Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området Björnlandhöjden

Transkript

1 Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området Björnlandhöjden Socken: Högsjö, Kramfors och Viksjö Landskap: Ångermanland Kommun: Härnösand och Kramfors Län: Västernorrland Rapportnummer 2011:23 Britt-Marie Hägerman och David Loeffler

2

3 Murberget, Västernorrlands länsmuseums dnr: 2011/214 Län: Västernorrland Landskap: Ångermanland Kommun: Härnösand och Kramfors Socken: Viksjö, Högsjö och Kramfors Ek. kartblad: 18H 3h Gåltjärn, 18H 4g Villola och 18H 4h Manen Rapport från Murberget 2011:23 Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området Björnlandhöjden. Britt-Marie Hägerman och David Loeffler 2011 Murberget, Västernorrlands länsmuseum, Härnösand och SCA Energy: Vindkraft, SCA Forest Products AB, Sundsvall. Omslagsbild: Av björn sönderbruten stubbe vilken visar att namnet på utredningsområdet är väl valt. Foto David Loeffler. ISSN

4

5 Sammanfattning Inför planerna på en vindpark inom området Björnlandhöjden i Högsjö och Viksjö socknar i Härnösands kommun och Kramfors socken i Kramfors kommun, Västernorrlands län har SCA låtit genomföra en frivillig arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning (KMKB) som kulturhistoriskt planeringsunderlag för den kommande miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsprövningen. Murberget, Västernorrlands länsmuseum, genomförde utredningen 2011 och den omfattade byrå- och fältinventering samt efterföljande antikvarisk besiktning/kontroll i fält. Utredningsområdet är ett höglänt skogs- och utmarksområde som innan utredningen helt saknade kulturlämningar, kulturintressanta bebyggelser eller kulturmiljöer. Under utredningen påträffades inga fasta fornlämningar inom utredningsområdet. Däremot registrerades två övriga kulturhistoriska lämningar (en kolbotten och en tall med bläckor) samt ett antal så kallade sentida lämningar (gränsmärken i befintliga gränser och kulturspår i träd) som idag inte betraktas som kulturlämningar. Den planerade vindparken innebär ingen större kulturmiljöpåverkan. De övriga kulturhistoriska lämningarna och de så kallade sentida lämningarna berörs inte av kulturminneslagen vilket innebär att ingrepp i eller i dess närhet inte är tillståndspliktiga. Likväl är det önskvärt, om inte obligatoriskt, att visa hänsyn till dessa. Förslagsvis genom att lämna en skogsbeklädd buffertzon runt lämningarna i syfte att dämpa eventuell påverkan från närliggande vindkraftverk eller tillfartsvägar. Utöver hänsyn är ingen annan antikvarisk åtgärd motiverad med anledning av den planerade vindparken. 1

6

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 5 Syfte... 5 Målsättning... 5 Utredningens genomförande... 6 Byråinventering... 6 Fältinventering... 6 Dokumentation... 6 Utredningsområde... 6 Områdesbeskrivning... 6 Tidigare antikvarisk verksamhet... 7 Resultat... 8 Kulturhistoriska lämningar... 8 Markanvändning, ortnamn, historiska kartor och bebyggelse Kulturmiljöer Utredningsområdets kulturhistoria och kulturvärden Sårbarhetsanalys och kulturmiljöpåverkan...12 Åtgärdsförslag...12 Referenser Publikationer och rapporter Historiskt kartmaterial Internet...14 Tekniska och administrativa uppgifter Bilagor...16 Bilaga 1. Beskrivningar...16 Bilaga 2. Fotoförteckning Bilaga 3. Fotografier

8

9 Inledning Inför planerna på en vindpark inom området Björnlandhöjden i Högsjö och Viksjö socknar i Härnösands kommun och Kramfors socken i Kramfors kommun, Västernorrlands län har SCA låtit genomföra en frivillig arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning (KMKB) som kulturhistoriskt planeringsunderlag för den kommande miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsprövningen. Murberget, Västernorrlands länsmuseum, genomförde utredningen som omfattade byrå- och fältinventering samt efterföljande antikvarisk besiktning/kontroll i fält. Figur 1. Utdrag ur fastighetskartan med utredningsområdet markerat. Syfte En arkeologisk utredning har till syfte att klargöra om fasta fornlämningar berörs av ett arbetsföretag (kulturminneslagen, KML 2 kap. 11, SFS 1988:950). Denna utredning har syftat till att lokalisera och dokumentera tidigare ej registrerade fasta fornlämningar i kulturminneslagens mening samt övriga kulturhistoriska lämningar och annat som har betydelse vid bedömning av områdets kulturhistoriska karaktär och kulturvärde samt för länsstyrelsens kommande handläggning av ärendet. Målsättning Målsättning för uppdraget har varit att: För kulturmiljövården lokalisera, dokumentera och registrera kulturhistoriska lämningar med och utan fornlämningsstatus i utredningsområdet. Lokalisera, dokumentera och registrera kulturhistoriskt intressant bebyggelse och kulturmiljöer i utredningsområdet. Värdera kulturvärdet på de tidigare registrerade och/eller nyregistrerade kulturhistoriska lämningarna, byggnader och/eller kulturmiljöer. 5

