Träskoposten. Nr 4 november Växjöortens Folkdanslags medlemsblad. Höstutflykt till Gemla

Transkript

1 Nr 4 november 2016 Växjöortens Folkdanslags medlemsblad Träskoposten Höstutflykt till Gemla Ordförande Kerstin Paulsson Redaktör Ivy Andersson Hemsida 1 paulsson.kerstin@hotmail.com anderssonivy@gmail.com michael@fosseus.com

2 Meddelande från styrelsen Inbetalning av medlemsavgift och dansavgift Årsavgift 2017 Årsavgiften skall betalas mellan den 10 och 31 januari 2017 Vuxen 250 kr Ungdom tom det år han/hon fyller 25 år 150 kr Familj med barn upp till 25 år 650 kr 650 kr Dansavgift Dansavgift för kr OBS! Höjd! Postgiro De flesta betalar nu via datorn, men om du önskar ett inbetalningskort så kan du kontakta kassören Anders Johansson. Glöm inte att skriva ditt namn på inbetalningskortet! Övrigt Meddela Michael Fosseus om du önskar få Träskoposten eller annan information via e-post. Träskoposten Stoppdatum under 2017: 22 januari, 26 mars Datum för årsmöte samt inlämnande av verksamhetsberättelse Årsmötet äger rum söndagen den 26 februari 2017 kl 15 på IOGT. Sektionernas verksamhetsberättelser skall vara sekreteraren Ivy Andersson tillhanda före den 8 januari 2017 per anderssonivy@gmail.com. Nya medlemmar Två nya medlemmar har tillkommit och dessa hälsas välkomna till laget: Leena Bergkvist, Torsås Hårestorp 2, Ingelstad Yvonne Söderman, Berglyckan, Lammhult Danstider 2017 Torsdagar kl Sigfridssalen IOGT 26/1 18/5 (ej skärtorsdag 13/4), 16 gånger Söndagar kl Sigfridssalen IOGT 15/1, 29/1, 12/2, 26/2, 12/3, 26/3, fler datum kommer senare Höstmötet Drygt ett trettiotal medlemmar deltog i höstmötet den 13 oktober. En styrelsemedlem fick i uppdrag att undersöka en ev resa till Finland nästa sommar. Ett förslag hade inkommit att ändra Grötfesten den 8 december till ett knytkalas, eftersom vi inte har tillgång till något kök. Efter en diskussion beslöts att på försök ordna ett knytkalas. Styrelsen fick i uppdrag att ordna en filmvisning med föreställningen Från brudekrans till modedans, som laget uppförde på Växjös gamla teater. Detta kan bli en trivsam stund för både gamla och nya medlemmar i laget. Kerstin 2

3 Smått o gott från Dragspelsstämman i Ransäter 2016 Årets dragspelsstämma inleddes med en allsångskväll i strålande väder under ledning av inte helt obekante Tord Sölvesson( som var en av konferenciererna) och Vetlanda Dragspelsklubb och Gundegabaletten. Fortsättningen av dagarna blev inte sämre. Amatörer, professionella spelmän och s.k. underbarn avlöste varandra, allt för att tillgodose alla smakriktningar. Smågrupper spelade inne på festivalområdet, och bland husvagnar/ husbilar. För oss som ville dansa var det bara att gå till den dansbana där det spelades den typen av musik vi ville dansa till eller bara lyssna. Ett rejält åskoväder orsakade ett mindre avbrott på uteevenemangen annars hade arrangörerna vädergudarna på sin sida. I Ransäters kyrka hölls 2 konserter av både spelemän och Gundegabaletten. Ett par timmar under 2 förmiddagar kunde man öva på gilles och gammeldans. Från folkdanslaget roade sig ett 10-tal dansare. Mer än hälften av spelemän/spelekvinnor och publik kom från Norge Dragspelsstämman avslutades med Grand Finale med allspel av spelmän/spelekvinnor. Karl-Gustav 3

