Under de senaste fyra åren har vi tagit fram några studiecirkelmaterial som skall vara ett stöd för Dig som är cirkelledare.

Transkript

1

2 Bäste Cirkelledare/användare! Under de senaste fyra åren har vi tagit fram några studiecirkelmaterial som skall vara ett stöd för Dig som är cirkelledare. Det kan finnas något som är oklart och någon tryckfelsnisse i materialet. Det kan också ha tillkommit någon regel sedan materialet trycktes. Du bör därför som cirkelledare ha tillgång till en trafikbok så att Du är säker på de rätta svaren. Tänk också på att det finns lokala trafikföreskrifter som meddelas av länsstyrelse och kommun. Materialet används enligt Ditt omdöme och på Ditt ansvar. Vi som tagit fram materialet är tacksamma om Du granskar det kritiskt och sänder in Dina synpunkter på förbättringar och förändringar till Tord Björkman Skolgatan Skövde Tel Fax Epost tord.bjorkman@telia.com

3 65 PLUS DEL 2 INNEHÅLL Studiecirkelns, omfattning, genomförande m m Uppslag 0 Cirkelträff 1 Uppträdande vid övergångsställe Uppslag 1 Cirkelträff 2 Mörker, nedsatt sikt, vilt Uppslag 2 Cirkelträff 3 Vinter och halka Uppslag 3 Cirkelträff 4 Motorväg / Motortrafikled Uppslag 4 Cirkelträff 5 Trafikmiljööversyn Uppslag 5 Bakgrundsenkät Uppslag 6 Utvärdering (feedback) Uppslag 7 Beställning av material Uppslag 8 Bakgrundskunskap om äldre bilförare Uppslag 9

4 65 + Del 2 3 sidor Denna handledning skall vara ett stöd för Dig som är cirkelledare. Studiecirkelns omfattning Detta studiematerial är en fortsättning på 65 PLUS. Många cirkelledare och deltagare har efterlyst en fortsättning på det ursprungliga studiematerialet och här erbjuds denna fortsättning. I 65 PLUS fokuserade vi på de trafiksituationer som leder till de svåraste olyckorna för äldre bilförare: korsningar, väjningsplikt, infart på huvudled, vänstersväng, körning på landsväg. Denna studiecirkel 65 + del 2 behandlar: - uppträdande vid övergångsställen - mörker, nedsatt sikt, vilt - vinter och halka - motorväg, motortrafikled Ni kan avsluta cirkeln med en trafikmiljööversyn och kanske hitta någon trafikfälla som bör utformas annorlunda. Andra tips som lämnats av cirkelledare är att gemensamt fylla i en skadeblankett och att lära de nya reglerna för var man får stanna och parkera. Här har Vägverket Butiken en klarläggande folder Stanna och parkera, Vv som är kostnadsfri. Vi tror att detta blir en lämplig fortsättning på 65 PLUS och rekommenderar den i första hand till de som genomgått den cirkeln. Men de som av olika skäl vill börja med del 2 kan göra det. Målet med cirkeln är detsamma som för 65 PLUS - Att ge deltagarna möjlighet att så länge som möjligt behålla en säker, trygg och ansvarsmedveten bilkörning utan rädsla, osäkerhet och olycksinblandning. - Att skapa förståelse för de begränsningar i förmågan som bilförare som följer med hög ålder och att förstärka kunskapen om hur man kompenserar detta. Samarbete Förberedelserna för och genomförandet av cirkeln bör ske i samarbete med ett studieförbund och NTF/TSF-förbundet och dess äldreråd/seniorråd i länet. Lokal Cirkelmöteslokalen bör vara utrustad med overheadprojektor och whiteboard eller blädderblock. Möjligheter att visa video är en fördel, men inte nödvändig.

5 Deltagare/Tid Lämpligt antal deltagare i cirkeln är Cirkelträffarna föreslås omfatta 3 x 45 minuter vardera exkl raster. Metod - Grundtanken i studiecirkelformen är erfarenhetsutbyte, inte undervisning från katedern. Det är viktigt att deltagarna aktiveras i diskussioner och grupparbeten. Cirkelledaren agerar moderator och ger underlag för personlig eller gruppvis problemlösning i form av instruktioner, bilder, videogram, broschyrer och arbetsunderlag, men bör också kunna ge exempel på lösning. Cirkelledaren kan kanske inte direkt ge svar på alla frågor, men kan ha ett svar med sig till nästa cirkelträff. Bl a kan NTF/TSF-förbundet i länet och NTF Konsument ( ) bistå med svar. Man kan också välja modellen att obesvarade frågor ges i läxa till någon/några av deltagarna till nästa gång. - Inled första cirkelträffen med att låta deltagarna fylla i bakgrundsenkäten. Genom denna ges deltagarna möjlighet att påverka cirkelns innehåll och cirkelledaren får kunskap dels om deltagarnas körvanor dels om deras förväntningar på cirkeln. - Varje cirkelträff omfattar ett antal frågeställningar som kan/bör diskuteras. Arbeta i smågrupper (bikupor). I den lilla gruppen blir diskussionen oftast livligare och alla kommer till tals. Om Ni t ex är nio i gruppen placera deltagarna vid småbord med tre vid vardera. Låt grupperna diskutera frågeställningarna i gruppen och sedan redovisa i plenum. - Om tiden blir knapp kan ni välja ut de avsnitt ni tycker är mest intressanta eller ägna ytterligare tid åt cirkelträffen. Börja gärna varje cirkelträff med att visa vilka frågor materialet innehåller. Låt deltagarna vara med och bestämma vad som i första hand bör tas upp och ev föreslå ytterliggare frågor. Om några frågor inte hinner behandlas kanske de är lämpliga som läxa till nästa cirkelträff. - I varje cirkel ges Exempel på svar på frågeställningarna som efter cirkelträffen kan kopieras och delas ut till deltagarna. Bilagorna till varje cirkel är också avsedda att kopieras och delas ut. - Om möjligheter att visa video finns lägg gärna in en sådan om något trafiksäkerhetsområde vid cirkelträffarna. Dessa finns för utlåning vid

