KOMMUNFULLMÄKTIGE. Lysekil Kommunstyrelseförvaltningen/mld

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE kallas till sammanträde torsdagen den 25 februari 2016 kl i kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44, Lysekil, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering 2. Ansökan om borgen Rambo AB 3. Räddningstjänstens taxa för myndighetsutövning Biblioteksplan för Lysekils kommun 5. Partistöd för Svar på inkomna motioner och medborgarförslag a) Svar på motion att Lysekils kommun omgående tar beslut om att ansluta sig till SKL:s nätverk mot rasism och diskriminering 7. Nyinkomna motioner och medborgarförslag 8. Nyinkomna frågor och interpellationer 9. Svar på frågor och interpellationer a) Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående skötsel av Ryxö Ö 10. Anmälningsärende 11. Avsägelser 12. Valärenden Lysekil Kommunstyrelseförvaltningen/mld Sven-Gunnar Gunnarsson Ordförande Mari-Louise Dunert Sekreterare

2 1 JUSTERINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Mats Karlsson (M) Ulrika Häller Lundbäck (KD) Cheyenne Röckner (M) Katja Norén (MP) Richard Åkerman (M) Inge Löfgren (MP) Siw Lycke (C) 2016/01 Jeanette Jansson (LP) Ann-Charlotte Strömwall (L) Ronald Rombrant (LP) Lars Björneld (L) AnnBritt Jarnedal (LP) Camilla Carlsson (L) Fredrik Lundqvist (LP) Jan-Olof Johansson (S) Thomas Falk (LP) Christina Gustafson (S) Fredrik Häller (LP) Klas-Göran Henriksson (S) Patrik Saving (LP) Maria Forsberg (S) Anette Björmander (S) Anders C Nilsson (S) Jessica Södergren (V) Kenth Enhov (SD) 2016/01 Marthin Hermansson (V) Christoffer Zakariasson (SD) Yngve Berlin (K) Sebastian Ahlqvist (SD) Britt-Marie Kjellgren (K) JUSTERING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES PROTOKOLL ÄGER RUM PÅ KOMMUNLEDNINGSKONTORET, KUNGSGATAN 44, LYSEKIL ONSDAGEN DEN 2 MARS 2016

3 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (23) 35 Rambo AB, begäran om borgen Dnr: LKS RAMBO AB, har genom sin ordförande Ralf Olofsson och sin VD Lars Johansson hemställt om att kommunen tecknar ny borgen om kronor. Detta som säkerhet för externt upptaget lån till investeringar i fordon och kärl i samband med införande av nytt insamlingssystem i Lysekil. Lånet kommer bolaget att amortera på åtta år och kommunens borgensåtagande följer tidsmässigt denna period och upphör följaktligen när lånet är löst. Kommunen har inga tidigare borgensåtaganden gentemot RAMBO AB. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Ansökan från RAMBO AB Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att teckna den begärda borgen om kronor att lämna som säkerhet för upplåning till investeringar i RAMBO AB. Kommunfullmäktige beslutar att borgensavgift debiteras enligt kommunens budgetbeslut. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

4 Sid 1/1 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS Kommunstyrelseförvaltningen/Ekonomienheten Jonas Malm, Rambo AB, begäran om borgen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: Kommunfullmäktige beslutar att teckna den begärda borgen om kronor att lämna som säkerhet för upplåning till investeringar i RAMBO AB. Kommunfullmäktige beslutar att borgensavgift debiteras enligt kommunens budgetbeslut. Ärendet RAMBO AB, med org nr , har genom sin ordförande Ralf Olofsson och sin VD Lars Johansson hemställt om att kommunen tecknar ny borgen om kronor. Detta som säkerhet för externt upptaget lån till investeringar i fordon och kärl i samband med införande av nytt insamlingssystem i Lysekil. Lånet kommer bolaget att amortera på åtta år och kommunens borgensåtagande följer tidsmässigt denna period och upphör följaktligen när lånet är löst. Kommunen har inga tidigare borgensåtaganden gentemot RAMBO AB Förvaltningens synpunkter Ekonomienheten har tagit del av Rambo AB:s Budget 2016 samt flerårsplan Investeringen i nytt insamlingssystem i Lysekil är inkluderade i budget och plan för dessa år. Ekonomienheten bedömer att Rambo AB som borgenstagare har mycket goda förutsättningar att fullfölja sina åtaganden och risken för kommunen som borgensman är låg. Leif Schöndell Kommunchef Jonas Malm Ekonom Bilaga Ansökan från RAMBO AB Beslutet skickas till Rambo AB Ekonomienheten Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

