Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik för U2
|
|
- Christer Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 i Mikrodatorteknik för U2 Skriv instruktioner som utför följande operationer (angivna tal antas givna i hexadecimal form om inget annat anges): 1. (0x20) + 25 (0x30) 2. (0x22) - (0x31) (0x25) 3. (w) + 63 (0x23) 4. (0x32) - (w) (0x40) Det upplevs snart som otympligt att alltid ange minnesceller med adress. Därför brukar assemblerspråk tillåta att man använder symboliska namn i stället för adresser. De symboliska namnen måste naturligtvis definieras i programtexten. Ett symbolnamn skall börja med en bokstav. För bra "läsbarhet" hos programmet bör "informativa" symbolnamn användas. Detta underlättar också programkommenteringen (NUMMER) 6. (TIMER) + 1 (TIMER) 7. (LOOPREG) -1 (LOOPREG) 8. (VAERDE) - 28 (VAERDE) 9. 6 (XTAL) samt (XTAL) + 1 (YTAL) 10. (0X43) + (0X49) (0X49) 11. (I) + (J) + 1 (L) 12. (CELL) + 74 (CELL) 13. (NUMBER) - (VAR) (VAR) 14. (NUMBER) + 4 (NUMBER) 15. (I) + (I) (I) 16. (I) + (I) + + (I) (I) 7 gånger 17. Skriv ett program som läser från PortC, multiplicerar det lästa talet med 6 och skriver resultatet i PortB. Vi antar att resultatet inte blir för stort komplementera (invertera) innehållet i minnesordet med adressen LOC och placera resultatet i nästa minnesord med namnet LOC Addera två 8-bitars binära tal. Tal1 finns på adressen TAL1 och tal2 finns på adressen TAL2. Spara resultatet på adress RES1. Resultatet antas rymmas i 8 bitar. 20. Skifta innehållet i minnesordet med adressen LOC åt vänster ett steg och fyll på med en nolla från höger så att: a) Resultatet placeras i LOC b) Resultatet placeras i minnesordet med adressen SKIFT (Aritmetiskt vänsterskift = multiplikation med 2) 21. Maska bort de fyra minst signifikanta bitarna i minnesordet med adressen TAL. Placera resultatet i nästa minnesord med namnet MTAL. 22. Nollställ ett minnesord med adressen LOC. 23. Dela upp ett 8-bitars tal i två delar om 4 bitar (nibble). Talet finns på adressen LOC. Den minst signifikanta nibblen läggs på nästa adress med namnet LSBTAL och den mest signifikanta nibblen på nästa adress igen med namnet MSBTAL (bit 3 0). 24. Jämför två binärkodade tal. De finns i minnesorden LOC1 och LOC2. Lägg det största talet i minnesordet MAX. Konsekutiva (på varandra följande) adresser i minnet. 25. Beräkna kvadraten på det tal, som finns på adressen LOC. (0 talet 7). Resultatet skall sparas på adress RES1. Lösningsförslag: Lägg upp en tabell i minnet som innehåller kvadraten på talen 0-7. Låt sedan talet på adress LOC utgöra index i tabellen. 1