6 NTF/TSF-förbunden och kan i några fall erhållas gratis hos Vägverket/Butiken, Borlänge, tel Förankra gärna utbildningen lokalt genom att t ex välja en av hemortens trafikmiljöer som berör cirkeln. Har man tillgång till en digitalkamera kan man diskutera kring t ex en bild på Övergångsstället vid X-gatan. - Anordna gärna ett studiebesök på en plats som anknyter till cirkeln. - Bjud gärna in någon resursperson vid en av de sista träffarna, t ex polis, repr Vägverket, repr NTF, kommunal trafikplanerare. - Lämna en deltagarlista till studieförbundet. - Vid sista cirkelträffen föreslås att cirkelledaren gör den utvärdering (feedback) som finns i cirkelmaterialet. Studieförbundet är nog intresserad av att ta del av denna. Material - Som cirkelledare är det bra om du har tillgång till en trafikbok. En sådan som behandlar just den äldre bilföraren är 65 + Trafikkunskap för seniorförare i färgtryck med en vägmärkesbilaga. Denna kostar 130:- kronor inkl moms och frakt vid beställning av enstaka exemplar och 100:- kronor inkl moms och frakt vid beställning av minst 10 exemplar. Den kan beställas vid STR (SverigesTrafikskolors Riksförbund, ordertelefon , orderfax ). En annan trafikbok är NTFs Rätt och vett i trafiken. Den behandlar alla trafikantkategorier. Denna kostar cirka 180:- kronor inkl separat vägmärkesbilaga. Bilder och vägmärkesbilaga är i färg. Beställs vid NTF RIKS Deltagarna i cirkeln bör ha en samlingspärm med register där de samlar anteckningar, broschyrer/foldrar och annat underlag som cirkelledaren delar ut. Kostnaderna (cirka 50:- kronor/deltagare) förutsätts finansieras lokalt av studieförbunden/föreningarna/deltagarna. - Cirkelledaren förutsätts göra overheadbilder och kopiera annat arbetsunderlag med studieförbundens/föreningarnas hjälp. - Eventuell ersättning till cirkelledaren förutsätts finansieras genom studieförbunden/föreningarna/deltagarna. - De olika studieförbunden har olika rutiner för stöd till cirkelverksamhet, några tar t ex ut en deltagaravgift för att finansiera stödet. Tag kontakt med studieförbundet i god tid så att du vet förutsättningarna för finansieringen. - Under ett särskilt uppslag finns exempel på var broschyrer m m beställs.

7 - Med tillstånd av NTF RIKS har boken Rätt och Vett i trafiken använts som kunskapsbank och i några fall har sidor ur boken med angivande av källa kopierats i cirkelmaterialet. Bilder ur Försvarsmaktens SoldI Motor körning har också utnyttjats med Försvarsmaktens tillstånd. - Vill Du som cirkelledare ha tillgång till Trafikförordningen kan den beställas vid Vägverket/Butiken. Kostnad cirka 120 kronor. Arbetsgruppen som tagit fram materialet: Tord Björkman FMK Hans Nilsson PRO Växjö Rolf Andersson PRO Sörmland Maria Persson NTF Örebro Börje Axelsson FMK Västerås Gunnar Sonehed SPF Göteborg Åke Brandberg NTF Skaraborg Sven-Åke Forsberg SPRFDalarna Bo Evert FMK Halland Sven-Gunnar Wallin Caravan Club Lars Bergquist SKPF

8 Uppträdande vid övergångsställe Sida 1 ( 5 sidor ) Mål för cirkelträffen Att ge kunskap/befästa kunskapen om uppträdande vid övergångsställe och samspelet med övriga trafikanter, bl a - att samspel och hänsyn är grunden för trygghet och säkerhet i trafiken - att väjningsplikten innebär att man skall köra så sakta att man kan stanna om fara uppstår - att alltid ha ögonkontakt med andra trafikanter vid övergångsstället - väjningsplikten efter sväng i korsning - väjningsplikten vid utfart ur cirkulationsplats - förbudet resp vikten av försiktighet vid omkörning på övergångsställe Metod I inledningen föreslås att ni arbetar i smågrupper (bikupor). I denna cirkel finns det många frågor att diskutera och finna lösningar på. Kanske hinner inte alla att fundera på alla frågor. Då kan du som cirkelledare t ex låta en grupp diskutera/finna lösningar på en fråga, medan en annan grupp diskuterar/finner lösningar på en annan fråga. Då redovisningen sker i plenum kommer ändå alla att få del av lösningarna på frågeställningarna och diskussionerna. Någon fråga som ni inte hinner med kan du t ex ge i läxa till nästa gång. Broschyrer/foldrar Vid cirkelns början får deltagarna: - Vägverkets folder Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken med beteckningen VV Vägverkets folder Övergångsställen och cykelöverfarter VV Då du avslutar denna cirkel kan det vara lämpligt att dela ut Bakgrundskunskap om äldre bilförare och uppmana deltagarna att läsa igenom den till nästa träff. Bilagor Övergångsställe Bilaga 1 Nya regler för gående Bilaga 2 Väjningsplikt vid övergångsställe Bilaga 3 Skärpning vid cykelöverfarter Bilaga 4 Omkörning vid övergångsställe Bilaga 5 Ögonkontakten Bilaga 6 Gågata Bilaga 7 Gårdsgata Bilaga 8 Tättbebyggt område Bilaga 9 Samspel och hänsyn Bilaga 10 Frågeställningar att diskutera

9 1a. Vad innebär väjningsplikt? 1b. Vid vilka vägmärken har du alltid väjningsplikt? 2. Vad är ett bevakat respektive obevakat övergångsställe? 3. Vilka regler finns det för fordonsförare vid bevakade övergångsställen och vid bevakade cykelöverfarter? 4. Vilka regler finns det för fordonsförare vid obevakade övergångsställen och vid obevakade cykelöverfarter? 5. Vilka regler finns det för fordonsförare vid sväng i korsning? 6. Vilka regler gäller för omkörning på övergångsställe? 7. Vilka regler gäller vid - gågata - gårdsgata 8. Vilka regler gäller för gångtrafikanten vid övergångsställe? 9. Gå igenom och diskutera 2 kap 1 En bra metod att befästa kunskaperna är att efter denna träff gå ut och studera ett övergångsställe och repetera det rätta beteendet. Exempel på svar på frågeställningarna Detta är ett hjälpmedel för Dig som är cirkelledare. Du kan efter cirkelträffen kopiera och dela ut detta och bilagorna till cirkeldeltagarna. 1 a. Vad innebär väjningsplikt?

