Datum. och tid: Plats: Konferensrum. Tola Jonsson Ingela Rådestad Mats Börjesson Eva Sundgrenn Per. Dekanus

Transkript

1 Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap KALLELSE Nr 2:2010 Dnr. MDH 2010/104 Gunnel Eriksson Handläggare Fakultetsnämndenss ledamöter Fackliga företrädaree Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med fakultetsnämnden för humaniora a, samhälls- och vårdvetenskap Datum och tid: Plats: Tisdagen den 16 mars, kl Konferensrum B212, Mälardalens högskola, Eskilstuna ( Ledamöter: Tjänstemän: Fackliga företrädare: Övriga: Tola Jonsson Ingela Rådestad Mats Börjesson Eva Sundgrenn Per Tillgren Cecilia Erixon Maria Frisk Anna Hallgren Tomas Ljungberg Thure Morin Gunnel Eriksson Anna-Karin Fornberg Johan Hellstrand Maria Spennare Margareta Burell Mats Fagerberg Ulla Pettersson Kjell-Åke Brorsson Åke Lennander Gudrun Paulsdottir Dekanus Tf Prodekanus Lärarrepresentantt Lärarrepresentantt Lärarrepresentantt Studeranderepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Extern ledamot Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare OFR-S SACO OFR-S Ordförande, Lärarförslagsnämnden HSV Utbildningsstrategg Hälsa och välfärd Projektledare, Högskoleledningen Förhinder anmäls till Gunnel Eriksson, telefon , e-post 1 (3)

2 Fakultetsnämnden för humaniora samhälls- och vårdvetenskap FÖRSLAG TILL DAGORDNING MDH 2010/104 Sammanträdesdatum: Nr 2:2010 Ärende Bilaga 1. (09.30) Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Per Tillgren föreslås utses till justeringsperson 3. Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 4. Anmälningar Föregående mötesprotokoll Tidigare utsänt Delegationsbeslut Bilaga till ärende Inkomna handlingar 5. Rapporter från dekanus, utskott och arbetsgrupper Biblioteksrådet Dekanus Forskningsutskottet Lärarförslagsnämnden Bilaga till ärende Utbildningsrådet för Hälsa och välfärd Utbildningsutskottet 6. Rapport från studentkåren och doktorandrådet (Föredras av studeranderepresentanter) 7. (10.15) 8. (10.35) 9. (11.05) 10. (11.15) 11. (11.25) Bäst i klassen - en ny lärarutbildning, Prop. 2009/10:89 ( (Föredras av Anna-Karin Fornberg och Maria Spennare) Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter, Prop. 2009/10:65 ( (Föredras av Gudrun Paulsdottir) Förlängning av utbildningsråd, Dnr MDH /09 (Föredras av Gunnel Eriksson) Revidering av examensbeskrivningar, Dnr MDH /10 (Föredras av Gunnel Eriksson) Översyn av studiehandbok för utbildning på forskarnivå, Dnr MDH /10 (Föredras av Gunnel Eriksson) Bilaga till ärende 7 Bilaga till ärende 8 Bilaga till ärende 9 Bilaga till ärende 10 Bilaga till ärende 11 2 (3)

3 Fakultetsnämnden för humaniora samhälls- och vårdvetenskap FÖRSLAG TILL DAGORDNING MDH 2010/104 Sammanträdesdatum: Nr 2: (11.35) 13. (13.00) Nämndernas beredning av förslag till verksamhetsuppdrag och budget för 2011, Dnr MDH /10 (Föredras av Gunnel Eriksson) Ansökan om rätt att ge forskarutbildning inom ett område inom HSV, Dnr MDH 3-917/09 (Föredras av Gunnel Eriksson och Maria Müllersdorf) Bilaga till ärende Övriga frågor 15. Mötets avslutande 3 (3)

4 Delegationsbeslut Bilaga till ärende 4.2 Förteckning delegationsbeslut* Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande GEM Fastställande av utbildningsplaner planeringsdel för läsåret 2010/2011 Beslut att fastställa utbildningsplaner planeringsdel för läsåret 2010/2011 enligt bilaga1. Gustafsson Jonsson Säfström GEM Inställande av programtillfällen som ges på engelska ht-10 (MDH /09) Beslut att höstterminen 2010 ställa in programtillfället Master i process- och resursoptimering, anmälningskod 23956, HST. Gustafsson Jonsson Säfström * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

