BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. T) LOTS- OCH FYRINRÄTTNINGEN SAMT LIFRÄDDNINGS- ANSTALTERNA Å RIKETS KUSTER. IX.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. T, Lots- och fyrinrättningen samt lifräddningsanstalterna å rikets kuster. Lotsstyrelsens underdåniga berättelse för år Stockholm : Centraltryckeriet, Täckningsår: Den underdåniga berättelsen för år 1873 innehåller, s. 3-22: Om lots- och fyrinrättningens, sjökarteverkets och lifräddningsväsendets uppkomst och utveckling m. m. Efterföljare: Lotsverket / af Kungl. Lotsstyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 74: Tab. 42. Lots- och fyrinrättningen samt livräddningsväsendet BISOS T digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-t0-8101_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. T) LOTS- OCH FYRINRÄTTNINGEN SAMT LIFRÄDDNINGS- ANSTALTERNA Å RIKETS KUSTER. IX. LOTS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM T R Y C K T I C E N T RA L - T R Y C K E R I E T 1882.

4

5 Innehåll. Table des matières. A) Personalen Sid Personalens storlek. Afgång, tjenstledighet inom styrelsen och lotsbefälet» 4. Afgångne inom lots- och fyrpersonalen...» 6. Bestraffningar» 6. Premier för lotsningar m. m..» 7. Utmärkelser» 8. Lotsbarnskolornas verksamhet» 8. Visitationer» 9. B) Lotsinrättningen och sjöfarten» Lotsningar och lotspenningar» 9. Ersättningar för skadade lotsbåtar» 11. Grundstötningar med lots om bord» 11. Strandningshändelser och sjöolyckor...» 12. C) Fyrinrättningar, sjömärken, fartyg, båtar m. m.» Fasta fyrinrättningar» 12. Flytande fyrinrättningar» 14. Reparationer. Sjömärken» 15. Lotsbyggnader. Lots- och tjenstebåtar. Ångfartyg» 16. Nytt system för smärre ledfyrar» 16. D) Lifräddningsväsendet» Lifräddningsanstalterna» 18. E) Styrelsen och medelsförvaltningen» Handlagda mål» 19. Publikationer. Köp och upplåtelse af tomter» 19. Medelstillgångar» 20. A) Personnel Page 4 9. Effectif. Modifications, congés temporaires, dans l'administration générale, ainsi que dans l'état-major du service de pilotage» 4. Mouvement du personnel du service du pilotage et des phares et feux» 6. Punitions» 6. Primes de pilotage, etc.» 7. Distinctions honorifiques» 8. Activité des écoles pour les enfants de pilotes» 8. Visites et inspections» 9. B) Pilotage et navigation» Pilotages et droits payés aux pilotes...» 9. Indemnités pour bateaux-pilotes avariés ou désemparés au service» 11. Nombre des cas où des navires ont touché avec des pilotes brevetés à bord.» 11. Échouements et autres sinistres» 12. C) Phares et feux, balises, bouées et autres marques, navires et bateaux du service de pilotage, etc.» Phares et feux fixes» 12. Feux flottants...» 14. Réparations, balises, bouées et autres marques» 15. Stations d'attente ou corps de garde de pilotes. Bateaux-pilotes et embarcations de service. Bateaux à vapeur» 16. Nouveau système d'éclairage pour les petits feux de passe» 16. D) Service de sauvetage» Stations de sauvetage» 18. E) Administration et économie» Nombre des affaires traitées» 19. Publications. Achats et cessions de terrains» 19. Fonds disponibles» 20.

6 2 Bilagor. Litt. A. Uppgift å antalet lots- och fyrplatser, lifräddningsstationer samt underbefäl och betjening vid lotsverket vid slutet af år 1881 Sid. III.» B. Sammandrag af uppgifter rörande undervisningen vid lotsbarnskolorna år 1881» IV.» C. Uppgift å det antal lots- och fyrplatser, som af vederbörande lotsfördelningschefer år 1881 blifvit inspekterade, äfvensom antalet gånger.» V.» D. Sammandrag af inkomna uppgifter å antalet af verkstälda lotsningar samt beloppet af influtna lotspenningar m. m. år 1881» VI VIII.» E. Uppgift å strandningshändelser och haverier vid Sveriges kuster år 1881» X XXV.» F. Sammandrag af uppgifter å strandnings- och olyckshändelser, som träffat fartyg på eller invid Sveriges kuster år 1881» XXVI.» G. Sammandrag af uppgifter å strandnings- och olyckshändelser, som drabbat fartyg på eller invid Sveriges kuster från och med år 1863 till och med år 1881» XXVII.» H. Uppgift om lifräddningsanstalternas verksamhet från tiden för deras upprättande» XXVIII. Annexes. Litt. A. Nombre des stations de pilotes, phares et stations de sauvetage ainsi que des sous-officiers et employés subalternes du service de pilotage et des phares et feux à la fin de l'année 1881 Page III.» B. Relevé des données relatives à l'enseignement scolaire dans les écoles des enfants de pilotes pendant l'année 1881» IV.» C. Nombre des stations de pilotes et des phares et feux inspectés en 1881 par les chefs de district de pilotage, et nombre de ces inspections...» V.» D. Relevé du nombre des pilotages effectués, et montant des droits de pilotage perçus pendant l'année 1881» VI VIII.» E. Nombre des échouements et des avaries survenus sur les côtes et dans les eaux de la Suède pendant l'année 1881» X XXV.» F. Relevé des échouements et des sinistres survenus sur les côtes ou dans les eaux de la Suède pendant l'année 1881» XXVI.» G. Récapitulation du nombre des échouements, sinistres et avaries survenus sur les côtes ou dans les eaux de la Suède pendant la période de » XXVII.» H. Tableau de l'activité des stations de sauvetage maritime sur les côtes de la Suède, depuis la création de ces établissements...» XXVIII.

7 3 Litt. H 1. Tablå, utvisande lifräddningsanstalternas verksamhet år 1881 Sid. XXX-XXXI.» I. Sammandrag af inkomna uppgifter å lotsverket eller dess personal rörande rättegångsoch undersökningsmål under år 1881» XXXII-XXXVI.» K. Lots- och fyrinrättningens medelstillgång för år » XXXVII.» L. Uppgift å ungefärliga värdet vid slutet af år 1881 af lotsverket tillhörande fyrar, sjömärken m. fl. säkerhetsanstalter» XXXVIII XL. Litt. H 1. Tableau de l'activité des stations de sauvetage maritime pendant l'année 1881 Page XXX-XXXI.» I. Relevé des rapports concernant les affaires et enquêtes judiciaires survenues pendant l'année 1881, relativement au pilotage ou à son personnel» XXXII XXXVI.» K. Fonds à la disposition de l'administration du pilotage et des phares et feux pour l'année 1881» XXXVII.» L. Valeur approximative, à la fin de l'année 1881, des phares, feux, marques nautiques, et autres établissements et appareils pour la sécurité de la navigation, appartenant au Service du pilotage et des phares et feux» XXXVIII LX.

8

9 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Den embetsberättelse det åligger Lotsstyrelsen att, jemlikt 7 mom. 1 af den för Styrelsen gällande instruktion, årligen afgifva för näst föregående år, får Styrelsen beträffande året 1881 härhos öfverlemna.

