Historia (undervisning på svenska) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna.

Transkript

1 Historia (undervisning på svenska) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna.

2 Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Urvalsprovet i historia (undervisning på svenska) 2014 Provet inbegriper tre uppgifter, av vilka uppgifter 1 och 2 bedöms enligt skalan 0 30 och uppgift 3 enligt skalan Provets maximala poängtal är således 100 poäng. Provet bedöms som godkänt om du får minst 15 poäng i del 1, minst 15 poäng i del 2 och minst 20 poäng i del 3. Uppgift 1 och 2 besvaras i essäform. Uppgift 3 är en tillämpningsuppgift. Uppgifterna behandlar Finlands och Nordens historia från år 1500 till år 1700 och allmän historia från år 1500 till år Uppgifterna ska besvaras på svenska. I urvalsprovet mäts förutom grundkunskaper i historia också förmågan att gestalta helheter. Poängsättningen av essäsvaren kommer således inte direkt att avgöras av att svararen nämner namn, årtal eller dylik detaljkunskap, utan bedömningen beaktar även svararens förmåga att gestalta allmänna historiska samband utifrån de kunskaper han/hon besitter. I tillämpningsuppgiften mäts förutom grundkunskaper i historia också förmågan att analysera historiskt källmaterial. Vardera av de tre uppgifterna bör besvaras på skilt papper. Vid behov kan respektive uppgift besvaras på flera ark. Skriv ditt efternamn, dina samtliga förnamn samt din personbeteckning i övre marginalen på första sidan av varje vikt ark rutat papper som du använder som svarspapper. Ifall du inte har finländskt personbeteckning, ska du i stället skriva ditt födelsedatum. Det är skilda prov för dem som söker till historia (undervisning på svenska) och dem som söker till historia (undervisning på finska). Uppgifter 1. Mikael Agricola, hans liv och verksamhet. 2. Vilka stater i Europa var stormakter på och 1600-talen? På vilka faktorer byggde de sin ställning som stormakter? Vilka av dessa stormakter förlorade sin ställning innan 1700 och vad var orsaken till att de gjorde det? 3. Bifogat finns utdrag ur fyra texter (A-D) och två bilder (E-F) som berättar om häxor och häxförföljelser i Europa i början av den nya tiden. Du kan lösgöra text- och bildsidorna om du vill. Läs igenom texterna, titta på bilderna och besvara följande frågor: a) Beskriv på vilket sätt häxor och häxförföljelser förekommer i texterna och bilderna. b) Vilka likheter och skillnader kan du lägga märke till mellan texterna vad beträffar inställningen mot häxor? Vad kan dessa likheter och skillnader bero på? c) Vilka orsaker har man framfört till häxförföljelserna? d) Diskutera dessa texters och bilders värde som historiska källor.

