En vindpark på Högkölen. Särskild arkeologisk utredning Färila socken Hälsingland Ljusdals kommun Gävleborgs län. David Loeffler

Transkript

1 En vindpark på Högkölen Särskild arkeologisk utredning Färila socken Hälsingland Ljusdals kommun Gävleborgs län David Loeffler

2

3 En vindpark på Högkölen Särskild arkeologisk utredning Färila socken, Hälsingland, Ljusdals kommun, Gävleborgs län David Loeffler 2010 Rapport från Arkeologicentrum 2010:15

4 Länsstyrelsens dnr: ( ) Arkeologicentrums projektnr: P2010:55 X Högkölen Län: Gävleborg Landskap: Hälsingland Kommun: Ljusdal Socken: Färila Trakt: Hyttebo, Katrineberg, Lillbyn, Stocksbo, Storbyn, Veckebo och Yg Ek. kartblad: 15F 8h Högsten, 15F 8i Risarven, 15F 9h Björnåborg och 15F 9i Loftkölen Interimistiska ID-nummer: AC55002-AC55023 Rapport från Arkeologicentrum 2010:15 En vindpark på Högkölen: särskild arkeologisk utredning, Färila socken, Hälsingland, Ljusdals kommun, Gävleborgs län David Loeffler år 2010, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, Samkraft AB, Söderhamn, Triventus Consulting AB, Östersund, länsstyrelsen i Gävleborgs län, Gävle. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2009_ Omslagsbild: Koja av rundvirke (tall), yxbilade plank, jord och torv. Innanför dörren syns en spis av kallmurade naturstenar och jord. Foto: AC X-0002, David Loeffler, ISSN

5 Innehåll Sammanfattning vi Bakgrund, syfte och målsättning 1 Genomförande 2 Metod 2 Källmaterial 2 Utredningsområde 2 Tidigare antikvarisk verksamhet 3 Områdesbeskrivning 4 Resultat av byråinventering 5 Ortnamn, historiska kartor och lantmäteriakter 5 Bebyggelse, byggnadsminnen, kulturmiljöer 6 och riksintressen Resultat av fältinventering 6 Gränsmärke 8 Brytningsyta 9 Kolningsanläggningar och skogsbruksar 9 Husgrund, historisk tid 10 Vägmärke 10 Utredningsområdets karaktär 13 Kulturvärdesbedömning 13 Sårbarhetsanalys 13 Kulturmiljöpåverkan 15 Konsekvensbedömning 15 Åtgärdsförslag 15 Referenser 19 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter 21 Bilaga 2. Fotoförteckning 23 Bilaga 3. Objekttabell 25 Bilaga 4. Påsiktsbilder 35

6 Sammanfattning Arkeologicentrum AB har utfört en särskild arkeologisk utredning, steg 1, i området för en planerad vindpark på Högkölen i Färila socken som ligger i Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Fältarbetet genomfördes under augusti Beställare är Samkraft AB, Söderhamn, genom Triventus Consulting AB, Östersund. Utredningsområdet är hektar stort och utgörs av ett höglänt utmarksområde på meter över havet. Topografin i utredningsområdet är kuperad, jordarten huvudsakligen morän, ibland stenig till blockig, och med inslag av torvmark. Vegetationen består av granplanteringar och granskogar. Landskapet karakteriseras i dag av skogsbruket och nätet av brukningsvägar är därför väl utbyggt. Innan utredningen var inga kulturhistoriska ar registrerade inom utredningsområdet. Under utredningen framkom 20 kulturhistoriska ar av vilka två är fasta fornar (ett kvartsbrott och ett gränsmärke) och 18 är övriga kulturhistoriska ar (koj- och stallgrunder, en spismursrest, kolbottnar och en vägmarkering). Utredningsområdet har inte tidigare utpekats såsom av något särskilt intresse för kulturmiljövården. Närmaste riksintresseområde för kulturmiljövården är Stocksbo by som är en tidigindustriell miljö från slutet av 1800-talet och som ligger ca 10 km nordöst om utredningsområdet. Riksintresseområdet berörs därför inte av vindparken. Byggnader och bebyggda kulturmiljöer av särskilt kulturhistoriskt intresse saknas i utredningsområdet. Sårbara kulturmiljöer i utredningsområdet är de fasta fornarna (KML 2 kap.) och några av de övriga kulturhistoriska arna. De senare har i flera fall ett stort upplevelsevärde och är därför bevarandevärda. Vindkraftverk, andra anläggningar och nya vägar kan dock samsas med dessa kulturhistoriska ar om särskilda åtgärder vidtas i den fortsatta projekteringen, i första hand i form av skyddsområden kring ar. Under förutsättning att vindparkens layout inklusive vägar anpassas till bevarandevärda kulturminnen, och så länge det inte blir aktuellt med ingrepp i eller nära dessa föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den planerade vindparken. Om det inte går att undvika ingrepp i eller nära fast forn skall detta tillståndsprövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslutar även om fornsområdens storlek och vilka skyddsområden som skall tillämpas vid olika styper, liksom om eventuell arkeologisk förundersökning i de fall ar inte kan kringgås i den fortsatta planeringen.

7 Bakgrund, syfte och målsättning Arkeologicentrum AB har på uppdrag av Triventus Consulting AB, Östersund, och efter länsstyrelsebeslut utfört en särskild arkeologisk utredning steg 1 i området för en planerad vindpark på Högkölen i Färila socken i Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Uppdraget hade initialt upphandlats av projektören i form av en frivillig utredning vars syfte i första hand var att tillhandahålla ett tillräckligt planeringsunderlag för att undvika ingrepp i kulturmiljöer och ar och för vindparkens miljöprövning. Sedermera har länsstyrelsen fattat beslut om särskild arkeologisk utredning på samma undersökningsplan som den frivilliga utredningen. Utredningens målsättning är därför att tillhandahålla ett fördjupat planerings- och beslutsunderlag till uppdragsgivare och länsstyrelse både i fortsatt projektering och miljöprövning samt inför det kommande arbetsföretaget (jfr lagen om kulturminnen m.m., KML 2 kap. 11, SFS 1988:950). Figur 1. Utredningsområdet (röd heldragen linje) ligger ca 13 kilometer sydväst om samhället Färila i Ljusdals kommun. Underlag: vägkartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2009_ Skala 1:

