Från tvåtakt till turbo, korta versionen

Transkript

1 Från tvåtakt till turbo, korta versionen Embryot till det jag ovan menar var en garagelänga på Ruben Ramströms villatomt efter Nynäsvägen i Västerhaninge, längan nådde man med bil från Blåkullavägen. Tyvärr saknas bilder från denna tid och plats. Där startade redaktören och Stig Johansson år 1961 en liten verkstad som ursprungligen arbetade med jordbrukstraktorer av märket Ferguson. Vi hade båda en bakgrund inom denna bransch, ett IC-OK ägt företag i Stockholm sålde och servade Ferguson och Massey-Harris på Rosenlundsgatan på söder och senare på Sofielundsplan i Enskede. Vårt företag fick det pampiga namnet Haninge Bil & Traktor! Stig Stickan Johansson på

2 lite äldre dar. Fergusontraktorerna var marknadsledande i Sverige på den tiden och det fanns fortfarande en del jordbruk på Södertörn. Inledningsvis fick vi många uppdrag av vår fd arbetsgivare att rekonditionera inbytestraktorer inför försäljning. Ett problem uppstod dock efter något år, alla traktorer skulle ha störtbåge av säkerhetsskäl! Då fick vi inte in dom i verkstan, för höga! Generalagenten för Ferguson i Sverige var AB Farming, ett dotterbolag till AB Nyköpings Automobilfabrik (ANA). Bolaget hade köps av SAAB år 1960 och koncernen övertog Philipsons i Stockholm som sålt SAAB-bilar sedan 40-talet. Det fanns alltså ett samband mellan Fergusontraktorn och den puttrande tvåtaktaren, det var troligen anledningen till att det blev SAAB på Blåkullavägen! På den tiden var nybilsförsäljningen hårt distriktsindelad och södra Södertörn tillhörde område Södertälje där återförsäljaren Motorkompaniet fanns nere vid Maren. Ägare var franskättade gentlemannen Henry Faurshau som en gång varit järnhandlare på Nynäsvägen i Handen. Det blev ett samarbete med honom och efter en liten ombyggnad blev det plats även för en säljlokal i längan, så här i efterhand rent obegripligt hur allt fick plats! Under några år hade vi en försäljare på plats från Motorkompaniet, Ture Lekander, en trivsam gotlänning! Vår först anställda mekaniker blev Nisse Bergman och några år senare Jack Winberg.

3 Nisse Bergman, först anställd i firman, okrönt raggarkung på den tiden! Tiden på Blåkullavägen var trivsam men långtifrån bekymmersfri, trångt och eländigt och vi fick jobba utomhus ibland för att klara av det ökande servicebehovet. Tvåtaktarna var lyckligtvis enkla att hantera, det mesta handlade om att byta tändstift, fördelarlock, brytarspetsar och topplockspackning Reservdelar måste hämtas nästan dagligen i Södertälje, undrar hur många gånger jag i alla väglag körde den numera s.k. Slingerbulten över skogen? Faktiskt utan någon incident men många gånger var det nära. Att jag blev reservdelshämtare berodde säkert på att jag själv insåg att jag var sämsta mekanikern i gänget! Motorkompaniet drog sig ur samarbetet och vi fick ett direktkontrakt med SAAB- ANA Stockholm både på service och försäljningssidan och fick närmare till reservdelarna, nu gällde deras anläggning i Folksamhuset i Farsta. Redaktören inledde sin bana som bilförsäljare! Med varierande framgång! Men det är en annan historia, kan dock med rent samvete faktiskt påstå att jag aldrig medvetet lurat någon bilköpare! Däremot blev jag många gånger själv lurad av kunderna, vissa drog sig inte för att efter invärdering av bytesbilen sälja de relativt skapliga däcken till grannen och sätta på dennes totalslitna. Stig, Stickan, skötte verkstaden och det rullade på ganska skapligt under 60- talet.

4 Vi hyrde en lokal på Ringvägen 24 i Åby och kunde få till ett acceptabelt reservdelslager och en något märkligt försäljningskontor bakom ett draperi. Inget automobilpalats men det funkade trots allt. Största problemet var garagehyrarna i längan intill som blev vansinniga när våra kunder parkerade där. Under den här tiden hade vi ett gott samarbete med Ribbyskolan och dess yrkesvalslärare och vi fick ett antal PRYO-PRAO elever och några s.k. skoltrötta ynglingar som med varierande resultat skulle skolas in i yrkeslivet! Några som det gick bra för var Janne Strandlund, Kari Karjalainen, Bernt Burmeister, Taxi-Leffe Petterson och Benne Blixt.