5

6

7

8

9

10

11

12

13 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (23) 34 Räddningstjänstens taxa för myndighetsutövning 2016 Dnr: LKS Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän föreslår reviderad taxa för perioden för sin myndighetsutövning inom Lagen om skydd och olyckor och Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Höjningen utgår från nuvarande tillämpade taxa inom förbundet på 894 kronor per tillsynsbesök och föreslås höjas med den beräknade löneökningen för 2016 på 3,1 %. För 2015 hade föreslagits en taxa på 910 kronor som dock inte blev beslutad i alla medlemskommuner, den gamla taxan har därför fortsatt att gälla. Timtaxan för 2016 föreslås bli 920 kronor per tillsynsbesök. Förbundet vill även att principerna för årlig justering av taxan fastställs. Principen avser att justering ska ske med årlig löneuppräkning. Vidare föreslår förbundet att medlemskommunerna beslutar att räddningschefen ska få besluta om undantag från taxan. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar enligt Förbundsdirektionens förslag till omarbetad taxa för tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor respektive, Lagen om brandfarliga och explosiva varor samt tillståndsprövning enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor godkänns. Kommunfullmäktige beslutar att timavgiften i taxan fastställs till 920 kronor att gälla för perioden Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

14 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS Ekonomienheten Magnus Andersson, Räddningstjänstens taxa för myndighetsutövning 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att besluta: Kommunfullmäktige beslutar enligt Förbundsdirektionens förslag till omarbetad taxa för tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor respektive, Lagen om brandfarliga och explosiva varor samt tillståndsprövning enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor godkänns. Timavgiften i taxan fastställs till 920 kronor att gälla för perioden Ärendet Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän föreslår reviderad taxa för perioden för sin myndighetsutövning inom Lagen om skydd och olyckor (2003:778) och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011). Höjningen utgår från nuvarande tillämpade taxa inom förbundet på 894 kronor per tillsynsbesök och föreslås höjas med den beräknade löneökningen för 2016 på 3,1 %. För 2015 hade föreslagits en taxa på 910 kronor som dock inte blev beslutad i alla medlemskommuner, den gamla taxan har därför fortsatt att gälla. Timtaxan för 2016 föreslås bli 920 kronor per tillsynsbesök. Förbundet vill även att principerna för årlig justering av taxan fastställs. Principen avser att justering ska ske med årlig löneuppräkning. Vidare föreslår förbundet att medlemskommunerna beslutar att räddningschefen ska få besluta om undantag från taxan. Förvaltningens synpunkter När det gäller att fastställa principer för årlig justering av taxan utifrån ökning av lönekostnaderna ser ekonomienheten för närvarande ingen anledning att göra detta. Frågan bör istället beredas inför 2017.

15 Beträffande möjligheten för räddningschefen att besluta om undantag från taxan anser förvaltningen att detta bör vara en intern fråga inom förbundet som direktionen beslutar om. Något beslut från kommunfullmäktige anser vi därför inte behövs. Förvaltningen har för övrigt inget att erinra kring förbundsdirektionens förslag till beslut. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilaga Beslut från Räddningstjänstförbundet mitt Bohuslän Beslutet skickas till Räddningstjänstförbundet mitt Bohuslän Ekonomienheten

16

17

18

19

20

21

22 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (23) 36 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: LKS Alla kommuner och landsting ska enligt lag (2013:801, 17 ) ha en biblioteksplan. Biblioteksplanen är ett dokument som beskriver hur kommunen ska uppfylla målen för biblioteksverksamheten i Lysekils kommun. Planen ska också tydliggöra syftet med och behovet av bibliotekens roll i ett demokratiskt samhälle. Föreliggande biblioteksplan gäller för perioden och ska därefter revideras under varje mandatperiod. Varje år ansöker Lysekils stadsbibliotek om inköpsstöd från Kulturrådet och kommunen brukar erhålla en summa på kronor för inköp av barn- och ungdomsböcker. Ett villkor för ansökan är att kommunen har en antagen biblioteksplan av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Förlag till Biblioteksplan Protokollsutdrag från utbildningsnämnden , 125 Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat biblioteksplan för Lysekils kommun. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS Kommunstyrelseförvaltningen Mari-Louise Dunert, Biblioteksplan för Lysekils kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat biblioteksplan för Lysekils kommun. Ärendet Alla kommuner och landsting ska enligt lag (2013:801, 17 ) ha en biblioteksplan. Biblioteksplanen är ett dokument som beskriver hur kommunen ska uppfylla målen för biblioteksverksamheten i Lysekils kommun. Planen ska också tydliggöra syftet med och behovet av bibliotekens roll i ett demokratiskt samhälle. Föreliggande biblioteksplan gäller för perioden och ska därefter revideras under varje mandatperiod. Varje år ansöker Lysekils stadsbibliotek om inköpsstöd från Kulturrådet och kommunen brukar erhålla en summa på kronor för inköp av barn- och ungdomsböcker. Ett villkor för ansökan är att kommunen har en antagen biblioteksplan av kommunfullmäktige. Förvaltningens synpunkter Utbildningsförvaltningen har framställt en biblioteksplan som utbildningsnämnden godkände , 125 och översände planen för fastställande i kommunfullmäktige. Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker utbildningsnämndens förslag. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

24 Sid 2/2 Bilagor Biblioteksplan Protokollsutdrag från utbildningsnämnden , 125 Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Utbildningsnämnden Bibliotekschef Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