10 4 A. Personalen. Personalen» storlek. Efter den reglering af lotsverket, som, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts den 15 Februari 1881 meddelade beslut och de i sammanhang dermed utfärdade nya lotsförfattningar, under sistlidet år egt rum, uppgick den vid Lotsstyrelsen och lotsverket den 31 sistlidne December i aktiv tjenst anstälda personal till följande antal: Afsked, utnämningar,förordnanden m. m. Till Styrelsen, dess kansli samt kammar- och fyringeniörkontor hörande embetsoch tjensteman, förutom extra biträden 14 Lotskaptener 8 Öfoerlotsar af l:sta grad 8 Öfverlotsar af 3:dra grad, fyrmästare, ännu i tjenst qvarstående htsåldermän samt uppsyningsman vid lifräddningsanstalterna 113 Betjening vid lotsinrättningen 700 D:o vid fyrinrättningen 166 D:o vid lifräddningsanstalterna, förutom dem, som jemväl tillhöra lotsinrättningen, 11'5 hvartill komma dels å lotsverkets två ångfartyg Ring och Frej: Befälhafvare 2 Styrmän, maskinister m. fl 16 dels på öfvergångs- eller indragningsstat uppförde: Lotsåldermän 11 Lotsbetjening dels ock: Kockar och extra biträden å fyrskeppen, extra fyrvaktare, besättningen å lotsfartyget vid Malmö samt lärare och lärarinnor vid lotsbarnskolorna 32 Summa ],282 Vid lotsinrättningen befunnos 80 och vid fyrinrättningen 3 på ordinarie stat uppförda befattningar vakanta. på de särskilda lotsfördelningarna. Bilagan Litt. A utvisar, bland annat, underbefälets och gemenskapens fördelning Bland embets- och tjenstemännen inom Styrelsen har under året ingen annan förändring egt rum än att, sedan Eders Kongl. Maj:t beslutat att, i sammanhang med indragning af förut varande tre distriktchefsbefattningar, en Inspektör skulle å Styrelsens stat uppföras, Eders Kongl. Maj:t under den 31 Mars behagade till denna befattning utnämna t. f. chefen för dittills varande norra lotsdistriktet m. in. H. R. Ankarcrona, dock utan rubbning i det honom förut meddelade nådiga förordnande att, under den tid ordinarie Lotsdirektören bekläder Statsrådsembete, förvalta Lotsdirektörsembetet, äfvensom att Kaptenen vid Kongl. Flottan in. m. Friherre M. D. Ruuth samtidigt

11 5 erhållit nådigt förordnande att tills vidare bestrida Inspektörsbefattningen. Jemlikt nådiga brefvet den 2 Oktober 1880 har Fyringeniören J. Höjer åtnjutit 8 månaders ledighet från sin tjenst och derunder, ined understöd af lotsmedel, uppehållit sig i Frankrike för att studera landets fyrväsen gamt å optiska verkstäder och vid elektriska utställningen i Paris göra sig förtrogen med vetenskapens nyare framsteg. I öfrigt hafva Styrelsens embets- och tjensteman åtnjutit dem författningsenligt tillkommande semester. Genom nådiga brefvet den 15 Februari och tjenstgöringsreglementet för lotsverket af samma dag bestämdes, att rikets kuster och närliggande farvatten skulle, i afseende å der belägna lots- och fyrplatser samt lifräddningsanstalter för skeppsbrutne, från och med den 1 April indelas i åtta områden, benärnda lotsfördelningar, en hvar under chefskap af en lotskapten med en öfverlots af l:sta grad såsom närmaste man och ställföreträdare, hvaremot den forna indelningen i tre lotsdistrikt och femton lotsfördelningar skulle upphöra. Namnen på och gränserna för de nya fördelningarna bestämdes sålunda: Luleå fördelning: kusten från Torneå elf till gränsen emellan landskapen Vesterbotten och Ångermanland; Sundsvalls fördelning: kusten från nyssnämde gräns till gränsen emellan Gefleborgs och Upsala län; Stockholms fördelning: kusterna af Upsala och Stockholms län samt af sjön Mälaren; Norrköpings fördelning: kusten från gränsen emellan Stockholms och Södermanlands län till gränsen emellan Tunaläns och Stranda härad af Kalmar län jemte sjön Vettern; Kalmar fördelning: kusten från Stranda härads norra gräns till gränsen emellan Blekinge och Skåne jemte kusterna af Öland; Malmö fördelning: kusterna af landskapet Skåne; Göteborgs fördelning: kusten från gränsen emellan Skåne och Halland till gränsen mot Norge jemte sjön Venern; samt Gotlands fördelning: kusterna af Gotland och tillhörande öar. Vid den reglering af befälspersonalen, som i anledning häraf egt rum, erhöllo under den 31 Mars Lotsdistriktchefen m. m. C. W. B. J. Forsell samt Lotsfördelningscheferne in. in. H. A. Natt och Dag och L. I. Cronstrand efter underdåniga ansökningar nådigt afsked, hvarjemte Lotsdistriktchefen m. m. A. G. Nordenskjöld uppfördes å indragningsstat. Samma dag förklarades, i enlighet ined egen åstundan, Lotskaptenen och chefen för Göteborgs dittills varande lotsfördelning m. m. A. F. Ouchterlony vara chef för Göteborgs lotsfördelning, sådan densamma genom nådiga brefvet den 15 förutgångne Februari blifvit bestämd, och utnämdes till lotskaptener och chefer för nedanstående lotsfördelningar: för Malmö lotsfördelning Lotslöjtnanten m. in. C. H. Ramsten, för Norrköpings lotsfördelning Lotslöjtnanten H. R. Werner, för Stockholms lotsfördelning Lotslöjtnanten m. m. A. V. E. Dalman och för Sundsvalls lotsfördelning Lotslöjtnanten B. C. Wennerström. Det förordnande löjtnanten vid Kongl. Flottan E. H. von Holten innehaft att förestå Marstrands och Strömstads lotsfördelningar upphörde i och med dessa fördelningars förening med den förra Göteborgs fördelning. Under den 30 April erhöll chefen för Gotlands lotsfördelning m. m. A. E. Pihl nådigt afsked, och utnämdes till Lotskapten och chef för Gotlands fördelning tjenst-