10 Förare som har väjningsplikt skall tydligt visa sin avsikt att väja genom att i god tid sänka hastigheten eller stanna. Föraren får köra vidare endast om det med beaktande av andra trafikanters placering, avståndet till dem och deras hastighet inte uppkommer fara eller hinder (TrF 3 kap 5 ). 1 b. Vid vilka vägmärken har du alltid väjningsplikt? - Vägmärke för väjningsplikt kombinerat med väjningslinje i vägbanan. Väjningsplikten gäller även utan linjer om vägmärket väjningsplikt finns. - Vägmärke för stopplikt kombinerat med stopplinje i vägbanan. Stopplikten kan också vara utmärkt med endast vägmärke. - Vägmärket övergångsställe för fotgängare kombinerat med vägmarkering i vägbanan. Övergångsstället kan dock vara markerat med enbart vägmärke eller enbart vägmarkering och då gäller också väjningsplikt. - Vägmarkering i vägbanan för cykelöverfart efter sväng i korsning och vid avfart ur cirkulationsplats. Leta reda på vägmärkena resp vägmarkeringarna i vägmärkesbroschyren så att alla lär sig dem. Det är mycket viktigt att iaktta väjningsplikt. Brott mot denna regel innebär som regel att man är skyldig om en olycka inträffar. 2. Vad är ett bevakat respektive obevakat övergångsställe? Övergångsställe är En del av en väg som är avsedd att användas av gående för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering eller vägmärke. Ett övergångsställe är bevakat om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakat (TrF Vägtrafikdefinitioner). Ett övergångsställe som är bevakat räknas alltså som obevakat om trafiksignaler ej fungerar, är avstängda eller visar blinkande gult ljus. 3. Vilka regler finns det för fordonsförare vid bevakade övergångsställen och vid bevakade cykelöverfarter? En förare som närmar sig ett övergångsställe eller en cykelöverfart skall anpassa sitt körsätt så att föraren inte tvingas stanna på övergångsstället eller överfarten (TrF 3 kap 62 ). (Detta gäller såväl vid bevakade som obevakade övergångsställen och cykelöverfarter). Vid ett bevakat övergångsställe skall en förare lämna gående som på rätt sätt gått ut på övergångsstället möjlighet att passera. Detta gäller även om föraren får korsa övergångsstället enligt trafiksignaler eller på tecken av polisman. En förare som efter att ha svängt i en korsning skall passera ett bevakat övergångsställe skall köra med låg hastighet och har väjningsplikt mot gående som på rätt sätt gått ut på eller just skall gå ut på övergångsstället. Skyldigheten enligt första och andra styckena vid bevakade övergångsställen gäller även mot cyklande och förare av moped klass II vid bevakade cykelöverfarter (TrF 3 kap 60 ).

11 Det är alltså viktigt att köra sakta då man passerar ett bevakat övergångsställe även när man har grön signal. Även om man som svängande fordonsförare har grön signal kan det samtidigt vara grönt ljus för oskyddade trafikanter som korsar den väg man svänger in på. Det är fordonsföraren som har väjningsplikt. 4. Vilka regler finns det för fordonsförare vid obevakade övergångsställen och vid obevakade cykelöverfarter? En förare som närmar sig ett övergångsställe eller en cykelöverfart skall anpassa sitt körsätt så att föraren inte tvingas stanna på övergångsstället eller överfarten (TrF 3 kap 62 ). (Detta gäller vid såväl bevakade som obevakade övergångsställen och cykelöverfarter). Vid ett obevakat övergångsställe har en förare väjningsplikt mot gående som gått ut på eller just skall gå ut på övergångsstället. En förare som närmar sig en obevakad cykelöverfart, skall anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklande eller mopedförare som är ute på cykelöverfarten. En förare, som skall köra ut ur en cirkulationsplats eller annars efter att ha svängt i en vägkorsning skall passera en obevakad cykelöverfart, skall köra med låg hastighet och lämna cyklande och förare av moped klass II som är ute på eller just skall färdas ut på cykelöverfarten tillfälle att passera (TrF 3 kap 61 ). Ögonkontakten mellan inblandade trafikanter är viktigt. Kom överens. Ta det alltid försiktigt när du kör ut ur en cirkulationsplats eller svänger i korsning. I båda fallen skall man köra så sakta att man kan stanna och låta de oskyddade trafikanterna passera 5. Vilka regler finns det för fordonsförare vid sväng i korsning? En förare som skall svänga i en vägkorsning eller skall lämna eller korsa den körbana han eller hon färdas på skall förvissa sig om att det kan ske utan fara eller hinder för mötande trafik eller för trafikanterna på den körbana som föraren avser att köra in på (TrF 3 kap 24 ). 6. Vilka regler gäller för omkörning på övergångsställe? Fordon eller spårvagnar får inte köras om strax före eller på ett obevakat övergångsställe eller en obevakad cykelöverfart (TrF 3 kap 40 ). En fordonsförare, som före ett övergångsställe eller en cykelöverfart där det finns två eller flera körfält passerar ett annat fordon, skall köra så sakta att han kan stanna omedelbart om gående eller cyklande (mopedförare klass II) befinner sig på övergångsstället (TrF 3 kap 41 ) Också vid ett bevakat övergångsställe eller en bevakad cykelöverfart skall man iaktta stor försiktighet vid en omkörning och köra så sakta att man kan stanna omedelbart om fara uppstår. Även om man har rätten på sin sida är det säkert en förödande upplevelse att

12 köra på någon oskyddad i denna situation. Det kan vara ett barn, som av naturliga skäl inte kan trafikreglerna. 7. Vilka regler gäller för fordonsförare vid gågata och gårdsgata Svaren framgår av bilagor. 8. Vilka regler gäller för gångtrafikanten vid övergångsställe? Gångtrafikanten har också skyldigheter. Gående som skall gå ut på ett övergångsställe skall ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos de fordon som närmar sig övergångsstället. Utanför ett övergångsställe får gående korsa vägen endast om det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken (TrF 7 kap 4 ) 9. Grundregeln 2.kap. 1 i trafikförordningen Se bilaga. Kom ihåg! - Många olyckor inträffar på grund av att väjningsplikten inte iakttas. - De flesta olyckor med gående sker när de korsar en vägbana. - Har man brutit mot väjningsplikten är man som regel skyldig till olyckan i lagens mening. - Observera att väjningsplikt innebär att man skall köra så sakta att man skall vara beredd att stanna och tydligt visa att man skall lämna företräde. - Observera att vid sväng i korsning vid ett bevakat övergångsställe kan oskyddade trafikanter ha grönt samtidigt som bilföraren får grönt. Bilföraren har här väjningsplikt! Särskild riskfylld är högersvängen där man kanske inte ser gångtrafikanter och cyklister. Cyklisten och kanske också gångtrafikanten (joggaren) kan vara gömd i den döda vinkeln då man tittar i backspegeln. Tänk därför på att du ofta behöver vrida på huvudet för att se föremål i döda vinkeln. - Ta det alltid försiktigt när du kör ut ur en cirkulationsplats eller svänger i korsning. I båda fallen skall man köra så sakta att man kan stanna och låta de oskyddade trafikanterna passera - Ögonsambandet är viktigt! Titta medtrafikanten i ögonen och kom överens. - I trafiken har man i princip inga rättigheter. Ingen enskild trafikant har någon företrädesrätt i någon situation. Men man har nästan alltid skyldigheter:

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25 Grundregel 2. kap. 1 i trafikförordningen Det krävs samspel och hänsyn mellan oss trafikanter för att vi skall kunna ta oss fram tryggt och säkert. Den kanske viktigaste och enda riktigt nödvändiga trafikregeln lyder så här: För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. Trafikanten skall visa särskild hänsyn mot barn, äldre, skolpatruller och personer som det framgår har ett funktionshinder eller en sjukdom som är till hinder för dem i trafiken. En trafikant skall uppträda så att han eller hon inte i onödan hindrar eller stör annan trafik. En vägtrafikant skall visa hänsyn mot dem som bor eller uppehåller sig vid vägen. En terrängtrafikant skall anpassa sin färdväg och hastighet samt sitt färdsätt så att människor och djur inte störs i onödan och så att skada på annans mark eller växtlighet undviks.

