VI GER MER IGEN ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE INFORMERAR 2/2008

Transkript

1 0 VI GER MER IGEN ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE INFORMERAR 2/2008 D A TIDT T BELLEN Ö 200 TIDTABELLEN FÖR MILJÖBILEN YRJÖ Finsk avfallsservice är främmande för invandrare s.12 NYHETER 2 INSAMLINGEN AV BLANDAVFALL UPPHÖR I BÖRJAN AV KELAA!-PROJEKTET FRAMSKRIDER 5 ÅBONEDJENS AVFALLSSERVICE 5 ÅR 6 INGEN MAT I SOPHINKEN 8 SORTERINGSANVISNINGAR 10 IN INDIA WASTE ISSUES ARE PRACTICALLY NEVER DISCUSSED 12 TIDTABELLEN FÖR MILJÖBILEN YRJÖ 13

2 0 VI GER MER IGEN 2/ Lösningarna för avfallsanvändningen försenas Åbonejdens Avfallsservices lösning för det kommunala avfallets användning vandrar sin långa väg i besvärsinstanserna. Om ungefär ett år, dvs. fyra år efter att miljötillståndsansökan lämnades in, blir det klart om det överhuvudtaget är möjligt att bevilja det nya nyttokraftverket miljötillstånd. Om högsta förvaltningsdomstolens beslut är positivt upprepas tillståndsprocessen med alla sina besvärsomgångar. Ifall beslutet är negativt är det möjligt att tillståndsprocessen med alla besvärsomgångar upprepas. Temporära avfallsanvändningslösningar är i alla händelser nödvändiga. Den viktigaste temporära lösningen är att verksamheten vid Åbos avfallsförbränningsanläggning fortsätter. Tillståndet för anläggningen upphör i praktiken i slutet av nästa år. Åbo stad har ansökt om fortsatt miljötillstånd för sin anläggning. Utan energinyttoanvändning hotar miljöskyddets nivå i Åboregionen att rasa ihop. Det har i offentligheten rört sig uppgifter om nya spirande energinyttoanvändningsprojekt. Också de håller på att stanna upp i tröga tillståndsprocesser. Lokalt finns det inga andra lösningar i synhåll förutom slutdeponering på avstjälpningsplats. Åbonejdens Avfallsservices och ägarkommunernas verksamhetspolitik anser inte en sådan lösning vara möjlig. Även lagstiftningen som gäller avstjälpningsplatser begränsar deponeringen av brännbart avfall på avstjälpningsplatsen. Temporära nyttoanvändningslösningar måste alltså sökas på längre håll. Nästa år transporteras cirka 5000 ton hushållsavfall från Åbo till Kotka för energiutvinning. Mängden utgör cirka 5 % av Åbonejdens brännbara avfall. Nyttan man får av att ta vara på energin i avfallet äts delvis upp av de ökade utsläppen från transporterna. En lokal och hållbar avfallsanvändningslösning behövs. Vi fortsätter ansträngningarna för att åstadkomma en lösning. Markku Lehtokari verkställande direktör Händelsekalender Information om temaveckornas och de olika tillställningarnas program finns på adressen Var skulle du vilja träffa oss? Tipsa oss om olika jippon eller boka en avfallsrådgivare till din egen tillställning på tfn Svenskspråkig rådgivare: Tuuli Meriläinen eller tuuli.merilainen@tsj.fi HÖSTENS EVENEMANG Kontakta Åbonejdens Avfallsservice Ab:s (TSJ) avfallsrådgivning på tfn eller e-post: jateneuvonta@tsj.fi Återvinningsveckan Under den traditionella Återvinningsveckan kan du besöka rådgivningstältet på salutorget i Åbo och diskutera avfallshantering och hållbar konsumtion. Rådgivaren är på plats måndag till fredag kl Vid Åbo Ekotorg firar man Återvinningsveckans tioårsjubileum lördagen den 27.9 kl med en stor återvinnings- och rådgivningsdag. Adressen är Kyrkovägen 10. Energisparveckan Den nationella Energisparveckan arrangeras i år i Åbo den 7 9. oktober kl i VALONIAS utrymmen vid Gamla Stortorget 7. I programmet ingår i år bl.a. en utställning av onödiga prylar, information om hushållens energiförbrukning, föreläsningar och tävlingar. Under torsdagens uppvärmningskväll med början kl berättar experterna om olika uppvärmningsalternativ och om uppdateringen av olika värmesystem. Tillställningen arrangeras av VALONIA i samarbete med Åbonejdens Avfallsservice Ab, Åbo Energi samt Åbo stads kollektivtrafikbyrå. Rådgivarna anträffbara på höstens marknader Sommarens rådgivningsrundor fortsätter ännu under höstmarknaderna. Kom och diskutera avfallsfrågor med rådgivarna på Lemust leippä-marknaden den 13.9, på Mikkelin markkinat i Lundo den 5.10 samt på Mårtensdagarna i S:t Mårtens den VI GER MER IGEN 2/2008 ges ut på finska och svenska. Tidningen delas ut till alla hem i regionen enligt den språkpreferens som anmälts till posten. Båda språkversionerna av tidningen kan beställas på tfn och jateneuvonta@tsj.fi. UTGIVARE Åbonejdens Avfallssservice/Turun Seudun Jätehuolto Oy (TSJ), Formansgatan 2, ÅBO, växel , fax , CHEFREDAKTÖR Päivi Mikkola REDAKTION Åbonejdens Avfallsservice, Tuuli Meriläinen och OSG Viestintä LAYOUT OSG Viestintä UPPLAGA st TRYCKERI PunaMusta Oy Tidningen är tryckt på Novapress-papper som uppfyller EMAS-systemets kriterier. D A TIDT T BELLEN Ö 200 TIDTABELLEN FÖR MILJÖBILEN YRJÖ BEKANTA DIG MED TIDTABELLEN I SLUTET AV TIDNINGEN OCH SPARA DEN

3 VI GER MER IGEN 2/2008 Använda batterier kan snart lämnas till säljaren Detaljhandeln har börjat ta emot använda batterier, även små bärbara ackumulatorer, utan avgift för konsumenter. Mottagningen är avgiftsfri även om man inte köper ett nytt batteri. De nuvarande insamlingsställena som underhålls av Åbonejdens avfallsservice förblir i bruk tills vidare. Gruppen bärbara batterier och ackumulatorer omfattar stav- och knappbatterier samt laddbara batterier i verktyg. Även startbatterierna i exempelvis gräsklippare räknas som sådana ackumulatorer och därmed ska butiker som säljer sådana ta emot dem. Detaljhandeln började ta emot batterier i september. Åbonejdens avfallsservice sköter ANSVARET FÖR INSAMLING, ÅTERVINNING, BEHANDLING OCH ANNAN AVFALLSHAN- TERING AV BATTERIER FRÅN HUSHÅLL ÖVERGICK FRÅN KOMMUNERNA TILL PRODU- CENTERNA DEN 26 SEPTEMBER Det samma gäller kostnaderna för hanteringen. Med producenter avses finländska importörer eller tillverkare av batterier. Producenterna organiserar insamlingen i samarbete med detaljhandeln. Producentansvaret för batterier bygger på avfallslagen och statsrådets förordning om batterier och ackumulatorer (422/2008). fortsättningsvis om batteriinsamlingen vid återvinningspunkterna i ägarkommunerna och på ett hundratal busshållplatser i Åbo. Insamlingslådorna dras in så småningom vartefter de blir onödiga eller när det nya insamlingssystemet har visat sig fungera. Producentansvaret omfattar även batterier i fordon, elektriska och elektroniska apparater samt andra produkter. En återförsäljare för startbatterier till bilar är inte tvungen att ta emot begagnade batterier. Detaljister som tar emot batterier ska göra det avgiftsfritt och utan köptvång. Producenterna ska skapa ett landsomfattande insamlingssystem för begagnade bilbatterier. Bilarnas ackumulatorer är fortfarande problemavfall Avfallsstationerna, återvinningscentralerna och den ambulerande miljöbilen Yrjö tar också framöver emot bilarnas ackumulatorer. Åbonejdens avfallsservice har som mål att bibehålla det nuvarande nätverket för mottagning. Förhandlingar om framtiden förs med representanter för producenterna. Arbetet med återvinningspunkterna fortskrider Resos återvinningspunkter för returglas, returmetall och returpapper har förnyats. En del av punkterna har också kärl för batterier och returkartong. De små avfallskärlen har ersatts med rymliga djupuppsamlingskärl och de nya punkterna har placerats så att de betjänar småhusområdena på bästa möjliga sätt. Reso har nu sammanlagt 33 återvinningspunkter. I Pargas har byggarbetet med de 20 nya återvinningspunkterna redan inletts och arbetet beräknas vara slutfört under vecka 40. Den största förändringen är att antalet regionala insamlingspunkter för blandavfall minskar från 29 till 3 och att kärlen för blandavfall i fortsättningen enbart är till för fritidsboende, konstaterar Sirkku Nurminen från Åbonejdens Avfallsservice. Pargas stad önskar att de fast bosatta i Pargas införskaffar ett eget avfallskärl och ingår ett sophämtningsavtal med valfritt avfallstransportföretag. Maskos återvinningspunkter förnyas i oktober, det nya nätverket kommer att bestå av 12 återvinningspunkter. Grattis till vinnaren! I föregående nummer av denna tidning frågade vi er läsare om vilka artiklar som ni tyckte var mest läsvärda. Flest röster fick den i varje nummer återkommande sorteringsguiden på mittuppslaget. Lippupiste-gåvokortet på 50 som utlottades bland alla som svarat vanns av Sofie Strandén i Åbo. Tack för alla svar och grattis till vinnaren! förnyas TSJ:s internetservice förnyas och blir mångsidigare. Förutom det nya utseendet kommer sidorna att få sorteringsråd, transportinformation och elektroniska blanketter, ett behändigt kartsökningprogram av återvinningspunkter och ett utmanande sorteringsspel! De nya sidorna öppnas i september 3