12 Afgångne inom lott- och fyrpersonalen. förrättande Lotskaptenen i Luleå A. V. Berggren. 6 Sedan Lotskaptenen och chefen för Karlskrona förut varande fördelning ni. in. A. L. C. Zielfelt tillkännagifvit sig villig att å ny stat ingå, förklarades han den 3 Juni vara chef för Kalmar nya fördelning. Den 10 i samma månad utnämdes, uppå underdånig ansökning, befälhafvaren å lotsverkets ångfartyg Ring m. m. C. A. R. Ulner till Lotskapten och chef för Luleå lotsfördelning. Samtidigt med de nya lotsförfattningarnas tillämpning upphörde det Lotskaptenen A. Zielfelt meddelade förordnande att vara Inspektör öfver lifräddningsanstalterna å rikets kuster. året afgått: Utaf underbefälet och betjeningen vid lots- och fyrstaterna hafva under det sist förflutna Bestraffningar. De med döden afgångne utgöra alltså ett antal af 12. Bland desse hafva 3, nemligen 1 mäster lots och 2 lotsar tillhörande Bremö lotsplats inom Sundsvalls lotsfördelning, den 27 sistlidne Oktober vådligen omkommit under tjenstutöfning. Antalet sålunda omkomne utgör alltså för året 25 procent utaf de med döden afgångne. Motsvarande siffror uppgingo år 1880 till 58, till 26, 1878 till 56, 1877 till 44 och 1876 till 24 procent. Det ovanligt stora antalet afskedade vid lotsstaten har hufvudsakligen sin grund uti den under året verkstälda ombildning af denna stat, dervid många lotsar begagnat sig af det tillfälle, som erbjöds att, emot någon ersättning a öfvergångs- och indragningsstat, söka afsked med pension. Emellertid förekommer bland de entledigade ett antal af icke mindre än 15, som afskedats utan derom framstäld begäran, nemligen 5 extra lotsar, hvilka på grund af sitt uppförande befunnits i tjensten olämplige, 7 lotslärlingar, som mast afskedas såsom saknande håg och fallenhet för det yrke de valt, 1 lotslärling, hvilken entledigats såsom obehöflig samt 2 lotslärlingar, hvilka ur rullan utstrukits, enär de efter åtnjuten permission icke åter instält sig till tjenstgöring. Bestraffningar hafva till följande antal blifvit ålagda: Gen. domstols utslag. Enl. disciplinstadgan. Summa. Inom Luleå lotsfördelning 1 1 2» Sundsvalls» 6 6 Transport 1 7 8

13 7 Gen. domstols utslag. Enl. disciplinstadgan. Summa. Transport Inom Stockholms lotsfördelning 2 5 7» Norrköpings» 1 1» Malmö» 3 3» Göteborgs» 1 1 Summa Af de bestraffade tillhörde 2 fyrpersonalen, alla de öfriga lotspersonalen. Bestraffningarnas antal var något högre an de närmast föregående åren men deremot lägre an åren Såsom belöningar åt personer, hvilka under ledning af lots- eller fyrbetjent i hårdt väder utgått för att aflemna lots eller berga nödstäldt fartygs besättning eller i sjönöd stadde personer, hafva under sistlidet år följande penningebelopp utdelats: Premier för lotsningar m. m.

14 8 Utmärkelter. Jemlikt nådiga Brefvet den 7 Oktober 1881 har Kongl. Maj:t funnit godt tilldela: Lotsåldermannen vid Aspö lotsplats C. A. Rundqvist ett exemplar i guld af medaljen af 5:te storleken med inskrift»för nit och redlighet i rikets tjenst»; f. Mästerlotsen vid Hemö lotsplats P. A. Björling, f. Mästerlotsen vid Göteborgs lotsplats J. P. Eliasson, f. Kronolotsen med högre lön vid Långörens lotsplats Olof Pettersson samt f. Kronolotsen med högre lön vid Idösunds lotsplats Sven Classon hvardera ett exemplar i silfver af medaljen af 8:de storleken med nyssnämda inskrift. Lotsbarnskolorhas verksamhet. Hufvudinnehållet af de från lotskaptenerna inkomna uppgifter rörande undervisningen vid de på vissa mera aflägset liggande platser inrättade s. k. lotsbarnskolor innefattas i hosföljande bilaga Litt. B. Af densamma framgår, att skolundervisning kunnat under längre eller kortare tid beredas på 22 platser. Förut varande skolor vid Hönö och Dyngö lotsplatser hafva till följd af

15 9 ändrade förhållanden kunnat undvaras, hvaremot nya skolor varit i verksamhet vid Nidingens och Måseskärs fyrplatser. Antalet barn af lots- och fyrbetjening, som vid nämnda 22 skolor åtnjutit undervisning, har uppgått till 204, eller något mindre än närmast föregående år. Rörande det antal gånger vederbörande Lotskaptener på grund af gällande tjenstgöringsreglementes föreskrifter besökt och inspekterat dem underlydande lots- och fyrplatser samt lifräddningsstationer hänvisas till bifogade bilaga Litt. C. En större del af lots- och fyrplatserna har jemväl besökts af dels t. f. Lotsdirektören, dels t. f. Inspektören vid Lotestyrelsen. Visitationer. B. Lotsinrättningen och sjöfarten. Den ovanligt stränga och långvariga vintern verkade i hög grad hämmande på sjöfarten och i följd deraf på lotsningen under det sist förflutna årets förra hälft. Bifogade tabell (Bil. Litt. D), upprättad på grund af de från vederbörande lotskaptener inkomna sammandrag af anteckningarna i lotsdagböckerna, utvisar ock, att tidpunkten för första lotsningens verkställande på de särskilda platserna inträffat vida senare än eljest i vanliga fall är förhållandet. Äfven vid de platser på vestkusten, der lotsningar förekommit jemförelsevis tidigt, hafva de dock under årets första månader varit högst fåtaliga. Den i början ringa sjöfarten ökades småningom i liflighet och fortgick under hösten längre än i allmänhet är vanligt, flerestädes ock till årets slut. tabellen, som jemväl utvisar förhållandet vid hvarje särskild lotsplats beträffande de lotsandes och lotsningarnas antal, summan af influtna lotspenningar samt beloppet af största lotslott, framgår bland annat, att antalet lotsningar öfverstigit 1,000 på följande platser, nemligen: Gefle 1,520, Lilljungfrun 1,464, Kalmar 1,293, Sandhamn 1,261, Malmö 1,090 och Göteborg 1,017; att de största lotslotterna förekommit vid Sandhamns lotsplats med 2,562 kronor 42 öre, Malmö med 2,544 kr. 6 Öre, Helsingborgs med 2,464 kr. 96 öre, Gefle med 2,428 kr. 53 öre och Sundsvalls med 2,322 kr. 33 öre; att högsta beloppet lotspenningar likasom föregående år influtit vid Sandhamns lotsplats med 41,639 kr. 89 öre samt att de i afseende på lotspenningeförtjenst sämst lottade platserna fortfarande förekomma på Gotland och i Bohuslän. Af Antalet lotsningar och beloppet af influtna lotspenningar hafva inom de särskilda fördelningarna varit följande: Lotsningar och lotspenningar. 2

