TSJ Återvinningsgraden för det kommunala avfallet överskred målet på 90 procent. Skeppet lastades med skärgårdens skrot

Transkript

1 Skeppet lastades med skärgårdens skrot Auranmaa sorteringsstation öppnade i augusti TSJ 2010 Återvinningsgraden för det kommunala avfallet överskred målet på 90 procent

2 Åbonejdens Avfallsservice Ab (TSJ) är ett avfallsbolag som ägs av fjorton kommuner. Vi sköter om insamling och mottagning av avfall från nejdens invånare och den offentliga sektorn samt slussar avfallet vidare för nyttoanvändning och nödvändig behandling. Vår avfallsrådgivning ger råd om hur man kan minska på mängden avfall samt avfallssortering. TSJ Företagstjänster Ab erbjuder helhetslösningar inom avfallsservice för nejdens näringsliv. Bolaget ägs av 14 kommuner i regionen: Aura, Lundo, Masko, Nousis, Nådendal, Pöytis, Reso, Rusko, S:t Karins, S:t Mårtens, Tarvasjoki, Virmo, Väståboland och Åbo. I slutet av år 2010 hade vårt verksamhetsområde cirka invånare. [Kontaktuppgifter] Åbonejdens Avfallsservice Ab Formansgatan 2, 3. vån., Åbo Växel Fax [Redaktion] Åbonejdens Avfallsservice/Päivi Mikkola och OSG Viestintä [Bilder] Åbonejdens Avfallsservice [Ombrytning] OSG Viestintä/Elina Malmi [Tryckpapper] Cocoon Silk, FSC-certifierat 100 % returpapper [Tryck] Jaakkoo-Taara Respons om denna årsberättelse kan ni sända per e-post till paivi.mikkola@tsj.fi

3 Innehåll BOLAGET OCH LEDNINGEN 4 Verkställande direktörens översikt: Lagrevideringens år 4 Vårt gemensamma bolag 5 Ekonomin och verksamheten i korthet 6 Ledningen ger riktlinjer för verksamheten och lotsar den 7 Med helhetsansvar för invånarnas och miljöns bästa 8 Vi deltar i samarbetsprojekt och utvecklas 9 BOLAGET OCH LEDNINGEN SERVICE OCH PRODUKTER 10 Avfallet från den egna gården till rätt hantering 10 Återvinningspunkterna betjänar småhusinvånarna 10 Det farliga avfallet till ändamålsenlig hantering 11 Avfallscentralerna har täckande service 12 Nyttoanvändningen av avfallet ökar 13 Vi guidar i avfallssortering och förebyggandet av uppkomsten av avfall 14 Dotterbolaget sköter om företagstjänsterna 17 SERVICE OCH PRODUKTER SOCIALT ANSVAR 18 Kommunikation och växelverkan 18 Året för personalens skolning 20 MILJÖANSVAR 22 Avfallets miljöpåverkan minimeras 22 Toppå avfallscentral är störst 23 SOCIALT ANSVAR EKONOMISKT ANSVAR 28 Resumé av styrelsens årsberättelse 28 Resultaträkning 30 Balansräkning 31 Finansieringsanalys 32 Noter till bokslutet 33 Revisionsberättelse 38 MILJÖANSVAR Begrepp och förkortningar 39 EKONOMISKT ANSVAR

4 TSJ beslöt att förverkliga den länge planerade bolagiseringen av företagstjänsterna. Samtidigt blev boendets och den offentliga sektorns avfallsservice ännu tydligare offentlig service. DEN VERKSTäLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Lagrevideringens år rinciperna för avfallslagens totalrevidering förstärktesi slutet P av år Ända till slutmetrarna förekom osäkerhet kring lagens innehåll eftersom de olika aktörerna inom avfallsservice under lagens beredning framförde synpunkter som så skiljde sig från varandra. I och med att arbetsgruppen fick betänkandet om avfallslagen klart kunde det strategiska arbetet ändå inledas. TSJ beslöt att förverkliga den länge planerade bolagiseringen av företagstjänsterna. Samtidigt blev boendets och den offentliga sektorns avfallsservice ännu tydligare offentlig service. Utbudet av avfallsservicetjänster för företag sköts via TSJ Företagstjänster som verkar på den fria marknaden. Vi utvecklade målmedvetet våra färdigheter att verka inom den hårda konkurrensen ifall att avfallslagen slutgiltigt skulle stipulera att boendets avfallsservice och företagens avfallsservice bör separeras. Och så gick det också. Vi kunde inte reagera lika snabbt på förändringarna gällande producentansvaret för konsumenternas förpackningsavfall. Utvecklandet av den kompletterande nyttoavfallsservicen lades på is eftersom den slutgiltiga ansvarsfördelningen för förpackningsavfallet kräver diskussioner mellan handel, förpackningsindustri och kommunernas avfallshanteringsorganisationer. Nätverket med återvinningspunkter har, förutom i Åbo, förnyats effektivt i regionens kommuner under de se- naste åren. 70 procent av återvinningspunkterna har försetts med djupuppsamlingskärl och tydliga skyltar. Ansvaret för den kompletterande nyttoavfallsanvändningen i Åbo överfördes till TSJ i ett senare skede nätverket i Åbo väntar nu på producentansvarets insamlingsmodeller. Den nya avfallslagen stramar inte signifikant åt avfallsservicens redan stränga miljökrav. Åboregionens gemensamma målsättningar, som är likriktade med statsmaktens målsättningar, har uppnåtts i förtid. Återvinningsgraden på 90 procent för det kommunala avfallet uppnåddes redan år TSJ har gått in för att skola personalen för att kunna behärska de strategiska kraven på förändring. Utvecklandet av kunnandet har hjälpt att skapa en fungerande organisation och delegering. Så gott som hela vår personal arbetar med uppgifter som skapar press, uppgifter där kundservice och avfallshanteringskunskap kombineras. Kundresponsen har varit verkligen god. Jag tackar bolagets personal. Väl arbetat! I Åbo Markku Lehtokari Markku Lehtokari berättar att principerna för avfallslagen stärkts år Årsberättelse 2010 TSJ

5 I bolagets delägarkommuner bodde i slutet av 2010 cirka invånare. Hushållens antal är ca och fritidsbostädernas antal ca Vårt gemensamma bolag Å bonejdens Avfallsservice Ab (TSJ) är ett kommunägt bolag som producerar tjänster inom avfallshantering och avfallsrådgivning. Den operativa verksamheten inleddes den Bolaget grundades av Åbo, S:t Karins, Reso, Nådendal, Masko, Pargas, Lundo och Pikis. Bolaget är en sammanslagning av Åbo avfallsverk, Sydvästkustens avfallshantering och Pargas avfallsverk. En riktad aktieemission till de övriga kommunerna i regionen genomfördes år Från och med början av år 2009 har antalet delägarkommuner varit fjorton till antalet. Bolagets delägarkommuner hade närmare invånare i slutet av år Antalet hushåll var cirka och antalet fritidsbostäder cirka Markarealen på verksamhetsområdet är km² och den totala arealen km². TSJ organiserar och arrangerar insamling och mottagning av avfall från nejdens invånare och den offentliga sektorn samt transporterar avfallet vidare för nyttoanvändning och nödvändig behandling. Vår avfallsrådgivning ger råd om hur man kan minska på mängden avfall samt avfallssortering. TSJ Företagstjänster Ab erbjuder helhetslösningar inom avfallsservice för nejdens näringsliv. Bolagets verksamhetsställen består av kontoren på Formansgatan och Lastgatan i Åbo, Toppå avfallscentral och Oriketo mottagningsstation i Åbo, Isosuo avfallscentral i Reso, Auranmaa sorteringsstation i Tarvasjoki och i Väståboland Rauhala avfallscentral, Pargas återvinningscentral samt skärgårdens tre sorteringsstationer. KONCERNEN TSJ Till koncernen TSJ hör Åbonejdens Avfallsservice Ab, Klara - SKärgårdens Renhållning Ab samt TSJ Företagstjänster. TSJ köpte Klara år SAmtidigt införlivades Väståbolands skärgård i TSJ:s verksamhetsområde. Klara har ingen operaiv verksamhet. Avfallsservicetjänsterna för företag avknoppades till dotterbolaget TSJ Företagstjänster Ab den TSJ verksamhetsområde omfattar 14 delägarkommuner. KOMMUNERNAS INVÅNARE OCH ägoförhållanden Kommun Invånare Invånare Invånare Aktier % -andel Aura St. Karins Lundo Väståboland S:t Mårtens ,4 Masko Virmo Nådendal Nousis Pöytis (uppskattning, inte Yläne) Raisio Rusko Tarvasjoki ,4 Turku TSJ Källa: Befolkningsdatasystemet, befolkningsregistercentralen och TSJ EKONOMISKT ANSVAR MILJÖANSVAR SOCIALT ANSVAR SERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGEN TSJ Årsberättelse

6 15 % INTäKTER ENLIGT INKOMSTSLAG Avfallshanteringsavgifter 5 % Inkomster från avfallsåtervinning 7 % Avfallstransportavgifter Övriga försäljningsintäkter Övriga rörelseintäkter 1 % 71 % 16 % KOSTNADER ENLIGT UTGIFTSSLAG 4 % Material och utrustning Köpta tjänster 4 % Personalkostnader Avskrivningar 12 % Avfallsskatter Övriga rörelsekostnader (exklusive avfallsskatt) 5 % 60 % Ekonomi och verksamhet i korthet I samband med upprättandet av budgeten fastställs bolagets ambitioner och mål för året i fråga. År 2010 ställdes olika målsättningar för den offentliga avfallsservicen och företagstjänsterna. Företagstjänsterna avskiljdes till ett separat dotterbolag, TSJ Företagstjänster Ab den Dotterbolagets räkenskapsperiod är ett kalenderår. Under det första verksamhetsåret uppgjordes ingen budget och inga verksamhetsmål ställdes upp. Bolagets mätbara ambitioner håller kurs och målen gällande verksamheten har i huvudsak uppfyllts. Omsättningen var 20,4 miljoner euro vilket omfattar den offentliga avfallsservicens omsättning samt företagstjänsternas omsättning fram till den Hela koncernens omsättning var 21,4 miljoner euro. Bolaget strävade till att öka avfallets återvinningsgrad mer än beräknat och därmed ökade de köpta tjänsternas andel med 1,5 miljoner euro. Därför kunde årets resultatmål inte uppfyllas. Räkenskapsperiodens resultat uppvisade en vinst på euro. Koncernens resultat uppvisade en vinst på euro. Cirka 1,16 miljoner euro investerades under verksamhetsperioden eller användes på annan egendom. De största utkomstposterna utgörs av de nya bottenkonstruktionerna på Toppå avfallscentral samt byggandet av Auranmaa sorteringsstation. Av bolagets inkomster kom 71 procent från avfallsbehandlingsavgifter. Resten bestod bland annat av transportavgifter samt försäljning av återvinningsbart avfall och deponigas. FRAMSTEG I MÅLUPPFYLLELSEN Återvinningsgraden för kommunalt avfall är i Åbonejden ca 93 procent jämfört med 76 procent tidigare år. Utvecklingen berodde på att återvinningsgraden för brännbart avfall steg, av det brännbara avfallet utnyttjades 90 procent. Förbättringen uppnåddes genom att avfallet balades under sommaren samt ökad transport till nyttoanvändning. Till avfallskraftverket i Kotka transporterades ca 8000 ton brännbart avfall och till E.ON Värme Sverige Ab i Norrköping ca 3500 ton. Vid avfallsförbränningsanläggningen i Oriketo behandlades ca ton. Mängden separat insamlat bioavfall ökade också en del från föregående år och mängden bioavfall som komposteras i hemmen kontrollerades med den förfrågan som TSJ utförde (Vi ger mer igen 1/2010). Av de 680 småhusägare som svarade på enkäten uppgav 63 procent att de komposterar. Till nyttoanvändning gick tack vare separata insamlingar och hemkompostering närmare ton bioavfall. I återvinningsgraden för kommunalt avfall ingår inte komposteringen av trädgårdsavfall. Materialåtervinningen utgör 26 procent av den uppskattade återvinningen av kommunalt avfall. Siffrorna för mängden avfall som styrts till materialåtervinning baserar sig på Statistikcentralens samt Förpackningsindustrins miljöregister, PYR Oy:s uppgifter. Den metall som TSJ insamlat på sorteringsstationerna och under olika insamlingsjippon ingår i de Avfallets återvinningsgrad kunde höjas mer än beräknat. nationella siffrorna om förpackningsmaterial. Till deponi styrdes endast 7 procent av det kommunala avfallet i Åboregionen. TSJ:s avfallsrådgivning har som mål att minska på mängden avfall som slutdeponeras i onödan. Mängden separat insamlat deponiavfall minskade med över 70 procent. Förnyandet av nätverket med återvinningspunkter i Väståboland inleddes år Inom skärgårdsområdet upprätthåller TSJ fyra sorteringsstationer. I början av år 2011 ersattes sorteringsstationen i Nagu med en sorteringsstation på hjul. Stationen besöker Nagu en gång i månaden. Förnyelsearbetet av områdets återvinningspunkter fortsatte under verksamhetsområdet i två kommuner. Under år 2010 tog TSJ själv över skötseln och städningen av områdesinsamlingspunkterna samt återvinningspunkterna. Den ekonomiska förvaltningens målsättningar gällande elektroniska tjänster uppnåddes och certifieringen av bolagets verksamhetssystem inleddes i slutet av året. DE CENTRALA EKONOMISKA NYCKELTALEN Koncernen Moderbolaget Koncernen TSJ Omsättning, milj. euro 21,44 20,40 18,70 17,03 Omsättning euro/invånare 65,8 62,7 57,7 53,0 Vinstens andel av omsättningen % 2,79 1,40 1,88 2,63 Rörelsevinst/Förlust i euro Rörelsevinstens andel av omsättningen % 1,75 1,00 1,29 1,10 Avkastning på eget kapital % 7,40 1,30 5,30 8,00 Avkastning på investerat kapital 7,20 3,60 4,80 7,20 Soliditet % 46,5 48,5 52,4 58,6 6 Årsberättelse 2010 TSJ