25 Strategi Program >> Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Biblioteksplan

26 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Kommunfullmäktige , xx Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden Alla nämnder och förvaltningar Utbildningsnämnden har rätt att göra revideringar i planen under löptiden. Bibliotekschef Dnr: LKS , UBN

27 1/6 Biblioteksplan för Lysekils kommun Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall enligt lag (2013:801, 17 ) ha en biblioteksplan. Biblioteksplanen är ett dokument som beskriver hur kommunen skall uppfylla målen för biblioteksverksamheten i Lysekils kommun. Planen skall också tydliggöra syftet med och behovet av bibliotekens roll i ett demokratiskt samhälle. Föreliggande biblioteksplan gäller för perioden och skall därefter revideras under varje mandatperiod. Uppdrag och övergripande mål Biblioteken skall i enlighet med bibliotekslagen (2013:801) arbeta för att främja och tillmötesgå kommuninnevånarnas behov av biblioteksservice. Biblioteksverksamheten skall finnas tillgänglig för alla. Styrdokument Lysekils kommuns biblioteksplan styrs och regleras av en rad olika lagar, riktlinjer och förordnanden. Till dessa hör: Bibliotekslagen (2013:801) Regional biblioteksplan Lokala riktlinjer och planer Skollagen (2010:800) Verksamhet Barnkonventionen UNESCOS folkbiblioteksmanifest UNESCOS skolbiblioteksmanifest Biblioteken ger tillgång och främjar lust till litteratur, kultur, bildning och kunskap. Biblioteken erbjuder ett brett urval av media, t ex böcker, dagstidningar, tidskrifter, ljudböcker, e-böcker, filmer, tillgång till databaser och internet osv. Lysekils kommuns biblioteksverksamhet utgörs av ett huvudbibliotek i Lysekil och två filialbibliotek; ett i Brastad och ett i Grundsund på Skaftö. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

28 2/6 Personalen inom biblioteksverksamheten utgörs av fyra bibliotekarier och fem biblioteksassistenter, vilka tillsammans gör 7,6 årsverken. En bibliotekschefstjänst på 0,2 årsverken delas med tjänsten som kultursekreterare utlån av olika biblioteksmedier gjordes år 2014, medan antalet besök på huvudbiblioteket var ca samma år. Biblioteksverksamheten fokuserar på att särskilt arbeta gentemot ett antal prioriterade grupper, företrädesvis barn och unga, äldre, personer med olika typer av funktionsnedsättningar, nationella minoriteter samt personer med annat modersmål än svenska. En stor verksamhet rör tillgängligheten, bl a genom bibliotekens Boken kommer-verksamhet. Mycket resurser läggs även på utlån/fjärrlån främst till studenter i eftergymnasiala utbildningar. Tillfälliga besökare/turister/delårsboende står för en stor andel av utlån och besök framförallt sommartid. Det lokala perspektivet är viktigt. Här utgör Bohusrummet på huvudbiblioteket en viktig funktion med sin lokalhistoriska litteratur. Likaså är släktforskningen och samarbetet med släktforskningssällskapet Strömstierna av stor betydelse för biblioteket. Biblioteken erbjuder olika former av program, t ex författarbesök, cirklar och kurser, föreläsningar, musikprogram, barnteatrar, utställningar m.m. Visionen för biblioteken är att ha en verksamhetsplan att arbeta utifrån. Mötesplatsen Biblioteken är en demokratisk mötesplats där alla är välkomna. Utöver detta tillgängliggör biblioteken kultur, information och verkar för ett demokratiskt samhälle. Biblioteken skall tillmötesgå alla besökare utifrån deras behov och förutsättningar. Vidare skall biblioteken vara centralt belägna på sina respektive orter i ändamålsenliga och välkomnande lokaler. Omvärldsanalys Styrkor: Biblioteken har en stark förankring i kommunen med en mycket uppskattad samhällsservice samtidigt som de utgör demokratiska rum. Biblioteken förfogar över en unik resurs i sin professionalism där kunskapen om kunskapsinhämtandet är centralt, samtidigt som att biblioteken utgör en plats för lustfyllt lärande som bidrar till personlig utveckling och bildning.