2 26. Summera ett antal 8-bitars binära tal. Uppgift om antalet finns i minnesordet ANTAL. Talen finns från adress TABELL och uppåt i minnet. Spara resultatet (som antas rymmas inom 8 bitar) i minnesordet SUMMA. 27. Räkna antalet negativa tal (MSB = 1) i tabellen TABELL t ex D7, F3, 1A, A7, 8D, 13, CA och 27. Placera antalet negativa tal på adressen NEG i minnet. 28. Hitta det största talet (binär representation) i TABELL (se ex. uppgift 27). Lägg det på adressen MAX. 29. Skifta ett 8-bitars tal, som finns på adressen TAL, till vänster tills en etta har skiftats ut från MSB. Spara det skiftade talet i minnesordet STAL. Antalet vänsterskift spara i minnesordet ASKIFT. Om talet = 0 nollställs minnesordet STAL och ASKIFT. TAL, STAL och ASKIFT finns i på varandra följande minnesord. 30. Omvandla den decimala siffran Omvandlingstabell: 0-9, som finns på adressen DEC siffra sjusegmentkod till sjusegmentkod. Lagra denna 0 3F på adressen SJU. Om DEC inte 1 06 innehåller en siffra FF på 2 5B adressen SJU. 3 4F D 6 7D F 9 6F Övningar i mikrodatorteknik, lösningsförslag 1. movf 0x20,w ;(0x20) (w) addlw 0x25 ;(w) + 25 (w) movwf 0x30 ;(w) (0x30) 2. movf 0x31,w ;(0x31) (w) subwf 0x22,w ;(0x22) - (w) (w) movwf 0x25 ;(w) (0x25) 3. addlw 0x63 ;63 + (w) (w) movwf 0x23 ;(w) 0x23 4. subwf 0x32,w ;(0x32) (w) w movwf 0x40 ;(w) (0x40) 5. movlw 0x53 ;53 (w) movwf NUMMER ;(w) (NUMMER) 6. incf TIMER ;(TIMER) + 1 (TIMER) 7. decf LOOPREG ;(LOOPREG) - 1 (LOOPREG) 8. movlw 0x28 ;28 (w) subwf VAERDE ;(VAERDE) (w) (VAERDE) 9. movlw 0x06 ;6 (w) movwf XTAL ;(w) (XTAL) incf XTAL,w ;(XTAL) + 1 (w) movwf YTAL ;(w) (YTAL) 2
3 10. movf 0x43 ;(0x43) (w) addwf 0x49 ;(w) + (0x49) (0x49) 11. movf I,w ;(I) (w) addwf J,w ;(w) + (J) (w) addlw 1 ;(w) + 1 (w) movwf L ;(w) (L) 12. movf CELL,w ;(CELL) (w) addlw 0x74 ;74 + (w) (w) movwf CELL ;(w) (CELL) 13. movf VAR,w ;(VAR) (w) subwf NUMBER,w ;(NUMBER) (w) (w) movwf VAR ;(w) (VAR) 14. movf NUMBER,w ;(NUMBER) (w) addlw 0x04 ;(w) + 4 (w) movwf NUMBER ;(w) (NUMBER) 15. movf I,w ;(I) (w) addwf I ;(w) + (I) (I) 16. I EQU 0X20 COUNT EQU 0X21 MAIN MOVLW 0X04 ;ANTAG (I)=4 MOVWF I MOVLW 0X07 ;7 (W) MOVWF COUNT ;(W) (COUNT) CLRW ;0 (W) LOOP ADDWF I,W ;(I) + (W) (W) DECFSZ COUNT,F ;(COUNT) - 1 (COUNT), TESTA MOVWF I (W) (I) 17. LIST P=16F874 INCLUDE <P16F874.INC> COUNT EQU 0X20 INIT BSF STATUS,RP0 ;BANK1 CLRF TRISB ;PORTB UTPORT BCF STATUS,RP0 ;BANK0 MAIN MOVLW 0X06 MOVWF COUNT ;6 --> (COUNT) CLRW ;0 -->(W) LOOP ADDWF PORTC,W ;(W) + (PORTC) --> (W) DECFSZ COUNT,F ;(COUNT) > (COUNT) MOVWF PORTB ;(W) --> (PORTB) 3
