Proposition avseende att flytta ämbetsmannainstalleringar i loger och läger till september och oktober... 2

Transkript

1 Sida 1 av 61 Innehåll Proposition avseende att flytta ämbetsmannainstalleringar i loger och läger till september och oktober... 2 Propositioner avseende välgörenhetsprojekt Storlogeperioden Bakgrund till välgörenhetsprojekt... 4 Proposition 1 Riksinsamling Storlogeperioden Proposition 2 Barndiabetes typ Proposition 3 Barn med medfödda hjärt-kärlsjukdomar-psykosocialt stöd, habilitering och rehabilitering Proposition 4 Ekonomiskt stöd till Center for Social Sustainability, CSS Proposition om ändring av stadgarna för Storlogens fonder Lägerproposition 1 angående protokollshantering för brödraläger... (27) 28 Lägerproposition 2 angående valbarhet till övermästare... (30) 31 Lägerproposition 3 angående förslag till upptagning i lägret... (32) 33 Lägerproposition 4 angående lägervärdens status... (36) 37 Lägerproposition 5 angående namnändring av lägrens instruktionsutskott... (44) 46 Lägerproposition 6 angående förändring av Rebeckalägers sammanträdesordning... (54) 57

2 Sida 2 av 61 Proposition avseende att flytta ämbetsmannainstalleringar i loger och läger till september och oktober föreslår att ämbetsmannainstalleringar i loger och läger flyttas till september och oktober istället för som nu i januari och februari. Önskemål om detta har framförts från företrädare för loger och läger i landet och den främsta anledningen till önskemålet är att nuvarande tid, är en besvärlig tid vädermässigt med kommunikationer. Räkenskapsåret kvarstår som tidigare och drätselnämnd och revisorer tillträder senast den 15 mars året efter valet. förslår också att en utjämning mellan udda och jämna år ska ske för de mest snedfördelade distrikten; RD1, RD4, RD7, RD13, BD2 och BD4. Utjämningen går att göra genom att vid ett tillfälle förskjuta ÄI i några av logerna ett år framåt vilket innebär att mandatperioden förlängs med ett år. Lagutskottets yttrande Lagutskottet avstyrker att den första delen av propositionen antas med följande motivering: Förslaget utgår ifrån att räkenskapsår kvarstår som tidigare d.v.s. följer kalendeår. Brutet räkenskapsår skulle troligen inte heller godkännas av myndigheterna. Detta skulle då innebära att de nya ämbetsmännen tillträder sina uppdrag åtta (8) alternativt nio (9) månader in i ett räkenskapsår. Samtidigt föreslås att drätselnämnd och revisorer tillträder senast den 15 mars året efter valet, d.v.s. tio (10) månader efter valet. Om räkenskapsår är kalendeår kommer den nya ämbetsmannakåren antingen att tvingas få de avgående ämbetsmännens godkännande till sina beslut varje gång ett sådant är av ekonomisk art, eller så tvingas de gamla ämbetsmännen ansvara för något

3 Sida 3 av 61 de inte kan styra/kontrollera över. I det första fallet leder det till handlingsförlamning och i det andra fallet kan det få ekonomiska konsekvenser för de avgående ämbetsmännen. Lagutskottet anser att den andra delen av propositionen tillhör storsirens administrativa uppdrag och således kan avgöras av storsiren tillsammans med STÄM under storlogeperioden.

4 Sida 4 av 61 Propositioner avseende välgörenhetsprojekt Storlogeperioden Proposition om beslut om en Riksinsamling 2. Proposition om beslut om välgörenhetsprojekt avseende Barndiabetes typ 1 3. Proposition om beslut om välgörenhetsprojekt avseende Barn med medfödda hjärt-kärlsjukdomar-psykosocialt stöd, habilitering och rehabilitering 4. Proposition om beslut om välgörenhetsprojekt avseende ekonomiskt stöd för forskning inom social hållbarhet till Center for Social Sustainability, CSS Bakgrund till välgörenhetsprojekt Alltsedan grundandet av Odd Fellow Orden har den arbetat för att förbättra förhållandet mellan människor. Under många år riktades hjälpen, välgörenheten, till medlemmarnas familjer. Det var hjälp till de avlidna brödernas änkor och barn. Så småningom kom välgörenheten mer och mer att rikta sig till de utsatta och behövande ute i samhället. Odd Fellow har under åren, runt om i världen, gett stort ekonomiskt stöd till behövande. Odd Fellow i Sverige skänker årligen flera miljoner till behövande ute i vårt samhälle. Merparten av dessa miljoner skänks från loger och läger. Odd Fellow Orden firar 2019 sina första 200 år. Detta vill Storlogen uppmärksamma genom att genomföra en riksomfattande insamling. En arbetsgrupp bestående av Storsiren, syster vice Storsire Stina Carlson, syster Storkaplan Karin Wilén, syster Stormarskalk Marianne Flatow och broder biträdande Stormarskalk Ove Brunström tillsattes av Storsiren med uppdrag att till storlogemötet i mars 2016 presentera förslag till mottagare av de insamlade

5 Sida 5 av 61 medlen. För att få en stark förankring bland bröder och systrar ombads samtliga loger och läger, samt enskilda bröder och systrar, att skicka in förslag till jubileumsgåvan. Mer än 150 förslag inkom och arbetsgruppen beslutade därefter att de insamlade pengarna skall fördelas på några större forskningsprojekt med inriktning på barn och ungdomar. Vi satsar på framtiden, och barn och ungdomar i hela Sverige kommer på detta sätt att bli delaktiga i vår gåva.

6 Sida 6 av 61 Proposition 1 Riksinsamling Storlogeperioden Insamlingsmål 100 kr per medlem ( medlemmar) och år under 4 års tid = SEK Motivering Odd Fellow Orden firar 2019 sina första 200 år. Detta vill Storlogen uppmärksamma genom att genomföra en riksomfattande insamling, där de insamlade medlem satsas i olika forskningsprojekt. föreslår: att en riksomfattande insamling genomförs under med förväntade 100 kronor per medlem och år.

7 Sida 7 av 61

8 Sida 8 av 61 Proposition 2 Barndiabetes typ 1 Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där betacellerna i bukspottkörteln angrips av den egna kroppens immunförsvar och det leder till att insulin ej längre kan produceras. Utan insulin dör kroppen. Behandlingen är livslång. Diabetes typ 1 drabbar barn och ungdomar Diabetes typ 1 kan idag ej botas, förebyggas eller förhindras. Varje dag insjuknar 2 barn i Sverige i typ 1 diabetes. I början av 80-talet insjuknade 200 barn årligen - idag är siffran uppe i 800 barn per år. Sverige har, näst efter Finland, världens högsta frekvens av diabetes typ 1 Mer än barn i Sverige har pågående livslång behandling. Diabetes hos barn leder fortfarande till överdödlighet i unga år. Sjukdomen är kronisk och innebär att man varje dag, året runt, under resten av livet måste tillföra insulin genom dagliga injektioner eller med hjälp av insulinpump. Allvarliga komplikationer på njurar, hjärta, nerver, blodkärl och ögon är en följd av den livslånga behandlingen. Den livslånga behandlingen innebär: flera dagliga insulininjektioner, att äta regelbundet med reglering av mängd och innehåll, att utföra fysisk aktivitet helst dagligen samt att följa behandlingseffekten med blod-och urinprov. Trots intensiv och kontrollerad behandling drabbas barnen ofta av allvarliga akuta komplikationer såsom insulinchock respektive diabetescoma.