10 Bedöma arbetsföretagets kulturmiljöpåverkan vad gäller eventuella lämningar, byggnader och miljöer. Utredningens genomförande Utredningen har omfattat momenten byråinventering, fältinventering och antikvarisk besiktning/kontroll. Byråinventering Följande materialkategorier har gåtts igenom dels som ett led i förberedelserna för fältinventeringen och dels för att samla material rörande bedömning av utredningsområdets karaktär och kulturmiljö. Registrerade kulturhistoriska lämningar i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornminnesinformationssystem (FMIS). Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (BBR). Äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i databasen vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI). Arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums databas (SHM). Allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i lantmäteriets karttjänst på internet (LMV). Topografisk och antikvarisk litteratur i Kungliga Bibliotekets och Vitterhetsakademiens biblioteks databaser (LIBRIS respektive VITALIS). Länsstyrelsen i Västernorrlands läns presentationer av värdefulla natur- och kulturmiljöer (RIKMV). Murberget, Västernorrlands länsmuseums, antikvariska och topografiska arkiv. Registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas (KOTTEN). Rennäringens markanvändning och riksintressen i samebyarnas databas (IRENMARK). Fältinventering Fältinventeringen skedde oktober Den omfattade systematisk terrängrekognoscering av utredningsområdet. Inom utredningsområdet eftersöktes fasta fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar och andra spår efter verksamheter från äldre tid. Den antikvariska besiktningen/kontrollen ägde rum 2 3 november Dokumentation Påträffade lämningar dokumenterades med kartinprickning och beskrivning enligt RAÄ:s anvisningar och därefter rapporterades de till FMIS. Inmätning skedde med GPS och noggrannheten beräknades till cirka ±5 meter. Några lämningar fotograferades med digitalkamera och fotona är bilagda rapporten. Utredningsområde Områdesbeskrivning Utredningsområdet Björnlandet ligger i skärningen mellan tre socknar, Kramfors, Högsjö och Viksjö. Närmaste ort är Viksjö som ligger cirka sex kilometer sydväst om Björnlandhöjden samt byarna Gåltjärn och Storsela som ligger cirka tre kilometer söder respektive öster om området. Björnlandet är ett höglänt skogsbeklätt område mellan meter över havet och är tillgängligt genom skogsbilvägar. Terrängen består av kuperad till starkt kuperad moränmark med mellanliggande stråk av myrmark. Största delen av utredningsområdets skogsmark består av markberedd produktionsmark, huvudsakligen granskog. 6

11 Figur 2. Utredningsområdet (grått med svart begränsningslinje) berör delar av tre ekonomiska kartblad och tangerar tre socknar. Runt utredningsområdet, dock inte inom, finns en mängd tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar (rött=fmis, blått=skog och Historia). Tidigare antikvarisk verksamhet Denna del av Norrland har vid olika tillfällen fornminnesinventerats av Riksantikvarieämbetet. Första omgången var i samband med utgivningen av den ekonomiska kartan för Villola och Manen 1962 och Gåltjärn Vid andragångsinventeringen i samband med kartans revidering inventerades Högsjö och Kramfors socknar 1989 och Viksjö socken Vid dessa tillfällen framkom inget inom utredningsområdet (figur 2). Inventeringsprojektet Skog och Historia, som bedrevs av dåvarande Skogsvårdsstyrelsen, berörde enbart Viksjö socken 2004, dock inte själva utredningsområdet. 7