4 18. LIST P=16F874 INCLUDE <P16F874.INC> LOC EQU 0X20 LOC1 EQU 0X21 MAIN COMF LOC,W MOVWF LOC1 19. LIST P=16F874 INCLUDE <P16F874.INC> TAL1 EQU 0X20 TAL2 EQU 0X21 RES1 EQU 0X22 MAIN MOVF TAL1,W ;(TAL1) --> (W) ADDWF TAL2,W ;(W) + (TAL2) --> (W) MOVWF RES1 ;(W) --> (RES1) 20. LOC EQU 0X20 SKIFT EQU 0X21 MAIN BCF STATUS,C ;0-STÄLL C-FLAGGAN RLF LOC,F ;VÄNSTERSKIFTA (LOC) ;A) RLF LOC,W ;B) MOVWF SKIFT 21. TAL EQU 0X20 MTAL EQU 0X21 MAIN MOVF TAL,W ;(TAL) --> (W) ANDLW 0XF0 ;MASKA FRAM BIT4-7 I W MOVWF MTAL ;(W) --> (MTAL) 22. LOC EQU 0X20 MAIN CLRF LOC 23. LOC EQU 0X20 LSBTAL EQU 0X21 MSBTAL EQU 0X22 MAIN MOVF LOC,W ;(LOC) --> (W) ANDLW 0X0F ;MASKA FRAM BIT0-3 MOVWF LSBTAL ;(W) --> (LSBTAL) SWAPF LOC,W ;SKIFTA HÖG- OCH LÅG-NIBBLE ANDLW 0X0F ;MASKA FRAM BIT0-3 MOVWF MSBTAL ;(W) --> MSBTAL 4
5 24. LOC1 EQU 0X20 LOC2 EQU 0X21 MAX EQU 0X22 MAIN MOVF LOC1,0 ;(LOC1)-->(W) SUBWF LOC2,0 ;(LOC2)-(W)-->(W) OBS! (W)>=0 --> C=1 BTFSS STATUS,C ;KOLLA C-FLAGGAN (W)<0 --> C=0 GOTO MAX1 MAX2 MOVF LOC2,0 ;(LOC2)-->(W) MOVWF MAX ;(W)-->(MAX) GOTO SLUT MAX1 MOVF LOC1,0 ;(LOC1)-->(W) MOVWF MAX ;(W)-->(MAX) 25. LOC EQU 0X20 RES1 EQU 0X21 START MOVF LOC,0 ;(LOC)-->(W) CALL CONVERT ;ANROPA SUBRUTIN MOVWF RES1 ;KVADRATVÄRDET TILL RES1 GOTO START CONVERT ADDWF PCL ;(PC)+(W)-->(PC) RETLW 0 ;TABELLVÄRDEN (DEC) RETLW 1 RETLW 4 RETLW 9 RETLW 16 RETLW 25 RETLW 36 RETLW ANTAL EQU 0X20 ;ANTAG ATT (ANTAL)=4 SUMMA EQU 0X21 ORG 0 ;RESETVEKTOR START CLRF SUMMA ;0-->(SUMMA) LOOP DECF ANTAL,0 ;(ANTAL)-1-->(W) FÖR RÄTT OFFSET CALL TABELL ADDWF SUMMA,1 ;(W)+(SUMMA)-->(SUMMA) DECFSZ ANTAL,1 TABELL ADDWF PCL ;(PC)+(W)-->(PC) RETLW 17 ;NR 0 RETLW 13 ;NR 1 RETLW 1A ;NR 2 RETLW 27 ;NR 3 5
6 27. ANTAL EQU 0X20 ;VÄLJES HÄR TILL 8 NEG EQU 0X21 START CLRF NEG ;0-->(NEG) LOOP DECF ANTAL,0 ;(ANTAL)-1-->(W) CALL TABELL ANDLW 80 ;MASKA FRAM BIT7 XORLW 80 ;KOLLA OM BIT7=1 BTFSS STATUS,Z GOTO FIX INCF NEG,1 ;(NEG)+1-->(NEG) FIX DECFSZ ANTAL,1 ;DEKREMENTERA (ANTAL) TABELL ADDWF PCL,1 ;(PC)+(W)-->(PC) RETLW 0XD7 ;NR 0 RETLW 0XF3 ;NR 1 RETLW 0X1A ;NR 2 RETLW 0X0A ;NR 3 RETLW 0X08 ;NR 4 RETLW 0X13 ;NR 5 RETLW 0XCA ;NR 6 RETLW 0X27 ;NR MAX EQU 0X20 ANTAL EQU 0X21 ;(ANTAL) VÄLJES HÄR TILL 8 TEMP EQU 0X22 MAIN CLRF MAX ; LOOP DECF ANTAL,W ;FIXA TILL OFFSETVÄRDET CALL TABELL MOVWF TEMP ;SPARA TABELLVÄRDET I TEMP SUBWF MAX,W ;(MAX)-(W)-->(W) BTFSC STATUS,C ;KOLLA C, >=0 C=1, <0 C=0 GOTO HOPP ; MOVF TEMP,W ;(TEMP)-->(W) MOVWF MAX ;(W)-->(MAX) HOPP DECFSZ ANTAL,F TABELL ADDWF PCL,F ;(PC)+(W)-->(PC) RETLW 0XD7 RETLW 0XF3 RETLW 0X1A RETLW 0XA7 RETLW 0X8D RETLW 0X13 RETLW 0XCA RETLW 0X27 6