26 Mörker och nedsatt sikt, vilt på vägen Sida 1 ( 5 sidor) Mål för cirkelträffen Att ge kunskap/befästa kunskaperna om de ökade olycksriskerna vid mörkerkörning bl a - vilket ljus får och bör jag använda - upptäcktsavstånd/hastighet vid mörker - hur förebygga viltolyckor Metod I inledningen föreslås att ni arbetar i smågrupper (bikupor). I denna cirkel är det många frågor att diskutera och finna lösningar på. Kanske hinner inte alla att fundera på alla frågor. Då kan du som cirkelledare t ex låta en grupp diskutera/finna lösningar på en fråga, medan en annan grupp diskuterar/finner lösningar på en annan fråga, Då redovisningen sker i plenum kommer ändå alla att få del av lösningarna på frågeställningarna och diskussionerna. Någon fråga som ni inte hinner med kan du t ex ge i läxa till nästa gång. Broschyrer/Foldrar/Video Vid denna cirkel utdelas till deltagarna: - Vägverkets folder Välj rätt fordonsbelysning VV Vägverkets folder Visa dig med reflexer (VV 88360) - Foldern Vilt på väg (Beställs vid Älgskadefondsföreningen, Åseda, tel , kostnad 5 kr/styck (pris 2004). Som cirkelledare bör Du ha denna, men skaffa den gärna till deltagarna också. - Remsa för att utmärka platsen för påkört djur (kan hämtas utan kostnad vid Svensk Bilprovning eller beställas vid Älgskadefondsföreningen då ni beställer Vilt på väg ). - Älgskadefondsföreningen har en bra video om viltskador (beställs vid Älgskadefondsföreningen, kostnad cirka 150 kr).

27 Bilagor Nya bestämmelser om ljus på fordon Bilaga 1 Hastighetens påverkan på det perifera seendet Bilaga 2 Ljusbehandling vid möte Bilaga 3 Ljusbehandling vid omkörning Bilaga 4 När upptäcker jag en fotgängare med och utan reflex Bilaga 5 Viltolycka Bilaga 6 Övrigt Om ni vill studera viltolyckor mer djupgående har Älgskadefondsföreningen en särskild studieplan som kan inköpas. Frågeställningar att diskutera 1. Vad säger lagen om hastigheten i mörker?? 2 a) Hur påverkas mörkerseendet med åldern och vid mörkerkörning 2 b Hur påverkas det perifera seendet - vid mörkerkörning? - av hastigheten 3 a) När får inte helljus användas? 3 b) Moderna bilar är ibland utrustade m sk varselljus och dimljus. När får dessa användas/får inte användas? 3 c) Vilka bestämmelser gäller om du måste stanna eller parkera på vägen, på vägrenen eller på P-plats i anslutning till vägen under mörker eller i gryning eller skymning? 3 d) Vad bör du tänka på vid en plankorsning? En plankorsning är en korsning mellan väg och järnväg/spårväg. 3 e) Hur använda hel- resp halvljus vid möte? 3 f) Hur använda hel- resp halvljus vid omkörning? 4. Vilken utrustning på bilen behöver du särskilt kontrollera före färd under mörker? 5. Gångtrafikanter på vägen är svåra att upptäcka vid mörkerkörning. 5 a) På vilket avstånd upptäcker du en mörkklädd gångtrafikant i klart väder då du inte har möte med annan bil resp vid möte?

28 - med helljus, fotgängaren har reflex? - med helljus, fotgängaren saknar reflex? - med halvljus, fotgängaren har reflex? - med halvljus, fotgängaren saknar reflex? 5 b) Vilken högsta hastighet kan Du ha för att vara säker på att stanna för fotgängaren om du har halvljus och fotgängaren saknar reflex? 6 a) När är det särskild risk för viltolyckor? 6 b) Hur kan du förebygga att köra på vilt? 6 c) Vilka viltdjurkollisioner är man skyldig att polisanmäla? 6 d) Vilka åtgärder är du skyldig att vidtaga vid en viltolycka utan personskador? 6 e) Vilka är de första åtgärderna om personskador inträffat? Exempel på svar på frågeställningarna Detta är ett hjälpmedel för Dig som är cirkelledare. Du kan efter cirkelträffen kopiera och dela ut detta och bilagorna till cirkeldeltagarna. 1. Vad säger lagen om hastigheten i mörker? När sikten är nedsatt på grund av ljus-eller väderleksförhållanden och vid risk för bländning skall förare hålla en med hänsyn till omständigheterna tillräckligt låg hastighet. (TrF 3 kap 15 ). 2 a) Hur påverkas mörkerseendet med åldern och vid mörkerkörning? De allra flesta, kanske 90 %, av alla beslut som bilföraren fattar grundar sig på intryck vi får genom synsinnet. - Den statiska synskärpan (förmågan att upptäcka stillastående föremål) avtar efter fyllda 50 år. Sambandet mellan statisk synskärpa och olycksrisk har dock inte kunnat påvisas. - Försämring i den dynamiska synskärpan (förmågan att upptäcka föremål i rörelse) har visat sig ha ett signifikant, men litet, samband med olycksinblandning. - I mera komplexa uppgifter, där krav på synfält och dynamisk syn kombineras med krav på uppmärksamhet, förståelse och korrekt handlande har resultat påvisat ett samband mellan dessa egenskaper och olycksrisk. - Mörkerseendet avtar med åldern. Redan i 40-årsåldern behöver vi bättre ljus för att kunna läsa. - Ögats omställningsförmåga vid förändringar i ljusförhållanden minskar med åldern. Risken att bli bländad ökar. Några tips hur du kan förbättra ditt mörkerseende: - Putsa glasögonen

29 - Gör ren vindrutan - Titta ej in i mötande ljus - Ha så svag instrumentbelysning som möjligt för att minska bländningsrisken. - Undvik att röka strax före och under mörkerkörningen. 2 b) Hur påverkas det perifera seendet - vid mörkerkörning - Det perifera seendet, förmågan att upptäcka föremål vid sidan av där vi riktar blicken, blir mindre när det är mörkt ute och vägens sidor inte är belysta. - av hastigheten - Det perifera seendet minskar med hastigheten. Se bilaga. 3 a) När får inte helljus användas? Helljus får inte användas: - på sträcka där vägen är tillfredsställande belyst - på sådant avstånd från ett mötande fordon att dess förare kan bländas - vid möte med ett spårbundet trafikmedel eller ett fartyg om risk för bländning kan uppstå eller - på ringa avstånd bakom ett annat fordon. (TrF 3 kap 70 ) 3 b) Moderna bilar är ibland utrustade m sk varselljus och dimljus. När får dessa användas/får inte användas? - De får bara användas var för sig. Man får alltså inte använda vare sig varselljus eller dimljus tillsammans med halvljus. Man får heller inte använda varselljus eller dimljus under mörker, i gryning eller i skymning eller när andra omständigheter föranleder halvljus. - I dimma och vid kraftig nederbörd får dimljus användas i stället för halvljus. Dimbakljuset får ej användas så att bakomvarande fordons förare bländas. (TrF 3 kap ) 3 c) Vilka bestämmelser gäller om du måste stanna eller parkera på vägen, på vägrenen eller på P-plats i anslutning till vägen under mörker eller i gryning eller skymning? Parkeringsljus och baklyktor skall vara tända om inte vägbelysning ger möjlighet att uppmärksamma bilen på tillräckligt avstånd. (TrF 3 kap ) Om man måste stanna på väg eller vägren där den tillåtna hastigheten är mer än 50 km/tim skall varningstriangel ställas ut bakom fordonet. (TrF 3 kap 57 ) Ställ gärna ut varningstriangel framför fordonet också och tänd varningsblinkers. 3 d) Vad bör du tänka på vid plankorsning? Då du stannar för att låta tåget (spårvagnen) passera skall du inte ha helljuset på, det kan blända förare som kommer från andra hållet så att de ej ser ljussignaler m m. 3 e) Hur använda hel- resp halvljus vid möte? Framgår av bilaga. 3 f) Hur använda hel- resp halvljus vid omkörning?