12 Figur 3. Utdrag ur fastighetskartan med utredningsområdet och de funna lämningarna markerade. Blå punkt=övrig kulturhistorisk lämning, svart punkt=sentida lämning bestående av gränsmärke i befintlig fastighetsgräns, svart stjärna=sentida lämning bestående av kulturspår i träd. Resultat Kulturhistoriska lämningar Innan utredningen var inga kulturhistoriska lämningar kända inom Björnlandhöjden. Vid utredningen dokumenterades två övriga kulturhistoriska lämningar (en kolbotten och en tall med bläckor) och åtta gränsmarkeringar som enligt nuvarande antikvarisk praxis inte bedöms utgöra någon kulturhistorisk lämning och därmed betitlas som sentida lämning (tabell 1 och figur 3). Ett antal träd med kulturspår observerades inom området men enligt nuvarande antikvariska praxis bedöms de inte utgöra någon kulturhistorisk lämning och i fortsättning betitlas även de som sentida lämningar. I jämförelse med en fast fornlämning som är skyddad av lagen om kulturminnen (KML 2 kap. 1 ) så äger övriga kulturhistoriska lämningar ett svagare skydd. I vissa fall kan de ändå bedömas som särskilt intressanta och/eller bevarandevärda och enskilda villkor för deras bevaranden kan formuleras av länsstyrelsen. De så kallade sentida lämningarna äger inget skydd alls även om de kan vara värda att bevara. 8

13 Tabell 1. Resultat av den kulturhistoriska inventeringen 2011 på Björnlandhöjden. ID-nr Socken Lämningstyp Antikvarisk bedömning inv. nr. B1 Viksjö och Högsjö sn Gränsmärke Sentida lämning inv. nr. B2 Viksjö och Högsjö sn Gränsmärke Sentida lämning inv. nr. B22 Viksjö och Högsjö sn Gränsmärke Sentida lämning inv. nr. B23 Viksjö sn Gränsmärke Sentida lämning inv. nr. B24 Högsjö sn Bläckningar Övrig kulturhistorisk lämning inv. nr. B46 Viksjö sn Gränsmärke Sentida lämning inv. nr. B47 Högsjö sn Gränsmärke Sentida lämning inv. nr. B51 Högsjö sn Övrig Sentida lämning inv. nr. B67 Högsjö sn Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning Gränsmärken Gränsmärken byggdes för att markera gränser mellan till exempel skogsskiften, fastigheter, byar och socknar (Loeffler 2007). Inom Björnlandhöjden dokumenterades flera stenrösen med eller utan mitt- eller hjärtsten samt en samling resta stenar som kanske hör samman med en intilliggande triangelpunkt för lantmäteriet. Gränsmärken i befintlig fastighetsgräns skall enligt direktiv från RAÄ inte registreras som övrig kulturhistorisk lämning därför att de fortfarande är i bruk. Således har dessa inte prioriterats vid fältrekognosceringen och det är troligt att det finns betydligt fler gränsmarkeringar inom utredningsområdet än de som redovisas här. Endast de som slumpmässigt påträffats under fältarbetet har dokumenteras. Dessa så kallade sentida lämningar är redovisade i denna rapport men kommer inte att inrapporteras till FMIS. Figur 4. Leif Andersson står på gränsmärket B1 med Lutmyr-Stormyran i bakgrunden. Foto Britt-Marie Hägerman. Kolning i äldre tid Förr behövdes träkol vid framställning och bearbetning av järn. Från mitten av 1600-talet till slutet av 1800-talet var de största konsumenterna av träkol i Ångermanland de olika järnbruken. Under andra världskriget blev träkol åter en strategiskt viktig råvara och den inhemska produktionen uppmuntrades. Efter 1945 satte importen av billig koks från utlandet punkt för kolningsepoken i Sverige. Rester efter kolmilor förekommer allmänt i Sverige (Loeffler 2007). En kolbotten (resmila) återfanns inom utredningsområdet. 9