7 29. TAL EQU 0X20 STAL EQU 0X21 ASKIFT EQU 0X22 COUNT EQU 0X23 TALBUFF EQU 0X24 MAIN MOVF TAL,W ;(TAL)-->(W) MOVWF TALBUFF ;(W)-->(TALBUFF) CLRF STAL ;0-STÄLL (STAL) CLRF ASKIFT ;0-STÄLL (ASKIFT) MOVLW 8 ; MOVWF COUNT ;LADDA RÄKNAREN BCF STATUS,C ;0-STÄLL C LOOP RLF TALBUFF,F ;VÄNSTERSKIFTA INCF ASKIFT,F ;ÖKA (ASKIFT) BTFSC STATUS,C ;KOLLA C-FLAGGAN GOTO SLUT ;C=1 --> SLUT DECFSZ COUNT,F ;MINSKA RÄKNAREN CLRF ASKIFT ;0-STÄLL ASKIFT OM (TAL)=0 GOTO STOP SLUT MOVF TALBUFF,W ;SPARA (TALBUFF) MOVWF STAL ;I (STAL) STOP GOTO STOP 7
Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010
STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 1. Uppgift M10 (5p) aug-09 Skriv ett program i PIC-assembler som - gör PortB till utport - ettställer bit 0, 3 och 4 i PortB - nollställer bit 5 och 6 i PortB
Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien
DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar
Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien
DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.
Tentamen Enchipsdatorer med tillämpningar. Lösningar och kommentarer
Tentamen Enchipsdatorer med tillämpningar Lösningar och kommentarer Program: Elektroteknik Datum: 03-08-17 Tid: 10:00-15:00 Lokal: E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Datablad: MC60705 och PIC16F84 (Utdelas
'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ
'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ / VQLQJDURFKNRPPHQWDUHU Program: Elektroteknik, mikrodatorsystem Datum: 99-11-02 Tid: 8:00-9:30 Lokal E448 Hjälpmedel: Bilagor: Examinator: Miniräknare, linjal Datablad för
Realtidsprogrammering. En introduktion Implementering (med exempel från PIC)
Realtidsprogrammering En introduktion Implementering (med exempel från PIC) Utan timing Periodtid varierar beroende på funktionernas exekveringstid. Specificera endast maxtid ( Worst case) och eventuellt
Tentamen Enchipsdatorer med tillämpningar Lösningar och kommentarer
Tentamen Enchipsdatorer med tillämpningar Lösningar och kommentarer Program: Elektroteknik Datum: 03-05-19 Tid: 13:30-18:30 Lokal: He303 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Datablad: MC60705 och PIC16F84
Laboration nr2 med enchipsdatorn PIC-16F877
Laboration nr2 med enchipsdatorn PIC-16F877 Inledning Målet med laborationen är främst att bli bekant med skift-, villkorliga- och ovillkorligaoperationer samt hur man strukturerar enklare flödesscheman.