4 Dans i S. Ljunga 2016 Söndagen den 28 Mars var det dans i S.Ljunga Bygdegård. En 2 mannaorkester stod för musiken. Det blev fart från första stund. En dans därefter en bytesdans en dans därefter marsch i ett högt tempo. Efter 30 danser blev det 1 timmes rast. Därefter samma mönster i ytterligare 30 danser samt avslutning med festvalsen. I pausen serverades en enklare buffe. Några danser fick vi en genomgång på bl. a fick Eivor och Kjell visa sin egenkomponerade "Dans uti lövad sal". Ett par från Skåne visade sin "Fredagskväll". Trots att en hel del av danserna kändes som nya löstes det bra tack vare många duktiga dansare. Det är ett populärt ställe som drar dansare långväga ifrån. Vårt Folkdanslag var representerat av 8-10 dansare Karl-Gustav Höstvandringen i Gemla. Det var den 4 sept. och vi, ett 20-tal folkdansare, möttes vid hembygdsgården. Vi delades upp i 2 grupper, den ena gruppen började i leksaksmuseet, där Bertil Nilsson berättade om att man började fabrikstillverka träleksaker redan år 1866 och håller fortfarande på. Den andra gruppen samlades inne i hembygdsgården. Där berättade vår ordf. Kerstin Paulsson om författaren Pär Lagerkvist, vars farföräldrar kom från Gemla. Under Harrys ledning gick vi ung. 3 km. i den vackra naturen. Vid Helge å finns det en badplats med grill, där intogs vår måltid. Det blev en härlig dag i glada vänners lag. Karin Johansson 4

5 I Träskoposten nr 2 startade en artikelserie om folkliga dräkter. En återblick visar att många inom folkdansrörelsen under årens lopp varit involverade i processen att ta fram material till tidstrogna dräkter. Återskapade dräkter Det nyvaknade intresset för den gamla bondekulturen kulminerade under 1970-talet med vad som kom att kallas gröna vågen. I protest mot överkonsumtion och miljöförstöring sökte unga människor ett enklare och mera resurssparande levnadssätt i samklang med naturen. Man ville dra nytta av traditionerna och ta till vara det bästa ur den gamla kulturen, använda sig av återbruk och odla utan miljögifter. Studieförbunden var inte sena att erbjuda ett stort utbud av kurser där man kunde lära traditionella tekniker och hantverk. Gamla kulturformer som folkmusik, folkdans och folkdräkter fick ett uppsving utan motstycke. Folkmusikoch folkdansrörelser inventerade folklivsarkivens och museernas samlingar på uppteckningar, beskrivningar, folkliga föremål och kläder. Många ville skaffa sig dräkt, som passade in i de olika aktiviteterna, men upptäckte att de material och mönster man hittills haft tillgång till inte motsvarade de krav som man nu ställde på autenticitet. Ungdomsringen anordnade kurser i att konstruera mönster och göra arbetsbeskrivningar efter hur originalplaggen var tillskurna och sydda. En mängd nya dräkter syddes i folkdanslagen och på studieförbundens kurser. Nordiska museet erbjöd redan 1957 mönster gjorda efter plagg i två mansdräkter från Dädesjö socken. Några år senare kom mönster till plagg i den kvinnliga sommardräkten från Sunnerbo. Då mönsterritades också en opplötakjortel med svart kjol och liv av sammetsbrokad i rosa och grönt, ett raskförkläde, en klädeslista och en kappa från det konservativa dräktområdet i sydvästra Småland, samtliga inlämnade av samma givare. Mönster till en passande broderad överdel med hög krage fanns från Hallaryds socken. Under 1970-talet konstruerades mönstren till opplötakjorteln med blå kjol och rött plyschliv och tillhörande lista samt ett raskförkläde från Virestads socken Samtidigt kom mönster till en broderad överdel från Allbo härad som dock saknade den karaktäristiska höga kragen. Den har varit övre delen till en rynksärk. Vid en senare inventering hittades en rynkad remsa översydd med smocksöm i samma utförande som överdelens ärmbroderi. Remsan är med stor sannolikhet nederdelens rynkparti som suttit ihop med överdelen. Båda delarna kommer från samma givare men har fått olika inventarienummer. Flera plagg från Smålands museum och andra samlingar har senare mönsterritats för att komplettera och variera dräkterna. 5