16 10 t beloppet af influtne lotspenningar ingå icke de särskilda ersättningar, till hvilka lotsarne äro berättigade för hemfärdskostnad in. m., men deremot finnas deruti inberäknade de afgifter, som på grund af 29 i nådiga Förordningen om lotsverket erlagts för vissa fartyg, hvilka begagnat bogseringshjelp utan att anlita lotsbiträde. De fall då sådan bogsering egt rum, för hvilken afgift skolat erläggas, och summan af erlagda afgifter hafva enligt inkomna uppgifter utgjort: Inom Luleå lotsfördelning bogseringar 93 st.; afgifter Kr. 709,54.» Sundsvalls»» 1,822»»» 15,327,76.» Stockholms»» 460»»» 3,972,24.» Norrköpings»» 79»»» 548,37.» Kalmar»» 49»»» 394,65.» Malmö»» 98»»» 467,38.» Göteborgs»» 312»»» 2,359,61.» Gotlands»» 6»»» 30,15. Summa 2,919 st.; afgifter Kr. 23,809,70. Vid jemförelse mellan antalet lotsningar och beloppet influtne lotspenningar sistlidet år, resp. 31,282 st. och Kr. 616,755,49, och motsvarande siffror för de närmast föregående åtta åren, då de utgjorde: år 1873 lotsningar 52,922 st.; lotspenningar Kr. 641,476,97» 1874 j> 55,607»»» 699,308,71» 1875» 49,059»»» 631,877,04» 1876» 53,233»»» 698,786,89» 1877» 50,157»»» 698,704,73» 1878» 41,980»»» 727,525,37» 1879» 38,354»»» 677,043,75» 1880» 43,706»»» 785,063,59 eller i medeltal för nämnda 8 år: lotsningar 48,127 st; lotspenningar Kr. 694,973,38 samt i medeltal för åren , då nya lotstaxor varit gällande: lotsningar 41,346 st; lotspenningar Kr. 729,877,57, visar sig en väsentlig minskning för det senast förflutna året, hvilken minskning, då sjöfarten i det hela icke kan anses hafva varit mindre liflig än under de föregående åren, nästan uteslutande bör tillskrifvas den fartygsbefälhafvare genom den nya lotsförordningen medgifna frihet att efter godtfinnande anlita lotsbiträde eller icke. De beräkningar, som under de senast förflutna åren verkstälts öfver den minskning, som antagligen komme att förorsakas af den då i fråga satta lotsfriheten, hade gifvit vid handen, att genom nämnda lindring sjöfartens afgifter till lotsarne skulle nedsättas med omkring 22 procent; af ofvanstående uppgifter framgår, att lotspenningebeloppet år 1881, då deruti icke inberäknas afgifterna för bogsering utan begagnande af lots, understigit medeltalet af lotspenningar åren med omkring 16,1 procent och åren med omkring 23 procent.

17 11 På grund af 86 af tjenstgöringsreglementet för lotsverket har af lotsverkets medel beviljats ersättning för skador å en lotsbåt samt för förlust af inventarier, tillhörande en annan båt, begge inom Sundsvalls fördelning, med tillsammans 173 kronor 75 öre. Inom de särskilda fördelningarna hafva grundstötningar inträffat till följande antal under det kronolotsar häft sig ledning af fartyg anförtrodd: Inom Luleå lotsfördelning 4, af hvilka 2 icke funnits föranleda någon åtgärd och 2, efter vederbörlig undersökning vid rådstufvurätt, vid årets slut voro på krigsrätts profning beroende. Ett från föregående år balanseradt mål har under året blifvit afgjordt, dervid lotsen funnits till grundstötningen vållande och i följd deraf dömts till två månaders fängelse. Inom Sundsvalls lotsfördelning 8, af hvilka dock 4 icke funnits böra föranleda någon åtgärd. Bland de öfriga 4 fallen, hvilka varit föremål för behörig undersökning, har lotsen uti 2 blifvit frikänd från ansvar och uti 1 dömts till en månads fängelse. Ett mål var vid årets utgång på krigsrätts profning beroende. Inom Stockholms lotsfördelning 6, hvaraf 2 funnits icke föranleda laga undersökning, i 1 fall målet efter behörig undersökning fått förfalla, lotsen i 1 blifvit dömd till böter och i 2 från allt ansvar frikänd. De från år 1880 uppskjutna 2 mål rörande grundstötning hafva sålunda afgjorts, att i det ena lotsen blifvit dömd till böter, det andra efter undersökning funnits icke böra till vidare åtgärd föranleda. Inom Norrköpings lotsfördelning 4. Då lotsen i 3 af dessa fall vid förberedande undersökning befunnits oskyldig till händelsen, hafva desamma icke föranledt vidare åtgärd; i 1 fall har efter ransakning vid rådstufvurätt målet öfverlemnats till profning af krigsdomstol, hvars beslut vid årets utgång ej var kändt. Inom Kalmar lotsfördelning 1, rörande hvilken visserligen behörig domstolsundersökning egt rum, men antagligen icke vidare åtgärd vidtagits, helst, såsom anmäldt blifvit, hvarken fartygets befälhafvare eller dess rederi anfört några ansvarspåståenden mot lotsen. Inom Malmö lotsfördelning 3. Af dessa har i 1 fall lotsen funnits icke vara till grundstötningen vållande; i 2 har lotsen ansetts hafva felaktigt förfarit och derför af vederbörande lotsbefäl ålagts disciplinbestraffning. mål har målseganden icke vidtagit vidare åtgärder. Rörande ett vid föregående års slut på undersökning beroende Inom Göteborgs lotsfördelning 3, hvaraf 1 funnits icke kunna föranleda laga åtgärd, 1 egt rum med afsigt för att berga fartyget och rörande, 1 undersökning vid årets utgång ännu ej egt rum. Inom Gotlands lotsfördelning har under året icke timat någon grunstötningshändelse med fartyg, som' häft kronolots om bord. I 4 fall har alltså under år 1881 lotsen genom domstols utslag slutligen förklarats vållande till timad grundstötning, hvarjemte i 2 andra fall lotsen för felaktigt förfarande ålagts deciplinbestraffning. profning. Vid årets slut voro i öfrigt 5 mål beroende på fortsatt undersökning eller domstols Vid jemförelse mellan antalet lotsningar under året, 31,282, och antalet lotsar, som funnits på ett eller annat satt vållande till grundstötning, 6, motsvaras alltså 1 dylikt fall af 5,213 lotsningar. Enligt föregående årens berättelser har i detta hänseende förhållandet varit följande: o Ar grundstötning emot 5,292 lotsningar.» »» 8,089» Ersättning till lotsar för skadade eller förlorade tjenstebåtar. Grundstötningar med lots om bord.

18 Stvandningshändeher och sjöolyckor. uppvisa. o Ar » »» 14,569» Ett ovanligt stort antal strandningar och andra sjöolyckor har det förflutna året häft att De hafva nemligen, så vidt kändt är, uppgått till 233, eller 26 flera än år 1880, som dock i detta hänseende öfverträffade medeltalet för alla föregående år från och med De talrika stormar, som under året rasat vid Sveriges kuster, särdeles stormarne den 9 11 Juni i mellersta delen af Östersjön, den 28 och 29 Oktober öfver hela landet samt den 17 och 18 November i Östersjöns södra del, hafva i väsentlig mån bidragit till detta sorgliga förhållande. allvarsamma dessa stormar varit framgår bland annat deraf, att bland de timade sjöolyckorna äro att anteckna icke färre än 56 fall, då fartygen gatt helt och hållet förlorade, samt att, så vidt man vet, dervid omkommit 4 man och 3 hela fartygsbesättningar. Huru Största antalet sjöolyckor har såsom vanligt förekommit på kusterna af Skåne och Öland samt i Kalmar sund, men derjemte har ett ganska betydligt antal strandningar förekommit i norra delen af Stockholms skärgård och o Ålands haf. De närmare omständigheterna vid de timade sjöolyckorna utvisas af bifogade, på inkomna rapporter grundade uppgift (Bil. Litt. E). Jemväl bilagda två sammandrag (Bil. Litt. F och G) innehålla uppgifter om olyckshändelsernas beskaffenhet, de skadade fartygens nationalitet, kusten der olyckorna inträffat äfvensom jemförelse mellan dylika händelser året 1881 och åren Såsom förut varit vanligt bilägges tillika en karta, utvisande sjöolyckornas gruppering på olika delar af kusten. 1 grundstötning emot 12,264 lotsningar.» »» 7,605»» »» 6,244»» »» 5,248»» »» 9,588» C. Fyrinrättningar, sjömärken, fartyg, båtar m. m. Fasta fyrinråttningar. En af Skellefteå stad med vederbörligt tillstånd på holmen Gåsören, S.O. om Ursviken, vid inloppet till Skellefteå uppförd fyr har blifvit färdig och jemlikt nådiga brefvet den 7 December 1877 af Lotsverket öfvertagen, för att derefter på dess bekostnad underhållas. Denna fyr, som första gången tändes den 13 sistlidne Augusti, har en linsfyrapparat af 4:de ordningen med klipp, uppsatt i ett öfver fyrmästarebostadens tak uppfördt torn af trä, på en höjd öfver vattenytan af 10 meter, visar hvit enklipp från S. 24 O. till S. 67 O., fast hvitt sken från S till S.79 0., hvit tvåklipp från S. 7 9 O. till N. 38 O. och hvitt svagare sken öfriga delen af horisonten. Fyrens lysvidd emot öppna hafvet är inemot 12 minuter. Utom denna hufvudfyr är på samma holme och på ett afstånd af 67 meter i vestlig riktning anbragt en mindre ledfyr, som, hållen öfverens med den större fyren, leder fritt emellan Olsgrundet och Rönnskäret in till skärgården. På sydöstra hörnet af det lotsuppassningshus, som är uppfördt å östra sidan af den utanför Hernösand belägna' Hemön, har en mindre fyrlykta blifvit anbragt. Fyrljuset, som är rödt, lyser med fast sken, på en höjd öfver vattenytan af 20 meter, från S. 11 O. öfver O. och N. till N. 18 V., och är lysvidden cirka 5 minuter. Fyren, som första gången tändes den 10 sistlidne Oktober, skall tills vidare årligen hållas lysande från den 1 Augusti till dess lotsningen för året upphör.