7 TSJ:s styrelse har 13 medlemmar. Styrelsen väljs för två år. ANSVARSOMRÅDEN: hemmets avfallsservice tekniskt underhåll och utveckling kommunikation och avfallsrådgivning ekonomi och personal 5 företagstjänster Ledningen ger riktlinjer för verksamheten och lotsar den Ä garkommunerna övervakar bolaget genom arbetet i bolagsstämman. Bolagsstämman väljer styrelsemedlemmarna utgående från ägarkommunernas förslag och fastställer bolagets budget. Bolaget leds av styrelsen och den verkställande direktören. I TSJ:s styrelse arbetar 13 medlemmar. Ordförande är Olli A. Manni, sekreterare är Pekka Korhonen. År 2010 sammanträdde styrelsen 10 gånger och höll en strategidag. Styrelsen sitter i två år, bolagsstämman fastställde den nya styrelsen i april BOLAGET OCH LEDNINGEN TSJ:S STYRELSE 2010 TSJ:s styrelse och tjänstemän. Fr.v. administrativa chefen Arja Tuokko, styrelsemedlem Matti Schrey, ordförande Olli A. Manni, verkställande direktör Markku Lehtokari, styrelsemedlemmarna Olli Vuorinen, Hannu Rautanen och Antero Jaskari, vieordförande Jarmo Rosama och styrelsens sekreterare Ari-Pekka Korhonen. Sittande fr.v. suppleant Barbara Heinonen och medlemmarna Elina Rantanen, Minna Arve, Mirja Hovirinta och Ilkka Laaksonen. Från bilden fattas styrelsemedlemmarna Kjell Lundahn, Mari Mikkola och Jörgen Hermansson. SERVICE OCH PRODUKTER SOCIALT ANSVAR LEDNINGSTEAMET STYR TSJ:S OPERATIVA VERKSAMHET TSJ:s verksamhet delades i början av år 2010 upp i fem ansvarsområden: hemmets avfallstjänster, tekniskt underhåll och utveckling, kommunikation och avfallsrådgivning, ekonomi och administration samt företagstjänster. Företagstjänsterna bolagiserades den Dragarna av de olika ansvarsområdena bildar bolagets ledningsteam tillsammans med verkställande direktören. Ledningsteamet sammankommer i regel två gånger i månaden. Teamets protokoll är tillgängliga för hela bolagets personal. Ledningsteamets medlemmar på bild: (fr. v.) invånarservicechef Britt-Marie Juup, utvecklingschef Kalle Karsten, administrationschef Arja Tuokko, verkställande direktör Markku Lehtokari, verkställande direktör för TSJ Företagstjänster Juha Hämäläinen samt kontaktchef Päivi Mikkola. MILJÖANSVAR EKONOMISKT ANSVAR TSJ Årsberättelse

8 TSJ sköter områdets avfallsservice och rådgivningstjänster på ett sakkunnigt, koncentrerart och effektivt. Den operativa ledningen uppdaterar kontinuerligt bolagets strategi utifrån principen om en årsklocka. Med helhetsansvar för invånare och miljö B olagets verksamhetsidé går ut på att organisera avfallshantering och rådgivning på ett sakkunnigt, koncentrerat och effektivt sätt i syfte att höja servicenivån och produktiviteten för invånarna och företagen i regionen. Samtidigt förbättras ägarkommunernas konkurrenskraft och miljöskyddets nivå. Bolagets vision är att vara ett kompetenscentrum på toppnivå inom avfallshantering genom att utvidga kundkretsen och öka samarbetet med andra aktörer inom branschen. Företagets verksamhets har styrts av den gemensamma avfallspolitik och avfallshanteringsstrategi som bolagets grundarkommuner godkände år Uppdateringen av de avfallspolitiska riktlinjerna förbereddes som- maren 2009 tillsammans med tjänstemännen inom miljöskydd. I december arrangerade TSJ ett seminarium för kommunernas beslutsfattare och andra intressegrupper. Seminariet inledde den avfallspolitiska diskussionen. Den avfallspolitiska arbetsgruppen växte till 30 personer i februari 2010 då förtroendevalda och representanter från bl.a. Egentliga Finlands förbund, Fastighetsföreningen i Egentliga Finland samt företag och organisationer verksamma inom avfallsbranschen anslöt sig till arbetsgruppen. Men en enkät i TSJ:s kundtidning och på TSJ:s webbsidor kartlades invånarnas åsikter om de kommande linjedragningarna inom avfallsservice. På hösten fick kommunerna ge utlåtanden om avfallspolitikens preliminära målsättningar. Beredningen av avfallspolitiken fortsätter år Den operativa ledningen uppdaterar kontinuerligt bolagets strategi utifrån principen om en årsklocka. I samband med upprättandet av budgeten förankras strategin i strategiska beslut. De strategiska verktygen består till exempel av en kontinuerlig analys av förändringarna i affärsverksamhetsmiljön, verksamhetsplanering och allokering av resurser enligt balanserade mätare samt en femårsbudget med fokus på ekonomisk balans. De balanserade mätarna grundar sig på inlärningsperspektivet, från vilket man härleder effektiva och smidiga interna processer samt en stabil ekonomi i syfte att uppnå nöjda kunder och intressegrupper. BOLAGETS AMBITIONER FRAM TILL ÅR 2016 är: 1. att förändra konsumtionsvanorna för att minska uppkomsten av avfall och effektivisera återvinningen 2. att högst 10 procent av den sammanlagda mängden kommunalt avfall slutdeponeras på avstjälpningsplatsen. 3. att avfallsservicens samarbetsområde har utvidgats 4. att TSJ är ett centrum för högt servicekunnande som producerar effektiva avfallsservicetjänster MÅLET FÖR DEN LAGSTADGADE AV FALLSHANTERINGEN FÖR ÅR 2010 VAR: Att mängden avfall som slutdeponeras på soptippen minskar Att avfallsrådgivningen strävar till att förbättra sorteringen för att minska på mängden deponiavfall Att TSJ:s verksamhetssätt certifieras Att elektrifieringen av ekonomiadministrationen fortsätter Att den strategiska planeringen tar fasta på kunnandet Att servicenivån förbättras framför allt i skärgården Att förnyandet av nätverket av återvinningspunkter i Åbo inleds Att sammanföra Klaras verksamhet och verksamhetssätt med TSJ:s MÅLEN FÖR FÖRETAGS- TJäNSTERNA ÅR 2010 VAR: Att ytterligare särskilja företagstjänsterna från den lagstadgade verksamheten Att förbättra kostnadseffektiviteten för att förbättra konkurrenskraften Att utveckla kompetensen Att öka återvinningsgraden, målsättningen är 95 procent Att beslutet tas att bolagisera företagstjänsterna till dotterbolaget TSJ Företagstjänster Åbonejdens Avfallsservice Ab:s dotterbolag TSJ Företagstjänster inledde sin verksamhet som ett självständigt bolag den STRATEGISKA KONTROLLASPEKTER: kunder och intressegrupper ekonomi inre processer inlärning och tillväxt BOLAGETS GEMENSAMMA VäRDEN: service med kunden som utgångspunkt kompetensutveckling en förebild i miljöfrågor samhällsansvar 8 Årsberättelse 2010 TSJ

9 Avfallstransporternas kundservice och avfallsrådgivningens telefonservice fick det gemensamma servicenumret Vi deltar i samarbetsprojekt och utvecklas yggandet av bolagets verksamhetssystem fortsatte un- B der år Den inplanerade certifieringen flyttas dock fram till år Verksamhetssystemet omfattar kvalitetskontroll samt miljö- och säkerhetsaspekter. Utvecklingen av ekonomins uppföljningssystem samt de interna beräkningarna och rapporteringen fortsatte också. Kundservicens telefonsystem förnyades under våren. Avfallstransporternas kundservice och avfallsrådgivningens telefontjänst sammanfördes under numret I början av samtalet väljer kunden servicespråk. Språken är finska, svenska och engelska. Åbonejdens Avfallsservice tog i bruk elektroniska fakturor år I slutet av 2010 hade TSJ 723 nätfakturakunder, en ökning med 300 från föregående år. I slutet av året hade 764 hushåll övergått till e-faktura. År 2009 var antalet redan uppe i 500. BOLAGET DELTAR I FÖLJANDE UTVECKLINGSPROJEKT Produktifiering av biogasprocessens materialströmmar (MTT) W-fuel (MTT) En hållbar lokal transportlösning (Åbo stad, PBI Research Institute) Hållbar återvinning av nya material NeReMa (VTT) Petra-projektet, som förverkligas i samarbete med Helsingforsregionens miljötjänster och Päijät-Hämeen Jätehuolto Oy, startar hösten I Åboregionen är målsättningen att förbättra de kommunala funktionernas möjligheter att följa med och minska på avfallsmängderna samt gynna nyttoanvändningen av avfall. För projektet söktes ERUF-finansiering år Utsläppsfri resa med biogasbil ett biogasverk förädlas avfallet I till rent bränsle på vilket fordon kan köra utan att alls producera växthusgaser. MTT utvecklar en framtid med färre avgaser. Projektet W-Fuel sätter sig in i hur man kan främja produktionen av biogas i södra Finland och norra Estland. Forskarna utvecklar också nyare och effektivare sätt att förebygga uppkomsten av avfall. Åbonejden är ett av projektets verksamhetsområden i Finland. TSJ är med i W-Fuel som projektkompanjon. Forskare Erja Heino från MTT uppskattar, att Åbonejden har bra förutsättningar att producera och ta i användning biogas som producerats av avfall. Man kunde utrusta ett biogasverk, som hanterar slam från ett avloppsreningsverk, med linjer också för bioavfall och fältbiomassa. Många typer av avfall från regionens livsmedelsproduktion skulle lämpa sig utmärkt för gasproduktion. En del av dem transporteras och hanteras för höga kostnader på andra platser. Dessutom krävs lösningar för hur det blandade kommunala avfallet ska hanteras före det gamla avfallsförbränningsverket stängs. Av blandavfallet är 40 procent bioavfall, om det vore möjligt att få bioavfallet till ett biogasverk skulle en stor del av problemet lösas, säger Heino. BIOGASBILAR ännu SäLLSYNTA I Finland finns ett bara ett tjugotal bilar som fungerar med biogas. I Åbonejden planeras ett distributionsnät. Distribution till vissa storanvändare, som t.ex. till busstrafiken, avfallstransporterna och, i framtiden eventuellt också gasdrivna fartyg, skulle vara lätt att arrangera. Det är framför allt beskattningen som inverkar på hur mycket biogas som används. Antalet biogasbilar ökar långsammare om användningen av biogas bruksbeskattas såsom regeringens budgetproposition anför. Forskarna inom W-Fuel-projektet understryker att biogasens mångsidiga miljöfördelar bättre borde tas i beaktande i beskattningen. Produktionen och användningen av biogas skulle minska på utsläppen av växthusgaser, inte bara från trafiken utan också från avfallsservicen, jordbruket och produktionen av gödsel. Då avfalls-, fordons- och bränslebeskattningen förnyas behövs lösningar som stöder bruket av biogas, säger Heino. Mer om W-Fuel-projektet: EKONOMISKT ANSVAR MILJÖANSVAR SOCIALT ANSVAR SERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGEN TSJ Årsberättelse

