energi i Västernorrland Vattenfalls solvärmeanläggning i Fränsta, Ånge kommun. Foto: Alf Linderheim.

Transkript

1 Förnybar energi i Västernorrland Vattenfalls solvärmeanläggning i Fränsta, Ånge kommun. Foto: Alf Linderheim. Energihuset, Nipan, Sollefteå. Tel: Fax: e-post: energikontoret@solleftea.se

2 Innehåll FÖRORD... 2 ENERGISPARPROJEKT... 4 ENERGIRIKA VÄSTERNORRLAND... 5 BIOENERGI ÄR LAGRAD ENERGI... 5 SKOGSRESTER BLIR FLIS... 5 PELLETS... 6 FJÄRRVÄRME... 7 KRAFTVÄRME... 8 ETANOL... 9 BIOGAS... 9 VINDKRAFT SOLENERGI ENERGISPARPROJEKT FÖRORD DET HÄR ÄR EN SAMMANSTÄLLNING av anläggningar för förnybar energi och energihushållning i Västernorrland. Det är projekt som genomförts av kommuner, landsting och företag, som är större än småhus. De flesta av projekten har byggts under talet. Fjärrvärmen i centralorterna är från 1980-talet. Febril verksamhet pågår runt om i länet för att minska användningen av olja och el genom att utnyttja effektivare och modern teknik för förnybara energislag. FÖRNYBAR ENERGI är energi från biobränslen, sol, vind och vatten. Sol, vind och vatten förbrukas inte för att energin utnyttjas. Biobränslen, som görs mest av trä, är lagrad energi. Den energin förnyas genom att träden växer varje år. Den koldioxid som bildas vid förbränning, använder växtligheten vid fotosyntesen för att skapa ny växtlighet. Biobränslen är därför lagrad solenergi och ingår i jordens naturliga kretslopp. FOSSILA BRÄNSLEN, kol och olja, bildades för många miljoner år sedan. Vid eldning sker utsläpp av koldioxid som ökar växthuseffekten. Det är upphovet till klimatförändringar. Med dessa bränslen försuras mark och vatten. Naturgas är också ett fossilt bränsle. Den ger dock en mindre mängd av farliga utsläpp än kol och olja. FÖRNYBAR ENERGI är inte något nytt i vårt län. Här har alltid eldats med ved och vattenkraften räknas som förnybar energi. Vattenkraften i länet byggdes för många decennier sedan. År 1999 tillfördes 13,9 TWh el från länet. Samma år användes 8,6 TWh här i Västernorrland. Vattenkraftverk redovisas inte i denna broschyr. BROSCHYREN RIKTAR SIG TILL alla intresserade invånare, företag, kommuner och skolor i länet och i hela MittNorden området. Den är en del av ett samarbetsprojekt, Kaspnet, mellan Sverige, Finland, Norge och Ryssland. Det är finansierat av länen och europeiska kommissionen. Syftet med projektet är att utbyta erfarenhet av regional utveckling. För regional utveckling i hela MittNorden området är framväxten av ekologiskt uthålliga energilösningar av mycket stor betydelse. 2