29 3/6 Svagheter: Det är viktigt att biblioteken framhåller sin verksamhet bättre för att nå nya grupper av låntagare och besökare, samtidigt som man bibehåller verksamheten för de grupper som redan använder biblioteken. Möjligheter: Ett mer polariserat samhälle kan öka behoven av bibliotekens verksamhet, vilket samtidigt ställer krav på ökade resurser. Hot: Vikande besöks- och utlåningssiffror är en indikation på att bibliotekens roll minskar eller förändras. Den demografiska utvecklingen med både en minskande och allt äldre befolkning gör att antalet låntagare riskerar att bli färre. I detta sammanhang är digitaliseringen både ett hot, men också en möjlighet för biblioteken. Minskade resurser är ett hot mot biblioteksverksamheten, sett till både kvalitet och möjligheten att erbjuda ett fullgott utbud. Skolbibliotek Enligt 2 kap. 36 skollagen (2010:800) skall eleverna i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan m.fl. ha tillgång till skolbibliotek. Idag har Lysekils kommun en skolbibliotekarie på 40 % som verkar på Campus Väst bibliotek, vars chef är kommunens bibliotekschef. Campus Väst bibliotek har samma bibliotekssystem som folkbiblioteken men utan gemensamt mediebestånd. Övriga skolbibliotek bemannas av lärare eller annan personal och skolornas mediebestånd ingår inte i ovannämnda bibliotekssystem. Folkbibliotekens två filialer i Brastad och Grundsund är belägna i respektive skolor, men är inte integrerade skolbibliotek. Skolorna har egna skolbibliotek utan skolbibliotekarier. Om samarbetet mellan folk- och skolbibliotek skall utvecklas måste rollerna och resursfördelningen mellan verksamheterna tydliggöras. Lässtimulans och språkutveckling Biblioteken spelar en stor roll som lässtimulerande och språkutvecklande aktör gentemot många grupper i samhället. Biblioteken innehar ett stort bestånd av lättläst och storstilslitteratur samt tal- och ljudböcker. Utöver att tillhandahålla medierna utför bibliotekens personal regelbundet bokprat på biblioteken och i skolor, arrangerar

30 4/6 sagostunder och högläsningsprojekt för yngre barn samt anordnar författarbesök och föredrag. Biblioteken arrangerar dessutom språkcaféer framförallt riktat till personer med annat modersmål än svenska. Till andra lässtimulerande aktiviteter hör att anordna bokcirklar, bokprat och bokcaféer för föreningar och allmänhet samt studiebesök för SFI m.m. Det livslånga lärandet Samspelet mellan personal och låntagare skapar en delaktighet hos låntagarna, vilket stärker och bibehåller lusten att läsa och lära. Den sociala verksamheten är viktig eftersom det livslånga lärandet fortsätter högre upp i åldrarna. Delaktigheten är oberoende av möjligheten att fysiskt ta sig till biblioteken, oavsett t ex ålder eller funktionsnedsättning. Biblioteken är en viktig resurs för studenter i eftergymnasiala studier. Den digitala delaktigheten möjliggörs bl a genom IT-caféer, individuell vägledning och kurser. Medie- och informationsförsörjning Bibliotekens medie- och informationsförsörjning görs genom professionella urval där kvalitetsbegreppet är centralt. Vidare skall utbudet kännetecknas av en stor bredd och urvalet skall främja fri åsiktsbildning där demokratiaspekten står i fokus. Biblioteken skall även erbjuda bra och utförliga databaser samt tillgång till avgiftsfritt internet. Visionen för biblioteken är att ha en medieplan att arbeta utifrån. Tillgänglighet och bemötande Samtliga kommuninnevånare skall ha fri tillgång till biblioteken. Biblioteken skall vara geografiskt placerade så att de är tillgängliga inom överkomligt avstånd för kommunens alla invånare. Biblioteken skall sträva efter att vara tillgänglighetsanpassade och utformade så att alla kan ta del av bibliotekens verksamheter. Vad gäller de grupper som inte själva kan ta sig till ett bibliotek skall särskilda tjänster kunna erbjudas, som t ex Boken kommer-verksamheten m.m. Alla besökare skall kunna förvänta sig ett vänligt och professionellt bemötande från personalen. Biblioteken skall ligga i framkant med modern teknik när det gäller IT för att möta de digitala behoven och ge en god samhällsservice.

31 5/6 Uppsökande verksamhet Särskild vikt skall läggas vid service till låntagare med särskilda behov och de som av olika skäl inte kan komma till biblioteken. Den uppsökande sociala biblioteksverksamheten skall ta hänsyn till befolkningsstrukturen. Låntagare som inte själva kan besöka biblioteken skall erbjudas litteraturförmedling till sina hem i form av Boken kommerverksamhet. Den personliga kontakten med dessa låntagare är mycket viktig. Verksamheten är resurskrävande jämfört med annan biblioteksverksamhet men fyller en stor funktion för de enskilda låntagarna. Den uppsökande verksamheten är beroende av moderna IT-lösningar i takt med att behoven ökar. Arrangemang Genom olika typer av arrangemangsverksamhet skall biblioteket tillgängliggöra kultur och information. Bland annat ska biblioteket erbjuda tillfällen för allmänheten att möta författare och föreläsare inom olika ämnen. Arrangemangen skall erbjuda kommuninvånare och andra besökare ett brett utbud och möjliggöra att kunna ta del av olika kulturella yttringar. Arrangemangen ska även fungera som mötesplats, där människor med olika bakgrund kan mötas och lära av varandra. Samverkan Biblioteken samverkar idag med hela det allmänna biblioteksväsendet, regionens olika bibliotekssamarbeten, studieförbund, föreningar, enskilda samt med kommunens egna verksamheter såsom skolor, allmänkultur m.m. Intentionen är att samverkan med olika aktörer skall fördjupas och utvecklas till ömsesidigt gagn. Samtidigt skall möjligheten till ökad samverkan med befintliga och nya samarbetspartners finnas. Personal Bibliotekens personal är dess viktigaste resurs. Biblioteken skall vara bemannade av personal med adekvat kunskap och utbildning. Personalen skall fortlöpande få ta del av relevanta vidareutbildningar och andra fortbildningar. Vidare skall personalen ha tillräckliga resurser för att kunna upprätthålla en god kvalitet i biblioteksverksamheten.