4 VI GER MER IGEN 2/ Slut på det blandade avfallet i början av 2009 Alla bostadsfastigheter får kärl för brännbart avfall Vid årsskiftet går insamlingen av blandat avfall till historien över Åbonejdens avfallsservice hela verksamhetsområde. Nu övergår även Reso-, Nådendals- och Pargasdistrikten till den gemensamma sorteringen. De övriga kommunerna har inte haft kärl för blandat avfall på två år. Alla bostadsfastigheter, även fritidsbostäder och enfamiljshus, får kärl för brännbart avfall. Det brännbara avfallet ska gå till energiutvinning. En noggrannare sortering ska säkra kvaliteten. Man kan omvandla blandat avfall till brännbart avfall genom att sortera ut PVC-plast och obrännbara material och lämna dem i ett separat kärl för deponiavfall. Hushållsavfall är i regel brännbart avfall. Deponiavfall uppstår mer sällan hit hör trasiga kärl och glödlampor, regnkläder och blomjord. Mängden deponiavfall uppgår inte till mer än cirka 5 procent av det nuvarande blandade avfallet Radhus och höghus ska enligt de kommunala avfallshanteringsbestämmelserna skaffa insamlingskärl för deponiavfall. I praktiken kan man omvandla de nuvarande kärlen för blandat avfall till kärl för brännbart avfall genom att förse dem med ett klistermärke för Miia Jylhä säger, att i praktiken kan man omvandla de nuvarande kärlen för blandat avfall till kärl för brännbart avfall genom att förse dem med ett klistermärke för sortering. sortering, säger rådgivare Miia Jylhä på Åbonejdens avfallsservice. De som bor i enfamiljshus eller fastigheter med färre än fyra bostäder behöver inte skaffa ett separat kärl för deponiavfall. Det betyder inte att man kan glömma sorteringen Deponiavfall ska också sorteras Att kärl för deponiavfall ställs upp på fastigheten innebär inte befrielse från skyldigheten att föra uppkommet miljöfarligt avfall samt kasserade el- och elektronikapparater till respektive insamling. Det samma gäller möbler och renoveringsavfall, ifall inte husbolaget har organiserat sådan insamling. Deponiavfall ska också sorteras. 4 Använda batterier, lysrör och energisparlampor samt småelektronik är typiska exempel på hushållsavfall som göms i avfallsskjulet eller bland övrigt avfall. De innehåller dock giftiga och skadliga ämnen, vilket gör att det är mycket viktigt att alla för dem till rätt insamling. Kärlet för deponiavfall verkar i vissa husbolag ha uppfattats som kärlet för allt avfall som inte är brännbart eller återvinningsbart, berättar Petri Uggeldahl, miljöinspektör på Åbo stads miljökontor. Det kan finnas radioapparater, brödrostar, lampor och annan småelektronik både i och bredvid kärlen. De är alla elskrot som man kan föra till separata mottagningsställen avgiftsfritt. Möbler och renoveringsavfall som lämnas i avfallsskjulet tar plats inte bara i själva skjulet, utan också i transportfordonet, som är dimensionerat för dagligt avfall. Jag har också lagt märke till att vanligt köksavfall ibland antas höra hemma i kärlet för deponiavfall och att brännbart avfall antas vara energiavfall från handeln eller industrin. Så är det dock inte. Ren kartong kan återvinnas. Med brännbart avfall avses särskilt sådant dagligt avfall från hushåll som utan olägenheter kan brännas i en avfallsbränningsanläggning. Material som är oantändliga eller innehåller skadliga ämnen måste således separeras, framhåller Uggeldahl. Matavfall är brännbart avfall Avfallsrådgivningen får då och då förfrågningar om var matrester hör hemma. Rådgivare Miia Jylhä berättar att de som ringer vill försäkra sig om att de sorterar rätt, om de exempelvis har sett rent biologiskt avfall i kärlet för deponiavfall. Matavfall och skal från frukter och grönsaker ska definitivt läggas bland brännbart avfall, om inte fastigheten har en egen kompost eller ett kärl för bioavfall. Vid förbränningen tillvaratas den energi som finns i livsmedelsavfall och annat biologiskt nedbrytbart material. På avstjälpningsplatsen ger de däremot upphov till metanutsläpp som skyndar på växthuseffekten, påpekar Miia Jylhä. Rätt dimensionering och rådgivning underlättar Hus- och servicebolag behöver inte nöja sig med att bara beklaga smutsiga avfallsskjul och dåligt fungerande sortering. Med vägledning i sortering som delas ut till de boende och information på avfallsmottagningsställena kan man göra stora förbättringar. Husbolag kan även vid behov ordna insamling av skrymmande avfall och ställa ut flak för renoveringsavfall. Rätt dimensionering av kärlen för bränn-

5 avfallet från fastigheten ska ändå vara brännbart. De som bor i mindre hus kan då och då föra uppkommet deponiavfall till avfallsstationerna när de har andra ärenden att uträtta. Grannar kan också skaffa ett gemensamt kärl för deponiavfall för att ha kontroll över sopkostnaderna. TSJ levererar nya klistermärken och säljer eller hyr ut kärl till kunderna I områden med centralt upphandlad avfallstransport inom Reso och Nådendals distrikt bistår Åbonejdens avfallsservice dem som övergår till den nya separata insamlingen. De nuvarande kärlen för blandat avfall blir automatiskt kärl för brännbart avfall vid årsskiftet. Husbolaget ska skaffa ett nytt kärl för deponiavfallet. Beställning och tömning av kärlen kan lätt och behändigt avtalas med kundtjänsten. Åbonejdens avfallsservice har förberett sig på det ökande behovet av kärl genom att bygga upp ett lager med grå kärl för deponiavfall. Kundtjänsten kan också besvara frågor om ombyggnad av uppställningsplatsen och dimensioneringen av kärl. Åbonejdens avfallsservice levererar beställda kärl i november, i god tid före den nya insamlingen inleds. Kärlen förses med klistermärken som har sorteringsanvisningar för deponiavfall innan de levereras. Klistermärken med sorteringsanvisningar för brännbart avfall postas under hösten till alla husbolag med centralt upphandlad transport. AVFALLSRÅDGIVNINGEN VID ÅBONEJ- DENS AVFALLSSERVICE BISTÅR MED VÄGLEDNING FÖR DE BOENDE.Sorteringsanvisningar och instruktionstips finns på webbsidorna på Åbonejdens avfallsservice säljer också klistermärken för avfallskärl och sorteringstavlor till självkostnadspris. De innehåller sorteringsinstruktioner och information om rätt mottagningsställen inklusive adresser för avfall som ska föras någon annanstans. Avgiftsfria avfallsguider ges ut för utdelning till de boende. Materialbeställningar kan lämnas in på webbsidorna eller till avfallsrådgivningen, tfn Husbolaget kan också be en avfallsrådgivare delta på ett möte för att informera om sortering. bart avfall och deponiavfall ger också de boende en fingervisning om rätt sortering. Deponiavfallet kräver inget stort kärl, eftersom korrekt sortering ger ett litet flöde.? Hur ska aska hanteras? En läsare från Åbo vill veta hur man ska hantera aska. Ren träaska kan man sprida ut i trädgårdslandet, berättar rådgivare Miia Jylhä. Det lönar sig inte att hälla askan i komposten eftersom askan är så basisk, att mikroberna i komposten dör. Om du inte äger ett trädgårdsland kan du också sätta askan väl avsvalnad och väl förpackad i kärlet för deponiavfall. Askan kan också föras till någon avfallsstation där mottagningspriset för en påse med under 20 liter aska är 1. Varje år övertänds flera avfallskärl på grund av het aska var alltså mycket noga med att kyla ner askan omsorgsfullt! I en del av kommunerna på området övergår man till insamling av deponiavfall och brännbart avfall år 2009, i dessa kommuner hör askan ännu hemma i blandavfallet. jateneuvonta@tsj.fi avfallsrådgivningen, tfn Hur har projektet KELAA! kommit igång? Det har fått en bra start. Under våren arrangerade vi bland annat en cykelservicedag, en ekoeftermiddag, avfallsinformation och ett miljöseminarium för företag. Vi planerar kommande evenemang i flygande fläng. Hurdana evenemang bjuder ni på under hösten? På hösten kan vi utlova varierande evenemang. Tisdagen den 16 september arrangerar vi ett seminarium med temat materialflöden och konsumtion, dit alla är välkomna. I september gör vi också ett besök på en ekogård. Under den nationella energisparveckan i oktober arrangerar vi till exempel en eldag för VI GER MER IGEN 2/2008 LÄSARFRÅGAN Fråga eller ge artikelförslag. Vi svarar på denna spalt. Vegetarisk kost och måttlighet i projekt KELAA! Projektet KELAA! som startade i början av året tar upp temat vegetarisk kost under hösten. Det tre år långa projektet erbjuder konkreta alternativ för en hållbar och måttlig konsumtion. Projektplanerare Riikka Leskinen från VALONIA, servicecentret för hållbar utveckling och energifrågor i Egentliga Finland, berättar hur projektet har framskridit. kvinnor och en informationsdag om uppvärmning. VALONIA har öppet hus under flera dagar samma vecka. På hösten arrangerar vi också ett jippo för vegetarisk kost. Vilka teman tar ni upp på jippot för vegetarisk kost? Syftet med evenemangen är att folk ska få mod att använda mer vegetarisk mat och ekoprodukter. Vi vill göra det lättare att bekanta sig med den vegetariska kostens möjligheter och ekoprodukternas ursprung och egenskaper. Ekologisk produktion ger mindre belastning på miljön och stöder ofta lokala producenter. Köttproduktion kräver i sin tur betydligt mer naturresurser än vegetabilisk produktion. Det är bra för klimatet att understöda vegetarisk kost! På vilket sätt kommer avfallsfrågor upp på evenemangen? Vi tar framför allt sikte på att förebygga uppkomsten av avfall. Vi framhåller måttlighet och hållbar konsumtion i allt. En hållbar utveckling främjas även av att man hindrar att avfall uppstår, exempelvis när det gäller förpackningsmaterial. KELAA! är ett gemensamt projekt för flera olika aktörer i Egentliga Finland och Päijänne-Tavastland. Åbonejdens avfallsservice vill förebygga uppkomsten av avfall och medverkar i projektet. 5

