Träskoposten. Nr 1 januari Växjöortens Folkdanslags medlemsblad. Festen för "nollorna" i Tävelsås bygdegård

Transkript

1 Nr 1 januari 2017 Växjöortens Folkdanslags medlemsblad Träskoposten Festen för "nollorna" i Tävelsås bygdegård Det är blott ett fåtal gånger i livet, som det är roligt att kallas "nolla", för det definieras ju som en "obetydlig och oduglig person". Men den 19/ på folkdanslagets årliga fest var det ett sant nöje, för vi blev så väl hyllade och omhändertagna på alla sätt och undfägnade med mycket god mat och dryck, så vi kände oss allt annat än obetydliga. Och att få dansa till Lasse Lundbergs enmansorkester var som vanligt jätteroligt. Stort och varmt tack till alla dansvänner och ett speciellt tack till kommittén för den lyckade festen, som blir ett fint minne för framtiden. Göte Johnsson, som gör sig till tolk för 2016 års tio nollor. Ordförande Kerstin Paulsson Redaktör Ivy Andersson Hemsida 1 paulsson.kerstin@hotmail.com anderssonivy@gmail.com michael@fosseus.com

2 Meddelande från styrelsen Inbetalning av medlemsavgift och dansavgift Årsavgift 2017 Dansavgift Övrigt Årsavgiften skall betalas mellan den 10 och 31 januari 2017 Vuxen 250 kr Ungdom tom det år han/hon fyller 25 år 150 kr Familj med barn upp till 25 år 650 kr Dansavgift för kr OBS! Höjd! Postgiro De flesta betalar nu via datorn, men om du önskar ett inbetalningskort så kan du kontakta kassören Anders Johansson. Glöm inte att skriva ditt namn på inbetalningskortet! Meddela Michael Fosseus om du önskar få Träskoposten eller annan information via e-post. Utdrag från styrelsemötet den 16 januari: Det är svårt att samtidigt tillfredsställa behovet av träning för polskedansare som varit med länge och de som är nytillkomna. Därför föreslår Kate att man ordnar några extra gånger, då man kan träna lite extra och mer detaljer på de polskor som är aktuella. Alla är välkomna, men man ska vara medveten om upplägget. Styrelsen uppdrog åt dansledarna för polskedansen, att ta reda på om det finns något intresse bland medlemmarna för detta. Aktivitetskalender januari 5 februari 19 februari 26 februari 13 mars 26 mars 13 april Uppvisningar på IOGT samt på Stadsbiblioteket Filmvisning i Viktoriasalen, IOGT kl Medtag fika! Spelträff med tema Hambo hos Roland Hansson och Lena Billberg-Hansson i Furuby Årsmöte kl på IOGT Styrelsemöte hos Anders Johansson Stoppdatum för Träskoposten Påskfest Resterande tre polskedanskvällar: En del dagar är osäkra så detta är preliminärt! Prel datum 9/4 Karin Estling, Björn Skogström 23/4 Gunilla och Claes Lindström Prel datum 21/5 Barbro och Michael Fosseus SMP Vilket fint reportage det blev i Smålandsposten den 21 januari om vår polskedanskväll 2