6 Att hitta tyger i samma material och kvalitéer som i originalplaggen är inte alltid så lätt. Tygerna i forna tiders kläder var alltid av naturmaterial. Till högtidskläderna användes så gott som alltid dyrbara köpevaror, ofta i kvalitéer som inte längre tillverkas. Tyget rask, som var vanligt i högtidsförkläden, kan inte längre tillverkas. Tyger av sammetsbrokad och mönsterpressad ylleplysch, som i opplötakjortlarnas liv, får sökas bland finare möbeltyger. Helt omöjligt har det varit att hitta tyg i samma färgställning som i det rosa och gröna livet. Karin Gunnarsson, lagets dräktråd och mångårig studiehandledare i dräktsömnad, fann slutligen ett brokadtyg med beige botten och grön sammetslugg. Hon målade helt enkelt tygets botten med rosa textilfärg. Betydligt enklare visade det sig att finna ylleplysch till det röda livet. Gunilla (Lubbe) Folkesdotter Morell och jag var 1982 på Nordiska museet för att studera dräktplagg. Vi skulle också leta efter ersättningstyg till den röda ylleplyschen. Med oss hade vi en skiss på mönstret avritat från en diabild. Vi besökte "fina tygaffären" på Karlagatan i Stockholm och fick bläddra i en katalog med franska 1700-talsmönster. Vi valde bland flera bra ersättningsmönster tills plötsligt sidan med exakt samma mönster faller upp. Det var ett stort ögonblick! Tyget såldes sedan via Hemslöjden, Hantverket och Smålands distrikt av Sv Ungdomsringen, numera Folkdansringen, till många dräkter. Idag går det tyvärr inte att få tag på sådant tyg. Fabriken, som hade tryckstocken till originalmönstret, finns inte längre kvar och trots ihärdiga efterforskningar har det inte lyckats att hitta ett annat likvärdigt tyg. Tyget i västarna från Dädesjö har ett tryckt mönster av längsgående svarta bladslingor. Strategin för att framställa ett sådant tyg var att låta färga in ylletyg i den röda nyansen, rita av originaltygets bladslingor och överföra mönstret till tyget med modern tryckteknik. Så gjorde dräktråden i Växjöortens Folkdanslag första gången i slutet av 1960-talet. Tio år senare antog dräktråden i Uppvidinge Folkdansgille samma utmaning. Tillsammans med en av lagets medlemmar, som var kunnig i screentryck, trycktes kuponger till ett 50-tal västar upp för hand. År 2000 trycktes tyget åter upp i ett Leader II-projekt Folkdräkt i utveckling. Projektet genomfördes i Uppvidinge kommun i Kronobergs läns Hembygdsförbunds regi med mig som projektledare. Textilsamlingar i kommunens hembygdsföreningar inventerades på folkliga kläder från 1700-talet och 1800-talets första hälft. Museer, som hade folkliga plagg från Uppvidinge härad i sina samlingar, besöktes liksom några hem med privata samlingar. Plaggen dokumenterades med alla tillgängliga uppgifter och beskrevs i text och foto. 6

7 I projektet ingick också att mäta upp några plagg för att konstruera mönster och att låta trycka 50 kuponger av det röda västtyget. Projektet blev ett pilotprojekt till en större inventering som därefter genomfördes i länets hembygdsföreningar. Den inventeringen av folkliga kläder i Kronobergs län omfattar nu över 1700 dokumenterade plagg och mer än dubbelt så många foton. Inventeringen har gett nya insikter i allmogens sätt att klä sig, i vilken takt man följde det borgerliga modet och inte minst, visar hur varierat man faktiskt klädde sig. I boken Ståten och nyttan Folkliga kläder och textila traditioner i södra Småland, utgiven av Dräktrådet i Kronobergs län, redovisas analys och resultat av det dokumenterade materialet. Till det återkommer jag nästa gång. Birgitta Blixt Spelsektionens första träff På årsmötet bestämdes att vi ska ha en spelsektion i laget och Kjell Karlsson och Roland Hansson valdes till ansvariga. Söndag 18 september hade de ordnat en träff hemma hos Barbro och Michael Fosseus. Det var ett tjugotal spelglada medlemmar som var samlade. Vi gick laget runt och föreslog låtar att spela. Jag tror vi gick tre varv, innan de sista gav upp Det spelades på fioler, nyckelharpor, durspel, cittror och dragspel. Det blev många fina låtar. Under fikat diskuterades vad spelsektionen skulle kunna ordna. Några förslag var: Ordna sådana här spelträffar två gånger/termin och nästa träff bestämdes direkt till 27 november. (Se hemsidan) Ordna någon spelkurs med inriktning på både låtutlärning och teknik. Hitta tillfällen då lagets spelmän får spela till dans. Jag tror alla var nöjda med eftermiddagen och ser fram emot nästa träff! Kate Graae-Nielsen 7