9 Sida 9 av 61 Insulinchock = blodsockret sjunker och följande symtom kan uppstå: blekhet, svettningar, irritation, yrsel, huvudvärk, illamående, dimsyn, dubbelseende, kramper. En alltför snabb nedgång i blodsockerhalten kan leda till medvetslöshet. Diabetescoma = blodsockret stiger och följande symtom kan uppstå: ökad törst, ökade urinmängder, trötthet, huvudvärk, dimsyn. Ett tidigt tecken på att blodsockerhalten stiger är att proteiner (äggviteämnen) läcker ut i urinen. På grund av den livslånga behandlingen är komplikationer vanliga. De små blodkärlen, kapillärerna, påverkas lätt och leder till skador på ögon, njurar och nerver och det leder till nedsatt syn, nedsatt njurfunktion och försämrad känsel i fötterna. Skador i de större blodkärlen kan orsaka hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp. Varför stödja forskningsprojekt avseende Diabetes typ 1? Idag vet man inte varför vissa drabbas av Diabetes typ 1 barn-och ungdomsdiabetes. Bota, förebygga, förhindra uppkomst av diabetes typ 1 idag finns inga möjligheter till detta. Aktuell forskning vid Harward-universitetet i USA visar att man nu kan massproducera insulinproducerande betaceller ur stamceller. I försök med möss har man påvisat att de kan kontrollera blodsockret. Är detta en framtida bot för Diabetes Typ 1? Fortsatt forskning behövs för att säkerställa detta. Försöken måste replikeras av andra forskningsgrupper, testas på andra djur och klara alla säkerhetstester. Det är ingen tvekan om att detta är ett forskningsområde som under de kommande åren är av mycket stor betydelse.

10 Sida 10 av 61 Vid Karolinska Institutet forskar man i att påvisa att olika sorters immunceller kan skydda vävnader från att attackeras av det egna immunförsvaret vilket på sikt kan leda till behandlingar som återställer vävnadsskador i t.ex. ögon, njurar och hjärta/kärl. Forskningsprojekt med inriktning på att finna orsaken till Diabetes typ 1 och därvid förebygga och förhindra uppkomsten av Diabetes typ 1 är därför av ytterst vikt att premiera med forskningspengar vid Odd Fellows tvåhundraårsjubileum. Samtliga institutioner, med forskning inom detta område, ska beredas möjlighet att ansöka om forskningsbidrag, bland annat genom annons i Dagens Medicin och information till de medicinska fakulteterna. Beslut om det framtida forskningsprojektet fattas av, vilka har att konsultera medicinskt sakkunniga i ämnet. föreslår: att en fjärdedel av insamlade medel kommer att gå till forskning om barn med diabetes typ1.

11 Sida 11 av 61 Proposition 3 Barn med medfödda hjärt-kärlsjukdomarpsykosocialt stöd, habilitering och rehabilitering Medfödda hjärtfel i form av missbildningar är de vanligaste hjärtsjukdomarna hos barn. Det kan vara till exempel hål i hjärtats skiljevägg eller förträngningar av klaffarna i hjärtat eller de stora kärlen. Ungefär en tredjedel av missbildningarna behandlas under de första levnadsmånaderna varför de flesta kirurgiska åtgärderna redan är genomförda under det första levnadsåret. De flesta barn behandlas med bra resultat, men ofta behöver barnen följas upp under lång tid. Det psykosociala stödet till familjen behöver därför sättas in tidigt. Den medicinsk-tekniska utvecklingen inom och koncentrationen av barnkirurgin i landet har lett till en markant ökad överlevnad inom patientgruppen. Kirurgisk behandling av allt mera komplexa medfödda hjärtfel medför också en ökad andel patienter där hjärtfelet inte kunnat korrigeras fullt ut och där klara resttillstånd föreligger. Detta leder till att det inom barnhjärtsjukvården skapas nya patientgrupper med särskilda behov avseende eftervård, täta medicinska kontakter samt specifika habiliteringsbehov. En studie av habiliteringsbehovet efter kirurgi för medfött hjärtfel under barnaåren har påvisat ett kontinuerligt habiliteringsbehov hos 24 procent av patienterna. Bland dessa 24 procent var många drabbade av t.ex. neurologiska skador som följd samt hade många kromosomrubbningar. Även för barn som har en lägre grad av funktionshinder föreligger ett habiliteringsbehov i form av träning. Inom barnhjärtsjukvården kartläggs fortlöpande vilka grupper av barn och ungdomar med funktionshinder som finns, liksom omfattningen av dessa habiliteringsbehov. Patienter med familj bör få tillgång till bedömning av ett multidisciplinärt team, så nära patienten som möjligt.

12 Sida 12 av 61 Det multidisciplinära omhändertagandet av hjärtsjuka barn och deras familjer är eftersatt jämfört med omhändertagandet av barn och ungdomar inom andra sjukdomsgrupper. Försök till uppbyggnad av multidisciplinära team har påbörjats men utvecklingen har gått långsamt. Krympande resurser och ökande behov inom andra diagnosgrupper samt de stora variationerna inom barnhabiliteringens organisation runt om i landet är förklaringar till detta. Ordet habilitering betyder att skapa förmåga Habilitering är det stöd och den behandling som ges till barn och ungdomar med funktionsnedsättning för att de ska få möjlighet att bibehålla och utveckla sina förmågor. Stödet kan även omfatta barnets familj och anhöriga. Syftet är att ge barn och ungdomar med funktionsnedsättning bästa möjliga funktionsförmåga och bästa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhället. Habilitering kan t ex vara information/utbildning, kartläggning av individens behov, prova och träna olika hjälpmedel, rådgivning och stöd av t ex sjukgymnast, fritidspedagog, logoped, läkare mm, stöd till anhöriga. Rehabilitering är att söka återskapa förmåga hos personer som skadats senare i livet genom olycka eller sjukdom. Ett uppföljningsprogram som omfattar såväl psykosocialt stöd som specifik medicinsk habilitering/rehabilitering är av stort värde Genom ett strukturerat uppföljningsprogram för behovsinventering kan insatserna bättre anpassas till varje enskild familjs behov. Utifrån den individuella inventeringen utarbetas och erbjuds individuella habiliterings- och rehabiliteringsplaner. Behovsinventering av olika barnåldersgrupper med hjärtfel är ett forskningsområde för framtiden. Socialstyrelsen har föreslagit följande åldersgrupper 3-6 månader, 2-3 år, 4-5 år, 9-10 år, år och år.