3 3

4 Anläggningar för förnybar energi i Västernorrlands län Kommun Energislag Effekt/Mängd/area Ägare Härnösand HVC, fjärrvärme torv, flis, pellets 20 MW/10 MW Härnösand Energi & Miljö Bionorr, produktionsanläggning pellets ton/år Graninge/SCA Hemsö 3 kraftverk vind 200 o 600 kw Vindkraftsföreningar Vårdkasberget vind 600 kw Härnösand Energi & Miljö Länsmuséet, värme och el solenergi 30 m 2 ; 30 m 2 Landstinget Kramfors HVC, fjärrvärme torv, flis, 11 MW Kramfors Energiverk bark, pellets 3,5 MW Nyland, dagcentral pellets 200 kw - - Frånö, hotell, småföretagarhus, pellets 60 kw privat Frånö, Återvinningen pellets 300 kw Kramfors Energiverk Grämesta, skola pellets 80 kw - - Docksta, hyreshus pellets 99 kw - - Hornöberget vind 600 kw Graninge Herrskogsskolan pellets 400 kw Sollefteå HVC, fjärrvärme torv, flis 12 MW Graninge Skedom naturbruksgymn. pellets 450 kw Landstinget Långsele, skola och bostadsområde pellets 500 och 800 kw Graninge Näsåker pellets 500 kw Graninge Resele, skola pellets 500 kw Kommun Ramsele flis, bark 2 MW Energidalen, Nipan pellets 1 MW För utbildning Sundsvall KVC, kraftvärme olja, flis 110 MW v Sundsvall Energi 55 MW el ska byggas om till avfall Alnö VC solenergi 30 m 2 Bergsåker, vandrarhem pellets 100 kw Kvissleby flis 4 MW Matfors flis, tallbeckolja 1 MW, 3 MW Vallen skola pellets 80 kw Indal pellets 200 kw Njurunda, Björkön vind 600 MW vindkraftsförening Timrå Fjärrvärme spillvärme 9 MW Sydkraft/Timrå kommun Midlanda flygplats pellets 1 MW Luftfartsverket Laggarbergs skola pellets 400kW Laggarbergs skola solenergi 20 m 2 Ånge Ånge HVC, fjärrvärme flis 4,5 MW Vattenfall Fränsta, närvärme hyreshus, Briketter, 2 MW/ Vattenfall skola, badhus solenergi m 2 Ånge VC solenergi 30 m 2 Landstinget Ålsta, folkhögskola pellets 520 kw Landstinget Hussborgs Herrgård, närvärme pellets, 350 kw, Kommunen/Landstinget/ värmepump 120 kw arrendator Örnsköldsvik Fjärrvärme spillvärme, vp 19 MW Övik Energi Mitthögskolan sol 30 m 2 Mitthögskolan/ Thermoenergi Bredbyn, panncentral flis 1 MW Övik Energi Hampnäs folkhögskola pellets 300 kw Landstinget Mellansel folkhögskola skola, flerbostadshus pellets kw Kommunen / ÖviksHem Bjästa, kontor pellets 60 kw Graninge Sidensjö, kontor pellets 50 kw Nätraälvens skogsförening Norrvåge 2 kraftverk vind 660 kw NordanVind Skags udde vind 600 kw vindkraftsförening Fanbyn 8 kraftverk vind 660 kw NordanVind 4

5 ENERGIRIKA VÄSTERNORRLAND Mer än 30 TWh energi levererades i länet Samma år användes 21 TWh. Det är den stora tillförseln av vattenkraft i länet som är skillnaden. Vattenkraften tillförs stamnätet och används i hela det nordeuropeiska elnätet. Västernorrland har stor andel förnybar energi i form av vattenkraft och bioenergi. Vindkraft och solenergi levererar ännu för små mängder för att det ska framgå i diagrammet. Bostads- och servicesektorn använder 4 TWh. Hälften är el och resten olja, fjärrvärme och biobränsle. Industrin använder 14 TWh energi. Ungefär hälften är el och resten bioenergi från egna processer. Transportenergin är bensin och diesel. Den mängd el som används i järnvägstransporter är förhållandevis för liten för att framgå i diagrammet. BIOENERGI ÄR LAGRAD SOLENERGI Bioenergi är energi från biomassa av trä eller grödor. Bioenergi ingår i ett naturligt kretslopp. Inga nya föroreningar tillförs miljön när bioenergi eldas. Utsläpp av koldioxid, svaveldioxid eller kväveoxider och tungmetaller binds nämligen igen av den uppväxande biomassan. Askan från förbränningen är en resurs. Nästan alla ämnen som biobränslet innehåller finns kvar i askan. För att sluta kretsloppet bör askan återföras till skogsmarken. Ved, flis, pellets och briketter är bioenergi. Avlutarna i massindustrin är också bioenergi. Etanol, för drivmedel, görs av grödor eller trä. SKOGSRESTER BLIR FLIS Flis tillverkas av avverkningsrester som grenar, toppar och annat klent virke. Flis, bark och sågspån eldas i fjärrvärmesystemen i länet och i panncentraler i närvärmesystem. I Sundsvall har pannor installerats i Kvissleby och Matfors. Storleken är 4 MW och 1 MW. De värmer det omgivande samhället. I Ånge Hetvattencentral finns en panna på 10 MW, som levererar värme till Ånge tätort. Flis värmer också ett område i Bredbyn, Örnsköldsvik, med en panna på 1 MW. En stor del av bränslet i Härnösands, Kramfors och Sundsvalls fjärrvärmeanläggningar är också flis, bark och spån. 5

