Lovisagruvan AB, org.nr

Transkript

1 Lovisagruvan AB, org.nr Sidan 1 av 10

2 LOVISAGRUVAN AB (PUBL) Kvartalsrapport nr 1, 2013, januari-mars Intäkterna från malmleveranserna under första kvartalet 2013 uppgick till 11,5 MSEK (mot 13,2 för samma period 2012), en minskning med 13 %. Rörelseresultatet efter avskrivningar blev 2,7 MSEK (4,9), en minskning med 45 % och en rörelsemarginal på 23 % (37). Resultatet efter finansnetto uppgick till 2,7 MSEK (5,0). Vinsten per aktie uppgick till 0,62 SEK (1,07). Den finansiella ställningen har förbättrats ytterligare något. Likvida medel vid periodens slut var 20,1 MSEK före betalning av utdelning med 10,3 MSEK. Bolaget har inga räntebärande lån. Leveranserna minskade med 6 % mot första kvartalet föregående år. Zinkpriset uttryckt i USD var nästan oförändrat medan blypriset var högre jämfört med första kvartalet Genom den 5 % lägre USDkursen blev priserna sammantaget nästan oförändrade räknat i SEK per ton. Tillsammans med något lägre metallhalter blev därför intäkterna 13 % lägre. Prissäkringarna bidrog med 0,5 MSEK (0). Den lägre produktionskvantiteten samt rättegångkostnaden hos motparten i det förlorade målet i Hovrätten mot Handelsbanken var de viktigaste faktorerna bakom att kostnaden per ton ökade. Resultat och lönsamhet ligger, trots en betydande försämring, fortfarande på en god nivå. Finansiell och ekonomisk information avseende 2013 Kvartalsrapport 2, 8 augusti 2013 Kvartalsrapport 3, 24 oktober 2013 Bokslutskommuniké och kvartalsrapport 4, 6 februari 2014 Dessutom informeras regelbundet om levererade kvantiteter varje månad. All information förmedlas till media av Aktietorget. Informationen läggs även ut på bolagets hemsida Aktieägare som önskar få information till sin egen adress kan arrangera detta på Aktietorgets hemsida genom att gå in där på nyheter och sedan prenumeration. Rapporten har inte granskats av revisorerna. Sidan 2 av 10

3 MARKNAD OCH PRODUKTION Hela den producerade malmkvantiteten levereras löpande till Bolidens anrikningsverk i Garpenberg enligt ett avtal som gäller till och med 2014 med planerad förlängning i slutet av Prissättningen följer de internationella noteringarna på metallmarknaderna och sker med två månaders eftersläpning. De månatliga leveranserna framgår av nedanstående diagram. De sammanlagda leveranserna under kvartalet blev ton torrvikt (10 339), en minskning med 6 % och med något lägre metallhalt. Malmlagret ökade med ca 100 ton under kvartalet medan det ökade 450 ton under första kvartalet föregående år. Produktionsbrytningen sker på olika nivåer i gruvan och den djupaste är nu på 190 m under markytan. Produktionsstörningar förekommer hela tiden vid gruvbrytning. Under första kvartalet var frekvensen något högre än vanligt. Metallpriserna Metallpriserna har efter en lovande förstärkning i slutet av 2012, försvagats under första kvartalet Zinkpriset har nu under april fortsatt ner under USD per ton och blypriset till under Även USD kursen har försvagats. Jämfört med första kvartalet 2012 är priserna i SEK sammantaget oförändrade. Sidan 3 av 10