8 Genomförande Metod Utredningen har genomförts i två faser. Den första är en byråinventering av källmaterial som kan ge upplysningar om utredningsområdets kulturhistoria. Detta följs av fältinventering i form av systematisk terrängrekognoscering. Fältinventering genomfördes mellan den 9 och 20 augusti Arbetstiden motsvarar sammanlagt 9 dagsverken. Täckningsgraden (fältinventerad yta per arbetsdag) var 116 hektar. Lägesbestämningar har skett med handhållen gps. Skriftliga beskrivningar över de kulturhistoriska arna har upprättats enligt RAÄ:s anvisningar för FMIS. Lämningar och miljöer har fotograferats digitalt. Resultaten kommer att rapporteras till RAÄ för införande i FMIS. Under fältinventeringens gång har även representanter för den lokala befolkningen intervjuats (främst jägare) angående eventuella ar inom utredningsområdet. Även hembygdsföreningen i Färila och museet i Ljusdal besöktes i syfte att samla in material som rör Färila socken och utredningsområdet. Källmaterial Följande källmaterialkategorier har gåtts igenom vid byråinventering och inför fältarbetet: registrerade kulturhistoriska ar i FMIS, Riksantikvarieämbetets (RAÄ) informationssystem för fornminnen, samebyarnas markanvändningsredovisning (REN2000), registrerade kulturhistoriska ar i Skogsstyrelsens databas Skogens pärlor (Kotten), allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i Lantmäteriets karttjänster (LMV), äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI), arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums fynddatabas (SHM), RAÄ:s bebyggelseregister (BBR), antikvarisk-topografisk litteratur i Kungliga bibliotekets och Vitterhetsakademiens biblioteks söktjänster (LIBRIS och VITALIS), länsstyrelsens i Gävleborgs län presentationer av värdefulla kulturmiljöer, byggnadsminnen och riksintressen. Utredningsområde Utredningsområdet berör delar av fastigheterna Hyttebo, Katrineberg, Lillbyn, Stocksbo, Storbyn, Veckebo och Yg i Ljusdals kommun och är totalt hektar stort. Utredningsområdet tangerar fyra ekonomiska kartblad, 15F 8h Högsten, 15F 8i Risarven, 15F 9h Björnåborg och 15F 9i Loftkölen (figur 2). 2

9 Tidigare antikvarisk verksamhet Utredningsområdet har berörts av antikvarisk verksamhet endast sporadiskt. Den mest omfattande genomgången av Färila sockens kulturhistoriska ar ägde rum i samband med RAÄ:s förstagångsinventering för den ekonomiska kartan år Bristerna förknippade med denna inventering är välkända och omfattande. Trots detta har ingen fullständig revideringsinventering ägt rum inom denna del av Hälsingland. I stället genomförde man en så kallad partiell revidering år 1989, bestående av en byråmässig inventering av arkivmaterial med ytterst selektiva fältrekognosceringar inom vissa delar av Färila socken. Täckningsgraden var 30 km 2 per anställningsdag. Inga kulturhistoriska ar registrerades då inom utredningsområdet (Jensen 1997, Jönsson 1985, Lötman 1984, Rydén 1989, Rydén 1993). Figur 2. Utredningsområdet (svart heldragen linje) berör fyra ekonomiska kartblad i Färila socken. Innan utredningen var fasta fornar och övriga kulturhistoriska ar inte kända inom utredningsområdet. Enligt FMIS och Kotten låg närmaste registrerade kulturhistoriska ar (grå markering) tre till fyra kilometer från utredningsområdets gränser. Skala 1:

10 Skogs(vårds-)styrelsens projekt Skog och historia har varken berört utredningsområdet eller dess närhet. Inom utredningsområdet har inga arkeologiska undersökningar skett och inga lösfynd finns registrerade i FMIS eller hos SHM. Områdesbeskrivning Utredningsområdet är ett höglänt utmarksområde på mellan 300 och 475 meter över havet. Topografin mellan områdets tre högsta höjder, Högkölen på 475 m.ö.h., Hästkölen på 445 m.ö.h. och Östra Klimpen på 390 m.ö.h., är kuperad. Jordarten utgörs huvudsakligen av morän, inte så sällan stenig till blockig. Inslaget av mindre våtmarker är omfattande. Några av dessa avvattnas genom mindre bäckar eller utdikningar. Utredningsområdet karakteriseras i dag av skogsbruket och nätet av brukningsvägar är därför väl utbyggt. Markberedning har genomförts i stor skala inom hela området, som domineras mest av föryngringsytor och slyiga granplanteringar (figur 3). Figur 3. Utsikt över utredningsområdets sydöstra del som till lika delar består av yngre granplanteringar och avverkningsbar granskog, ett förhållande som är representativt för större delen av utredningsområdet. Foto AC X

11 Resultat av byråinventering Inga kulturhistoriska ar har tidigare registrerats inom utredningsområdet. De närmast liggande finns tre till fyra kilometer från utredningsområdets yttre begränsningar (figur 2). De tidigaste kartorna är synnerligen fattiga på upplysningar angående förekomst av eventuella kulturhistoriska ar inom utredningsområdet. Det är först med utgivningen av ekonomiska kartan 1957 som man exempelvis hittar ett nätverk av stigar och äldre bruksvägar som vittnar om skogsbrukets utveckling under första hälften av 1900-talet. Utredningsområdet ligger i dag utanför renskötselområdet. Tidig historisk och förhistorisk spridning av samer eller protosamer inom eller i närheten av utredningsområdet är okänd på grund av en forskningslucka. Senare tidens forskning har alltmer uppmärksammat olika ar som ett bevis för samers närvaro i bl.a. Hälsingland (Wennstedt Edvinger & Ulfhielm 2004, Broadbent 2010). Enligt litteraturen har samer förekommit inom Färila socken under historisk tid (Lundh 1967:20, Ekeström 1991:55 f). Det finns dock inga fysiska spår som tyder på att de har uppehållit sig inom utredningsområdet, men man bör inte utesluta möjligheten att det kan förekomma ar som kan sättas i samband med samer eller förhistoriska protosamer. Ortnamn, historiska kartor och lantmäteriakter Genom det äldre namnskicket i ett område kan man få indikationer både på äldre markanvändning och på händelser eller verksamheter som kan ha lämnat fysiska spår efter sig i landskapet. Ortnamn är vidare, i likhet med fysiska ar, kulturminnen (jfr KML 1 kap. 4 ). Inför denna utredning har endast ortnamn på tryckta kartor beaktats. Det nu kända ortnamnsbeståndet inom utredningsområdet har upptecknats under 1900-talet (SOFI). De flesta av namnuppteckningarna är naturnamn som berättar om platsers egenskaper, till exempel Högkölen, Högkölsmyran, Högkölsbäcken och Hästkölen som alla innehåller leden köl som betyder höglänt (skogs-)mark eller höjd (Pamp 1988:108, SOL 2003:183). Andra namn inom utredningsområdet innehåller leden klimp som används för att beteckna en avgränsad och markerad höjd eller bergstopp (SOL 2003: 168). Några namn inom utredningsområdet av antikvariskt intresse är Ol- Perskojan och Stugutjärnen samt Råtjärn och Östra Råtjärn (ek. karta 1957). De första två vittnar troligen om någon form av skogsbruk så som kolning, avverkning eller andra arbeten som kan ha lämnat fysiska spår efter sig i terrängen. Namnen på rå- berättar att en rågång går över eller i närheten av, i det aktuella fallet, en viss naturbildning (SOFI). I anslutning till dessa naturbildningar kan gränsmarkeringar i form av resta stenar, mindre rösen eller bleckade träd förekomma. Finnån är namnet på ett bäcksystem som avvattnar våtmarkerna i utredningsområdets sydöstra delar. Namnet kan syfta till den inflyttningen 5