6 PELLETS ÄR FÖRÄDLAT BRÄNSLE Priset på pellets är nu hälften av oljepriset per kwh. Oljeeldade pannor kan byggas om till pellets genom att byta brännare. Härnösand Energi & Miljö och Kramfors Energiverk har pelletspannor i fjärrvärmeanläggningar. Effekterna är 10 och 3,5 MW. De ersätter oljepannor för sommarbruk och det mesta av spetslasten på vintern. På fem platser i Kramfors har pelletspannor installerats. I en dagcentral, skolor och hyreshus. Effekten på dessa pannor är mellan kw. Ytterligare oljepannor planeras att byggas om till pellets. I Långsele och Näsåker, Sollefteå, finns pelletspannor i närvärmesystem, som värmer flera byggnader. De ägs av Graninge. Pannorna har en effekt på mellan 500 och 800 kw. Det är skolor, hyreshus och samlingslokaler som värms på detta sätt. Energidalen har en 1 MW pelletspanna på Nipanområdet i utbildningssyfte. I Bergsåker, Sundsvall, värms ett vandrarhem med pellets i en panna på 100 kw. På Midlanda flygplats i Timrå värms ett antal närliggande byggnader av en pelletspanna på 1,5 MW. På Laggarbergsskolan i Timrå har miljöhänsyn tagits vid byggandet och i uppvärmningen. Skolan värms av en pelletspanna med effekten 400 kw dessutom finns 24 m 2 solfångare för varmvatten. Här finns god möjlighet för praktisk miljökunskap för elever i åldrarna 6 12 år. Skolan kan visa att miljöhänsyn kan kombineras med modern teknik. Den är ett pilotpro- Det började tillverkas på 80-talet. Pellets används både i villor och fjärrvärmecentraler. Pellets tillverkas av trärester i någon form, mest sågspån. Pellets har en låg fukthalt på ca 10%, vilket gör att förbränningen blir mycket effektiv. Pellets levereras med en bulkbil eller i säckar. Pellets i Västernorrland I Härnösand finns en stor produktionsanläggning, BioNorr. Den producerar ton pellets per år. Merparten, 70 %, av detta fraktas med båt till Stockholm och Hässelbyverken. Av det övriga levereras ton till fasta panncentraler. Till småhus levereras ton i länet. Det innebär att ca småhus, 5 % av länets alla småhus, värms med pellets. Pelletspannan Pelle vid hetvattencentralen i Kramfors. Foto: Håkan Berggren. jekt i kommunen som fått både nationell och internationell uppmärksamhet. I Fränsta, Ånge, kombineras en brikettpanna, på 2 MW, med en stor solvärmeanläggning på m 2. Hyreshus, skola, daghem och badhus värms med detta. Hussborgs konferensanläggning i Ljungaverk värms med en pelletspanna. Detsamma gäller Ålsta folkhögskola i Fränsta. Hampnäs folkhögskola och Mellansels folkhögskola, i Örnsköldsvik, värms med pellets. I Mellansel finns även en gemensam pelletspanna för skolan och ett hyreshus ägt av Öviks Hem. Vattenfall levererar värmen från dessa pannor, som har en effekt på 300 och 480 kw. Laggarbergsskolan i Timrå. 6

7 EN SKORSTEN ISTÄLLET FÖR TUSEN MED FJÄRRVÄRME Fjärrvärme innebär att vatten värms i en central anläggning och pumpas ut i isolerade ledningar för att förse kunder med värme och varmvatten. Ledningarna är nedgrävda i marken. Fjärrvärme är driftsäkert. Avancerade kontrollsystem ser till att pannorna i värmeverken producerar värme utan avbrott. Genom att flertalet fastigheter i tätorterna är anslutna till fjärrvärmenäten har utsläppen i kommunerna minskats kraftigt. Fjärrvärmeanläggningarna i Sverige använder alltmer trädbränslen. Det ger inte något utsläpp av svavel eller tillskott av koldioxid till atmosfären. Så här kommer värmen till husen. Fjärrvärme i Västernorrland Samtliga av länets kommuner har fjärrvärmesystem. Torv, flis, spillvärme, pellets och biogas används. Resten är olja GWh värme levererades i länet under Andelen biobränslen ökar för varje år inom fjärrvärmen i länet. I Kramfors och Härnösand har man även investerat i pelletspannor för sommarbehov och spets- eldning när det är kallt ute för att klara värmebehovet. I hela landet utgör biobränslen hälften av bränslena i fjärrvärmesystemen. I Örnsköldviks fjärrvärmesystem används spillvärme från Domsjöfabriken. På bilden ses hetvattencentralen i Sollefteå som förser kommunens fjärrvärmesystem med värme. HVC i Sollefteå. Foto: Håkan Berggren. 7