3 Besök av Värendsgillet och Urshults bygdegille den 27 oktober Vid torsdagsdansen den 27 oktober gästades laget av 16 medlemmar från Värendsgillet samt av ett tiotal från Urshults bygdegille. Sammanlagt var det ett sextiotal personer som trängdes på dansgolvet. Dansledarna instruerade oss i bl a V 70 - Växjöortens 70-årsvals, Fiderussen, Fyrtur med keding och Cumberland Square. I pausen hade klubbmästarna ordnat gott fika. Efter en glad och trevlig kväll var det tyvärr dags att skiljas åt. Ivy Andersson Dansuppvisning på seniorboendet Birkagården Den 24 november var vi en grupp på nio personer som visade några danser på Birkagården inför cirka 25 personer. Inför dagens pubafton var lokalen vackert pyntad inför advent och detta förhöjde den trivsamma stämningen. Vi visade bland annat Pionjärpolkakadrilj, Hambo från Turinge på två par och Schottis från Östra Torn. Folke hade satt ihop programmet.vi dansade till inspelad musik och Folke passade på att spela Mats Paulssons Dansa i lä, vilket föll i god jord. Publiken fick också möjlighet att dansa. Utöver de goda räksmörgåsarna fick vi också många uppskattande ord. Ja, det var en trevlig och gemytlig kväll. Birgitta Schön Julavslutning torsdagsdansen Den sedvanliga julfesten anordnades torsdagen den 8 december på IOGT. På försök hade risgrynsgröten bytts ut mot ett knytkalas. Ett fyrtiotal medlemmar njöt av all den goda mat, som hade dukats upp på borden. Vid kaffet fick vi lyssna till några visor av Dan Andersson och Cornelis Wreeswijk framförda av Kenneth Karlsson. Tomten besökte oss också. Efter maten ledde Folke oss i några gillesdanser. Kvällen avslutades med att vi under Metas ledning dansade jullekar. Tyvärr saknades julgranen, men det gick bra ändå. Kommittén bestående av Karin Martinsson, Gun Langner och Tina Danielsson hade ordnat en jättetrevlig kväll. Ivy Andersson Dräktträffar Om du behöver hjälp med att sy nytt eller ändra något i dräkten så är du välkommen till vårens dräktträffar som är i Åseda första tisdagen i månaden kl Till vårens träffar är deltagare från Växjö anmälda så det finns möjlighet till samåkning. Anmäl till Birgitta Blixt eller birgitta_blixt@hotmail.com 3

4 INTERVJU MED LENNART HÅKANSSON Lennart föddes i Hunnamåla Krok söder om Urshult och var näst yngst av tio syskon. Redan i 13-årsåldern lärde hans syster honom att dansa både vals och schottis på köksgolvet med en tur in i kammaren och tillbaks. På torsdagarna brukade han träna fotboll i Urshult, men ofta gick resan i stället in till folkdanslaget i Växjö. När hans mor fick reda på detta tyckte hon att det var mycket onödigt att åka 12 mil fram och tillbaks för att dansa! Man höll till både på Hantverksföreningen på Nygatan och Bergendahlska gården och i mitten på 1960-talet blev han dansledare i folkdanslaget. Svenska Ungdomsringen gav ut Gröna boken med danser som Skördedans, Väva vadmal, Smålandspolka, Schottis i turer, Göingekadrilj, Västgötapolka, Daldansen med 13 turer och Ränningen. Dessutom var han dansledare i gammaldans en andra kväll i veckan. Även styrelsemötena brukade dansledarna vara med på. Vid den här tiden ordnade Jivers tävlingar i gammaldans, och Lennart kunde vara domare där gifte sig. Lennart med Berit, och hon har deltagit i danserna, när de gästat andra folkdanslag utomlands. En gång var Lennart med Norrahammars folkdanslag och dansade uppvisning på Skansen. Vidare hade laget uppvisningar på Stadshotellet, Lunnabacken, Hantverksföreningen och Svenska flaggans dag på Gamla Värendsvallen. På 1970-talet deltog Lennart i polskekurser både på Örenäs slott och i Ingelstorp, men tyvärr var intresset för polskor mycket lågt, så det dröjde flera år tills man började öva polskor på de ordinarie danskvällarna var både Lennart och Berit med på lagets resa till Belgien, där man skulle ha fem uppvisningar med olika program. Deras buss blev stående på vägen mitt i en traktorstrejk och inga fordon skulle få passera. Men genom att ordna en egen dansuppvisning på vägen, så släppte vakterna igenom bussen. Gammaldanskurserna på gamla IOGT-huset var mycket uppskattade med deltagare vid varje tillfälle och 1973 fick Lennart Växjöortens folkdanslags förtjänstmärke i guld. Lennart hade även kurser för personalen på SSS och för grannar och bekanta, då man lånade en lokal av förskolan. 4