6 VI GER MER IGEN 2/ Olli A. Manni, styrelseordförande i Åbonejdens avfallsservice: Bolagisering var rätt val Att grunda Åbonejdens avfallsservice Ab för att ta hand om kommunernas lagstadgade uppgifter inom avfallshantering år 2004 var enligt styrelseordförande Olli A. Manni ett riktigt beslut som kom till i rätt tid. Inom ramen för verksamheten har man kunnat genomföra strategin för avfallshantering och exempelvis lyckats väl med att hantera avfallsflöden. Manni var biträdande stadsdirektör i Åbo, när beslutet om att grunda bolaget fattades. Han understödde redan då en samgång och ansåg det vara viktigt att verksamheten snabbt kom igång. Bolaget grundades genom avtal mellan Åbo och grannkommunerna för att uppbyggnaden skulle vara klar. Antalet delägarkommuner har ökat så småningom och omfattar nu Aura, Lemo, Lundo, Masko, Merimasku, Nousis, Nådendal, Pargas, Pikis, Pöytis, Reso, Rimito, Rusko, S:t Karins, S:t Mårtens, Tarvasjoki, Vahto Velkua, Villnäs, Virmo och Åbo. Området har närmare invånare. Även om företaget är stort, är det inte ännu tillräckligt stort. Om vi vore dubbelt så stora som idag, skulle vi kunna anta alla utmaningar inom branschen. För att uppnå detta, borde vi kunna utvidga vårt verksamhetsområde på ett eller annat sätt. De naturliga tillväxtriktningarna är Nystads-, Salo- och Loimaaregionerna, räknar Olli Manni upp. Åbonejdens avfallsservice hade en omsättning på knappt 17 miljoner euro Av inkomsterna härrör 84 procent från avfallshanteringsavgifter. Antalet anställda är 40. Utan energiutvinning når vi inte gränsen på 70 procent. Olli A. Manni, styrelseordförande för Åbonejdens avfallsservice Ab, anser att det är viktigt att företaget satsar på att förebygga uppkomsten av avfall och att öka energiutvinningen. Verksamheten ska enligt honom vara professionell, transparent och ekonomiskt förnuftig. Energiutvinningen ofrånkomlig De centrala målen för regionens avfallspolicy är inte bara att vidta åtgärder för att förebygga uppkomsten av avfall och trygga återvinningen genom källsortering, utan även att skapa en säker slutdeponering samt utreda olika alternativ för sanering av förbränningsanläggningen och behandling av bioavfall. En bedömning av avfallshanteringens miljöeffekter ingår naturligtvis i utredningsarbetet. Åbonejdens avfallsservice har i sin verksamhet även satsat kraftigt på att skapa hållbara konsumtionsvanor. Det är viktigt att vi kan öka återvinningen av kommunalt avfall till det uppställda målet på 70 procent och det absolut bästa alternativet för detta är energiutvinning. Utan energiutvinning når vi inte upp till gränsen på 70 procent. Genom materialåtervinning kommer vi inte upp i sådana tal, förklarar Manni. Han anser att Åboregionen redan idag återvinner material i stor utsträckning och att företagen i regionen hör till vårt lands elit. Enligt Manni har man i alltför hög grad blandat ihop känslor och fakta i energiutvinningen av avfall, saneringen av förbränningsanläggningen i Oriketo och planeringen av det nya kraftverket som ska utnyttja avfall, vilket har gjort dem till ett politiskt redskap. Vi kan inte öka vår kapacitet på avstjälpningsplatserna, dvs. vi kan inte föra det kommunala avfallet till dem. Jag tror att vi får förlängt tillstånd för förbränningsanläggningen i Oriketo och kan sanera den enligt nutida krav, så att vi klarar oss följande tio år. Under den tiden måste vi få ett beslut om nya alternativ. Nu har byggandet av det nya kraftverket redan blivit uppskjutet så långt in i framtiden att det är osannolikt att det blir klart i tid. Den bästa lösningen vore att bygga en anläggning för avfallsförbränning som produce- 6

7 VI GER MER IGEN 2/2008 Åbonejdens avfallsservices historia i korthet rar både värme och el nära bosättningen, så att transportsträckorna blir korta och vi kan undvika onödig trafik. Den nya tekniken för avfallsförbränning är högklassig och hanteringen övervakad. Om verksamheten stannar på nuvarande nivå ökar avfallstransporterna i framtiden, exempelvis till Kotka eller i värsta fall till utlandet. Kommunerna nöjda med verksamheten Olli Manni tror att Åbonejdens avfallsservice har lyckats väl med att organisera den lagstadgade avfallshanteringen, behandla avfallet och ordna rådgivning. Under de fem år som har gått har ägarkommunerna inte framfört några anmärkningar, vilket innebär att man har varit nöjd med bolagets sätt att arbeta. En del av de boende handlar oansvarigt när de besöker återvinningspunkterna. Nu överförs även återvinningspunkterna i Åbo till Åbonejdens avfallsservice och görs enhetliga. Jag hoppas att vi inte behöver kameror och väktare, utan att folk kan verka för det gemensamma bästa. Insamlingen av bioavfall, eller snarare avsaknaden av sådan, har bemötts med kritik i regionen. Manni själv hyser åsikten att bioavfallet ägnats för stor uppmärksamhet i exempelvis avfallsstrategin. I energiutvinning tillför bioavfallet lämplig fuktighet till den massa som ska brännas. Han säger att en separat insamling av bioavfall med transporter och andra investeringar åtminstone inte är ekonomiskt förnuftigt, eftersom möjligheterna till återvinning av det komposterade materialet är få. Jag vet att jag simmar motströms i den frågan, konstaterar Manni. Styrelsearbetet kräver intresse Manni konstaterar att avfallshantering är en intressant bransch, och att den blir allt viktigare under kommande år. Åbonejdens avfallsservice måste även framöver basera sin verksamhet på transparens och förnuftig ekonomi. Även om vi sköter lagstadgade uppgifter, kan vi inte driva verksamheten med förlust, utan måste ha balans mellan inkomster och utgifter. TSJ:s företagstjänster inom Åbonejdens avfallsservice bildar en separat enhet som verkar med affärsmässiga risker. Olli A. Manni ser många utmaningar för Åbonejdens avfallsservice under de kommande fem åren. Utvidgningen och beslut om vidare åtgärder för avfallshanteringen kräver gediget intresse och utvecklingsvilja av styrelsen. TSJ:s arbetare jobbar på Formangatans kontor och på avfallsstationerna, Oriketos måttagningsstation och Pargas återvinningscentral. Av de allt som allt 40 arbetarna fick man med i gruppfotot under hälften i augusti : Avtalet om bolagsbildning undertecknas den 14 november De undertecknande kommunerna är Lundo, Masko, Nådendal, Pargas, Pikis, Reso, S:t Karins och Åbo. Samtidigt går Åbo och Pargas avfallsverk samt samkommunen Sydvästkustens avfallsservice samman. 2004: Åbonejdens avfallsservice Ab kan inleda den operativa verksamheten: planering och organisering av den regionala avfallshanteringen, avfallsrådgivning hantering av miljöfarligt avfall från hushåll, regional återvinning organisering av de centralt upphandlade avfallstransporterna och kundservicen i Masko, Mietois, Nousis, Nådendal, Reso och Virmo. Åbonejdens avfallsservice tar hand om Toppå, Isosuo och Rauhala avfallsstationer, mottagningsstationen i Oriketo och Pargas återvinningscentral. Verksamheten bygger på avfallshanteringsavtal och verksamhetsområdet omfattar 25 kommuner och cirka invånare. Det första numret av tidningen Vi ger mer igen delas ut till hushållen i verksamhetsområdet. Miljökonsekvensbedömningen av en utveckling av avfallshanteringen ges ut för åsikter och utlåtanden. Initiativet till miljökonsekvensbedömningen togs av Åbo avfallsverk och samkommunen Sydvästkustens avfallsservice Sydvästra Finlands miljöcentral ger sitt utlåtande om miljökonsekvensbedömningen: Miljökonsekvensbedömningen är väl genomförd och tillräcklig, förutom bedömningen av en alternativ lokalisering av energiutvinningen av avfall. Invånarnas delaktighet och hänsynen till åsikter i utredningsarbetet och planerna för förebyggande av olägenheter väl genomförda. Anbudsförfarande för återvinningen av källsorterat kommunalt avfall. Bolagsstämman fattar beslut om en riktad emission till kommunerna i verksamhetsområdet. 2005: Åbonejdens avfallsservice ingår ett avtal med Turun Seudun Maakaasu ja Energiatuotanto Oy om energiutvinning av det kommunala avfallet från Avfallshanteringsavgifterna och rutinerna görs enhetliga på alla avfallsstationer. Beredningen av enhetliga avfallshanteringsbestämmelser inleds med tjänsteinnehavare inom miljövårdssektorn. Aura, Lemo, Lundo, Merimasku, Mietois, Nousis, Pöytis, Rimito, Rusko, S:t Mårtens, Tarvasjoki, Vahto, Velkua, Villnäs och Virmo tecknar aktier i bolaget. 2006: De nya avfallshanteringsbestämmelserna träder i kraft i de stiftande kommunerna. En person till anställs inom rådgivning, kommunikation, företagsservice och kundservice. 2007: Separat insamling för brännbart avfall och deponiavfall inleds i åtta kommuner. Bestämmelserna om separat insamling för återvinnbart avfall görs enhetliga i områdets kommuner. Servicen för små kunder utvecklas på alla avfallsstationer, bl.a. mottagning av energiavfall inleds. Central slutdeponering av avfall inleds vid Toppå avfallscentral. Lemo, Merimasku, Rimito, Vahto, Velkua och Villnäs övergår stegvis till centralt upphandlade avfallstransporter. Seminariet Ett Finland utan avstjälpningsplatser arrangeras på brandkårshuset i Åbo. 2008: Ombyggnaden av återvinningspunkter går vidare från S:t Karins till Reso, Pikis och Pargas. Ombyggnaden fortgår över hela verksamhetsområdet. Utredning om avskiljning av företagstjänsterna till ett dotterbolag inleds. Åbonejdens avfallsservices årsberättelser kan läsas på webben på Årsberättelsen kan även beställas på tfn eller jateneuvonta@tsj.fi. 7