10 TSJ sköter den centralt konkurrensutsatta avfallstransporten: Ca invånare/ fastigheter Kundbrev utskickade om 11 olika ämnen TSJ OCH HÅLL SKäR- GÅRDEN REN RF reste i juni runt till tio olika öar och samlade in dryga kilo avfall. Soporna går från hemgården till rätt behandling nligt avfallshanteringsbestämmelserna i Åbonejdens kommu- E ner bör alla boendefastigheter ha ett kärl för brännbart avfall. Höghus- och radhusfastigheter med fyra lägenheter eller fler bör ha egna insamlingskärl för glas och metall. I stadskommunerna är det obligatoriskt att också separera returkartongen om fastigheten har 20 lägenheter eller fler. Insamlingen av returpapper har med stöd av avfallslagstiftningen i praktiken anordnats i alla höghus och radhus. Insamling av bioavfall är obligatorisk i storkök och butiker som producerar över 100 liter bioavfall i veckan. Vid bostadsfastigheter är insamlingen av bioavfall frivillig. TSJ ansvarar för att avfallet som hämtas från fastigheterna återvinns och för att deponiavfallet slutdeponeras. Returpappret och kartongen samt en del av metallen och returglaset transporteras direkt till deras mottagningsterminaler. INSAMLINGEN AV AVFALL Det är kommunerna som tar beslutet om av- fallstransportsystem. Insamlingen kan antingen vara kommunalt anordnad, dvs. centraliserat konkurrensutsatt, eller avtalsbaserad. Avtalsbaserad avfallstransport innebär att varje fastighetsägare själv konkurrensutsätter avfallstransporten. Sju kommuner i Åboregionen har kommunalt anordnad avfallstransport: Nådendal, Nousis, Masko och Reso. Väståbolands skärgård samt Vahto-området i Rusko kommun hör också till området med kommunalt anordnad avfallstransport. Sju kommuner på TSJ:s verksamhetsområde har ett rent avtalsbaserat avfallstransportsystem, dvs. fastigheterna konkurrensutsätter själva sina avfallstransporter. På området med centraliserat konkurrensutsatta avfallstransporter sköter TSJ för kommunernas del konkurrensutsättningen av avfallstransporterna samt avfallstransporternas kundservice- och faktureringstjänster. Som TSJ:s entreprenörer på området med centralt konkurrensutsatta transporter verkade år 2010 Lassila & Tikanoja och Sita Finland Oy. I den Väståboländska skärgården sköts transporterna av Gräv och Transport Saarinen Kb, Stig Österman och Lindqvist trans samt HSR rf:s servicefartyg samt många lokala företagare med sina servicebåtar. Sommaren 2011 får nejden nya entreprenörer i och med att HFT Network och Turun Seudun Hyötykuljetus inleder sitt arbete. Av de fast bosatta i Åboregionen bor cirka personer på området med centraliserat konkurrensutsatta avfallstransporter. Antalet fast bosatta fastigheter i systemet är och antalet fritidsbostäder Den områdesvisa insamlingen av brännbart avfall fanns i Nådendal, Masko och Pargas i Väståboland. Dessa är i huvudsak avsedda för fritidsfastigheter och stadigvarande bostadsfastigheter med dåliga vägförbindelser. I den Väståboländska skärgården finns det ca 115 platser med områdesinsamling av brännbart avfall och antalet familjer som använder dem sommartid är ca På resten av verksamhetsområdet finns det 41 platser med områdesinsamling och antalet familjer är Antalet tömda avfallskärl (st) brännbart avfall deponiavfall nyttoavfall Återvinningspunkterna betjänar småhusinvånarna TSJ:S ÅTERVINNINGSPUNKTER I KOMMUNERNA: 440 återvinningspunkter med småmetall, returglas och papper. 88 kartonginsamlingspunkter 147 punkter har förnyats. KOSTNADER: Användningskostnaderna euro, dvs. ca 1 euro/invånare Städarbetets andel av kostnaderna är 13 % SJ ansvarar för cirka 440 återvinningspunkter avsedda för T småhusinvånare och utplacerade i småhusområden. Med denna service kompletteras den fastighetsvisa insamlingen av nyttoavfall. Hösten 2006 inleddes arbetet med att utveckla nätverket av återvinningspunkter. Målet med utvecklingsarbetet är att skapa ett snyggt, fungerande och lättåtkomligt nätverk av återvinningspunkter. I arbetet ingår att placera punkterna på så centrala platser som möjligt, att ta i bruk djupuppsamlingskärl samt att förnya skyltningen så att de blir tydliga och synliga. Återvinningspunkterna har under åren förnyats i S:t Karins, Pikis, Nådendal, Vahto, S:t Mårtens, Aura, Tarvasjoki, Masko, Pargas, Reso samt i en del av Lundo, Åbo, Rusko och Virmo. Sammanlagt har man förnyat 147 återvinningspunkter. I Åbo lades förnyandet av 260 återvinningspunkter på is 10 Årsberättelse 2010 TSJ

11 Isosuo, Toppå och Rauhala avfallscentraler mottar också farligt avfall. För hushållens farliga avfall, dvs. problemavfall, har TSJ 11 fasta mottagningsplatser och en AMBULERANDE YRJÖ-BIL. eftersom den totalreviderade avfallslagen för med sig ett 100 procentigt producentansvar på konsumentförpackningar. Från och med början av år 2010 har skötseln av de regionala insamlingspunkterna Det farliga avfallet hanteras på vederbörligt sätt SJ har 11 fasta mottagningsplatser samt den ambulerande T miljöbilen Yrjö för att ta emot hushållens farliga avfall. TSJ har också ingått avtal med nejdens apotek om att apoteken tar emot läkemedelsavfall samt febertermometrar. Hushållens och jordbrukets farliga avfall tas emot utan avgift, med undantag för astbestavfall som ska specialdeponeras. Isosuo, Toppå och Rauhala avfallscentraler samt sorteringsstationerna mottar alla typer av farligt avfall, förutom explosiva ämnen. Asbest och tryckimpregnerat virke tas emot endast vid avfallscentralerna. Problemavfallscontainrarna för farligt avfall som finns vid återvinningscentralerna tar inte emot läkemedel.miljöbilen Yrjö tar emot alla typer av farligt avfall från hushållen utom explosiva ämnen, asbest och impregnerat trä. Batterier och ackumulatorer omfattas av producentansvar och uttjänta produkter kan återlämnas till butikernas insamlingslådor. Batterier och ackumulatorer samt lysrör och energisparlampor tas fortsättningsvis emot vid TSJ:s mottagningsplatser för farligt avfall med stöd av de avtal som TSJ ingått med producentorganisationerna. och återvinningspunkterna skett i TSJ:s regi. Service teamet som består av fyra personer besöker punkterna efter ett system som baserar sig på tidigare erfarenheter. Serviceteamet använder TSJ:s körstyrningssystem som hjälp MOTTAGNINGSPLATSER FÖR FARLIGT AVFALL: TSJ:s avfallscentraler 3 st, tar emot Apotek 41 st, tar endast emot läkemedel och termometrar alla typer av farligt avfall TSJ:s sorteringsstationer 4 st, tar Hälsocentraler 1 st, tar endast emot emot alla typer av farligt avfall läkemedel och termometrar Ekotorgen och återvinningscentralerna 4 st, inte läkemedel 136 dagar i Miljbilen Yrjö ambulerar sammanlagt kommunerna giftig skadlig oxiderande frätande lättantändlig skadlig för miljön MäNGDERNA FARLIGT AVFALL: - exklusive asbest, EE-skrot och impregnerat trä ton alltså 1,6 kg/invånare ton alltså 1,8 kg/invånare ton alltså 1,6 kg/invånare KOSTNADERNA FÖR FARLIGT AVFALL: euro alltså 1,5 euro/invånare euro alltså 1,4 euro/invånare euro alltså 1,5 euro/invånare för att göra upp rutter och hålla sig up to date till exempel då det gäller att reda upp allvarligare fall av nedskräpning. Responsen gällande återvinningspunkternas skick och serviceteamets serviceattityd har varit mycket positiv. MILJÖANSVAR SOCIALT ANSVAR SERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGEN EL- OCH ELEKTRONIKSKROTET ÅTERGÅR TILL SINA RÖTTER Bolaget har avtal med producentsammanslutningarna om mottagning av el- och elektronikskrot av konsumenter. Mottagningsplatserna finns vid bolagets avfallscentraler och sorteringsstationer samt hos tre samarbetspartners: Kisällikellari i Lundo, Ekosmedjan i Åbo samt EkoKaarina. Producentsammanslutningarna avhämtar el- och elektronikskrotet från mottagningsplatserna för behandling och återvinning. MäNGDEN EL- OCH ELEKTRONIKSKROT ton dvs. 8,4 kg/invånare ton dvs. 6,0 kg/invånare ton dvs. 7,2 kg/invånare. EKONOMISKT ANSVAR TSJ Årsberättelse