14 Figur 5 och 6. Till vänster, tall med flera bläckor, inv. nr. B24. Till höger, exempel på en kulturlämning i träd, en bläcka med spår av yxhugg. Tallen står ute på en myr. Foto Britt- Marie Hägerman. Kulturspår i träd Inhuggningar och märkningar i träd kan representera flera olika historiska brukningsmönster. Bläckor har bland annat huggits i träd för att markera gränser eller stigar. Bläckor kan också uppkomma i samband med barktäkt. Ringbarkning av träd har förekommit vid taxning. Träden fick då torka på rot och kunde sedan fällas till brännved eller ligga kvar på platsen för att utgöra bränsle när svedjan tändes vid ett senare tillfälle. Om tjärvirke önskades kunde trädet katas genom att ett djupt spår höggs kring halva stammen varefter trädet långsamt impregnerade sig själv med tjära (Bergman 2011; Ljung 2011). Flera olika sorters kulturspår i träd har återfunnits inom Björnlandhöjden. Tre stycken träd med bläckor står idag i befintliga gränser. De andra är stubbar, torrakor och levande tallar med bläckor och/eller huggmärken. Ibland förekommer flera bläckor i samma träd. Andra har djupa urhuggningar som kan vara spår efter taxning eller katning. På ett par ställen inom området kunde brandlyror ses på högstubbar och torrakor. Det kan indikera skogsbränder men även svedjebruk eller betesbränning. Dessa biologiska kulturlämningar äger idag inget lagligt skydd men är trots det bevaringsvärda, de visar på en typ av skogsbruk som nu är försvunnet. Kulturspår i träd betraktas idag inte som övrig kulturhistorisk lämning och har således inte prioriterats vid fältrekognosceringen. De har inte dokumenteras dock har platsen för de slumpmässigt påträffade under fältarbete noterats (se figur 3 och tabell 2). Dessa så kallade sentida lämningar är därmed inte redovisade i denna rapport och kommer inte inrapporteras till FMIS. 10

15 Tabell 2. Koordinater på de träd med kulturspår som slumpmässigt påträffades under fältrekognosceringen. Koordinatsystem RT 90 2,5 gon V. Biologisk kulturlämning X Y Bläckor i björkar SSV om Bläcka i torraka Yxhugg i levande tall Bläckor i levande tall Huggmärken i torrfura Bläckor i en stubbe och en låga Huggmärke i torraka Markanvändning, ortnamn, historiska kartor och bebyggelse De tidigaste historiska beläggen för bebyggelse ligger utanför utredningsområdet och berör Viksjö (Wÿcksiön) som omnämns på en karta från 1639 (LMA X70-19:x1:211). Utredningsområdets karaktär som utmarksområde för den närliggande historiska jordbruksbebyggelsen bekräftas av att inget äldre kartmaterial återfinns hos lantmäteriet. Den äldsta topografiska kartan över området, generalstabskartan, utgavs Vid tiden för den kartläggningen fanns inga byggnader eller andra verksamheter inom utredningsområdet. Den ekonomiska kartan från visar inte heller någon bebyggelse inom området. I och kring utredningsområdet är en del av myrmarkerna och höjdområdena namngivna dock inga med äldre belägg än till 1900-talet. De namn som finns på kartorna är ofta naturnamn som berättar om platsens naturegenskaper men inte så mycket om deras kulturegenskaper. Ett undantag är Gammfäbodmyran, en större myrmark som ligger i områdets sydvästra del. Ingen fäbod återfinns i kartmaterialet och inga spår framkom under fältrekognosceringen. Inventeringen försvårades av att markerna runt myren är markberedda och planterade med gran. Viksjö är känd för sin skogsfinska bebyggelse vilket många namn i närområdet vittnar om, exempelvis Finnmarken som ligger nordväst om utredningsområdet. Redan 1584 omnämns finnar i det som senare kom att heta Viksjö (Gothe 1948:36) och på en karta från 1695 (LMA X2:202) finns sex finntorp upptagna. Trots detta framkom inga belägg för finnkolonisation inom utredningsområdet. Gränsmärkena har troligen med skogens tilltagande ekonomiska betydelse att göra och kan därmed betraktas som ett uttryck för framväxten av denna industri sedan mitten av talet. Idag finns ingen, och troligen har det aldrig funnits någon, bebyggelse inom utredningsområdet vilket har karaktären av ett utmarksområde som används främst av skogsbruket och som jaktmark. Kulturmiljöer Närmaste kulturmiljö ligger minst 14 kilometer från utredningsområde och det finns inte heller någon kulturhistoriskt intressant bebyggelse inom eller i närheten av utredningsområdet. Utredningsområdets kulturhistoria och kulturvärden Ortnamnen, det historiska kartmaterialet, de övriga kulturhistoriska lämningarna (kolbotten och tallen med bläckorna) samt de sentida lämningarna (gränsmärken i befintlig gräns och kulturspår i träd) visar tydligt att utredningsområdet både är och har använts som utmarksområde under sen tid, främst i samband med skogsbrukets utveckling under talet. 11

