Fladdermöss. i Karlsborg, Hjo, Tibro och Töreboda kommun sommaren :48

Transkript

1 Fladdermöss i Karlsborg, Hjo, Tibro och Töreboda kommun sommaren :48

2 FÖRORD Först kom fladdermössen, för cirka 60 miljoner år sedan. De födde sina levande ungar och gav dem di. Sedan kom människan för 3 miljoner år sedan. De födde sina levande ungar, ammade dem och började sedan inventera fladdermöss. Horisontens solskiva rosafärgar himlen. Lufthavets betvingare, tornsvalan, ger sig ut på dagens sista akrobatiska insektsfångarflykt och ungarna får sitt nattamål under takpannorna. Ungarna fortsätter dock att tigga mat. Om det bryr sig inte morkullan. Den sträcker orpande vidare och meddelar fladdermössen att tornsvalan nu slagit sig till ro och att luftrummet nu är deras. Fladdermössen är dock lite försiktigare av sig och håller sig närmare marken än tornsvalan. I pannlampans sken drar vattenfladdermusen fram i böjar och krokiga svep alldeles över dammens vattenyta. I sluttningslövskogen ner mot sjön virvlar dvärgfladdermusen omkring på liknande sätt mellan trädkronor och under lövtak. Några rådjur varnar i mörkret och skäller ikapp med granngårdens hund som också undrar vad som är på gång. Storlommen stämmer in för att annonsera sin närvaro. Räven skymtar förbi, säger surt om fladdermössen, studsar till för människans närvaro och fortsätter sedan sitt sök efter sork och mus. Johan Ahlén, Naturcentrum, tackas för sin engagerade och kunniga insats med fladdermusdetektor och ljudanalysprogram under 10 stycken 25-timmarsdygn. Benny Lönn Publikation 2003:48 ISSN X Text: Benny Lönn Kartor: Benny Lönn Omslag: Benny Lönn Produktion: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturvårds- och fiskeenheten Tryck: Västra Götalands Repro, Vänersborg

3 Fladdermöss i Karlsborg, Hjo, Tibro och Töreboda kommun sommaren ett underlag för miljöövervakning

4 INNEHÅLL INLEDNING. 1 SYFTE.. 1 BARBASTELL. 1 METODIK 2 RESULTAT. 2 DISKUSSION-JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE INVENTERING. 3 REFERENSER 5 LOKALBESKRIVNINGAR.. 7 TABELLBILAGA. 17 KARTBILAGA. 25 FÄLTBLANKETT 49

5 INLEDNING Denna rapport redovisar resultatet från en fladdermusinventering som genomfördes i kommunerna Karlsborg, Hjo, Tibro och ytterst marginellt i Töreboda kommun år 2003 under tio nätter mellan 14 juli och 26 juli. Inventeringen har genomförts som ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Västra Götaland och Ingemar Ahlén, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Inventeringen har finansierats av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Inventeringen har genomförts av Johan Ahlén, Naturcentrum AB, med assistans i fält från Länsstyrelsen. Inventeringen är en del av länets regionala miljöövervakning. SYFTE Syftet med inventeringen är att få en uppföljningsbar bild av fladdermössens artdiversitet i ovannämnda kommuner samt att hitta eventuella yngelkolonier och sommarrevir med barbastell. BARBASTELL Barbastellen är upptagen på den nationella rödlistan som starkt hotad (Gärdenfors, U. 2000). Den är även upptagen i annex 2 i EU:s habitatdirektiv som skyddsvärd art (Naturvårdsverket, 1997). Barbastellen är en mycket sällsynt art. Artdatabanken uppskattar individantalet i Sverige till intervallet könsmogna individer, troligen närmare 100 individer. I Sverige är från perioden år fynd från 20 lokaler kända. Från åren finns inga kända fynd. Under perioden har observationer av barbastell gjorts på 76 olika platser i 9 sydsvenska län (Ahlén, I. 2002). Från Västra Götalands län finns 2 kända sommarfynd samt vinterfynd på Karlsborgs fästning (Ahlén, I. op cit). Några yngelkolonier av barbastell är inte kända från länet. Jens Rydell m fl har under ett flertal år i januari till mars övervakat hibernerande fladdermöss i Karlsborgs fästning. Antalet hittade övervintrande barbasteller redovisas i tabellen nedan. Tabell: Tabellen visar antalet hibernerande barbasteller i februari till mars i Karlsborgs fästning under vissa av åren (Rydell, J. 1997, samt muntligen). År Antal

