: Norsjö, Malå, Sorsele, Tärnaby, Storuman, Vilhelmina, Åsele, Dorotea Satelit: Robertsfors, Vännäs, Nordmaling 50 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

51 Bilagor Primärvård Västernorrland Verksamhet LäkarmottagnDistr.sk.mSlutenvård Jourverks. Arb.ter. Sjukgymn MVC BVC Ungd.mott Kurator/psykolog RöntgenLab FotvårdLjusbeh. Sjukv.rådg Örnsköldviks kommun X X X X Bredbyns VC X X X X X X X X Bjästa VC X X X X X X X X Ankaret X X X X X X X X Själevads VC X X X X X X X X Domsjö VC X X X X X X X X Husum/Tre-sjö VC X X X X X X X X Vikens VC X X X X X X X X Sollefteå kommun X X X X Kramfors VC X X X X X X X X Höga Kusten VC X X X X X X X X Nyland VC X X X X X X X X Skärvsta VC X X X X X X X X Centrum VC X X X X X X X X Långsele VC X X X X X X X X Västra VC X X X X X X X X Sundsvalls kommun X X X X Ånge VC X X X X X X X X X Fränsta VC X X X X X X X X Stöde VC X X X X X X X X Matfors VC X X X X X X X X Nacksta VC X X X X X X X X Granlo VC X X X X X X X X Granloholm VC X X X X X X X X Centrum VC X X X X X X X X Skönsmon VC X X X X X X X X Njurunda VC X X X X X X X X Gilleberget VC X X X X X X X X Bosvedjan VC X X X X X X X X Ljustadalen VC X X X X X X X X Alnö VC X X X X X X X X Liden VC X X X X X X X X Timrå VC X X X X X X X X Söråker VC X X X X X X X X Blåsippan VC X X X X X X X X Sundet VC X X X X X X X X Kronholmen VC X X X X X X X X Privat praktiker Hälso- och sjukvård i Region Norrland 51

52 Bilagor Primärvård Primärvård Norrbotten Prestation - (antal genomförda) Läkarbesök*Sjukv.beh. **SlutenvårdJourverks. Hembesök Hemsjukvårdsbesök Arb.terapi Sjukgymn MVC BVC ***Röntgen****Lab *****Sjukv.rådg Arjeplog kommun Arjeplogs vårdcentral us Arvidsjaurs kommun Arvidsjaurs vårdcentral Bodens kommun 924 Björknäs vårdcentral ****** Erikslunds vårdcentral Harads vårdcentral Vårdcentralen Sanden ? Gällivare kommun 4095 Malmbergets vårdcentral Vårdcentralen Forsen Haparanda kommun Haparanda vårdcentral Jokkmokks kommun Jokkmokks vårdcentral Kalix kommun Kalix vårdcentral Grytnäs vårdcentral Kiruna kommun Malmens vårdcentral ? Granitens vårdcentral ? Vittangi vårdcentral us Luleå kommun Björkskatans vårdcentral Bergnäsets vårdcentral Gammelstads vårdcentral Hertsö vårdcentral Mjölkuddens vårdcentral Porsö vårdcentral Råneå vårdcentral Stadsvikens vårdcentral Örnäsets vårdcentral Pajala kommun Pajala vårdcentral Piteå kommun Furunäsets vårdcentral Hortlax vårdcentral us Norrfjärdens vårdcentral Piteå vårdcentral Öjebyns vårdcentral Älvsbyns kommun Älvsbyns vårdcentral jour piteå ? Överkalix kommun Överkalix vårdcentral Övertorneå kommun Övertorneå vårdcentral Summa NLL: Kommentar NLL: Privata etableringar? 13 allmänläkare och 68 sjg Läkarbesök är samtliga ingen hänsyn har tagits till hembesök och hemsjukvård * sjuksköterskebesök exklusive hembesök och hemsjukvård ** antal vårddagar exkl. permission *** rapport med undersökningar per vc av Björn Eriksson **** Lab går det inte att få ut något som liknar tillförlitlig statistik, alla registerar inte detta och de görs på olika sätt ***** antal mottagna samtal för de som har Call Me per vårdcentral ****** Totalt för vc i Boden? Registreras i slutenvården. Har ställt frågan till verksamhetscheferna i Kiruna 52 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

53 Bilagor Primärvård Västerbotten Prestation - (antal genomförda) LäkarbesökSjukv.beh. Slutenvård Jourverks. Hembesök Hemsjukvårdsbesök Arb.terapi Sjukgymn MVC BVC Röntgen Lab Sjukv.rådg Skellefteå kommun Heimdall HC Erikslid HC Boliden HC Anderstorp HC Burträsk HC Morö-Backe HC Kåge HC (filial) Byske HC Skelleftehamn HC Bureå HC Lövånger HC Hälsogemskapen Jörn Lycksele kommun Stenbergska HC Norsjö Kommun Norsjö HC Malå kommun Malå HC Vilhelmina kommun Vilhelmina HC Dorotea kommun Dorotea HC Åsele kommun Åsele HC Storuman kommun Storuman sjukstuga Tärnaby sjukstuga Sorsele kommun Sorsele HC Umeå kommun Backen HC Ersboda HC Mariehem HC Teg HC Böleäng HC Dragonen HC - ej svar Ålidhem HC Sävar HC Sävar HC, ungd mott City-mottagningen Hörnefors HC Holmsund HC Vännas kommun Vännas HC Vindelns kommun Vindeln HC Bjurholms kommun Bjurholm HC Normaling kommun Nordmaling HC Robertsfors kommun Robertsfors HC Summa VLL: Kommentar VLL: Arbetsterapi och sjukgymnastik ingår i sjukvårdande behandling och utgör drför en varavpost. Prestationen för slutenvård utgörs av antalet vårddagar Hälso- och sjukvård i Region Norrland 53

54 Bilagor Primärvård Västernorrland Prestation - (antal genomförda) LäkarbesökSjukv.beh. Slutenvård Jourverks. Hembesök Hemsjukvårdsbesök Arb.terapi Sjukgymn MVC BVC Sjukvårdsrådgivning Lab Telefonkontakter Örnsköldviks kommun Bredbyns VC Bjästa VC Ankaret Själevads VC Domsjö VC Husum/Tre-sjö VC Vikens VC Sollefteå kommun Kramfors VC Höga Kusten VC Nyland VC Skärvsta VC Centrum VC Långsele VC Västra VC Sundsvalls kommun Ånge VC Fränsta VC Stöde VC Matfors VC Nacksta VC Granlo VC Granloholm VC Centrum VC Skönsmon VC Njurunda VC Gilleberget VC Bosvedjan VC Ljustadalen VC Alnö VC Liden VC Timrå VC Söråker VC Blåsippan VC Sundet VC Kronholmen VC PV-övergrip DLJ-Sundsvall Asylhälsovård MVC-UM HM Privat praktiker Tjänsteköp Sundsvalls kommun Övik PVJ mm SVR S-vall, H,sand, Östersund Summa LVN: Vårdkontakt per telefon. En kontakt per telefon mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient som inneburit utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad. Kontakten ska dokumenteras i journa och vara av den arten att den ersätter ett besök. 54 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

55 Bilagor Barn och ungdom: Allmän pediatrik, kirurgi, neonatologi, onkologi, ortopedi Barn och ungdom - verksamhet Allmän pediatrik Kirurgi Neonatologi Onkologi Ortopedi Öppenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Sjukhus S-byn X X X X X X X X X Piteå X Kalix X Kiruna X Gällivare X X X X X X X X X Umeå X X X X x x x X X Skellefteå X X X X x X X Lycksele X X X X Ö-vik X X X X X Sollefteå X X X X Sundsvall/H-sand X X X X X X X Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Ingen speciell barnkirurgi, Ingår i allmän pediatrik. Ingår i allmän pediatrik. ligger under vuxenkirurgin. Barnonkologi sköts på barnmottagningen. Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Ortopediska vårdplatser Kir vårdplatser för barn inom kirurgklin för barn inom kirurgklin, Lycksele, Lycksele, inom Kir/Ort, Skellefteå Kir/Ort klin, Skellefteå samt inom Barn- och ungdomsmedicin, samt Barn- och ungdomsklin, NUS NUS. Sundsvall och Ö-vik: Sollefteå: Neonatologipat Barnonkologi sköts på På barnmott i Hsand tas har ingen speciell mott för barnkir. transporteras till barnmottagningen. barnen omhand av Sollefteå: Barnkirurgi ingår i allm kir, barnkliniken, S-vall. barnläkare ej spec i ortopedi. ingen speciell barnkirurg, vårdas på de barnplatser finns tillgängliga på barnavd. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 55