12 av finska bönder inom Hälsingland som påbörjades vid slutet av 1500-talet (Brink & Färlin 2008:67 f.). Det finns dock inga uppgifter om några skogsfinska bosättningar inom eller i närheten av utredningsområdet. Det äldre kartmaterialet har i övrigt inte mycket att bidra med när det gäller att belysa markanvändning i äldre tid. Lantmäteriförrättningarna har inte varit många i utredningsområdet. På generalstabskartan från år 1916 finns inget av särskilt kulturhistoriskt redovisat i eller i närheten av utredningsorådet. De äldre ekonomiska kartorna från 1957 visar, såsom tidigare nämnts, att där fanns ett väl utbyggt nätverk av stigar och körvägar samt en skogskoja inom området. Bebyggelse, byggnadsminnen, kulturmiljöer och riksintressen Det finns ingen fast bebyggelse inom utredningsområdet och därmed saknas även byggnadsantikvariskt intressanta objekt. Den närmaste bebyggelsen är dels Bondskogsvallen, en fäbod med 1600-talsbelägg, vilken ligger ca två kilometer nordväst om utredningsområdet. Andra fäbodvallar som ligger upp mot en kilometer från utredningsområdets gränser är Risarsvallen från början av 1900-talet, Loftkölsvallen från 1860-talet och Nysnuggan från 1900-talet (Inventering av fäbodvallar 1995). Inga värdefulla kulturmiljöer har tidigare pekats ut i eller nära utredningsområdet. Det närmaste riksintresseområde för kulturmiljövården är Stocksbo by (K317) som är en tidigindustriell miljö från slutet av 1800-talet och som innehåller särpräglad arkitektonisk bebyggelse samt vattendrivna anläggningar såsom sågverk, tröskverk, kvarn, kraftstation m.m. Stocksbo by ligger ca tio kilometer nordöst om utredningsområdet och en vindpark på Högkölen kommer därför inte att vara synlig från detta riksintresseområde. Resultat av fältinventering Vid inventeringstillfället registrerades 20 ej tidigare kända kulturhistoriska ar varav två bedömts som fasta fornar och 18 som övriga kulturhistoriska ar (tabell 2, figur 6 och 7 samt bilaga 3). De fasta fornarna utgörs ett kvartsbrott eller tillverkningsplats, troligen från förhistorisk tid, och ett gränsmärke som i dag inte står i befintlig fastighetsgräns. De övriga kulturhistoriska arna består av kolningsanläggningar (kolbottnar), områden med skogsbruksar (kolbotten och kojgrund), ensamliggande kojgrunder, en spismursrest från en trolig husgrund, en stallgrund och en vägmarkering (tabell 1). Dessutom iakttogs byggnader i form av två skogskojor, en timmerkoja och ett stall (tabell 2). 6

13 Tabell 1. Resultatet av den särskilda arkeologiska utredning som genomfördes under augusti RAÄ-nummer tilldelade ID-nr RAÄ-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC55001 Vakant AC55002 Färila 423 Vägmärke, Övrig Kantställd sten Övrig kulturhistorisk AC55003 Färila 408 Husgrund, historisk Spismursrest (?) Övrig kulturhistorisk tid AC55004 Vakant AC55005 Färila 410 Brytningsyta, Kvarts Kvartsbrott eller tillverkningsplats AC55006 Vakant Fast forn AC55007 Färila 412 Område med skogsbruksar Koj- och stallgrund Övrig kulturhistorisk AC55008 Färila 406 Kolningsanläggning Kolbotten Övrig kulturhistorisk AC55009 Färila 425 Kolningsanläggning Kolbotten Övrig kulturhistorisk AC55010 Färila 424 Kolningsanläggning Kolbotten Övrig kulturhistorisk AC55011 Färila 420 Område med Kolbotten och Övrig kulturhistorisk skogsbruksar kojgrund AC55012 Färila 414 Kolningsanläggning Kolbotten Övrig kulturhistorisk AC55013 Färila 411 Kolningsanläggning Kolbotten Övrig kulturhistorisk AC55014 Färila 415 Husgrund, historisk Kojgrund Övrig kulturhistorisk tid AC55015 Färila 416 Kolningsanläggning Kolbotten Övrig kulturhistorisk AC55016 Färila 417 Kolningsanläggning Kolbotten Övrig kulturhistorisk AC55017 Färila 418 Område med Kolbotten och Övrig kulturhistorisk skogsbruksar kojgrund AC55018 Färila 409 Kolningsanläggning Kolbotten Övrig kulturhistorisk AC55019 Färila 413 Kolningsanläggning Kolbotten Övrig kulturhistorisk AC55020 Färila 419 Kolningsanläggning Kolbotten Övrig kulturhistorisk AC55021 Färila 407 Område med Kolbotten och Övrig kulturhistorisk skogsbruksar kojgrund AC55022 Färila 422 Kolningsanläggning Kolbotten Övrig kulturhistorisk AC55023 Färila 421 Gränsmärke Gränsmärke, Fast forn kantställd sten Källa AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 7