6 Förutom barbastell övervintrade även nordisk fladdermus, långörad fladdermus och vattenfladdermus i Karlsborgs fästning under åren (Rydell, J. op cit). METODIK Inledningsvis gicks, för de aktuella kommunerna, rapporter från ängs- och hagmarksinventeringar och lövskogsinventeringar igenom, se Referenser. Från dessa rapporter valdes ut lokaler med mycket ädellövträd, grova träd, hamlade träd, hålträd mm. Även topografiska kartan, 1:50000, tittades över för att hitta byar på höjdlägen i landskapet, då det i östra Götaland framkommit att barbastell trivs i sådan miljö. Med ovannämnda förarbete som utgångsläge rekognoserades dessa lokaler dagtid för att göra en bedömning av om respektive plats, enligt tidigare kända kriterier för artrika eller i övrigt intressanta miljöer, skulle kunna vara en bra biotop för fladdermöss inklusive barbastell. I fält hittades även ytterligare lämpliga lokaler. Ingen inventering skall utföras vid en lufttemperatur under + 6 grader, eller vid kraftig blåst eller kraftigt regnande, då fladdermusaktiviteten är för låg då. Nattetid genomsöktes de utvalda lokalerna efter fladdermöss med hjälp av en så kallad fladdermusdetektor. Inventeringen startade en stund efter solen nedgång, som gick ned cirka klockan 22:00, och pågick fram till cirka klockan 02:00. Ultraljudsdetektor med både heterodyning och tidsexpansion användes. Sonaren avlyssnades med hörtelefon. Svårbestämda fladdermussonar spelades in och analyserades efteråt med hjälp av ljudanalysprogram i en bärbar dator. Dessutom belystes vid behov fladdermössen med pannlampa för att kunna se olika fältkännetecken hos dem samt se var de uppehöll sig i terrängen och vilket flygsätt de hade. Olika fysiska data, såsom lufttemperatur noterades, se bilagda fältblankett. Detekteringsrutterna lades in på ekonomiska kartan, skala 1:10000, från 1950-talet. RESULTAT Väderlek Vädret under inventeringen bedöms ha varit bra för god fladdermusaktivitet. Under vecka 29 låg lufttemperaturen runt 20 grader nattetid. Under vecka 30 låg temperaturen runt 17 grader. Samtliga nätter var regnfria utom en då det duggade lätt, trots att det dagtid under några dagar kom kraftiga regnskurar, inklusive hagel. Samtliga nätter har bedömts som vindstilla. Se Tabell 1 i Tabellbilagan. Lokaler 34 stycken lokaler har inventerats, cirka tre stycken per natt. Lokalerna varierar i storlek och biotopinnehåll, allt från en sjöstrand till en hel by med omgivning. Se Lokalbeskrivningar och Kartbilaga. 14 lokaler ligger i Karlsborgs kommun, 1,5 i Töreboda kommun, 5,5 i Tibro kommun och 13 i Hjo kommun. Se Tabell 1, Tabellbilagan. Inventeringstid och inventeringsmetod Inventeringstiden på varje lokal har varierat beroende på lokalens storlek samt på hur intressant lokalen bedömts vara för fladdermöss. Inventeringstiden per lokal har varierat 2

7 mellan 5 och 120 minuter. Medeltiden på de 34 lokalerna ligger på 50 minuter. De flesta lokaler har inventerats till fots. Några har inventerats från bil som körts i sakta mak. Se Tabell 1 i Tabellbilagan, se Lokalbeskrivningar samt se Kartbilagan. Fladdermusarter Funna arter redovisas i Tabell 2, Tabellbilagan. Totalt hittades nio arter enligt följande: vattenfladdermus, fransfladdermus, mustasch/brandts fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus, långörad fladdermus och barbastell. Mustaschfladdermus och Brandts fladdermus kan inte, under normalt inventeringsarbete, särskiljas med fältkännetecken eller dess jaktsonar, varken med detektor eller ljudanalysprogram. Dock registrerades Brandts fladdermus på en lokal med hjälp av dess sociala läte, som är arttypisk. För att klarlägga dessa två arters förekomst krävs att metoden kompletteras med nätfångst, något som inte kunde utföras detta år. En koloni med barbastell hittades. Dess fyndplats redovisas inte i denna rapport då barbastellen är mycket känslig för störningar. Förutom barbastell hittades ytterligare en rödlistad art, fransfladdermus, på tre lokaler. Samtliga fransfladdermuslokaler ligger inom en radie på en mil från Forsvik. Den tidigare rödlistade arten stor fladdermus hittades på fyra lokaler. Tre av dessa ligger i eller nära Hjo. I övrigt var den nordiska fladdermusen vanligast. Den hittades på 97 % av lokalerna. Därefter kom dvärgfladdermus på 50 % av lokalerna. Se vidare Tabell 3, Tabellbilagan. I Karlsborgs kommun hittades sex olika arter fladdermöss, i Töreboda fem arter, i Tibro sju arter inklusive den artbestämda Brandts fladdermus, och i Hjo fem arter. Fyndet av barbastell är inte medtaget i denna kommunsammanställning. På 17 lokaler har vattenmiljöer inventerats. På 12 av dessa har vattenfladdermus hittats. Fyra fynd i bäck/å, 2 i damm, 2 i sjöar (Örlen och Viken) och 4 i Vättern. Av de fyra fladdermuskolonier med inflygningshål som hittades var tre i byggnader och en i ett större hackspettshål i en klibbal. Fältblanketter och fältkartor förvaras på Länsstyrelsen. DISKUSSION-JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE INVENTERING Enligt kända utbredningsförhållanden av fladdermöss i Sverige (Jordbruksverket, 2000) hittades samtliga nio tänkbara fladdermusarter inom inventeringsområdet, dock med förbehållet att det inte finns någon säker bestämning av mustaschfladdermus, som hör till de nationellt rödlistade arterna. Dammfladdermus och trollfladdermus fanns med i tankarna under inventerandet, men inget fynd av dessa ostligare arter gjordes. År 2001 inventerades fladdermöss i Västra Götalands län (Hägerås, M. 2001, Hägerås, M. et al 2002). Den inventeringen och föreliggande inventering har genomförts med helt olika metodik. Men en jämförelse mellan dessa kan vara av visst intresse ändå. Se Tabell 3, Tabellbilagan. Vid Hägerås inventering, som var inriktad på odlingslandskapet, valdes femton av länets socknar ut slumpvis. Inom varje socken valdes sedan ut tio förväntade bra fladdermuslokaler med spridning på olika biotoptyper, totalt 150 punkter. Varje punkt 3