5 Andra resor gick till Österrike, Skottland och Irland. Här besökte man en pub, och lagets kvinnliga medlemmar hade folkdräkt med huckle. De andra besökarna på puben tyckte det var konstigt, att nunnorna tilläts ta en öl! Efter 30 års midsommarfirande vid Kronobergs slottsruin, där kvällen alltid avslutades med Fackeldansen, for man sedan fem år till Berlin och Svenska kyrkan, där man dansade på midsommar och också dansade på IKEA i Dresden lät Lennart en skräddare i Urshult sy upp sin Värendsdräkt, och den har inte krymt i garderoben utan passar honom ännu! Fortfarande dansar Lennart på våra danskvällar och vi i folkdanslaget tackar honom för en mycket förtjänstefull insats under många år! Kerstin Från brudekrans till modedans Från brudekrans till modedans var ett dansteaterspel, som vårt folkdanslag satte upp 1982 och som spelades fem gånger för fulla hus på Växjö teater. Två år tidigare hade laget genomfört ett annat dansteaterspel I takt med tiden (Se TP 2/16). För manus och regi svarade även denna gång Toni Sjö. För musiken svarade Magnus Gustavsson och för dansen Göran Andersson. Tanken med spelet var att visa dansen och musiken i dess rätta miljö, där även kläderna var tidsenliga. Ett jätteprojekt, där ca 70 av lagets medlemmar deltog! Händelserna i spelet tilldrar sig på Nöbbele Gästgiveri, inte så långt från Huseby, mellan åren 1850 och Där regerade gästgivare Håkansson och hans kära hustru Matilda. Gästgiveriet var under lång tid dansens högborg i Kronobergs län. Nu får publiken bl a vara med om ett riktigt bondbröllop och en herrskapsbal. Några av den tidens kändisar dyker också upp. Mer tänker jag inte avslöja utan kom och se filmen, som spelades in vid en av föreställningarna på teatern. Detta är ju en del av lagets historia! Den 5 februari 2017 kl 15-17, Viktoriasalen, IOGT. Ta med fika! Monica Axell Några av våra aktiva spelmän 5

6 Dräktrådet och inventeringen av folkliga kläder För drygt tjugo år sedan bildades Dräktrådet i Kronobergs län. Det är en intressegrupp med representanter från olika organisationer med engagemang för folkliga dräkter. I Dräktrådet ingår Elisabet Johansson Folkdansringen SmålandÖland, Kristina Lenngren Hemslöjden i Kronobergs län, Monica Modig Rauden Hemslöjdskonsulenterna i Kronobergs län och Birgitta Blixt Kronobergs läns Hembygdsförbund. Dräktrådets målsättning är att sprida kunskap om våra folkliga dräkter, medverka till att få fram bra material och mönster så att dräkterna närmar sig originalplaggen så mycket som möjligt, knyta kontaktnät och skapa forum för dräkt- och textilintresserade. Vi har under årens lopp bland annat anordnat kurser och seminarier, arrangerat utställningar, sammanställt häftet Folkdräkter i Kronobergs län (1998), varit redaktionskommitté för Kronobergs läns Hembygdsförbunds årsbok 2004 Hör Linet i länet och boken Ståten och nyttan Folkliga kläder och textila traditioner i södra Småland (2014). Sedan 1998 pågår en inventering och dokumentation av folkliga kläder i länet. Textilinventeringen i Kronobergs län Åren genomfördes en textilinventering i Kronobergs län. Inventeringen består av cirka textilier dokumenterade i text och bild. Textilier från i stort sett alla socknar i länet lånades in till Smålands museum för dokumentation och analys. Textilierna skulle vara mer än femtio år gamla, av särskilt intresse ansågs äldre klädesplagg vara. Varje textil beskrevs med mått, material och vävteknik, ibland kompletterad med garn- eller tygprov samt foto eller teckning. Innan textilierna återlämnades till sina ägare försågs de med en isydd etikett med ägarens namn och bostadsort samt ett id-nummer bestående av en bokstav för häradet, ett nummer för socknen och ett nummer för föremålet. Dokumentationen finns nu på Kulturarvscentrum Småland, den har digitaliserats och är till viss del sökbar på nätet på Digitalt Museum. På Smålands museums magasin, numera involverat i Kulturarvscentrum Småland, pågick 1998 ett projekt SESAM en statlig sysselsättningsåtgärd i syfte att bevara och öppna samlingarna. Museerna erhöll stöd till arbete med dokumentation, vård, konservering och förvaring av föremålssamlingarna. Dräktrådet blev inbjudet att hjälpa till vid genomgången av museets folkliga dräktsamling och det blev Karin Gunnarsson och jag som fick uppdraget. Det var mycket givande att få gå igenom så många plagg av samma typ och se hur stora variationerna var bland livstycken, raskförkläden och klädeslistor, att kunna jämföra, se likheter och skillnader och upptäcka hur modet påverkat plaggen efter hand. Inventeringen av folkliga kläder i Kronobergs län Inspirerade av vad samlingarna kunde uppenbara och med Textilinventeringen i Kronobergs län som förebild beslöt Dräktrådet att göra en inventering för att dokumentera så mycket som möjligt av vad som finns bevarat av folkliga kläder i länet. Vi kände till att det fanns folkliga plagg på andra museer och på en del hembygdsgårdar i länet. En inventeringen skulle ge ett bra underlag för att skapa en tydligare bild av hur allmogen klädde sig under 1800-talet. Dräktrådet tog fram en arbetsplan. Inventeringsprojektet i Uppvidinge gav bra lärdomar och det sporrade oss att utvidga efterforskningarna. Hembygdsföreningarna i länet tillfrågades om de hade folkliga plagg från 1800-talets mitt eller äldre och om de ville delta i en inventering. 6