19 13 Den vid norra inloppet till Gefle belägna fyren på Bönan, som förut visade fast, hvitt sken emot hela horisonten åt hafvet, har blifvit förändrad derhän, att densamma i vinkeln emellan N. 65 O. och S. 65 O. visar fast, rödt sken. A N.V. delen af holmen Gåssten, belägen N.V. från Svartklubbens fyr vid Ålands haf, hafva blifvit uppförde två mindre ledfyrar, hvilkas lysapparater utgöras af fotogenlampor och paraboliska reflektorer. Fyrarne, som visa fast, rödt sken emot söder, den yttre 3 meter, den inre 6 meter öfver vattenytan, och stå 195 meter åtskilda, leda, hållna öfverens, fritt genom den vestra segelrännan mellan Gåssten och Stångskär. Dessa fyrar, hvilka förste, gången tändes den 28 sistlidne Augusti, skola tills vidare årligen hållas lysande från den 1 Augusti intill dess lotsarne vid Svartklubbens lotsplats lemna sin station. Vid Understens fyrplats hafva maskinhus och kolbod blifvit uppförda till inrymmande af den ång-inistsignalapparat, som innevarande vår skall derstädes uppsättas. Det från Sandhamns större fyr emot Kanholmsleden lysande fyrljuset har blifvit förändradt från hvitt till rödt; den i Sandhamnssundet befintliga slätpricken har blifvit försedd med lanterna. De fyrar, hvilka hittills varit uppsatta å stränderna af sundet Oxdjupet, vid Oscar Fredriksborg i Stockholms skärgård, för belysning af de å begge sidor om farleden förlagda bojar, hafva blifvit borttagna och i stället har på hvardera af dessa bojar blifvit anbragt en lanterna, som på en höjd öfver vattenytan af 1,5 meter visar hvitt sken. Den i Styrelsens berättelse för år 1880 omnämnda nya fyrlyktan på Grimskär i Kalmar sund har första gången blifvit tand den 20 sistlidne April. Denna fyrlykta, som är uppsatt på ett afstånd af 18 meter i N.O. från hufvudfyren och på en höjd öfver vattenytan af 12,5 meter, visar fast hvitt sken från S. 3 V. till N. 80 O., fast rödt sken från N. 80 O. till N. 60 O. och åter fast hvitt sken från N. 60 O. till N. 30 V., hvaremot ljuset i öfriga riktningar är bortskymdt. Fyrlyktan är afsedd att underlätta seglingen igenom den trånga farleden. På nya hamnkajen i Kalmar hafva blifvit uppsatta två lyktor, den yttre med fast rödt sken och den inre med fast grönt sken, afsedda att i förening med Grimskärs begge fyrar leda söderifrån kommande, högst 3,56 meter djupgående fartyg upp till redden. Dessa lyktfyrar, som första gången tändes den 1 sistlidne Maj, hållas lysande på samma tider som Grimskärs fyr. Utklippans fyr, som år 1880 blifvit provisoriskt försedd med rödt sken i vinkeln från N. 21 V. nord öfver till N. 60 O., har under sistlidna år erhållit denna anordning konstant. Den i Styrelsens berättelse för år 1880 anmälda nya inseglingsfyren vid Karlshamn har blifvit färdig och första gången tand den 1 Mars Fyren, som är uppförd på ett afstånd af 209 meter i riktning S. 13 V. från den förut befintliga hvita hamnfyren, visar fast, rödt sken utåt farleden i vinkeln från S. 6 V. till S. 20 O. Lågans höjd öfver vattenytan är 5,6 meter och lysvidden 5 a 6 minuter. Denna fyr kommer att i likhet med den äldre hvita hamnfyren hållas tand från solens nedgång till dess uppgång, så länge hamnen icke är stängd af is. Den jemväl i sist afgifna embetsberättelse anmälda nya hamnfyren vid Skanör har blifvit färdig och första gången tand den 15 sistlidne Juli. Fyrlågan lyser, 4,45 meter öfver vattenytan, från ett å hamnens norra pirhufvud uppfördt, hvitmåladt, sexkantigt fyrtorn, med en lysvidd af 5 a 6 minuter, och visar fast, hvitt sken från S. 30 V. till N. 47 V., fast, rödt sken från N.47 V.