12 AVFALLSCENTRALERNA FICK NYTT UTSEENDE Projektet med att fräscha upp avfallscentralerna och sorteringsstationerna inleddes våren 2010 med nya infoskyltar. Insamlingskärlen vid serviceställena för småkunder förseddes med tydliga, färgkodade namnskyltar och klistermärken med sorteringsinstruktioner. Under år 2011 fortsätter arbetet bland annat med nya planteringar. Avfallscentralerna har täckande Å bonejdens Avfallsservice har tre avfallscentraler där det utöver mottagningen av avfall också finns hanteringsfunktioner. Centralerna är Isosuo avfallscentral i Reso, Rauhala avfallscentral i Pargas och Toppå avfallscentral i Åbo. Hushållen betjänas vid avfallscentralernas serviceställen för småkunder. Tjänsterna för storkunder och slutdeponeringen av avfall har koncentrerats till Toppå avfallscentral. Bolaget handhar mottagningen av brännbart kommunalt avfall vid Oriketo mottagningsstation i Åbo. Det brännbara avfall som transporteras till Sverige mellanlagras på Toppå avfallscentral. Under sommaren balas det brännbara avfallet i väntan på att perioden för energiutvinning börjar på nytt. Sommaren 2010 balades sammanlagt 7117 ton brännbart avfall. Hushåll och andra småkunder betjänas också vid de separata sorteringsstationerna. I augusti 2010 invigdes sorteringsstationen i Tarvasjoki. Klara Skärgårdens Renhållning upprätthöll tidigare sorteringsstationerna på öarna i Väst-Åboland: Houtskär, Korpo, Nagu och Utö. Sorteringsstationen i Nagu stängdes i början av år Istället inleddes ett försök med en sorteringsstation på hjul som tar emot avfall en gång i månaden. TOPPÅ AVFALLSCENTRAL Toppå avfallscentral ligger i Skogsbacka stadsdel cirka fem kilometer från Åbo centrum. Sydvästra Finlands miljöcentral beviljade avfallsstationen miljötillstånd den Tillståndet fick laga kraft den då besvären förkastades. Miljökontrollerna utförs enligt den kontrollplan som fastställdes den Den totala arealen för den nuvarande avfallscentralen är cirka 59 hektar. Avfallsmottagningstjänsterna, mottagningsområdena och hallarna samt sorteringsområdena upptar cirka 37 hektar av området. Området för slutdeponi är 5,4 hektar stort. På området finns en terminal för mellanlagring av brännbart avfall samt en hall för mottagning av bioavfall. TS företagstjänster har hyrt ett område på ca 3 hektar för sin verksamhet och de sköter också om biohallen. Avfallscentralens område är täckdikat och vattnet leds till Åbo stads avloppsreningsverk. Deponigasen tas tillvara från det stängda deponiområdet. Området bearbetas delvis ännu före sluttäckningen. ISOSUO AVFALLSCENTRAL Isosuo avfallscentral ligger på gränsen mellan Nådendal, Reso och Masko. Avståndet till Reso centrum är 4 kilometer fågelvägen och 10 kilometer längs med landsvägen. Sydvästra Finlands miljöcentral beviljade miljötillstånd till avfallscentralen Kontrollplanen för området godkändes Isosuo avfallscentral fungerar som servicepunkt för småenhetskunder. Det deponiområde som senast varit i bruk, knappt fyra hektar, stängdes år Avfallscentralsområdet är täckdikat och vattnet leds till avloppsreningsverket i Reso. Gasuppsamling pågår med hjälp av ett rörsystem i den stängda avstjälpningsplatsens grundkonstruktioner. RAUHALA AVFALLSCENTRAL Rauhala avfallscentral befinner sig i Väståboland cirka tre kilometer från stadens centrum. Sydvästra Finlands miljöcentral beviljade miljötillstånd till Rauhala avfallsstation Kontrollprogrammet godkändes Rauhala fungerar i huvudsak som servicepunkt för småenhetskunder. Slutdeponeringen av kommunalt avfall har tillsvidare avbrutits. Vid Rauhala deponeras endast mineralullsfabrikens industriavfall. Avfallscentralens område är täckdikat och vattnet leds till avloppsreningsverket i Pargas. ORIKETO MOTTAGNINGSSTATION Oriketo mottagningsstation ligger på avfallsförbränningsanläggningens tomt i Åbo. Mottagningsstationen betjänar endast storenhetskunder. Förbränningsverket tar emot källsorterat brännbart avfall från hushåll och den offentliga sektorn. Verket producerar cirka 7 procent av den fjärrvärme som behövs i Åbonejden. För verksamheten vid avfallsförbränningsanläggningen i Oriketo svarar Åbo affärsverk för avfallsförbränning som grundades Förbränningsverket övertogs av Turku Energia Oy:n i början av år Sydvästra Finlands miljöcentral beviljade den ett tillfälligt miljötillstånd till avfallsförbränningsanläggningen. Tillståndet gäller fram till den Beslutet har överklagats. Åbo affärsverk för avfallsförbränning rapporterar noggrannare om anläggningens verksamhet för år TOPPÅ AVFALLSCENTRAL Långholmsgatan 7, Åbo tfn mån fre Årsberättelse 2010 TSJ ISOSUO AVFALLSCENTRAL Isosuontie 137, Reso tfn mån 12 20, tis fre RAUHALA AVFALLSCENTRAL Sydmovägen 173, Pargas tfn mån 12 20, tis fre 10 18

13 I ÅBONEJDEN KäLLSORTERAS restaurangernas, storkökens och butikernas bioavfall. Även en del husbolag har separat insamling av bioavfall. Bioavfallet behandlas i Envor Biotech:s anläggning i Forssa. FÖRBRäNNINGS - VERKET I ORIKETO har sanerats i enlighet med de nya kraven. Åbo stad har ansökt om tilläggstid för anläggningen till slutet av Återvinningen av avfall ökar id TSJ:s avfallscentraler och V sorteringsstationer mottas sorterat nyttoavfall, farligt avfall dvs. problemavfall, el- och elektronikskrot samt brännbart avfall och deponiavfall. Återvinningsbart avfall är bland annat metall, papp och kartong, plast, träavfall, glasförpackningar, planglas, sanitetsporslin samt brännbart avfall. Deponiavfallet deponeras som namnet antyder på soptippen. Toppå avfallscentral mottar dessutom sorterat bioavfall samt deponidugliga specialavfall, sandhaltigt slam och asbest samt med specialtillstånd också lindrigt förorenade jordmassor. MäNGDEN MOTTAGET AVFALL, KONCERNEN TSJ Mottagningen av nyttoavfall och farligt avfall har presenterats tidigare. TSJ samlar in nyttoavfall samt farligt avfall också under olika typer av specialinsamlingar. Den årliga insamlingen av metallskrot startade i tiderna under namnet Miljötalkodagen. Från och med år 2007 har metall insamlats på olika platser av TSJ:s verksamhetsområde. Miljötalkodagen inleder numera avfallscentralernas sommaröppettider som innebär att avfallscentralerna har öppet den första lördagen varje sommarmånad. TSJ har fortsatt med de specialinsamlingar i skärgården som tidigare sköttes av Klara i samarbete med Håll skärgården Ren rf. Från öar utan vägförbindelse har man redan i 16 år med fartyg insamlat metallskrot, farligt avfall och annat skrymmande avfall. Dessutom anordnas insamlingsjippon med bil på skärgårdens huvudöar. Under specialinsamlingen 2010 insamlades sammanlagt 1120 kg farligt avfall, 820 kilo elskrot och kilo metallskrot. TSJ tog emot sammanlagt ton avfall varav var kommunalt avfall. Av det avfall som TSJ tagit emot styrdes 88 procent till nyttoanvändning. Återvinningsgraden av brännbart avfall var 90 procent HANTERAT OCH NYTTOANVäNDT AVFALL, KONCERNEN TSJ BOLAGET OCH LEDNINGEN SERVICE OCH PRODUKTER Jordmassor för avstjälp ningsplatsens konstruktioner Slam från kommunalt avfall och specialslam Slagg och reningsavfall från rökgas på Oriketo Byggnads- och produktionsverksamhet Sorterat farligt och återvinningsbart avfall Blandat kommunalt avfall Återvunnet som material Kompostering av bioavfall Energiutvinning på Oriketo Användning i avstjälpningsplatskonstruktioner Vidarebehandling eller tillfällig förvaring Specialdeponering Slutdeponering SOCIALT ANSVAR ÅTERVINNARNA AVFALL ÅTERVINNINGSSäTT ÅTERVINNARE Brännbart avfall energi Oriketo avfallsförbränningsverk, Kotkan hyötyvoimala, Ekovoima Riihimäki, E.ON. Värme Sverige Återvinningsbränsle energi UPM Rauma, Fortum Kauttua, Pori Energia Stubbar, ris energi Turku Energia, Pansion Lämpö, Vapo Rent träavfall energi Lehti Energia, Vapo, Pori Energia Impregnerat trä energi i specialanläggning Demolite Bioavfall biogas/kompost Envor Biotech Metaller metallprodukter Kuusakoski Planglas glasull och glas Uusioaines Returglas glasull och glas Uusioaines Returpapper tidningspapper Suomen Hyötykeskus Returkartong och -papp hylskartong Suomen Hyötykeskus Däck ytbeläggning, skyddsmattor Kuusakoski Sanitetsporslin nya produkter Kerammiikatehdas Seppälän Tiili Räfsavfall kompostering för grönbygge Varsinais-Suomen Puutarhamulta, TSJ, Paroc Farligt avfall hantering, avfallet oskadliggörs L&T EE-skrot metaller, övriga råvaror Producentsammanslutningarna Klarplast nya produkter Kuusakoski 0 MILJÖANSVAR EKONOMISKT ANSVAR TSJ Årsberättelse

14 TSJ:S RÅDGIVARE var anträffbara under många sommarevenemang i kommunerna samt under Yrjö-bilens rundturer och under Relax-mässan som riktar sig till unga besökare. I rådgivningstillfällena deltog år 2010 sammanlagt nästan personer varav var barn. Vi vägleder i sortering och ger råd i hur man undviker avfall T SJ sörjer för ägarkommunernas avfallsrådgivningsskyldighet. Sammanlagt köptes 732,5 timmar rådgivning för olika evenemang av Åbo Ekotorg, Kisällikellari i Lundo och The Turku International Puppetry Connection ry. Rådgivningen riktades framför allt till bostadsaktiebolag, grundskolor, yrkeshögskolor, och olika föreningar. Rådgivarna var anträffbara under många evenemang i kommunerna samt deltog i Miljöbilen Yrjös rundturer. Den flytande utställningen med rådgivare turnerade i skärgården med fartyget m/s Nauvo. I rådgivningsevenemangen deltog år 2010 närmare personer, av vilka över var barn. Antalet deltagare i rådgivningsevenemangen samt antalet rådgivningstimmar steg något från föregående år. Avfallsrådgivningens samtal och den kommunalt anordnade avfallsservicens kundservice har sammanförts under samma telefonnummer. Den fusionerade telefonservicen gör det enklare för kunden och samtidigt kan vi säkra att personresurserna för att svara på finska, svenska och engelska räcker till. Kunderna kontaktade därtill avfallsrådgivningen sammanlagt 459 gånger via e-post och nättjänsten. Frågorna gällde framför allt sorteringen och mottagningsplatsernas service. Respons mottogs bland annat gällande Yrjöbilens tidtabellsproblem samt nedskräp- År 2010 förnyades materialet så att det blev mångsidigare. ningen vid återvinningspunkterna. Toppå avfallscentral fick tack för god kundservice. MäNGDEN DEPONIAVFALL MINSKADES I SAMARBETE MED HUSBOLAGEN Det centrala temat för rådgivningen under det gånga året var att minska mängden deponiavfall. Temat togs upp bland annat under rådgivningstillfällena ute i kommunerna, då rådgivningstältets besökare skulle känna igen de olika typerna av deponiavfall på tävlingskupongen. Över 2500 personer svarade på frågorna under året. Materialen för avfallsutrymmen uppdaterades så att de bättre motsvarar bostadsaktiebolagens behov. På de nya sorteringstavlorna, klistermärkena för avfallskärlen och i sorteringsguiden presenteras sorteringsinstruktionerna med bilder, vilket underlättar rådgivningen av invandrare. På sorteringstavlorna betonas framför allt sorteringen av, och mottagningsplatserna för, avfall som inte hör hemma i husbolagets avfallskärl. En sorteringsguide skräddarsyddes också för ett husbolags behov. Kelaa!-projektets storkampanj Pieniä Tekoja hösten 2010 utmanade invånarna i Egentliga Finland att gynna miljön genom att med små, men betydelsefulla, steg påverka beteendet på områden som energi, vatten, mat, trafik och uppkomsten av avfall. Jämsides med kampanjen riktad till medborgarna hade man bjudit in husbolag som pilotgrupper. I alla 16 husbolag var avfallsservicen och minskandet av mängden deponiavfall teman som togs upp. TSJ arrangerade skolning för husbolagens kontaktpersoner och evenemang för de husbolag som så önskade. Under höstens nationella Energisparevecka inbjöds disponenter, fastighetsbolag, serviceföretag och aktiva invånare till en bostadsaktiebolagskväll. Temat för seminarieföreläsningarna, mässavdelningarna och för diskussionerna vid kvällsmaten var energieffektivitet sett från många synvinklar, också ur avfallssynvinkel. TSJ arrangerade bostadsaktiebolagskvällen i samarbete med Turku Energia samt VALONIA. MILJÖSTIGSPROJEKTET UTVIDGADES TILL ALLA DELäGARKOMMUNER TSJ har sedan år 2009 deltagit i Åbo stads Miljöstigsprojekt genom att erbjuda program som passar in på temat för alla Åbos första-, andraoch sjätteklassister. Dockteaterföreställningen som tar upp temat hållbar utveckling besöker första- och andraklassisterna, sjätteklassisterna inbjuds att delta i de bussrundturer som besöker avfallsservicens verksamhetsplatser. I de övriga kommunerna på verksamhetsområdet finns det inte något liknande projekt. TSJ har utvidgat sitt miljöfostringsprogram att växelvis omfatta alla åldersgrupper i alla delägarkommuner. Från de övriga kommunerna har man bjudit in högstadierna. År 2010 stod 7-9-klassisterna från Väståboland, Masko, Virmo, Nousis och Rusko i tur. Dockteatern ambulerade i lågstadierna i Aura, Lundo, Väståboland, S:t Mårtens, Pöytis, Reso och Tarvasjoki. Rundtursguidningen gjordes i samarbete med yrkesinstitutet Livia. Studeranden med inriktning på miljörådgivning utförde de guidade rundturerna som en del av sina studier. Arbetspraktiken ger de studerande värdefull erfarenhet och en grundlig introduktion i av- 14 Årsberättelse 2010 TSJ