Tentamen Enchipsdatorer med tillämpningar Lösningar och kommentarer
Tentamen Enchipsdatorer med tillämpningar Lösningar och kommentarer Program: Elektroteknik Datum: 04-05-19 Tid: 13:30-18:30 Lokal: E104 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Datablad: MC60705 och PIC16F84 (Utdelas
Tentamen Enchipsdatorer med tillämpningar. Lösningar och kommentarer
Tentamen Enchipsdatorer med tillämpningar Lösningar och kommentarer Program: Elektroteknik Datum: 04-01-09 Tid: 08:00-13:00 Lokal: E103 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Datablad: MC60705 och PIC16F84 (Utdelas
Laboration 3 i Digital- och Mikrodatorteknik. Utvecklingssystemet MPLAB IDE Grundläggande assemblerprogrammering för PIC
Laboration 3 i Utvecklingssystemet MPLAB Grundläggande assemblerprogrammering för PIC Målet med laborationen är att få begrepp om Assemblerprogrammering med MPLAB Grundläggande assembler Enkel inmatning
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng
Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I
Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I Flervalsfrågor. A 2. C 3. B 4. D 5. A 6. B 7. C 8. D 9. C 0. B. B 2. C 3. A 4. C 5. A Problemuppgifter. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8
Laboration D164. ELEKTRONIK Digitalteknik. Digitalteknik med enchipsdatorer
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg 21-1-4 v 1.1 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D164 Digitalteknik med enchipsdatorer Namn... Personnummer... Studieprogram...
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast
Programexempel 1 AND-funktionen
Utdrag ur "Logiska funktioner med mikroprocessor" s.10 ff. Reviderat 121105 Håkan Joëlson... Programexempel 1 AND-funktionen Uppgift: Realisera en 2-ingångars AND-grind med PIC16F84A. I detta exempel ska
Realtidsprogrammering
Realtidsprogrammering En introduktion - Principer och begrepp Realtidsprog. - Anders Arvidsson 1 Vad är ett realtidssystem? Ett system som reagerar på yttre händelser och ger svar inom en bestämd tid.
PROTOTYPUTVECKLING AV DIGITALT
PROTOTYPUTVECKLING AV DIGITALT STYRSYSTEM FÖR TORKSKÅP Examensarbete utfört i Elektroniksystem av Lena Hermansson Christian Pettersson LiTH-ISY-EX-ET-05/0256-SE Linköping 2005 PROTOTYPUTVECKLING AV DIGITALT
Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027
Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,
General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18
F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot
Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP.
Övningsuppgifter Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. F.2 Ett antal på varandra följande minnesord har
Construction of a laboration card with the PIC-processor
Examensarbete LITH-ITN-EX--02/248--SE Construction of a laboration card with the PIC-processor Department of Science and Technology Linköpings Universitet SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen för
CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time
IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",
Varför använda en liten 8-bitars processor när det finns billiga kraftfulla 32-bitars? William Sandqvist william@kth.se
Varför använda en liten 8-bitars processor när det finns billiga kraftfulla 32-bitars? 8-bits-processor nära givaren? En enkel givare har ofta en svag utsignal. Den kan behöva anslutas med en dyr kabel.
Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.
#include <pic.h> #include <sys.h> char LEFT,RIGHT,MOTORHASTIGHET;
Att avlusa en rad Assembler tar lika lång tid som att avlusa en rad C. Att skriva i C gör att man är utlämnad till kompilatorns sätt att göra assembler koden. Assembler ger fullständig kontroll över tider.