14 Tabell 2. Byggnader i utredningsområdet. ID-nr Typ Beskrivning Källa B1 Skogskoja Skogskoja, rektangulär, 4,5x3,5 m (NV-SÖ) och 2 m h, byggd av rundvirke (tall), yxbilad plank, jord och torv. I SV är en spis av kallmurade naturstenar och jord. Ingång i NÖ sidan (bräddörr). Längs SV sidan är 2 gropar, oregelbundna, 1,5-2 m diam och 0,4 m dj. AU1 Terräng: Avsats ovanför ravin i svagt sluttande moränmark. Skogsmark (granskog) DL och JE B2 Skogskoja och stall Koja, rektangulär, 8x6 m (NÖ-SV) och 3,5 m h, byggd av sågade plankor och plåttak. Ingång i mitten av NÖ sidan. Kojan står på enstaka syllstenar, 0,4-0,5 m st. 23 m SV om kojan är: Stall, rektangulärt, 6x5 m (NÖ-SV) och 3 m h, byggt av knuttimrade och yxbilade stockar. Ingång i mitten av NV sidan. Intill NÖ sidan en utbyggnad, kvadratisk, 2,5x2,5 m (NÖ-SV) och 2 m h, byggd av sågade plank. Ekonomiska kartblad et 15F 9h Björnåborg Namn: Ol-Perskojan 3 m SV om stallet är en spismursrest, se AC m N om kojan är: Dass, kvadratisk, 1,5x1,5 m (N-S) och 2 m h, byggt av sågade plank DL & JE B3 Skogskoja Koja, kvadratisk, 5x5 m (N-S) och 4 m h, byggd dels av yxbilade och knuttimrade stockar, dels av sågade plankor. Ingång av dubbla dörrar i mitten av Ö sidan. Ombyggd i sen tid till förråd och garage. AU1 Terräng. S-sluttande moränmark, stenig till blockig. Skogsmark (granskog). Orientering: Intill och strax SÖ om skogsbilväg DL & JE Gränsmärke Det gränsmärke som registrerades som fast forn består av en kantställd sten omgiven av en mindre stenpackning. Den markerar en numera försvunnen gräns. Dess ålder har inte kunna fastställas med hjälp av befintligt historisk kartmaterial. Gränsmarkeringar av samma typ är vanliga i fastighetsgränserna i utredningsområdet. Gränsmärken i befintlig fastighetsgräns skall enligt direktiv från RAÄ inte registreras som kulturhistoriska ar just därför att gränsen fortfarande är i bruk, även om gränsmärken av sten inte längre nyuppförs. 8

15 Brytningsyta I Norrlands forntid använde man kvarts för att tillverka olika typer av redskap i över femtusen år. Det är svårt att utan undersökning avgöra om den nyregistrerade en är ett kvartsbrott för anskaffande av råmaterial som man transporterade ut ur området för vidare bearbetning på annan ort, eller om en är en tillverkningsplats där man tillverkade olika typer av redskap. Figur 4. AC55005 Brytningsyta (kvarts). Foto AC X Kolningsanläggning och skogsbruksar Kolningsanläggningar hör till landets vanligast förekommande kulturminnen. Inom utredningsområdet företräds de av kolbottnar efter kolning i resmila. Skogsbruksar består ofta av en kolbotten och rester av en koja inom ett begränsat område. Kolproduktion i denna del av Hälsingland förekom troligen främst under andra världskriget. Träkol var då en strategiskt viktig vara. Denna inhemska produktion uppmuntrades fram till fredsåret 1945, då importen av billig koks från utlandet återupptogs. Detta satte punkt för kolningsepoken i Sverige. Lämningarna efter kolning i utredningsområdet är ofta välbevarade. 9

16 Husgrund, historisk tid Till denna kategori hör rester eller ruiner efter byggnader från historisk tid. I utredningsområdet finns rester av kolarkojor, skogskojor, en spismursrest(?) och en stallbyggnad. Vägmärke Det aktuella vägmärket utgörs av en kantställd sten som ligger uppe på ett större stenblock som i sin tur ligger intill en trolig före detta vinterväg till Ol-Perskojan, en skogskoja från sen tid (tabell 2). Att placera stenar på varandra är ett vanligt sätt att markera stigar och färdvägar i svårframkomlig terräng. Figur 5. Gränsmärke i en befintlig fastighetsgräns mellan Stocksbo 2:12 och 11:8. Foto AC X

17 Figur 6. Resultat av arkeologisk utredning i norra delen av utredningsområdet. Fasta fornar röd markering; övriga kulturhistoriska ar blå markering; befintliga byggnader svart markering. B1 B3 är skogskojor. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2009_ Skala 1:

18 Figur 7. Resultat av arkeologisk utredning i södra delen av utredningsområdet. Fasta fornar röd markering; övriga kulturhistoriska ar blå markering; befintliga byggnader svart markering. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2009_ Skala 1:

19 Utredningsområdets karaktär Utredningsområdet är i dag ett utmarkslandskap med nedslag av minnen av sentida skogsbruk bestående av kolbottnar, kolnings- och skogskojor (både befintliga och rester efter), en spismursrest (?) efter en koja, stallar (både befintliga och rester efter), skogskojor (befintliga), vägmarkeringar och gränsmarkeringar som alla troligen tillkom under första hälften av 1900-talet. I sin beskrivning över Färila socken från 1827 noterar Ström att skogen på hemskogen [är] så medtagen att där ej finns dugligt Furutimmer. Dugligt timmer och bjelkar finnas wäl på utskogarne, men transporten är för mycket swår (Ström 1964 [1827]:26). Denna beskrivning passar väl in med de framkomna arna och med de övriga historiska källorna som tillsammans indikerar att skogen inom utredningsområdets gränser blev av ekonomisk betydelse tidigast under första hälften av 1900-talet. Däremot visar förekomsten av kvartsbrottet att människor har rört sig inom området långt innan dess. Kulturvärdesbedömning Det vetenskapliga värdet av kulturminnena är generellt högre i områden där den arkeologiska kunskapsuppbyggnaden är svag, såsom i det aktuella fallet. Det vetenskapliga värdet av kvartsbrottet är högt, trots de nyligen uppkomna skadorna den har utsatts för i samband med skogsbruket. Gränsmärket har däremot ett lägre vetenskapligt värde men högre pedagogiskt värde. De flesta kolningsanläggningar, kojorna och stallet var troligen i bruk under första hälften av 1900-talet. Därmed är deras historia relativt väl belagd genom skriftliga och andra källor, och till följd därav är deras vetenskapliga värde lågt. Deras upplevelsevärde däremot bedöms som högt, inte minst därför att alla är osedvanligt välbevarade. I dag är det ovanligt att påträffa befintliga skogskojor i skogen av andra material än timmer. I regel har de rasat samman på grund av de obeständiga byggnadsmaterialen. Sårbarhetsanalys Två fasta fornar finns i utredningsområdet. En fast forn är, genom sin särskilda ställning i lagstiftningen, alltid att betrakta som sårbar. Länsstyrelsens tillstånd krävs för ingrepp i eller nära sådana ar. Övriga kulturhistoriska ar i utredningsområdet har ett pedagogiskt värde som innebär en viss sårbarhet. 13