32 6/6 Uppföljning och utvärdering Biblioteksplanen skall verka som en utgångspunkt för bibliotekens praktiska arbete, vilket årligen kommer att formuleras i en konkret verksamhetsplan som kommer att följas upp och utvärderas. Biblioteksplanen gäller för perioden och skall därefter revideras under varje mandatperiod. Vision Ett flertal aspekter i visionen för den framtida biblioteksverksamheten i Lysekils kommun kan definieras. En är att biblioteken regelbundet skall arbeta efter en verksamhets- respektive medieplan. Andra aspekter är att verka för att nå nya grupper av låntagare, samtidigt som man behåller de gamla. En annan aspekt är att kunna utveckla kärnverksamheterna samtidigt som man är lyhörd för samhälleliga förändringar. Vidare vill vi utveckla den mångspråkiga biblioteksverksamheten, bl a eftersom det regionala stödet till depositioner på utländska språk kommer att upphöra. Befintliga lokaler måste utvecklas, tillgängliggöras och effektiviseras, liksom arbetet med att vidareutveckla det systematiska brandskyddsarbetet SBA. Filialerna spelar en stor roll som lokala kulturförmedlare på sina respektive orter och står dessutom för en fjärdedel av alla utlån. Genom att utveckla filialernas verksamheter bidrar biblioteken till att hålla hela kommunen levande. Vi vill öka förmedlingen kring informationsteknikens möjligheter för ökad delaktighet i samhället, liksom öka möjligheten för allmänheten att ta del av olika kulturyttringar via digital teknik. Samtidigt vill vi öka den digitala tillgängligheten i bibliotekens fysiska lokaler. Utbildningsförvaltningen Rickard Wennerberg Bibliotekschef/Kultursekreterare

33 LYSEKILS KOMMUN Utbildningsnämnden S 125 BIBLIOTEKSPI-AN FöR LYSEKILS KOII,IMIIN Dnr: UBN zot5-92 Sammanträdesprotokoll t13 Enligt bibliotekslagen (zor3:8or, 17 $) skall alla kommuner och landsting ha plan för sin verksamhet inom biblioteksområdet. Lysekils kommun har tidigare inte haft någon biblioteksplan. Biblioteksplanen är ett dokument som beskriver hur kommunen skall uppfi'lla målen för biblioteksverksamheten i Lysekils kommun. Planen skall också tydliggöra s.ftet med och behovet avbibliotekens roil i ett demokratiskt samhälle. Föreliggande biblioteksplan gäller för perioden 2or.S-2ol8 och skall därefter revideras under varje mandatperiod. Beslutsunderlag Förslag till biblioteksplan för Lysekils kommun Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den z7 oktober Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden godkänner redovisat förslag till biblioteksplan samt översänder planen för faststállande i kommunfullmäktige. Beslutet skickas till Bibliotekschef Kommunfullmäktige LYSEKI REGISTRATUREN LKs 20t5 -t2-2i Ar l5 Dnr 3tL oþ1 00 I lâ di LöL Justerare: lc () ) LL"

34 :l* LYSEKILS l(olrtmulìl Utbildningsnämnden 1t1 Tjänsteskrivelse Datum: 2or1-to-27 Förvaltning: Utbildningsförvaltningen Handläggare: Rickard Wennerberg Telefon: o5z3-6r gg 75 E-post: LYS EKI LS KO M M U N REGISTRATUR EN ûe,/ t- 2 I Ðnr /f?z 8eg êw6 BIBLIOTEKSPLAN FÖR LYSEKILS KOMMUN Dnr: UBN Bakgrund till bi blioteksplanearbetet Enligt bibliotekslagen (zor3:8or, rz g) skall alla kommuner och landsting ha plan för sin verksamhet inom biblioteksområdet. Lysekils kommun har tidigare inte haft någon biblioteksplan. Beslutsunderlag Föreliggande biblioteksplan, se bilaga. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås godkänna Biblioteksplanen och föreslå fastställande i Kommunfullmäktige. 7- ry fennart Olsson Förvaltningschef Rickard Wennerberg Bibliotekschef Lysekils kommun,453 8o Lysekil I Teì: o5e3-6r 3o oo I Fax: o5z3-ór 37 rz I registrator@lysekil.se I

35 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (23) 27 Utbetalning av partistöd för år 2016 Dnr LKS Enligt reglerna för partistöd ska utbetalning ske under februari månad efter beslut i kommunfullmäktige. Det lokala partistödet i Lysekils kommun utgår till partier som är representerade i kommunfullmäktige. Enligt reglerna ska beloppen avseende grundstöd och mandatstöd justeras med prisbasbeloppets förändringar. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att partistöd för år 2016 ska utgå till de politiska partierna i fullmäktige i enlighet med redovisad förteckning. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