8 inventerades under tio minuter. En av dessa punkter var alltid sockenkyrkan och övriga punkter hamnade av praktiska själ inte allt för långt från kyrkan i olika biotoper, såsom lövdungar, brynmiljöer, gårdsmiljöer, vattenmiljöer mm. Trots att materialet är svårjämförbart framgår dock av Tabell 3 att nordisk fladdermus är den helt klart vanligaste fladdermusarten vid båda inventeringarna. Med andra ord så är nordisk fladdermus troligen fortfarande länets vanligaste art. Det större antalet lokaler med förekomst av dvärgfladdermus i denna inventering kan eventuellt förklaras med att det ingått fler lövskogsbiotoper, där dvärgfladdermusen gärna uppehåller sig i mellersta Sverige. Samma resonemang kan gälla för vattenfladdermus, då det ingått en hel del vattenmiljöer i denna inventering. Stor fladdermus är inte vanlig i någon av dessa inventeringar. Antalet lokaler med mustasch/brandts- och långörad fladdermus ligger mediant till i båda inventeringarna, inte högst och inte lägst. En fundering man kan ha är om gråskimlig fladdermus är ovanligare i länets nordöstra del än i länet i stort. Att de hotade aterna fransfladdermus och barbastell hittades vid denna inventering och inte i Hägerås inventering kan ha sin förklaring i att dessa och många andra andra fladdermusarter har en sydöstlig utbredning i Sverige. Även skillnader i inventeringsmetod har säkerligen påverkat resultatet. Vid Hägerås inventering inventerades vissa punkter, medan det vid denna inventering gicks runt på de olika lokalerna. Ytterligare så har det vid denna inventering bandats fladdermussonar, som analyserats i efterhand, vilket ger större möjligheter att artbestämma fladdermöss. 4

9 REFERENSER Ahlén, I. 2002: Inventering av barbastell (Barbastella barbastellus) i Sverige. Rapport till Naturvårdsverket. Gärdenfors, U. 2000: Rödlistade arter i Sverige. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Hägerås, M. 2001: Utvärdering av en metod för övervakning av fladdermuspopulationer på länsnivå. Länsstyrelsen i Västra Götaland, Fladdermöss i Västra Götaland, Rapport 2002:48. Hägerås, M. et al 2002: Fladdermöss i Västra Götalands län. Fauna och flora, 97:1, Jordbruksverket, 2000: Fladdermössen i landskapet. Jordbruksverket, Jönköping. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1984: Översiktlig inventering av lövskog och lövhagar i Hjo kommun. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Meddelande 13/84. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1989: Ängs- och hagmarker i Karlsborgs kommun. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Meddelande 7/89. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1991: Ängs- och hagmarker i Hjo kommun. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Meddelande 8/91. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1992: Ängs- och hagmarker i Tibro kommun. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Meddelande 4/92. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1993: Ängs- och hagmarker i Töreboda kommun. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Meddelande 8/93. Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2000: Lövskogsinventering Karlsborgs kommun. Länsstyrelsen i Västra Götaland, Rapport 2000:50. Naturvårdsverket, 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Naturvårdsverket, Stockholm. Rydell, J. 1997: De sällsynta fladdermössen i Karlsborgs Fästning. Skaraborgsnatur 34 (1997). 5

10 6

11 LOKALBESKRIVNINGAR 7

12 8

13 Lokal 1: SÄTRA (se karta 2) Kuperad barrskogsbygd med en del lövträdsområden. Bl a planterad bok. Lokalen utgörs av ett före detta bruk med en i dag fortfarande aktiv mjölkgård med betade vallar. Bruket omges av åkermark. Genom lokalen går Edsån med en del dammar. Inte lånt bort i söder ligger Viken. Det finns en hel del äldre träbyggnader samt byggnader i tegel. I bruksparken och längs Edsån finns en hel del vuxna lövträd. Bl a klibbal och några pelaraspar. Fladdermöss eftersöktes till fots i bruksområdet. Lokal 2: SVANHULT (se karta 3) Barrskogsbygd med Unden i väster. Lokalen utgörs av en utsträckt radby som ligger på ett lägre långsträckt höjdparti med en kraftig sluttning mot väster och Unden. Byn omges av åker och vall. De gamla slåtterängarna i väster är idag lövskog med bl a en hel del asp. Enstaka träd finns i anslutning till hustomterna och dess träbyggnader. Fladdermössen eftersöktes medelst bildetektering med ett stopp mitt i byn. Lokal 3: SKEPPSHULT (se karta 4) Barrskogsbygd med Unden i väster. Lokalen utgörs av en klungby med omgivande åker och vall. Flertalet manbyggnader, som är av trä, tycks idag användas som sommarstugor. I den västvända slänten mot Unden finns lövskog. Fladdermössen eftersöktes till fots i byn samt ner i den lövrika västslänten. Lokal 4: IGELBÄCKEN (se karta 5) Barrskogsbygd med Vättern i öster. Lokalen utgörs av en järnhyttsruin med intilliggande bostadshus i trä, nära väg 195. En del löv finns området. Bl a en ekhage och björksumpskog ned mot Vättern. Smärre arealer åker och vall finns. Igelbäcken med tillhörande damm finns. Fladdermössen eftersökt till fots vid hyttruinen, vid dammen samt i den kuperade ekhagen. Vid hyttdammen födosökte 5-6 vattenfladermöss. Lokal 5: UNDENÄS (se karta 6) Mellanbygd. Lokalen utgörs av Undenäs kyrka med kyrkogård i Undenäs samhälle. Undenäs ligger mellan barrskogen och den öppna odlingsbygden ned mot Viken. Kyrkan är av tegel och omges av en del vuxna lövträd på kyrkogården. Fladdermössen eftersöktes till fots runt kyrkan och på kyrkogården. Lokal 6: NÄS (se karta 7) Mellanbygd. Lokalen utgörs av ett småskaligt igenväxande odlingslandskap omgivet av en hel del lövträd i tidigare betade hagar. Mycket vuxen ek finns. I väster ligger Viken. Fladdermössen eftersöktes till fots längs vägen, vid båthamnen samt i lövstrandskogen. 9