8 Introduktion i polskedans Lördagen den 27 augusti samlades femton medlemmar hos Michael och Barbro Fosseus. Vi kämpade tappert med att träna grundstegen, för att vi skall kunna dansa åtminstone någon polska vid våra fester. Det gick väl så där, men vi hade i alla fall roligt. Roland Hansson spelade till dansen. Tack till makarna Fosseus och till Roland för en trevlig eftermiddag. Ivy Andersson Vad är en riksspelman? Den spelman som spelat upp för juryn i Zornmärkesnämnden och erhållit Zornmärket i silver har rätt att kalla sig riksspelman. Juryn består av högt kvalificerade musikmänniskor, själva spelmän och mycket väl bevandrade i folkmusikens traditioner och uttrycksformer. De bedömer den uppspelandes prestation från olika folkmusikaliska utgångspunkter och lämnar sedan ett utlåtande som kan innebära en utmärkelse. Under de senaste åren har ca 90 spelmän årligen prövat sina vingar, av dem har omkring 10 meriterat sig för silvermärket. De allra flesta efter flera försök. Sedan 1933 har ca 800 manliga och kvinnliga spelmän erövrat Zornmärket i silver och således blivit riksspelmän. Det finns också ett Zornmärke i guld. Det tilldelas synnerligen framstående traditionsbärare. Detta märke kan man inte spela upp för utan det tilldelas spelmannen mot bakgrund av hans eller hennes kvalifikationer som traditionsbärare och mästerspelman. Endast ett eller två märken delas ut varje år. Sedan 1933 har 113 spelmän tilldelats guldmärket. Dessa uppgifter har jag hämtat från Zornmärkesnämndens hemsida. På logdansen i Skårtaryd hade våra traditionella spelmän med sig inte mindre än tre innehavare av Zornmärket i guld, Bengt Löfberg, Eva Blomqvist-Bjärnborg och Magnus Gustafsson. Det är inte ofta som så meriterade spelmän kan spela för oss. Det var en fantastisk kväll att få dansa till deras medryckande musik. Birgitta Schön Tre riksspelmän spelade till logdansen! 8

9 Utflykt till Hultsfred och Vimmerby Någon gång i våras frågade Maarit Lundvall om vi gjorde några utflykter i folkdanslaget. Hon var villig att ordna en dag för oss! I samråd med resesektionen blev det en fantastisk dag! Den 17 september åkte vi i egna bilar, samåkning förstås, kl 8.30 från Växjö till Hultsfred. Där väntade besök hos Maarits make konstnären Bo Lundvall. Eftersom vi var så många som 29 personer, delades vi upp i två grupper. En grupp fick i ateljén ta del av hans arbete och njuta av de fina konstverken medan den andra gruppen fikade i deras hem. Sedan blev det byte av grupperna. Därefter åkte vi till Vimmerby för att besöka Astrid Lindgrens födelseplats Näs. Efter lunch tog vi sedan del av Astrid Lindgrens liv och verk i museet och vandrade omkring i den fina trädgården. Vi fotograferade huset där hon föddes och även sockerdricksträdet! Innan vi lämnade Vimmerby gjorde vi ett besök vid hennes grav. För att vara pigga på hemvägen behövde vi förstärkning i form av kaffe och smörgås eller dylikt. Detta intogs en halvmil utanför staden i Ingebo Hagar, en idyllisk plats i vårt vackra Småland! Strålande väder hela dagen. Vi tackar Maarit för denna välplanerade, trevliga och innehållsrika dag! Birgitta Schön 9