15 ALLA 1- OCH 2-KLASSISTER i Åbonejden får besök av dockteaterföreställningen Slaskvit som tar upp den hållbara utvecklingen. På bilden uppträder Slaskvit i shoppingcentret Skanssi. En dryg tredjedel av alla rådgivningstimmar har den hållbara konsumtionen och förebyggandet av uppkomsten av avfall som tema. Avvägda val i shoppingsimulatorn BOLAGET OCH LEDNINGEN shoppingsimulatorn jämför man I inköpskorgens miljöipåverkan. Hur mycket kostar regnbågslaxen för miljön? Förbrukar svartvinbärssaften eller apelsinsaften mer naturresurser? I denna butik får kunden ett kvitto där det i stället för euron står hur mycket naturresurser som gått åt och hur stora koldioxidutsläppen är. Den förnyade och imponerande simulatorn vid Åbo Ekotorg är öppen för grupper enligt avtal. Av simulatorn finns också en flyttbar version. Rådgivaren kan bygga upp en liten butik t.ex. i klassrummet. Shoppingstunden som väcker diskussion och tankar lämpar sig bäst för undomar och vuxna. Vid Shoppingsimulatorns kassa särskådas produkternas förbrukning av naturresurser, inte produkternas priser. SERVICE OCH PRODUKTER SOCIALT ANSVAR fallsservicefrågor. För TSJ ger samarbetet en möjlighet att bekanta sig med nya förmågor inom branschen. RÅDGIVNING FÖR INVANDRARE Också invandrare kan behöva skräddarsydd avfallsrådgivning. Under en internationell kurs vid Turun ammattikorkeakoulu fördjupade sig eleverna i planeringen av rådgivning för invandrare. TSJ erbjöd de studerande skolning och material för arbetet. Under kursen provade de studerande olika aktiverande metoder samt testade TSJ:s rådgivningsmaterial i olika rådgivningssituationer. Ett resultat av kursen var ett slutarbete om hur rådgivningen till invandrare kan utvecklas. I planeringen ingick samarbete med fastighetsbolag samt att knyta kontakter till skolor och organisationer som arbetar med invandrare. Under projektet testades TSJ:s rådgivningsmaterial i rådgivningssituationer och respons insamlades av deltagarna. UPPMUNTRAN TILL HÅLLBARA VAL En dryg tredjedel av alla utförda rådgivningstimmar, 343 timmar år 2010, strävar till att öka kunskapen om hållbar konsumtion och förebyggandet av uppkomsten av avfall. Förebyggandet av uppkomsten av avfall är alltid med som sidotema i alla rådgivningstillfällen som TSJ arrangerar. Åbo Ekotorg förnyade sin Shoppingsimulator under sommaren med TSJ:s hjälp. Metodens synvinkel omfattar nu i ännu högre grad produkternas hela livscykel och inverkan på miljön. Simulatorn är en nästan riktig affär där kunden får ett kvitto på inköpens miljöpåverkan. Under Europa minskar avfallet-temaveckan i november inbjöds allmänheten att delta i shoppingrundorna och reflektera över MILJÖANSVAR EKONOMISKT ANSVAR TSJ Årsberättelse

16 Respons från rådgivningstillfällena samlas in systematiskt. I DEN RESPONS som insamlats vid olika rådgivningstillfällen och via nätet fick rådgivarna ros för att på ett skickligt sätt ha tagit i beaktande de olika mål- och åldersgrupperna. shoppingkorgens miljöpåverkan. Man har också utvecklat en lättare version av shoppingsimulatorn som rådgivarna tar med sig då de undervisar i skolorna. Det ERUF-finansierade treåriga samarbetsprojektet Kelaa! hållbar konsumtion och livskvalitet fortsatte. Inom dess ramar deltog man bland annat i Pieniä tekoja-kampanjen samt arrangerade under energispareveckan evenemanget Latauspiste för studerande. Man har också försökt sporra till hållbara konsumtionsvanor med Tillbaka till naturenradioprogrammet som sänds varje vecka. TSJ har finansierat programserien och rådgivningen har deltagit i att ta fram idéer för programmet. Målet med programserien är att mångsidigt lyfta fram och informera om tema som har att göra med miljön. BESTäLLARNA VAR NÖJDA Respons från rådgivningstillfällena samlas systematiskt in med hjälp av responskort och en elektronisk responsblankett på bolagets webbplats. Under årets lopp inkom 69 responsblanketter. Svaren visade att beställarna är rätt så belåtna. Rådgivningen motsvarade till sitt innehåll de förväntningar som största delen av respondenterna hade (medeltal 4,54, max 5). Respondenterna upplevde också att de fått ny information under rådgivningstillfällena (medeltal 4,03). På frågan om rådgivningen hade motiverat respondenterna att sortera och göra hållbara konsumtionsval var svaret riktigt bra (medeltal 4,39). Rådgivningsmaterialen har förnyats år 2010 för att de ska vara mångsidigare. I den öppna responsen fick rådgivarna att vara intressant för barn. Bussrundturerna ofta tack för sin expertis och för att de kunnat fick ris för att chauffören och rådgivaren ta de olika ålders- och målgrupperna så väl hade haft problem under någon tur samt för i beaktande. Två personer som svarat önskade att rundturen ägde rum under den snöiga dock snabbare takt på rådgivningen eller årstiden. Som ett önskemål framfördes att mera tid för deltagarnas frågor eller konkret någon ur personalen kunde berätta om sitt deltagande. jobb under rundturen. Rundturerna ansågs Många av respondenterna ansåg att rådgivningstillfällena vara mycket bra, lätt och nyttig service och hade varit engagerande och man önskade också att samarbetet skulle intressanta. Speciellt dockteatern fick ros för fortsätta. RÅDGIVNINGENS KOSTNADER avfallsrådgivningens kostnader sammanlagt, euro / år rådgivningens kostnader, euro / invånare 0,66 0,70 0,71 rådgivningens köptjänster, euro Vid rådgivningstillfällena får man ny information. * Kostnaderna för kundtidningarna ingår i sin helhet i kommunikationens kostnader. Köptjänsternas kostnader minskade eftersom rundturerna i år sköttes av praktikanter. 16 Årsberättelse 2010 TSJ

17 TSJ Företagstjänster Ab är TSJ:s dotterbolag. Bolaget erbjuder tjänster för verksamhetsområdets företag och näringsliv. VERKSAMHETEN PÅ TOPILA sorteringsfält har effektiverats genom att man införskaffat hanteringsmateriel för byggavfall och källsorterat energiavfall. Dotterbolaget sköter företagstjänsterna öretagstjänsternas verksamhet F och ekonomi är avskiljd från TSJ:s övriga verksamhet. De tidigare årens grundarbete kulminerade i att TSJ Företagstjänster inledde sin verksamhet den TSJ Företagstjänster är TSJ:s dotterbolag som erbjuder tjänster för verksamhetsområdets företag och näringslivet. Fyra anställda överfördes från moderbolaget till företagstjänsterna. TOPILA OCH PIKKU-TOPILA För att förbättra bolagets konkurrenskraft låg tyngdpunkten vid utvecklandet av verksamheten vid Topila sorteringsfält på Toppå avfallscentral. Sorteringsfältets verksamhet har förbättrats genom införskaffningen av eget hanteringsmateriel för byggavfall och källsorterat energiavfall. I nära förbindelse med sorteringsfältet öppnade man en egen mottagningsplats, Pikku-Topila, för företagens mindre avfallspartier. BR SERVICEUTBUD EDARE TSJ Företagstjänster utökade sitt utbud av tjänster genom att inrikta sig på nya serviceprodukter för renoveringar, partihandel, livsmedelsindustri och energiträ. I servicehelheten ingår i allt högre grad uthyrning av avfallsserviceutrustning som t.ex. pressar, balare och specialflak till kunder och samarbetspartners. Tvätten av fordon och avfallskärl utvecklades mot ett mer kundorienterat håll. TSJ Företagstjänster betjänar avfallsservicens företagskunder BOLAGET OCH LEDNINGEN SERVICE OCH PRODUKTER SOCIALT ANSVAR HÖG ÅTERVINNINGSGRAD MED SORTERING Kvaliteten på det återvinningsbränsle som tillverkas på Topilafältet av bygg- och industriavfall samt grovavfall har hållits hög. En bekräftelse på detta är de många betydande avtal som ingåtts med energiproduktionsanläggningar som utnyttjar återvinningsbränsle. Sorteringen av glas och porslin har effektiverats genom att utnyttja det existerande sorteringsmaterialet. För grovavfall och byggavfall har man uppnått en återvinningsgrad på 94 procent. Under det gånga året har man fäst vik framförallt vid arbets- och brandsäkerheten vid sorterings- och krossanläggningarna. Säkerheten har utvecklats i samarbete med de entreprenörer som verkar på området. Vid Toppå avfallscentral tillverkas återvinningsbränsle för energiproduktionens behov. Å bonejdens avfallsservice avknoppade avfallshanteringstjänsterna för företag till ett dotterbolag, TSJ Företagstjänster Ab i november Moderbolaget fokuserar helt på att erbjuda och utveckla avfallshanteringstjänster för hushåll och offentlig verksamhet. Den bakomliggande orsaken är den ansvarsfördelning mellan kommuner och företag som framhävs i lagstiftningen. Juha Hämäläinen är vd för TSJ Företagstjänster. Företaget erbjuder olika företagsverksamheter mottagning och återvinning av avfall och helhetslösningar inom avfallsservice på hyrda områden vid Toppå avfallscentral, såsom vid Topila sorteringsstation och mottagningsterminalen för bioavfall. I början av året undertecknade TSJ och Ekokem ett intensionsavtal för intensivare samarbete kring hanteringen av avfall från industri och handel. Samarbetet möjliggör ännu bättre miljötjänster för nejdens näringsliv. Formerna för samarbetet klarnas under våren. Närmare information om företaget och dess tjänster finns på MILJÖANSVAR EKONOMISKT ANSVAR TSJ Årsberättelse