16 Sårbarhetsanalys och kulturmiljöpåverkan Utredningsområdets utmarksprägel samt avsaknaden av kulturmiljöer och kulturhistoriskt intressant bebyggelse innebär att områdets sårbarhet inför en vindparksetablering är mycket liten och att kulturmiljöpåverkan praktiskt taget uteblir. Åtgärdsförslag Föreliggande utredning har visat att det finns två övriga kulturhistoriska lämningar (en kolbotten och en tall med bläckor) inom utredningsområdet samt ett antal så kallade sentida lämningar (gränsmärken i befintlig gräns och kulturspår i träd) som idag inte betraktas som kulturhistoriska lämningar. Ingrepp i eller i närheten av övriga kulturhistoriska lämningar är inte tillstångspliktigt enligt kulturmiljölagen och de sentida lämningarna anses idag inte vara av antikvariskt intresse och äger därmed inte heller något skydd. Likväl är det önskvärt, om inte obligatoriskt, att hänsyn visas till både de övriga och sentida lämningarna. Generellt vill vi uppmuntra till hänsyn gentemot alla kulturminnen, övriga som sentida, därför att kulturlämningsbegreppet är elastiskt. Det som idag ringaktas kan utgöra morgondagens övriga kulturhistoriska lämningar samt dagens övriga kulturhistoriska lämningar kan vara morgondagens fornlämningar (Jensen 2006; Sandström 2009). Om ingrepp i eller nära de övriga och sentida kulturminnena kan undvikas bör så ske. Om möjligt kan förslagsvis en skogsbeklädd buffertzon lämnas runt lämningarna i syfte att dämpa eventuell påverkan från närliggande vindkraftverk eller tillfartsvägar. Utöver hänsyn är ingen annan antikvarisk åtgärd motiverad med anledning av den planerade vindparken. 12

17 Referenser Publikationer och rapporter Bergman, Ingela Kulturspår i träd. Anvarat nr 1. Silvermuseet, Arjeplog. Blomqvist, Malin Informationssystemet för fornminnen lista med lämningstyper och antikvariskt praxis. Version 3.4. Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen. Stockholm. Gothe, Richard Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland. Kultur- och bebyggelsehistoriska undersökningar från 15-, 16- och talen. Författarens förlag, Stockholm. Jensen, Ola W., Fornlämningsbegreppets historia: en exposé över 400 år. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Ljung, Tomas Fäbodskogen som biologiskt kulturarv. Betande boreala skogars innehåll av historisk information och biologisk mångfald en studie av fyra fäbodställen i Dalarna. CBM:s skriftserie 49. Centrum för biologisk mångfald. Loeffler, David Skog och historia. Människan och miljö i Överkalix under 9000 år. Överkalix hembygdsgilles årsbok (Överkalix hembygdsgille.) Överkalix. Olsson, Anna-Lena (red.). 2008a. Handledning för inventering och dokumentation av fornoch kulturlämningar för FMIS. Version 1.0. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Olsson, Anna-Lena (red.). 2008b. Handledning för inventering och dokumentation av fornoch kulturlämningar för FMIS. Exempelsamling. Version 1.0. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Sandström, Inger Kultur- och fornminnesinventering i skogsmark. Rapport över forn- och kulturminnesinventering inom fastigheten Sösjö 1:1, Kall socken, Åre kommun, Jämtlands län. Skogsstyrelsen. Krokom. Historiskt kartmaterial Generalstabskartan Indal NO, Härnösand NV. (skala 1: ). Rikets allmänna kartverk. Ekonomiska kartblad 18H 3h Gåltjärn från Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Ekonomiska kartblad 18H 4g Villola från Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Ekonomiska kartblad 18H 4h Manen från Skala 1: Rikets allmänna kartverk. LMA=Lantmäteristyrelsens akt X70-19:x1:211, Västernorrlands län, Viksjö socken, Viksjön 1 8. Geometrisk avmätning Lantmäteristyrelsens arkiv. LMA=Lantmäteristyrelsens akt X2:202, Västernorrlands län, Viksjö socken, Viksjön 1 8. Geometrisk avmätning Lantmäteristyrelsens arkiv. 13

18 Internet BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem IRENMARK Rennäringens markanvändning och riksintressen LIBRIS Kungliga Bibliotekets nationella bibliotekssystem LMV Lantmäteriets historiska karttjänst RIKMV Riksintresseområden för kulturmiljövården SHM Statens historiska museums fynddatabas SOFI Institutet för språk och folkminnens ortnamnsdatabas VITALIS Vitterhetsakademiens biblioteks huvudkatalog