20 Tabell 3. Lämningarnas värden ordnade i klasser. Vetenskapligt värde: 1 Lågt, 2 Ganska lågt, 3 Ganska högt, 4 Högt. Pedagogiskt värde: 1 Lågt värde, en är svår att identifiera även för arkeologer; 2 Medelvärde, en kan upplevas men tillhör inte de bäst bevarade; 3 Högt värde, kan upplevas pedagogiskt i sammanhang med andra ar; 4 Mycket högt värde, kan upplevas utan hjälp från omgivande ar. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC55001 Vakant Vet. värde Ped. värde AC55002 Vägmärke, Övrig Kantställd sten ökhl 1 3 AC55003 AC55004 Husgrund, historisk tid Vakant Spismursrest (?) ökhl 1 2 AC55005 Brytningsyta, Kvarts Kvartsbrott eller tillverkningsplats AC55006 Vakant R 4 1 AC55007 Område med Koj- och ökhl 1 3 skogsbruksar stallgrund AC55008 Kolningsanläggning Kolbotten ökhl 1 3 AC55009 Kolningsanläggning Kolbotten ökhl 1 3 AC55010 Kolningsanläggning Kolbotten ökhl 1 3 AC55011 Område med Kolbotten och ökhl 1 4 skogsbruksar kojgrund AC55012 Kolningsanläggning Kolbotten ökhl 1 3 AC55013 Kolningsanläggning Kolbotten ökhl 1 3 AC55014 Husgrund, historisk Kojgrund ökhl 1 3 tid Skogsbruk AC55015 Kolningsanläggning Kolbotten ökhl 1 3 AC55016 Kolningsanläggning Kolbotten ökhl 1 3 AC55017 Område med Kolbotten och ökhl 1 4 skogsbruksar kojgrund AC55018 Kolningsanläggning Kolbotten ökhl 1 3 AC55019 Kolningsanläggning Kolbotten ökhl 1 3 AC55020 Kolningsanläggning Kolbotten ökhl 1 3 AC55021 Område med Kolbotten och ökhl 1 4 skogsbruksar kojgrund AC55022 Kolningsanläggning Kolbotten ökhl 1 3 AC55023 Gränsmärke Gränsmärke, kant ställd sten R=fast forn, ökhl=övrig kulturhistorisk R

21 Kulturmiljöpåverkan Ur kulturmiljösynpunkt är utredningsområdet som helhet knappast sårbart för en vindkraftsutbyggnad. Det utgör ett kuperat skogslandskap där både topografin och skogen bidrar till att avvärja kulturmiljöpåverkan av en vindkraftsutbyggnad. Däremot på objektsnivå finns ar och miljöer av kulturhistoriskt intresse som behöver beaktas i fortsatt planering. Om det går att undvika ingrepp i arna kommer påverkan av vindkraftsutbyggnaden endast att vara visuell. Byggnadsantikvariskt intressanta objekt och miljöer saknas helt inom utredningsområdet. Det närmaste området av riksintresse för kulturmiljövården, Stocksbo, ligger ca tio kilometer nordöst om utredningsområdet och påverkas därmed inte av denna vindpark. Konsekvensbedömning Kulturmiljövärden gynnas ofta främst av ett nollalternativ, d.v.s. ingen utbyggnad. Fornar och kulturmiljöer i utredningsområdet är få till antalet och utgör punktobjekt eller små ytor. En majoritet utgör sentida ar av ett slag som är mycket vanligt förekommande. Konsekvenserna för kulturmiljön av en vindkraftsutbyggnad i utredningsområdet bedöms ur kulturmiljösynpunkt bli mycket små (figur 8). Åtgärdsförslag för en minimerad kulturmiljöpåverkan av den planerade utbyggnaden lämnas nedan. Där redovisas även vilka ytterligare antikvariska åtgärder som kan bli aktuella om ingrepp i ar inte kan undvikas. Åtgärdsförslag Vindkraftverk och kulturminnen kan samsas i samma områden om hänsyn tas till kulturminnena i ett tidigt skede i planeringen. Med en tidig planering kan ingrepp i kulturhistoriska ar sannolikt helt undvikas, vilket gynnar både företagaren, kulturmiljövården och eventuella, lokala kulturmiljöintressen. För att reducera kulturmiljöpåverkan på arna föreslås att de förses med skyddsområden som innebär att deras vetenskapliga och pedagogiska värde upprätthålls. Då kan dessa ar kvarligga i meningsfulla miljöer inne i den projekterade vindparken. Skyddsområden på 50 till 100 meters radie brukar i normalfallet tillgodose det vetenskapliga värdet och i det aktuella fallet även det pedagogiska värdet, eftersom det oftast handlar om vanliga, sentida och högfrekventa styper. Ett arbetsföretag skall enligt gällande lagstiftning i planeringen så långt möjligt ta hänsyn till kulturmiljöer och fornar. Länsstyrelsen kan 15

22 efter ansökan bevilja tillstånd till borttagande av hela eller delar av dessa ar. Om fast forn berörs bör den förundersökas (KML 2 kap. 13 ) för fastställande av art, karaktär, komplexitet, skador, bevarandegrad, tidsställning och kunskapspotential. Men med några smärre justeringar i vindparkens utformning kan sannolikt ingrepp i fasta fornar och andra kulturminnen helt undvikas. I tabell 4 presenteras åtgärder för en minimerad kulturmiljöpåverkan (Åtgärd 1), liksom åtgärder som blir nödvändiga om ingrepp inte kan undvikas (Åtgärd 2). Under förutsättning att vindkraftverkens etableringsplatser och nya vägsträckningar anpassas till kulturminnena, och om tillräckliga åtgärder vidtas för att skydda och upprätthålla deras vetenskapliga och pedagogiska värden, torde vindkraftsutbyggnaden kunna genomföras utan ytterligare antikvariska åtgärder. Figur 8. Konsekvensbedömning av nuvarande utformning (efter Statens vegvesen 2006). 16

23 Tabell 4. Åtgärdsförslag efter arkeologisk utredning. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikv. bedömn. AC55001 Vakant Åtgärd 1 Åtgärd 2 AC55002 Vägmärke, Övrig Kantställd sten ökhl Skyddsområde ca 50 m radie Ingen åtgärd (hänsyn) AC55003 AC55004 Husgrund, historisk tid Vakant Spismursrest ökhl Hänsyn Ingen åtgärd (hänsyn) AC55005 AC55006 Brytningsyta, Kvarts Vakant Kvartsbrott R Skyddsområde ca 50 m radie (För-)undersökning AC55007 AC55008 AC55009 AC55010 AC55011 AC55012 AC55013 AC55014 AC55015 AC55016 AC55017 AC55018 AC55019 AC55020 AC55021 Område med skogsbruksar Kolningsanläggning Kolningsanläggning Kolningsanläggning Område med skogsbruksar Kolningsanläggning Kolningsanläggning Husgrund, historisk tid Skogsbruk Kolningsanläggning Kolningsanläggning Område med skogsbruksar Kolningsanläggning Kolningsanläggning Kolningsanläggning Område med skogsbruksar Kolningsanläggning Koj- och stallgrund ökhl Skyddsområde ca 50 m radie Kolbotten ökhl Skyddsområde ca 50 m radie Kolbotten ökhl Skyddsområde ca 50 m radie Kolbotten ökhl Skyddsområde ca 50 m radie Kolbotten och ökhl Skyddsområde ca kojgrund 50 m radie Kolbotten ökhl Skyddsområde ca 50 m radie Kolbotten ökhl Skyddsområde ca 50 m radie Kojgrund ökhl Skyddsområde ca 50 m radie Kolbotten ökhl Skyddsområde ca 50 m radie Kolbotten ökhl Skyddsområde ca 50 m radie Kolbotten och ökhl Skyddsområde ca kojgrund 50 m radie Kolbotten ökhl Skyddsområde ca 50 m radie Kolbotten ökhl Skyddsområde ca 50 m radie Kolbotten ökhl Skyddsområde ca 50 m radie Kolbotten och ökhl Skyddsområde ca kojgrund 50 m radie AC55022 Kolbotten ökhl Skyddsområde ca 50 m radie AC55023 Gränsmärke Gränsmärke R Skyddsområde ca 50 m radie Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) Ingen åtgärd (hänsyn) (För-)undersökning 17