4 Osäkerheten om prisutvecklingen är stor. De svagare priserna reflekterar en haltande konjunkturutveckling där finansiella aktörer mycket väl kan få en både positiv och negativ inverkan. På kort sikt kan prisfall inte uteslutas. På lite längre sikt finns en tämligen allmän optimism om relativt höga råvarupriser med hänsyn till de behov som föranleds av den starka ekonomiska utvecklingen i Kina, Indien och många andra folkrika länder. PRISSÄKRINGAR Grunden för prissäkringsaktiviteten är att Lovisagruvan kostnadsmässigt är bunden för en brytning under många år framöver. Intäkterna är genom de varierande metallpriserna osäkra och därmed resultatet. Därför strävar Lovisagruvan efter att säkra intäkterna och helst till priser som bedöms bättre än vad som bedöms långsiktigt normalt. De smärre positioner som togs i slutet av förra året har avslutats med positivt resultat. Inga öppna positioner finns per 31 mars MÅLET MOT HANDELSBANKEN Stämningsansökan riktad mot Handelsbanken inlämnades under sista kvartalet 2008 med skadeståndskrav om 2,7 MUSD. Grunden var det agerande från bankens sida som Lovisagruvan utsattes för hösten 2007 i samband med prissäkringsaktiviteter hos banken. Skadan belastade Lovisagruvans bokslut för 2006/07 och Tingsrätten ogillade Lovisagruvans käromål och Lovisagruvan fick betala Handelsbankens rättegångskostnader med 1,9 MSEK vilket belastade resultatet för Svea Hovrätt meddelade prövningstillstånd för ca ett år sedan och slutförhandling skedde i början av mars Hovrätten fastställde Tingrättens dom och dömde Lovisagruvan att betala Handelsbankens rättegångskostnader om 0,7 MSEK. Lovisagruvan överväger att nu att gå vidare till Högsta Domstolen eftersom varken Tingsrätten eller Hovrätten valt att ta upp det affärsmässigt centrala i målet. Hovrättens dom, liksom tidigare Tingsrättens, inriktar sig på det så kallade ramavtalet vilket är basregler för vem som helst som handlar med terminskontrakt i råvaror. Lovisagruvan har i stämningsansökan till tingsrätten framhållit att man inte ifrågasatt detta avtal eller innebörden i dess innehåll. Däremot har Lovisagruvan velat att domstolen skulle bedöma Handelsbankens hela affärsmässiga hantering av sin kund Lovisagruvan eftersom ramavtalet måste ses i sitt affärsmässiga sammanhang. Varken Tingsrätten eller Hovrätten har gjort det på ett rimligt sätt i sina respektive domslut. Handelsbanken representerades, gentemot sin kund Lovisagruvan, av den nyförvärvade enheten för metallhandel (tidigare Sv. Metallbörsen). Denna enhet var medveten om innebörden i den typ av prissäkring som Lovisagruvan var ute efter och hade sedan tidigare Lovisagruvan som kund. Man marknadsförde också denna tjänst med i branschen gängse argument, som är kända sedan länge, och som alla då inblandade var väl insatta i. Sidan 4 av 10