19 Tekniska och administrativa uppgifter Länsmuseets dnr: 2011/214 Län: Västernorrland Landskap: Ångermanland Kommun: Härnösand och Kramfors Socken: Högsjö, Viksjö och Kramfors Utredningsområdets yta: 1 369,6 ha Fornlämningar, Raä nr: --- Skog och Historia: --- Ekonomiska kartblad: 18H 3h Gåltjärn 18H 4g Villola 18H 4h Manen Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V, RH00 Höjdvärden: m.ö.h. Uppdragsgivare: SCA Energy: Vindkraft, SCA Forest Products AB, Sundsvall Undersökningstid: oktober 2011 Personal från Murberget, Länsmuseet Västernorrland: Leif Andersson, Britt-Marie Hägerman, David Loeffler, Annica Söderlind Rapportsammanställning: Britt-Marie Hägerman, David Loeffler Dokumentationsmaterialet förvaras på Murberget, Länsmuseet Västernorrland. 15

20 Bilagor Bilaga 1. Beskrivningar B1 Högsjö och Viksjö socknar Kartblad 18H 4h Manen Fastighet: Lutmyran 1:1 och Västby 2:2 m.ö.h Gränsmärke Gränsmärke, i befintlig gräns, bestående av röse med 2 uppresta stenar. Röset är oregelbundet, närmast rund, 3 m diam och 0,4 1,5 m h, bestående av 2 6 varv kallmurade och otuktade stenar 0,3 1 m st. Nära mitten av röset är en rest sten, 0,4 m h, 0,4 m br vid basen (ÖNÖ-VSV) och 0,2 m tj, 0,2 m NV om denna är en rest sten, 0,2 m h, 0,2 m br vid basen (Ö-V) och 0,1 m tj. Orientering: NV änden av höjdrygg (NV- SÖ). Gränsen mellan Högsjö och Viksjö socknar samt fastighet Lutmyran 1:1 och Västby 2:2. sentida lämning X Y N E Terräng: Brant NV-sluttande hällmark. Skogsmark (blandskog). Inventering: Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler B2 Högsjö och Viksjö socknar Kartblad 18H 4h Manen Gränsmärke Gränsmärke, i befintlig gräns, bestående av röse med rest sten. Röset är runt, 2,5 m diam och 0,6 m h, bestående av 2 3 varv kallmurade och otuktade stenar 0,2 0,8 m st. Röset är något utrasat mot V. I mitten av röset är en rest sten, 0,3 m h, 0,3 m br vid basen (VNV-ÖSÖ) och 0,2 m tj, sentida lämning X Y N E Fastighet: Lutmyran 1:1 och Västby 2:2 Terräng: Svag NV-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog). Gränsen mellan Högsjö och Viksjö socknar samt fastighet Lutmyran 1:1 och Västby 2:2. m.ö.h Skador: Röset något utrasat mot V. Inventering: Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler 16

21 B22 Högsjö och Viksjö socknar Kartblad 18H 4h Manen Fastighet: Högberg 1:6 samt Viksjön 8:1 och 17:1 Gränsmärke Gränsmärke, i befintlig gräns, bestående av röse, oregelbundet, 1 m diam och 1 m h, bestående av helt till delvis övertorvade och otuktade stenar, 0,2 0,5 m st. Röset något utrasat mot NÖ. Orientering: Gränsen mellan Högsjö och Viksjö socknar samt fastighet Högberg 1:6, Viksjön 8:1 och 17:1. Terräng: Brant NNÖ-sluttande och delvis blockig moränmark. Skogsmark (granskog). sentida lämning X Y N E m.ö.h Skador: Något utrasat mot NÖ. Inventering: Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler B23 Viksjö socken Kartblad 18H 4h Manen Fastighet: Viksjön 8:1 och 17:1 m.ö.h Gränsmärke Gränsmärke, i befintlig gräns, bestående av rest sten, 0,4 m h, 0,3 m br vid basen (NNÖ- SSV) och 0,15 m tj, omgiven uppskattningsvis av 8 helt övertorvade stenar, 0,1 0,4 m st. Orientering: Gränsen mellan fastighet Viksjön 8:1 och 17:1. Terräng: Foten av brant NNÖ-sluttning. Moränmark. Skogsmark (granskog). Inventering: Leif Andersson sentida lämning X Y N E Antikvarisk besiktning: David Loeffler 17