14 Lokal 7: SANNUM (se karta 8) Mellanbygd. Mindre herrgård på en kulle omgiven av åkermark, beteshagar och lövskog med mycket hålträd. Byggnaderna är av trä. En del vuxet löv finns i trädgården. Fladdermössen eftersöktes bland ekonomibyggnaderna. En koloni med fransfladdermöss finns. Lokal 8: BÖLETS ÄNGAR (se karta 9) Barrskogsbygd med mycket löv då det finns grönsten i trakten. Lokalen utgörs av naturreservatet Bölets ängar och dess tidigare åker- och slåttermark. Idag betade eller slåttrade marker. Området är en mosaik av öppna och mer slutna lövträdsmarker, mycket lind. En mindre bäck finns. Fladdermössen eftersöktes till fots i naturreservatets norra del med sina betade gamla åkrar och intilliggande betade glesa lövskog. Födosökande fransfladdermus observerades. Lokal 9: FORSVIK (se karta 10) Mellanbygd.Lokalen utgörs av Forsviks bruk och samhälle med bl a ett nyligen nedlagt större sågverk. Forsvik ligger mellan Bottensjön och Viken, som förbinds med varandra av Göta kanal. En hel del träbyggnader finns på bruket. En del vuxna lövträd finns också. Fladdermössen eftersöktes till fots vid Göta kanal och i bruksmiljön med dess vatten. Lokal 10: FÄSTNINGEN (se karta 11) Fästningsmiljön, Carlsborg, i Karlsborgs stad. Fästningen ligger på en udde i Vättern. Fästningen utgörs av jordvallar och murar i sten. Inom murområdet finns en mängd stenbyggnader och mycket vuxet löv i parkmiljö. I norr ligger bl a före detta garnisonssjukhuset omgivet av mycket vuxen tall samt mycket lövträd och hassel. Utanför murarna i sydväst finns en damm, Våta graven, samt prunkande koloniträdgårdar. Fladdermössen eftersöktes både innanför och utanför murarna, dels till fots dels medelst bildetektering. Ute på udden finns en dvärgfladdermuskoloni. Lokal 11: SKÄVERUD (se karta 12) Mellanbygd med barrskog och åkermark. Mindre radby med en aktiv mjölkdjursgård. Byggnaderna är av trä. Byn omges i väster av åkermark och en del våtmarker, i öster av öppen till helt sluten hagmark med klibbal, asp, björk och någon ek. Centralt i byn finns några mycket stora för länge sedan hamlade askar. Fladdermössen eftersöktes medelst bildetektering. Ingen fladdermus gav sig till känna. 10

15 Lokal 12: MOSSEBO (se karta 13) Mellanbygd med barrskog och åkermark. En ensamgård, säteri, med några hästar. Byggnaderna är i trä, mycket taktegel. På tomten finns en hel del grov ask. Runt gården finns nötkreatursbetade vallar/hagar. Mycket lövträd öster om gården. I väster finns våtmarker. Fladdermössen eftersöktes till fots bland byggnaderna och i lövskogen. Lokal 13: AMPERNA (se karta 14) Våtmark. Vätterstrand med smal sandstrand och vuxen tallskog på den längs stranden gående sanddynen. Väster om stranden ligger en ganska torr björksumpskog med vattenfyllda gamla torvtäkter. En del sommarstugor finns. Fladdermössen eftersöktes dels till fots vid dammarna och genom björkskogen dels medelst bildetektering längs stranden. Ingen vattenfladdermus observerades. Lokal 14: RÖÅ (se karta 15) Mellanbygd. Mindre herrgård med man- och ekonomibyggnader i trä. En lövträdsallé leder fram till gården. Gården omges av åkermark och svagbetade vallar. Skogarna utgörs av barrträd, mycket tall. En större klibbalsskog med omgivande ekar finns i en bit bort från gården. Fladdermössen eftersöktes till fots bland byggnaderna, i allén och en bit ut mot lövskogen i öster. Lokal 15: RYHOLM (se karta 16) Mellanbygd. Större herrgård med slottsliknande manbyggnad och stora ekonomibyggnader i trä. Bl a finns äldre tidigare smedja i tegel, magasin i trä på stensocklar och häststallar. Herrgården är en spannmålsgård. En mycket lång hästkastanjallé leder fram till herrgården. I parken finns en hel del vuxna lövträd, såsom ek, lönn och bok. Omgivningarna utgörs av åkermark, skog och Viken. Fladdermössen eftersöktes till fots bland byggnaderna, i allén och vid Viken. Fladdermusfaunan bedöms som rik. Bland annat fanns stor fladdermus. Lokal 16: HULTÅSEN (se karta 17) Skogsbygd. Avfolkningsbygd under igenväxning och igenplantering med gran. Varken Hultåsen eller intilliggande Kullerud är aktiva gårdar. Omgivningarna utgörs av barrskog, dock med en hel del lövträd närmast gårdarna. Hagarna betas med nötkreatur. På Hultåsen hamlas fortfarande ett 10-tal äldre askar. Nära Hultåsen och vid Ölmestorp finns grova för länge sedan hamlade lindar och askar. Fladdermössen eftersöktes längs byvägarna dels till fots dels medelst bildetektering. Själva Hultåsen besöktes vid två tillfällen. 11