24 18

25 Referenser Skrifter Andersson, Rikard, & Lars Östlund, Träd med kulturspår i urskogen. Svensk botanisk tidskrift 96:1, s Brink, Björn, & Färlin, Albert, Nedslag i historien. Tillägnad Färila socken/pastorat 400-årsjubileum. U.o. Broadbent, Noel D., Lapps and Labyrinths. Saami Prehistory, Colonization and Cultural Resilience. (Arctic Studies Center, Smithsonian Institution.) Washington D.C. Ekeström, Gösta, & Ingegerd (red.), Färila förr. Karin Nordström berättar. U.o. Högberg, Gunnar, Färila socken 400 år. Hälsingerunor 2008, s Inventering av fäbodvallar i Ljusdals kommun. Del 1. Färila socken Jensen, Ronnie, Fornminnesinventeringen nuläge och kompletteringsbehov. En riksöversikt. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Jönsson, Sune, Hälsingland runt på två år. Arkeologi i Sverige , sid (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Korhonen, Olavi, Mer om skattelandsrösen och gränstallar i Arvidsjaur. Samefolket 2, s Lundh, Lars Leander, 1967 [1911]. Blad ur Färila sockens historia. Lötman, Lars, Kulturminnesinnehållet på de officiella kartorna i Gästrikland efter 1981 års revidering. Arkeologi i Sverige 1981, s (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. NM Kulturmiljøet i miljøkonsekvensvurderinger: et idéhefte om håndtering av kulturmiljøtemaet, (Nordiska ministerrådet. Nord 2000:17.) Köpenhamn. Niklasson, Mats, Bark som människoföda ur agrart och samiskt perspektiv. I Tjära, barkbröd och vildhonung: utmarkens människor och mångsidiga resurser (Britt Liljewall, red.) (Nordiska museet. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 9.), s Stockholm. Pamp, Bengt, Ortnamnen i Sverige. 5:e uppl. Lund. 19

26 RAÄ Underrättelser Uppdragsarkeologi: rekommendationer vid upprättande av undersökningsplaner, utarbetande av rapporter, uppföljning, bedömning av lämplighet och kompetens samt konservering. (Riksantikvarieämbetet. Underrättelser från RAÄ 1998:1.) Stockholm Rydén, Rolf, Partiell revidering i allmänhet och Gävleborgs län i synnerhet. Arkeologi i Sverige 1986, sid (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Rydén, Rolf, Partiellt reviderad karta selektivt inventerade fornar. Fältarbetet 1989 avslutar en 13-årig verksamhet. Arkeologi i Sverige, ny följd 2, sid (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Statens vegvesen 2006 [1995]. Håndbok 140: Konsekvensanalyser. Vegdirektoratet. SOL Svenskt ortnamnslexikon. Språk- och folkminnesinstitutet (red. Mats Wahlberg). Uppsala. Ström, Carl Petter, 1964 [1827]. Försök till en beskrifning öfver Färla socken. Wennstedt Edvinger, Britta, & Ulfhielm, Bo, Samer i Hälsingland: Inventering, studiecirklar, utställning. (Länsmuseet Gävleborg.) Gävle. Övrigt otryckt material RAÄ dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm. Webb BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. raa.se, FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för Gävleborgs län Kotten Skogsstyrelsens databas över kulturhistoriska ar i skogen för Gävleborgs län, LIBRIS Kungliga Bibliotekets nationella bibliotekssystem, LMV Lantmäteriets historiska karttjänst

27 RIKMV m.m. Natur- och kulturmiljöer, byggnadsminnen och riksintresseområden för kulturmiljövården i Gävleborgs län, SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst SHM Statens historiska museums översiktsdatabas SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas VITALIS Vitterhetsakademiens biblioteks huvudkatalog, Allmänna kartor och specialkartor Rikets allmänna kartverks arkiv Ekonomiska kartan Bladnamn Högsten Årtal 1957 Rak-id J133-15f8h60 Bladnamn Risarven Årtal 1957 Rak-id J133-15f8i60 Bladnamn Björnåborg Årtal 1957 Rak-id J133-15f9h60 Bladnamn Loftkölen Årtal 1957 Rak-id J133-15f9i60 Generalstabskartan Bladnamn Los Årtal 1916 Rak-id J

28 22

29 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Särskild arkeologisk utredning steg 1 inför planerad vindpark på Högkölen. Kulturoch naturvärdesinventeringar samt påverkansanalys, Högkölen, Färila socken, Hälsingland, Ljusdals kommun, Gävleborgs län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr ( ) Arkeologicentrums projektnr P2010:55 X Beställare Triventus Consulting, Östersund Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, Brunflo Projektpersonal: David Loeffler och Jonas Engewad Projekttid Fältarbete , 9 dagsverken Belägenhet Län: Gävleborg Landskap: Hälsingland Kommun: Ljusdal Socken: Färila Trakter: Hyttebo, Katrineberg, Lillbyn, Stocksbo, Storbyn, Veckebo och Yg Ek. kartblad: 15F 8h Högsten, 15F 8i Risarven, 15F 9h Björnåborg och 15F 9i Loftkölen Kartreferens SWEREF 99, RH00 Inmätning och kartering Inmätning har skett med gps. Mätdata har kasserats. Programvara: ArcView 3.2. (ESRI). Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. Fotografier Digitalt fotografi som förvaras vid ATA i Bilaga 2. 23