8 VI GER MER IGEN 2/ Matavfall belastar miljön Ingen mat i sophinken! Ute i världen och i Finland har man börjat räkna och förundra sig över hur mycket mat som hamnar bland soporna. Många slänger bort mat som blir över utan en tanke på att de kunde använda den. Enligt uppskattningar går knappt hundra kilo mat per finländare till spillo varje år. Av matens totala miljöbelastning står livsmedelsförpackningarna för en mindre andel än den bortslängda maten. Matavfall är rester som blir kvar på tallriken, avfall som uppkommer vid matlagning och skrämda livsmedel. Under den senaste tiden har vi i Finland förundrat oss över de brittiska avfallsundersökningarna som har konstaterat att upp till en tredjedel av all mat som köps slängs bort och därav hälften i oöppnade förpackningar. I ett nationalekonomiskt perspektiv går flera miljarder euro i spillo. Dessutom belastar matavfallet vår miljö under hela livscykeln från åker och äng till matbord och avfallshantering. 10 procent blir avfall I Finland har ett gemensamt projekt mellan företag och forskningsinstitut undersökt bland annat livsmedelsproduktionens inverkan på klimatförändringen. Ämnesområdet omfattar även det avfall som uppkommer av livsmedel. Av matens totala miljöbelastning står livsmedelsförpackningarna för en mindre andel än den bortslängda maten. Den mest onödiga miljöbelastningen under en produkts livscykel är att man inte använder det som man har framställt. Utgående från internationella undersökningar har det uppskattats att finländska hushåll slänger mellan 30 och 70 kilo mat per person i sophinken varje år. Därmed blir omkring 10 procent av maten avfall. Avfall uppkommer vid matlagningen, i form av rester som blir kvar på tallriken och skämda livsmedel. Enligt uppgifter som figurerat i offentligheten ska en ännu större andel bli sopor. En viktig, bidragande orsak till detta är att många köper för mycket mat. Om man tänker på livsmedlens hela livscykel när man gör uppköp, kanske man inte köper hem mat i onödan. Livsmedlen bildar en ekologisk ryggsäck på omkring sex ton varje år, säger informatör Tuuli Meriläinen på Åbonejdens avfallsservice. Enligt Tuuli Meriläinen borde vi i högre grad till exempel gå med i köpcirklar för livsmedelsinköp. Genom sådana får man rotsaker och grönsaker på ett behändigt sätt direkt från en producent utan onödiga förpackningar och transporter. En köpcirkel kan man starta exempelvis på sin egen arbetsplats. Lång väg från åker till sopcontainer Maten har en omfattande livscykel, eftersom den först måste odlas eller födas upp och förädlas, och produkterna ska transporteras långa sträckor till produktionsanläggningar, lager, kyl- och frysförvaring och till butikerna innan de kommer fram till konsumentens bord och till viss del blir avfall. Livsmedlen har en varierande inverkan på klimatet: den som äter ett kilo ost belastar miljön lika mycket som en som kör bil 60 kilometer, den som kokar havregrynsgröt betalar miljön mest genom den energi spisen drar och inte genom havregrynen. En kopp kaffe förbrukar tio gånger så mycket naturresurser som en kopp te. Köttproduktion är en belastning för naturen en tallrik lasagne med kött förbrukar 5,5 kilo naturresurser, en tallrik vegetarisk lasagne 4 kilo. I Storbritannien har man räknat ut att man kan minska koldioxidutsläppen med 18 miljoner ton per år, om man kan sluta slänga bort användbar mat. Det motsvarar en minskning om en femtedel av antalet bilar i landets trafik. I Åboregionen går livsmedelsavfallet redan idag delvis till energiutvinning tillsammans med brännbart avfall, om man inte har tillgång till en egen kompost eller husbolaget har ett kärl för biologiskt avfall. I varje fall hör matavfallet inte hemma på avstjälpningsplatsen. Med det blandade avfallet hamnar en del av det biologiska avfallet fortfarande på avstjälpningsplatsen. Läget blir bättre vid årsskiftet, då insamlingen av brännbart avfall omfattar alla kommuner i Åboregionen, berättar Tuuli Meriläinen. Potatissallad och yoghurtsås 5 6 kokta, skalade potatisar 1 2 lökar 1 äpple 1 ättiksgurka 2 dl rester av tillrett kött, korv eller fisk Sås: 1 dl naturell yoghurt eller gräddfil 1/2 tsk örtsalt 1/2 tsk socker litet vitpeppar 1/2 dl finklippt dill eller gräslök Tärna alla ingredienser fint och blanda ihop dem. Använd fransk salladsdressing, smaksatt gräddfil eller yoghurtsås till sås. Tillred såsen genom att tillsätta de övriga ingredienserna till yoghurten. Rör ihop och smaksätt med till exempel senap. Brödpudding 2 ägg 5 dl mjölk 8 10 skivor av bullängd eller ljust bröd sötat bärmos eller sylt Vispa samman äggen och mjölken. Doppa skivorna i äggblandningen och lägg dem i lager i en smord form. Bred sylt eller bärmos på lagret och lägg på följande lager. Låt ett brödlager komma överst. Häll på resten av äggblandningen. Grädda i 200 grader i cirka en halv timme. Servera med bär, vispgrädde eller vaniljsås. 8

9 VI GER MER IGEN 2/2008 Hushållskonsulent Emmi Lukkarila: Rester skonar miljön och plånboken Även om det råkar finnas en stor förpackning till specialpris ska man överväga om man behöver så mycket kött eller bröd. Marthaföreningarna i Egentliga Finland har valt ekonomisk matlagning till ett av sina teman för rådgivningen. Syftet är att folk inte ska köpa mat i onödan och lära sig att laga något gott av rester. Kokt potatis från dagen innan behöver inte vara avfall, utan kan utgöra råvara för en annan rätt. Hushållskonsulent Emmi Lukkarila talar om sallader, risotto, omeletter och lådor, när hon funderar på vad man kan göra av mat som finns i våra kylskåp. För henne är den lilla biten rökt fisk som blev över igår, resterna av frukostgröten, de rårivna morötterna och det torkade brödet ingredienser till en ny måltid. Marthorna ger även råd för ekonomisk matlagning på sina mångsidiga matkurser. Miljöfrågor och avfallshantering kommer också upp i diskussionerna med våra kursdeltagare. Man märker hela tiden hur ekonomisk och genomtänkt matlagning ger besparingar i kostnader och minskar mängden avfall, konstaterar Emmi Lukkarila. Hon tror att temat Ingen mat i sophinken kommer att bli en trend under de närmaste åren, när folk börjar fundera på olika former av konsumtion och utformar den på ett mer ansvarsfullt sätt. Generationsskillnader Äldre människor sätter värde på mat, och det är naturligt för dem att använda rester i matlagningen. Vi yngre, däribland jag själv, slänger mat i soporna på ett mycket lättvindigare sätt. Nu när matpriserna stiger hoppas jag att vi börjar tala mer om saken. Planering är nyckelordet också när man tänker på hur man ska minimera mängden avfall. Även om det råkar finnas en stor förpackning till specialpris ska man överväga om man behöver så mycket kött eller bröd. Om man inte kan tillreda allt på en gång eller frysa in resten, är det bättre att köpa bara så mycket mat som går åt till en måltid, resonerar Emmi Lukkarila. Emmi Lukkarila berättar att rester som potatis, ris eller pasta till exempel kan ingå i en matig sallad. En potatissallad kan innehålla kött, korv eller fisk. Oändliga alternativ För att laga mat av rester behöver man idéer. Om man har kött, fisk, pasta, ris eller potatis och grönsaker kvar i kylskåpet från föregående måltid kan man tillreda alla möjliga rätter av dem. Det är lätt att laga en omelett och lägga till grönsaker, kött eller fisk. Ris och pasta kan användas till en sallad, havregrynsgröt till en semledeg, potatis och potatismos till en pyttipanna, potatisbröd eller en pizzadeg. Och pizzan kan man fylla med grönsaker och rester av kött, fisk eller broiler. Kvarg med bär eller frukt kan drygas ut med mjölk och bli en smoothie, föreslår Emmi Lukkarila. Recepten här intill och andra välsmakande förslag till rätter som man kan laga av rester finns i Marthaförbundets kokbok för ekonomiska kockar. 9