16 Lokal 17: HÖGHULT (se karta 18) Skogsbygd. På en höjdrygg i landskapet ligger, mycket nära varandra, de båda byarna Stor och Lilla Höghult. Byarna omges av före detta åkermark, framförallt ned mot Höghultssjön. Utanför åkergärdena låg förr slåtterängarna, i dag barrskog eller betad hage. En hel del odlingsrösen och stenmurar finns. Gårdarna har inget aktivt jordbruk i dag. Den tidigare åkermarken och en del lövhagar betas av framförallt rekryteringsdjur, men även av en del får. Fladdermössen eftersöktes till fots längs byvägen, vid byggnader och längs en markväg. Den rödlistade arten fransfladdermus observarades. Lokal 18: LÅNGSJÖN (se karta 19) Skogsbygd. På en lägre höjdrygg i barrskogslandskapet ligger en tvåfastighetsby. Manbyggnaderna av trä är kvar, medan många av ekonomibyggnaderna är borttagna. Odlingslandskapet är mosaikartat med en del stenmurar och många odlingsrösen. Ingen av gårdarna är aktiva jordbruk. Åkermarken betas av ett 20-tal kvigor. Norr om byn finns en hel del lövträd. I väster ligger en före detta betad barrskog. Inne i byn finns en mindre fågelbärslund. Fladdermössen eftersöktes till fots vid byggnaderna och ner i den glesa barrskogen i väster. En koloni med Brandts fladdermus, artbestämd på det sociala lätet, finns. Lokal 19: PRÄSTBERGET (se karta 20) Mellanbygd. Prästberget är en grönstenshöjdrygg med mycket lövträd. På norra delen finns en lund med bl a ek, lönn och lind. Berget omges av kampingplats, åkermark och Örlen. På norra delen av berget finns ett järnmalmsschakt från 1600-talet. Fladdermössen eftersöktes till fots på stigar och vägar. Lokal 20: ÅREBERG (se karta 21) Mellanbygd. Åreberg ligger på ganska flack mark vid Tidanån. Man- och ekomomibyggnaderna är av trä. I parken finns vuxna lövträd, bl a ek. Vid Tidanån ligger ett aktivt elkraftverk. Där finns även en före detta kvarnbyggnad. Nedström den befintliga dammen finns tre rinnare med vuxen klibbal på stränderna. Åreberg omges av åkermark, barrskog och betade strandängar vid ån. Fladdermössen eftersöktes till fots vid dammen, vid byggnaderna och längs gårdsvägarna. Åreberg har en rik fladdermusfauna. En trolig Myotisart förblev obestämd. Lokal 21: JUBBERUD (se karta 22) Skogsbygd. Jubberyd är en radby som ligger på en låg höjdrygg i landskapet. Man- och ekonomibyggnaderna är av trä. Ingen gård har aktivt jordbruk. Möjligen används en av ladugårdarna. Visst bete förekommer i östra delarna. Byn omges av slåttervallar, betesvallar, granplanteringar samt en hel del lövträd, bl a mycket ung björk. I byn finns en del vuxen lönn. Fladdermössen eftersöktes till fots längs byvägen, vid byggnaderna och längs en del markvägar, varav en går ut i betesmarkerna i sydöst. 12