30 24

31 Bilaga 2. Fotoförteckning nr ID bildnr motiv riktn mot fotograf 1 AC X B1 Koja, närbild, framsidan SV David Loeffler 2 AC X B1 Koja, översikt framsidan SV David Loeffler 3 AC X B1 Koja, översikt baksidan N David Loeffler 4 AC X AC55002 Vägmärke och Jonas Engewad 5 AC X B2. Skogskoja byggd av sågade plankor. SSV Ö David Loeffler David Loeffler 6 AC X B2 Stall NÖ David Loeffler 7 AC X AC55005 Brytningsyta, kvarts. V David Loeffler 8 AC X AC55005 Brytningsyta, kvarts lodbild David Loeffler 9 AC X Jonas Engewad vid gränsmärke i befintlig fastighetsgräns mellan Stocksbo 2:12 och 11:8 N David Loeffler 10 AC X AC55007 Stall- och kojgrund ÖSÖ David Loeffler 11 AC X AC Jonas Engewad inspekterar resterna efter en knuttimrade stallgrund. 12 AC X Översikt mot AC Kolbotten i bestånd av smågranar 13 AC X Översikt mot AC55001, två välbevarade kolbottnar och en kojgrund ÖSÖ N SÖ David Loeffler David Loeffler David Loeffler 14 AC X AC55013 Kolbotten NV David Loeffler 15 AC X AC55014 Kojgrund V David Loeffler 16 AC X AC55017 Kojgrund NV David Loeffler 17 AC X AC55018 N David Loeffler 18 AC X Översikt: utredningsområdets SÖ del SÖ David Loeffler 19 AC X Översikt: utredningsområdets V del V David Loeffler datum

32 26

33 Bilaga 3. Objekttabell ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC55001 Vakant AC55002 Vägmärke Övrig Vägmarkering bestående av en kantställd sten, 0,35 m h, 0,7 m l (VNV-ÖSÖ) och 0,2 m tj, som är uppställd uppe på och i mitten av ett stort stenblock, 2x1,5 m (NNV-SSÖ) och 1,5 m h. Övrig kulturhistorisk Placerat vid trolig vinterväg till en skogskoja och stall (Ol-Perskojan) Terräng: N-sluttande moränmark, stenig till blockig. Skogsmark (granskog) DL & JE AC55003 Husgrund, historisk tid Spismursrest (?), oregelbunden, 2,5x1,5 m (NV-SÖ) och 0,5 m h, av sten, 0,3-0,6 m st. Beväxt med en stor gran. Övrig kulturhistorisk I anslutning till spismursresten är 1 brädfodrad skogskoja, 1 knuttimrat stall och 1 brädfodrat dass. Terräng: NV-sluttande moränmark, stenig till blockig. Skogsmark (granskog). Orientering: 3 m SV om stall DL & JE AC55004 Vakant AC55005 Brytningsyta Kvarts Kvartsbrott eller tillverkningsplats, osäker utbredning. Inom angivet område, 1 m diam, är rikligt med slagna kvartsstycken och splitter. Dessa ligger delvis i och under torven och på en jordfast sten, oregelbunden, 0,9 m diam och 0,2 m h. Nästan helt övermossad. Fast forn Skador: Lämningen nyligen överkörd av skogsmaskin i samband med avverkning med kompressionsskador som följd. 27

34 Orienteringsuppgifter: I SÖ del av traktorväg (NÖ-SV) och strax NV om rågång (NÖ-SV). Terränguppgifter: NÖ-sluttande moränmark, stenig till blockig. Skogsmark (granplantering). Antikvarisk kommentar: Förekomsten ligger under torven och blottades genom skogsavverkning. Ålderdomlig DL & JE AC55006 Vakant AC55007 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 17x12 m (NV-SÖ), bestående av 1 kojgrund och 1 stallgrund. Övrig kulturhistorisk Kojgrund, kvadratisk, 6x6 m (NNÖ-SSV) med 1-1,5 m br och 0,7 m h väggvallar bestående av 2-3 varv knuttimrade stockar och jord. I ÖSÖ en öppning, 1 m br. I mitten av SSÖ sidan en spismursrest, närmast kvadratisk, 2x2 m (NNÖ-SSV) och 1,5 m h, bestående dels av ett stor stenblock, 2x1,5 m (NNÖ-SSV) och 1,2 m h, och nästan helt övermossade stenar, 0,3-0,4 m st. Ställvis kring kanten gropar, oregelbundna 1-2 m st och 0,5-0,6 m dj. 3 m NV därom: Stallgrund, kvadratisk, 4x4 m (N-S) med 0,5 m br och 1 m h väggvallar bestående av 5 varv knuttimrade stockar. I mitten av Ö sidan en öppning, 1,5 m br. Vegetation: Kojgrunden beväxt med ett 50-tal unggranar och stallgrunden med ett 20-tal unggranar. Orienteringsuppgifter: Strax SV om rågång (NÖ-SV). Terräng: Svagt Ö-sluttande moränmark. Skogsmark (granplantering) DL & JE 28

35 AC55008 Kolningsanläggning Kolbotten Resmila Kolbotten, rund, 14 m diam och 0,3 m h. Kring kanten en ränna, 1,5-2 m br och 0,3-0,5 m dj. Beväxt med granar, björkar och sälgar. Terräng: Svagt SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog). Övrig kulturhistorisk DL & JE AC55009 Kolningsanläggning Kolbotten Resmila Kolbotten, rund, 12 m diam och 0,2-0,4 m h. Ställvis kring kanten är gropar, oregelbundna, 0,7-1,5 st och 0,3-0,4 m dj. I Ö kanten jord och sten från vägbygge. Beväxt med granar, björkar och sälgar. Övrig kulturhistorisk Orienteringsuppgifter: 8 m SV om skogsbilväg (NV-SÖ). Terräng: Svagt SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog) DL & JE AC55010 Kolningsanläggning Kolbotten Resmila Kolbotten, rund, 11 m diam och 0,3-0,5 m h. Kring kanten en ränna, 1,5-2 m br och 0,2-0,4 m dj. Beväxt med ett 100-tal unggranar samt några björkar och sälgar. Terräng: Plan moränmark, stenig till blockig. Skogsmark (granplantering). Övrig kulturhistorisk DL & JE AC55011 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 35x20 m (NV-SÖ), bestående av 1 kojgrund och 1 kolbotten. Övrig kulturhistorisk Kojgrund, rektangulär, 5x4 m (NV-SÖ) med 1,5 m br och 0,3-0,6 m h väggvallar av jord. I ÖSÖ en öppning, 1 m br. I mitten av SÖ sidan en öppning, 1,5 m br. I NV sidan en spismursrest, oregelbunden, 4x2 m (NÖ-SV) och 1 m h, av helt övermossade stenar, uppskattningsvis 0,3-0,5 m st. 12 m SÖ därom: Kolbotten, rund, 15 m diam och 0,1-0,3 m h. Ställvis kring kanten en ränna, 1-3 m br 29