56 Bilagor Barn och ungdom: Allmän pediatrik, kirurgi, neonatologi, onkologi, ortopedi Barn och ungdom - prestation Allmän pediatrik Kirurgi Neonatologi Onkologi Ortopedi Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Sjukhus S-byn Piteå Kalix Kiruna Gällivare Summa NLL: Umeå , , , Skellefteå 3, Lycksele Summa VLL: Ö-vik 3, * Sollefteå 1, ,6 90 2, Sundsvall/H-sand 4, , , , Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kiruna redovisas tillsammans med Gällivare (gemensam Lapplands Ingår i siffrorna för allmän pediatrik. Ingår i siffrorna för allmän pediatrik. Redovisas under allmän pediatrik. Siffran redovisas under allmän pediatrik. barnklinik). I Kalix ingår även barnpsykiatri. I siffrorna för allmän pediatrik ingår kirurgi, neonatologi, onkologi och ortopedi. Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Uppgifterna avser slutenvård på ortoped- Pga tidsbrist i datainsamlingen redovisas all somatisk pediatrik inom. Uppgifterna avser slutenvård på kirurgavdelning. avdelning. området allmän pediatrik. Som definition på pediatrik antas Ingen kassasektion finns för barnortopedi all vård som produceras inom ramen för Barn- och ungdoms- däför ingen ÖV-fångst. kliniken samt inom Barn- och ungdomspsykiatrin avseende psykiatri. I ovanstående redovisning ingår 328 dagvårdsbesök Sundsvall Sundsvall Övervägande delen av besök Barnonkologi sköts På barnmott i H-sand tas barnen Sollefteå: avser de barnpat som vårdats på barnplatser integrerade Uppgifter avser slutenvård på kirurgavdelning sker på barnmott. inom barnkliniken onkologi omhand av barnläkare ej spec i ortopedi på en ortopedavd. (ej barnavd) samt besök på kirurgmottagning Sollefteå Öppenvårdsläkarbesök redovisas kan ej särskiljas. Uppgifter avser slutenvård på barnklinik PAL spec i ortopedi. Läkarbesöken avser läkarbesök på barn- och ungdomsmottagningen för vuxna. under allm pediatrik. Integrerade vårdplatser på en ortopedavd och (barnmedicin). vårdas av barnsjuksköterskor. Sjukvårdande beh avser de besök till sjuksköterska samt dietist. Läkarbesök barn ortoped ingår i allm kir vuxen. 56 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

57 Bilagor Kvinnosjukvård: Gynekologi, obstetrik Kvinnosjukvård - verksamhet Gynekologi Obstetrik Öppenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Förlossn. Sjukhus S-byn X X X X X Piteå X X Kalix X X Kiruna X X Gällivare X X X X X Umeå X X X X X Skellefteå X X X X X Lycksele X X X X X Ö-vik X X X X X Sollefteå X X X X X Sundsvall/H-sand X X X X X Kommmentar NLL: Ingen jourverksamhet i Piteå, Kalix och Kiruna. Akuta patienter kan i viss mån hanteras via mottagningen dagtid. Kommentar VLL: Akut verksamhet vid alla tre sjukhusen dygnet runt. I Härnösand finns privat entreprenör med vårdavtal. I ovanstående redovisning ingår 550 dagvårdsbesök Kommmentar NLL: All BB/förlossningsvård koncentrerad till Gällivare och Sunderbyn. Kommentar VLL: Akut verksamhet vid alla tre sjukhusen dygnet runt. Sundsvall:Vårdhotell finns där nyblivna mammor vb vistas efter okomplicerad förlossning. Kvinnosjukvård - prestation Gynekologi Obstetrik Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Förlossn. Sjukhus S-byn 2, Piteå Kalix Kiruna Gällivare 2, Summa NLL: Umeå Skellefteå 812 Lycksele 384 Summa VLL: Ö-vik 3, , * 1589* 611 Sollefteå 3, , Sundsvall/H-sand 5, , Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar Hela kvinnosjukvården NLL: är en klinik varför medelvårdtid, läkarbesök och sjukvårdande behandlingar ej kan redovisas separat för gyn resp BB. Kommentar VLL: Kommmentar Hela NLL: kvinnosjukvår medelvårdtid, läkarbesök och sjukvårdande behandlingar ej kan redovisas separat för gyn resp BB (se gynekologi). Kommentar VLL: Sollefteå: slutenvårdsplatserna finns integrerade inom en allm.kir vårdavd. (4 vpl), Öppenvårdsläkarbesök sker på gyn mottagning. Ö-vik:Kvinnoklinikens akutbesök registreras i Alfa, bedöms vara ca 2 per dag, ca 750 under jourtid. Sollefteå: avser läkarbesök på BB/förl avd samt spec MVC läkarbesök. Sjukv beh avser barnmorskebesök och kuratorsbesök inom BB/Förl vård. Barnmorskemottagn. besök redovisas av primärvården ( MVC). 'Ö-vik: 1580 är 1191 läkarbesök- specialistmödravård och 389 ultraljud läkare. Ö-vik: 1589 är 900 bmskbesök- specialistmödravård och 689 ultraljud bmsk. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 57

58 Bilagor Kirurgi: Akutmottagning Operation, anestesi, IVA Akutmottagningar Akutmottagning - antal besök Sjukhus Urologi Ortopedi Medicin Lung Infektion Kirurgi Gynekologi ÖNH Ögon Barn Akutläkare Summa totalt: S-byn Piteå Kalix Kiruna Gällivare Summa NLL: Umeå Skellefteå Lycksele Summa VLL: Ö-vik * Sollefteå Sundsvall/H-sand Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Sunderbyn: Medicin inkl geriatrik/rehab, hud & reuma. ÖNH inkl Käkkirurgi. Tillkommer 614 besök till akutklinik (t ex smärtbeh.) Gällivare: Medicin inkl rehab. Vid samtliga sjukhus utom Sunderbyn finns s k IVAK-enheter. IVAK innebär en lokal- och bemanningsmässig samordning och integration av IVA, akutmottagning, ambulans och ev observationsplatser. Kommentar VLL: Kir/ort I Skellefteå och Lycksele är allt lagd på kir. Går ej att särredovisa. Akutmottagning finns ej i Härnösand Sollefteå: Under måndag till fredag har sjukhusets läkare på akutmott även jourcentralen för primärvården (ej lördag och söndag) * Örnsköldsvik: Kvinnoklinikens akutbesök reg i Alfa. Bedöms vara ca 2 om dagen ca 750 under jourtid. Operation, anestesi, IVA - verksamhet Operation Anestesi IVA Akut verks. Elektiv verks. Anestesi Thoraxansestesi IVA inkl. HIA Renodlad IVA (exkl. Renodlad HIA) HIA Neuro-IVA Sjukhus S-byn X X X X X Piteå X X X Kalix X X X Kiruna X X X X Gällivare X X X X Umeå X X X X X X X Skellefteå X X X X Lycksele X X X X Ö-vik X X X X Sollefteå X X X X Sundsvall/H-sand X X X X X Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Renodlade elektiva op-enheter under dagtid Anestesiolog tjänstgör dygnet Vid alla sjukhus utom Sunderbyn ingår i Kalix och Piteå. Ingen op-beredskap runt vid samtliga fem sjukhus. IVA i de s k IVAK-enheterna, se Akutmott. i Kalix och Piteå under jourtid. Patienter Vid ett par sjukhus finns skickas till Sunderbyn. Op-beredskap i narkossköterska i beredskap Kiruna endast vid synnerligen angelägna för transportbehov. ingrepp. Övriga sköter detta via IVAK-enheter. Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: 58 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