5 Janne, Kari, Bernt och Benne! Även Stickans söner, Leif och Rolf, hamnade i verksamheten på senare år. Dessutom bl.a. Tony Lorentzen, Benny Pettersson, Bengt Ösmo Pettersson. Efter förhandlingar med Håga Verkstad, herrarna Westman och Spjut, kunde vi senare flytta in i anpassade lokaler på Förrådsvägen i industriområdet. De byggde om den fd trappfabriken Vinotrappan till bilverkstad med inhägnad gård, en fantastisk förbättring för oss. Det är den byggnad som nu används av Bärgningskåren. Av olika skäl sålde vi företaget 1982 till Bil AB Lennart Persson. Stig Johansson startade om på Dåntorpsvägen med sönerna, jag jobbade kvar hos Lennart till 1986 då jag började på Folksam. Lennart Persson köpte 1984 fd Wellgardslokalen som senare såldes till Håga Bildemontering.

6 Personalen på Håga Kari Karjalainen, Micke Carlsson, Bengt Pettersson, Leif Johansson, Kjell Pettersson, Jack Winberg och Sune Nilsson När landsfiskalen fyllde 50 år.

7 Kronolänsmannen, senare landsfiskalen, Emil Wahlroth, Ett porträtt målat av okänd konstnär, kanske till hans 50-årsdag. Tavlan finns i Tingshuset, När landsfiskalen Emil Wahlroth fyllde 50 år den 27 oktober 1924 var det troligen en stor fest på länsmansgården i Mulsta,

8 Den vackra Länsmansgården i Mulsta. Här bodde Wahlroths änka Frida Hauffman kvar till sin död Foto Stefan Jansson. Samhällets toppar var säkert på plats, ett upprop hade vandrat runt på bygden om bidrag till jubilaren och skramlingslistan är ett tidsdokument värt att studera. Emil Wahlroth hade kommit som kronolänsman 1906 och efterträtt den olycklige Hjalmar Fahlborg som tagit sitt liv genom opiumförgiftning efter en rad misslyckade affärer och obestånd. Hjalmar var bror till församlingens uppskattade präst Atle Fahlborg och man kan lätt inse att detta var en svår situation att hantera för den gode Gudsmannen. Se listan och lite ytterligare fakta!

9 Granhammar, torp på Berga Granhammar, ursprungliga torpet. Oklart när denna byggnad kom till. Efter G:a Nynäsvägen söder om Fors, mittemot nya infarten till Berga, går Marielundsvägen in mot kommunens reningsverk. Namnet har vägen fått efter ett numera försvunnet torp under Berga. Dock finns en stor jordkällare kvar i skogskanten. Det enda som finns kvar av torpet Marielund, en källare!

10 Söder om denna väg ligger ett gammalt hus, torpet Granhammar, intill finns ett brandskadat uthus och norr om vägen en modern villa. Granhammar omnämns i HFL under hela perioden I jordeboken från 1740 står Granhammar som oskattlagt torp. Stället nämns som torp under åren Därefter beboddes Granhammar av änkan Eva Jansdotter, f Hon bodde där till sin död De följande 15 åren står stugan obebodd. Omkring 1889 blev Granhammar statarbostad under Berga gård. Från 1946 bodde här fd ladugårdsförmannen Johan Litzén med hustru Idag fungerar stället som sommarbostad. Förutom det gamla huset finns ett (numera skadat) mindre uthus och en jordkällare med överbyggnad. Där idag den nybyggda villan finns fanns tidigare en relativt modern arbetarbostad som exteriört är infogad i denna byggnad. Där bodde från från 1928 slaktaren Adolf Vidlund med sin familj till år Dit kom då fd Bergaträdgårdsmästaren Johan Andersson. Granhammar,statarbostaden. Författarna Bo & Anita Stjernströms som 2001 gav ut boken Liv och Död på Näringsberg skriver: Granhammar var ett torp vid gamla landsvägen under Berga gård som beboddes av arbetare på gården. Den sista var Per Erik Jansson som bodde där många år med sin hustru Maria. På äldre dar fick han bidrag från Berga med mjölk, 3 sädesslag, vedbrand, och en liten kontant ersättning.