30 Framgår av bilaga. 4. Vilken utrustning på bilen behöver du särskilt kontrollera före färd under mörker? Rätt inställda strålkastare, rena och hela lyktglas framåt och bakåt, ren vindruta, väl fungerande vindrutetorkare. Ett bra tips är att kontrollera ljusinställningen minst en gång om året gärna på hösten innan den mörka årstiden. Tänk på hur Du lastar bilen. Blir den för baktung kommer ditt ljus att blända mötande trafikanter. Samma sak uppstår om husvagn eller annat fordon tillkopplas. 5. Gångtrafikanter på vägen är svåra att upptäcka särskilt om de inte bär reflex. 5 a) På vilket avstånd upptäcker du en mörkklädd gångtrafikant i klart väder då du inte har möte med annan bil resp vid möte? - med helljus, fotgängaren har reflex? - med helljus, fotgängaren saknar reflex? - med halvljus, fotgängaren har reflex? - med halvljus, fotgängaren saknar reflex? Framgår av bilaga. 5 b) Vilken högsta hastighet kan Du ha för att vara säker på att stanna för fotgängaren om du har halvljus och fotgängaren saknar reflex? Stoppsträckan i 50 km/tim är cirka 27 meter. Den säkra hastigheten särskilt om du har mötande fordon är ca 40 km/tim, eftersom du upptäcker fotgängaren först på m avstånd då du kör på halvljus. Ta det lugnt under dessa förhållanden! Blir du bländad minskar upptäcktsavstånden. Kör inte för nära vägkanten och undvik att använda vägrenen i mörker och nedsatt sikt. Det är här gångtrafikanten sannolikt uppehåller sig. Viltolyckor Utförliga svar på dessa frågor hittar du i foldern Vilt på väg. 6 a) När är det särskild risk för viltolyckor? Huvuddelen av alla viltolyckor sker i skymning, under natten eller i gryningen då djuren är i rörelse. De flesta viltolyckorna sker under maj-juni och oktober-november. Hösten är särskilt förrädisk med mörka kvällar. 6 b) Hur kan du förebygga att köra på vilt? Ha uppsikt på vägrenarna och vid öppna stråk vid sidan av vägen. Kanske kan din medpassagerare hjälpa dig. Om det är risk för djur på vägen sänk farten. En kollision med ett större djur kan innebära stora skador på både passagerare och bil. Kör nära vägens mitt. 6 c) Vilka viltdjurkollisioner är man skyldig att polisanmäla? Björn, järv, varg, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår och örn. 6 d) Vilka åtgärder är du skyldig att vidtaga vid en viltolycka utan personskador?

31 - Varna andra trafikanter. Tänd varningsblinkers och innerbelysning. Sätt ut varningstriangel meter före olycksplatsen (som regel bakom ditt fordon). Ett bra tips är att ha två varningstrianglar med sig så att man kan varna i båda riktningarna. - Om bilen är kvar på vägen flytta den. - Om djuret är kvar på vägbanan flytta det om möjligt. Men tänk på att det finns aggressiva djur t ex vildsvin. - Polisanmäl, tfnnr Lämna vägbeskrivning. Du är skyldig enligt lag att göra polisanmälan även om du tror att kollisionen inte skadat djuret allvarligt. - Märk ut platsen för kollisionen. Svensk Bilprovning tillhandahåller gratis märkremsan som tagits fram av Älgskadefondsföreningen. 6 e) Vilka är de första åtgärderna om personskador inträffat? - Varna som ovan - Ge första hjälpen - Ring 112 och tillkalla polis och ambulans. - Stanna kvar på olycksplatsen tills hjälp kommer. Se bilaga. Övrigt En bra övning som rekommenderas är en mörkerövning där man upplever reflexers effektivitet m m. Kvinnliga Bilkåren har tips och kan kanske hjälpa till.

32

33

34

35

36

37

38

39

40 Vinter och halka Sida 1 ( 5 sidor ) Mål för cirkelträffen Att befästa kunskapen/ge kunskap om trafikregler och uppträdande vid körning vintertid och vid halka, bl a - stoppsträckor vid olika hastigheter vid torr barmark resp halka - när och var är risken störst för halka - däckbestämmelser - de avsevärt längre stoppsträckorna vid halka Metod I inledningen föreslås att ni arbetar i smågrupper (bikupor). I denna cirkel är det många frågor att diskutera och finna lösningar på. Kanske hinner inte alla att fundera på alla frågor. Då kan du som cirkelledare t ex låta en grupp diskutera/finna lösningar på en fråga, medan en annan grupp diskuterar/finner lösningar på en annan fråga, Då redovisningen sker i plenum kommer ändå alla att få del av lösningarna på frågeställningarna. Någon fråga som ni inte hinner med kan du t ex ge i läxa till nästa gång. Broschyrer/foldrar Vinterdäck på vintern (NTF Konsument/Däckbranschens Informationsråd) Bilagor Bild med frågeställningar var det är särskilt halt Bilaga 1 Vattenplaning Bilaga 2 Bild som visar skillnader i stoppsträcka vid 30 resp 50 km/tim Bilaga 3 Bild stoppsträckor torr barmark Bilaga 4 Bild stoppsträckor is/snöväglag Bilaga 5 Bild jämförelse stoppsträckor på torr barmark och is med olika däck Bilaga 6 Bild som visar sannolikheten att dödas Bilaga 7 Bild som visar bromssträcka och stadsbuss Bilaga 8 Frågeställningar att diskutera 1. Det är omkring 0 grader. Du skall köra ut och se till

41 torpet. Då du kommer till bilen måste du skrapa vindrutan, ett tecken på att det kan vara halt. 1 a) Du känner väl till vägen som bl a innehåller vägsträckor som på bilden. På vilka platser är det risk för att det är särskilt halt? 1 b) Vilka andra platser eller förhållanden är förrädiska vid halka? 1c) Vad innebär vattenplaning och hur undviker du att råka ut för det? 2. Vilka regler finns för användning av a) vinterdäck b) dubbdäck c) dubbfria vinterdäck, s k friktionsdäck d) sommardäck 3. Vilken extrautrustning kan vara bra att ha med vintertid i bilen? 4. Du kör en vinterdag försiktigt eftersom det varnats för halka. Vilket avstånd skall du ha till framförvarande bil för att vara säker på att hinna stanna om en olycka inträffar med bilen framför dig? a) Om du kör 50 km/tim? b) Om du kör 70 km/tim? c) Om Du kör 90 km/tim? d) Om Du kör 110 km/tim? 5. Andra frågor ni kan diskutera är t ex Varför bör jag ej dra åt handbromsen vid kyla? Hur bete sig med vindrutetorkarna vintertid? Hur häva sladd? Tips före körning? Tips efter körning? Bromsteknik i nödsituationer. Vägledning i dessa frågor finner du bl a i 65 + Trafikbok för seniorförare och i Rätt och Vett i trafiken. Exempel på svar på frågeställningarna Detta är ett hjälpmedel för Dig som är cirkelledare.