Styrprojektet (LEU075) Process 4
Styrprojektet (LEU075) Process 4 Chalmers Lindholmen Mekatronikprogrammet 2004-12-07 Av Christian Gruffman och Kristinn Sigmundsson 1 1. Sammanfattning Syftet med vårat styrprojekt var att lära oss mer
Extrauppgifter för CPU12
1 Extrauppgifter för CPU12 X1a) Skriv en instruktionssekvens som nollställer bit 3-0 i alla minnesord i adressintervallet 2035H, 2049H Använd X-registret för adressering X1b) Skriv en subrutin som maskerar
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program
mikroprocessorer Elektronik DIGITALTEKNIK Logiska funktioner med
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg Björne Lindberg Håkan Joëlson --6 v. Elektronik DIGITALTEKNIK Logiska funktioner med mikroprocessorer Introduktion till utvecklingsprogamvaran
Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden
Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data
Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering)
Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Programutveckling i assemblerspråk Begreppet assemblerspråk introduceras i häftet Ext-20. En del korta programavsnitt skrivs med assemblerspråk i övningsuppgifterna
INGENJÖRSHÖGSKOLAN INGENJÖRSHÖGSKOLAN
Dagens föreläsning Inbyggnadsprocessorer - och programmering ❾ Översikt PIC-processorn ❿ Familj ❿ Flash / EPROM ❿ Introduktion: 16F84 ❾ ❿ Harvard / von Neumann ❿ CISC / RISC ❿ Pipelining ❾ Programmering
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största
A-del motsvarande KS1
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen
Teknisk dokumentation
Linköpings tekniska högskola 2003-12-09 Institutionen för systemteknik (ISY) Teknisk dokumentation Platon en härligt gul sexbent robot Projektgrupp 15 Jessica Heyman Version 1.1 Granskad Godkänd Status
LEU240 Mikrodatorsystem
Institutionen för data- och informationsteknik 2011-10-11 LEU240 Mikrodatorsystem Vi har tidigare i olika sammanhang sett att det är önskvärt att kunna använda ett högnivåspråk som C för att skriva program
Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering)
Ext-15 (2013-08-26) sida 1 Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Programutveckling i assemblerspråk Begreppet assemblerspråk introduceras i arbetsboken (ARB) kapitlen 14-16. En del korta programavsnitt
2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:
2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn: Inledning I detta kapitel skall du få lära dig lite mer om det talsystem som datorerna arbetar med. Du skall lära dig att omvandla decimala tal till binära samt
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #24 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Allmänt Behovet av processorinstruktioner för multiplikation
CE_O6. Parallell in/utmatning (I/O). Förberedelser till laboration nios2io.
IS1200 Exempelsamling till övning CE_O6, 2015 CE_O6. Parallell in/utmatning (I/O). Förberedelser till laboration nios2io. 6.1. Läs in data från IN-port (skjutomkopplare TOGGLES18) Skriv en subrutin, Get_Data
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola F-36 FLEX- och FLIS-datorn Ext-8 Tallriksmodellen Stackoperationer
Digital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least
Övning 6. Parallellport, timer
Övning 6 Parallellport, timer 6.1 de2_pio_toggles18 Memory-Mapped addresses LEDG8 LEDR17 LEDR16 LEDR15 LEDR14 LEDR13 LEDR12 LEDR11 LEDR10 LEDR9 LEDR8 LEDR7 LEDR6 LEDR5 LEDR4 LEDR3 LEDR2 LEDR1 LEDR0 LEDG7
Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.
Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:
Datorteknik 2 (AVR 2)
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 2 (AVR 2) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Enkel in- och utmatning. Drivrutiner. Bithantering. I denna laboration ska vi förbättra
Digital- och datorteknik. Mekatronik-, data- och elektroingenjör Åk 1/ lp 1o2. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Mekatronik-, data- och elektroingenjör Åk / lp o2 LEU43 EXAMINATOR
Konstruktionsbeskrivning samt programmeringsförslag för en digital enhet till en talmaskin. KTH Syd 2001 Grupp 10
Konstruktionsbeskrivning samt programmeringsförslag för en digital enhet till en talmaskin KTH Syd 2001 Grupp 10 KTH Syd Haninge Sid 2 av 42 KTH Kampus Haninge Våren 2001 Tema: Titel: Digitala system 4p
Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga
Datorarkitektur I Tentamen Lördag 10 April 2010 Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00 Examinator: Karl Marklund 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel: Penna Radergummi Linjal Följande
Assemblerprogrammering del 3
Assemblerprogrammering del 3 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 och 10.4 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: Modularisering, subrutiner och strukturerad programutveckling (flödesdiagram)
F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning
Datarepresentation F2 Binära tal EDA070 Roger Henriksson I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor. En binär siffra kallas för en bit BInary digit. Ett antal
Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering
Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även
Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II
Högskolan i Halmstad 1 (8) - Assemblerprogrammering II Målet med laborationen är att få begrepp om Subrutiner. in/utparametrar. Lokala variabler Maska in bitar till ett register Konstruktion av subrutiner
Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)
MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga
CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare
Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR 1 1 1 SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister
Assemblerprogrammering del 1
Assemblerprogrammering del 1 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 Arbetsboken kapitel 15 Ur innehållet: Assemblerspråket Programmerarens bild Assemblering/disassemblering Funktion: Översätter
Lathund. C för inbyggda system
Lathund C för inbyggda system Revision 2 2001-04-13 Anders Arvidsson Jonny Martinsson Synpunkter välkomnas! Innehållsförteckning 1 Introduktion... 3 1.1 Assembler kontra C... 3 1.2 Kodexempel... 3 1.3
Digitala Projekt(EITF40) - Larm
Digitala Projekt(EITF40) - Larm Handledare: Bertil Lindvall Erik Oredsson, I-09 Sara Sellin, I-09 2012-05-08 1. SAMMANFATTNING I denna rapport presenteras vårt projekt att bygga ett huslarm från grunden
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Torsdagen den 13 mars 2014, klockan 14:00 19:00 i MA:10. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
Projekt Mikrokosmos. Amiga och natur i symbios
Projekt Mikrokosmos Amiga och natur i symbios Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 2 av 20 Innehållsförteckning Syfte...3 Ekologi...4 Terraformering...5 Jord...5 Jorden i vårt mikrokosmos...5 Luft...6
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
#include <avr/io.h> #include <avr/interrupt.h> #include <util/delay.h> unsigned char num;
#include #include #include unsigned char num; int count = 0; // antal i lokalen char larmtriggered = 0; //om larmet är utlöst char larmactivated = 0; //om larmet
EDA215 Digital- och datorteknik för Z
EDA25 Digital- och datorteknik för Z Tentamen Måndag 7 december 2007, kl. 08.30-2.30 i M-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 665 Kontaktpersoner under tentamen Som ovan. Tillåtna hjälpmedel Häftet
Assemblerprogrammeringsuppgifter för FLIS-processorn
1 (2013-05-02) Assemblerprogrammeringsuppgifter för FLIS-processorn 1. I simulatorn för FLISP-datorn kan man ansluta strömbrytarmodulen DIPSWITCH till en inport och sifferindikatorn 7-SEGMENT till en utport.
Datoraritmetik. Binär addition papper och penna metod. Binär subtraktion papper och penna metod. Binär multiplikation papper och penna metod
inär addition papper och penna metod Dagens föreläsning: Lärobok, kapitel rbetsbok, kapitel Ur innehållet: hur man adderar och subtraherar tal i det binära talsystemet hur man kan koda om negativa binära
CE_O2. Nios II. Subrutiner med mera.