59 Bilagor Kirurgi: Allmänkirurgi, urologi Allmänkirurgi, urologi - verksamhet Allmänkirurgi Urologi Öppenvård Slutenvård Akut verks. Elektiv verks. Öppenvård Slutenvård Akut verks. Elektiv verks. Sjukhus S-byn X X X X X X X X Piteå X X X X X Kalix X X X X X X Kiruna X X X X X X Gällivare X X X X X X X X Umeå X X X X X X X X Skellefteå X X X X X X X X Lycksele X X X X X X X X Ö-vik X X X X Sollefteå X X X X X X Sundsvall/H-sand X X X X X X X X Kommmentar NLL: Sunderbyn & Gällivare: både akut och planerad verksamhet dygnet runt. Piteå: främst mottagning och öppenvård, viss akut verksamhet dagtid hanteras via mottagning, Kalix: elektiv volymkirurgi för hela kustregionen, främst öppenvård men även viss slutenvård, viss akut verksamhet dagtid hanteras via mottagning, kirurgbakjour samordnad med Sunderby sjukhus. Kiruna: både akut och elektivt, op-beredskap finns för sällan förekommande op nattetid, kirurgisk bakjour dygnet runt på sjukhuset Kommmentar NLL: I Malmfälten (Kiruna & Gällivare) ingår urologin i kliniken allmänkirurgi vilket gör att statistik för prestationer ej kan särskiljas. Kommentar VLL: Alla tre sjukhusen har akut verksamhet dygnet runt. Kommentar VLL: Alla tre sjukhusen har akut verksamhet dygnet runt. I Sollefteå och Örnsköldsvik ingår urologin i allmänkirurgi vilket gör att statistik för prestationer ej kan särskiljas. Allmänkirurgi, urologi - prestation Allmänkirurgi Urologi Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Op, SV Dagkirurgi Poliklin.op Medelvårdtid Vårddagar LäkarbesökSjukv.beh. Op, SV Dagkirurgi Poliklin.op Sjukhus S-byn , Piteå 3, , Kalix 1, , Kiruna 4, Gällivare 4, Summa NLL: Umeå 4, , Skellefteå 5, Lycksele 4, , Summa VLL: Ö-vik 5, Sollefteå 4, Sundsvall/H-sand 3, , Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommentar VLL: I Skellefteå och Lycksele hanteras kirurgi, ortopedi samt urologi i samma klinik. Av tidsskäl redovisas dessa i sin helhet inom allmän kirurgin men kan särredovisas vid ett senare tillfälle. Operationer i öppenvård kräver mer tid att dela upp på dagkirurgi och polikliniska åtgärder. Detta kan särredovisas vid ett senare tillfälle. I Lycksele redovisas alla operationer inom SV. Sollefteå: avser läkarbesök till kirurgläkare samt urologläkare Kommentar VLL: Skellefteå: urologin ingår i allmänkirurgin. Sollefteå och Örnsköldsvik: redovisas under allmän kirurgi. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 59

60 Bilagor Ortopedi, handkirurgi, idrottsmedicin, plastikkirurgi - verksamhet Ortopedi Handkirurgi Idrottsmedicin Öppenvård Slutenvård Akut verks. Elektiv verks. Ortopedtekn. verks. Öppenvård Slutenvård Akut verks. Elektiv verks. Öppenvård Slutenvård Akut verks. Elektiv verks. Kirurgi: Ortopedi, handkirurgi, idrottsmedicin Sjukhus S-byn X X X X X X X X X Piteå X X X Kalix Kiruna Gällivare X X X X X Umeå X X X X X X X X X X X Skellefteå X X X X X X Lycksele X X X X X X Ö-vik X X X X * Sollefteå X X X X X Sundsvall/H-sand X X X X X X X X X Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: I Kiruna finns ingen ortopedisk klinik, dock kan viss ortopedisk verksamhet ingå i Finns ej som egen klinik i NLL, ingår i ortopedin. Finns ej som egen klinik i NLL. allmänkirurgi. Denna kan inte urskiljas utan analys på diagnosnivå. Piteå: centrum för Uppgifter om volymer etc kräver fördjupad Personer med idrottsskador all planerad ortopedi vid kusten, viss akut verksamhet dagtid via mottagn. Sunderbyn: analys på diagnosnivå. hanteras inom ramen för ordinarie uppdrag. huvudsakligen akut ortopedi för hela kustområdet. Gällivare: både akut och planerad ortopedi för Malmfälten. Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Alla tre sjukhus har dygnet akut verksamhet runt dygnet runt. De fåtal vårdtillfällen som är slutenvård sker inom allmänkirurgins vårdplatser. De akuta idrottsskadorna tas om hand inom ortopedklinikerna. Ö-vik: Köp av tjänster från privat ortopedteknik - bedrivs i sjukhusets lokaler. Ingår i ortopedkliniken. Ingår i ortopedkliniken. Ortopedi, handkirurgi, idrottsmedicin, plastikkirurgi - prestation Ortopedi - prestation Handkirurgi Idrottsmedicin Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Op, SV Dagkirurgi Poliklin.op Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Op, SV Dagkirurgi Poliklin.op Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Op, SV Dagkirurgi Poliklin.op Sjukhus S-byn 5, Piteå 5, Kalix Kiruna Gällivare 5, Summa NLL: Umeå 5, , , Skellefteå 6, Lycksele 4, Summa VLL: Ö-vik 5, Sollefteå 6, Sundsvall/H-sand 5, Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Alla prestationer avseende Hand- och plastikkirurgin redovisas på handkirurgin. Särredovisning kan kompletteras vid ett senare tillfälle, även uppdelningen av öppenvård på dagkirurgi och polop. Sollefteå: läkarbesök avser besök till ortoped. Ingår i ortopedkliniken. Sjukv behandl: ingår besök till ortoped teknik. 60 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

61 Bilagor Kirurgi: Öron-näsa-hals, käkkirurgi ÖNH, käkkirurgi - verksamhet Öron-näsa-hals Käkkirurgi Öppenvård Slutenvård Akut verks. Elektiv verks. Öppenvård Slutenvård Akut verks. Elektiv verks. Sjukhus S-byn X X X X X X X X Piteå X X Kalix Kiruna Gällivare X X X X Umeå X X X X X X X X Skellefteå X X* X Lycksele X Ö-vik X X X* X Sollefteå Sundsvall/H-sand X X X X Kommmentar NLL: Öronläkarjour finns endast vid Sunderby sjukhus. I Piteå och Gällivare kan akuta patienter hanteras dagtid. Kommentar VLL: *Viss slutenvård inom Barnkliniken, Skellefteå. Kommmentar NLL: Den käkkirurgiska verksamheten ingår i verksamhetsområde ÖNH och är koncentrerad till Sunderby sjukhus. Vid Sunderby sjukhus finns även jourlinje. Kommentar VLL: Ingår i tandvården 2008 men flyttat till centrum för rekonstruktiv kirurgi Sollefteå: Bemannas av läkare från ÖNH kliniken Länssjukhuset Sundsvall. *Ö-vik - enbart beredskap för inneliggande postop. Käkkirurgin ingår i tandvården. ÖNH, käkkirurgi - prestation Öron-näsa-hals Käkkirurgi Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Op, SV Dagkirurgi Poliklin.op Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Op, SV Dagkirurgi Poliklin.op Sjukhus S-byn 1, , Piteå Kalix Kiruna Gällivare 1, Summa NLL: Umeå 2, Skellefteå Lycksele Summa VLL: Ö-vik Sollefteå Sundsvall/H-sand 2, Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: I sjukvårdande behandlingar ingår EJ hörselvården. Kommentar VLL: Osäkerhet ang Lyckseles operationer, hurivida dessa görs i SV eller ÖV. Kommentar VLL: Inklusive 5396 besök sjukv beh hörcentral. Käkkirurgin ingår i tandvården. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 61