5 Status för ärenden i Lfn HSV Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt Bilaga till ärende 5.4 HSV ansökan om befordran till professor i sociologi med inriktning mot socialgerontologi Christine Roman, Örebro universitet, Klas Borell, Mittuniversitetet och Kari Waerness, Universitet i Bergen, Norge Beslut om SK Handlingar till sakkunniga v 48. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtande från Borell och Roman finns. Sökande är Sandra Torres HSV ansökan om att antas som docent i litteraturvetenskap Annelie Bränström Öhman, Umeå universitet Beslut om sakkunnig Utlåtande finns Sökande är Birgitta Bergsten HSV ansökan om att antas som docent i pedagogik Sangeeta Bagga-Gupta, Örebro universitet Beslut om sakkunnig Handlingar till sakkunnig v 20 Påbörjar arbetet i september Sökande är Margaret Obondo HSV professor i företagsekonomi med inriktning industriell förnyelse Sven Åke G Hörte, Högskolan Halmstad och Staffan Laestadius, KTH Beslut om sakkunniga Anders Segerstedt, Luleå tekniska universitet Beslut om sakkunnig Handlingar till sakkunniga v 26. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtanden finns från Hörte och Laestadius Handlingar till sakkunnig v 4 Fem sökande HSV professor i företagsekonomi med inriktning mot industriell marknadsföring Maria Holmlund- Rytkönen, Svenska handelshögskolan, Helsingfors, Evert Gummesson, Stockholms universitet och Ulf Johansson, Lunds universitet Handlingar till sakkunniga v 26. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtanden finns Fyra sökande Ärendet behandlas den 8/12 Beslut om sakkunniga HSV universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot industriell förnyelse Sven Åke G Hörte, Högskolan Halmstad och Lars Bengtsson, Blekinge tekniska högskola Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 24. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtanden finns Sex sökande Ärendet behandlades i lfn 26/ universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot industriell marknadsföring Evert Gummesson, Stockholms universitet och Ulf Johansson, Lunds universitet. Handlingar till sakkunniga v 26. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Två sökande Ärendet behandlades i lfn 26/1-10

6 Status för ärenden i Lfn HSV Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt Bilaga till ärende 5.4 Beslut om sakkunniga Utlåtanden finns HSV universitetslektor i nationalekonomi Richard Friberg, HHS, Stockholm och Michael Lundholm, Stockholms universitet Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 37. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtanden finns Fyra sökande HSV professor i socialt arbete Bengt Börjesson, Ersta- Sköndal, Stockholm, Gunvor Andersson, Lunds universitet och Björn Blom, Umeå universitet Handlingar till sakkunniga v 42. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Sex sökande HSV professor i vårdvetenskap Regina Wredling, Karolinska institutet, Britt- Marie Ternestedt, Ersta- Sköndal högskola och Gun Nordström, Karlstads universitet Handlingar till sakkunniga v 3. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Tre sökande HSV universitetslektor i psykologi Beslut om sakkunniga Olof Rydén, Lunds universitet och Agneta Herlitz, Karolinska institutet Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 39. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtanden finns Sju sökande Ärendet behandlades i lfn 26/1-10 HSV ansökan om att antas som docent i vårdvetenskap Britt-Marie Ternestedt, Ersta Sköndal högskola Beslut om sakkunnig Handlingar till sakkunnig v 37 Utlåtande finns Sökande är Margareta Asp Ärendet behandlades i lfn 26/1-10 HSV professor i svenska Birgitta Hene, Täby, Per Ledin, Örebro universitet och Jan K Linström, Helsingfors universitet Handlingar till sakkunniga v 6 Sökandes handlingar till sakkunniga senast den 22/2. HSV universitetslektor i sjukgymnastik Annelie Peolsson, Linköpings universitet, Kaisa Mannerkorpi, Göteborgs universitet och Eva Beckung, Sahlgrenska universitetssjukhuset Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 51. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtande från Peolsson finns. Sju sökande