IS1500 Lösningsförslag till övning CE_O2 2014 CE_O2. Nios II. Subrutiner med mera. 2.1. Binära lagringsformat R-type: (Register-format) ra (5 bit) rb (5 bit) rc (5 bit) operationskod (17 bit) Detta format
Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 2 Tisdag 2005-08-30 Minnestyper. Atmega 16 innehåller följande minnestyper: SRAM för dataminne FLASH för programminne EEPROM för parametrar och konstanter. Minnen delas
Arduinokurs. Kurstillfälle 4
Kurstillfälle 4 CW-generering Det här kan ses som överkurs men kan ändå vara roligt för att kunna generera CW på ett enkelt sätt. Det blir en hel del nytt men vi tar det steg för steg Som alla vet gäller
EXAMENSARBETE. Insamling av och trådlös överföring av patientdata
EXAMENSARBETE 2008:129 CIV Insamling av och trådlös överföring av patientdata Johan Nordin Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Elektroteknik Institutionen för Systemteknik Avdelningen för
Datorteknik Övningsuppgifter
1 Datorteknik Övningsuppgifter Stefan Gustafsson, Michael Josefsson ver 0.4 2017-10-11 OBS! I uppgifterna får du själv mata in relevanta data för programmen. Vid simulering nollställs samtliga register
Lathund. C för inbyggda system
Lathund C för inbyggda system Revision 1 2000-09-21 Anders Arvidsson Jonny Martinsson Synpunkter välkomnas! Innehållsförteckning 1 Introduktion...3 1.1 Assembler kontra C...3 1.2 Kodexempel...3 1.3 MPLAB...4
CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2.
IS1500 Exempelsamling till övning CE_O5, 2014 CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. 5.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne
7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.
1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar
Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden
PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och
Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion.
F5 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-09-05 Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion. Programräknaren
Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik
Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform:
c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11
A basic -bit Select between various operations: OR, AND, XOR, and addition Full Adder Multiplexer Digitalteknik och Datorarkitektur hp Föreläsning : introduktion till MIPS-assembler - april 8 karlmarklund@ituuse
School of Mathematics and Systems Engineering. Kamerasensor. Sensor för att identifiera objekt på bilden från en videokamera.
School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI Kamerasensor Sensor för att identifiera objekt på bilden från en videokamera Mikael Söderlund Sep 2006 MSI Report 06128
Enkla datatyper minne
Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 08-03-3 Sal (5) Tid 8- Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal uppgifter som
Hantering av textsträngar och talsträngar. William Sandqvist
Hantering av textsträngar och talsträngar Strängen Hello world! PIC-processorerna lagrar strängkonstanter med bokstäverna inbakade i en följd av instruktioner (en tabell). Man hämtar en bokstav genom att
Effektpedal för elgitarr
EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...
Exempel 3 på Tentamen
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 3 på Tentamen Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte Instruktionslista
Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.
Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner
Ext-3 (Ver 203-04-2) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna
"Crash Course in Programming"
"Crash Course in Programming" Denna genomgång har fokus på programmering. Den följer PBasic-syntaxen för Basic Stamp II, men är i övrigt i stort sett frikopplad från BS2. Vissa aspekter som tas upp följer
6 Lågnivåprogrammering
6 Lågnivåprogrammering När språket C konstruerades hade man som en av målsättningarna att språket skulle kunna hantera programmering på lågnivå. Med lågnivå menas det som man tidigare behövt använda assemblerprogrammering
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler
Datorteknik. Föreläsning 2. Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler
Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson
Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska
TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:
TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga
Binär addition papper och penna metod
EDA4 - Digital och Datorteknik 9/ EDA 4 - Digital och Datorteknik 8/9 Dagens föreläsning: Aritmetik, lärobok kapitel 6 Ur innehållet: hur man adderar och subtraherar tal i det binära talsystemet hur man
Lösningar till övning CE_O CE_O6. Parallell in/utmatning (I/O). Förberedelser till laboration nios2io.
ösningar till övning CE_O6 2014 CE_O6. Parallell in/utmatning (I/O). Förberedelser till laboration nios2io. 6.1. äs in data från IN-port ( skjutomkopplare TOGGES18) a) ösningsförslag i Nios-II-assembler..equ
Digital- och datorteknik
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KRSBETECKNING EXAMINATOR Data-, elektro- och mekatronikingenjör Åk / lp och
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #7 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Speciella egenskaper: Systemet
Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"
Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Slides! Per Lindgren! EISLAB! Per.Lindgren@ltu.se! Original Slides! Ingo Sander! KTH/ICT/ES! ingo@kth.se! Talrepresentationer" Ett tal kan representeras