17 Lokal 22: ULVHULT (se karta 23) Mellanbygd. Större herrgård med stora ekonomibyggnader i trä och tegel. Centralt på herrgården finns en dubbelallé med lövträd. En annan allé, till största delen en enkelallé, går ner till en stenpir vid Vättern. Vid corp de logiet finns en fruktträdgård och en skogsliknande park med vuxna lövträd. Herrgården omges av mycket åkermark, en hel del betade lövhagar samt lövskogar, bl a klibbalssumpskog vid Baggabäcken. Fladdermössen eftersöktes till fots vid byggnaderna och vid Vättern. Längs markvägen till Vättern genomfördes en bildetektering. Ulvhult har en rik fladdermusfauna. Lokal 23: EKHAMMAR (se karta 24) Mellanbygd nära Vättern. Herrgårdsmiljö med mycket ekonomibyggnader i trä. Tre alléer leder fram till gården. En bäck med tillhörande dammar finns. Gården omges av barrskog, mycket åkermark och en hel del områden med klen till vuxen ek. Bete förekommer vid dammarna och i ekskogen/hagen öster om manbyggnaden. Fladdermössen eftersöktes till fots vid ekonomibyggnaderna och dammarna. Lokal 24: GREVBÄCK (se karta 25) Mellanbygd. Grevbäck ligger på ganska flack mark mellan Vättern och den norra utlöparen av Hökensås. Grevbäcks kyrkby består av ett 10-tal hus och en lantgård. Byn omges av åkermark och stora arealer med ekhagar och ek-hasselskog. Kyrkan är putsad och har plåttak. På kyrkogården finns grova lövträd. Fladdermössen eftersöktes till fots vid kyrkan, i ekhagarna och i ekskogen samt vid Vättern. Detta gjordes under två besök. En koloni med långörad fladdermus finns. Lokal 25: MUNKEBERG (se karta 26) Mellanbygd. Herrgård med mycket vackra ekonomibyggnader i trä. Herrgården omges av åkermark, lövskog, en stor skogsliknande park med lövträd, bl a mycket bok. I närheten finns även en lövhage med en hel del ek. Den ligger i anslutning till Vättern. Fladdermössen eftersöktes till fots runt ekonomibyggnaderna, i parken samt längs längs markvägen väster om ekonomibyggnaderna. Lokal 26: MULLSJÖN (se karta 27) Sjöstrand vid Mullsjön. Lokalen utgörs av en badplats med en gräsbevuxen udde ut i sjön. Längst ut på udden finns en brygga. I strandkanten finns en klibbal-björkstrandskog. Fladdermössen eftersöktes till fots på parkeringen, udden och bryggan. Stor fladdermus observerades. 13

18 Lokal 27: MISSVEDEN (se karta 28) Skogsbygd. Lokalen är stor och utgörs av ett småskaligt mosaiklandskap på en nordvänd sluttning ner mot Mullsjön. I detta landskap finns en hel del dungar med triviallöv. En grävd damm finns. Åkrarna är små, många ligger i vall eller träda. I söder finns en fägata omgiven av betad hagmark. I öster finns en vacker betad skog med gran och björk. Fladdermössen eftersöktes till fots på tre ställen: längs byvägen och fägatan vid lövytädsområden och betad hagmark, vid en tidigare lantgård, numera scoutgård, samt vid den betade skogen. På denna lokal gjordes enda fyndet av gråskimlig fladdermus. Även stor fladdermus fanns. Lokal 28: STADSPARKEN (se karta 29) Lokalen utgörs av stadsparken i Hjo stad. I parken finns ett stort antal tidigare kurortsbyggnader i trä samt en stor mängd vuxna planterade träd såsom parklind, bok mm. Parken ligger längs med Vätterstranden. Fladdermössen eftersöktes till fots i parkens norra del. Här gjordes en observation av stor fladdermus. Lokal 29: NORRA FÅGELÅS (se karta 30) Mellanbygd. Lokalen utgörs av Norra Fågelås kyrka med intilliggande ekhage. Ekhagen verkar vara gallrad och röjd för inte så många år sedan. Omgivningen utgörs av åkermark, en del lövskog och lövhagar. En damm finns. Fladdermössen eftersöktes till fots runt kyrkan och en bit in i ekhagen. Lokal 30: STENALMEN (se karta 31) Mellanbygd. Lokalen korsar väg 195 och utgörs av en lövträdsallé som omges av lövskog och ekhage. Väster om vägen finns en del villor. Dammar finns på båda sidor om väg 195. Fladdermössen eftersöktes medelst bildetektering. Lokal 31: ALMNÄS (se karta 32) Slättbygd. Herrgårdsmiljö med många ekonomibyggnader i trä och tegel. En bäck med damm och utvidgningar går genom lokalen. En hel del lövträd finns i parken som i sin tur ansluter till ett lövskogsområde i söder. Omgivningarna utgörs av stora öppna arealer med åkermark. Det finns även mycket lövträdsområden längs bäcken och vid Vätterstranden. Fladdermössen eftersöktes till fots runt ekonomibyggnader, vid dammar, bäck och Vättern samt i parken och i den söder därom liggande lövskogen. Lokal 32: MONÄS (se karta 33) Slättbygd. Herrgårdsmiljö med välskötta ekonomibyggnader i trä samt en äldre stockbyggnad från 1400-talet nere vid Vätterstranden. En del vuxna lövträd finns i parken. Omgivningarna utgörs till största delen av stora åkerarealer och Vättern. Fladdermössen eftersöktes till fots vid ekonomibyggnaderna, i parken och vid Vättern. 14

19 Lokal 33: HJÄLLÖ (se karta 34) Slättbygd. Herrgårdsmiljö med ekonomibyggnader i trä. En park med vuxna lövträd finns. I söder porlar Hjällöbäcken. Fram till herrgården går en allé. Omgivningen utgörs av åkermark, Vättern och en hel del lövskog längs bäcken. Fladdermössen eftersöktes till fots i parken, vid Vättern och vid ekonomibyggnaderna. Lokal 34: MUNKASKOG (se karta 35) Mellanbygd. Lokalen utgör av ett småskaligt mosaikartat landskap med åkermark som delas upp av en mängd parallella bäckraviner, som skär igenom strandhaket efter Baltiska issjön. I ravinerna finns mycket lövträd. I området finns många betade hagar, ofta bevuxna med ek. Munkaskog är en utdragen radby med träbebyggelse. Söder om Munkaskog ligger ett antal ensamgårdar. Fladdermössen eftersöktes till största delen medelst bildetektering. Smärre områden avlyssnades till fots. I området finns en koloni med Mustasch/ Brandts fladdermus. 15

