Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Världens Historia ( och får inte lämnas vidare till tredje part.

Transkript

1 Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Världens Historia ( och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen

2 Upptäcktsresor Kanotfärd gjorde Mellanvästern fransk År 1682 färdades Robert de La Salle nedför floden från Canada till Mexikanska golfen och gjorde därmed ett enormt stort område till franskt territorium. Men upptäckten blev hans död han mördades av sina egna män. Av Lasse Telling René-Robert Cavelier de La Salle ställer sig framför ett stort träkors som han låtit resa vid Missis sippiflodens mynning i Mexikanska golfen. Högst upp på korset tronar Solkungen Ludvig XIV:s monogram. Högtidligt gör La Salle anspråk på om rådet: I den höge, mäktige, oövervinnelige och segrande Ludvig den stores namn, den nionde dagen i april 1682, tar jag nu, å hans majestäts vägnar, detta land Louisiana i besittning. Det som La Salle förklarar vara franskt är en tredjedel av dagens USA, nämligen de områden som gränsar till floden och alla dess bifloder en enorm yta på mer än två miljoner km 2. Marken som La Salle står på när han talar har tidigare förklarats spansk av andra upptäcktsresande, och indianerna har bott på den i årtusenden, men det bekymrar inte fransmannen. Han vill bara resa tillbaka till Canada, som han kommit ifrån, och bli hyllad för sin upptäckt. Genom honom har Frankrike nu fått ett stort försprång i koloniseringen av Nordamerika. En äventyrslysten jesuit La Salle föds i Rouen i Frankrike år Han får en gedigen utbildning och går in i den katolska jesuitorden när han är 14 år gammal. Pojken är äventyrslysten och särskilt intresserad av Frankrikes koloni på andra sidan Atlanten: Nya Frankrike, i nuvarande Canada. I stället för att fullfölja sina studier reser La Salle vid 24 års ålder iväg för att uppleva Nya världen på egen hand. Nya Frankrike utforskades av upptäcktsresande Jacques Cartier och hans män redan 1535 men den franska koloniseringen går långsamt. År 1665 finns det bara cirka vita människor i hela kolonin. polfoto/corbis La Salle blir från första början betagen av den Nya världen. Landet består av oändliga ödemarker med massor av ville bråd att jaga, och den unge fransmannen gör sig snart ett namn inom den lukrativa pälshandelsbranschen. När La Salle har vistats i Canada ett par år görs en upptäckt som får avgörande betydelse för hans liv. År 1673 reser fransmännen Jacques Marquette och Louis Joliet söderut från Canada. De har hört indianerna berätta om en enorm flod som de kallar alla floders fader. Fransmännen hittar också floden men när de nästan är tillbaka i Canada igen kantrar deras kanot och alla viktiga anteckningar går om intet. Upptäckten av sätter i gång tankar hos La Salle. Han betraktar floden som en farled söderut och ser stora möjligheter till en fransk expansion. Och den man som ska genomföra det hela är förstås han själv. Både 1674 och 1676 reser La Salle tillbaka till Frankrike för att få Ludvig XIV att backa upp en upptäcktsresa. La Salle lägger ned stora pengar på att muta sig fram genom leden av korrupta kungliga ämbetsmän. Till sist får han ett brev från kungen där det sägs att han får ensamrätten till att utforska ett enormt, men inte särskilt väldefinierat, område: Vi tillåter Er härmed att upptäcka den västra delen av Nya Frankrike och, för att genomföra detta, bygga fort där Ni så finner nödvändigt. Vi ger Er fulla befogenheter. Med brevet i fickan återvänder La Salle till Nordamerika. La Salle gjorde en lyckad resa nedför floden men den efterföljande expeditionen slutade i katastrof. Endast ett fåtal av deltagarna överlevde. Expeditionsfartyget byggs I närheten av de stora Niagarafallen bygger La Salles män skonerten Griffon. 60 Världens Historia

3 La Salle utökade Frankrikes territorier i Nya världen med drygt två miljoner km 2, men förlorade till sist omdömet. Bridgeman Nordamerika/1680 Frankrike har grundat kolonin Nya Frankrike som omfattar bosättningarna Quebec och Montreal i nuvarande Canada. Det är en liten koloni med bara cirka invånare. De enorma landområdena i väster och söder är indianernas territorier och helt okända marker för européerna. Quebec