62 Bilagor Kirurgi: Neurokirurgi, thoraxkirurgi Neurokirurgi, thoraxkirurgi - verksamhet Neurokirurgi Thoraxkirurgi Öppenvård Slutenvård Akut verks. Elektiv verks. Öppenvård Slutenvård Akut verks. Elektiv verks. Sjukhus S-byn Piteå Kalix Kiruna Gällivare Umeå X X X X X X X X Skellefteå Lycksele Ö-vik Sollefteå Sundsvall/H-sand Kommmentar NLL: Finns ej i NLL. Kommmentar NLL: Finns ej i NLL. Kommentar VLL: Kommentar VLL: Finns ej i LVN. Neuroukirurgi, thoraxkirurgi - prestation Sjukhus S-byn Piteå Kalix Kiruna Gällivare Summa NLL: Neurokirurgi Thoraxkirurgi Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Op, SV Dagkirurgi Poliklin.op Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Op, SV Dagkirurgi Poliklin.op Umeå , Skellefteå Lycksele Summa VLL: Ö-vik Sollefteå Sundsvall/H-sand Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommentar VLL: Ev uppdelning av antalet operationer i öppenvård på dagkirurgi och polop kan göras vid ett senare tillfälle. Kommentar VLL: 62 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

63 Bilagor Kirurgi: Ögon, plastikkirurgi Ögon, plastikkirurgi - verksamhet Ögon Plastikkirurgi Öppenvård Slutenvård Akut verks. Elektiv verks. Öppenvård Slutenvård Akut verks. Elektiv verks. Sjukhus S-byn X X X X Piteå X X X Kalix X X Kiruna Gällivare X X X Umeå X X X X X X X X Skellefteå X X Lycksele X X Ö-vik X X Sollefteå X X Sundsvall/H-sand X X X X Kommmentar NLL: I Piteå och Gällivare kan akuta patienter hanteras via mottagning under dagtid. Ögonläkarjour koncentrerad till Sunderbyn. Endast mottagningsverksamhet i Kalix, utlokaliserad från Sunderbyn. Kommentar VLL: Kommmentar NLL: Finns ej som egen klinik i NLL, ingår i verksamhetsområde allmänkirurgi/urologi. Inom NLL avses bröst- och bukplastik när man pratar plastikkirurgi. Sådana op utförs i S-byn, Kalix och Gällivare. Kommentar VLL: Samjour för hand- och plastikkirurgi. Sollefteå: akut verksamhet endast dagtid. *Ö-vik Operativ verksamhet (dagkirurgisk). Ögon, plastikkirurgi - prestation Ögon Plastikkirurgi Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Op, SV Dagkirurgi Poliklin.op Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Op, SV Dagkirurgi Poliklin.op Sjukhus S-byn 4, Piteå Kalix Kiruna Gällivare Summa NLL: Umeå 2, , Skellefteå Lycksele Summa VLL: Ö-vik 0, Sollefteå Sundsvall/H-sand 3, Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Sjukvårdande behandlingar, se handkir Osäkerhet om uppgifter avseende dagkirurgi Sollefteå: Läkarbesök inkl poliklin op. Katarakter mm Hälso- och sjukvård i Region Norrland 63

64 Bilagor Medicin: Allmän internmedicin, lung- och allergi, kardiologi Allmän internmedicin, lung- och allergi, kardiologi - verksamhet Allm internmedicin Lung- och allergi Kardiologi Öppenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Sjukhus S-byn X X X X X X Piteå X X * * X * Kalix X X * * X * Kiruna X X * * X * Gällivare X X * * X * Umeå X X X X X X Skellefteå X X * * X * Lycksele X X * * X * Ö-vik X X * * X * Sollefteå X X * * X * Sundsvall/H-sand X X X X X X Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: På våra länsdelssjukhus Piteå, Kalix, Kiruna * Lung- och allergi på länsdelssjukhusen * Kardiologi på länsdelssjukhusen och Gällivare skiljer vi inte på specialitet, ingår i allmän internmedicin. ingår i allmän internmedicin. detta görs enbart till viss del i Sunderbyn. Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: En specialist i lungmedicin. * Kardiologi på länsdelssjukhusen * Lung- och allergi på länsdelssjukhusen ingår i allmän intermedicin. ingår i allmän internmedicin. I Härnösand finns allmän medicinsk mottagn. I Härnösand finns allm. med. mottagn * Lung- och allergi på länsdelssjukhusen * Kardiologi på länsdelssjukhusen ingår i allmän internmedicin. ingår i allmän intermedicin. Ö-vik: ingen lungmott i Ö-vik endast filialverksamhet med sskmott för pat med syrgas. Allmän internmedicin, lung- och allergi, kardiologi - prestation Allmän internmedicin Lung och allergi Kardiologi Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Sjukhus S-byn Piteå Kalix Kiruna Gällivare Summa NLL: Umeå 5, , , Skellefteå 7, Lycksele 5, Summa VLL: Ö-vik 4, Sollefteå 4, * 8526** Sundsvall/H-sand 4, Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: På våra länsdelssjukhus i Piteå, Kalix, Kiruna och Gällivare inkluderas i Lung- och allergi på länsdelssjukhusen ingår i Ingår under allmän internmedicin. medelvårdtid, vårddagar internmedicin/rehab, kirurgi och ortopedi. allmän internmedicin. Siffrorna för internmedicin länsdelssjukhusen inkluderar alla specialiteter (endokrinologi, gastroenterologi, geriatrik, hematologi, hud, infektion, kardiologi, lung- och allergi, nefrologi, neurologi, onkologi, rehabmedicin, reumatologi). På Sunderby sjukhus redovisas medelvårdtid, vårddagar för allmän internmedicin exkl hud, infektion, lung- och allergi. Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Här redovisas, av tidskäl, Medicinkliniken NUS i sin helhet, Medicin/Geriatrisk klinik i Skellefteå och Lycksele i sin helhet. Uppdelning av specialiteter kan ske vid ett senare tillfälle. Siffrorna för internmedicin länsdelssjukhusen inkluderar alla specialiteter I ovanstående redovisning ingår 638 dagvårds- Ingår i allmän internmedicin (samtliga sjukhus) besök. Antal PCI 311 angiografier 722 verksamheten *Ö-vik: LM till S-vall from juli 2008 startade Sollefteå/Ö-vik:Ingår delvis i allmän internmed. 64 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

65 Bilagor Medicin: Hud, infektion, reumatologi Hud, infektion, reumatologi - verksamhet Hud och könssjd Infektion Reumatologi Öppenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Sjukhus S-byn X X X X X X Piteå * * * * * * Kalix * * * * * * Kiruna * * * * * * Gällivare * * * * * * Umeå X X X X X X Skellefteå X * * X Lycksele X * * X Ö-vik * * * * X * Sollefteå * * * * X * Sundsvall/H-sand X X X X X X Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: * Hud på länsdelssjukhusen ingår i * Infektion på länsdels- * Reumatologi på allmän internmedicin. sjukhusen ingår i länsdelssjukhusen allmän internmedicin. ingår i allmän internmedicin. Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Hudmottagning i Skellefteå. * Infektion på länsdels- Reumamott.i Ske-å sjukhusen ingår i och Lycksele. allmän internmedicin. Ö-vik: Den hudverksamhet som bedrivs i * Infektion på länsdels- * Reumatologi på är psoriasismottagning. sjukhusen ingår i länsdelssjukhusen Medicinskt ansvar i Sundsvall med läkare allmän internmedicin. ingår i allmän från Sundsvall som bedriver verksamheten internmedicin. tills. med 2 ssk på mott i Ö-vik. Sollefteå bemannas med läkare från S-vall. * Hud på länsdelssjukhusen ingår i allmän internmedicin. Hud, infektion, reumatologi - prestation Hud och könssjukdomar Infektion Reumatologi Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Sjukhus S-byn Piteå Kalix Kiruna Gällivare Summa NLL: Umeå 9, , , Skellefteå Lycksele Summa VLL: Ö-vik Sollefteå Sundsvall/H-sand 7, , Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Hud på länsdelssjukhusen ingår i Allmän Internmedicin. Infektion på länsdelssjukhusen ingår i För övriga sjukhus utom Sunderbyn ingår allmän internmedicin. denna siffra under allmän internmedicin. Sjukvårdande behandling avser endast. sjuksköterska Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Umeås redovisning inkluderar Skellefteå. Infektion på länsdelssjukhusen ingår i allmän internmedicin. I ovanstående redovisning ingår 850 dagvårdsbesök. Redovisas under allmän internmedicin. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 65