36 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS Kommunstyrelseförvaltningen Mari-Louise Dunert, Utbetalning av partistöd för år 2016 Sammanfattning Enligt reglerna för partistöd ska utbetalning ske under februari månad efter beslut i kommunfullmäktige. Det lokala partistödet i Lysekils kommun utgår till partier som är representerade i kommunfullmäktige. Enligt reglerna ska beloppen avseende grundstöd och mandatstöd justeras med prisbasbeloppets förändringar. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att partistöd för år 2016 ska utgå till de politiska partierna i fullmäktige i enlighet med redovisad förteckning. Ärendet Enligt reglerna för partistöd ska utbetalning ske under februari månad efter beslut i fullmäktige. Det lokala partistödet i Lysekils kommun utgår till partier som är representerade i kommunfullmäktige i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9 kommunallagen. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen. Enligt reglerna ska beloppen avseende grundstöd och mandatstöd justeras med prisbasbeloppets förändringar. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är prisbasbeloppet för 2016 beräknat till kronor, det är en minskning med 200 kronor från föregående år. Förvaltningens utredning Föregående år var grundstödet kronor per parti och år, samt mandatstöd med kronor per mandat och år. Med anledningen av det minskade prisbasbeloppet blir grundstödet kronor och kronor för Men tillämpning av detta regelverk ska partistöd för år 2016 utgå enligt följande: Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

37 Sid 2/2 Parti Antal mandat Grundstöd Mandatstöd Totalt partistöd Moderaterna kr kr kr Centerpartiet kr kr kr Folkpartiet kr kr kr Kristdemokraterna kr kr kr Socialdemokraterna kr kr kr Vänsterpartiet kr kr kr Miljöpartiet kr kr kr Sverigedemokraterna kr kr kr Lysekilspartiet kr kr kr Kommunistiska partiet kr kr kr Totalt kr Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Beslutet skickas till Samtliga partier Ekonomienheten Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

38 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (23) 37 Motion att Lysekils kommun omgående tar beslut om att ansluta sig till SKL:s nätverk mot rasism och diskriminering Dnr: LKS Vänsterpartiet i Lysekil har inkommit med en motion som föreslår att Lysekils kommun ansluter sig till Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, nätverk mot rasism och diskriminering. Förvaltningens utredning menar att medverkan i nätverket kan ge Lysekils kommun både kunskap och erfarenheter som kan vara till gagn för framtida utvecklingsarbete. Förvaltningens utredning föreslår vidare att rasism- och diskrimineringsfrågorna initialt ska belysas som ett prioriterat område inom ramen för integrationsarbetet och integrationssamordnarens uppdrag. Med hänvisning till andra kommuners arbete poängterar förvaltningens utredning att frågor som rör rasism och diskriminering på sikt behöver få en tydlig koppling till ordinarie visions- och målarbete och vidare till styr- och ledningssystem. I de flesta kommuner har man förankrat arbetet för att motverka rasism och diskriminering i social hållbarhet och mänskliga rättigheter. Beslutsunderlag Vänsterpartiets motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 109 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att Lysekils kommun ansluter sig till SKL:s nätverk mot rasism och diskriminering. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

39 Tjänsteskrivelse Sid 1/3 Datum Dnr: LKS Kommunstyrelseförvaltningen Anna Nyman Holgersson, Motion att Lysekils kommun omgående tar beslut om att ansluta sig till SKL:s nätverk mot rasism och diskriminering Sammanfattning Vänsterpartiet i Lysekil har inkommit med en motion som föreslår att Lysekils kommun ansluter sig till Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, nätverk mot rasism och diskriminering. Förvaltningens utredning menar att medverkan i nätverket kan ge Lysekils kommun både kunskap och erfarenheter som kan vara till gagn för framtida utvecklingsarbete. Förvaltningens utredning föreslår vidare att rasism- och diskrimineringsfrågorna initialt ska belysas som ett prioriterat område inom ramen för integrationsarbetet och integrationssamordnarens uppdrag. Med hänvisning till andra kommuners arbete poängterar förvaltningens utredning att frågor som rör rasism och diskriminering på sikt behöver få en tydlig koppling till ordinarie visions- och målarbete och vidare till styr- och ledningssystem. I de flesta kommuner har man förankrat arbetet för att motverka rasism och diskriminering i social hållbarhet och mänskliga rättigheter. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att Lysekils kommun ansluter sig till SKL:s nätverk mot rasism och diskriminering. Ärendet Sveriges kommuner och landsting, SKL, driver ett svenskt nätverk mot rasism och diskriminering. Nätverkets utgångspunkt för arbetet är den tiopunktsplan som lanserats av den Europeiska koalitionen mot rasism. Nätverkets syfte är enligt SKL följande Att diskutera och praktiskt pröva erfarenheter och resultat av aktiviteter relaterade till tiopunktsplanen. Att ta del av forskning och såväl svenska som internationella erfarenheter inom området. Att diskutera hur de tio utvecklingsområdena kan bidra till att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