7 Status för ärenden i Lfn HSV Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt Bilaga till ärende 5.4 HSV universitetslektor i sjukgymnastik Annelie Peolsson, Linköpings universitet, Kaisa Mannerkorpi, Göteborgs universitet och Eva Beckung, Sahlgrenska universitetssjukhuset Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 51. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtande från Peolsson finns. Tre sökande HSV universitetslektor i svenska Siv Strömquist, Uppsala universitet och Ingmarie Mellenius, Umeå universitet Beslut om sakkunnig Handlingar till sakkunniga v 51. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Sex sökande HSV ansökan om att antas som docent i svenska Ann-Marie Ivars, Helsingfors Beslut om sakkunnig Utlåtande finns Sökande är Eva Sundgren HSV ansökan om att antas som docent i företagsekonomi med inriktning mot hållbar utveckling HSV 6-10 ansökan om befordran till universitetslektor i vårdvetenskap Lars Strannegård, Uppsala universitet och Bengt Jacobsson, Södertörns högskola Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 4 Sökande är Birgitta Schwartz Sökande är Christine Gustafsson HSV ansökan om befordran till professor i pedagogik med inriktning mot didaktik Sakkunniga skall utses Sökande är Margareta Sandström Kjellin HSV begäran om ändrat ämnesområde för anställning som universitetslektor Sökande är Michaël Le Duc Ärenden för prövning av den pedagogiska skickligheten HSV prövning av den pedagogiska skickligheten Leif Karlsson, Högskolan i Kristianstad och Kerstin Rexling, Högskolan Dalarna Utlåtanden finns Margareta Sandström Kjellin HSV prövning av den pedagogiska skickligheten Thomas Olsson, Lunds universitet och Karin Apelgren, Uppsala universitet Utlåtanden finns Margareta Asp

8 Bilaga till ärende 7 Bäst i klassen en ny lärarutbildning Faktablad Utbildningsdepartementet U Februari 2010 I propositionen Bäst i klassen en ny lärarutbildning föreslår regeringen att dagens lärarexamen ska ersättas av fyra nya yrkesexamina: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Lärarnas utbildning och kompetens är några av de viktigaste faktorerna för en framgångsrik skola. Såväl svensk som internationell forskning visar att lärarnas kompetens är avgörande för elevernas kunskapsresultat. Om Sverige ska återta positionen som en av de ledande kunskaps- och industrinationerna måste vi därför satsa på lärar- och förskollärarutbildningar i världsklass. I propositionen Bäst i klassen en ny lärarutbildning (prop. 2009/10:89) som regeringen överlämnade till riksdagen den 11 februari 2010 föreslår regeringen att dagens lärarexamen ska ersättas av fyra nya yrkesexamina: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Regeringen föreslår också att kravet i högskolelagen på att det vid universitet och högskolor där lärarexamen får utfärdas ska finnas ett särskilt organ med ansvar för lärarutbildning och för forskning som knyter an till sådan utbildning utgår. Regeringen föreslår även att vissa villkor för Vetenskapsrådets finansiering av utbildningsvetenskaplig forskning förändras. Nya yrkesexamina De fyra nya yrkesexamina bör bl.a. omfatta mål om kunskaper i undervisningsämnena och mål avseende andra centrala och generella kunskaper för lärare och förskollärare. De nya examina innebär en ökad tydlighet kring utbildningarnas tre byggstenar; ämnesstudier, verksamhetsförlagd utbildning med 30 högskolepoäng och en utbildningsvetenskaplig kärna med 60 högskolepoäng. Förskollärarexamen Förskollärarexamen föreslås omfatta 210 högskolepoäng. Utbildningen ska vara tydligt inriktad mot arbete i förskolan. Den blivande förskolläraren ska inom utbildningen få den kunskap och kompetens som krävs för att möta de yngsta barnens behov av lärande och omsorg och ha mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning. Grundlärarexamen Grundlärarexamen ges med tre inriktningar; mot arbete i förskoleklass och årskurs 1-3, mot arbete i årskurs 4-6 och mot arbete i fritidshem. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 föreslås omfatta 240 högskolepoäng. Utbildningen ska ge läraren breda kunskaper och läraren ska ges förutsättningar att följa eleverna och få kompetens att undervisa i flertalet ämnen, inte bara i ett fåtal. Kunskaper om läs- och skrivutveckling samt fördjupade kunskaper om matematik för yngre barn bör utgöra en väsentlig del av kompetensen för dessa lärare. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 föreslås omfatta 240 högskolepoäng. Kraven när det gäller både ämnesbredd och ämnesfördjupning skärps betydligt och den lärarstuderande får en tydlig läraridentitet med en inriktning mot årskurserna 4 6. Förutom kunskaper i svenska, matematik och engelska bör en del av ämnesstudierna vara valbar mellan antingen samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik eller något eller några praktiska eller estetiska ämnen. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem föreslås omfatta 180 högskolepoäng. Inriktningen bör omfatta främst kunskaper inom det fritidspedagogiska området samt ett eller flera praktiska eller estetiska ämnen. Ämneslärarexamen Ämneslärarexamen ges med två inriktningar; mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och mot arbete i gymnasieskolan. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 föreslås omfatta 270 högskolepoäng