36 och 0,1-0,4 m dj. Beväxt med ett 100-tal unggranar samt några björkar och sälgar. Terräng: Plan moränmark, stenig till blockig. Skogsmark (granplantering) DL & JE AC55012 Kolningsanläggning Kolbotten Resmila Kolbotten, rund, 15 m diam och 0,1-0,3 m h. Ställvis kring kanten en ränna, 1-3 m br och 0,1-0,4 m dj. Beväxt med ett 100-tal unggranar samt några björkar och sälgar. Terräng: Plan moränmark, stenig till blockig. Skogsmark (granplantering). Övrig kulturhistorisk DL & JE AC55013 Kolningsanläggning Kolbotten Resmila Kolbotten, rund, 10 m diam och 0,1 m h. Ingrävd 1,5 m i NÖ-sluttning. Jordmassor, schaktade mot NÖ bildar en plan yta, 18x16 m (NV-SÖ), där milan rests. Beväxt med ett 50-tal små granar samt några björkar och sälgar. Övrig kulturhistorisk Terräng: Brant NÖ-sluttande moränmark, stenig till blockig. Skogsmark (granskog) DL AC55014 Husgrund, historisk tid Skogsbruk Kojgrund, närmast oval, 6,5 x4,5m (Ö-V) med 1-2 m br och 0,4-0,5 m h väggvallar. I V en kallmurad spis, oval, 3x2 m (N-S) och 1 m h, av uppskattningsvis 0,4-0,6 m st stenar. Kring kanten är 3 gropar, oregelbundna, 2-3 m l, 1-1,5 m br och 0,3-0,5 m dj. Beväxt med ett 20-tal granar, både små och medelstora. Övrig kulturhistorisk Terräng: Plan moränmark, stenig till blockig. Skogsmark (granskog). Antikvarisk kommentar: Mycket välbevarad DL 30

37 AC55015 Kolningsanläggning Kolbotten Resmila Kolbotten, rund, 15 m diam och intill 0,6 m h. Ställvis kring kanten 14 gropar, 1-5 m l, 1-3 m br och 0,3-0,4 m dj. Beväxt med ett 10-tal 60-åriga granar, 2 lika gamla björkar och ett 30-tal unggranar. Övrig kulturhistorisk Skador: Lätt skadad av skogsmaskin. Terräng: Plan moränmark. Skogsmark (granskog) DL AC55016 Kolningsanläggning Kolbotten Resmila Kolbotten, rund, 14 m diam och 0,1-0,3 m h. I V en otydlig ränna, 1,5-2 m br och 0,1-0,2 m dj. Beväxt med ett 100-tal granar, mest unga. Terräng: Svagt N-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog). Övrig kulturhistorisk DL AC55017 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 35x20 m (NNV-SSÖ), bestående av 1 kojgrund och 1 kolbotten. Övrig kulturhistorisk Kojgrund, närmast rektangulär, 5x3,5 m (N-S) med 1 m br och intill 0,4 m h väggvallar av jord. I S en öppning, 1 m br. I N en spismursrest, närmast oval, 3x2 m (Ö-V) och 0,9 m h, av helt övermossade stenar, 0,3-0,4 m st. Kring kanten 3 gropar, oregelbundna, 1-2 m l, 1-1,5 m br och 0,3-0,5 m dj. Beväxt med 10 granar och 2 björkar. 10 m SSÖ därom: Kolbotten, rund, 15 m diam och 0,1-0,4 m h. Ställvis kring kanten en ränna, 1,5-2 m br och 0,1-0,3 m dj. Beväxt med ett 60-tal granar i olika åldrar samt ett 30-tal björkar. Terräng: NÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog) DL 31

38 AC55018 Kolningsanläggning Kolbotten Resmila Kolbotten, rund, 14 m diam och 0,2-0,5 m h. Ställvis kring kanten en ränna, 1-2,5 m br och 0,1-0,4 m dj. I mitten rester efter ej helt förkolnade stockar. Beväxt med ett 50-tal granar samt några björkar och tallar. Övrig kulturhistorisk Terräng: Svagt N-sluttande moränmark, stenig till blockig. Skogsmark (granskog) DL AC55019 Kolningsanläggning Kolbotten Resmila Kolbotten, rund, 15 m diam och 0,5 m h. Ställvis kring kanten en ränna, 1-3 m br och 0,1-0,4 m dj. Beväxt med ett 100-tal granar. Terräng: Svagt N-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog). Övrig kulturhistorisk DL AC55020 Kolningsanläggning Kolbotten Resmila Kolbotten, rund, 14 m diam och 0,4 m h. Beväxt med ett 100-tal små granar, ett 10-tal stora granar samt ett 10-tal stora björkar. Ingrävd 1,5 i sluttning. Jordmassor, utschaktade mot NÖ, bildar en plan yta, 17x15 m (NV-SÖ) där milan rests. Övrig kulturhistorisk Terräng: Brant NÖ-sluttande moränmark, stenig till blockig. Skogsmark (granskog) DL AC55021 Område med skogsbruksar Område med skogsbruksar, 20x15 m (N-S), bestående av 1 kojgrund och 1 kolbotten. Övrig kulturhistorisk Kojgrund, närmast rektangulär, 5x4 m (N- S) med 1-1,5 m br och intill 0,1-0,5 m h väggvallar av jord. I mitten en försänkning, kvadratisk, 2x2 m (ÖNÖ-VSV) och 0,4 m dj. Helt igenväxt med granar och aspar. Omedelbart S därom: Kolbotten, rund, 14 m diam och 0,2-0,4 m h. Ställvis kring N kanten oregelbunda 32

39 gropar, 2-3 m diam och 0,3-0,4 m dj. Helt igenväxt med granar och aspar. Terräng: Plan yta i N-sluttande moränmark, stenig till blockig. Skogsmark (granskog) DL AC55022 Kolningsanläggning Kolbotten Resmila Kolbotten, rund, 14 m diam och 0,2-0,4 m h. Ställvis kring kanten en ränna, 1-1,5 m br och 0,1-0,3 m dj. Beväxt med ett 50-tal granar i olika åldrar och 3 stora björkar. Terräng: Svagt S sluttande moränmark. Skogsmark (granskog). Övrig kulturhistorisk DL AC55023 Gränsmärke Gränsmärke bestående av 1 kantställd sten, 0,25 m h, 0,35 m br (NÖ-SV) och 0,1 m tj. Kring stenens fot är helt övertorvade stenar, uppskattningsvis 0,2-0,3 m st. Fast forn Terränguppgifter: Svagt S-sluttande moränmark, stenig till blockig. Skogsmark (granskog). Antikvarisk kommentar: Ligger inte i känd fastighetsgräns. Ålderdomlig DL 33

40 34

41 Bilaga 4. Påsiktsbilder AC X 0001 AC X 0005 AC X 0002 AC X 0006 AC X 0003 AC X 0007 AC X 0004 AC X

42 36

43 AC X 0009 AC X 0013 AC X 0010 AC X 0014 AC X 0011 AC X 0015 AC X 0012 AC X

44 38

45 AC X 0017 AC X 0018 AC X

46 Arkeologicentrum AB Rapport från Arkeologicentrum 2010:15 ISSN