20 16

21 TABELLBILAGA 17

22 18

23 TABELL 1: Fysiska data mm. Lokal nr Lokalnamn (kommun) Koordinater Datum Tid Lufttemp Nederbörd Vind Inventerare 1 Sätra (Karlsborg) :15-23:35 17 uppehåll lugnt J A 2 Svanhult (Karlsborg) :30-23:50 14 uppehåll lugnt J A 3 Skeppshult (Karlsborg) :50-00:25 15 uppehåll lugnt J A 4 Igelbäcken (Karlsborg) :30-23:00 16 uppehåll lugnt J A 5 Undenäs (Karlsborg) :35-00:50 15 uppehåll lugnt J A 6 Näs (Karlsborg) :50-00:40 14 uppehåll lugnt J A 7 Sannum (Karlsborg) :50-01:30 15 uppehåll lugnt J A 8 Bölets ängar (Karlsborg) :35-01:50 18 uppehåll lugnt J A 9 Forsvik (Karlsborg) :45-00:15 18 uppehåll lugnt J A 10 Fästningen (Karlsborg) :05-02:10 16 uppehåll lugnt J A 11 Skäverud (Karlsborg) :30-23:40 19 uppehåll lugnt J A 12 Mossebo (Karlsborg) :10-23:20 20 uppehåll lugnt J A 13 Amperna (Karlsborg) :20-02:00 20 uppehåll lugnt J A 14 Röå (Karlsborg) :35-02:15 16 uppehåll lugnt J A 15 Ryholm (Töreboda) :25-00:35 16 uppehåll lugnt J A 16 Hultåsen (Tibro/Töreboda) :55-01:05 16 uppehåll lugnt J A 16 Hultåsen (Tibro/Töreboda) :50-01:25 17 uppehåll lugnt J A 17 Höghult (Tibro) :35-00:35 20 uppehåll lugnt J A 18 Långsjön (Tibro) :45-23:15 20 uppehåll lugnt J A 19 Prästberget (Tibro) :10-01:40 18 uppehåll lugnt J A 20 Åreberg (Tibro) :05-01:00 19 duggregn lugnt J A 21 Jubberud (Tibro) :30-23:25 20 uppehåll lugnt J A 22 Ulvhult (Hjo) :30-23:40 22 uppehåll lugnt J A 23 Ekhammar (Hjo) :50-00:40 23 uppehåll lugnt J A 24 Grevbäck (Hjo) :45-01:05 24 uppehåll lugnt J A 24 Grevbäck (Hjo) :10-23:05 19 duggregn lugnt J A 25 Munkeberg (Hjo) :10-01:50 18 uppehåll lugnt J A 26 Mullsjön (Hjo) :15-23:40 19 duggregn lugnt J A 27 Missveden (Hjo) :45-01:00 19 uppehåll lugnt J A 28 Stadsparken (Hjo) :35-02:15 21 uppehåll lugnt J A 29 Norra Fågelås (Hjo) :05-01:25 21 uppehåll lugnt J A 30 Stenalmen (Hjo) :35-00:40 21 uppehåll lugnt J A 31 Almnäs (Hjo) :30-00:30 18 uppehåll lugnt J A 32 Monäs (Hjo) :50-00:25 19 uppehåll lugnt J A 33 Hjällö (Hjo) :20-23:45 16 uppehåll lugnt J A 34 Munkaskog (Hjo) :35-01:05 16 uppehåll lugnt J A 19

24 20

25 TABELL 2: Förekomst av fladdermusarter på respektive lokal Lokal nr Vatten Frans Brandts Mustasch/ Dvärg Stor Nordisk Gråskimlig Långörad Barbastell fl mus fl mus fl mus Brandts fl mus fl mus fl mus fl mus fl mus fl mus 1 X X X X 2 X X 3 X X 4 X X 5 X X 6 X X 7 X X 8 X X X 9 X X X 10 X X X X X X X 13 X 14 X X X 15 X X X X X 16 X X 17 X X X 18 X X X X 19 X X 20 X X X X 21 X 22 X X X X X 23 X X X 24 X X 25 X X X X 26 X X X 27 X X X X 28 X X X X X 29 X X X X 30 X 31 X X X X 32 X X X X 33 X X X X X 34 X X SUMMA %

26 22

27 TABELL 3: Jämförelse av fladdermusförekomst mellan denna inventering med sina 34 lokaler och en tidigare fladdermusinventering utförd i Västra Götaland år 2001 med sina 15 socknar och 10 punkter i varje socken. Dessa inventeringar är utförda med olika metoder, så de är inte helt jämförbara. ARTER 34 stycken subjektivt utvalda lokaler i NO Västra Götaland Antal lokaler med arten % av hela antalet lokaler 15 utslumpade socknar i Västra Götaland Antal socknar med arten % av hela antalet socknar 150 stycken subjektivt utvalda punkter i de 15 socknarna Antal punkter med arten % av hela antalet punkter Nordisk fl mus Dvärg fl mus Mustasch/Brandts fl mus Långörad fl mus Vatten fl mus Stor fl mus Frans fl mus Gråskimlig fl mus Barbastell