40 Nätverket träffas 3-4 gånger per år för att utbyta och utveckla kunskap och metoder. Punkterna i handlingsprogrammet utgör teman för mötena och både politiker som tjänstemän från deltagande kommuner medverkar. Medverkan i nätverket kostar inget. För att gå med i nätverket behövs ett politiskt beslut i styrelse eller helst kommunfullmäktige. Förvaltningens utredning Undertecknad har läst igenom SKL:s sammanställning Svenska kommuner mot rasism och diskriminering som presenterar erfarenheter från de kommuner som ingått i nätverket. Flera av de kommuner som ingår i nätverket i dag betonar behovet av att inkludera frågor om diskriminering och närbesläktade områden i det ordinarie styr- och ledningssystemet. Anledningen är att man vill undvika att arbetet uppfattas som ett uppdrag vid sidan av och att det förknippas med enskilda organ eller enskilda personer i kommunen. I de flesta kommuner har man förankrat arbetet för att motverka rasism och diskriminering i social hållbarhet och mänskliga rättigheter. Lysekils kommun har i dag inga uttalade politiska mål eller strategier som fokuserar på social hållbarhet eller mänskliga rättigheter. Inte heller mål som uttalar att vi ska motverka rasism och diskriminering. Det finns således ett behov av att öka kunskap och fokus på frågor som rör social hållbarhet i stort, mänskliga rättigheter, inkludering, rasism och diskriminering. Om Lysekils kommuns beslutar att ansluta sig till nätverket behöver därför dessa frågor på sikt få en tydlig koppling till visions- och målarbete och vidare till styr- och ledningssystem. Arbetet med ny vision för Lysekils kommun har påbörjats och det finns goda möjligheter att under arbetet lyfta fram dessa frågor. Det finns i Lysekils kommun signaler om motsättningar mellan olika grupper i samhället, så kallad social oro. En del av dessa motsättningar har en tydlig grund i rasism och diskrimineringsfrågor. Dessa motsättningar är inte ett nytt fenomen men tenderar att växa om man inte aktivt arbetar med dem. Bakgrunden till problem med social oro är komplex och grunden handlar om hur vi tänker och agerar i frågor som rör social hållbarhet i stort. Ett arbete har också påbörjats med att förbättra samordning kring integrationsfrågor och en tjänst som integrationssamordnare är på väg att inrättas. Rasism- och diskrimineringsfrågorna skulle med fördel kunna belysas som ett prioriterat område inom ramen för integrationsarbetet och integrationssamordnarens uppdrag. Förvaltningens slutsats är att en medverkan i nätverket kan ge Lysekils kommun både kunskap och erfarenheter vilket skulle vara till gagn för framtida utvecklingsarbete.

41 Leif Schöndell Kommunchef Anna Nyman Holgersson Folkhälsostrateg Bilagor Vänsterpartiets motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 109 Beslutet skickas till Motionärerna Kommunstyrelseförvaltningen/Folkhälsostrateg

42 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (28) 109 MOTION ATT LYSEKILS KOMMUN OMGÅENDE TAR BESLUT OM ATT ANSLUTA SIG TILL SKL:S NÄTVERK MOT RASISM OCH DISKRIMINERING Dnr: LKS Vänsterparitet i Lysekil, Marthin Hermansson, Jessica Söderström och Håkan Smedja har i en motion föreslagit att Lysekils kommun ansluter sig till SKL:s nätverk mot rasism och diskriminering. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandets beslut. Beslutet skickas till Motionärerna Kommunstyrelsen Justerare: Utdragsbestyrkande:

43 Motion Vänsterpartiet Lysekil LYSÊKII$ KOMMUN REGI$TfiATUREN LKó e- 2I Ar t5 I onr l+55 DÞI, t0q iandl, IYLD Vänsterpartiet i Lysekil vill att Lysekils kommun omgående tar beslut om att ansluta sig till SKL nätverket mot rasism och diskriminering. Det innebär att kommunen jobbar med foljande. Så ska kommunen jobba mot rasism, enligt tiopunktsplanen 1. Involvera olika aktörer och grupper för att motverka diskriminering. 2.}l.flät och integrera måi, statistik och indikatorer i styrsystem. 3. Stöd personer som blivit utsatta för diskriminering och rasism. 4. Informera om gällande rättigheter och skyldigheter. 5. Främja lika rättigheteroch möjligheter i samhällslivet. 6. S äkerställ icke-diskriminerande arbetsplatser och välfiirdstj änster. 7. Erbjud lika tillgång till bostäder och motverka diskriminering. 8. Utbilda for att motverka rasism och diskriminering. 9. Kultur - Bidra till ett interkulturellt synsätt. 10. Konflikthantering - Motverka hatbrott och erbjud konflikthantering. Länk till SKLs sida om nätverket. ïittp://sktr" se/dernoke"atítrednings.tyriaing/manskl{garyttigheteflanm{al}dh et/rasismanisknimirreníng/natverknaartrasismoehdiskr{miner{ng.,699.htmtr Vänsterp artiet i Lysekil Marthin Hermansson, Jessica Söderström och Håkan Smedja