10 Hemmets sorteringsguide Det sorterade avfallet hör hemma i fastighetens eller återvinningspunktens avfallskärl Rad- och höghusen har egna insamlingskärl för returmetall, returglas och returpapper. I många höghus insamlas också returkartong. Återvinningspunkternas kärl för returmetall, returglas, returpapper och i vissa kartong och batterier betjänar småhusägarna. Brännbart avfall och deponiavfall Brännbart avfall och deponiavfall separeras i Åbo, S:t Karins, Pikis, Lundo, Aura, Pöytis, S:t Mårtens och Tar vasjoki. - I början av år 2009 övergår man till sortering av brännbart avfall och deponiavfall också i de övriga kommunerna på verksamhetsområdet. I år hör detta avfall ännu i kärlet för blandavfall. - Det brännbara avfallet bränns vid Oriketo avfallsförbränningsanläggning. Den producerade energin används som fjärrvärme. - Deponiavfall insamlas i de ovan nämnda kommunerna i rad och höghus. Småhusinvånare kan föra deponiavfallet till avfallsstationerna. Deponiavfallet och blandavfallet hamnar på avstjälpningsplatsen. BRÄNNBART AVFALL plastpåsar och förpackningar, t.ex. kaffepåsar, margarinförpackningar och tvättmedelsflaskor styroxförpackningar smutsiga kartong-, papp- och pappersförpackningar blöjor och andra hygienprodukter städavfall, t.ex. dammsugarpåsar trasiga kläder och skor träbaserat torrströ för husdjur CD-skivor, videokassetter och kassetter matrester och växtdelar ifall det vid fastigheten inte finns ett separat insamlingskärl för bioavfall eller en kompost DEPONIAVFALL Enbart avfall som inte brinner eller som stör förbränningen: alla glasformar och porslinskärl, keramikföremål trasiga speglar, fönster- och hyllglas glödlampor (inte lysrör eller energisparlampor) mylla och kattsand PVC-plaster såsom regnkläder, vaxdukar, mappar, plastfickor, uppblåsbara leksaker och madrasser, ledningar, rör och blisterförpackningar för mediciner. Hård PVC-plast blir vit när man bryter den. - Matresterna hör inte hemma på avstjälpningsplatsen! RETURMETALL sköljda konserv- och metallburkar aluminiumformar och aluminiumfolie metallock och kapsyler stekpannor tomma aerosolburkar utan tryck, tomma målburkar små maskindelar - Stora metallföremål bör föras till avfallsstationerna (kontaktuppgifterna på tidningens baksida) - Dryckesburkar i aluminium bör föras till butikernas returautomater. RETURGLAS Förpackningsglas: tomma glasburkar och glasflaskor - Till returglaset hör inte glas som tål hetta (ugnsformar, kaffekannor och dricksglas), spegelglas, keramik, glödlampor, fönsterglas, vindrutor från bilar - De pantbelagda glasflaskorna ska föras till flaskinsamlingen eller Alko RETURPAPPER dagstidningar och tidskrifter reklam kuvert telefonkataloger trasiga böcker utan pärmar kopieringspapper och ritpapper - Till returpappret hör inte papp, bruna papperskassar eller förpackningskartong - Se till att varken plastkassar eller snören följer med INFORMATION ABOUT WASTE DISPOSAL IN ENGLISH is available at

11 Avfallsrådgivning (lsa) Avfall som bör skötas självständigt Mottagningsplatsernas kontaktuppgifter på tidningens baksida. RETURKARTONG Ren wellpapp och kartong: mjölk-, surmjölks- och saftförpackningar yoghurt- och glassförpackningar av kartong fling-, kex- och sötsaksförpackningar engångstallrikar och -muggar samt omslagspapper tomma äggförpackningar och kartonghylsor socker- och mjölkpaket papplådor - Lägg kartongen bland det brännbara avfallet om det inte finns ett kartonginsamlingskärl nära hemmet. - Skölj ur förpackningarna och låt dem rinna ur, platta till dem och packa dem tätt i varandra BIOAVFALL Bioavfallet är brännbart avfall ifall det inte finns ett separat kärl för bioavfall vid fastigheten. matrester skal av frukter och grönsaker kaffesump (filterpåsen kan sättas i komposten) teblad, tepåsar hushållspapper blomjord och växtdelar PROBLEMAVFALL Hushållens problemavfall mottas avgiftsfritt batterier och små ackumulatorer fordonens ackumulatorer mätare som innehåller kvicksilver olja, oljefilter och annat avfall innehållande olja kylar-, broms- och kopplingsvätskor målfärg, lack, lim och lösningsmedel bekämpningsmedel framkallnings- och fixerbad kemikalier med orangefärgat varningstecken Mottagningsplatser: Toppå avfallscentral, Isosuo och Rauhala avfallsstationer, Åbo och Reso Ekotorg, återvinningscentralerna i S:t Karins och Pargas, Liedon Kisällikellari i Lundo samt miljöbilen Yrjö. - Apoteken mottar mediciner och febertermometrar som innehåller kvicksilver. - Batterier också till insamlingslådor. - Fyrverkeripjäser och nödraketer bör returneras till försäljarna eller till polisen. EE-SKROT Hela maskiner tas emot avgiftsfritt. kylanordningar, spisar, tvättmaskiner televisioner, stereoapparater ADB-utrustning småelektronik, t.ex. telefoner, eltandborstar, rakapparater och elvispar belysningsarmaturer, lysrör och energisparlampor Mottagningsplatser: Toppå avfallscentral, Isosuo och Rauhala avfallsstationer, Ekokaarina, Liedon Kisällikellari, Åbo och Reso Ekotorg samt Åbo Ekosmedja. - Återvinningscentralerna och ekotorgen återvinner användbara elapparater. STORA FÖREMÅL - Mottagningsplatser: Toppå avfallscentral, Isosuo och Rauhala avfallsstationer. Metallföremålen tas emot avgiftsfritt En behandlingsavgift debiteras för möbler och andra föremål: små 5, stora Återvinningscentralerna och ekotorgen tar emot användbara möbler i gott skick. - Gamla bildäck kan föras till däckhandeln, varifrån de skickas för återvinning. För löstagningen av fälgarna debiteras en avgift. BLAND- OCH DEPONIAVFALL Mottagningsplatser: Toppå avfallscentral, Isosuo och Rauhala avfallsstationer: bland- och deponiavfall 17 /m 3, 5 /avfallspåse småhusets deponiavfall 1 /avfallspåse BYGGAVFALL Mottagningsplatser: Toppå avfallscent ral, Isosuo och Rauhala avfallsstationer. rent obehandlat trä, impregnerat trä (under 1 m 3 ), metall, små mängder marksubstanser tas emot avgiftsfritt en behandlingsavgift debiteras för målat, lackat och ytbehandlat trä samt träbaserade skivor, 5 /m 3 lavoarer 5, wc-stolar 10 energiavfall 15 /m 3 för blandat byggavfall debiteras 20 /m 3 för asbestavfall debiteras en mottagningsavgift (<100 kilo = 10 ) TRÄDGÅRDSAVFALL FRÅN GÅRDEN Mottagningsplatser: Toppå avfallscent ral, Isosuo och Rauhala avfallsstationer. ren halkbekämpningssand, ris och kvistar tas avgiftsfritt emot av småenhetskunder för övrigt hopräfsat trädgårdsavfall (t.ex. löv) debiteras 5 /m 3, d.v.s. 1 /sopsäck Äpplen 1 /40 l, d.v.s. 1 5 ämbar 1. - På grund av övervikt och risk för att avfallskärlet går sönder får städavfallet inte läggas i blandavfallskärlet. Sand och vått trädgårdsavfall stör också avfallsförbränningsanläggningens funktion.

12 Himadri and Sayani Majumdar think that VI waste GER MER sorting IGEN 2/ is something that all immigrants should learn. Their son Sujatro is also interested in waste sorting and airplanes. The Majumdar family learned waste sorting from friends and with a dictionary in their hand. In India waste issues are practically never discussed Himadri and Sayani Majumdar knew nothing about domestic recycling until their careers as researchers in material physics brought the family to Finland. It was not easy to learn how to sort their household waste, because there was little information available in English. We now try to discuss waste issues with our friends; many Asian people in Turku must have experienced the same kind of difficulties as we did, Himadri explains. What should one do to learn waste sorting, if there is no information about it in a language which the person understands? Himadri and Sayani Majumdar pretended to be detectives. They lifted the covers of the housing company s waste containers and tried to draw conclusions from what other people had thrown away. If the container had a label with some written instructions, they wrote down the text, went back home and looked the words up in a dictionary. Also the couple s colleagues at Åbo Akademi University and the University of Turku had to answer questions about waste sorting. In autumn 2007 Himadri finally found the new guide for waste disposal in English on the website of Turun Seudun Jätehuolto. 12 The multi-cultural Turku Approximately 6% of the inhabitants speak some other language than Finnish or Swedish There are over a 100 different nationalities living in the Turku region. Yes, it was a real learning process, say the two physicists Himadri and Sayani Majumdar, who after three and a half years in Finland are finally beginning to know how to recycle. They think that waste sorting is something that all immigrants should learn. While still in India, Himadri thought that research and highly developed technology is required for source: recycling and sorting. Waste sorting is something extremely down-to-earth, something that anyone can manage, Himadri explains. When I realized that it is not good for health or the environment to dispose of all waste in a single bag, I was strongly motivated to do something about it, Sayani adds.