20 Flytande fyrinrättningar. 14 till N. 12 V., fast, hvitt sken från N. 12 V. till N. 5 O. saint ånyo fast, rödt sken öfver Kogrundet och Vestra Haken från N. 5 O. till N. 14 O. och derefter fast, hvitt sken i ostlig riktning. I sydlig riktning emot landgrundet är deremot fyren bortskymd. Den likaledes i 1880 års berättelse omförmälda nya hamnfyren vid Mölle fiskläge, beläget söder om Kullaberg vid Öresund, har blifvit färdig. Denna fyr, som är anbragt i ett hvitmåladt, sexkantigt, mindre torn på yttre hamnarmens pirhufvud, visar fast, rödt sken i vinkeln emellan N. 32 V. och N. 66 V., men i öfrigt fast, hvitt sken; det röda skenet är afsedt att leda fartyg in i hamnen. Lågans höjd öfver vattenytan är 4,5 meter och lysvidden 5 a 6 minuter. Fyren, som första gången tändes den 20 sistlidne Juli, skall hållas lysande från solens nedgång till dess uppgång under hela den delen af året, då trafiken i hamnen icke hindras af is. Vid vestra inloppet till Vinga båthamn utanför Göteborg hafva blifvit anbragta två lyktor med fast, hvitt sken, den inre å en vid dervarande båtbrygga fäsl påle, 5,8 meter öfver vattenytan, och den yttre på södra stranden af Vinga-skäret, 3,1 meter öfver vattenytan samt 125 meter V. 1 / i S. från den inre. Dessa lyktfyrar, som kunna ses på ett afstånd af cirka 1,3 kilometer, äro afsedda att, hållna öfverens, leda utifrån kommande mindre båtar in i hamnen, och hållas derför tända endast när lotsarne vid Vinga uppassningsställe finna sådant behöfligt. Dessutom hafva större eller mindre reparationsarbeten blifvit utförda vid åtskilliga fyrplatser. Det förut såsom reservfartyg använda fyrskeppet N:o 7 har, jemlikt nådiga brefvet den 26 Mars 1881, under seglationstiden från och med den 3 sistlidne Augusti varit utlagdt sydvest om Vestra Finngrundsbanken i södra delen af Bottenhafvet, med ungefärligt läge Lat ' N-, Long ' O. om Greenwich. Fyrskeppet, som under för lidet år egde en svagare, provisorisk lysapparat med fast, rödt sken och omkring 5 minuters lysvidd, kommer innevarande år att förses med en kraftigare linsfyrapparat. Fyrskeppet N:o 2, förlagdt vid Sydostbrotten, har jemlikt nådiga brefvet den 26 Mars 1881 blifvit försedt med ångmistsignalapparat af lika beskaffenhet med den å fyrskeppet N:o 6 (vid Grundkallen) förut anbragta. Fyrskeppen utlades och intogos på nedan uppgifna tider: Sydostbrotten utlades den 13 / 7 och intogs den s / n. Finngrundet» 18 / 6» 2 /, 2. Vestra Banken» 3 / g» V 1S. Grundkallen...» 16 / 6» / n - Grepen» "/,» / n. Svenska Björn» 1 / 6» e / n. Utgrunden» 27 / 3 och qvarlåg på stationen till årets slut. Falsterboref, på stationen hela året med undantag af tiden emellan den 19 /i och den 1 / i. Oskarsgrundet,»»»»» 17 /i» V- Kalkgrundet,»»»»» 17 /i» V- Svinbådan,»»»»» 2 %» 26 /s- Vid Södergrundan utanför inloppet till Sandhamn har under tiden från medlet af Augusti till medlet af December på försök varit utlagd den lysboj (Pintschs system), som under nästföregående höst pröfvats i öregrunds skärgård.

21 15 Samtliga fyrskeppen hafva blifvit behörigen underhållna. Det enda nya fasta sjömärke, som under året blifvit uppfördt, är ett stenkummel a skäret Marsten utanför Falkenberg, inom Göteborgs lotsfördelning. Nya flytande sjömärken (deribland prickar icke inbegripne) hafva blifvit utlagda: Sjömärken. Vid Gräsrännan, inom Landskrona lotsplats område en tunnprick.» Gräsrännan, sydligast,»»»» en d:o.» Gräsrännan, mellersta,»»»» en d:o.» Gräsrännan, norra,»»»» en d:o.» Trinnegrund, Öresunds norra lotsstations område en d:o.» Svinabäcks ref,»»»» en d:o.» Lerbergets södra landgrund,» y>»» en d:o.» Lerbergets norra y> y> y>»» en d:o.» Lillören,»»»» en d:o.» Långarydsgrund, norra, y>»» j> en d:o. -» Långarydsgrund, södra,» i>» i> en d:o.» Långörens ref,»»»» en d:o. Dessutom har hamndirektionen i Trelleborg efter erhållet tillstånd, för utmärkande af segelrännan till Trelleborgs hamn, utlagt två tunnbojar, den ena, å östra sidan af rännan, röd, och den andra, å vestra sidan, svart. Vid Bredgrund i södra delen af Öresund har, till utmärkande af ett derstädes sjunket fartyg, från medlet af September till början af December, varit utlagdt ett fyrskepp (märkefartyg) med dag- och nattsignaler anordnade efter för dylika fall antaget internationelt system. I stället för förut befintliga, men antingen kasserade eller af storm förstörda sjömärken, hafva blifvit uppförda: fasta sjömärken: a Svartklippan inom Stockholms lotsfördelning, vid Galtbrottsbällan» Norrköpings»» Klinte» Gotlands»» Kristianopel» Kalmar» å Ungskär»»» å Dynan» Göteborgs» å Skalkorgarne»»» å Sverkes både»»» samt flytande sjömärken: vid Nyköpings Skansbojgrund inom Norrköpings lotsfördelning,» Källkärsgrundet inom Norrköpings lotsfördelning,» Faluddsrefvet y> Gotlands»» Närsrefvet»»»» Vestra Löfgrundet» Kalmar»» Sommargrundet»»» och» Laknallagrundet»»»

22 hotsbyggnader. Lots- och tjenstebåtar. Nytt system för smärre ledfyrar. 16 Dessutom har nödig reservmateriel för flytande sjömärken blifvit nyanskaffad, större eller mindre reparations- och målningsarbeten utförda å en stor del fasta och flytande märken, alla kalkfläckar förnyats och flera nya bergringar anskaffats. Följande byggnader och arbeten hafva blifvit utförda för lotspersonalens behof: Vid Malörens lotsplats: en spårväg för lotsbåtars öfverfiyttning öfver ön och ett skjul» Säfösunds )> ett uthus; till deras förvaring;» Häfringe» en källare, ett uthus och en brunn;» Oxelösunds» en vågbrytare;» Stedsholmens» ett uppassningshus;» Oskarshamns» ett boningshus och ett uthus;» Långörens» en källare;» Käringö» en utkik i stället för en kasserad;» Dyngö» ett utkikshus;» Kungshamns )) en förtöjningsboj med skålankare. Byggnadshjelp har blifvit lemnad till lotsarne vid Arko lotsplats till uppförande af 2 stycken källare. Större eller mindre reparations- och målningsarbeten hafva blifvit utförda å flera af kronans lotsbyggnader. Nya tjenstebåtar hafva blifvit anskaffade för Brännö och Lysekils lotsplateer samt Furö fyrplats, hvarjemte chefen för Göteborgs lotsfördelning erhållit en tjenste-ångbåt. Under årets lopp hafva blifvit kasserade och försålde 3 stycken lotsbåtar från lotsplatserna Brännö, Lysekil och Hafstenssund samt ett chefsfartyg från Sundsvalls lotsfördelning. Vid utgången af år 1880 funnos vid lotsplatserna 1 lotsfartyg (vid Malmö), 2 större, däckade lotskuttrar, 58 däckade och 6 odäckade lotsbåtar, 5 öppna roddbåtar för lotsar samt en isbåt, förutom de båtar, med hvilka lotsarne äro skyldige att på egen bekostnad vara försedde. Dessutom funnos 20 smärre segel- och roddbåtar vid följande fyrplatser: Leskär, Skag, Draghällan, Eggegrund, Understen, Simpnäsklubb, Svenska Högarne, Grönskär, Oxdjupet, Dämman (2), Gotska Sandön (3), Ölands norra udde, Furö, Utklippan, Paternoster och Väderöbod (2). De för fördelningscheferna afsedda tjenstefartygen voro till antalet 11, ibland hvilka två (i Norrköping och Göteborg) ångbåtar. Af dessa fartyg användes åtta af fördelningscheferna, två af fyringeniörer och en tillsvidare såsom lotsbåt. Lotsverkets begge ångfartyg Ring och Frej hafva under hela året varit rustade och i tjenstgöring samt derunder användts, förutom till vanliga arbeten med transporter, ombyten af fyrskepp och större flytande sjömärken, inspektionsresor o. s. v., jemväl till undersökningar och utprickningar af nya farleder, bland hvilka i främsta rummet må nämnas de nya farlederna längs svenska kusten af Öresund emellan Skanör och Viken. De icke obetydliga kostnader, som genom uppförande och underhåll af fyrbyggnader, boställslägenheter samt aflöning åt fyrbetjening förorsakas vid fyranläggningar, hafva i sin mån hindrat anläggningen af fyrar vid de svenska kusterna i den omfattning, som varit önskvärd, helst i