66 Bilagor Medicin: Endokrinologi, gastroenterologi, nefrologi Endokrinologi, gastroenterologi, nefrologi - verksamhet Endokrinologi Gastroenterologi Nefrologi Öppenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Dialysbeh. Sjukhus S-byn X X X X X X X Piteå X * X * * * X Kalix X * X * * * X Kiruna X * X * * * Gällivare X * X * * * X Umeå X X X X X X X Skellefteå X * X * * Lycksele X * * * Ö-vik X * X * X * X Sollefteå X * X * X Sundsvall/H-sand X X X X X X X Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: * Endokrinologi på länsdelssjukhusen ingår * Gastroenterologi på * Nefrologi på länsdelssjukhusen i allmän internmedicin. länsdelssjukhusen ingår ingår i allmän internmedicin. i allmän internmedicin. Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: * Endokrinologi på länsdelssjukhusen ingår Omfattande mottagning * Nefrologi på länsdelssjukhusen i allmän internmedicin. för levertransplanterade ingår i allmän internmedicin. FAP-patienter. * Endokrinologi på länsdelssjukhusen ingår Ingår i allmän medicin. * Nefrologi på länsdelssjukhusen i allmän internmedicin. I Härnösand finns allmän ingår i allmän internmedicin. medicinsk mottagning. Endokrinologi, gastroenterologi, nefrologi - prestation Endokrinologi Gastroenterologi/hepatologi Nefrologi Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Dialysbeh. Sjukhus S-byn 5159 Piteå 2488 Kalix 2366 (11 mån 2008) Kiruna Gällivare 1936 Summa NLL: Umeå Skellefteå Lycksele Summa VLL: Ö-vik 3305 Sollefteå 1857 Sundsvall/H-sand Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Ingår under allmän internmedicin. Ingår under allmän internmedicin. Ingår under allmän internmedicin. Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Ingår under allmän internmedicin. Ingår under allmän internmedicin. Ingår under allmän internmedicin. Redovisning av produktion under allmän medicin. Redovisning av produktion under allmän medicin. Slutenvård redovisas under allmän internmedicin. I Härnösand finns allmän medicinsk mottagning. Dialysbeh innefattar 8772 hemodialys samt 1750 självdialys i hemmet. 66 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

67 Bilagor Medicin: Geriatrik, rehabilitering, neurologi Geriatrik, rehabiliteringsmedicin, neurologi - verksamhet Geriatrik Rehabmedicin Neurologi Psykogeriatrisk mott. Allm. mott Psykogeratrisk SV Allm.geriatrisk SV Öppenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Sjukhus S-byn X X X X X X X X Piteå * * * * * * X * Kalix * * * * * * X * Kiruna * * * * * * * * Gällivare * * * * * * * * Umeå X X X X X X X X Skellefteå X X X X * Lycksele X X * Ö-vik X X X X * Sollefteå X X X * Sundsvall/H-sand X X X X X X X Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: * Geriatrik på länsdelssjukhusen ingår i allmän anternmedicin. * Rehabmedicin på läns- * Neurologi på länsdelsdelssjukhusen ingår i sjukhusen ingår i allmän internmedicin. allmän ínternmedicin. Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: * Geriatrisk rehabilitering på länsdelssjukhusen ingår i allmän internmedicin. Paramedicin organiserad i * Neurologi på länsdelssärskild enhet. sjukhusen ingår i Slutenvården bedrivs inom allmän ínternmedicin. med. och kir. * Neurologi på länsdelssjukhusen ingår i allmän ínternmedicin. Geriatrik, rehabiliteringsmedicin, neurologi - prestation Geriatrik Rehabmedicin Neurologi Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Sjukhus S-byn Piteå Kalix Kiruna Gällivare Summa NLL: Umeå 32, , , Skellefteå Lycksele Summa VLL: Ö-vik 28, Sollefteå 20, * * Sundsvall/H-sand 11, , Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: I Sjukvårdande behandling ingår endast sjuksköterska. I sjukv behandl ingår ssk, sjukgym, arbets- Redovisas under allmän internmedicin. terapeut, kurator. Därutöver tillkommer rehabilitering, dvs. sjukv behandl med som avser sjukgym, arbetsterapeut, För övriga sjukhus än Sunderbyn redovisas siffran under medicinrehab. kurator som servar samtliga verksamheter (även op) på Sunderby sjukhus. Dessa går inte att särskilja eftersom de servar hela Sunderby sjukhus alt ingår i allmän internmedicin vid länsdelssjukhusen. Kommentar VLL: Kommentar VLL: Kommentar VLL: Geriatrik inom Skellefteå och Lycksele redovisas Umeå: Rehabmedicinskt centrum. under allm internmedicin. Skellefteå: Rehabcentrum. Detta kan särredovisas vid ett senare tillfälle. Sundsvall/H-sand: I ovanstående redovisning ingår 2538 dagvårdsbesök Vuxenhabilitering ingår i rehab medicin. Redovisas under allmän internmedicin. *Sollefteå sjukhus: Geriartisk rehab avd för med, kir,ortopediska pat. I ovanstående redovisning ingår 618 dag- Läkarbesök och sjukv i beh fliken ingår för allmän intermedicin öppenvårdsmottagn. vårdsbesök. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 67

68 Bilagor Medicin. Hematologi, onkologi Hematologi, onkologi - verksamhet Hematologi Onkologi Öppenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Sjukhus S-byn X X X X Piteå * * * * Kalix * * * * Kiruna * * * * Gällivare * * * * Umeå X X X X Skellefteå * * X X* Lycksele * * X X* Ö-vik X * X * Sollefteå * * * * Sundsvall/H-sand X X X X Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: * Hematologi på länsdelssjukhusen ingår i * Onkologi på länsdelsallmän internmedicin. sjukhusen ingår i allmän internmedicin. Kommentar VLL: Kommentar VLL: * Hematologi på länsdelssjukhusen ingår i *Sker inom kirurgallmän internmedicin. klinikens, kirurg/ortopediska klinikens och kvinnoklinikens ram i vissa fall. * Hematologi på länsdelssjukhusen ingår i * Onkologi på länsdelsallmän internmedicin. sjukhusen ingår i allmän internmedicin. Hematologi, onkologi - prestation Sjukhus S-byn Piteå Kalix Kiruna Gällivare Summa NLL: Hematologi Onkologi Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Umeå 6, Skellefteå Lycksele Summa VLL: Ö-vik Sollefteå Sundsvall/H-sand 8, Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Ingår under allmän internmedicin. Kommentar VLL: Ingår under allmän internmedicin. Kommentar VLL: Redovisning av produktion under allmän medicin. S-vall ovanstående redovisning ingår 2615 dagvårdsbesök (både läkare och ssk). Ö-vik Redovisas under allmän intern medicin. 68 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