22 B24 Högsjö socken Kartblad 18H 4h Manen Fastighet: Västby 5:1 m.ö.h Naturföremål/-bildning med tradition Bläckningar Bläckningar, 6 stycken, 0,2 0,7 m l, 0,01 0,08 m br och 0,07 0,12 m dj, i tall, 0,5 m diam i brösthöjd, parvis belägna på trädets NV, S och Ö sidor, 0,6 1,5 m ovanför marken. Orientering: NV änden av åsrygg (NV-SÖ). Terräng: Åsrygg (NV-SÖ). Häll- och moränmark. Skogsmark (barrskog) Antikvarisk kommentar: Ligger 55 meter från närmaste fastighetsgräns och ej i någon känd dock nu borttagen sådan. Tallen är mycket stor samt belägen på en höjd, omständigheter vilket gör den väl synlig i omgivningen. Möjligen har den fungerat som ett rikt- eller siktmärke i något sammanhang. Övrig kulturhistorisk lämning X Y N E Inventering: Britt-Marie Hägerman Antikvarisk besiktning: David Loeffler B46 Viksjö socken Kartblad 18H 4h Manen Fastighet: Viksjön 8:1 och 17:1 Gränsmärke Gränsmärke, i befintlig gräns, bestående av rest sten, 0,5 m h, 0,3 m br vid basen (NÖ- SV) och 0,15 m tj, omgiven av 6 helt övertorvade stenar, 0,3 0,5 m st. Orientering: 7 m SV om myr och gränsen mellan fastighet Viksjön 8:1 och 17:1. Terräng: Foten av brant NÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog). sentida lämning X Y N E m.ö.h Inventering: Annika Söderlind Antikvarisk besiktning: David Loeffler 18

23 B47 Högsjö socken Kartblad 18H 4h Manen Fastighet: Högsjö- Ramsås 1:5 och Grundsjön 2:3 Gränsmärke Gränsmärke, i befintlig gräns, bestående av rest sten, 0,4 m h, 0,3 m br vid basen (N-S) och 0,2 m tj, omgiven av 6 delvis övermossade stenar, 0,2 0,4 m st. Orientering: 30 m NÖ om bergskrön. Gränsen mellan fastighet Högsjö-Ramsås 1:5 och Grundsjön 2:3. Terräng: NÖ-sluttande häll- och moränmark. Skogsmark (barrskog). sentida lämning X Y N E m.ö.h Inventering: Annika Söderlind Antikvarisk besiktning: David Loeffler B50 Viksjö socken Kartblad 18H 4h Manen Fastighet: Viksjön 8:1 och 17:1 m.ö.h Gränsmärke Gränsmärke, i befintlig gräns, bestående av rest sten, 0,25 m h, 0,25 m br vid basen (NÖ-SV) och 0,2 m tj, omgiven av 5 stenar, 0,1 0,3 m st. Orientering: Liten sänka mellan två mindre åsryggar (NNV-SSÖ). Gränsen mellan fastighet Viksjön 8:1 och 17:1. Terräng: Svag NNV-sluttande moränmark. Skogsmark (granskog). sentida lämning X Y N E Inventering: Annika Söderlind Antikvarisk besiktning: David Loeffler 19

24 B51 Högsjö socken Kartblad 18H 4h Manen Fastighet: Östby 2:3 m.ö.h. 410 Övrig Inom en yta av ca 18x5 m (NV-SÖ) finns 2 resta stenar, 1 kantställd sten och 7 liggande stenar. Rest sten, 0,4 m h, 0,3 m br vid basen (NV- SÖ) och 0,2 m tj, omgiven av 4 stenar, 0,3 m st. 4 m V om denna är: Liggande (omkullfallen) sten, 0,5 m l (NÖ- SV), 0,3 m br och 0,2 m tj. 4 m NV om den första är: Tre stenar på rad, 0,2 0,4 m st. 3 m NÖ om den första är: Kantställd sten, 0,2 m h, 0,4 m br vid basen (NNV-SSÖ) och 0,3 m tj. 4 m SSÖ om den första är: Tre stenar på rad, 0,2 0,3 m st. 17 m SÖ om den första är: Rest sten, 0,6 m h, 0,6 m br vid basen (Ö-V) och 0,2 m tj, omgiven av 7 stenar, 0,2 0,3 m st. Sentida lämning X Y N E Terräng: Krön av mindre höjd (NV-SÖ). Hällmark. Skogsmark (granskog). Antikvarisk kommentar: Liknar visserligen de övriga gränsmärken som finns inom området, däremot ligger de ej i någon befintlig eller känd dock borttagen fastighetsgräns. Emellertid ligger de i omedelbar anslutning till en av lantmäteriets triangelpunkter och möjligen kan de ha fungerat som rikt- eller siktmärken i samband med denna. Inventering: Annika Söderlind Antikvarisk besiktning: David Loeffler 20