5 Metallhandelsavdelningen ville utöka sin handel och i fallet Lovisagruvan var man därför behjälplig med att förmedla ytterligare finansiering av prissäkringsverksamheten genom att låta Lovisagruvan kontaktas av ett av Handelsbankens kontor, det på Gustaf Adolfs Torg. Handeln fortsatte som vanligt med praktiskt taget dagliga kontakter med metallhandelsavdelningen. Lån etablerades parallellt med bankkontoret, den s.k. tilläggskrediten i målet med enda syfte att klara säkerhetskraven enligt ramavtalet. Det framkom senare i förhören i Tingsrätten att bankens organisationsprincip innebär att bankkontoret, som tydligen alltid var regeln i Handelsbanken, tog över ett strikt resultatansvar i denna process. Och vad värre var, chefen på detta kontor hade inte någonsin haft att göra med prissäkring av metaller och dess för den oinvigde, i vissa avseenden relativt speciella aspekter. Detta förhållande förblev okänt för Lovisagruvan som uppfattade det som att kund- och resultatansvaret låg kvar hos metallhandelsavdelningen som ju hade hand om de för kunden viktiga affärsförhållandena i form av metallprissäkringar, en praktiskt taget daglig aktivitet. Lånefinansieringen var en underordnad följdfråga där ju banken från början velat erbjuda sina tjänster. Bankkontorets chef missuppfattade totalt den affärsmässiga situation som uppstod vid den exceptionella prisökning på bly som skedde under Lovisagruvans prissäkring som successivt hade byggts upp representerade för gruvan ett betydande värde. Att det enligt ramavtalet samtidigt krävdes inbetalning av ca 10 % av kontraktsvärdet på ett säkerhetskonto var en annan och sekundär följd av prissäkringen. Därför tog Lovisagruvan initiativ för att ordna tidigare nämnda tilläggskredit. Principbeslut om detta fattades snabbt i juli. Bankkontorets chef förstod inte värdet av prissäkringen för den producerande gruvan utan fäste sig endast vid behovet att täcka säkerhetskontot. Ytterligare en instans i banken kom in i hanteringen nämligen det man kallade Collateral. Vi antar att de fick stor betydelse för vad som hände men Lovisagruvan har inte kunnat få ut de handlingar som skulle kunnat klarlägga denna sak. Det blev dock i vittnesförhören klarlagt att Collateral hade som regel att inte tillmäta en prissäkringsposition något värde i kreditvärderingssammanhang vilket stod i direkt strid med det budskap Lovisagruvan fått från sin kundkontakt, metallhandelsavdelningen. Det är också i strid med ekonomiska fakta att inte sätta värde på en gruvas säkring av ett högt pris. I detta fall var det en mycket hög prisnivå relativt gruvans produktionskostnad. Förutom denna överflyttning av kundansvaret till okunniga instanser i banken kan tilläggas att det skedde utan information till Lovisagruvan som kund och att den handling som vidtogs, nämligen att utsläcka Lovisagruvans prissäkringspositioner, beslöts och genomfördes utan något som helst samråd. Det var Lovisagruvan som kom på banken med dess agerande i efterhand genom en slump. Frågan är därför sammanfattningsvis om en bankkund skall behöva stå en mycket betydande ekonomisk skada som uppstår när en bank flyttar över hanteringen av ett kundärende utan kundens vetskap från den avdelning man har etablerat kontakt med och som har förstått affärssituationen, till en annan avdelning som inte kan affärsområdet och dessutom beslutar och agerar objektivt sett felaktigt utan att kontakta sin kund, därmed berövande honom alla möjligheter att vidta åtgärder för att förhindra skadan. Den nyförvärvade metallhandelsavdelningen kan inte ha varit medveten om den regel som inte satte värde på en prissäkring eftersom de marknadsförde sin tjänst enligt ett etablerat tänkande som förutsätter att en prissäkring har stort värde för en producerande gruva. Det är således på denna punkt fråga om en falsk marknadsföring. Sidan 5 av 10