4 Upptäcktsresor La Salle gjorde Frankrike till en stormakt i Amerika Genom att göra anspråk på Louisiana skaffade sig fransmännen en geografisk ledarposition i Nordamerika km Louisiana-området var så stort att det omfattade en tredjedel av nuvarande USA. Resa 2 (1684) Expeditionens fartyg kommer inte till s mynning som planerat. De är ca 500 km ur kurs. De börjar bygga Fort St. Louis vid kusten i dagens Texas medan La Salle förgäves letar efter floden. Fort St. Louis Skeppet ska segla expeditionen västerut via Stora sjöarna och sommaren 1679 är skeppet klart. La Salle och hans män seglar västerut via Eriesjön, Saint Clairsjön och Huronsjön. Den 27 augusti kommer de till handelsstationen i Michilimackinac där fartyget lastas med dyrbara bäverpälsar. Den följande månaden seglar de in på Michigansjön. En del av expeditionen börjar under La Salles ledning att bygga ett fort Fort Saint-Joseph på sjöns sydöstra strand. En annan grupp män skickas tillbaka med Griffon för att sälja bäverpälsarna och hämta proviant men strax efter avseglingen förliser fartyget i en kraftig storm på Michigansjön. Ovetande om att fartyget och dess dyrbara last sjunkit lämnar La Salle och en grupp män Fort Saint-Joseph med kanot i december De ska finna. Färden går via Illinoisfloden men expeditionen lider brist på förnödenheter. La Salle beslutar att resa tillbaka för att skaffa det nödvändiga. S t o r a S j ö a r n a Fort Michilimackinac Fort St. Joseph M e x i k a n s k a g o l f e n Quebec Montreal Fort Frontenac Resa 1 ( ) La Salle och hans män seglade västerut via Stora Sjöarna, byggde Fort St. Joseph vid Michigansjön och paddlade där efter nedför floderna Illinois och. F l o r i d a A t l a n t e n La Salle kommer hem till sin egen konkurs. Chockad får han höra om Griffons förlisning och att han har förlorat alla de dyrbara bäverpälsarna. Nu klarar han inte av att betala alla sina skulder, utan tvingas skriva under ett testamente där allting ska tillfalla fordringsägarna när han dör. Skakad, men inte knäckt, bestämmer sig La Salle för att söka efter i januari 1682, åtföljd av sammanlagt 54 fransmän och indianer. Den här gången lyckas de bättre och expeditionen når floden den 6 februari. La Salle har emellertid underskattat flodens längd. Först efter två månaders paddling genom okänt indianland når männen flodmynningen i Mexikanska golfen. Den 9 april 1682 förklarar La Salle området för franskt territorium och döper det till Louisiana. polfoto/ullstein bild Indianerna går till anfall Resan hem till Canada blir mycket svårare än La Salle räknat med. Flera gånger angrips expeditionen av indianer med svåra konflikter som följd. I en av striderna dödar La Salles män en handfull indianer innan de övriga till sist drar sig tillbaka. Den proviant expeditionen haft med sig tar slut och männen tvingas hålla tillgodo med den majs de ibland får av vänliga indianer. Bristen på mat tär på expeditionsdeltagarnas krafter och hälsa. La Salle blir själv så sjuk och svag att hans män tvingas lämna kvar honom i det som i våra dagar är Arkansas. Själva fortsätter de mot Canada. När La Salle till sist kommer hem möts han ännu en gång av dåliga nyheter. Nya Frankrikes guvernör, som alltid varit välvillig, har kallats hem. Den nye guvernören vägrar blankt att stödja en fortsatt utforskning och kolonisering av området. La Salle begår en dunderblunder En tredje gång tvingas La Salle resa till Frankrike för att söka finansiering till sitt projekt. Han kommer i precis rätt tid. Ludvig XIV är mycket intresserad av möjligheterna i det nya området. En före detta spansk guvernör som gått över till fransmännen har nämligen berättat om några mycket rika silvergruvor i norra Mexico. Dem vill kungen väldigt gärna lägga beslag på. På vintern 1684 får Ludvig XIV ett brev från två präster som rekommenderar La Salle å det varmaste. Kyrkans önskan är att Frankrike ska utöka koloniseringen i det nya landet och sprida kristendomen bland hedningarna. La Salle, med sin jesuitbakgrund, är en alldeles utmärkt kandidat. Brevskrivarna påstår att de omtalade spanska silvergruvorna ligger i närheten av flodens mynning ett område som La Salle har utforskat. Men prästerna ljuger: De har själva övertalat La Salle att fuska med sina geografiska uppteckningar så att flodmynningen verkar ligga km närmare gruvorna. I brevet till kungen målar prästerna upp en fantastisk plan: La Salle ska segla från Frankrike till s mynning. Där ska han bygga ett fort och grunda en bosättning. Sedan ska han skapa en armé bestående av indianer, tåga mot silvergruvorna och erövra dem. Det enda kungen behöver bidra mer är några fartyg, vapen och ammunition. Planen är fullständigt orimlig, men när Ludvig XIV utan vidare godtar den är det ingen som frågar mer. 62 Världens Historia