42 Du kan efter cirkelträffen kopiera och dela ut detta och bilagorna till cirkeldeltagarna. 1. Det är omkring 0 grader. Du skall köra ut och se till torpet. Då Du kommer till bilen måste Du skrapa vindrutan, ett säkert tecken på att det kan vara halt. 1. a) Du känner väl till vägen som bl a innehåller vägsträckor som på bilden. På vilka platser är det risk för att det är särskilt halt? På följande platser är det risk för halka: På bron På skuggiga platser, t ex intill granskogen I backen eller svackan I kurvorna 1. b) Vilka andra platser eller förhållanden är förrädiska vid halka? Modd- och snösträngar på vägen Under viadukter I tunnlar I vägkorsningar där många fordon startat och bromsat Vid lövfällning på hösten Där jordbruksmaskiner tappat jordbruksavfall, lera m m Vid regn, friktionen minskar och risk för vattenplaning Vid underkylt regn (regndropparna har en temperatur under 0 grader och övergår till isbildning då de träffar markytan) 1. c) Vad innebär vattenplaning och hur undviker du att råka ut för det? Vattenplaning innebär att väggreppet förloras eftersom vattnet inte hinner pressas bort genom de kanaler som däckmönstret ger. Däcken får inte grepp och flyter på vattnet. Det går inte att styra och inte att bromsa. För att motverka vattenplaning : Ha bra däck (slitna och breda däck medverkar till vattenplaning) Ha låg fart Kör ej i de spår som bildats på vägen Undvik stora vattensamlingar. Vid häftiga regn gör ett uppehåll Om Du känner att väggreppet försvinner: Släpp gasen Bromsa inte Gör inga häftiga rattrörelser 2. Vilka regler finns för användning av a) vinterdäck (mönsterdjup) Fr o m den 1 december till och med den 31 mars skall bilen vara utrustad med vinterdäck om det råder vinterväglag. (TrF 4 kap 18 ). Vinterdäck skall ha ett mönsterdjup på minst 3 mm.

43 Alla hjulen på bilen måste vara utrustade med vinterdäck. b) dubbdäck Dubbade däck får användas mellan den 1 oktober och den 30 april. Såväl ägaren som föraren kan dömas för brott vid förseelse. På isiga vägar ger dubbdäck det bästa greppet, men är sämre än odubbade på torrt underlag. c) dubbfria vinterdäck, s k friktionsdäck Får användas året om. Dock avrådes från användande sommartid, då bilen blir överstyrd vid högre temperaturer eftersom däcken blir mjuka. d) sommardäck Skall ha ett mönsterdjup av minst 1,6 mm. 3, Vilken extrautrustning kan vara bra att ha med vintertid i bilen? Isskrapa, startkablar, bogserlina, snöskyffel, sopborste, varma kläder, fika. I delar av landet kan också snökedjor eller s k snabblänkar vara bra. 4. Du kör en vinterdag försiktigt eftersom det varnats för halka. Vilket avstånd skall du ha till framförvarande bil för att vara säker på att hinna stanna om en olycka inträffar med bilen framför dig? När man kör bil vill man att väggreppet (friktionen mellan däcken och vägen) skall vara så hög som möjligt. Det bästa väggreppet får man på torr grov betong eller asfalt Om det är snö eller is på vägbanan minskar friktionen avsevärt. Därför måste man hålla avsevärt ökat avstånd till framförvarande fordon. a) Om du kör 50 km/tim? På torr asfalt har man i normalfallet en stoppsträcka på ca 27 meter, varav 14 meter är reaktionssträcka, den sträcka bilen rullar på en sekund, och ca 13 meter är bromssträcka. Vid is- eller snöväglag är stoppsträckan ca 52 meter, varav 14 meter är reaktionssträcka, den sträcka bilen rullar på en sekund. Men bromssträckan nästan tredubblas till ca 38 meter. b) Om du kör 70 km/tim? På torr asfalt har man i normalfallet en stoppsträcka på ca 43 meter, varav 19 meter är reaktionssträcka, den sträcka bilen rullar på en sekund, och ca 24 meter är bomssträcka. Vid is- eller snöväglag är stoppsträckan ca 95 meter,

44 varav 19 meter är reaktionssträcka, den sträcka bilen rullar på en sekund. Men bromssträckan tredubblas till ca 75 meter. c) Om Du kör 90 km/tim? På torr asfalt har man i normalfallet en stoppsträcka på ca 65 meter, varav 25 meter är reaktionssträcka, den sträcka bilen rullar på en sekund, och ca 40 meter är bromssträcka. Vid is- eller snöväglag är stoppsträckan ca 150 meter, varav 25 meter är reaktionssträcka, den sträcka bilen rullar på en sekund. Men bromssträckan tredubblas till ca 125 meter. d) Om Du kör 110 km/tim? På torr asfalt har man i normalfallet en stoppsträcka på ca 90 meter, varav 31 meter är reaktionssträcka, den sträcka bilen rullar på en sekund, och ca 60 meter är bromssträcka. Vid is- eller snöväglag är stoppsträckan ca 220 meter, varav 31 meter är reaktionssträcka, den sträcka bilen rullar på en sekund. Men bromssträckan mer än tredubblas till ca 190 meter. Om du kör 110 km/tim och skall stanna på halt väglag är alltså stoppsträckan lika lång som om du körde 210 km/tim på torr asfalt. Övrigt Förklara att stoppsträckorna i diagrammen kan variera. Reaktionssträckan kan vara längre för en äldre bilförare. Också litet fukt på vägbanan förlänger bromssträckan. Tag kontakt med en däckfirma som kommer och talar om däckens livslängd m m.

45

46

47

48 Km/tim Stoppsträckor och kollisionshastig h e te r. S n a b b re a ktio n (1 sekund) och hård inbrom sning på torr asfalt (retardation 0,8g) Sträcka i meter 17 är 5 meter. Vågrät sträcka är reaktionssträckan, den tid bilen rullar på en sekund. Kurvig sträcka är bromssträcka. Exempel: I 30 km/tim är reaktionssträckan 8 meter och bromssträckan Stoppsträckan är alltså 13 meter.