13 VI GER MER IGEN 2/2008 Recyclers were untouchable As late as in the 1990s, in Himadri and Sayani Majumdar s home city Calcutta in India, all waste was thrown on the streets or poured into special waste pits which were constantly flooding all over the place. Similarly, in the research laboratories where they worked, all chemicals were poured down the drain without a second thought. In India low-caste and untouchable Dalits have been historically the cleaning-people and nowadays they are, along with the poorest of the poor, the only recyclers, Sayani says. At least officially, the caste system belongs to the past, but the poverty is still there. They buy used paper from households and grub through household waste in dumps to find something to sell, such as disposable plastic bottles. They will not even hesitate to burn tyres to keep themselves warm. We have seen India go through drastic changes in the last few decades, says Himadri. However, still today waste disposal in India is totally unorganized and very unhygienic. The Majumdars are worried about the fact that in India everything coming from the west is consumed uncritically; however, there are no plans for waste disposal, and the risks involved are not taken into account at all. Waste issues and related problems are simply never discussed in social gatherings in India. There is, however, something that Finland could learn from India, particularly as concerns producing waste. Sayani has noticed that the amount of food packages made of plastic is much bigger here. In India, most of the food products are bought fresh at open markets, without any unnecessary packaging. Himadri says that he misses the system with returnable glass bottles for milk which were delivered directly to the door. Clear pictures will help immigrants Today, people are moving around much more than they did before. More and more people from other cultures are moving to Finland, too, for longer or shorter periods of time. This group should also be offered sufficient information on waste management. You cannot ask people to live according to rules, if you don t tell them what they should do, Himadri comments. When renting out a flat, you should sit down and go through apart from the tenancy agreement and rules and regulations also instructions on waste disposal. Furthermore, Himadri suggests that clear information on the importance of waste sorting should be included in the survival guides distributed by the universities to all foreign students in the autumn. Waste advisers from Turun Seudun Jätehuolto have visited many housing companies You cannot ask people to live according to rules, if you don t tell them what they should do, Himadri Majumdar comments. during the last years and informed immigrants about recycling and how to prevent waste. Also, the company participated last year in the production of the educational video called The waste monster lets talk about waste. Waste sorting is something extremely down-to-earth, something that anyone can manage. Housing companies can for example order sorting instructions and self-adhesive labels equipped with pictures instead of text for the waste bins. Himadri and Sayani are particularly fascinated by the stickers with pictures. These pictures are very good; we thought especially about the one on plastics thoroughly, says Sayani and stands up to show the waste cupboard in the kitchen. Glass jars and metal are kept on a shelf, whereas recyclable paper is collected into a box in the hall. Bio-waste goes into the bin for incinerable waste, such as plastic waste e.g. from meat packages. Whenever possible, the Majumdar family aims at discussing recycling with their Asian friends and acquaintances in Turku; according to Himadri, information is best spread by word of mouth. The apple of Himadri and Sayani s eye, five-year-old Sujatro is also interested in waste sorting. We have been talking in the kindergarten about what goes into which waste bin, he explains. It is extremely important to learn about sorting and recycling as a child, Himadri says. Learning is so much easier then. Waste information in English on the Internet Information about waste disposal is available on the website of Turun Seudun Jätehuolto at by the end of September this year. (click the English flag). Call tel or send to jateneuvonta@tsj.fi to order the sorting guide in English, Finnish or Swedish. With the information material in English, at least some of the immigrants can be reached. Sorting Guides in English will also be handed out to foreign students at Turun Yliopisto and Åbo Akademi this autumn. Information material will be prepared in other languages too. There are, for example, plenty of Russian people living in the Turku region, says Päivi Mikkola, Communications Manager of Turun Seudun Jätehuolto. Artikeln på svenska på sidan 14 13

14 VI GER MER IGEN 2/ Himadri och Sayani Majumdar visste ingenting om avfallssortering förrän karriären som forskare inom materialfysik tog dem till Finland. Men att lära sig sortera hushållsavfallet var inte så lätt eftersom tillgången till engelskspråkig information var knapp. Familjen Majumdar lärde sig avfallssortering av vänner och med ordbok i hand I Indien diskuteras avfalls frågor överhuvudtaget inte Hur gör man för att lära sig avfallssortering om man inte har tillgång till någon information på ett språk man förstår? Himadri och Sayani Majumdar lekte detektiver. De lyfte på locken till bostadsaktiebolagets avfallskärl och försökte dra slutsatser av vad andra slängt. Om kärlet hade en klisterlapp med någon text på, skrev de av texten och slog upp orden hemma. Också parets kolleger på Åbo Akademi och Turun Yliopisto fick finna sig i frågor om sorteringen. Hösten 2007 hittade Himadri slutligen den nya avfallsguiden på engelska som finns på Åbonejdens Avfallsservices hemsidor. Jo, det var en verklig inlärningsprocess, konstaterar fysikerparet Himadri och Sayani Majumdar som nu efter sammanlagt tre och ett halvt år i Finland börjar ha koll på soporna. Och de anser att avfallssortering är något som också alla invandrare borde lära sig. Ännu i Indien ansåg Himadri, att återvinning och sortering är en vetenskap ägnad för forskare. Men avfallssortering är ju något väldigt jordnära, något som alla klarar av, säger Himadri. När jag insåg att det inte är bra för hälsan eller miljön att slänga allt avfall i samma påse så blev jag motiverad att göra något, säger Sayani. Återvinnarna var oberörbara I Kalkutta i Indien, Himadri och Sayani Majumdars hemstad, slängde man ännu på 90-talet ut alla sopor på gatan eller i speciella avfallsgropar som ständigt svämmade över. Också i de forskningslabb där de jobbade hällde man sorglöst alla kemikalier i avloppet. Indiens renhållare har historiskt sett utgjorts av de kastlösa, oberörbara Daliterna och nuförtiden utgör de tillsammans med de fattigaste bland fattiga de enda återvinnarna berättar Sayani. Vi har sett Indien förändras drastiskt under 14 de senaste årtiondena, berättar Himadri. Men ännu är avfallshanteringen i Indien totalt oorganiserad och mycket ohygienisk. De är bägge bekymrade över att man i Indien okritiskt konsumerar allt från väst men inte har några planer för avfallshantering och inte uppmärksammar riskerna med avfallet. Avfall och liknande frågor är något som man helt enkelt inte diskuterar vid sociala sammankomster i Indien. Men det finns ändå sådant där Finland kunde lära sig av Indien, speciellt när det gäller uppkomsten av avfall. Sayani har märkt att mängden livsmedelsförpackningar i plast är så mycket större här. I Indien köps ännu det mesta färskt från öppna marknader utan onödiga förpackningar. Himadri säger sig sakna systemet med de återanvändbara glasflaskorna för mjölk som levererades direkt till hemtrappan. Tydliga bilder hjälper invandraren Folk rör på sig mycket mera än förr och också till Finland flyttar allt fler från andra kulturer, för längre eller kortare tider. Också denna grupp borde få tillräcklig information om avfallshanteringen. Man kan inte be folk att leva efter reglerna om man inte berättar för dem hur de ska gå till väga, säger Himadri. När man hyr en lägenhet borde man sätta sig ner och förutom hyreskontrakten och ordningsreglerna i huset också gå igenom avfallshanteringen. Himadri föreslår också att man i de överlevnadsguider som universiteten delar ut på höstarna åt alla utländska studerande tydligt skulle informera om vikten av sortering. Avfallsrådgivarna vid Åbonejdens Avfallsservice har under de senaste åren besökt ett flertal fastigheter och berättat för invandrare om sortering och hur man förebygger uppkomsten av avfall. TSJ deltog ifjol också i produktionen av den till invandrare riktade undervisningsfilmen Sopmonstret information om avfall. Bostadsaktiebolag kan beställa både sorteringstavlor och klisterdekaler för avfallskärlen med tydliga bilder istället för text. Speciellt dekalerna med bilder finner Himadris och Sayanis gillande. De här bilderna är mycket bra, speciellt det här med plasterna har vi funderat mycket över, konstaterar Sayani och stiger upp för att visa det prydliga avfallsskåpet i köket. Glasburkar och metall samsas på hyllan, returpappret samlar de i en låda i hallen. Bioavfallet finns i lådan för brännbart avfall, där hör också plastavfallet från till exempel köttförpackningar hemma. Familjen Majumdar försöker alltid då det är möjligt att diskutera återvinning med sina asiatiska vänner och bekanta i Åbo, information sprids enligt Himadri bäst från mun till mun. Familjens ögonsten, fem år gamla Sujatro, intresserar sig också för sorteringen och han berättar att de också i dagis bekantat sig med vad som hör hemma i vilken soplåda. Det är nog viktigt att man redan som liten får lära sig att återvinna, konstaterar Himadri. Man lär sig så mycket lättare då. Engelsk avfallsinfo på nätet Engelskspråkig avfallsinformation publiceras under hösten på TSJ:s nya webbsidor på adressen Ring tfn eller mejla jateneuvonta@tsj.fi beställ guider på engelska, finska eller svenska. Med informationsmaterial på engelska når man åtminstone en del av invandrarna. Engelskspråkiga sorteringsguider kommer i höst att delas ut till utländska studerande vid Åbo Akademi och Turun Yliopisto. Också informationsmaterial på andra språk tillverkas enligt mån och möjlighet, det bor till exempel rätt mycket ryskatalande i Åbonejden, berättar kontaktchef Päivi Mikkola från Åbonejdens Avfallsservice.