6 Man kan även uttrycka det så att domen endast tar sikte på frågan om vad banken hade rätt att göra utifrån ramavtalets bestämmelser men som endast är en del av det frågan gäller. Med den utgångspunkten kommer man fram till att eftersom Lovisagruvan inte hade pengar på säkerhetskontot så är saken klar. Det skulle man enligt ramavtalet ha haft. Att det fanns en kredit som genom bankens långsamma hantering inte administrerats färdigt och som hade täckt bristen var dock bankens ansvar. Att banken dessutom inte tjänade något på sitt agerande utan både förstörde för sig själv och kunden funderar man inte på. Om man gör det förstår man att det objektivt har begåtts ett misstag. Att det uppstått på grund av organisatoriska orsaker och okunskap hos dem som agerat är förklaringen. Som en följd av det ofullständiga perspektivet på vad saken gäller har domstolen dessutom hamnat i två klart felaktiga beskrivningar av omständigheterna i målet. 1. Det uttrycks i domskälen som anmärkningsvärt att Lovisagruvan inte regerat på underskotten på säkerhetskontot medan Lovisagruvan ju faktiskt agerade och trodde sig ha löst frågan genom tilläggskrediten som ju blev klar redan i juli 2007 även om den inte formellt beslöts i bankens regionstyrelse förrän i 12 september Metallhandelsavdelningen uttryckte själv irritation över Collaterals, de som sände ut meddelandena om brist på säkerhetskontot, illa anpassade regler och rutiner. 2. Domen uppehåller sig vid siffror avseende den 15 oktober trots att Handelsbankens beslut och felhantering bevisligen inträffade före måndagen den 8 oktober när den upptäcktes av Lovisagruvan. AFFÄRSUTVECKLING Det helägda dotterbolaget Lovisagruvan Utveckling har endast en investering, nämligen i Vilhelmina Mineral AB, och som primärt är inriktade på återstart av Stekenjokkgruvan. I höstas förklarades fyndigheten som riksintresse från mineralsynpunkt vilket innebär att den skall skyddas från andra verksamheter som kan försvåra brytning. Vilhelmina Mineral arbetar på ansökan om bearbetningskoncession som beräknas lämnas in i slutet av maj Först därefter kan en verklig planering av gruvutveckling påbörjas. RESULTAT OCH FINANSIERING Intäkterna från malmleveranserna under första kvartalet 2013 uppgick till 11,5 MSEK (mot 13,2 för samma period 2012), en minskning med 13 %. Rörelseresultatet efter avskrivningar blev 2,7 MSEK (4,9), en minskning med 45 % och en rörelsemarginal på 23 % (37). Resultatet efter finansnetto uppgick till 2,7 MSEK (5,0). Vinsten per aktie uppgick till 0,62 SEK (1,07) per aktie. Den finansiella ställningen har förbättrats ytterligare något. Likvida medel vid periodens slut var 20,1 MSEK öre betalning av utdelning med 10,3 MSEK. Bolaget har inga räntebärande lån. Leveranserna minskade med 6 % mot första kvartalet föregående år. Zinkpriset uttryckt USD var nästan oförändrat medan blypriset var högre jämfört med första kvartalet Genom den 5 % lägre USDkursen blev priserna nästan oförändrade räknat i SEK per ton. Tillsammans med något lägre metallhalter blev därför intäkterna 13 % lägre. Prissäkringarna bidrog med 0,5 MSEK (0). Den lägre produktions- Sidan 6 av 10

7 kvantiteten samt rättegångkostnaden hos motparten i det förlorade målet i Hovrätten mot Handelsbanken var de viktigaste faktorerna bakom att kostnaden per ton ökade. Rörelseresultatet efter avskrivningar blev 2,7 MSEK (4,9) och vinsten per aktie uppgick till 0,62 (1,07). Resultat och lönsamhet ligger, trots en betydande försämring, fortfarande på en god nivå. Investeringarna i anläggningstillgångar har netto uppgått till 0,8 MSEK (-0,1) och består av tillredningar. Likvida medel var vid årets början 16,4 MSEK och har ökat till 20,2 vid kvartalets slut. Utdelning om 10,3 MSEK har därefter betalats i början april. Utsikter Produktionsplanen för 2013 innebär en oförändrad leveranskvantitet om ton torrvikt. Om produktionsmålet nås och priserna för zink och bly håller sig vid dagens nivå dvs. omkring USD/ton och USD 6,50 kan resultatet efter finansnetto för 2013 väntas bli lägre än resultatet för Styrelsen För eventuella frågor, kontakta E goran.nordenhok@gmail.com Göran Nordenhök, ordförande M Sidan 7 av 10

8 INSYNSPERSONER I LOVISAGRUVAN AB Innehav Innehav Ändring Styrelsen Göran Nordenhök, m bol aktier teckningsbevis Ingemar Skaret, m fam aktier teckningsbevis Torsten Börjemalm teckningsbevis Stefan Sädbom teckningsbevis VD Jan-Erik Björklund teckningsbevis Ekonomikonsult Curt Arenvang aktier teckningsbevis Revisorer Björn Bäckvall aktier Jonas Bergström aktier Sidan 8 av 10