8 KRAFTVÄRME GER EL OCH VÄRME Kraftvärme innebär samtidig produktion av värme och elektricitet. Kombinationen gör att dubbelt så mycket av bränslets energiinnehåll kan utnyttjas, jämfört med ett värmekraftverk som enbart producerar el. Värmeenergin kan utnyttjas för fjärrvärme eller industriprocesser Bränslet eldas i kraftvärmeverkets ångpanna. Den höga värmen och trycket som bildas omvandlar vattnet i pannan till ånga. En ångturbin driver en elektrisk generator. Fjärrvärmesystem fungerar som en effektiv kylare i processen. Kraftvärmeverk i Härnösand Ett kraftvärmeverk kommer att tas i drift under hösten Kraftvärmeverket har en effekt på 26 MW fjärrvärme och 12 MW el. Den totala investeringen är beräknad till 155 Mkr och därav erhålls 35 Mkr i statligt investeringsbidrag. Ångpannan är en ny konstruktion där förbränningen är mycket effektiv och utsläppen låga. Rökgaserna renas och en rökgaskylare på ca 7 MW förbättrar energiutbytet och utsläppsvärdena. Med investeringen kommer användningen av biobränslen att öka och oljeanvändningen att minska. Den ger möjlighet till fortsätt utbyggnad av fjärrvärmen i Härnösand. Korstaverket i Sundsvall Det har funnits i drift sedan slutet av 1970-talet. År 1999 levererades 112 GWh el och 588 GWh värme. Bränslet är olja men både flis och brännbart avfall används. Planerna är i full gång för att bygga en ny panna för brännbart avfall. Kraftvärmeverket i Härnösand under uppbyggnad. Foto: Håkan Berggren. 8

9 ETANOL I NYA BILAR BIOGAS UR SOPOR Etanol utvinns av spannmål eller cellulosa och framställs genom jäsning av stärkelse och socker. Det kan användas som drivmedel för fordon. Den vanligaste blandningen är E 85 med 85 % etanol och 15 % bensin. Produktionspriset är väsentligt högre än för bensin. Etanol beskattas inte vilket innebär att konsumentpriset är i stort sett detsamma. I Göteborg premieras etanoldrivna bilar med gratis parkering. Liknande förmåner planeras på andra orter i landet. Etanol i Västernorrland Idag används etanol som bränsle i bilar och bussar i länet. I tre kommuner finns tankställen. I Örnsköldsvik produceras m 3 etanol på SEKAB. Örnsköldsvik var den kommun som först började använda etanol i lokalbussarna. Idag finns 9 etanolbussar av totalt 15. Carstedts Bil AB, var först med att importera etanolbilar till Sverige. En pilotanläggning för forskning och utveckling av etanol kommer att byggas i Örnsköldsvik. BioAlcohol Fuel Foundation, BAFF, grundades redan 1983 och finns i Örnsköldsvik. Syftet är att utveckla teknik för produktion och användning av biobaserad etanol. En mycket viktig del av verksamheten är att utveckla användningen av etanol, genom att medverka till uppbyggnad av tankställen och import av fordon med motorer anpassade för etanol. Biogas erhålls då biologiskt material bryts ned i syrefria (anaeroba) miljöer. En sådan nedbrytning sker spontant på soptippar, i myrar, sumpmarker och på sjö- och havsbottnar. Processen kan användas för nedbrytning av biologiskt avfall. I denna process deltar en mängd olika bakterier, som stegvis bryter ned kolhydrater, fetter, proteiner till koldioxid, vatten och metan. Biogas innehåller mellan % metan samt koldioxid och små mängder av svavelväte och ammoniak. Biogasprocessen är en metod att biologiskt behandla avfall. Med denna process som en del i kretsloppet öppnas vägen för en ekologiskt uthållig avfallshantering. Det finns flera stora biogasanläggningar i Sverige t ex i Uppsala, Eskilstuna och Linköping. Biogasanläggningarna producerar ca 1,4 TWh energi, i form av metangas, per år. Det mesta av gasen används till bussar. Biogas i Västernorrland Biogas utvinns på soptipparna i Härnösand och Sundsvall. Gasen tas tillvara och eldas i fjärrvärmepannorna. Mängden är mycket liten i jämförelse med övriga bränslen. Fords nya etanolbil, Focus. Källa: 9