13 Sida 13 av 61 Det psykosociala stödet till familjen samt habilitering och rehabilitering för barn-och ungdomar med hjärtfel är därför ett stort forskningsområde inom barnhjärtsjukvården i Sverige. Institutioner med ansvar för habilitering och rehabilitering av barn samt sjukhus med ansvar för barnhjärtsjukvård ska beredas möjlighet att ansöka om forskningsbidrag, bland annat genom annons i Dagens Medicin och information till de medicinska fakulteterna. Beslut om det framtida forskningsprojektet fattas av, vilka har att konsulterat medicinskt sakkunniga i ämnet. föreslår: att en fjärdedel av insamlade medel kommer att gå till forskning om barn med medfödd hjärt-kärlsjukdom vilka är i behov av psykologiskt stöd, habilitering och rehabilitering.

14 Sida 14 av 61 Proposition 4 Ekonomiskt stöd till Center for Social Sustainability, CSS Under den gångna storlogeperioden har storlogen hjälpt ett nytt center på Karolinska institutet att starta och komma igång, nämligen Centret för social hållbarhet (Center for Social Sustainability), CSS. Med social hållbarhet avses hur människor fungerar tillsammans både människa till människa, i grupp och på samhällsnivå, men centret kunde lika gärna ha hetat Center för medmänsklighet, menar ordföranden i CSS styrgrupp professor Stefan Einhorn. Detta eftersom forskningen är inriktad mot hur vi människor genom att bli bättre på att behandla och bemöta varandra kan skapa en bättre värld tillsammans. Det är människors oförmåga att på ett tillräckligt bra sätt interagera och fungera tillsammans som bland annat leder till krig, massförstörelsevapen och miljöhot i världen. CSS forskning är därför inriktad på hur människor genom att istället samarbeta och hjälpa varandra kan fungera bättre tillsammans. Centret är avsett att vara en internationell tvärvetenskaplig plattform där forskare från olika forskningsområden kan samverka kring forskning, utveckling, utbildning och kunskapsspridning för ett mer socialt hållbart samhälle. Det finns en mycket klar och tydlig koppling mellan CSS arbete och Odd Fellow Ordens medmänskliga och världsförbättrande inriktning. Centrets ledord är medkänsla, tillit och altruism, ledord som även finns inom Odd Fellow Orden. Men istället för medkänsla säger vi att hjälpa de nödställda, tillit känner vi som det första steget i Vänskap och altruism kallar vi den oegennyttiga människokärleken.

15 Sida 15 av 61 Stefan Einhorn har i sina böcker En dold Gud, Konsten att vara snäll, Medmänniskor och Vägar till visdom diskuterat människans livsuppgifter sanningssökandet, etik, kärlek och visdom, frågor som ligger mycket nära Odd Fellow Ordens tankar och idéer om hur vi på bästa sätt ska leva våra liv som goda medmänniskan. Genom arbetet i CSS kan dessa stora frågor diskuteras på en nivå som förhoppningsvis kan påverka hela mänskligheten och på så sätt kan vi ta de första stegen mot vår Ordens stora vision om ett hela jorden omfattande syskonförbund. Genom samarbetet med CSS öppnas alltså en helt ny väg för Odd Fellow Ordens etik och medmänskliga arbete och de gamla lärdomar som vi vill förmedla till våra medlemmar lyfts upp på en helt ny nivå. Under de gångna åren har forskning i CSS s nätverk resulterat i ett stort antal vetenskapliga publikationer, i så vitt spridda ämnen som hur anhöriga till cancerpatienter kan hantera sin situation med mindre oro och ångest och mer medkänsla till andra och sig själva, vad som händer i hjärnan under långvarig stress, stressförebyggande effekter av att delta i kulturaktiviteter i ledarskapsutbildningar och hos patienter, hur man kan använda kontemplation för att nå fram till nya lösningar på svåra frågor, liksom hur kontemplation kan hjälpa oss att leva det etiskt dygdiga livet, samt även i genomförda forskarseminarier och annan utbildning. Med det nu föreslagna tillskottet från Odd Fellow Orden kommer CSS att kunna utveckla både CSS egen forskning om medkänsla, tillit och altruism, och bygga ut plattformen där forskare kan mötas och samverka kring nya forskningsprojekt inom dessa områden, samt utveckla fler utbildningar inom området, både inom universitet och högskolor och gentemot allmänheten. Under insamlingsperioden kommer ett nära samarbete ske mellan CSS och Odd Fellow Orden då en av centrets uppgifter är att sprida kunskap om sin forskning. Vi kommer att göra fler TV-inspelningar tillsammans med Stefan Einhorn och andra kloka forskare på Centret där de stora livsfrågorna diskuteras. Loger och läger kommer att kunna bjuda in CSS:s forskare att hålla föredrag om CSS:s och Odd Fellows gemensamma värderingar.

16 Sida 16 av 61 Tillsammans med Stefan Einhorn och storkaplanerna kommer övningsmaterial om utövande av Vänskap, Kärlek, Sanning att tas fram för att användas i loger. Det kommer att finnas möjligheter att bjuda in CSS forskare att hålla seminarier och workshops med diskussioner och övningar i loger och läger. Stefan Einhorn kommer att fortsätta medverka i Odd Fellow akademien. Utöver detta kommer en kontinuerlig återrapportering att ske från CSS och forskningens utveckling. För att ta del av de vetenskapliga publikationer som CSS publicerat, genomförda seminarier och mer information, hänvisas till CSS:s hemsida Återkoppling från CSS till Odd Fellow Fler TV-inspelningar Föredrag i loger, läger och Odd Fellow akademien om CSS:s och Odd Fellows gemensamma värderingar Tillsammans med storkaplanerna framtagande av övningsmaterial om utövande av Vänskap, Kärlek, Sanning att användas i loger Workshops med diskussioner och övningar i loger och läger Ständig återrapportering om CSS och forskningens utveckling föreslår: att hälften av insamlade medel kommer att gå till ekonomiskt stöd Center for Social Sustainability, CSS, för forskning om social hållbarhet vilken ska ge återkoppling inom Odd Fellow.