23 17 vårt fyrsystem, till följd af kusternas beskaffenhet ooh de vidsträckta skärgårdarne, bör ingå ett stort antal smärre ledfyrar. Dessa kostnader hafva hittills endast i ringa grad kunnat inskränkas genom användande af minsta möjliga antal fyrbetjening; men äfven vid den minsta fyr har dock alltid erfordrats en fyrvaktare, enär hvarje hittills använd fyrlampa, till följd af vekens småningom skeende förbränning och kolning, lågans deraf föranledda orenande samt föränderligheten i lufttillgången m. m., nödvändigt kraft tillsyn och skötsel icke blott under sjelfva fyringen utan ock under loppet af dagen. Det har derför länge varit ett önskningsmål att erhålla en fyrlampa af den beskaffenhet, att tillsyn å densamma endast med längre mellantider vore af nöden, utan att lysämnet blefve allt för dyrt och svårt att anskaffa. I detta hänseende ligger naturligtvis närmast till hands att använda vanlig lysgas; men dess begagnande måste begränsas till sådana platser, der lysgas tillverkas för allmännare bruk och gasledning utan allt för stora kostnader kan åstadkommas. Äfven om tillsynen af en sådan fyrlåga blir jemförelsevis lätt, kan dock ej betjening för daglig skötsel af densamma undvaras. Den uppfinning, som för några år sedan gjorts i Tyskland af bojar, innehållande komprimerad gas, som kunde brinna oafbrutet utan ny gaspåfyllning under längre tid 30 till 60 dagar eller längre och hvilken uppfinning pröfvats i flera länder och äfven i Sverige, innebar ett stort steg framåt i så måtto att fyrbetjening i vanlig mening derigenom kunde helt och hålles undvaras, men de icke obetydande kostnader och svårigheter, som voro förenade med den komprimerade gasens transport till ort och ställe samt påfyllning på bojen, hafva visat att detta system mindre lämpade sig för sådana smärre ledfyrar, som hos oss äro så behöfliga, än för vissa större fyrplatser, der gasbehållarne kunna göras så stora eller anbringas i sådant antal, att gaspåfyllningen kan inskränkas till en gång om året. Sedan längre tid tillbaka hafva också verkstälts försök med den s. k. Wilanderska gaslampan men icke med tillfredsställande resultat, dels emedan den stigröret afslutande knappen, i hvilkens periferi de hål, som utsläppa gasen, äro borrade, förorsakar en mörk skugga i reflektorn, dels emedan de små lågorna icke flyta tillsamman, dels ock gasoljan från underliggande reservoir uppsuges af en veke, hvilken småningom kolas, till följd hvaraf de fina hålen för gasströmmen lätt täppas af kolpartiklar. Under hösten 1880 fästes emellertid uppmärksamheten å att i handeln utbjöds en s. k. tamburlampa för gasolja, konstruerad för öfvertryck och brinnande utan veke. Uppfinningen sades vara dansk. Idéen upptogs af Fyringeniörkontoret, som med tillämpning af densamma lät tillverka en försöksapparat, hvilken derefter profbrändes under loppet af de första månaderna af Ehuru apparaten var temligen illa arbetad, visade den sig dock så tillfredsställande, att beställning af en omsorgsfullare sammansatt fyrapparat efter samma system ansågs böra göras hos en skicklig fabrikant för anställande af mera omfattande försök. Sedan man vid dessa lyckats utröna sättet att modifiera tillströmningen af gas under olika tryck samt huru sotbildning lättast skulle undvikas, blef den sålunda förbättrade gasoljefyrapparaten profbränd under längre tid, utsatt i fria luften för regn och blåst, och visade sig efter flera veckors oafbruten bränning, natt och dag, i alla hänseenden tillfredsställande. Slutligen blef fyrapparaten, för att praktiskt pröfvas, den 23 September sistlidet år uppsatt å skäret Växlet i Furusundsfarleden i Stockholms skärgård och befanns under höstmånaderna fullständigt uppfylla for- 3

24 18 dringarna på en mindre ledfyr. Ehuru denna fyr var försedd med mörkröda rutor, befanns den lysa klart och skarpt på 4,5 6 minuters afstånd. Vid sådant förhållande syntes försök jemväl böra företagas för utrönande af enahanda slags apparaters lämplighet å flytande bojar. De nya svårigheter, som härvid mota, äro dels regleringen af oljetrycket, som mycket påverkas af bojens häftiga rörelser i sjögång, dels placeringen af oljebehållaren, som, för att ej skymma fyrlågan i någon riktning, måste ligga högre än denna, dels apparatens med lykta, oljehus m. m. vigt, hvilken, för att ej betinga alltför stor och dyrbar boj, måste så mycket som möjligt inskränkas. Efter åtskilliga försök har man ock lyckats så konstruera en gasoljeapparat, att densamma under någon tid med ganska lyckligt resultat kunnat användas på en mindre, i sjön utlagd boj. Ehuru mera omfattande försök å plats, der bojen skulle varit utsatt för svårare sjögång, ännu ej egt rum, synes dock redan nu kunna antagas att de svårigheter, som på en dylik plats torde komma att uppstå, genom ytterligare förbättringar af det i sig sjelf goda systemet skola kunna öfvervinnas. Hvad angår kostnaderna för ifrågavarande fyrapparaters anskaffning, för lyshållningen samt tillgynen, har hittills vunnen erfarenhet gifvit vid handen: att en gasoljefyrapparat, afsedd att uppsättas på land och hvars laga hålles brinnande oafbrutet under 15 dygn, i anskaffning i allmänhet icke bör kosta mera än 200 kronor; att under samma tid konsumeras omkring 9 kannor gasolja, motsvarande, efter ett pris af 65 öre pr kanna, en kostnad af 1,62 öre i timmen; att vid hvarje fyrplats icke, förutom den ställning hvarå apparaten uppsattes, erfordras annan byggnad än en källare eller mindre förrådsbod för inrymmande af den i ett eller flera starka och absolut täta jernplåtskärl förvarade gasoljan jemte ett ringa antal inventariepersedlar såsom oljepump, hink, målkärl, handdukar m. m., samt att fyren i allmänhet icke kräfver annan tillsyn än att tid efter annan oljereservoiren påfylles och fyrlyktans rutor rengöras, hvadan någon i trakten boende pålitlig person i allmänhet kan antagas vara villig mot jemförelsevis obetydlig ersättning öfvertaga uppdraget att på bestämda tider, hvarje 8:de, 10:de eller 14:de dag, för ändamålet besöka platsen. I det hela beräknas anläggningskostnaden för en dylik ledfyr till omkring 1,100 kronor och årliga kostnaden för underhåll och tillsyn till högst 200 kronor. D. Lifråddningsvåsendet. Såsom ofvan är nämndt indrogs inspektörsbefattningen för lifräddningsanstalterna för skeppsbrutne å rikets kuster i sammanhang med tillämpningen af de nya lotsförfattningarna, hvarefter i fråga varande anstalter äro stälde under inseende af vederbörande lotskaptener. Lifräddningsstationerna äro fortfarande till antalet 16. Endast vid 3 af dessa hafva under år 1881 förekommit räddningsföretag, dervid sammanlagdt 17 personer blifvit räddade, dock utan hjelp af lifbåt eller raketapparat Vid samtliga lifräddningsstationerna hafva alltså från deras första upprättande år 1856 intill 1881 års utgång blifvit räddade 1,027 menniskolif. Af dessa uppgifter samt de närmare upplysningar, som innehållas uti bifogade tabeller (Bil. Litt. H) framgår, att lifräddningsanstalterna under det år denna berättelse omfattar utöfvat en jemförelsevis ganska ringa verksamhet, oaktadt året varit rikt på sjöolyckor och svåra stormar. Orsaken till detta förhållande uppgifves i de inkomna berättelserna hufvudsakligen hafva varit, att strandningarna i all-