18 DE VIKTIGASTE NYHETSRUBRIKERNA ÅR Den uppdaterade Vi ger mer igen kommer snart hem till dig 2.3 Transportstrejken försvårar tömningen av avfallskärlen 5.3 Det första avfallspartiet till Sverige avseglar från Åbo på fredag 17.4 Återvinningsgraden av kommunalt avfall ökade i Åbonejden 18.5 Den centralt konkurrensutsatta transporten är billigast 17.8 Auranmaa sorteringsstation öppnades 23.9 TSJ grundade ett dotterbolag Avfallshanteringsavgifterna stiger i början av år Nagu sorteringsstation ersätts av insamling på hjul Nagu sorteringsstation har stängt för gott Kommunikation och växelverkan och med att TSJ uppdaterade I sina grafiska regler uppdaterades också kundtidningen Vi ger mer igen. Av tidningen gjordes på versioner. Vi ger mer igen Väståboland utdelades som tvåspråkig i Pargas och skärgården. Huvudtidningen delades ut som finskspråkig till alla övriga hem på verksamhetsområdet. De svenskspråkiga familjerna fick tidningen hemsänd som adresserad. För de sommarboende på området med kommunalt anordnad avfallstransport sammanställdes en egen tidning med innehåll som skräddarsytts för att underlätta den fritidsboendes avfallsservice. I årets första Vi ger mer igen var huvudtemat det avfallspolitiska skärskådandet som fick luft under vingarna. Det andra huvudtemat var den noggranna sorteringen av deponiavfall. I höstens nummer berättade Birgitta Bröckl, som gått den långa vägen som Martha, om Marthaförbundets ansvar inom avfallsservicen och miljöfrågor. Öppnandet av Auranmaa sorteringsstation var också ett givet ämne. ärenden OCH NYHETER TSJ:s webbtjäst hade år 2010 sammanlagt över besökare. Också den egna personalen använde tjänsten flitigt i sitt arbete. Sidorna hade cirka 3000 utomstående besök i månaden. Besökarna sökte främst information om Toppå avfallscentral och centralens service. Andra ämnen som intresserade besökarna var sorteringen av avfall, återvinningspunkterna samt mottagningen av farligt avfall. Även avfallsrådgivningen intresserade besökarna. Webbanalysprogrammet Snoobi togs i bruk under året och det underlättade uppföljningen av webbtjänsten. Webbtjänsten är i flitig användning. NYTT MATERIAL HJäLPER BOSTADSAKTIEBOLAGET Under året förnyades rådgivningsmaterialet för bostadsaktiebolag med syftet att underlätta sorteringen av deponiavfall och skrymmande avfall. Utbudet av klistermärken med bilder utökades och sorteringstavlorna förnyades helt och hållet. Sorteringstavlorna, som passar i avfallsutrymmet eller trapphuset, beskiver den grundläggande sorteringen och har alla uppgifter om mottagningsplatserna som tar emot det avfall som inte hör hemma i husbolagets avfallsutrymme. Tavlorna finns på tre språk: finska, svenska-finska och finska-engelska. Alla typer av material kan beställas via TSJ:s webbtjänst. SKAPA FÖREBYGGANDE VERK- KONSTTäVLINGENS SAMARBETE INLEDDES Kan man skapa konst kring förebyggandet av uppkomsten av avfall? Under det planeringsmöte som hölls i december skapades ramarna för TSJ:s och skolornas gemensamma konsttävling för år Tävlingen arrangeras den i samarbete med yrkeshögskolan Novia, Turun ammattikorkeakoulu och Konstakademin. Alla som studerar konst och formgivning eller som utexaminerats till branschen åren kan delta i tävlingen. Nyckelord för I december togs beslutet att utlysa en konsttävling. Materialet ägnat för bostadsaktiebolag uppdaterades år Årsberättelse 2010 TSJ

19 I augusti 2010 förklarade kommunalfullmäktigeordförande Pekka Saarnivaara från Tarvasjoki (t.h.) samt S:t Mårtens kommunalfullmäktigeordförande Hannu Koskinen AURANMAA SORTERINGS- STATION ÖPPNAD. År 2010 hade TSJ:s webbtjänst dryga besökare. tävlingen är slow life, förenkling och materialeffektivitet. KOMMUNIKATION MED ARTIKLAR, PRESSMEDDELANDEN OCH ANNONSER Sett ur kommunikationens synvinkel var året livigt då en hel del förändringar ägde rum inom företaget och inom branschen. Mest diskus- sion i medierna väckte transporten av avfall till Sverige, prishöjningarna och, lokalt, stängningen av Nagu avfallscentral. I de sociala medierna diskuterades åtminstone Väståbolands avfallstransportsystem och problemen med avfallspunkten på Nötö. Antalet pressmeddelanden år 2010 var sammanlagt ca 30. Artiklar som uppmuntrade till sortering av deponiavfall och byggavfall samt kompostering skrevs för flera tidningar inom fastighetsoch byggbranschen. Artiklar publicerades i bl.a. följande tidningar: Asunto & Kiinteistä, Rakentajan Tieto & Taito samt Turun Omakotiyhdistyksen sanomat. Om Yrjö-bilens rundturer informerade TSJ enligt en på förhand uppgjord plan. Små lokaltidningar, områdestidningar och kommuninfoblad gynnades. BOLAGET OCH LEDNINGEN KOSTNADER FÖR KOMMUNIKATION OCH RÅDGIVNING Kommunikationens och rådgivningens kostnader, euro / år Kommunikationens och rådgivningens kostnader, euro / invånare 2,0 1,9 1,85 SERVICE OCH PRODUKTER Kommunikationens kostnader, euro / år * Kommunikationens kostnader är svåra att specificera. T.ex. kundtidningarnas kostnader ingår helt och hållet i kommunikationens kostnader. Den regionala avfallspolitiken avancerar snabbt A rbetet med att bereda en gemensam avfallspolitik för Åboregionens kommuner kom igång ifjol och fortgår i år. Utöver den egentliga arbetsgruppen har många mindre grupper behandlat målsättningarna för avfallspolitiken och kommunernas samarbetsplan. I arbetsgruppen medverkar miljötjänsteinnehavare, förtroendevalda från kommunerna samt invånare, representanter för Närings-, trafik- och miljöcentralen, representanter för aktörer inom avfallsbranschen och olika organisationer. De små grupperna var sammansatta av medlemmar i arbetsgruppen. Den regionala avfallspolitiken har diskuterats i större och mindre grupper. Avfallsservicens delägarkommuner och närings-, trafik- och miljöcentralen ombads lämna utlåtanden om avfallspolitikens preliminära mål. Bearbetningen av utkastet till avfallspolitik fortsätter på våren. Totalrevideringen av avfallslagen kan betyda att de preliminära målsättningarna förändras. Utkastet till avfallspolitik och ett sammandrag av alla utlåtanden finns på avfallspolitik. SOCIALT ANSVAR MILJÖANSVAR EKONOMISKT ANSVAR TSJ Årsberättelse

20 Personalen har deltagit aktivt i den skolning som Avfallsverksföreningen ordnat. JUHA KUITTINEN OCH DENIS KLAJIC sköter om återvinningspunkterna. De bokför också alla föremål som inte hör hemma vid återvinningspunkterna samt det avfall som lämnats utanför kärlen. Städningen i egen regi inleddes våren Personalskolningens år olaget hade i medeltal 53 anställda år Antalet fast an- B ställda var 44, lika många män som kvinnor. Personalens medelålder var 45,5 år. Sammanlagt 23 anställda hade tidsbundna kontrakt, av dem har 6 personer kontrakt som räcker längre än 6 månader. LIVLIG SKOLNING ÅR 2010 TSJ stöder starkt att personalen studerar och utökar sitt kunnande. Hela personalen gavs möjlighet att delta i olika yrkesrelaterade kurser, seminarier och skolningsprogram. Två personer har avlagt yrkesexamen inom miljövård genom läroavtalsutbildning vid miljöinstitutet Suomen Ympäristöopisto SYKLI och sex personer inledde sina studier vid institutet. Femton personer avlade delexamen inom informationshantering och bokföring. För mottagningsstationernas kundservicepersonal arrangerades dessutom en skolningshelhet med rubriken: Väl övervägd insats ger önskat resultat. Den interna skolningen har tagit upp teman som bl.a. avfallscentralernas skötseloch användningsplaner, räddningsplaner, bolagets verksamhetsplan, verkningarna av företagstjänsternas avknoppning, hanteringen av farligt avfall samt förändringar inom adb- systemen. På hösten fick hela personalen information om Kelas ersättningspraxis och dess inverkan. Samtidigt bekantade personalen sig med bolagets spelregler gällande kontrollen av störande och osakligt beteende samt det tidiga ingripandets regel. Personalen har också deltagit flitigt i de skolningar som Avfallsverksföreningen har arrangerat: Avfallsverksdagarna samt fältpersonalens, kundtjänstens, kommunikationens, den ekonomiska förvaltningens och ledningens dagar. Dessutom har personalen under året deltagit i olika arrangörers skolningar och seminarier förknippade med branschen. Det omfattande utvecklingsarbetet för att utveckla bolagets personalfrågor tog fart under slutet av året. Målet med kartläggningen och utvecklingen av bolagets verksamhetssätt och kunnande är att med personalstyrningen verktyg stöda bolagets strategi. DEN INTERNA KOMMUNIKATIONEN OCH MÖTESPRAxIS Intranätet och e-post är de mest använda interna kommunikationsmedlen. Bolagets ledningsgrupp, som består av verkställande direktören och cheferna för sektorerna sammanträder två gånger i månaden. Ledningsteamets protokoll eller promemorior kan läsas av hela personalen. De olika sektorerna håller regelbundet egna gruppmöten under ledning av den närmsta chefen. Utvecklingssamtal förs åtminstone en gång per år med hela personalen. Bolaget och personalen har ett gemensamt organ, en utvidgad ledningsgrupp. I gruppens möten deltar också en förtroendeman, representanter för olika verksamhetsområden samt en arbetarskyddsfullmäktig. Under året sammanträdde gruppen tre gånger. Under gruppens möten behandlades bl.a. företagshälsovården och verksamhetsplanen för arbetarskyddet, utvidgningen av kontrollsystemet för arbetstiderna, PTYTEs-förhandlingarnas resultat och föredelningsprinciperna av justeringspotten, avknoppningen av företagstjänsterna, förändringarna inom sektorer och organisation, det tidiga ingripandet och kontrollen av störande och osakligt beteende samt förhandsuppgifter om budgeten för 2011 samt bokslutet för år PERSONALENS VäLFäRD OCH REKREATION Terveystalo och TSJ har samarbetat för att kartlägga personalens välmående. År 2009 kartlades fältpersonalens arbetsvälfärd och år PERSONALENS UTBILDNING PERSONALENS ÅLDERSFÖRDELNING 23 % 34 % 5 % 20 % 18 % Högre högskoleexamen YHS-examen eller motsvarande Examen från mellanstadiet Yrkesexamen Ingen yrkesexamen Årsberättelse 2010 TSJ

21 RAISA OCH HENNES KOLLEGER mottar cirka 200 lastbilar och betjänar närmare 240 privatpersoner dagligen. Personalens välfärd har kartlags i samarbete med Terveystalo gjordes samma kartläggning bland kontorspersonalen. Resultatet av kartläggningen var positivt och TSJ ansågs i huvudsak vara en bra arbetsplats. Kartläggningen äger i fortsättningen rum vartannat år. TSJ stöder de anställdas motions- och kulturintressen genom motions-kultursedlar värda 5 euro. Bolaget har ingen egen personalmatsal utan istället tillämpas lunchsedlar. Hyvi-teamet som valts av personalen, arrangerar och organiserar fritidsevenemangen. I mars ordnades en utflykt till Kuusisto I S:t Karins där personalen njöt av mars månads snödrivor och solen. Julfesten var en ungdomligt rockig tillställning i badhotell Caribia. TSJ:s Jätepoweria!-lag deltog i den traditionella Dragon-paddlingen. Tränarna motiverade till utveckling M ottagningsstationernas personal satte sig under året in i hur man kan utveckla en kundorienterad verksamhetskultur. Kari-Juhani Lehtonen från Suomen Myyntikonttori Oy motiverade de 19 deltagarna att fundera över mottagningstjänsternas och arbetsgemenskapens utvecklingsbehov och hur målen kan förverkligas. Den sista skolningsdagen firade man med en lunch på restaurang Brahes Källare. I skolningen ingick också en kundenkät. Utgående från personalens diskussioner och enkätens resultat ARBETSHäLSA OCH SäKERHET Bolagets har ett avtal om företagshälsovård med Terveystalo Oy. Frågor som ankommer på arbetarskyddskommittén behandlas i bolagets PERSONALENS NYCKELTAL utvidgade ledningsgrupp. Arbetssäkerhetsfrågorna utvecklades och var starkt framme under den interna skolningen år Antal anställda, årsverken Med fast anställning, antal 44 38,5 37,5 Tidsbunden anställning, % av årsverken Personalen medelålder (fast anställning) 45,4 45,1 45,3 Kvinnornas andel % Männens andel % Utbildning euro/årsverke Utbildning dagar/årsverke 2,2 2,8 3,9 Kostnader för rekreation och fritidsaktiviteter euro/årsverke Sjukfrånvaro dagar/årsverke 12,8 6,3 11 Företagshälsovård euro/årsverke Arbetarskydd euro/årsverke ,3 TSJ:s mötesutrymme på Lastgatan har använts flitigt användning under året. definierade ledningsgruppen kundaccelererare för bolaget. TSJ:s tjänster är vägledande, pålitliga och baserar sig på kunskap. Kontorets kundservicepersonal deltog i skolningstillfällen under ett halvt år under ledning av Seppo Oinonen från Eveco Oy. Skol- ningen ägde rum på Lyhdyn Tila i Kuusisto. I den avslappnande miljön sammanställde 15 personer i samarbete en Möjligheternas bok som koncentrerar sig på hur man kan utveckla kundservicen och arbetsmiljön. Skolningen ansågs vara mycket lyckad och nyttig. EKONOMISKT ANSVAR MILJÖANSVAR SOCIALT ANSVAR SERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGEN TSJ Årsberättelse