69 Bilagor Psykiatri: Vuxen-, barn- och ungdomspsykiatri Psykiatri - verksamhet Vuxna Barn och ungdom Öppenvård Slutenvård Rättspsyk LPT Öppenvård Slutenvård Sjukhus S-byn X X X X X Piteå/Öjebyn X X X* X X Kalix X X Kiruna X X Gällivare X X X X Umeå X X X X X X Skellefteå X X X X X* Lycksele X X Ö-vik X X X Sollefteå X X X Sundsvall/H-sand X X X X X Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: *Vid länsgemensam psykiatri i Öjebyn finns. Kiruna har ingen egen mottagning. rättspsykiatrisk vård. Personal från Gällivare åker till Kiruna och Patienten vårdas där enligt LPT, LRV och HSL. har öppenvårdsmottagning. Kommentar VLL: Slutenvården för S:a Lappland bedrivs i Ske-å. Kommentar VLL: *Slutenvård i Skellefteå bedrivs på vuxenpsykiatrisk klinik. Sluten vård bedrivs vid behov på vuxenpsykiatrisk avd eller barnmedicinsk avd. Sollefteå/Ö-vik: Inga slutenvårdsplatser finns, hänvisas till Psykiatrin Sundsvall där det finns platser för barn/ungdomar inom vuxenpsyk avd. Psykiatri - prestation Vuxna Barn och ungdom Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Sjukhus S-byn Piteå Kalix * * 0 0 Kiruna ** ** Gällivare Summa NLL: Umeå 19, , Skellefteå 26, Lycksele Summa VLL: Ö-vik 14, Sollefteå 17, Sundsvall/H-sand 9, Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Öjebyn bedriver länsgemensam rättspsykiatrisk vård. Kalix psykiatri redovisas tillsammans med allmän pediatrik (gemensam Barn- och ungdomsmottagn). Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Sjukhus Kiruna och Gällivare redovisas tillsammans Öjebyn (Lapplands barnklinik). * Ingår i Sunderbyns siffror. ** Ingår i Gällivares siffror. Kommentar VLL: Ske-å inkluderar även S:a Lappland. Kommentar VLL: Alla prestationer inom BUP redovisas av tidsskäl på BUP eftersom det är en länsklinik. Ortvis uppdelning kan kompletteras vid ett senare tillfälle. Redovisning avser Vuxenpsykiatri, för Rättspsykiatri se nedan: I ovanstående besök ingår 2181 dagvårdsbesök Slå: Ingen egen barnpsykiatriker- tjänsteköp privat Medelvårdtid Vårddagar Läkarbesök Sjukv.beh. Sjukhus Sundsvall 381, Hälso- och sjukvård i Region Norrland 69

70 Bilagor Diagnostik: Bild- och funktionsmedicin Diagnostik Bild- och funktionsmedicin - verksamhet MR CT Ultraljud CoronarangioÖvr angio Dentala us Övriga us Klin.fys. Neurofys. Nukleärmedicin Sjukhus S-byn X X X X X X X X X X Piteå X X X X Kalix X X X Kiruna X X X Gällivare X X X X Umeå X X X X 1) X 3) * X X 1) X 2) X Skellefteå X X X X * X Lycksele 4) X X * X Ö-vik X X X * X X Sollefteå X X X * X X Sundsvall/H-sand X X X X X * X X X X Kommmentar NLL: Läkarresurser för neurofysiologi köps genom avtal med NUS. Kommentar VLL: 1) Finns på NUS, men organisatoriskt inom Hjärtcentrum 2) Finns på NUS, men organisatoriskt inom Neurocentrum 3) INR (interventionell neuroradiologi) enbart på NUS 4) Från kvartal * Ingår i tandvården. Klinisk fysiologi bedrivs vid med mott i H-sand. * Ingår i tandvården. Bild- och funktionsmedicin - prestation MR CT Ultraljud CoronarangioÖvr angio Dentala us Övr us Klin.fys. Neurofysiologi Nukleärmedicin Summa totalt: Sjukhus S-byn Piteå Kalix Kiruna Gällivare Summa NLL: Umeå Skellefteå Lycksele Summa VLL: Ö-vik Sollefteå Sundsvall/H-sand Ingår i övr us Ingår i övr us Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Utöver ovan redovisade undersökningar vid sjukhusen gjordes undersökningar vid de åtta vårdcentraler, som har röntgenutrustning. Vissa dentala undersökningar i datortomografi görs på samtliga sjukhus, men granskning och utlåtanden görs enbart i Sunderbyn. Antalet undersökningar, som redovisas under Klin fys, är exklusive neurofysiologi. Kommentar VLL: Bland "Övr us" finns bl a 5108 kliniska mammografiundersökningar samt skelettundersökningar. Vad gäller klinisk fysiologi i Härnösand så bedrivs viss verksamhet vid medicinskt centrum (ex ultraljud, arbets-ekg, EEG mm). Redovisningen avser antal undersökningar 70 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

71 Bilagor Diagnostik: Lab Diagnostik Lab - verksamhet Klin.kemi Klin. mikrobiologi Genetik Immunologi Virologi Patologi/cytologi Blodtappn. Plasma Transfusioner Sjukhus S-byn X X X X X X X X Piteå X X X Kalix X X X Kiruna X X X Gällivare X X X Umeå X X X X X X X X X Skellefteå X X X X Lycksele X X X X Ö-vik X X X* X Sollefteå X X X* X Sundsvall/H-sand X X X X X* X Kommmentar NLL: Läkare inom transfusionsmedicin finns i Sunderbyn men har medicinskt ledningsansvar för blodverksamheten i hela länet. Ingen genetik utförs i NLL. Kommentar VLL: Verksamheten i Härnösand om fattar provtagning, funktionsbelastningar och rutinhematologi. Ö-vik och Sundsvall: Plasma till fraktioner tappas (aferesplasma) Helblodsplasma vid alla tre sjukhus Lab - prestation Klin.kemi Övr klin mikrobiol Genetik Immunologi Virologi Patologi/cytologi Blodtappn. Plasma Transfusioner Summa totalt: Sjukhus S-byn Piteå Kalix Kiruna Gällivare Summa NLL: Umeå Skellefteå Lycksele Summa VLL: Ö-vik Sollefteå Sundsvall Summa LVN: * Summa totalt: Kommmentar NLL: Uppgiften om antalet virologiska analyser är ungefärlig. Antalet undersökningar, som redovisas under Klin mikrobiologi är exklusive immunologi och virologi. Kommentar VLL: * S-vall patologi/cytologi: Redovisning avser antal poäng. Data för klinisk kemi = rapporterade mätvärden, för mikrobiologi = prover. För blodcentraler som antal tappningar - transfusioner (erytrocytkoncentrat). Ingen redovisning har gjorts för patientanknuten verksamhet ( terap afereser, cytafereser eller stamcellskörd Ingen redovisning har gjorts för köpta/sålda blodenheter. För klinisk kemi gäller att för redovisat antal mätvärden ingår instrumentanknuten mikrobiologi/virologi Hälso- och sjukvård i Region Norrland 71

72 Bilagor Diagnostik: Radiofysik Diagnostisk sfär Radiofysik - verksamhet (ange antal) Sjukhusfysiker Medicinteknisk ingenjör Sjukhus S-byn 2 1 Piteå Kalix Kiruna Gällivare Umeå 10 9 Skellefteå Lycksele Ö-vik Sollefteå Sundsvall/H-sand 4 4 Summa totalt: Kommmentar NLL: Inom NLL finns två tjänster som sjukhusfysiker, samt en medicinteknisk ingenjör inom radiofysik. Dessa personer tillhör organisatoriskt division Länsteknik, är stationerade vid Sunderby sjukhus, men har hela länet som arbetsområde. Kommentar VLL: Samtliga stationerade vid NUS, men har hela länet som arbetsområde. Arbetar med strålbehandling och diagnostik 72 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