10 VINDENS KRAFT GER EL Ett vindkraftverk omvandlar vindens energi till elektricitet. Energin är gratis. Driften av ett modernt vindkraftverk är helt automatiserad och sköts av en dator. Den sköter alla funktioner i aggregatet, startar det då vinden är tillräcklig, stoppar vid för hög vind eller om fel uppstår, vrider in maskinhuset i vindriktningen, övervakar och samlar data. Yttre kontakt till och från kraftverket sker via modem och telenätet. När vindkraftverket är igång tar bladen upp ungefär hälften av vindens energi. Vindkraftverken har två eller tre blad. Ett vindkraftverk producerar elenergi när det blåser mellan 4 25 m/s. I de goda vindlägena i Sverige innebär det att el kan produceras under ca av årets timmar. Vindkraftverk i Västernorrland I länet finns för närvarande 17 vindkraftverk i drift på 8 platser. De producerar årligen 19 MWh energi. Inom de närmaste åren skall ytterligare 52 aggregat uppföras och tas i drift, på fem platser. Dessa kommer att ge 226 MWh årligen. Utöver detta planeras i framtiden ytterligare 19 stycken på sex platser, med en produktion av 55 MWh. De vindkraftverk, som har en mycket låg effekt behöver inte tillstånd av Länsstyrelsen. På Hemsön i Härnösands kommun finns tre vindkraftverk, två på Kläfsön på vardera 200 kw och ett på Dalomsberget på 600 kw. De ger sammanlagt GWh årligen. De ägs av vindkraftsföreningar. Härnösand Energi & Miljö äger ett vindkraftverk på Vårdkasberget. Den har en effekt på 600 kw och ger 1500 GWh årligen. Graninge äger ett vindkraftverk på Hornöberget, i Kramfors kommun. Effekten är 600 kw och årsproduktionen är 1000 GWh. I Träriket på Björkön i Njurunda, Sundsvalls kommun, finns ett vindkraftverk på 600 kw som ger 1100 GWh. I Örnsköldsvik finns vindkraftverk på tre olika platser. I Fanbyn utanför Husum finns åtta stycken på vardera 660 kw som sammanlagt ger 9800 GWh per år. På Skagsudde finns ett på 600 kw med en årsproduktion på 1400 GWh. Sedan maj 2001 finns även två aggregat i drift i Norrvåge med effekten 660 kw vardera, vilket ger sammanlagt 2200 GWh per år. Företaget NordanVind vindkraft i Älandsbro har bl.a. genom stöd från Energimyndigheten, kunnat uppföra dessa vindkraftverk. Vindkraftverket på Hornöberget i Kramfors. Foto: Håkan Berggren. 10