17 Sida 17 av 61 Proposition om ändring av stadgarna för Storlogens fonder har genomfört en granskning av Storlogens fonder och då funnit en del felaktigheter i stadgarnas lydelse. Flera av dessa felaktigheter består av ledamöter som inte längre finns i vår organisation och är en kvarleva från tidigare Rebeckaråd. hemställer att storlogemötet skall besluta att - stadgarna för Stiftelsen Odd Fellow Ordens Humanitära Fond ändras i enlighet med förslaget som presenteras här - att dessa ändras under förutsättning att stadgarna vid en permutation godkänns av Länsstyrelsen/Kammarkollegiet. Förslag till stadgar för Stiftelsen Odd Fellow Ordens Humanitära fond (tidigare lydelse är överstruken!) Den Svenska Storlogen av den oberoende Odd Fellow Orden beslöt vid Storlogemöte 1960 med anledning av flera motioner bl.a. av Förste Vice Storsiren Eric Wersell, att bilda en fond för yttre och inre verksamhet. Ordensmedlemmarna uppmanades att frivilligt betala 5 kronor eller mer till fonden varje år och logerna att i olika sammanhang tillföra frivilliga bidrag. De medel, som skänkts av donatorer till ett planerat hem för blinda förskolebarn, överfördes med donatorernas medgivande till fonden. 1 Stiftelsen har till ändamål att främja människovårdande syften inom landet

18 Sida 18 av 61 att lämna anslag främja till vetenskaplig forskning, företrädesvis medicinsk samt att anslå medel för främja humanitärt arbete i Sverige och i andra länder. 2 Stiftelsen har sitt säte i Stockholm. 3 Stiftelsens styrelse består av Storsiren, Förste Vice Storsiren, Storsekreteraren, Storskattmästaren, Rådspresidenten, Första Vice Rådspresidenten, Rådssekreteraren och Rådsskattmästaren, de valda vice Storsirerna, de valda Storsekreterarna och Storskattmästarna med Storsiren som ordförande och Rådspresidenten den valda vice Storsire, som är av annat kön än Storsiren, som vice ordförande. Styrelsen är beslutsför, när minst fyra ledamöter är närvarande, dock skall alltid minst endera av Storsire ordföranden eller Rådspresidenten vice ordföranden vara närvarande vid beslut. Vid lika röstetal gäller den mening den närvarande ordföranden biträder. 4 Stiftelsens firma tecknas av Storsiren ordföranden eller Rådspresidenten vice ordföranden med kontrasignering av en av de valda Storsekreteraren eller Storskattmästaren Storsekreterarna eller Storskattmästarna. 5 Stiftelsens räkenskaper och förvaltning granskas av storlogens revisorer med beaktande av vad som stadgas om dessa i Grundlag för Storlogen.

19 Sida 19 av 61 6 Stiftelsens räkenskapsår år kalenderår. 7 Stiftelse tillförs de medel som enligt Storlogemötets beslut utdebiteras på logerna samt frivilliga bidrag. 8 Stiftelsens medel placeras på bankräkning, i aktier, obligationer eller därmed jämförbara värdepapper. 9 Ordinarie Storlogemöte kan ändra eller upphäva dessa stadgar utom 1 och 10 på sätt som sägs i Grundlag för Storlogen om ändring eller upphävande av Grundlagen. Skulle beslut fattas om stiftelsens upphörande, skall kvarvarande behållning överlämnas till organisation eller organisationer, som ägnar sig åt verksamhet sammanfallande med stiftelsens ändamålsbestämning. 10 Stiftelsen skall icke stå under offentlig tillsyn. Stiftelsen skall icke stå under Länsstyrelsens tillsyn, innebärande så kallad Begränsad tillsyn enligt stiftarens föreskrift, 9 kap 10 Stiftelselagen (1994:1220).

20 Sida 20 av 61 hemställer att storlogemötet skall besluta att - stadgarna för Stiftelsen Odd Fellow Ordens i Sverige Barnfond ändras i enlighet med förslaget som presenteras här - att dessa ändras under förutsättning att stadgarna vid en permutation godkänns av Länsstyrelsen/Kammarkollegiet. Förslag till Stadgar för Stiftelsen Odd Fellow Ordens i Sverige Barnfond (tidigare lydelse är överstruket!) 1 Stiftelsens namn Stiftelsens namn skall vara Odd Fellow-Ordens i Sverige Barnfond. Odd Fellow Ordens i Sverige Barnfond.

21 Sida 21 av 61 2 Stiftelsens kapital Stiftelsen har bildats genom att stiftaren har anslagit och tillhandahållit ett belopp av en miljon kronor i likvida medel. Stiftelsen skall vara öppen att framledes mottaga gåvor, legat, insamlade medel från fysiska och juridiska personer inom eller utom Odd Fellows krets, ävensom eventuella av storlogemöte beslutade avgifter från Odd Fellows medlemmar. Stiftelsens kapital får ej nedbringas under en nivå motsvarande tolv basbelopp prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring. 3 Styrelsen säte Stiftelsens styrelse skall hava ha sitt säte i Stockholm med postadress till storlogens kansli. 4 Stiftelsen ändamål Stiftelsen har till ändamål att såväl utom som inom Odd Fellows krets - Främja och möjliggöra vård, rehabilitering och rekreation inom eller utom hemmet för sjuka eller behövande barn och deras familjer såväl inom som utom landet - genom direkta bidrag och understöd till personer eller organisationer, bidrag främja till medicinsk forskning och utveckling av

22 Sida 22 av 61 behandlingsmetoder vid landets barnsjukhus samt på annat sätt som styrelsen bedömer som tjänligt. 5 Styrelsens sammansättning Styrelsen skall bestå av fem (5) ordinarie ledamöter jämte tre (3) suppleanter. Av de ordinarie ledamöterna skall såsom självskriven ordförande ingå den vid varje tillfälle tjänstgörande Storsiren. En av de övriga ledamöterna skall vara den vid varje tillfälle tjänstgörande en av de valda Storskattmästarenna. Övriga tre ledamöter skall utses inom kretsen av de valda storämbetsmännen. eller utom Odd Fellows krets med beaktande av kompetens inom medicinska och/eller sociala områden. Av suppleanterna skall såsom vice ordförande vara den vid varje tillfälle tjänstgörande valde Rådspresidenten. vice Storsire som är av motsatt kön till den valde Storsiren. Ytterligare en suppleant skall utses inom kretsen av de valda stor- eller rådsämbetsmännen storämbetsmännen och en suppleant inom eller utom Odd Fellows krets med beaktande av kompetens inom medicinska och/eller sociala områden. Styrelsen utser själv sina efterträdare i den mån de inte är självskrivna enligt val på storlogemöte. och rådsmöte. 6 Styrelsens beslutsförhet Styrelsen är beslutsför när minst fyra ledamöter är närvarande, och skall alltid ordföranden eller vice ordföranden närvara vid beslut.

23 Sida 23 av 61 Beslut fattas med enkel majoritet. Ordföranden har utslagsröst. 7 Firmateckning Stiftelsens firma tecknas förutom av styrelsen såsom sådan av ordföranden eller vice ordföranden i förening med en annan ledamot eller suppleant. 8 Räkenskapsår Stiftelsens räkenskapsår skall vara kalenderåret. 9 Revision Stiftelsens räkenskaper och förvaltning skall granskas av storlogens revisionsutskott revisorer med den utökning som kan följa av vad nedan stadgas. En av dess ledamöter eller suppleanter skall vara kvalificerad revisor. Saknas sådan kompetens skall styrelsen tillse att en kvalificerad revisor snarast utses att tillsammans med nämnda utskott Storlogens revisorer genomföra revisionen. Mandattiden för revisorerna är förenad med storlogeperioderna. Revision av räkenskaper och förvaltning skall ske efter utgången av varje räkenskapsår. Dessutom skall vid varje storlogemöte en sammanfattande revisionsrapport avges för perioden ifråga. 10 Medelsplacering Stiftelsens medel skall placeras på bankräkning, i aktier, obligationer eller därmed jämförbara värdepapper.