49

50

51 Approxim ativa dödsrisker vid olika typer av krockar och kollisionshastighe ter Risk att dödas i % Gående Sidokrock Frontalkrock K ollis io n s ha stigh e t i km /h 14

52 43 En stadsbuss är cirka meter lång. Stoppsträckan i 30 km/tim är 13 meter. Kör du fortare än 13 meter då du passerar bussens bakre ända kommer du att köra på den som går ut framför bussen. Tänk på detta då du passerar en buss! Du bör aldrig köra fortare än 30 km/tim i detta läget, snarare saktare.

53 Körning på Motorväg/Motortrafikled Sida 1 (6 sidor ) Mål för cirkelträffen Att ge kunskap/befästa kunskapen om trafikregler och uppträdande vid körning på motorväg- och motortrafikled och dess på- och avfarter bl a - vilka får använda dessa vägar - placering på vägen - påkörning och avfart på dessa vägar Metod Kanske hinner inte alla att fundera på alla frågor. Då kan du som cirkelledare t ex låta en grupp diskutera/finna lösningar på en fråga, medan en annan grupp diskuterar/finner lösningar på en annan fråga, Då redovisningen sker i plenum kommer ändå alla att få del av lösningarna på frågeställningarna. Någon fråga som ni inte hinner med kan du t ex ge i läxa till nästa gång. Bilagor Vägverkets hastighetstablå VV88020 Hastighetsgräns på motorvägar 110 km/tim Bilaga 1 Accelerationsfält Bilaga 2 Bild Vad är reaktion? Bilaga 3 Bild 3-sekundersregeln Bilaga 4 Utmärkning av fordonskontrollplats Bilaga 5

54 Frågeställningar att diskutera 1. Vad kännetecknar en motorväg? En motortrafikled? 2. Hur utmärks motorväg och motortrafikled? Vilka fordon får använda motorväg/motortrafikled? Vilka hastighetsbegränsningar gäller för dessa vägar? Finns det någon gräns för hur låg hastigheten får vara på motorväg? 3. Vilka regler gäller för att stanna, parkera, vända, bogsera, utnyttja vägren? 4. Vilka regler gäller för påfart på och avfart av motorväg och motortrafikled? 5. Vilka regler gäller för omkörning 6. Vilket avstånd bör Du alltså hålla för att vara säker? 7. Vilka risker finns det med de höga hastigheterna? 8. Hur utmärker polisen kontrollplats för motorfordon?

55 Exempel på svar på frågeställningarna Detta är ett hjälpmedel för Dig som är cirkelledare. Du kan efter cirkelträffen kopiera och dela ut detta och bilagorna till cirkeldeltagarna. 1. Vad kännetecknar en motorväg? En motortrafikled? För både motorvägen och motortrafikleden gäller att den är - fri från korsningar i samma plan med andra vägar - du får bara köra på och av dessa vägar där de slutar eller börjar eller på särskilda på- och avfartsvägar. För motorvägen gäller dessutom att - körbanan i båda riktningarna är normalt uppdelad i två körfält och körriktningarna åtskilda av en skiljeremsa/mittremsa Motortrafikleden har som regel inte skilda körbanor utan har mötande trafik som en vanlig väg (TrF 10 kap 7 ). Flera motortrafikleder byggs om till mötesfria landsvägar med mitträcke. 2. Hur utmärks motorväg och motortrafikled? Upplysningsmärkena för dessa vägar återfinns i Vägverkets folder sid 6. Vilka fordon får färdas på motorväg? För båda vägtyperna gäller att det är förbjudet att framföra fordon som inte får eller kan framföras med minst 40 km/tim. Förbudet gäller även moped klass I, s k EU-moped. Ett undantag finns dock för motorredskap typ 1, som är inrättade som mobilkranar. Fordon som får använda dessa vägar är alltså, personbilar, lastbilar, bussar, motorcyklar och mobilkranar. Fordon som inte får använda dessa vägar och inte heller korsa vägarna är cyklar, mopeder (alla typer), traktorer, hästdragna fordon, terrängfordon och motorfordon med tillkopplat efterfordon. Det är också förbjudet att som gångtrafikant vistas på såväl motorväg som på motortrafikled liksom på deras på- och avfarter. Alltså är liftning förbjuden. Vilka hastighetsbegränsningar gäller för dessa vägar? Finns det någon gräns för hur låg hastigheten får vara på motorväg? På både motorväg och motortrafikled gäller högsta tillåtna hastighet 110 km/tim På motorvägar kommer hastigheten 110 km/tim inte att vara skyltad. Upplysningsmärket för motorväg innebär 110 km/tim. Men lägre hastighetsgränser kan förekomma på motorvägar, men då anges de med vägmärken. På motortrafikleder är alltid hastigheten skyltad. Det är tillåtet att köra med lägre hastighet än 40 km/tim om omständigheterna kräver det ( t ex dimma eller halka). Maxhastighetsgränser för olika fordon på både motorväg och motortrafikled är för: Personbil/lätt lastbil max 110 km/tim

56 Personbil med släp Buss totalvikt över 3,5 ton Tung lastbil utan släp Tung lastbil med släp Motorredskap klass I max 80 km/tim max 90 km/tim max 90 km/tim max 80 km/tim max 50 km/tim Försök pågår med variabla hastighetsgränser beroende på väderlek, trafikintensitet m m. Försök pågår i Halland med 120 km/tim på motorväg.. 3. Vilka regler gäller för att stanna, parkera, vända, bogsera, utnyttja vägren? På såväl motorväg som motortrafikled är det förbjudet att stanna, parkera, vända, backa och korsa mittremsan. Du får alltså inte backa om Du missat en avfart, utan måste köra vidare till nästa avfart. Om utmärkta parkerings- och/eller rastplatser finns får man stanna på dessa. Självfallet skall man stanna på polismans tecken. På såväl motorväg- som motortrafikled får Du bara stanna vid nödstopp (Du får naturligtvis stanna vid köbildning) och skall då stanna långt till höger på vägrenen. Som nödstopp räknas dels att Din egen bil inte fungerar (motorhaveri, punktering), dels att bistå en annan trafikant som är i en nödsituation. Sätt ut varningstriangeln! På såväl motorväg som motortrafikled är bogsering efter nödstopp tillåtet men skall då ske på vägrenen. Bogsering får då ske bara till närmaste avfart. Högsta tillåtna hastighet vid bogsering med personbil är 30 km/tim. På såväl motorväg som motortrafikled är skiljeremsor och tvärgående förbindelsevägar endast avsedda för utrycknings- och väghållningsfordon och får inte utnyttjas t ex för vändning på väg eller parkering. På motorväg får Du endast använda vägrenen för nödstopp eller bogsering. Observera att kantlinjen för vägrenen här är heldragen. På motortrafikleden får Du använda vägrenen för att underlätta för andra trafikanter vid t ex omkörningar och möten som på en vanlig väg. För bussar i linjetrafik, väghållningsfordon, polis och bärgningsfordon gäller särskilda bestämmelser. 4. Vilka regler gäller för påfart på och avfart av motorväg och motortrafikled? Man får bara köra på eller av en motorväg eller motortrafikled där den börjar eller slutar samt på de särskilda på- och avfarterna (TrF 9 kap 1 ). En förare som från en väg kör in på en annan väg som är huvudled, motorväg eller motortrafikled och där accelerationsfält saknas, har väjningsplikt mot fordon på den väg föraren kör in på. Väjningsplikten gäller dock inte där föraren kommer in på huvudleden, motorvägen eller motortrafikleden utan att byta körfält (TrF 3 kap 21 ).