9 varav 195 högskolepoäng i ämnen (i denna del ingår examensarbetet och delar av den verksamhetsförlagda utbildningen). Inriktningen ger lärarna kompetens att undervisa i tre ämnen. Utbildningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer för att på ett bra sätt passa skolans behov och för att öka lärarnas anställningsbarhet. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan föreslås omfatta 300 eller 330 högskolepoäng varav 225 eller 255 högskolepoäng i ämnen (i denna del ingår examensarbetet och delar av den verksamhetsförlagda utbildningen) beroende på ämnesval. Inriktningen ger lärarna kompetens att undervisa i två ämnen. Utbildningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer för att på ett bra sätt passa skolans behov och för att öka lärarnas anställningsbarhet. Yrkeslärarexamen Yrkeslärarexamen föreslås omfatta 90 högskolepoäng. För antagning till utbildningen bedömer regeringen att det ska krävas grundläggande behörighet till högskolestudier samt kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper. Utbildningen bör dessutom kunna genomföras med stor flexibilitet i tid och rum för att bidra till att kompetenta yrkeskvinnor och yrkesmän ges möjlighet att studera till yrkeslärare. Fler vägar till lärar- och förskollärarexamen Det är viktigt att det finns alternativa vägar till läraryrket, till exempel för dem med en annan yrkeserfarenhet eller för dem som från början inte varit säkra på sitt yrkesval. För den som har tillräckliga ämneskunskaper i minst ett ämne bör en kompletterande pedagogisk utbildning för att få en ämneslärarexamen finnas. Den kompletterande pedagogiska utbildningen föreslås omfatta 90 högskolepoäng. Sedan 2007 pågår en särskild kompletteringsutbildningsinsats inom högskolan för personer med utländsk lärarutbildning för att dessa ska bli behöriga att anställas i det svenska skolväsendet. Regeringen avser att fortsätta med denna utbildningssatsning. Det finns i dag många lärare som saknar utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Regeringen har därför initierat ytterligare en utbildningsinsats Bilaga till ärende 7 för de obehöriga lärarna omfattande totalt 84 miljoner kronor för perioden Utgångspunkten för denna satsning är att lärosätena ska validera tidigare yrkeserfarenheter som lärare och erbjuda individualiserade utbildningsprogram så att kraven för en lärarexamen eller någon av de föreslagna nya yrkesexamina kan uppnås. Examenstillstånd Lärarutbildningen är den volymmässigt största utbildningen vid universitet och högskolor. I dag har 24 universitet och högskolor, spridda över landet, tillstånd att utfärda lärarexamen. För att få ge de nya examina anser regeringen att de universitet och högskolor som vill anordna lärar- eller förskollärarutbildning ska ansöka hos Högskoleverket om tillstånd att utfärda de nya yrkesexamina. Speciallärarexamen Särskolans och specialskolans behov av specialpedagogisk kompetens är mycket stort. Regeringen föreslår därför att speciallärarexamen bör utökas med specialiseringar mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning samt utvecklingsstörning för att tillgodose specialskolans och särskolans behov av speciallärare med specifika kunskaper om de elevgrupper skolformerna vänder sig till. Utbildningsvetenskaplig forskning Regeringens skol- och utbildningspolitik syftar till att stärka kvaliteten i svenskt utbildningsväsende. Utbildningsvetenskaplig forskning är central för att utveckla ett större vetenskapligt förhållningssätt bland såväl lärarstuderande och lärarutbildare som lärare och pedagoger. Regeringen anser att det är av stor vikt att den utbildningsvetenskapliga forskningen tillförsäkras goda möjligheter att fortsätta utvecklas. Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté bör, i de ärenden som Vetenskapsrådet bestämmer, besluta om fördelning av medel till forskning och utbildning på forskarnivå med relevans för skolans och förskolans utveckling. Med syftet att öka friheten för forskarna inom det utbildningsvetenskapliga området bedömer regeringen att kravet på medfinansiering bör avskaffas. Utbildningsdepartementet Stockholm tfn växel Frågor om sakinnehållet besvaras av Ewa Preston, tfn Mer information finns på Fler exemplar av faktabladet kan beställas från Utbildningsdepartementet, tfn Regeringens webbplats: Tryckt av Grafisk Service, Februari Faktabladet är producerat av Utbildningsdepartementet. Artikelnr. U10.006