22 Belastningen på avstjälpningsplatserna minskar om man producerar energi av brännbart avfall. Av det kommunala avfallet utnyttjades cirka 93 %. På deponin deponerades endast 7 % av den totala mängden kommunalt avfall. Materialåtervinningens andel var 39 %. Avfallets miljöpåverkan minimeras D en viktigaste miljöaspekten i bolagets verksamhet är växthusgaserna som frigörs från det slutdeponerade avfallet. Utsläppen kan bekämpas genom att man bygger uppsamlings- och behandlingssystem för deponigasen och utnyttjar det brännbara kommunala avfallet inom fjärrvärmeproduktionen. En hållbar lösning för att förhindra uppkomsten av deponigaser är att inte längre deponera biologiskt nedbrytbart avfall på avstjälpningsplatserna. Detta mål uppnås genom omsorgsfull källsortering av avfall och större energiutvinning av kommunalt avfall. DEPONIGASER OCH KLIMATFÖRäNDRINGEN Det organiska avfallet på avstjälpningsplatserna bryts gradvis ned och frigör samtidigt koldioxid och metan samt små mängder andra gaser. Deponigasen innehåller i genomsnitt 50 procent metan och 50 procent koldioxid. Metan är en växthusgas som är 23 gånger starkare än koldioxid, och därför är det mycket viktigt att minska mängden metan och omvandla den till mindre skadlig koldioxid. Mängden deponigas som frigörs i luften från avstjälpningsplatserna kan uppskattas med olika kalkylmetoder. Man utgår från avstjälpningsplatsens deponihistoria och bedömer deponiavfallets sammansättning och mängden biologiskt nedbrytbart kol i avfallet. Den koldioxid som frigörs från avstjälpningsplatserna beaktas inte vid bedömningen av växthusutsläppen, eftersom koldioxiden anses frigöras från avfall innehållande kol som enbart är bundet till de biologiska processerna. Plast som innehåller fossilt kol nedbryts i praktiken inte på avstjälpningsplatserna och frigör således inte heller kol. De stationsspecifika metanutsläppen från bolagets avfallsstationer har beräknats med hjälp av FOD-metoden, som uppfyller bästa bedömningspraxis enligt EU:s mellanstatliga klimatförändringspanel (IPCC). Metoden beak- tar det tidsmässiga beteendet för utsläppens uppkomst. Isosuo, Toppå och Rauhala avstjälpningsplatser frigör enligt beräkningarna 2,59 m3 metan. Av denna mängd kunde man i genomsnitt ta tillvara 40 procent. ENERGIUTVINNING AV AVFALL MINSKAR DEPONIGASEN När man använder källsorterat brännbart avfall för energiutvinning minskar den deponigasbelastning som uppstår av det bionedbrytbara avfallet på avstjälpningsplatserna. Vid Oriketo avfallsförbränningsanläggning omvandlades cirka ton brännbart avfall till 95 GWh energi för fjärrvärmenätverket. TSJ transporterar också brännbart avfall till Kotka Energis avfallsverk samt till E.ON Värme Sverige Ab i Norrköping samt Ekokem Oy:s avfallskraftverk i Riihimäki. Sammanlagt brände dessa anläggningar ton brännbart avfall från Åbonejden. På basis av energiproduktionsvärden från Kotka Avfallsverk producerade anläggningarna sammanlagt 58 GWh av detta avfall. TSJ Företagstjänster tillverkar bland annat återvinningsbränsle av byggavfall varav 7600 ton utnyttjades för energiproduktion. Träavfallet styrs också till energianvändning, år 2010 sammanlagt ton. VATTENKONTROLLEN EFFEKTI- VERAS FORTSäTTNINGSVIS Ett annat viktigt mål för miljöinvesteringarna NYCKELTAL och miljö-övervakningen är vattenkontrollen på avfallsbehandlingsområdena. Lakvattnet från avfallsstationerna och ytvattnet från fälten insamlas och leds till avloppsreningsverket för behandling. Grundvattnet på områdena och ytvattnet i närheten kontrolleras regelbundet. Kontrollprogrammet för Isosuo förnyades år Utvecklingen av vattenkontrollen som inleddes år 2008 vid Toppå avfallscentral fortsätter ännu. Utredningar pågår om det är möjligt att särskilja påverkningarna av TSJ:s verksamhet från de övriga aktörernas verksamhet på området. För tillfället blandas vattnet från området redan före det når utjämningsbassängen från vilken de leds till avloppsröret. Kontrollrören på avfallscentralerna förnyas under år SLUTDEPONERING AV AVFALL ENDAST VID TOPPÅ AVFALLSCENTRAL Slutdeponeringen av kommunalt avfall vid Isosuo och Rauhala avfallscentraler har avbrutits tills vidare. Nya slutdeponeringsområden och ändringar av miljötillstånden förbereds som bäst. Behovet av nya områden beror på om kapaciteten på slutdeponeringsområdet i Toppå räcker till. I denna verksamhetsberättelse rapporteras således endast om miljökonsekvenserna vid Toppå avfallscentral. Information om Isosuo och Rauhala avfallsstationer fås av utvecklingschef Kalle Karsten, kalle.karsten@tsj.fi kostnader för miljöskydd, miljoner euro 1, 21 1,35 1,6 kostnader för miljöskydd, euro/invånare 3,7 4,1 5,0 kostnader för miljöövervakning, euro Årsberättelse 2010 TSJ

23 Sammanlagt balades 7120 ton brännbart avfall på Toppå avfallscentral sommaren Balarna används senare för energiproduktion. ENERGI UR AVFALLET: 1. Av den gas som uppsamlades från Toppås deponiområde producerades 5 GWh energi vilket motsvarar 360 bostäders uppvärmningsbehov. 2. Av det brännbara avfallet från Åbonejden producerades sammanlagt 153 GWh energi. Det motsvarar bostäders årliga uppvärmningsbehov. (om förbrukningen kwh/bostad/år år 2007, källa Motiva ) Toppå avfallscentral är störst A vfallscentralen iakttar i sin verksamhet det miljötillstånd som beviljats av Sydvästra Finlands miljöcentral Tillståndsbeslutet överklagades år 2006 och även Vasa förvaltningsdomstols beslut överklagades år Högsta förvaltningsdomstolen förkastade besvären , varvid tillståndet vann gandet av det nya deponiområdet fortsätter. Sydvästra Finlands miljöcentral godkände planerna för utvidgningsområdets (år ) bottenkonstruktioner den Ekokem-Palvelu Oy inledde arbetet med att bygga bottenkonstruktionerna i april Byggentreprenaden gäller ett 3,8 hektar stort område av vilket 1,9 hektar stod klar att tas i bruk i slutet av oktober. Byggarbetet står klart år Byggandet av det nya deponiområdet slutfördes år Av området har man nu tagit i bruk sammanlagt 7,3 hektar. BOLAGET OCH LEDNINGEN laga kraft. Miljökontrollprogrammet för Toppå avfallscentral förnyades år Egentliga Finlands NTM-central godkände förändringen den Kontrollundersökningarna utfördes av bolaget Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy. En mer omfattande kontroll görs med tre års mellanrum. År 2010 var det dags för en mer omfattande kontroll. En utredning över förbehandlingsbehovet av SÅ GOTT SOM ALLT AVFALL KAN UTNYTTJAS antingen som material eller energi. Småkunderna sorterar sitt avfall på sorteringsstationens växelflak. Till deponiområdet går längre endast mycket små mängder avfall, år 2010 sammanlagt ton varav 9040 ton var kommunalt deponiavfall. SERVICE OCH PRODUKTER det dikesvatten som leds till avloppsreningsverket är på gång. Man utreder också lakvattnets inverkan på grundvattnet. I vattenproven undersöks bland annat tungmetallhalterna och klorid- och ammoniumkvävehalterna samt den elektriska konduktiviteten. Dessutom undersöks den kemiska och biologiska syreförbrukningen i proven SOCIALT ANSVAR samt vattnets hygieniska kvalitet. PCDD/Fföreningarna tog med i kontrollprogrammet i augusti Kontrollpunkterna beskrivs på vidstående karta. Stängningen av det deponiområde som togs ur bruk i november 2007 fortsatte under år Stängningen av det 12 hektar stora området ska enligt planerna genomföras i fyra etapper. Under den första stängningsfasen år MILJÖANSVAR 2002 slutfördes ytarbetet på ett 5 hektar stort område. Kontrollprogrammet omfattar undersökningar av grund och dikesvattenprov som tas 2 4 gånger per år. Också lakvattnet från avstjälpningsplatsen som leds till avloppsreningsverket för behandling kontrolleras regelbundet fyra gånger om året. Deponigasens mängd och sammansättning uppföljs kontinuerligt. Sammansättningen av den gas som bildas utanför gasuppsamlingsom- EKONOMISKT ANSVAR rådet kontrolleras fyra gånger per år Byg- TSJ Årsberättelse

24 BYGGANDET AV DET NYA DEPONIOMRÅDET slutfördes år Av området har man nu tagit i bruk sammanlagt 7,3 hektar. Miljökontrollprogrammet för Toppå avfallscentral förnyades år Miljökontroller 2010 Källor: Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy:s rapport för Toppå 2010 KONTROLLERNA I ENLIGHET MED KONTROLLPROGRAMMET UNDERSÖKNINGS- PUNKTER ANALYSER ANALYSER PER ÅR FREKVENS grundvatten 2 x per år ytvatten 4 x per år lakvatten 4 x per år KONSEKVENSER FÖR VATTNET Grundvattnet Toppå avfallscentral ligger i en lertäckt terrängsvacka som avgränsar till bergiga kullar. Området har inte klassificerats som viktigt grundvattenområde och där bildas ytterst lite grundvatten. I deponiområdets västra kant rör sig vattnet från nordost till sydväst och i den östra kanten till söder. Grundvattnets kvalitet kontrolleras med prov från sex grundvattenrör. Av dessa är två belägna i grundvattnets strömningsriktning ovanför avstjälpningsplatsen och fyra nedanför avstjälpningsplatsen. Proven tas två gånger per år. Syresituationen i grundvattenröret nr. 10 var dålig och kloridhalten var mycket hög. I vattnet konstaterades också höga halter av ammoniumkväve. Den höga kloridhalten jämfört med lakvattnet tyder på gamla havsbottensediment och inte egentligen på avstjälpningsplatsens inverkan. Vattenkvaliteten i röret varierade inte väsentligt från tidigare. Också i vattnet i rör nr. 5 på nordöstra kanten av avstjälpningsplatsen fanns höga halter av ammonium. Kloridhalten var klart mindre än i rör nr. 10. Kloridhalten i rör 7 på södra sidan av avstjälpningsplatsen var högre än tidigare. Vattnet innehöll också mer sulfater än tidigare. Vattnets ammoniumhalter var däremot lägre än normalt; halten har sjunkit under de senaste åren. Även i rör 8 fanns det år 2010 mer klorid och ammonium än normalt. I de prov som tagits från grundvattnet i området kunde man inte hitta några spår på hygienisk nedsmutsning. Tungmetallshalterna var små och de underskred värdena för dricksvatten. I de prov som tagits från rören kunde man inte heller finna några spår av lösningsföreningar med ett par undantag; också i de fallen var halterna mycket låga. Ytvattnet Vattenkvaliteten i diket (P1) på avstjälpningsplatsens nordvästra sida varierade kraftigt mellan observationsgångerna under år Renast var vattnet i maj då mängden ammoniumkväve var mycket låg och vattnet enligt BOD-värdet kunde klassificeras som svagt förorenat. Vattnets hygieniska tillstånd var nöjaktigt vid ett provtagningstillfälle. Vid dikets nordvästra rand förekommer verksamhet som GRUNDVATTNETS KLORID- OCH AMMONIUMKVäVEHALTER SAMT DEN ELEKTRISKA KONDUKTIVITETEN klorid mg/l elektrisk konduktivitet ms/s ammoniumkväve mg/l Årsberättelse 2010 TSJ