24 Sida 24 av Ändring av stadgarna Ordinarie storlogemöte kan ändra dessa stadgar med undantag av 4 och efter godkännande av Länsstyrelsen. 12 Stiftelsens upplösande Skulle stiftelsen av något skäl icke längre kunna fullgöra sitt ändamål enligt 4 ovan skall efter beslut på ordinarie storlogemöte och med beaktande av stiftelselagens bestämmelser stiftelsen upplösas. Eventuella kvarvarande medel skall tillföras Stiftelsen Odd Fellow-Ordens Fellow Ordens Humanitära fond. 13 Tillsyn Stiftelsen skall stå under tillsyn av Länsstyrelsen i Stockholms Län. Eventuella ändringar av dessa stadgar kan i initialskedet ske på initiativ av denna myndighet. hemställer att storlogemötet skall besluta att - stadgarna för Odd Fellow Ordens Interna Fond ändras i enlighet med förslaget som presenteras här - eftersom det har kunnat konstateras att Interna fonden inte är en stiftelse har vi tagit bort denna benämning i namnet. Förslag till Stadgar för Stiftelsen Odd Fellow Ordens Interna fond (tidigare lydelse är överstruken).

25 Sida 25 av 61 1 Stiftelsen Fonden ska ha till ändamål att till stödja nybildade loger och läger genom att lämna ekonomiskt bidrag och lån för de med tillblivelsen förenade kostnaderna för inventarier, rekvisita och annan utrustning att stödja loger och läger genom att, i den mån resurserna så medger, även lämna bidrag och/eller lån vid byte av lokaler, omfattande reparationer av lokaler eller omfattande nyanskaffning av rekvisita att administrera den garantifond som tillkom på 1990-års Storlogemöte för att träda i stället för institutionernas dittillsvarande garantiförsäkringar mot förmögenhetsbrott samt att i enlighet med beslut av 1995-års Storlogemöte om resurserna så medger, kunna ställa medel till förfogande för kostnader avseende internationell verksamhet. främja internationell verksamhet genom att ställa medel till förfogande för dess kostnader. 2 Stiftelsens angelägenheter handhas av de valda storämbetsmännen som utgör stiftelsens styrelse. Odd Fellow Ordens Storsire är styrelsens självskrivne ordförande. Fondens styrelse består av Storsiren, de valda vice Storsirerna och de valda Storsekreterarna och Storskattmästarna, med Storsiren som ordförande och den vice Storsire, som är av motsatt kön som Storsiren, som vice ordförande.

26 Sida 26 av 61 Styrelsen är beslutsför när minst fyra ledamöter är närvarande, dock skall alltid minst endera av ordföranden eller vice ordföranden vara närvarande vid beslut. Vid lika röstetal gäller den mening den närvarande ordföranden biträder. 3 Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av samtliga ledamöter är närvarande. Såsom beslut gäler den mening för vilken mer än hälften av vid sammanträdet närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som ordföranden biträder. Stiftelsen firma tecknas förutom av styrelsen som sådan av Storsiren i förening med Storsekreteraren eller Storskattmästaren. Vid förfall för någon av dessa äger 1:e eller 2:e vice Storsiren inträda i stället för Storsiren liksom biträdande Storsekreteraren eller biträdande Storskattmästaren för Storsekreteraren resp. Storskattmästaren. Fondens firma tecknas av ordföranden eller vice ordföranden i förening med en av de valda Storsekreterarna eller Storskattmästarna. 4 Granskning av stiftelsens fondens räkenskaper och förvaltning skall utföras av Storlogens revisionsutskott revisorer med beaktande av vad som stadgas om detta utskott dessa i Grundlag för Storlogen. 5 Stiftelsens Fondens räkenskapsår år kalenderår. 6

27 Sida 27 av 61 Stiftelsen Fonden tillförs medel i form av på institutioner utdebiterade avgifter, vars storlek fastställs av Storlogemötet. 7 Stiftelsens överskottsmedel skall placeras i värdepapper och på bankräkningar. Fondens likvida medel skall placeras på bankräkning, i aktier, obligationer eller därmed jämförliga värdepapper. 8 Förslag till ändring av eller tillägg till dessa stadgar kan ske genom motion till Storlogemötet. 9 Stiftelsen Fonden kan upplösas endast efter beslut på ordinarie Storlogemöte med 2/3-dels majoritet av de närvarande röstberättigade medlemmarna. Sådant beslut skall innefatta beslut om att stiftelsens fondens egendom skall tillfalla någon inom Odd Fellow Orden för välgörande humanitärt ändamål verkande fond. 10 Fonden skall administrera den garantifond som tillkom på 1990-års Storlogemöte för att träda i stället för institutionernas dittillsvarande garantiförsäkringar mot förmögenhetsbrott.

28 Sida 28 av 61 Lägerproposition 1 angående protokollshantering för brödraläger Nuvarande text i regelverket. 29 Lägersammanträde ska hållas i för ändamålet invigd Ordenssal och kungöras på sätt lägerkollegiet beslutar. Lägersammanträde får bara hållas om minst fem av brödralägrets röstberättigade medlemmar är närvarande varav minst en valämbetsman. Om både HP och IB är frånvarande ska lägersammanträdet ledas av tillfälligt vald HP enligt 30. Om lägersammanträde inte kan hållas, bestämmer HP omedelbart tid för nytt sammanträde som ska hållas före ordinarie lägersammanträde. Protokoll ska föras vid lägersammanträde och finnas tillgängligt efter justering hos PF inom fjorton dagar efter det att lägersammanträdet avhållits. Är ingen ledamot eller ersättare i justeringsutskottet närvarande vid lägersammanträde ska brödra-lägret välja särskild justeringsman för detta sammanträde. Lägersammanträde får inte utan Storsirens tillstånd hållas på helgdag. Infaller brödralägrets sammanträdesdag på en helgdag ska sammanträdet hållas på dag som lägerkollegiet bestämmer. 49 Protokoll ska föras i lägerkollegiet och justeras av ordföranden. Det justerade protokollet ska inom 14 dagar tillställas revisorerna.