11 SOLENERGIN ÄR GRATIS När väl investeringen är gjord betalar man ingenting för energin. Solanläggningar har lång livslängd. Det är ingen komplicerad teknik som kan gå sönder. Erfarenheten har visat att underhållsbehovet är mycket litet. Solfångare ger värme Solvärmen kan ge ett betydande energitillskott för varmvatten och värme under sommarhalvåret. Solfångare är oftast plana och består av en isolerad glastäckt låda, det finns även cylinderformade. Enkla solfångare görs av plast eller gummi. Dessa kan vara lämpliga för att värma bassängvatten under sommaren. Solfångarna kan monteras på tak eller på marken. Det finns färdiga moduler som kan ersätta takmaterialet. Vid nybyggnation eller renovering av tak är det lämpligt att montera in solvärme. Solfångarna kan omvandla 30 % av solens energi till värme. Solceller ger el Med hjälp av solceller kan solenergin omvandlas direkt till elektricitet. Solcellerna består av ett tunt halvledarmaterial, oftast kisel. En vanlig kiselsolcell kan omvandla ungefär 15 procent av solens energi till el. För att lagra elströmmen måste man använda sig av batterier om systemet inte är nätanslutet. Solceller är lönsamma i ett stort antal nischtillämpningar, till exempel för miniräknare och klockor. Solceller är också en bra lösning för strömförsörjning på geografiskt avlägsna platser dit det är dyrt eller omöjligt att dra elledningar t ex i fritidshus, i fyrar, i fjällvärlden, på öar, på båtar och satelliter. Solenergi i Västernorrland I Fränsta, Ånge kommun, finns en stor solvärmeanläggning byggd av Vattenfall, som levererar värme från solvärmen och en brikettpanna till ett närvärmesystem i Fränsta. De konventionella solfångarna har en total yta på 1250 m 2 och är fördelade på fyra byggnaders tak. Ytterliggare 400 m 2 MaReCo-solfångare finns på badhusets platta tak. På länsmuseet i Härnösand eftersträvas en ekologisk grundsyn i såväl programverksamhet som användandet av byggnaden. Uppvärmningen sker via fjärrvärme och varmvattenproduktionen med 30 m 2 solfångare under sommarhalvåret. En liten del av elbehovet tillgodoses av en solcellanläggning, 35 m 2, som är monterad på fasaden. Den är ansluten till elnätet med en växelriktare. Vårdcentralen på Alnön och i Ånge har solfångare på 22 och 40 m 2 som är placerade på taket. Solvärmeanläggningen i Ånge används för både tappvarmvatten och till en bassäng. Laggarbergsskolan, Timrå kommun, har en solfångare på 24 m 2. I Örnsköldsvik finns en solfångare på 10 m 2, på Mitthögskolan. Solvärmen skall ge 8 kw/h under soliga förhållanden. Solceller på Länsmuseet. Foto: Håkan Berggren. 11

12 EN SPARAD KILOWATTIMME GER TVÅ TILLBAKA Snökyla i Sundsvalls sjukhus Landstingsfastigheter har sedan början av 90- talet strävat efter att minska el- och oljeanvändningen. Ett exempel är att utnyttja lagrad snö för komfortkyla i Sundsvalls sjukhus. Snölagret innehåller m 3 snö som lagras i en asfalterad bassäng. Snön täcks av träflis i slutet av vintersäsongen. Smältvattnet pumpas vidare till sjukhuset. Kylan utnyttjas i sjukhusets kylsystem. Stora miljövinster kan göras med den här tekniken. Effektbehovet kan reduceras med 95 %, elanvändningen med 90 % och inga köldmedia behövs. Reduktionen är 410 MWh av ursprungliga 450 MWh. Älvkyla i Sollefteås sjukhus Vid den närliggande älven finns en pump. Via ledningar under marken därifrån, förs kallt vatten upp till sjukhusets kylaggregat. Delar av sjukhuset kan då kylas genom att kall luft blåses in i respektive avdelning. Systemet är byggt på sådant sätt, att om ytterligare en pump installeras vid älven, kan dubbel kyleffekt uppnås. Med den här tekniken behövs inga köldmedia och inga kylkompressorer. Snölagret täckt med flis som kyler sjukhuset i Sundsvall. Foto: Håkan Berggren. Levande filter på Midlanda Med levande filter menas växter som renar luften och tillför syre. De tropiska växternas biologiska egenskaper gör inomhusluften på flygplatsen i Sundsvall renare eftersom luftföroreningarna, både fasta partiklar och gaser, fastnar på växternas blad. När bladen duschas följer föroreningarna med ner i jorden där de bryts ned. Anläggningens behov av mekanisk ventilation och energi för uppvärmning av ventilationsluft minskar och därmed också energiförbrukningen. Växterna finns i inglasade jordtråg med både avloppsdränering och bevattningssystem. Bladen bevattnas kontinuerligt. Bevattningen innebär att luften kyls samt att fuktigheten ökar, något som höjer inomhusluftens kvalitet, speciellt under vinterhalvåret då inomhusluften är torr. Växterna som renar luften på Midlanda. Foto: Håkan Berggren Utsikt över Sollefteå och älven. Foto: Håkan Berggren Bergvärme i Sambiblioteket i Härnösand Ventilationsluften i Sambiblioteket förvärms med hjälp av värme från marken på vintern. Då värms uteluften från 15 o C till 2 o C. Därmed minskar värmebehovet. Byggnaden värms med fjärrvärme. På sommaren fungerar systemet tvärtom. Då kyls ventilationsluften via marken. Text: Håkan Berggren. Produktion: Tivoli. Tryckeribolaget i Träriket