57 Påfart Påfartsvägen har som regel ett accelerationsfält för att ge Dig möjlighet att anpassa hastigheten. Du behöver alltså inte stanna om inte detta anges med stopp- eller väjningspliktsskylt. Anpassa farten och invänta en tillräckligt stor lucka. Använd körriktningsvisare vid körfältsbytet. I denna situation har både Du som skall köra in på motorvägen och den som redan färdas på motorvägen skyldigheter. Men eftersom Du dels byter körfält, dels inte får köra in på motorvägen om det kan innebära fara eller hinder ligger det största ansvaret på Dig som skall köra in på motorvägen/motortrafikleden. Om Du befinner Dig på motorvägen skall Du underlätta för den som från accelerationsfältet skall köra in på motorvägen. Det kan Du göra genom hastighetsanpassning eller om det är klart bakifrån tillfälligt använda det vänstra körfältet. Vid påfarter nära tätorter kan kugghjulsprincipen användas i samband med köbildning. Lagtexten finns i bilaga 1. Avfart Håll uppsikt efter orienteringstavlor och märken som visar avfarter. Dessa finns som regel 1 km före avfarten, 0,5 km före avfarten och vid avfarten med ortsnamnet avfarten går till. Tänk på att ge tecken i god tid. Som regel finns ett retardationsfält före avfarten där Du kan gå över till höger och minska hastigheten. Avfarten är ofta utformad som en skarp kurva, tag det försiktigt. 5. Vilka regler gäller för omkörning på motorväg/motortrafikled? Omkörning sker som regel till vänster. Vid tät köbildning, t ex vid infart till tätorter, får passering ske till höger. Tänk på att de höga hastigheterna innebär att bakomvarande fordon, vars hastighet det är svårt att bedöma kan närma sig hastigt. 6. Vilket avstånd bör Du alltså hålla för att vara säker? Avstånd med god säkerhetmarginal. 3 sekundersregeln är en bra regel. En annan regel är att hålla minst samma avstånd i meter som den hastighet man har i kilometer/timme. Vid 110 km/tim är stoppsträckan teoretiskt 90 meter på torr asfalt. Är det halt blir stoppsträckan 225 meter. Håll minst dessa avstånd! 7. Vilka risker finns det med de höga hastigheterna? En våt vägbana ger mindre friktion och längre stoppsträcka vid höga hastigheter. Risken för vattenplaning är större vid höga hastigheter.

58 Vid spårig eller moddig vägbana är risken större vid höga hastigheter. I dessa höga hastigheter är det viktigt att kontrollera trafiken bakom Dig. En bil som kanske överskrider den tillåtna hastigheten kommer snabbt ifatt Dig. Använd kontinuerligt de yttre backspeglarna. Hastigheten dödar! 8. Hur utmärker polisen kontrollplats för motorforcon? Se bilaga 5.

59

60

61

62

63

64 Trafikmiljööversyn Mål Att göra trafikmiljööversyn och hitta trafikfällor. Metod Under den här cirkeln har ni kanske anknutit till lokala förhållanden och ifrågasatt hur den lokala trafikmiljön är utformad. Det kan gälla övergångsställen, cykelöverfarter, gatubelysning, vägmärken, hastighetsgränser, vinterförhållanden m m. Gå ut och hitta trafikfällor och föreslå förbättringar i en skrivelse till väghållaren som normalt är vägverket eller kommunen. Om ni har tillgång till en kamera är det en fördel att kunna fotografera trafikfällan och sända med ett foto till väghållaren. Sänd kopia på skrivelsen till NTF-förbundet. Utse någon som ansvarar för att ärendet följs upp. Stöd för hur ni går tillväga och hur ni utformar skrivelsen får ni i NTFs broschyr Säkra din trafikmiljö som finns vid NTF/TSF-förbundet i länet.

65 65 + Del 2 Sida 1 (3 sidor) BAKGRUNDSENKÄT Enkäten nedan är ett exempel på bakgrundsenkät som genomförs vid första studieträffen för att få en uppfattning om deltagarnas bakgrund som trafikanter och vilka förväntningar de har på cirkeln. Enkäten behålles av ledaren så att han fortlöpande kan kontrollera att förväntningar m m tillgodoses. Det är frivilligt att skriva under men det är bra om deltagarna gör det, eftersom cirkelledaren kommer att försöka tillgodose allas önskemål under cirkeln! 1. O Man O Kvinna Ålder år 2. Körkort? A B BE C CE D DE (ringa in rätt alt) Tog körkort år 3. Vem kör som regel bilen? O Jag själv O Annan Vem? 4. Hur ofta kör du? O Dagligen O Några ggr i veckan Annat svar 5. Hur många kilometer kör Du i genomsnitt per vecka? 6. Hur är dina kunskaper i trafikregler? O Goda O Sådär O Dåliga

66 7. Har du som förare någon gång varit nära att krocka eller råkat ut för en olycka? 0 En gång 0 Flera ggr 0 Aldrig I vilken/vilka trafiksituation(er)? 8. Vad tycker Du är den största svårigheten vid passering av a) övergångsställe b) cykelöverfart Övergångsställe: Cykelöverfart: Vad tycker Du är den största svårigheten vid mörkerkörning?

67 10. Vad år den största svårigheten vid körning på motorväg och motortrafikled? 11. Vad är den största svårigheten vid körning vintertid/vid halt väglag? 12. Vilka förväntningar i övrigt har du på denna cirkel? Trafiksituationer/Trafikregler/Bilteknik/Människan/Föraren/Annat?.. den / Namn

68 65 + Del 2 UTVÄRDERING (FEED-BACK) Vi är tacksamma att få veta hur du upplevt den här cirkeln. I frågorna nedan förekommer värderingssiffrorna 1 5. Siffran 1 står för ganska dåligt och siffran 5 för mycket bra. Ringa in den siffra du tycker svarar mot hur du upplevt kursen. Skriv gärna en kommentar varför du gör denna värdering. 2 sidor 1. Hur värderar du cirkelträffen Uppträdande vid övergångsställe : Dina kommentarer : 2. Hur värderar du cirkelträffen : Mörker och nedsatt sikt. Vilt? Dina kommentarer : Hur värderar du cirkelträffen Vinter och halka? Dina kommentarer : 4. Hur värderar du cirkelträffen Motorväg/motortrafikled? Dina kommentarer :