29 Sida 29 av 61 HP ska vid lägersammanträden utan gradgivning, föredra lägerkollegiets beslut när det gäller för brödralägret viktiga frågor. Revisorerna ska fortlöpande rapportera till brödralägret om de finner att beslut fattade vid lägerkollegiesammanträdet kan anses strida mot Ordens grundsatser, Storlogens grundlag, denna lag eller brödralägrets stadgar eller i övrigt inte kan anses ha tillkommit i laga ordning. Bakgrund Förslaget innebär att logens och lägrets protokoll hanteras på likartat sätt. Dessutom kommer även lägerkollegiets protokoll att följa samma rutin. Lägerkollegiets protokoll kan innehålla punkter, vilka inte bör spridas till en större krets, varför förslaget är att man i likhet med STÄM-protokollen lägger ut en justerad upplaga av protokollet. HP ska under punkter Andragande till Ordens och lägrets bästa efterfråga om det finns några synpunkter eller kommentarer till protokollen Motivering Härigenom kan protokollsläsning helt uteslutas och dessutom blir informationen från lägerkollegierna snabbare och mer omfattande än vad som är fallet idag. Förslaget har även presenterats i arbetsgruppen för lägerutveckling i brödralägers slutrapport där en majoritet av inkomna remissvar stödjer detta. föreslår förändringen av protokollshanteringen för brödraläger i enlighet med ovan. Lagutskottets yttrande

30 Sida 30 av 61 Lagutskottet understödjer propositionen och föreslår följande lagstadganden: 29 Lägersammanträde ska hållas i för ändamålet invigd Ordenssal och kungöras på sätt lägerkollegiet beslutar. Lägersammanträde får bara hållas om minst fem av brödralägrets röstberättigade medlemmar är närvarande varav minst en valämbetsman. Om både HP och IB är frånvarande ska lägersammanträdet ledas av tillfälligt vald HP enligt 30. Om lägersammanträde inte kan hållas, bestämmer HP omedelbart tid för nytt sammanträde som ska hållas före ordinarie lägersammanträde. Protokoll skall föras vid lägersammanträde och finnas tillgängligt efter justering hos PF samt publiceras på Ordens Intranät inom fjorton dagar efter det att lägersammanträdet avhållits. Är ingen ledamot eller ersättare i justeringsutskottet närvarande vid lägersammanträde ska brödralägret välja särskild justeringsman för detta sammanträde. Lägersammanträde får inte utan Storsirens tillstånd hållas på helgdag. Infaller brödralägrets sammanträdesdag på en helgdag ska sammanträdet hållas på dag som lägerkollegiet bestämmer. 49 Protokoll ska föras i lägerkollegiet och justeras av ordföranden. Det justerade protokollet skall inom 14 dagar tillställas revisorerna.

31 Sida 31 av 61 HP ska vid lägersammanträden utan gradgivning, föredra lägerkollegiets beslut när det gäller för brödralägret viktiga frågor. Sammandrag av det justerade protokollet ska inom 14 dagar publiceras på Ordens Intranät. Revisorerna ska fortlöpande rapportera till brödralägret om de finner att beslut fattade vid lägerkollegiesammanträdet kan anses strida mot Ordens grundsatser, Storlogens grundlag, denna lag eller brödralägrets stadgar eller i övrigt inte kan anses ha tillkommit i laga ordning. Lägerproposition 2 angående valbarhet till övermästare Nuvarande text i regelverket. Valbar till ÖM är 1 den som innehar utfärdat ExÖM-certifikat 44 (första delen av paragrafen) 2 den som i loge under en arbetstermin varit eller under pågående arbetstermin i logen sedan minst sex månader är ordinarie valämbetsman. Bakgrund Dagens regelverk försvårar kunskap- och erfarenhetsmässigt för Övermästaren att aktivt kunna verka för att logens medlemmar fortsätter sin vandring i lägret. Motivering

32 Sida 32 av 61 ÖM ska vara medlem i lägret för att stärka banden mellan loge och läger. Vidare bör ÖM i sin egenskap av ledare för logearbetet, följa logens medlemmar genom hela gradvandringen. Förslaget har även presenterats i de båda arbetsgruppernas för lägerutveckling slutrapporter där en majoritet av inkomna remissvar stödjer detta. föreslår förändring av regelverket för valbarhet till övermästare. Förutom det som idag anges i 44 ska man dessutom vara medlem i det läger vars upptagningsområde logen tillhör och där vara röstberättigad. Lagutskottets yttrande Lagutskottet understödjer propositionen och föreslår följande lagstadgande: Valbar till ÖM är 44 (första delen av paragrafen) 1 den som innehar utfärdat ExÖM-certifikat samt är medlem i det läger vars upptagningsområde logen tillhör och där är röstberättigad. 2 den som i loge under en arbetstermin varit eller under pågående arbetstermin i logen sedan minst sex månader är ordinarie valämbetsman samt är medlem i det läger vars upptagningsområde logen tillhör och där är röstberättigad.

33 Sida 33 av 61 Lägerproposition 3 angående förslag till upptagning i lägret Nuvarande text i regelverket. Mom. 1. ALL 28 Logemedlem ska ha visat intresse för logearbetet innan befordran till högre grad sker. Ballotering ska ske senast vid logesammanträdet efter det sammanträde då förslag om befordran till högre grad föredragits i logen. Om ballotering ska ske för fler än en logemedlem, ska gemensam försöksballotering ske. Om ingen nejröst avges gäller försöksballoteringen som slutgiltig. Om någon nejröst avgivits ska individuell ballotering ske. För bifall fordras att minst fyra femtedelar av avgivna röster är jaröster. Vid avslag får ny ballotering inte företas förrän tidigast efter en månad. Mom. 2. Logemedlem, som visat särskilt intresse för Ordens ideella syften och logearbetet och som vid nästkommande reception i första graden i det aktuella lägret innehaft tredje logegraden under ett (1) år kan föreslås till upptagning i läger. För prövning om någon logemedlem bör föreslås till upptagning i läger ska ÖM årligen kalla logens ordinarie valämbetsmän och Tjg ExÖM till sammanträde senast under första hälften av november månad. Minst fem av de kallade måste vara närvarande för att beslut ska kunna fattas. För att logemedlem ska

34 Sida 34 av 61 kunna föreslås till lägret fordras mer än halva antalet av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal blir den mening ordföranden biträder logens beslut. Efter sammanträdet bör ÖM och PS undersöka föreslagen medlems intresse att tas upp i lägret. Därefter ska förslaget, senast den 20 november, sändas in till lägret. Deltagarna i sammanträdet har tystnadsplikt utom i fall som anges i paragrafens 2 mom. tredje stycke. Bakgrund Som 28 ALL och HB för loger är skriven innebär det att ämbetsmän i logen, vilka eventuellt inte är matriarker/patriarker avgör medlemmens upptagning i lägret. Motivering Lägret bör ansvara för sin egen rekrytering och därmed också ha ansvar för informationen till presumtiva systrar och bröder, detta genom s.k. vänafton. Dessutom är lägrets ansvar att besluta om vederbörandes fortsatta gradvandring. Förslaget har även presenterats i slutrapporterna från de båda arbetsgrupperna för lägerutveckling. En majoritet av inkomna remissvar stödjer detta förslag.