44 LYSEKILS KÜMMUN REGISI RATURËN ^ 7/2 LKó 20ffi -0t- 2 t Interpellation angående skötsel av Ryxö ( Dnr L+ Ðd. lha xt Lb5!o.l Ryxö Ö (härefter Ryxö) är belägen strax innanfor Brofjordens inlopp med en strandlängd på närmare 5 kilometer, under mitten av 1900-talet var Ryxo en vålbesökt ö med bland annat en mycket populär dansbana som byggdes av stenhuggare, dansbanan var igång under en tioårsperiod och besöktes av många byggspelemån. På 1930-talet användes ön av kommunen för idrottsaktiviteter och information om hålsokost för skolungdomar. ldag besöks ön främst för sina vackra ängar och fina promenadstråk. On har omvåxlande natur med ängs- och hagmarker mellan högre bergspartier, Ön har flitigt utnyttjats som fritidsområde av framförallt invånarna i Lysekils l<ommun, ön nås endast med båt. En sop- och toalettbyggnad finns ett stycke in på öns sydostudde vilken tillsyn ska ske genom forvaltaren försorg. Ryxö är en ca: 60 hektar stor ö vilken idag ägs av en privatperson, beslutade Länsstyrelsen med stöd av 7$ naturvårdslagen att avsätta Ryxö som naturreservat för bevarande av dess natur och värden för det rörliga friluftslivet samt rekreationsom råde, i en I ig het med natu rvå rdsförord ningen u pprättades e n skötselplan för Ryxö. Skötselplanen inkluderar bland annat gallring, slåtter sarnt dikning för att säkerställa att solljus når ner till marken fór att stimulera gräsreproduktion. Vissa fuktängsparlier bestående av älgört skall enligt beslutet klippas för att gynna gräsvegetationen, diken skall rensas samt fördjupas för att säkerställa att dessa fungerar som avvattningssystem för att undvika atl marken forsuras och blir till otillgäinglig sankmark. Blandskogsområden på 0n skall enligt beslutet skötas så att gran på sikt ersätts av tall och lövträd t.ex. ek, björk och ronn (då gran år ett främmande inslag i dessa trakter). Röjning skallenligt skötselplanen ske på vissa igenvåxande hag- och ångsmarker, röj avfallet skall placeras på undanskymd plats, Vidare framgår av Länsstyrelsens beslut att on skall hållas i ett städat och värdigt skick inom den i avtalet fastslagna kostnadsramen. Bryggor och kajer på öns östra sida skall iordningställas och underhållas enligt avtalet. Norra, västra och södra delen av on domineras av hållmarksområden medan centrala och östra delarna består av lövskogspartier, hagmarker och strandångar. Flera stora vackra ekar och líndar ger en mycket frodig och lummig upplevelse, det finns även hassel, slån, nypon, kaprifol, kabbeleka, vitsippa, styvmorsviol, nattviol, strandkål, tandrot och våtteros. Ön har ett rikt fågelliv främst utmed den östra stranden (Danmarks udde) med bland annat häger, svan, korp, rödbena, morkulla, ringduva, tornfalk, uv och uggla. Av de större däggdjuren dominerar svenskharen, inslag av råv, gråvling och mink förekommer då och då. Skyddsjakt har förekommit efter godkånd ansokan beslutats av Lånsstyrelsen.

45 2/2 Enligt Länsstyrelsens beslut skall Ryxö förvaltas och vårdas av Lysekils Kommun. Förvaltarens uppgift är att ansvara för den skötsel som framgår av skotselplanen. Förvaltaren kan välja mellan att bedriva skötseln i egen regi eller att låta en entreprenör utföra det praktiska arbetet. Det är normalt staten som finansierar skötseln i statligt beslutade reservat, medan kommunen normalt bekostar skötseln i kommunala reservat. Naturreservatet Ryxö har under många år utan underhåll förvandlats till sankmark och ogenomtränglig terräng, Lysekils Kommun har inte sedan 1987 utfört de av Länsstyrelsen beslutade åtgåirder på Ryxö för att såkerställa att on bevaras och utvecklas i det skick som Lånsstyrelsen beskriver i sitt beslut Kostnaden för att fullfölja beslutet var 1986/1 987 SEK per år vilket idag motsvarar idag ca. SEK , När kommer kommunen att äskalfrigora medel till underhåll av naturreservatet Ryxö i enlighet med Lånsstyrelsens beslut? 2, Hur kommer planen för skotsel enligt Lånsstyrelsens beslut att se ut de kommande 10 åren? 3, Kommer Lysekils Kommun att upprätta en Ekonomiplan för skötsel och underhåll av Naturreservatet med tydlighet vad avser allokerande av tänkta medel och insatser? 4, Varför har Lysekils Kommun ej levt upp till Länsstyrelsens plan om skötsel av Ryxö? Brastad öckner (M)