25 Tungmetallshalterna i grundvattnet var små och de underskred värdena för dricksvatten. GRUNDVATTNET I TOPPÅS närmiljö undersöks två gånger i året. kan inverka på ytvattnets kvalitet. Det är möjligt att diket kan belastas av lakvatten som rinner över från avloppsrören. BOD-värdet och näringshalterna samt klorid- och näringsämneshalterna hade ökat betydligt mellan punkterna 2 och 3 under en del av provtagningarna. Försämringen av vattenkvaliteten var som mest tydlig i maj då vattnet vid punkt 3 kunde klassificeras som kraftigt förorenat. Under augusti och oktober förekom det inga tydliga skillnader mellan observationspunkterna. Komposteringsområdet nedströms utgör sannolikt en kraftig belastningskälla och bland annat regnen inverkar på när diket belastas. Från det egentliga deponiområdet är belastningen liten och äger rum endast vid undantagstillstånd. Även halterna PCDD/F-föreningar i Toppåvattnet understeg metodens mätområde. För att fastställa PCDD/F-belastningen krävs ytterligare undersökningar. Lakvattnet Vintermånaderna år 2010 var kallare än genomsnittet och nederbörden föll i huvudsak som snö. Därför uppkom mindre mängder lakvatten än normalt. Sommaren var varm och regnmängderna var små. Hösten var regnfattigare än normalt och under det kalla slutet av året snöade det. Vattnet som pumpades till avloppsreningsverket från Toppå avfallscentral innehöll stora mängder kväve. Mest kväve innehöll vattnet i augusti då halterna var sjudubbla jämfört med halterna från orenat avloppsvatten från bosättning. Kvävet förekom främst som ammonium. De undersökta halterna av skadliga ämnen underskred gränsvärdena för vatten som leds ut i avloppsvattensrören. Lakvattnets halter av PCDD/F-föreningar underskred de värden som undersökningsmetoden kan registrera. För att fastställa eventuella PCDD/F-halter i suspenderade ämnen krävs ytterligare undersökningar. Från avstjälpningsplatsen leddes m³ lakvatten till centralreningsverker, dvs. i genomsnitt 360 m³ per dag. På basis av belastningskalkylen motsvarade deponivattnet mängden orenat hushållsspillvatten från cirka 150 invånare när det gäller organisk belastning (BOD7ATU), cirka 130 invånare när det gäller genomsnittlig fosforbelastning och cirka invånare när det gäller genomsnittlig kvävebelastning. DEN GENOMSNITTLIGA BELASTNINGEN AV LAKVATTNET VID CENTRALRENINGSVERKET (KG/D) CODCr Totalkväve Ammoniumkväve Suspenderade ämnen Klorid BOLAGET OCH LEDNINGEN SERVICE OCH PRODUKTER SOCIALT ANSVAR DIKESVATTNETS KLORID- OCH AMMONIUMKVäVEHALTER SAMT DEN ELEKTRISKA KONDUKTIVITETEN klorid mg/l elektrisk konduktivitet ms/s ammoniumkväve mg/l ,0 MILJÖANSVAR , ,0 60 1, , , , EKONOMISKT ANSVAR TSJ Årsberättelse

26 Den gas som uppkommer används främst som en källa för värmeenergi. BIOGASANLäGGNINGEN VID TOPPÅ SAMLAR DA- PONIGAS FRÅN DEPONIOMRÅDET. År 2010 togs 47 procent av deponigasen tillvara. Gasen utnyttjas i den närliggande pannanläggningen för produktion av fjärrvärme. KONSEKVENSER FÖR LUFTEN Den deponigas som bildas på avstjälpningsbanken i Toppå tas till vara i biogasanläggningen, som togs i bruk i juni Deponigasen utnyttjas i första hand som värmeenergi, men kan också brännas i fackla. Mätnings-, reglerings- och serviceverksamheten vid biogasanläggningen sköts av Sarlin Hydor Oy. Deponigasproduktionen på Toppå avstjälpningsplats beräknades med hjälp av en kalkyl som grundar sig på FOD-metoden som beaktar gasproduktionens tidsmässiga beteende. År 2010 var mängden metan som uppkom i deponiområdet sammanlagt 1,8 miljoner m3.enligt kalkylerna tillvaratogs 47 procent av all den metan som bildades. I luften frigjordes uppskattningsvis ca 610 ton metan. Deponigasens kvalitet i kontrollrören undersöks två gånger i året. Mätningarna utförs i de fyra kontrollrören med mätapparatur för fält. Man undersöker halterna metan, koldioxid och syre samt vattennivån i avstjälpningsplatsen samt temperatur. Biogasanläggningen vid Toppå togs i bruk år Sarlin Oy Ab har mätt biogasanläggningens funktionsparametrar enligt skötselplanen en gång per månad. Man har reglerat anläggningens funktion utgående från resultaten. Nedan i tabellerna de parametrar som bäst beskriver biogasanläggningens funktion år Till produktionen av fjärrvärme levererades sammanlagt 1,69 miljoner Nm3 gas. Gasens genomsnittliga metanhalt i volymprocent var 50 och koldioxidhaltens 27. Av gasen producerades 5 GWh energi. Lukt Största delen av lukten vid avfallscentralen uppkom vid hanteringen av biologiskt avfall. Luktolägenheterna vid avfallscentralen har minskat eftersom hanteringen av sedvanligt avfall på deponin har minskat och det brännbara avfallet har i huvudsak balats. Luktolägenheten från avfallscentralen kommer i framtiden att minska i och med den klart effektivare uppsamlingen av deponigas och samt sluttäckningen av det nuvarande deponiområdet samt byggandet av de slutliga ytskiktena. Luktolägenheterna är direkt jämförbara med mängden gas som frigörs från deponiområdet. Eventuella klagomål gällande luktolägenheter undersöks från fall till fall och sedan planeras de behövliga åtgärderna. Damm Dammbelastningen vid avfallscentralen orsakas i huvudsak av avfallstrafiken, slutdeponeringen av avfallet, slutdeponeringen av restjord och lindrigt förorenade jordmassor samt krossningen av trä- och stenmaterial. Under torra perioder bekämpas dammolägenheter genom bevattning och saltning. De asfalterade trafikområdena strävar man till att väta efter behov och rengöra med sopmaskin. Trä- och stenmaterial väts alltid innan det krossas. Dammande verksamhet på området utgörs främst av trafik på avstjälpningsplatsen och deponeringsarbetet. Trafiken till deponiområdet som ger upphov till damm äger främst rum på asfalterade vägar, så inverkan uppskattas inte sträcka sig till de objekt som främst kan störas i närheten av avfallscentralen. BULLER Omgivningen kring avfallscentralen har i detaljplanerna reserverats för industriverksamhet, jord- och skogsbruk samt rekreation. Bullret orsakar mest olägenhet för de objekt som ligger närmast avfallscentralen, dvs. småhusen och Paimala skola. Det nya deponiområdet ligger bättre till med avseende på Paimala skola än det gamla deponiområdet. Bullret vid avfallscentralen förorsakas främst av transportutrustningens trafik (bl.a. deponivälten) samt vid avlastningen av avfallet. Dessa funktioner äger rum dagtid och räcker i allmänhet bara en kort stund. Med tanke på var avfallscentralen befinner sig samt verksamhetens art kan bullret från verksamheten anses vara relativt ringa. Ingen har framfört klagomål om bullret. SKADEDJUR Skador orsakade av djur förhindras i huvudsak genom ändamålsenlig övertäckning och maskinell bearbetning av avfallet. Antelt skadedjur (råttor,måsar) är lägre på det nya deponiområdet i jämförelse med det gamla eftersom mängden organiskt material i avfallet nu är märkbart lägre. Som mest har man kunnat observera fåglar per dag. BIOGASVERKETS FUNKTION Gaspumpstationens driftstid, h Total driftstid, % Gasmängd för återvinning milj m 3, n 1,55 1,4 1,69 Gasmängdför fackling Beräknad bränsle-energi, GWh 6,6 6,8 7,5 DEN INSAMLADE GASENS VäRDEN SUURE TIL. % Metan Koldioxid Syre 1 0,6 0,4 26 Årsberättelse 2010 TSJ

27 Till produktionen av fjärr värme levererades 1,69 miljoner Nm 3 gas. BEKäMPNING AV SKADEFÅGLAR UNDER ÅREN fångade måsar skjutna kråkor skjutna kråkor Vid bekämpningen av skadedjur används gift. Under verksamhetsåret svarade Oy Rentokil Initial Ab för bekämpningen av råttor och möss vid Toppå avfallscentral. Företaget utför fem bekämpnings- och kontrollbesök varje år. Måsar bekämpas med fällor. Egentliga Finlands viltvårdsdistrikt beviljar årligen tillstånd för fångst av måsar och andra skadefåglar. NEDSKRäPNING Nedskräpningen vid avfallscentralen och längs med infartsvägarna orsakas främst av avfallstransporterna samt vinden och fåglarna, som sprider avfall från avstjälpningsplatsen till närmiljön. Nedskräpningen förhindras genom tillräcklig maskinell bearbetning och snabb övertäckning av avfallet, vindstaket och övervakning samt vid behov städning av omgivningen. Nedskräpningen av omgivningen minskar också tack vare staketet och trädbeståndet som omgärdar avstjälpningsplatsen. Upptäcks avfallspartier som inte täckts över för att hindra att löst skräp flyger iväg under transporten agerar man genast. Vägrenarna och utvidgningsområdets staket städas regelbundet under hela året. UNDANTAGSTILLSTÅND Lakvattenspumpstationen nummer 1 fungerade inte som den skulle under verksamhetsåret. Under pumpens serviceavbrott och bassängens rengörning leddes avloppsvattnet via överflödesrören till avloppsreningsverket. MäNGDEN METAN SOM FRIGJORTS I ATMOSFäREN FRÅN TOPPÅ AVSTJäLPNINGSPLATS ÅREN ,00 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0, Mängden frigjord metan, miljoner m 3 /a Tillvaratagen metan, miljoner m 3 /a Vid Toppå används närproducerad el och produceras värme SJ köper el som producerats vid T Toppå biogasanläggning av Turku Energia Sähkömyynti. Avtalet täcker åtminstone elbehovet för funktionerna vid Toppå avfallscentral. Elen produceras genom rötning av avloppsreningsverkets slam. Den deponigas som uppkommer i Toppås deponiområden utnyttjas i Turku Energias pannläggning för produktion av fjärrvärme. BILD: RONI LEHTI Biovakka Oy producerar biogas ur reningsverksslammet. Av gasen produceras elektricitet. EKONOMISKT ANSVAR MILJÖANSVAR SOCIALT ANSVAR SERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGEN TSJ Årsberättelse