9 RESULTATANALYS (MSEK) 1 jan -31 mars 1 jan -31 mars 1 jan -31 dec 3 mån 3 mån 12 mån Fakturerat malmvärde 11,6 12,9 48,8 Retroaktiv priskorrigering -0,2 0,3 0,4 Malmintäkter, brutto 11,5 13,2 49,2 Prissäkringar 0,5 0,0 1,4 Transport till anrikningsverk -0,9-0,9-3,9 Anrikning -2,0-1,8-6,9 Tillredningar 0,7 0,9 3,4 Förändring i lager till självkostnad 0,1 0,1 0,2 Nettointäkt 9,8 11,5 43,5 Insatsvaror -1,1-1,7-5,4 Personalkostnader -2,4-2,1-9,0 Underhåll mm -0,9-0,7-3,5 Administration mm. -1,8-1,1-3,4 Gruvresultat 3,5 5,8 22,2 Övriga intäkter eller kostnader 0,0 0,0 0,0 Rörelseresultat före avskrivningar 3,5 5,8 22,2 Avskrivningar -0,8-0,8-3,2 Rörelseresultat efter avskrivningar 2,7 4,9 19,0 Finansnetto 0,0 0,1 0,1 Resultat efter finansnetto 2,7 5,0 19,1 Överavskrivningar 0,0 0,0-0,1 Avsättning periodiseringsfond 0,0 0,0-4,6 Resultat före skatt 2,7 5,0 14,3 Skatt -0,6-1,3-3,9 Periodens redovisade resultat 2,1 3,7 10,5 NYCKELTAL Fakturerad kvantitet, ton Intäkt per fakturerat ton, SEK Kostnad per fakturerat ton, SEK Resultat per ton, SEK Gruvmarginal 19 % 37 % 36 % Rörelsemarginal 23 % 37 % 39 % Antal utestående aktier inklusive optioner Vinst per aktie efter full utspädning, SEK 0,62 1,07 4,08 Utdelning, SEK 3,00 Sidan 9 av 10

10 BALANSRÄKNINGAR (MSEK) Anläggningstillgångar 29,8 29,3 29,9 Kundfordringar 4,2 6,2 5,7 Övriga kortfristiga tillgångar 3,8 4,2 2,5 Likvida medel 20,1 5,8 16,4 Summa omsättningstillgångar 28,0 16,2 24,5 Summa tillgångar 57,8 45,6 54,4 Eget Kapital, bundet 1,3 1,3 1,3 Eget Kapital, fritt 19,3 8,9 8,9 Metallhandeln 0,0 0,5 0,0 Periodens redovisade vinst 2,1 3,7 10,5 Summa Eget Kapital 22,8 14,4 20,7 Avsättningar, obeskattade reserver 25,4 20,6 25,4 Rörelseskulder 9,7 10,6 8,4 Summa kortfristiga skulder 9,7 10,6 8,4 Summa Skulder och Eget Kapital 57,8 45,6 54,4 NYCKELTAL Sysselsatt kapital i genomsnitt 47,1 37,9 43,4 Förräntning på sysselsatt kapital 23 % 52 % 44 % Skuldsättningsgrad 0 % 0 % 0 % Sysselsatt kapital UB 48,2 35,0 46,0 Räntebärande skulder 0,0 0,0 0,0 Soliditet 74 % 65 % 72 % FINANSIERINGSANALYS (MSEK) 1 jan-31 mars 1 jan-31 mars 1 jan-31 dec 3 mån 3 mån 12 mån Rörelseresultat före avskrivningar 3,5 5,8 22,2 Finansnetto 0,0 0,1 0,1 Diverse intäkter / kostnader 0,0 0,0 0,0 Betald skatt -1,1-1,7-4,8 Förändring av rörelsekapital, mm 2,0-1,8-1,6 Kassaflöde från verksamheten 4,5 2,4 15,9 Investeringar -0,8 0,1-2,8 Förändring av lån 0,0 0,0 0,0 Utdelning 0,0-10,0-10,0 Förändring av likvida medel 3,7-7,5 3,1 Sidan 10 av 10