11 På våren 1934 knackade gårdfarihandlaren och södertörnskildraren Viktor Petterson på hos den 87-årige Per Erik och fick berättelsen om att Per Erik som 8-åring tagit sig till Galgstenen och upplevt den sista offentliga halshuggningen i Haninge 1855 då en av mördarna från Näringsberg avrättades Som kuriosa står Per Eriks skottkärra i Bergas lantbruksmuséum. Huset såldes och det är tyvärr nu illa medfaret, bland annat är skorstenen borttagen. Häcken och tomten är vildvuxna. På västra sidan finns källaren fortfarande kvar men ladan som stod vid avfartsvägen mot Stav brann ner för många år sedan. Följande bildtext finns i boken: Viktor Petterson på väg att intervjua Per Erik Jansson på Granhammar. Akvarell av Åsa Halin. Om du vill köpa boken Liv och död på Näringsberg, klicka här:

12 Berga Slott och Helges minneshus

13 Helge Ax:son Johnson ( ). Slottsherre, generalkonsul, hovjägmästare, mecenat, konstsamlare och donator. Sveriges yngsta slott, Berga, byggdes på 1910-talet av Helge Ax:son-Johnson som var son till industrimagnaten Axel Johnsson, grundare bl.a. av Avesta Jernverk och Rederi AB Nordstjernan.

14 Slottet stod klart 1915, kostade då kronor och omges av en påkostad park. Sedan 1944 i statens ägo, här huserar nu militären. Han arbetade inledningsvis i familjeföretagen men vid faderns död 1910 inledde han en egen affärsverksamhet och köpte bl,a, Berga Gård år 1912 och lät arkitekten Torben Grut rita ett slott på höjden ovanför Hårsfjärden. Slottet blev klart Han grundade också lantbruksskolan på Berga i konkurrens med Årsta och anlade en stor inhägnad viltpark. Han umgicks med kungafamiljen och år 1922 utnämndes han av Gustaf V till hovjägmästare. Han var också generalkonsul för Siam, nuvarande Thailand från 1911 och en stor konstmecenat och samlare. Han avled ogift 1941 och Berga (och Näringsberg som han köpt) såldes till staten och stora delar av egendomen övertogs av försvaret. Han hade redan under sin livstid påbörjat byggandet av ett minneshus över sig själv på ett avstyckat område väster om slottet. Huset blev dock inte klart förrän tre år efter hans död.

15 Minneshuset, väl värt ett besök! Om man kommer in? Här samlades mycket intressant material och konst och här kan du nedan läsa en artikel från 2005 om både minneshuset och slottet. Under marinens tid på Berga kunde Gillet vid jämna mellanrum visa dessa objekt för sina medlemmar men efter Amf1:s övertagande ges tyvärr väldigt få tillfällen till detta.

16 Kapten Ulf Lundberg på trappan till Minneshuset vid en visning år Läs artikeln här! Vill du köpa Bo & Anita Stjernströms bok om Bergakungen Klicka här!

17 Några episoder från en bondedotters ungdom Några minnen från 40-talet i Västerhaninge. Anna Birgitta, Anna-Britta, är född Lindström på Skarplöt Föräldrarna var Erik och Britta Lindström, född Nilsson. Hon gifter sig 1946 med Nils Petersson och de brukar familjegården under många år och bor fortfarande kvar. (2015) När lantmästaren Nils Petersson på Skarplöt fattade pennan för tio år sedan och

18 delade med sig av sitt liv till Västerhaningeborna försökte jag få hans hustru Anna-Brita att göra likadant. Hon gjorde motstånd i många år, har inget att berätta! Slutligen åstadkom hon en liten artikel om några spridda minnen, personligt och trevligt framställt, bl.a. om när hon blev Västerhaninges lucia 1945 och om smygrökning, dans på Ringhagen och på Håga. Läs berättelsen här! Västerhaninges vackra lucia 1945.

19 Ivar Lo i vinterväder! Denna bronsstaty i naturlig storlek av Ivar Lo-Johansson står utanför stationen i Tungelsta sedan Intill finns en relief i granit med olika symboler för författarens litterära verk.

20 Dessa är gjorda av konstnären Sam Westerholm född 1947 i Finland och verksam i Ösmo på Djursnäs gård. Har skolats av bla Bror Marklund och har ett stort antal verk på offentliga platser, se hans hemsida här: Sam Westerholm Motivet, författaren Ivar-Lo, bodde i sin ungdom med föräldrarna på jordbruket Djurgårdsgrind i Tungelsta.

21 Elinslund på 1980-talet Elinslund på 2010-talet, till vänster den 20 m långa torkladan. Elinslund, ett litet lantbruk öster om Lyngsta på Välstamark, med fastighetsbeteckningen Välsta 2:18, odlades upp av den ofärdige skomakaren och spelmannen Johan Erik Bergman omkring 1895 på mark som då tillhörde familjen Upmark på Hammar. Skomakaren Bergman hade ett olyckligt äktenskap, hustrun var sinnessjuk och vistades på hospital. De två barnen flyttade ut mycket unga, dottern Elin som fick ge namn till stället. flyttade som lillpiga till Nedersta men avled redan vid 17 års ålder. Fastigheten köptes 1932 av August Berg, säljare var då Anders Edvard Johansson på Välsta 2. August Berg hade bott här sedan början på 1900-talet, som hyresgäst och arrendator.