15 0 D A TIDT T BELLEN Ö 200 TIDTABELLEN FÖR MILJÖBILEN YRJÖ TIDTABELLEN FÖR MILJÖBILEN YRJÖ VI GER MER IGEN 2/2008 Du kan diskutera med en avfallsrådgivare på de hållplatser som i tidtabellen är märkta med symbolen. Yrjö har sällskap av oljebilen på de hållplatser som är märkta med symbolen *. Oljebilen suger upp spillolja av god kvalitet direkt från tunnor. FASTA INSAMLINGSSTÄLLEN FÖR PROBLEMAVFALL FRÅN HUSHÅLL INOM ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE VERKSAM- HETSOMRÅDE: Toppå avfallscentral Isosuo avfallsstation, Reso Rauhala avfallsstation, Pargas Återvinningscentralen i S:t Karins Liedon Kisällikellari, Lundo Pargas Återvinningscentral Reso Ekotorg Åbo Ekotorg SE BAKSIDAN FÖR KONTAKTINFORMATION OCH ÖPPETTIDER VID DE OLIKA VERKSAMHETSSTÄLLENA. Problemavfall innehåller ämnen, som redan i små mängder är skadliga eller farliga för naturen och människan. Problemavfall bör inte blandas med annat avfall - det bör sorteras skilt och föras till problemavfallsinsamlingen. Man bör aldrig sätta problemavfall i en vanlig avfallsbehållare, hälla i avloppet eller bränna. Problemavfall är bl.a.: ackumulatorer, batterier mätare som innehåller kvicksilver kraftiga rengöringsmedel spillolja oljefilter och oljetrassel bensin, brännolja, petroleum kylar-, broms- och kopplingsvätskor målarfärg, lack, lim, lösningsmedel bekämpningsmedel fotograferingskemikalier kemikalier med orangefärgat varningstecken mediciner bör föras till apoteken Lysrör och energisparlampor kan föras till insamlingen för EE-skrot samt insamlingsplatserna för problemavfall. Små gasflaskor för engångsbruk kan föras till insamlingen av problemavfall. FYRVERKERIPJÄSER OCH NÖDRAKE- TER BÖR RETURNERAS TILL FÖRSÄLJAREN ELLER POLISEN. GIFTIGT HÄLSOSKADLIGT OXIDERANDE FRÄTANDE BRANDFARLIGT MILJÖFARLIGT VILLNÄS CENTRUM Kommunhusets gård LÖR * ONS LIVONSAARI Livonsaari aktivitetscentrum LÖR * ONS AURA KUUSKOSKI Urpontie, Asemanseutu skola LÖR * i TOR SIMOLA Vanha Tampereentie 153, skolan LÖR * i TOR S:T KARINS ÄMBODA Kauppatie/Puistotie TOR ONS ONS CENTRUM Isännänkatu, servicecentret för åldringar TOR ONS ONS LITTOIS Tallakatu, Littois allaktivitetshus TOR ONS ONS PIISPANRISTI Kairiskulmantie 3, Prisma TOR ONS ONS RAVATTULA Reivikatu, Citymarket TOR ONS ONS LEMO KALLELA Askaistentie 228, idrottsplanens parkering LÖR * ONS CENTRUM Koulutie, skolan LÖR * ONS LUNDO ILMARINEN Vanha Tampereentie 868, Siwa TIS TOR CENTRUM Keskustie, torget TIS TOR LUNDO STATION Poikojantie, servicestationen LÖR * TIS TOR LITTOIS Sippaantie 74, K-Extra TIS NUOLEMO Teollisuuskuja 1, ungdomsgården LÖR * RAUHAKYLÄ Pahkantie 1, skyddstaket för återvinning TOR YLISKULMA Liedonperäntie 7, baren LÖR * TIS TOR S:T MÅRTENS CENTRUM Härkätie 723, biblioteket LÖR * TOR TOR CENTRUM S:t Mårtens torg LÖR * TOR OLLILA Härkätie 1406, Nurmi Oy LÖR * TOR TOR PRUNKILA Uudentalon kalustohalli LÖR TOR TOR MASKO HUMIKKALA Marjatie, planen MÅN TOR CENTRUM Keskuskaari, köpcentret MÅN TOR MÄKSMÄKI Teollisuustie MÅN TOR NIEMENKULMA Ohensaarentie, planen MÅN TOR PIUHA Tanilantie, planen MÅN TOR SEIKELÄ Aarnentie, Seikelä skola MÅN TOR med avfallsrådgivare * med oljebil 15

16 VI GER MER IGEN 2/ MERIMASKU NOUSIS 16 HORJA Iskolantie, skolan TIS i ISKOLA Iskolantie/Salapellontie TIS i ONS JÄRVENSUU Lossintie, avloppsreningsverket TIS i TIS ONS KIRKONSALMI Paltteentie, återvinningsstället TIS i TIS VIRMO VIRMO STATION Opintie, skolan ONS KALELA Unholantie/Maulantie LÖR * KARJALANKYLÄ Suutilantie/Suutilankorventie LÖR * CENTRUM Kirkkokatu 8, busstationen MÅN LÖR * KETELINEN Valtasentie, brandstationen MÅN ONS KIVIKYLÄ Munnuinens vägskäl ONS LAAJOKI Gamla skolan ONS MIETOIS Kyrkbyn, brandstationen MÅN ONS MIETOIS Kyrkbyn Tavastilantie, Tavastila skola LÖR * i ONS PYHE servicestationen LÖR * i MÅN ONS PYHE Pyhäntie, Maamiesseurantalo ONS TARVAINEN Tarvainens skola MÅN ONS NÅDENDAL KARVETTI Rautakatu 7, stadens depåer TIS TIS ONS ONS KARVETTI Ruonan yhdystie, Ukko-Pekka ONS ONS CENTRUM Tullikatu, torget TIS TIS ONS ONS GULLRANDA Västäräkinkuja ONS ONS RUONA Pirttiluodontie, båthamnen ONS ONS RUONA Kurkelankatu TIS TIS TAIMO Nuhjalantie, köpcentret TIS TIS GAMLA STADEN Fleminginkatu ONS ONS VÄINÖLÄ Teljentie, planen TIS TIS med avfallsrådgivare * med oljebil CENTRUM Torikuja, Nousis torg LÖR * i KOLJOLA Vahdontie, sportplanen LÖR * NUTTURLA Makasiiniteatteris parkering LÖR * i OJANKULMA Postbilens vändplats LÖR *i FALKENBERG Valpperintie, skolan LÖR * PARGAS SÖDRA CENTRUM Skolgatan MÅN ONS SÖDRA CENTRUM Sarlingatan, föreningshuset ONS TOR NORRA CENTRUM Strandvägen, Esso MÅN ONS TOR LIELAX Backasplan ONS SKRÄBBÖLE Ungdomsgården Baracken MÅN ONS SÖDERBY Kyrksundsgatan, K-Supermarket TOR TENNBY Tennstopet, Sale MÅN ONS ÖSTERBY Österbyvägen, Eeros handel MÅN TOR PIKIS HADVALA Hadvalantie, kyrkans parkering MÅN i MÅN TOR HEPOJOKI Hepojoentie 477, gamla skolan MÅN TOR KAVALTO Kavaltontie, torkens gård MÅN i CENTRUM Kommunkansliets parkering MÅN KIRISMÄKI Hakapellontie, Kirismäen puisto MÅN TOR NUNNA Littoistentie/Nunnantie MÅN i TOR PUOSTA Pallokuja, planen MÅN i TOR SALVELA Mäenpääntie/Männistöntie MÅN TOR TAMMISILTA ABC MÅN TEPPALA Koskentie, kommunens lager MÅN i MÅN TOR TOIVONLINNA Trädgårdsforskningsinstitutets gård MÅN i