5 Expeditionen lämnar Frankrike den 1 augusti Den omfattar 320 personer: dels sjömän och soldater, dels civila utvandrare som vill pröva lyckan i Amerika. Fartygen når Mexikanska golfen och seglar i november mot flodens mynning. Eller rättare sagt: mot den plats där La Salle tror att den finns. Floden är svår att hitta från sjösidan och La Salle har ingen karta som är tillräckligt detaljerad för att ge någon vägledning. Fartygen kommer långt ur kurs. De seglar alldeles för djupt in i golfen och når kusten cirka 500 km från s mynning. Och vad värre är: La Salle upptäcker det aldrig! Expeditionen går i land på en plats som i dag heter Matagorda Bay på Texas kust. Här börjar männen bygga Fort Saint-Louis, men de har inte tillräckligt med virke. Ingenjören som skulle leda bygget blir ovän med La Salle och vägrar att gå iland. I stället följer han med när kaptenen på det största av skeppen även detta efter ett bråk med La Salle seglar tillbaka till Frankrike för att rapportera om expeditionens resultat. Läget är kritiskt. De har inte hittat, arbetet med fortet går långsamt och provianten sinar i snabb takt. De flesta av männen är rasande över den situation som La Salle har försatt dem i. Några börjar viska om uppror mot den galne ledaren. En mindre grupp män stöder emellertid fortfarande La Salle och hans planer. La Salle själv är övertygad om att ligger alldeles i närheten och att han kommer att hitta tillbaka till floden. Han blir ursinnig på alla som inte håller med honom och beter sig faktiskt som om han hade blivit galen. Expeditionsledarens tvärsäkerhet tycks blockera allt logiskt tänkande. La Salle vet att mynnar i golfen och det borde vara uppenbart att han bara hade behövt följa kusten österut. Då skulle han garanterat ha kommit till flodmynningen förr eller senare. Men La Salle har ett annat förslag. Från januari 1686 beger han sig vid två tillfällen in i landet. Båda gångerna återvänder han med oförrättat ärende. I fortet är situationen desperat. Expeditionens sista fartyg har krossats mot kusten i en vinterstorm och därmed är fransmännen avskurna från civilisationen. De får ofta problem med angripande indianer och tanken på att rekrytera av dem till ett krig mot spanjorerna verkar rent skrattretande. Ingen talar längre om silvergruvorna. Ett annat stort problem är att kolonisatörerna lever på svältgränsen. Många har redan dukat under för sjukdomar. Nästan all tid går åt till att skaffa mat och uppbyggnaden av kolonin har stannat av. Tilliten till La Salle och hans projekt är totalt borta. La Salle sköts ihjäl av sina egna män wsom tappat allt förtroende för honom. Myteristerna slår till Den 12 januari 1687 ger sig La Salle iväg med cirka 20 män i sitt tredje försök att finna ännu en gång inåt land. De övriga hundra personerna stannar kvar i fortet. La Salle har ingen aning om var han befinner sig men dag för dag tvingar han sina trötta män framåt på ett nästan maniskt sätt. Några av dem har fått nog. En av männen, Jean l Archeveque, börjar planera ett myteri och får de flesta med sig. På morgonen den 19 mars 1687 slår myteristerna till under en jakt. La Salle har gått ut i högt gräs för att komma inom skotthåll för att skjuta ett par gäss när han själv blir ett jagat villebråd. Plötsligt avlossas ett antal skott och La Salle faller död till marken. Samma öde drabbar det fåtal män som fortfarande är honom trogna. l Archeveque och hans kumpaner drar kläderna av sina offer och lämnar de blodiga kropparna åt vargarna. Efter mordet lyckas myteristerna till slut hitta och följer floden hela vägen norrut till Nya Frankrike. När de kommit fram sprids ryktet om mordet på La Salle men ingen väcker något formellt åtal. Det fort som La Salle lämnade efter sig vid golfen hittas några år senare av spanjorerna, totalförstört och övergivet. De få fransmän som inte är döda lever bland indianerna. Läs mer Samuel Willard Crompton: Robert de La Salle, Chelsea House Publishers, 2009 Tony Coulter: La Salle and the Explorers of the, Chelsea House Publishers, 1990 Issac Joslyn Cox: The Journeys of Rene Robert Cavelier Sieur De La Salle, Bibliolife. ScanpiX Frankrike sålde Louisiana till USA 1673: Fransmännen Marquette och Joliet upptäcker floden. 1682: La Salle blir den förste som seglar på floden till mynningen i Mexikanska golfen. Han förklarar all mark längs floden med bifloder som franskt territorium. 1699: Fransmannen d Iberville är först med att finna s mynning från sjösidan. Där grundar han en permanent bosättning. 1718: d'iberville grundar New Orleans. 1763: Efter att ha förlorat Canada till England avstår Frankrike Louisiana till Spanien. 1800: Enligt en traktat mellan Frankrike och Spanien blir Louisiana franskt igen. 1803: Frankrike säljer Louisiana till USA som därigenom fördubblar sitt territorium. Priset är 15 miljoner dollar. Traktaten mellan Frankrike och USA ligger i National Archives. polfoto/corbis