22 År 1936 startade sonen Eskil, nygift med Greta f. Larsson, landstvätt på Elinslund. Tjugo år senare övertog han det lilla hemmanet efter fadern och var aktiv till början på 1980-talet. Gården ägs nu av sonen Bengt född Ulla Nilsson Kunnig på blommor och blader, skötte Tinghustomtens flora under många år. Duktig skribent. Ulla Nilsson, mycket aktiv forskare i Haningegillet, besökte familjen Berg 1982 och skrev denna artikel för Glimtar, Läs den här!

23 Livet på Krigslida Margareta Hjalmarsson- Mattson berättar om sin barndom

24 Huvudbyggnaden med delar från 1600-talet blev lågornas rov på talet. Margareta är dotter till Sven Hjalmarsson, vars föräldrar var Hjalmar och Julia Jansson som ägde Krigslida gård. Det fanns ytterligare två söner, Gustav och Gunnar. Bröderna tog efternamnet Hjalmarsson enligt en gammal god tradition. Sven kom att ägna sig åt tvätteriverksamhet, Gustav blev åkare i Västerhaninge och Gunnar övertog föräldragården 1946.

25 Hjalmar och Julia Jansson med de två äldsta sönerna Sven och Gustav. När Margareta föddes 1936 hade föräldrarna sin verksamhet på Krigslida men flyttade senare till Dalby söder om Berga. Gården Krigslida bestod av flera byggnader, stora huset, två flyglar och ett litet fjärde hus mellan flyglarna som tillsammans bildade en fyrkantig gård mellan husen. Det stora huset med anor från 1600-talet brann tyvärr ner på 1990-talet. Alla husen hade samma standard och det bodde folk i alla lägenheterna. Läs om hennes barndom här!

26 Flyghaverier i Hårsfjärden Erland Österberg i unga år. Han var född 1922 i Lossa, Uppland och avled 2011 i Östersund. Västerhaningebo under många år bl.a. som verkmästare på Håga Verkstad men avslutade sin karriär som yrkeslärare i Östersund. Erland Österberg, Västerhaningebo under många år, och en bidragande person för dokumentation av av vår byggd inte minst på denna sida hade dessutom ett stort flygintresse. Under sina sista år i Östersund inledde han en serie småartiklar under rubriken Flyghaverier på Södertörn. Som den gedigna person som Erland var började han med tidigt 1900-tal, en olycka på Hårsfjärden 1922 inledde och han hann med ytterligare två inlägg innan hälsan sviktade. Du kan läsa dessa via länkarna i slutet på inlägget.

27 Erland Österberg var också en mycket avancerad modellbyggare, vid ett besök på Sparreholms Bilmuseum i somras fann jag ett antal vackra, välbyggda flygplansmodeller signerade Erland. En av modellerna på Helge Karinens museum på Sparreholms slott. Erlands verk delar hall med ett antal Rolls-Royce och Hitler-mercor. Här kan du läsa artiklarna: Supermarine 1922 S-5, Heinkel He 5, haveri på Hårsfjärden T-2 Heinkel He-115, haveri på Mysingen 8 aug 1944

28 Trädgårdsmästarna i Tungelsta i slutet på 30-talet Vy över Tungelsta När tomtbolaget Hem på Landet i början på förra seklet köpte stora marker i Tungelsta, bl.a. från Skogs Ekeby och Ålsta inleddes en ny era i det lilla stationssamhället, Tungelsta Trädgårdsstad kom till. En liknande utveckling sker norr om huvudstaden i Hässelby. Marken styckades upp och såldes och blev trädgårdsmästerier, jordmånen tycktes mycket lämplig i sammanhanget, och den genomflytande Rocklösaån gav god tillgång på vatten. Naturligtvis var järnvägen mellan Nynäshamn och Stockholm en påverkande faktor, den invigdes 1901, och gav närhet till avsättning av produkterna. Lokala historiker anser att eran startade Första etableringen var Gustaf Ros-Anders Andersson som också blev den största, här fanns hela 20 växthus. Numera återstår bara bostadshuset efter Kvarnvägen, på markerna finns nu flerfamiljshus och äldreboende.

29 Odlarna i Tungelsta specialiserade sig på blomsterodling. Verksamheten var som störst i början på 1940-talet då dryga 100 anläggningar fanns. Idag återstår ett knappt tiotal! Lars Olof Persson, son till sista brukaren på Ribby, skrev en artikel om trädgårdsnäringen på 30-talet och presenterar några pionjärer. Läs den här! Föreningen Folk&Trädgård har en utmärkt hemsida, kolla gärna!