28 24

29 KARTBILAGA TECKENFÖRKLARING: = detektering till fots = detektering med långsamtgående bil 25

30 26

31 TÖREBODA KARLSBORG TIBRO HJO Karta 1: Kartan visar det geografiska läget för de olika lokalerna i kommunerna Karlsborg, Töreboda, Tibro och Hjo. 27

32 28

33 Karta 2: Kartan visar lokal 1: SÄTRA. Kartblad: 9431, 1: Karta 3: Kartan visar lokal 2: SVANHULT. Kartblad: 9424 och 9414, 1:

34 Karta 4: Kartan visar lokal 3: SKEPPSHULT. Kartblad: 9414, 1: Karta 5: Kartan visar lokal 4: IGELBÄCKEN. Kartblad: 9417, 1:

35 Karta 6: Kartan visar lokal 5: UNDENÄS. Kartblad: 9403, 1: Karta 7: Kartan visar lokal 6: NÄS. Kartblad: 9403, 1:

36 Karta 8: Kartan visar lokal 7: SANNUM. Kartblad: 9403, 1: Karta 9: Kartan visar lokal 8: BÖLETS ÄNGAR. Kartblad: 9404, 9405, 8494 och 8495, 1:

37 Karta 10: Kartan visar lokal 9: FORSVIK. Kartblad: 8494, 1:

38 Karta 11: Kartan visar lokal 10: FÄSTNINGEN. Kartblad: 8484 och 8485, 1:

39 Karta 12: Kartan visar lokal 11: SKÄVERUD. Kartblad: 8483, 1: Karta 13: Kartan visar lokal 12: MOSSEBO. Kartblad: 8483 och 8473, 1:

40 Karta 14: Kartan visar lokal 13: AMPERNA. Kartblad: 8464, 1: Karta 15: Kartan visar lokal 14: RÖÅ. Kartblad: 8453, 1:

41 Karta 16: Kartan visar lokal 15: RYHOLM. Kartblad: 8491, 1:

42 Karta 17: Kartan visar lokal 16: HULTÅSEN. Kartblad: 8482, 1:

43 Karta 18: Kartan visar lokal 17: HÖGHULT. Kartblad: 8482 och 8472, 1: Karta 19: Kartan visar lokal 18: LÅNGSJÖN. Kartblad: 8482, 8483, 8472 och 8473, 1:

44 Karta 20: Kartan visar lokal 19: PRÄSTBERGET. Kartblad:8461, 1: Karta 21: Kartan visar lokal 20: ÅREBERG. Kartblad: 8460, 1:

45 Karta 22: Kartan visar lokal 21: JUBBERUD. Kartblad: 8441, 1: Karta 23: Kartan visar lokal 22: ULVHULT. Kartblad: 8443, 1:

46 Karta 24: Kartan visar lokal 23: EKHAMMAR. Kartblad: 8443, 1: Karta 25: Kartan visar lokal 24: GREVBÄCK. Kartblad: 8442 och 8443, 1:

47 Karta 26: Kartan visar lokal 25: MUNKEBERG. Kartblad: 8432, 1: Karta 27: Kartan visar lokal 26: MULLSJÖN. Kartblad: 8431, 1:

48 Karta 28: Kartan visar lokal 27: MISSVEDEN. Kartblad: 8431, 1: Karta 29: Kartan visar lokal 28: STADSPARKEN. Kartblad: 8432, 1:

49 Karta 30: Kartan visar lokal 29: NORRA FÅGELÅS. Kartblad: 8421, 1: Karta 31: Kartan visar lokal 30: STENALMEN. Kartblad: 8421 och 8411, 1:

50 Karta 32: Kartan visar lokal 31: ALMNÄS. Kartblad: 8411, 1: Karta 33: Kartan visar lokal 32: MONÄS. Kartblad: 8401, 1:

51 Karta 34: Kartan visar lokal 33: HJÄLLÖ. Kartblad: 8401, 1:

52 Karta 35: Kartan visar lokal 34: MUNKASKOG. Kartblad: 7491, 1:

53 FÄLTBLANKETT (fladdermöss år 2003) version Lokalnummer: Kommun: Datum: Inventerare: Koordinater (sjusiffrigt):.. / Tid:... Väderförhållande: BRA.. ; MINDRE BRA...; DÅLIGT... Temperatur : Celsius... Nederbörd : Uppehåll...; Duggregn....; Regn. Vind : Lugnt. ; Svag vind....; Blåsigt.. Lokalbeskrivning: ART FÖREKOMST (X) Bechsteins fladdermus Vattenfladdermus Dammfladdermus Fransfladdermus Mustaschfladdermus Brandts fladdermus Dvärgfladdermus Pipistrell Trollfladdermus Stor fladdermus Sydfladdermus Nordisk fladdermus Gråskimlig fladdermus Långörad fladdermus Barbastell ÖVRIGT OBESTÄMD (Myotis bechsteinii) (Myotis daubentonii) (Myotis dasycneme) (Myotis nattereri) (Myotis mystacinus) (Myotis brandtii) (Pipistrellus pygmaeus) (Pipistrellus pipistrellus) (Pipistrellus nathusi) (Nyctalus noctula) (Eptesicus serotinus) (Eptesicus nilsonii) (Vespertilio murinus) (Plecotus auritus) (Barbastella barbastellus) 49

54 50

55 Naturvårds- och fiskeenheten Hamngatan 1, MARIESTAD Telefon , Fax ISSN X