35 Sida 35 av 61 föreslår förändring regelverket för förslag till upptagning i lägret innebärande att lägren erhåller uppgift från logerna vilka medlemmar som erhållit tredje graden, varefter lägret ansvarar för information om och upptagning i läger. Lagutskottets yttrande: Lagutskottet understödjer propositionen och föreslår följande lagstadgande i ALL 28 mom 2: Mom. 1. ALL 28 Logemedlem ska ha visat intresse för logearbetet innan befordran till högre grad sker. Ballotering ska ske senast vid logesammanträdet efter det sammanträde då förslag om befordran till högre grad föredragits i logen. Om ballotering ska ske för fler än en logemedlem, ska gemensam försöksballotering ske. Om ingen nejröst avges gäller försöksballoteringen som slutgiltig. Om någon nejröst avgivits ska individuell ballotering ske. För bifall fordras att minst fyra femtedelar av avgivna röster är jaröster. Vid avslag får ny ballotering inte företas förrän tidigast efter en månad. Mom. 2. Logemedlem, som visat särskilt intresse för Ordens ideella syften och logearbetet och som vid nästkommande reception i första graden i det aktuella lägret innehaft tredje logegraden under ett (1) år kan föreslås till upptagning i läger.

36 Sida 36 av 61 För prövning om någon logemedlem bör föreslås till upptagning i läger ska ÖM årligen kalla logens ordinarie valämbetsmän och Tjg ExÖM till sammanträde senast under första hälften av november månad. Minst fem av de kallade måste vara närvarande för att beslut ska kunna fattas. För att logemedlem ska kunna föreslås till lägret fordras mer än halva antalet av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal blir den mening ordföranden biträder logens beslut. Efter sammanträdet bör ÖM och PS undersöka föreslagen medlems intresse att tas upp i lägret. Därefter ska förslaget, senast den 20 november, sändas in till lägret. Deltagarna i sammanträdet har tystnadsplikt utom i fall som anges i paragrafens 2 mom. tredje stycke. Namnet på medlem, som erhållit logens tredje grad, ska omgående efter gradgivningen meddelas lägret där beslut tas om den fortsatta gradvandringen.

37 Sida 37 av 61 Lägerproposition 4 angående lägervärdens status Nuvarande text i regelverket. ALRL 32 I rebeckaläger ska finnas följande ämbetsmän 1. valda Huvudmatriark (HM) Vice Huvudmatriark (VHM) Överstepräst (ÖP) Protokollförare (PF) Räkenskapsförare (RF) Skattmästare (SkM) Lägermarskalk (LM) Bevakande Matriark (BM) 2. Tjänstgörande exhuvudmatriark (Tjg. ExHM) 3. utnämnda Organist (O) Klubbmästare (KM) Yttre lägervakt (YV)

38 Sida 38 av 61 Inre lägervakt (IV) Huvudmatriarkens höger medhjälpare (HMhm) Huvudmatriarkens vänster medhjälpare (HMvm) Vice Huvudmatriarkens höger medhjälpare (VHMhm) Vice Huvudmatriarkens vänster medhjälpare (VHMvm) Översteprästens höger medhjälpare (ÖPhm) Översteprästens vänster medhjälpare (ÖPvm) Lägermarskalkens tekniska medhjälpare (LMtm) Rebeckaläger får besluta, att ersättare ska finnas för samtliga ämbetsmän med undantag för HM och Tjg ExHM att LMtm inte ska utnämnas. ALBL 32 I brödraläger ska finnas följande ämbetsmän: 1. valda Huvudpatriark (HP) Förste Bevakande (IB) Överstepräst (ÖP) Protokollförare (PF)

39 Sida 39 av 61 Räkenskapsförare (RF) Skattmästare (SkM) Andre Bevakande (IIB) Förare (F) 2. Tjänstgörande exhuvudpatriark (Tjg ExHP) 3. utnämnda Organist (O) Klubbmästare (KM) Yttre Förpost (YFp) Inre Förpost (IFp) Förste, Andre, Tredje, Fjärde och Femte Lägervakt (1:e, 2:e, 3:e, 4;e och 5:e LV) Förste och Andre Tältvakt (1:e och 2:e TV) Brödraläger får besluta att ersättare ska finnas för samtliga ämbetsmän med undantag för HP och Tjg ExHP att 5:e LV inte ska utnämnas Bakgrund

40 Sida 40 av 61 Lägervärdens ställning och tillhörighet är idag ytterst oklar. Vederbörande nomineras och väljs i logen men installeras i lägret. Trots att vederbörande installeras är lägervärden inte ämbetsman. Dessutom är det idag tveksamt om lägervärden är logens representant i lägret eller lägrets representant i logen. Med föreslagen ändring klarläggs dessa frågetecken. Motivering Lägervärden har en viktig funktion för lägrets utveckling och rekrytering och vars ställning som lägrets representant i loge tydligare måste markeras genom att HP/HM utser två lägervärdar ur varje loge tillhörande lägrets upptagningsområde. Om man väljs och installeras blir man normalt valämbetsman. Men eftersom valet sker i logen och inte i lägret där man installeras blir man ingenting. Även om man installeras i lägret är man inte utnämnd i lägret och därför inte ämbetsman. Detta har alltsedan införandet av lägervärdar skapat stor oreda i organisationen. Var hör man hemma i logen eller i lägret? Förslaget syftar till att bättre klargöra att lägervärden är lägrets representant i logen, vilket klart framgår av den pliktkatalog, som installator redogör för i samband med installeringen. Dessutom får lägervärden en officiell ställning i Orden och i lägret. Genom att lägervärden dessutom erhåller en speciell regalie, blir man synliggjord på ett helt annat sätt i logen och bidrar till att öka intresset för att tredjegradssystrar och bröder ska välja att fortsätta sin gradvandring i lägret.

41 Sida 41 av 61 Förslaget innebär även att en blivande HM/HP måste ha god kontakt med logerna för att kunna utnämna två lägervärdar/loge vilket främjar fortsatt samarbete mellan läger och loger under dennes ämbetsperiod som HP/HM. föreslår att Lägervärden blir en utnämnd ämbetsman i lägret och att en särskild regalie tas fram för lägervärd att bäras såväl i läger som loge. Tecken för lägervärd bärs endast i klubben, jmf klubbmästaren. Ämbetet placeras organisatoriskt före Lägervakterna/Förposterna. Lagutskottets yttrande: Lagutskottet avstyrker att propositionen antas med följande motivering: I brödraläger använder bröderna den regalie som representerar deras högsta grad, dvs även lägerregalie i loge, undantaget t.ex. SL-regalien. I rebeckaloger bärs inga rebeckalägerregalier. Ska målet och syftet med den föreslagna ändringen tillsammans med övriga inlämnade läger - vara att rebeckaläger blir så lika brödraläger som möjligt, ska ju inte lägervärden ges en särställning i lägren. Utskottet anser dessutom att logen är den institution som bäst kan bedöma vem som är lämpligast att företräda den. När det sen gäller regalien är inte detta en lagfråga och ska därför inte tas upp här. Om propositionen antas behövs inga nya paragrafer för i 35 ALRL och ALBL sista stycket ryms även lägervärden om lägervärden skulle bli utnämnd ämbetsman.