73 Bilagor Habilitering och paramedicin Habilitering - prestation (öppenvård) Paramedicin - sjukvårdande behandling i öppen vård Läkarbesök (barn/ungd) Sjukv.behandl.(barn/ungd) Läkarbesök (vuxna) Sjukv.behandl.(vuxna) Arbetsterapi Sjukgymnast Kurator Dietist Logoped Psykolog Sjukhus S-byn Piteå Kalix Kiruna Gällivare Summa NLL: Umeå Skellefteå Lycksele Summa VLL: Ö-vik Sollefteå Sundsvall/H-sand Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommentar VLL: Vi har ingen habilitering i öppenvård. Undantag en liten resurs vid Tre Älvar (Vännäs, Vindeln, Bjurholm) Kommentar VLL: Sollefteå: Sjukvårdandebeh: alla åtgärder som är pat relaterade och medfört journaldokumentation. Det kan vara teambesök, hjälpmedelsutprovning mm. Sundsvall/H-sand: Ovanstående inkluderar endast öppenvårds- Vuxenhab: har ingen egen läkare utan hänvisas till primärvården för ev remiss till specialist vb. besök som genomförts på egna kliniker. Omhänderatagnde av patienter i sluten vård ingår ej. Psykologer finns även på psykiatriska kliniken. Deras besök finns registrerade där under sjukvårdande behandling. Sollefteå: Exkl primärvårds kuratorer och kurator ungdomsmottagn. Sundsvall,Sollefteå, Ö-vik : Slutenvårdsbesök finns inte reg. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 73

74 Bilagor Habilitering och paramedicin Habilitering och paramedicin - verksamhet Habilitering Paramedicin Barn/ungdom Vuxna Arbetsterapi Sjukgymnast Kurator Dietist Logoped Psykolog Sjukhus S-byn X * X X X X X X Piteå X * X X X X X X Kalix X * X X X X X X Kiruna X * X X X X X Gällivare X * X X X X X X Umeå X X ** ** ** ** *** ** Skellefteå X * * * ** *** Lycksele X ** ** ** ** *** Ö-vik X X X X X X X 1) Sollefteå X X X X X X X Sundsvall/H-sand X X X X X X X X 2) Kommmentar NLL: * Vuxenhabiliteringen är organiserad i primärvården. Kommmentar NLL: Kommentar VLL: Barn- och ungdomshabiliteringen är en länsorganisation som har arbetslag stationerade i Umeå, Skellefteå, Lycksele. Vuxenhabiliteringsresurs finns i Umeå/Sävar/Björkgården - Specialistsjukvård, RMC Vuxenhabiliteringsresurs ska byggas upp till fler målgrupper. Kommentar VLL: *Finns organisatoriskt samlat inom basenheten Rehabcentrum **Finns inom resp klinik ***Finns samlat inom ÖNH-länsklinik 1) I Ö-vik finns psykolog inom BUP och vuxenpsykiatrin. 2) Sundsvall/H-sand: Psykologer finns även på psykiatriska kliniken. Habilitering och paramedicin - prestation Habilitering - prestation (öppenvård) Paramedicin - sjukvårdande behandling i öppen vård Läkarbesök (barn/ungd) Sjukv.behandl.(barn/ungd) Läkarbesök (vuxna) Sjukv.behandl.(vuxna) Arbetsterapi SjukgymnastKurator Dietist Logoped Psykolog Sjukhus S-byn Piteå Kalix Kiruna Gällivare Summa NLL: Umeå Skellefteå Lycksele Summa VLL: Ö-vik Sollefteå Sundsvall/H-sand Summa LVN: Summa totalt: Kommmentar NLL: Kommmentar NLL: Kommentar VLL: Vi har ingen habilitering i öppenvård. Undantag en liten resurs vid Tre Älvar (Vännäs, Vindeln, Bjurholm). Kommentar VLL: Sollefteå: Sjukvårdandebeh: alla åtgärder som är pat relaterade och medfört journaldokumentation, t. ex teambesök, hjälpmedelsutprovning mm. Vuxenhab: har ingen egen läkare utan hänvisas till primärvården för ev remiss till specialist vb. Sundsvall/H-sand: Ovanstående inkluderar endast öppenvårdsbesök som genomförts på egna kliniker. Omhänderatagnde av patienter i sluten vård ingår ej. Psykologer finns även på psykiatriska kliniken. Deras besök finns registrerade där under sjukvårdande behandling. Sollefteå: Exkl primärvårds kuratorer och kurator ungdomsmottagn. Sundsvall,Sollefteå, Ö-vik : Slutenvårdsbesök finns inte reg. 74 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

75 Bilagor Sjuktransporter: Transportmedel Sjuktransporter - verksamhet Transportmedel - ange antal Transportmedel - ange antal Transportmedel - ange antal Norrbotten Dygnsambulans Dagambulans Helikopter Flygplan Akutbil Västerbotten Dygnsambulans Dagambulans Helikopter Flygplan Västernorrland Dygnsambulans Dagambulans Helikopter Flygplan Arjeplog 1 Tärnaby 1 Härnösand 2 1 sjuktrp Arvidsjaur 1 1 Dorotea 1 Kramfors 2 Boden 2 Lycksele Sollefteå 1 1² Gällivare 2 1 Malå 1 Ramsele 1 Haparanda 1 1 Nordmaling 1 Sundsvall 3 till ¹ 2+1 sjuktrp Jokkmokk 1 1 Norsjö 1 Timrå 0 0 Kalix 2 Robertsfors 1 Ånge 2 Kiruna 2 Skellefteå 3 1 Örnsköldsvik sjuktrp Luleå 3 1 Sorsele 1 Docksta 1³ Pajala 1 1 Storuman 1 Bredbyn 1 Piteå 3 Umeå 2 1 Liden 1º Vittangi 1 Vilhelmina 1 Stöde 1 Älvsbyn 1 1 Vindeln 1 Överkalix 1 Vännäs 1 Summa LVN: 13 9 Övertorneå 1 Åsele 1 ¹2 må-to 3 fr-må Summa NLL: Summa VLL: ² må-må Kommentar NLL: Kommentar VLL: ³ må-må Utöver ovanstående bemannade ambulanser så finns: Flygplan 2= Gemensamt avtal med de 4 norrlanstingen. º må-må med beredskap obemannade akutambulanser (fordon) Sjuktransport må-fred länsreservambulanser (fordon) 2 Sjuktransporter - prestation Transportmedel - utförda uppdrag Transportmedel - utförda uppdrag Transportmedel - utförda uppdrag Norrbotten Dygnsambulans Dagambulans Helikopter Flygplan Akutbil Västerbotten Dygnsambulans Dagambulans Helikopter HKP AC övr uppdrag Flygplan Västernorrland Dygnsambulans DagambulansHelikopter Flygplan Arjeplog 330 Tärnaby 445 Terräng 129 Härnösand Arvidsjaur Dorotea Sundsvall 15 Kramfors Boden 3070 Lycksele Ö-vik 2 Sollefteå Gällivare Malå Arjeplog 2 Ramsele 779 Haparanda Nordmaling Östersund 4 Sundsvall Jokkmokk Norsjö Tärnaby 52 Timrå 0 Kalix 1906 Robertsfors 842 Holmön 4 Ånge Kiruna 2152 Skellefteå Avbrutna 21 Örnsköldsvik Luleå Sorsele Övriga trp 14 Docksta 597 Pajala Storuman Bredbyn 756 Piteå 3565 Umeå Liden 419 Vittangi 355 Vilhelmina Stöde 914 Älvsbyn Vindeln 703 Överkalix 532 Vännäs Summa LVN: Övertorneå 476 Åsele ¹2 må-to 3 fr-må Summa NLL: Summa VLL: ² må-må Kommentar NLL: Kommentar VLL: ³ må-må Dagambulans: Vi kan inte redovisa trp dagambulans, pga olika fordon nyttjas. º må-må med beredskap Sjuktransport må-fred Flygplan: Totalt antal AC-pat: 96, totalt Norra regionen: patientuppdrag Totalt flygtimmar AC: 214,2, totalt Norra regionen: 2077,4 flygtimmar Hälso- och sjukvård i Region Norrland 75