10 Bilaga till ärende 8 Konkurrera med kvalitet studieavgift för utländska studenter Faktablad Utbildningsdepartementet U Februari 2010 I propositionen Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter (prop. 2009/10:65) föreslår regeringen att högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för den som är svensk medborgare, medborgare inom EU/EES eller Schweiz. Vidare gör regeringen bedömningen att medborgare från övriga länder, s.k. tredjelandstudenter, ska betala en avgift för sin högskoleutbildning med start från höstterminen Regeringen vill att svenska högskolor ska konkurrera med kvalitet, inte med avgiftsfri utbildning. Avgiftsfritt för medborgare i Sverige och EU/EES Sverige har en lång tradition av avgiftsfri, skattefinansierad högskoleutbildning. Utbildning ger människor möjlighet att utforma sina egna liv och påverka sin livssituation, och har därmed ett stort individuellt värde. Men högre utbildning är också strategiskt viktig för vår gemensamma framtid. Sveriges förmåga att bevara och utveckla välfärden är till mycket stor del beroende av vårt lands förmåga att hantera kunskap. En välutbildad befolkning är helt central för ett land som vill hävda sig i den allt starkare globala konkurrensen. Regeringen föreslår därför att det i högskolelagen införs en bestämmelse om att högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för den som är svensk medborgare, medborgare i EU/EES eller Schweiz. Detta är länder vars medborgare Sverige har åtagit sig att behandla på samma sätt som svenska medborgare. Sverige på den globala utbildningsmarknaden Antalet studenter som söker sig över nationsgränserna för att studera har ökat kraftigt under de senaste tio åren över hela världen. Antalet inresande studenter till Sverige har trefaldigats sedan 1999 och utgör drygt åtta procent av samtliga studenter i Sverige. Intresset har ökat särskilt från länder utanför Europa. Inför höstterminen 2009 kom ansökningar från studenter från länder utanför EU/EES. I dag finns en fullt utvecklad global utbildningsmarknad, på vilken Sverige och svenska universitet och högskolor är aktörer. Svenska universitet och högskolor konkurrerar redan idag med utländska lärosäten. Regeringen anser att våra universitet och högskolor i fortsättningen bör konkurrera på samma villkor som utländska lärosäten i de länder Sverige vill jämföras med. Sverige är i dag ett av mycket få länder som erbjuder gratis utbildning för samtliga utländska studenter. Inom EU är avgifter för studenter från länder utanför EU, s.k. tredjelandstudenter, det vanliga. Svensk högskoleutbildning ska konkurrera med hög kvalitet och goda studiemiljöer, inte med gratis utbildning. Eftersom svenska universitet och högskolor inom många områden utmärks av hög kvalitet och goda utbildningsmiljöer finns goda möjligheter att lärosätena framgångsrikt kan konkurrera på en global utbildningsmarknad. Att införa studieavgifter för tredjelandstudenter ger också universitet och högskolor möjlighet att arbeta mer strategiskt med rekryteringen av dessa studenter. Avgifter för studenter utanför EU/EES införs från 2011 Utländska studenter är en tillgång för svensk högre utbildning. De bidrar till att stärka den internationella miljön och mångfalden vid svenska universitet och högskolor. Antalet tredjelandstudenter i den svenska högskolan har ökat i snabb takt. Kostnaderna för dessa har därmed också ökat. Även om tredjelandstudenterna för med sig mycket positivt till svensk högskoleutbildning är det inte skäl nog för att utan begränsningar erbjuda skattefinansierad avgiftsfri utbildning till alla utländska studenter. Svenska skattemedel bör i första hand täcka behovet av utbildning för svenska medborgare. Regeringen anser därför att medborgare från länder utanför EU, EES och Schweiz, s.k. tredjelandstudenter, ska betala en avgift för sin högskoleutbildning med start från höstterminen Alla som påbörjat en utbildning före dess bör få slutföra den utbildningen i normal studietakt utan att betala studieavgifter. Avgifterna införs för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utbildning på forskarnivå kommer även i fortsättningen vara avgiftsfri även för tredjelandstudenter. Samtliga tredjelandstudenter bör inte omfattas av avgifterna. Personer som bedöms ha stark anknytning till Sverige, har permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd i Sverige av annat skäl än studier bör behandlas på samma sätt som svenska medborgare, och därmed kunna genomgå högskoleutbildning utan att betala studieavgift.