25 19 mänhet timat, på längre afstånd från lifrftddningsstationerna och under sådana omständigheter, att räddningsmanskapets hjelp icke behöft påkallas. I öfrigt har, hvad särskildt beträffar rikets vestra kust, blifvit anmärkt, att fartyg, som under svåra stormar stranda å ställen, som äro mycket utsatta för sjön, vanligen så hastigt gå i qvaf att försök till räddning af menniskolif icke ens kan ifrågasättas, samt att, då strandningen eger rum a för sjön mindre utsatta ställen eller under mindre stark storm, den djerfva skärgårdsbefolkningen icke undandrager sig att söka berga de nödstälde. Den vid lifräddningsstationerna anstälda personal uppgick vid årets slut till lika stor styrka som vid årets början, eller 16 uppsyningsman, 10 båtstyrare, 100 roddare och 24 biträden, tillsammans 150 man. Flere bland personalen hafva under året blifvit på begäran entledigade och ersatta med andra. E. Styrelsen och medelsförvaltningen. Lotsstyrelsens med underdånig skrifvelse den 30 sistlidne Januari afgifna arbetsförteckning för år 1881 utvisar, att de vid samma års början såsom oafgjorda balanserade målen uppgingo till ett antal af 25 samt de under året inkomna till 2,409 eller tillsammans 2,434 af hvilka vid årets slut voro afgjorda _ 2,407 och således till behandling åsterstodo 27 De under närmast föregående åren inkomna målen uppgingo år 1877 till ett antal af 1,440, 1878 till 1,924, 1879 till 2,004 och 1880 till 1,986. I händelse dagboken förts på enahanda satt som före 1877 begagnades, skulle antalet inkomna ärenden år 1881 uppgått till 3,416. o Ar 1881 från Styrelsen utgångna expeditioner voro 2,166 emot 900 år 1877, 1,140 år 1878, 1,160 år 1879 och 1,130 år Uti 3 på Lotsstyrelsens ombudsmans yttrande vid årets början beroende mål hafva utlåtanden inkommit, hvarjemte 31 till ombudsmannen under året remitterade mål blifvit, i hvad på honom ankommit, handlagda. I öfrigt voro vid årets slut 6 mål på ombudsmannens yttrande eller åtgärd beroende. Antalet och beskaffenheten af de rättegångs- och undersökningsmål, i hvilka lotsbefälet fort lotsverkets eller dess personals talan under sistlidet år, framgår af härhos bifogade sammandrag af de från Lotskaptenerna i detta afseende inkomna uppgifter (Bil. Litt. I). Förutom Lotsstyrelsens embetsberättelse för år 1880 samt»underrättelse för sjöfarande» till ett antal af 55, hafva från trycket genom Styrelsens försorg utgifvits»samling af lotsförfattningar» jemte register samt»p. M. till ledning för tillverkning och vard af dels vanliga prickar, dels ock s. k. tunnprickar». För uppförande af en signalställning i närheten af Falsterbo fyr har lotsverket af städerna Skanör och Falsterbo förvärfvat nyttjanderätt på 50 år till en å nämnda städers gemensamma utmark belägen tomtplats, hvarjemte en å lotstomten vid Ernemara inom Döderhults socken i Kalmar län uppförd boställslägenhet inköpts, hvarigenom bostad kunnat beredas åt ytterligare två af lot8personalen vid Oskarshamn. Handlagda mål. Publikationer. Köp och upplåtelse af tomter.

26 20 Medelstillgångar. Af Skellefteå stad har till lotsverket öfverlemnats skäret Gåsören jemte den å samma skär af staden utförda fyranläggning, som, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 7 December 1877, skall af allmänna medel underhållas. Lagfart har erhållits dels å den från Obbola ö i Vesterbottens län för lotsverkets räkning exproprierade tomtplats, hvarå Bredskärs två ledfyrar äro uppförda, dels å en för uppförande af ett stenkummel inköpt tomtplats å skäret Yttre Svartören i Kalmar län; hvarjemte åtgärder vidtagits till förvärfvande åt lotsverket af plats för en ledfyr jemte dit ledande väg å Utlängan i Torrums socken i Blekinge län. I senast afgifna embetsberättelse omförmälda lotsregleringar vid Säfösunds lotsplats och å Gotland hafva ännu icke bragts till slut, och icke heller har den i samma berättelse jemväl omnämnda frågan om expropriation af tomtplats för Näskubbens fyr och af de s. k. Källskären utanför Arholma hunnit blifva slutligen afgjord. Härhos bifogade bilaga Litt. K innefattar en allmän öfversigt af lots- och fyrinrättningens medelstillgångar under år 1881, äfvensom summan af de dermed under samma år bestridda utgifter. Af nämnde tabell inhemtas: att genom Nådigst faststäld stat den 23 December 1880 blifvit för år 1881 till aflöning, underhåll af materielen samt för diverse behof anvisade Kr. 1,000,000: och att vid årets början befintliga behållningar jemte under året influtne öfverskotts- och ersättningsmedel m. m. uppgått till» 242,041: 13 att för lotsverkets behof under året blifvit formelt anordnade... Kr. 1,006,401: 34 Summa Kr. 1,242,041: 13 och vid årets utgång qvarstodo oredovisade förskott till belopp af» 39,536: 85 1,045,938: 19 så att vid årets slut en kontant behållning förekom af Kr. 196,102: 94 Den särskilda uppgift, som hittills meddelats rörande utgifterna för lifräddningsanstalterna, har i bifogade tabell mast uteslutas, enär i fråga varande utgifter efter sistlidet års förändrade organisation af lotsverket redovisas gemensamt med lotsverkets öfriga utgifter. Jemväl bifogade bilaga Litt. L utvisar att approximativa värdet af lots- och fyrinrättningarnas samt lifräddningsanstalternas för skeppsbrutne tillhöriga byggnader och öfriga för sjöfartens säkerhet och nytta afsedda inrättningar vid 1881 års utgång uppgick till 6,273,555 kronor års slut beräknades motsvarande värde till 6,192,209 kronor. Lotsstyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit, Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts Vid nnderdänigste, tropligtigste tjenare och undersåtar H. R ANKAKCRONA. A. W. FEYCHTING. ANTON GRANLUND. Stockholm den 21 April 18S2.