42 Sida 42 av 61 ALRL 32 I rebeckaläger ska finnas följande ämbetsmän 1. valda Huvudmatriark (HM) Vice Huvudmatriark (VHM) Överstepräst (ÖP) Protokollförare (PF) Räkenskapsförare (RF) Skattmästare (SkM) Lägermarskalk (LM) Bevakande Matriark (BM) 2. Tjänstgörande exhuvudmatriark (Tjg. ExHM) 3. utnämnda Organist (O) Klubbmästare (KM) Lägervärdar (LV) (2/loge) Yttre lägervakt (YV) Inre lägervakt (IV) Huvudmatriarkens höger medhjälpare (HMhm)

43 Sida 43 av 61 Huvudmatriarkens vänster medhjälpare (HMvm) Vice Huvudmatriarkens höger medhjälpare (VHMhm) Vice Huvudmatriarkens vänster medhjälpare (VHMvm) Översteprästens höger medhjälpare (ÖPhm) Översteprästens vänster medhjälpare (ÖPvm) Lägermarskalkens tekniska medhjälpare (LMtm) Rebeckaläger får besluta, att ersättare ska finnas för samtliga ämbetsmän med undantag för HM och Tjg ExHM att LMtm inte ska utnämnas. ALRL XX HM utser två lägervärdar ur varje loge inom lägrets upptagningsområde. Lägervärd ska visat stort intresse för lägerarbetet och inneha lägrets tredje grad samt vara gottstående i såväl loge som läger. ALRL XX Lägervärdar ska såväl i loge som i läger bära den av Storlogen fastställda regalien för lägervärd samt i klubben tecknet för lägervärdar. ALBL 32 I brödraläger ska finnas följande ämbetsmän:

44 Sida 44 av valda Huvudpatriark (HP) Förste Bevakande (IB) Överstepräst (ÖP) Protokollförare (PF) Räkenskapsförare (RF) Skattmästare (SkM) Andre Bevakande (IIB) Förare (F) 2. Tjänstgörande exhuvudpatriark (Tjg ExHP) 3. utnämnda Organist (O) Klubbmästare (KM) Lägervärdar (LV) (2/loge) Yttre Förpost (YFp) Inre Förpost (IFp) Förste, Andre, Tredje, Fjärde och Femte Lägervakt (1:e, 2:e, 3:e, 4;e och 5:e LV) Förste och Andre Tältvakt (1:e och 2:e TV)

45 Sida 45 av 61 Brödraläger får besluta att ersättare ska finnas för samtliga ämbetsmän med undantag för HP och Tjg ExHP att 5:e LV inte ska utnämnas ALBL XX HP utser två lägervärdar ur varje loge inom lägrets upptagningsområde. Lägervärd ska visat stort intresse för lägerarbetet och inneha lägrets tredje grad samt vara gottstående i såväl loge som läger. ALBL XX Lägervärdar ska såväl i loge som i läger bära den av Storlogen fastställda regalien för lägervärd samt i klubben tecknet för lägervärdar.

46 Sida 46 av 61 Lägerproposition 5 angående namnändring av lägrens instruktionsutskott Nuvarande text i regelverket. Mom. 1. ALRL 51 I rebeckaläger ska för varje arbetstermin väljas följande ständiga utskott. De ska bestå av minst tre ordinarie ledamöter: 1 en drätselnämnd, bestående av tre ledamöter och två ersättare; alla ska skriva under av Stor-logen fastställd sekretessförbindelse innan val sker 2 ett biståndsutskott bestående av en av lägret vald ordförande, drätselnämndens ordförande samt en representant för varje loge inom lägrets upptagningsområde, vilken i första hand ska vara ledamot av logens biståndsutskott; alla ska skriva under av Storlogens fastställd sekretessförbindelse innan val sker. 3 ett ekonomiutskott, bestående av tre ledamöter och en ersättare 4 ett ceremoniutskott, bestående av HM, LM samt i övrigt det antal ledamöter lägret har beslutat i sina stadgar. 5 ett instruktionsutskott, i vilket en av lägrets ExHM ska vara ordförande och storrepresentanten ska ingå samt i övrigt bestående av det antal ledamöter lägret har beslutat i sina stadgar. Saknar rebeckaläger ExHM är HM utskottets ordförande.

47 Sida 47 av 61 6 ett tillväxt, medlemvård- och utvecklingsutskott bestående av det antal ledamöter, varav minst en ska vara valämbetsman, som lägret har beslutat i sina stadgar. 7 ett klubbutskott, i vilket KM är ordförande samt i övrigt bestående av det antal ledamöter lägret har beslutat i sina stadgar. 8 ett nomineringsutskott, i vilket antingen en av rebeckalägrets ExHM, ExSTÄM, ExRÄM, ExDSS eller ExDP, som är matriark i lägret, ska väljas till ordförande, en representant för varje loge inom lägrets upptagningsområde och i övrigt bestående av det antal ledamöter lägret beslutat i sina stadgar. Saknar rebeckaläger ExHM, ExSTÄM, ExRÄM, ExDSS eller ExDP är HM utskottets ordförande. Utskotten ska tillträda sina uppdrag den 1 januari året efter valet, med undantag för drätselnämnden, som tillträder senast den 15 mars året efter valet eller den tidigare dag, då rebeckalägret fastställt föregående års bokslut. Mom. 2. På orter, där två eller flera Odd Fellow-institutioner använder samma lokaler för sitt arbete, ska finnas ett gemensamt ekonomiutskott. Detta ska fullgöra ett ekonomiutskotts uppgifter i gemensamma frågor. Storsiren fastställer de gemensamma utskottens stadgar. Mom. 3. Valbar till ledamot och ersättare i ceremoniutskottet, nomineringsutskottet och instruktionsutskottet är röstberättigad matriark som innehar tredje lägergraden.

48 Sida 48 av 61 Valbar till ledamot och ersättare i övriga ständiga utskott är varje röstberättigad matriark. Valbar till ledamot och ersättare i ständiga utskott i rebeckaläger är dock inte 1 storämbetsman och DSS 2 rebeckalägers valda ämbetsmän för den arbetstermin valet gäller vid val till drätselnämnd. Vid fyllnadsval gäller inskränkningen för perioden valda ämbetsmän respektive utskottsledamöter. Om antalet valbara matriarker inte medger val av fastställt antal ledamöter och ersättare i de ständiga utskotten, ska rebeckalägret underrätta Storsiren, som ska bestämma hur rebeckalägret ska förfara. Utöver de ständiga utskotten får rebeckaläger välja de utskott som rebeckalägret anser behövs för sin verksamhet. Mom. 1. ALBL 56 I brödraläger ska för varje arbetstermin väljas följande ständiga utskott. De ska bestå av minst tre ordinarie ledamöter: 1.en drätselnämnd, bestående av tre ledamöter och två ersättare; alla ska skriva under av Stor-logen fastställd sekretessförbindelse innan val sker. 2. ett biståndsutskott bestående av en av lägret vald ordförande, drätselnämndens ordförande samt en representant för varje loge inom