3 A. En process vid Reso sommarting den 5 juli 1569 Sten Persson kom inför rätta och kungjorde att han hade hört ett trovärdigt rykte, enligt vilket den i frågavarande Marjatta Karviais hade tagit Kristi lekamen ur sin mun och gömt den i sitt förkläde. Allmogen anser att hon gjorde detta för att kunna bruka sig av trolldom. Man frågade då genast de 12 nämndemännen som enhälligt svarade och sade att de hade hört det i frågavarande ryktet. Därefter skickades de förståndige Nils Jespersson och Jakob Olsson till allmogen på tingsgården som var hemma från tre socknar, dvs. från Rusko, Räntämäki och Reso socken. Allmogen vittnade och tillstod till fullo att de redan en längre tid hade hört det i frågavarande ryktet om den i frågavarande Marjatta. Slutligen ombads i frågavarande Marjatta infinna sig för rätten för att förklara varför hon hade tagit Kristi lekamen ur sin mun, vartill hon svarade på sin finska: Nij piti. [Så skulle man göra.] Eftersom Sveriges lag stadgar att svarande, i de fall åklagaren har fullgott vittne och skäl, inte behöver gå ed på sitt uttalande, dömde man i frågavarande Marjatta Karviais på grund av i frågavarande rykte och brott [till döden]. B. Utdrag ur engelsk gentleman Reginald Scots verk The Discoveries of Witchcraft (Häxeriets avslöjande) från 1584 Sedan lär han (djävulen) dem att göra en salva av barns inälvor och lemmar, med vars hjälp de kan rida genom luften och förverkliga alla sina önskemål. Om det därför finns barn som inte är döpta eller som inte är skyddade av korsets tecken eller av böner kan häxorna nattetid röva bort dem från moderns bröst eller vaggan eller annars bara döda dem i sina ceremonier. Efter begravningar stjäl häxorna barnen från gravarna och kokar dem i gryta tills deras kött blir drickbart. Av den tjockaste drycken gör de en salva, med vars hjälp de kan flyga genom luften, men den tunnare drycken blandar de i vinkannor. Vem som helst som dricker ur dessa kannor följande vissa ceremonier blir genast denna disciplins herrar eller snarare damer. Med hjälp av detta verkar de under fullmånenätter flyga genom luften för att fira, sjunga, dansa, kyssas, smeka och ägna sig åt andra sexuella förlustelser med de ynglingar som de mest åtrår. De inbillar sig allt detta så kraftigt att nästan hela den delen av deras hjärna, i vilken minnet finns, är full av dylika idéer.

4 C. Utdrag ur Catherine la Rondelattes bekännelse i Lorraine 1608 Jag är en häxa. För tio år sedan på den helige Laurentius dag var jag på väg hem från min syster Barbon i Magniers. Jag gick ensam genom skogen drömmande och reflekterande över att jag redan en längre tid hade varit en barnlös änka och förargande mig över att mina släktingar inte uppmuntrade mig att ånyo ingå äktenskap såsom jag gärna skulle ha gjort. När jag kom till den runda eken i mitten av skogen blev jag mycket överraskad och rädd när jag såg en stor svart man som visade sig för mig. Först sade han: Stackars kvinna som är så förlorad i sina tankar. Fastän jag genast anförtrodde mig åt den helige Nikolaus fällde mannen mig plötsligt till marken och våldförde sig på mig samtidigt som han knep mig hårt på min panna. Efter det sade han: Du är min. Känn ingen ånger för jag kommer att förvandla dig till en fin dam och ge dig en stor förmögenhet. Jag visste genast att det var en ond ande, men jag kunde inte mera dra mig ur det hela för han hade fått mig att försaka Gud, nattvarden och dopet och att lova tjäna honom. Han gav mig en käpp och sade att om jag kände hat mot någon kunde jag hämnas genom att vidröra dem eller deras djur med käppen. Sedan försvann han och lovade att vi snart skulle träffas igen. D. Utdrag ur inkvisitor Alonso de Salazar Frías rapport från 1613 Skall vi, bara för att häxorna säger det, tro att det har förekommit häxeri i en given situation? På grund av de osäkerhetsmoment som jag nämnt på andra ställen menar jag att svaret är nej. Häxorna skall bara bli trodda och domarna skall bara döma i dessa mål när anklagelserna låter sig dokumenteras med konkreta och objektiva bevis, starka nog att övertyga envar som hör dem. Men hur dokumentera följande: att en person flyger i tid och otid genom luften och kan tillryggalägga 700 km på en timme; att en kvinna kan ta sig igenom en spricka, där det är för lite plats för en fluga; att en person kan göra sig osynlig mitt framför näsan på de närvarande, simma i floden eller i havet utan att bli våt, eller på en och samma gång kan ligga i sängen och vara på häxsabbat. Och att en häxa kan förvandla sig till vilken gestalt som helst efter eget gottfinnande, antingen det skulle vara en korp eller en fluga? Dessa ting strider mot allt sunt förnuft, och många av dem överträffar också vad djävulen kan tillåta sig.

5 E. En bild ur Francesco Maria Guazzos verk Compendium maleficarum (Handbok om häxeri) från F. En bild ur Francesco Maria Guazzos verk Compendium maleficarum (Handbok om häxeri) från 1608.