25 B67 Högsjö socken Kartblad 18H 4h Manen Fastighet: Västby 5:1 m.ö.h Kolningsanläggning Kolbotten Resmila Rund Kolbotten efter resmila, rund, 10 m diam och 0,2 1 m h. I N och NV kanten en sten, 1,3 m respektive 0,5 m st. Intill V och S kanten 3 gropar, oregelbundna, 1,5 2 m st och 0,2 0,3 m dj. Överväxt med granar och björkar. Intill och SV om kolbotten, inom en yta av 4x3 m (NV-SÖ) är gles till tät packning av sten, 0,3 0,4 m st, som är beväxt med mossa och lövsly. Stenarna och det från omgivning annorlunda markväxlighet gör det troligt (?) att det på platsen stått en nu borttagen koja. Övrig kulturhistorisk lämning X Y N E Terräng: Svag V-sluttande och sank moränmark intill myr. Skogsmark (granskog). Antikvarisk kommentar: Något ovanligt läge. Inventering: Annika Söderlind Antikvarisk besiktning: David Loeffler 21

26 Bilaga 2. Fotoförteckning Bildnr Motiv Riktning mot Fotograf 001 Av björn sönderbruten stubbe, vilket visar att --- David namnet på utredningsområdet är väl valt. Loeffler 002 Översikt. Terrängen i utredningsområdet --- David Björnlandhöjden är höglänt, kuperat och består Loeffler huvudsakligen av barrskogsbeklädd häll- och moränmark med större eller mindre inslag av myr. 003 Gränsmarkering inv. nr. B23 i befintlig gräns mellan fastigheten Viksjön 8:1 och 17:1 bestående av en rest sten omgiven av några liggande stenar. 004 En av de många älgtorn som finns inom utredningsområdet Björnlandhöjden som idag används huvudsakligen av skogsbruket och för jakt. SSV David Loeffler --- David Loeffler 005 Bläckningar B24, 6 stycken, i tall. --- Britt-Marie Hägerman 006 Bläckningar B24, 6 stycken, i tall. --- Britt-Marie Hägerman 007 Bläckningar B24, 6 stycken, i tall. --- Britt-Marie Hägerman 008 Bläckningar B24, 6 stycken, i tall. 009 Gränsmarkering inv. nr. B1 i befintlig gräns V Britt-Marie mellan Högsjö och Viksjö socknar samt Hägerman fastigheten Lutmyran 1:1 och Västby 2:2 bestående av röse med två uppresta stenar. Leif Andersson poserar. 010 Gränsmarkering inv. nr. B1 i befintlig gräns mellan Högsjö och Viksjö socknar samt fastigheten Lutmyran 1:1 och Västby 2:2 bestående av röse med två uppresta stenar. 011 Gränsmarkering inv. nr. B1 i befintlig gräns mellan Högsjö och Viksjö socknar samt fastigheten Lutmyran 1:1 och Västby 2:2 bestående av röse med två uppresta stenar. 012 Gränsmarkering inv. nr. B1 i befintlig gräns mellan Högsjö och Viksjö socknar samt fastigheten Lutmyran 1:1 och Västby 2:2 bestående av röse med två uppresta stenar. Britt-Marie Hägerman beskriver och Annica Söderlind supportar. 013 Gränsmarkering inv. nr. B2 i befintlig gräns mellan Högsjö och Viksjö socknar bestående av röse med rest sten. 014 På väg till bilen vid dagens slut. Annica Söderlind, Leif Andersson och Ache. V Ö S N Britt-Marie Hägerman Britt-Marie Hägerman Leif Andersson Britt-Marie Hägerman --- Britt-Marie Hägerman Datum

27 Bilaga 3. Fotografier Bild 001 Bild 002 Bild 003 Bild 004 Bild 005 Bild

28 Bild 007 Bild 008 Bild 009 Bild 010 Bild 011 Bild

29 Bild 013 Bild

30 Baksidesbild: På väg till bilen vid dagens slut. Annica Söderlind, Leif Andersson och Ache. Foto Britt-Marie Hägerman.

31 Murberget, Västernorrlands länsmuseum Rapport från Murberget 2011:23 ISSN