7 Gensvaret var större än förväntat, i stort sett alla hembygdsföreningar, som hade folkliga kläder i sina samlingar, svarade att de ville medverka. Eftersom Dräktrådet är en ideellt arbetande grupp bistod föreningarna med ett ekonomiskt bidrag för att täcka kostnader för resor och fotomaterial. I gengäld erbjöds de en muntlig eller skriftlig redovisning efter inventeringen. Blenda Anderssons samling av textilier och klädesplagg, som då förvarades av Vislanda hembygdsförening, blev referens för klädernas material- och tidsbestämning. Samlingen är väl dokumenterad med tillverkningssätt, användningstid och av vem och hur plaggen använts. Ett 80-tal av länets socknar och socknar som tidigare tillhört Kronoberg är representerade i inventeringen. Textilsamlingar har inventerats i 34 hembygdsföreningar i länet. Vi har också haft förmånen att inventera några privata samlingar. Många utsökta textilier, som gått i arv i generationer, har plockats fram ur gömmorna. Ibland har vi fått frågor om hur äldre textilier ska vårdas och har då kunnat dela med oss av egen kunskap och även vidarebefordra tips om hur andra föreningar har ordnat med till exempel förvaring och inomhusklimat Folkliga plagg från länet som förvaras på museer i andra delar av landet har tagits med i inventeringen med dokumentation och foto där det varit möjligt Även dokumentationen av de folkliga plaggen som ingår i Textilinventeringen i Kronobergs län har lagts till Dräktrådets inventering trots att det är ovisst om plaggen finns kvar. Många textilier har återfunnits i museers, hembygdsföreningars och privatpersoners samlingar. De har kunnat identifieras tack vare den lilla etikett, som syddes i textilen för snart 90 år sedan. Mer än plagg har hittills (2017) dokumenterats med foton och beskrivande text med uppgifter om härkomst, brukare och ägare, mått, material, färg, utförande m.m. Alla kända plagg är ännu inte dokumenterade och förhoppningsvis finns det fler plagg att upptäcka. Dräktrådets mål och önskan är att dokumentationen ska digitaliseras och arkiveras så att den blir lätt tillgänglig och kan tjäna som kunskapsbank och bildarkiv för framtida forskning. Birgitta Blixt Livstycken ur Smålands museums samlingar. Foto Jörgen Ludwigsson 7

8 Några fler bilder Från julfesten och höstens spelträff 8