10 Aktiva spelmän Under sommaren och hösten har det spelats på många ställen. Här är två av dem: Råshult i september I Väckelsång deltog durspelsgruppen 10

11 och fler aktiva spelmän på den gemensamma danskvällen Höstens andra träff Söndagen den 27 november kl är alla spelintresserade välkomna till Furubo för en träff med den nybildade spel- & musiksektionen Fika medtages. Kjell o Roland Filmkväll Från brudekrans till modedans Visning av föreställningen på Växjö gamla teater kommer att ske i Victoriasalen, IOGT, söndagen den 5 februari 2017 kl Medtag fika. Välkomna! Aktivitetskalender 19 november 27 november 1 december 8 december 11 december 8 januari 15 januari 22 januari 26 januari 5 februari 26 februari 26 mars 13 april 0-fest kl 18 i Tävelsås bygdegård Spelträff hos Michael Fosseus Avslutning av torsdagsdansen Julavslutning på IOGT Polskedansen avslutas Verksamhetsberättelserna skall vara sekreteraren tillhanda Start polskedansen Stoppdatum för Träskoposten Start torsdagsdansen Filmvisning i Viktoriasalen, IOGT kl Medtag fika! Årsmöte kl 15 på IOGT Stoppdatum för Träskoposten Påskfest 11

12 Julfest Annorlunda julfest kl Vi har borden dukade och bjuder på glögg och pepparkakor. Alla tar med bestick, eget dricka till maten och kaffe eller te om ni vill ha det. Det blir knytis så du väljer vad du vill bidra med. Endast kalla rätter då vi inte har tillgång till kök. Välkommen! Ring och anmäl dig så berättar vi mer Anmälan senast 1 dec. på listan på dansen eller på telefon till Tina Gun Karin Värdlistor vårterminen 2017 Värdarnas uppgifter är att ta fram och bort anslagstavlan och musikanläggningen. Den senare behövs för högtalaren och dansledarens mikrofon även de kvällar vi har levande musik. Stäng inte av musikanläggningen - dra bara ur sladden. Beträffande mikrofonerna, ta endast fram lådan! Vidare behövs några bringare med vatten samt kollas att golvet är tillräckligt välsopat. Ev kan också hjälp behövas att ta bort stolar och bord. Byt gärna dag med varandra, eller skaffa ersättare bland dem som inte fått uppdraget denna terminen! Värdlista för torsdagsdansen 26/1 Irma och Curt Stark 2/2 Tina och Håkan Danielsson, Kennert Danielsson 9/2 Ingrid Svensson, Pär Carlsson 16/2 Ingrid och Thore Gustafson, Lennart Håkansson 23/2 Gun Langner, Britt-Mari och Lennart Gummesson 2/3 Solveig och Karl-Gustav Andersson 9/3 Karin Martinsson, Eva Hörberg, Regina Gustavsson 16/3 Ulla Nilvén, Göran Andersson, Stefan Åhman 23/3 Karin Johansson, Johne Gunnarsson 30/3 Ivy Andersson, Per och Jeanette Berggren 6/4 Monica Axell, Harry Karlsson 20/4 Meta och Anders Johansson, Karin Bordon 27/4 Elisabeth och Arne Angelöv 4/5 Inga och Kalle Ringsborg 11/5 Jan och Monica Filipsson, Gunilla Karlsson 18/5 Gunnel Pettersson, Ingrid Berglund Värdlista för polskesöndagarna 15/1 Birgitta och Jan-Olof Blixt, Anna Lundberg 29/1 Karin Sahlström, Torbjörn Granat, Eva Löfberg 12/2 Martin Haeggblom, Ingegerd Sjöstrand 26/2 Kenneth Karlsson, Lena Hjelte, Anders Isaksson 12/3 Karin och Peder Persson, Martin Blixt 26/3 Kjell Schön, Anny Ekdahl, Ingvar Eriksson Värdar för resterande tre danskvällar, kommer i nästa Träskopost, då lokalfrågan blivit klar. 12