76 Bilagor Folktandvårdens verksamhet Folktandvård Verksamhet Barn- Vuxen- Specialisttandvård Tand- Norrbotten tandvård tandvård Pedo Ort Bett Endo Parod Käkk Rtg teknik Arjeplog kommun Tandteknik Norr Arjeplog X X X Arvidsjaurs kommun Arvidsjaur X X Bodens kommun Medborgarhuset X X Björknäs X X Sävast X X Harads X X Gällivare kommun Kompetenscentrum Tandteknik Norr Gällivare X X Malmberget X X Haparanda kommun Haparanda X X Jokkmokks kommun Jokkmokk X X Vuollerim X X Kalix kommun Kalix X X Kiruna kommun Tandteknik Norr Kiruna X X Vittangi X X Karesuando X X X X X Luleå kommun Sunderby sjukhus X X Kompetenscentrum X X X X X X Tandteknik Norr Tandvårdscentralen X X Örnäset X X Bergnäset X X Porsudden X X Gammelstad X X Råneå X X X Pajala kommun Pajala X X Piteå kommun Kompetenscentrum Tandteknik Norr Piteå X X Hortlax X X Norrjärden X X Öjebyn X X Roknäs X X Älvsbyns kommun Älvsbyn X X Överkalix kommun Överkalix X X Övertorneå kommun Övertorneå X X X X 76 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

77 Bilagor Folktandvårdens verksamhet Verksamhet Barn- Vuxen- Specialisttandvård Tand- Västerbotten tandvård tandvård Pedo Ort Bett Endo Parod Käkk Rtg teknik Bjurholms kommun Bjurholm X X Doroteas kommun Dorotea X X Lycksele kommun Stenbergska X X X Lycksele las X X X Malå kommun Malå X X Norsjö kommun Norsjö X X Robertsfors kommun Robertsfors X X Skellefteå kommun Anderstorp X X Boliden X X Bureå X X Burträsk X X Byske X X Kåge X X Seminariegatan X X X Skelleftehamn X X Skellefteå las X X X Sorsele kommun Sorsele X X Storuman kommun Storuman X X Tärnaby X X Umeå kommun X X X X X X X X Dragonen X X Ersboda X X Ftv 3 tr NUS X X Holmsund X X Hörnefors X X Sävar X X Teg X X Umedalen X X Vilhelmina kommun Vilhelmina X X Vindeln kommun Vindeln X X Vännäs kommun Vännäs X X Åsele kommun Åsele X X Hälso- och sjukvård i Region Norrland 77

78 Bilagor Folktandvårdens verksamhet Verksamhet Barn- Vuxen- Specialisttandvård Tand- Västernorrland tandvård tandvård Pedo Ort Bett Endo Parod Käkk Rtg teknik Härnösands kommun Härnösand X X X X Kramfors kommun Höga Kusten X X Kramfors X X Nyland X X Sollefteå kommun Junsele X X Långsele X X Näsåker X X Ramsele X X Sollefteå X X X Sundsvalls kommun Alnö X X Centrum X X X X X Kvissleby X X Liden X X Matfors X X Nacksta X X Stöde X X Länssjukhuset X X X X X Timrå kommun Söråker X X Timrå X X Ånge kommun Fränsta X X Ånge X X Örnsköldsviks kommun Bjästa X X Björna X X Bredbyn X X Domsjö X X Husum X X Örnsköldsvik X X X X 78 Hälso- och sjukvård i Region Norrland

79 Definitioner Term Definition Kommentar Dagkirurgi Dagsjukvård där den kirurgiska åtgärden normalt kräver att patienten får anestesi Med kirurgisk åtgärd avses åtgärd enligt gällande operationsklassifikation. och en period av postoperativ övervakning. vårdplan. För patienten skall det finnas en upprättad Inga tidsmässiga preciseringar ska tillämpas. Hembesök Hemsjukvårdsbesök Läkarbesök Medelvårdtid Poliklinisk operation Sluten vård Sjukvårdande behandling Slutenvårdsoperation Vårddag (inom hälso- och sjukvård:) öppenvårdsbesök i patients bostad eller motsvarande. Vårdkontakt inom hemsjukvård som innebär personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Vårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och läkare. Medelvårdtid beräknas som summa vårdtid dividerad med antal vårdtillfällen. (Vårdtid = tid under vilken ett vårdtillfälle äger rum, mäts i antal dagar. I den nationella statistiken beräknas vårdtid som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. När in- och utskrivning sker samma dag räknas vårdtiden som noll dagar. I den nationella statistiken inkluderas permission i vårdtid.) Mindre omfattande kirurgisk åtgärd där patienten inte har behov av postoperativ övervakning. Hälso- och sjukvård när den ges till patient inskriven vid vårdenhet. Vårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och annan yrkeskategori än läkare. Operation som sker under ett vårdtillfälle (när patienten är inskriven vid en vårdenhet). Dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Läkarbesök: avser både elektiva och akuta besök. Dagkirurgi: anges inklusive endoskopier. Transfusioner: här avses antal genomförda transfusioner. Besök på akutmottagning: avser besök under hela dygnet (för att kunna mäta flödet). Skilj från hemsjukvårdsbesök som hänförs till hemsjukvård. I den nationella statistiken räknas öppenvårdsbesök, t.ex. vid akut sjukdom hos patient som erhåller hemsjukvård men där orsaken inte omfattas av vård- och omsorgsplanen, som hembesök. I den nationella statistiken räknas endast hembesök som har dokumenterats i patientens journal. Skilj från hembesök som hänförs till öppen vård. I den nationella statistiken räknas endast hemsjukvårdsbesök som har dokumenterats i patientens journal. I den nationella statistiken hänförs patient som vårdas eller observeras på intagningsavdelning till sluten vård. Den nationella statistiken räknas varje påbörjat dygn som en vårddag. I den nationella statistiken exkluderas hela permissionsdygn från antalet vårddagar. Observera skillnaden mellan begreppet vårddag och begreppet vårdtid. Hälso- och sjukvård i Region Norrland 79

80 Norrstyrelsens rapportserie Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens och större delen av Västernorrlands län till en regionkommun med arbetsnamnet Region Norrland. Det är en ideell förening som bildats av de tre landstingen samt kommunförbunden i Norrbottens och Västernorrlands län och Region Västerbotten. Vid sidan av styrelsen och dess arbetsutskott är 140 förtroendevalda och ett stort antal tjänstemän från landsting, kommuner, kommunförbund/regionförbund, statliga myndigheter, näringsliv och andra organisationer engagerade i de många arbetsgrupper som förebereder regionbildningen. Med Region Norrland vill vi skapa förutsättningar för ett starkare och mer livskraftigt Norrland en regionkommun som kan tillhandahålla hälso- och sjukvård och skapa utvecklingsförutsättningar på ett effektivare och uthålligare sätt än de tre landstingen var för sig kan göra. För att informera om sitt arbete och skapa intresse och engagemang i regionfrågan kommer Norrstyrelsen att publicera stora delar av sitt arbete i en rapportserie. Följande rapporter kommer att ges ut under första halvåret 2009: 2009:1 Statlig verksamhet i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län 2009:2 Högre utbildning och forskning i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för högre utbildning och forskning 2009:3 Infrastruktur i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur 2009:4 Internationellt samarbete i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för internationellt samarbete 2009:5 Kultur i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för kultur 2009:6 Miljö och energi i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för miljö och energi 2009:7 Näringsliv och innovation i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för näringsliv och innovation 2009:8 Trafik i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik 2009:9 Turism i Region Norrland En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för turism 2009:10 Hälso- och sjukvård i Region Norrland Norrstyrelsens kartläggning av hälso- och sjukvården i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland 2009:11 Ekonomifrågor vid bildandet av Region Norrland 2009:12 Landstingens organisation i Region Norrland 2009:13 Fastighetsförvaltning och lokalförsörjning vid bildandet av Region Norrland 2009:14 Personalfrågor vid bildandet av Region Norrland 2009:15 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland 2009:16 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland 2009:17 Regional utvecklingsplanering i Region Norrland 2009:18 Utgångspunkter för formulering av vision och mål Rapporterna kan hämtas på: Rapporterna kan också beställas ifrån: [email protected] För vidare information: Projektledare Jan-Åke Björklund ([email protected]) Huvudsekreterare Jörgen Olsson ([email protected]) 80 Hälso- och sjukvård i Region Norrland