17 VI GER MER IGEN 2/2008 PÖYTIS AUVAINEN Auvaistentie, skolan ONS ONS HAVERI Vuoritie, Haveri skola ONS ONS KARINAINEN Väliläntie, Karinais skola ONS KYRKBYN Pöytis kyrkby, K-butiken ONS ONS KUMILA Kumilantie, Kaulanperä skola ONS ONS KYRÖ Ollilantie, servicestationen ONS RAHKIO Ollilantie, gamla skolan ONS RIIHIKOSKI Yläneentie, servicestationen ONS ONS TILKKAINEN Nahilantie, Heikinsuo skola ONS RESO IHALA Konsantie 16, Ihala skola ONS TOR KAANAA Kotilokuja, Kaanaa postkontor ONS ONS ONS PETÄSMÄKI Honkakatu 3, Pirkon-Tupa ONS TOR TIKANMAA Kapponkatu 17, Tikanmaa köpcentrum ONS ONS ONS VAISAARI Eeronkuja, framför brandstationen ONS ONS ONS VAISAARI Karrinkatu, Vaisaari parkering ONS TOR VARPPEENSEUTU Varppeenaukio ONS ONS ONS VENHE Voudinkatu 5, Raisio-Center ONS TOR RUSKO CENTRUM Vahdontie, servicestationen LÖR * TOR TOR LÄHTEENMÄKI Viherkuja/Viherkulma TOR TOR MERTTELÄ Vahdontie, gamla mejeriet LÖR * TOR TOR RIMITO AASLA Ylikyläntie/Luotojentie MÅN AIRISMAA Teroksentie/Hämmäröntie, parkeringen MÅN MASKULAINEN Palokunnantie, brandkårshuset MÅN POIKKO Rymättyläntie, återvinningsstället MÅN RÖÖLÄ Rööläntie, hamnen MÅN TARVASJOKI CENTRUM Hämeen Härkätie 623, kommunkansliet ONS TOR PÄIVÄRINNE Urheilutie, simhallen ONS TOR YRJÄNKYLÄ Autokeitaantie 1, avloppsreningsverket ONS TOR ÅBO BATTERIHAGEN Kanslersvägen/Ladugårdsgatan ONS TOR BECKHOLMEN Beckplan ONS TOR BJÖRKAS S-market TIS TOR ONS CENTRUM Salutorget TIS ONS CENTRUM Port Arthur, K-affären TIS ONS CENTRUM Trätorget TIS ONS CENTRUM Mannerheimparken TIS ONS CENTRUM Varvsplan TIS ONS CENTRUM Georgsgatan MÅN TOR CENTRUM Östra Strandgatan 70 MÅN TOR CENTRUM Östra Strandgatan/Sotalaisgatan MÅN TOR CENTRUM Tranebrunnsplan MÅN TOR CENTRUM Fabriksgatan/Biskopsgatan MÅN TOR FYRSTRANDEN S-market TOR FÄRJSTRANDEN Snabbköpet ONS TOR HALLIS S-market TOR ONS HALLIS Påvegatan/Hektogatan TOR ONS HAMMARBACKA Lindplatsen TIS TOR ONS HARITTU Egentliga Finlands gata/åbolandsgatan ONS TOR TOR ONS med avfallsrådgivare * med oljebil 17

18 VI GER MER IGEN 2/ HARLAX Medvinden/Sidovinden ONS TOR HEPOKULTA Varkkabergsgatan/Jaktkällgatan ONS ONS HIRVENSALO Återvinningsstället vid slalombacken ONS ILPOIS Laukkälls parkering ONS TOR ONS ISPOIS Ispois parkväg/ispois ringväg MÅN ONS ISPOIS Karlavägen 7 TIS ONS JAHN Gamla Littoisvägen/Ylännegatan TIS TO JYRKKÄLÄ Jyrkkälägatan 2 ONS TOR TOR JÄKÄRLÄ Brandkårshuset TOR ONS JÄKÄRLÄ Allaisgatan/Haihuvägen TOR ONS KAERLA Riitasuogatan/Toukolagatan TIS ONS KAKSKERTA Kyrkans parkering ONS TOR KAKSKERTA Harjattulavägen/Brinkhallsvägen ONS TOR KAKSKERTA Vapparvägen/Myllykylävägen ONS TOR KAKSKERTA Kakskertahusets parkering ONS TOR KASTU Loukasplan TIS ONS KOHMO Kohmovägen/Rödjegränden MÅN TOR KRÅKKÄRRET Suurpäägatan/Detmars gränd TOR MÅN ONS TOR KRÅKKÄRRET Akseli kiinteistöpalvelut Oy/Kråkkärrets kont TOR MÅN ONS TOR KUPPIS Fotbollsstadion TIS TOR ONS KUPPIS Citymarket ONS KURALA Gamla Tavastlandsvägen/Virmuvägen MÅN TOR KÄHÄRI Satakuntavägen, Paalupaikka MÅN ONS KÄRSÄMÄKI Sportplanen TIS ONS LAUKKAVUORI Sädesärlestigen, simhallen TIS TOR LAUSTIS Rådsgatan 7, skolan TOR MÅN ONS TOR med avfallsrådgivare * med oljebil LAUSTIS Skrivarplan TOR MÅN ONS TOR LILLHEIKKILÄ Uittamovägen/Kommunalsjukhusvägen TOR LUOLAVUORI Ollongatan/Utmarksvägen TIS ONS LÅNGBACKA Manhattan TOR ONS TOR LÅNGBACKA Pitkämäkigatan/Isotalostigen MÅN ONS MOISIO Moisio servicestation TOR ONS MÄLIKKÄLÄ Brädbärarevägen/Isolerarkröken ONS ONS TOR MÄLIKKÄLÄ Euromarket ONS TOR NORRSTAN Kähärivägen, Kähäri plan MÅN ONS NORRSTAN Skolgatan 29, servicestationen TOR ONS TOR NUMMIS Ekvägen 1 MÅN TOR NÄTTINUMMI Gretas gata, simhallen ONS ONS NÄTTINUMMI Auroragatan/Finbergsgatan ONS ONS ORINIEMI Hästbjörksvägen ONS TOR OXBACKA Okgatan/Vidjelänksgränden TOR ONS TOR PAHANIEMI Suikkilavägen/Aunelavägen ONS TOR PANSIO Pansio park TIS ONS TOR TOR PARKBACKEN Höjdplan TOR PARKBACKEN Regementsvägen/Parkbacksgatan TOR PATIS Vahtovägens korsning TOR MÅN ONS TOR PATIS Paavola skola MÅN ONS TOR PATIS Auvaismäkivägens korsning TOR MÅN ONS TOR PELTOLA Åbo yrkesinstitut TIS ONS

19 VI GER MER IGEN 2/2008 PERNO Paavolaplan TIS ONS TOR TOR PERNO Perno skola TIS ONS TOR TOR PERNO Öselgatan 10 TIS ONS TOR TOR PETRELIUS simhallen ONS TOR TOR ONS RAUNISTULA Raunistulavägen/Virusmäkivägen TOR ONS RAUNISTULA S:t Marie brandkårshus TOR ONS RUNOSBACKEN Muntersgatan 4 TIS ONS RUNOSBACKEN Runosmarket TIS ONS RUOHONPÄÄ Vakka-Suomivägen/Lukoilavägen MÅN ONS RÄNTÄMÄKI Prisma TOR ONS RÄNTÄMÄKI Hamarogatan/Ringbrynjegatan TOR ONS SATAVA båthamnen ONS TOR SATAVA Kakskertavägen 679, gamla posten ONS TOR STORHEIKKILÄ Karlavagnsplan ONS TOR SUIKKILA Göteborgsgatan/Konstanzagatan MÅN ONS SVALBERGA Örngatan 2 TOR MÅN ONS TOR SVALBERGA Hännikkögatan 22 TIS TOR TALLBACKEN Kommunalsjukhusvägen/Toivolagatan TOR TORTINMÄKI Auravägens korsning TOR MÅN ONS TOR UITTAMO Sporrgatans parkering MÅN ONS UITTAMO Dansbanans parkering MÅN ONS UITTAMO Rusthållsbrinken MÅN ONS VÄSTRA CENTRUM Citymarket ONS ONS TOR VÄSTRA CENTRUM Citymarket ONS ONS YLIKYLÄ Gamla Wäinö Aaltonens skola ONS TOR ÖSTERÅS Fägatan/Pääskyvuorigatan MÅN TOR VAHTO JÄRVIJOKI Lavamäentie/Järvijoentie LÖR *i CENTRUM Reningsverket LÖR *i LAVAMÄKI Lavamäki bystuga LÖR * SILVOLA Valpperintie 294 LÖR * 19

20 VI GER MER IGEN 2/2008 JULKINEN TIEDOTE, JAETAAN KAIKKIIN TALOUKSIIN Avfallsrådgivning (lsa) OFFENTLIGT MEDDELANDE, DELAS UT TILL ALLA HUSHÅLL. ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE AB Formansgatan 2, 3 vån, ÅBO, tfn Avfallsrådgivning Öppet mån fre kl Avfallstransporternas kundservice: Öppet mån kl tis fre kl TOPPÅ AVFALLSCENTRAL Långholmsgränden 7, Åbo tfn Öppet mån fre kl ISOSUO AVFALLSSTATION Isosuontie 5, Reso tfn Öppet mån kl , tis fre kl RAUHALA AVFALLSSTATION Sydmovägen 173, Pargas tfn Öppet mån kl , tis fre kl TIDTABELLEN FÖR MILJÖBILEN YRJÖ Tfn EKOKAARINA, SER-HALLI Asianajajankatu 2 4, S:t Karins. tfn (02) Öppet mån tor kl , fre kl KAARINAN KIERRÄTYSKESKUS Koristontie 1 tfn Öppet mån tor kl. 9 18, fre kl LIEDON KISÄLLIKELLARI Teollisuuskuja 2 A, Lundo tfn (02) Öppet mån, ons, tor kl. 8 16, tis kl. 8 19, fre kl PARGAS ÅTERVINNINGSCENTRAL Bergvägen 6 tfn Öppet mån, ons kl. 9 16, tis, tor kl. 9 17, fre kl RESO EKOTORG Purokatu 10 tfn (02) Öppet mån fre kl. 9 18, lör kl ÅBO EKOTORG Kyrkovägen 10 tfn (02) Öppet mån fre kl. 9 18, lör kl Nuppulavägen 30 (ej problemavfall) Tfn Öppet mån fre kl Rieskalähdevägen 74, tfn (02) Öppet mån fre kl ÅBO EKOSMEDJA Rieskalähdevägen 74, Åbo tfn (02) Öppet mån fre kl OM DU VILL HA TIDNINGEN PÅ FINSKA/SVENSKA, RING TFN ELLER MEJLA OSS PÅ JATENEUVONTA@TSJ.FI, SÅ SKICKAR VI DEN TILL DIG. HALUATKO LEHDEN SUOMEKSI/RUOTSIKSI, SOITA PUH TAI LÄHETÄ VIESTI JATENEUVONTA@TSJ.FI, NIIN LÄHETÄMME SEN SINULLE.