11 Studieavgifternas utformning Universiteten och högskolorna avses själva bestämma studieavgifternas storlek, utifrån principen om full kostnadstäckning. Hur hög studieavgiften blir kommer alltså att bero på utbildningarnas utformning. Hela eller en del av studieavgiften bör betalas i förskott för att en avgiftsskyldig student ska få påbörja utbildningen. Intäkterna från studieavgifterna bör disponeras av universitet och högskolor. Samtidigt som avgifterna införs avses de statliga anslagen till grundutbildningen att minskas successivt. De medel som dras in kommer att användas till andra angelägna satsningar på högre utbildning, som ökad kvalitet i utbildningen. Stipendier och information till tredjelandstudenter Svenska universitet och högskolor ska ha fortsatt goda möjligheter att rekrytera högt kvalificerade studenter från hela världen. Målsättningen är att kvalificerade studenter ska välja svensk högskoleutbildning. I många länder erbjuds stipendier till kvalificerade tredjelandstudenter och regeringen anser att stipendier bör erbjudas även vid svenska lärosäten. Stipendier är ett viktigt strategiskt verktyg för universitet och högskolor när de ska konkurrera på en global utbildningsmarknad. Universitet och högskolor bör också i framtiden långsiktigt bygga upp egna stipendiemedel för dessa studenter. Som komplement till redan existerande program anser regeringen att två nya stipendieprogram bör inrättas för att ytterligare öka svensk högskolas attraktionskraft. Bilaga till ärende 8 Ett stipendieprogram som omfattar 30 miljoner kronor om året ska riktas till särskilt kvalificerade studenter från länder som Sverige har långsiktigt utvecklingsarbete med och ska därmed täcka både levnadskostnader och studieavgiften. Stipendierna ska fördelas via Svenska institutet. Det andra stipendieprogrammet som riktar sig till särskilt kvalificerade tredjelandstudenter från övriga länder utanför EU och EES ska inte täcka levnadsomkostnader, utan enbart studieavgiftskostnader. Från och med 2012 ska programmet omfatta 60 miljoner kronor och stipendierna ska fördelas via en myndighet till universitet och högskolor som sedan distribuerar stipendierna till studenter. Universitet och högskolor är ansvariga för att informera om sina egna utbildningar, både inom Sverige och internationellt. I samband med studieavgifternas införande är det viktigt att informera om Sverige och svensk utbildning som en helhet. Idag har Svenska institutet ansvaret för att förmedla bilden av Sverige och svensk högre utbildning utomlands. Inför avgifternas införande förstärker regeringen resurserna till Svenska institutet för att tydligare informera om Sverige som utbildningsnation. När studieavgifter införs finns en risk att antalet tredjelandsstudenter minskar. Genom ett aktivt arbete med information, rekrytering och mottagande av tredjelandsstudenter kan minskningen motverkas och dessutom ge nya strategiska möjligheter för svenska lärosäten och för Sverige som utbildningsnation. Utbildningsdepartementet Stockholm tfn växel Frågor om sakinnehållet besvaras av Mikaela Staaf, tfn eller Albin Gaunt, tfn Fler exemplar av faktabladet kan beställas från Utbildningsdepartementet, tfn Regeringens webbplats: Tryckt av Grafisk Service, Januari Faktabladet är producerat av Utbildningsdepartementet. Artikelnr. U10.001

12 Fakultetsnämnden för humaniora, FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 2:2010 samhälls- och vårdvetenskap MDH 2010/104 Sammanträdesdatum: Bilaga till ärende 9 Ärende 9 MDH /09 9. Förlängning av utbildningsråd Enligt rektors beslut om ny programorganisation (CF /07) ska utbildningsråd inrättas som resurs-/stödorgan för nämnderna. Sammansättningen och tillsättandet av ledamöter regleras till viss del i beslutet (91 ) fattade fakultetsnämnden HSV bland annat beslut om utbildningsrådens huvudsakliga uppgift och att det i utbildningsstrategens uppdrag inkluderar att vara utbildningsrådets ordförande samt att planera och vara drivande i utbildningsrådets arbete. Nämnden beslutade vid sammanträdet (CFP /09) att utse Åke Lennander till utbildningsstrateg för programområdet hälsa och välfärd till och med utgången av Vid sammanträdet beslutade nämnden om interna representanter i rådet och om fortsatt arbete med extern representation (MDH /09). Någon mandatperiod för rådet har inte beslutats men utgångspunkten har varit att den ska sammanfalla med nämndens. Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att mandatperioden för utbildningsrådet för hälsa och välfärd ska sammanfalla med nämndens, dvs. till och med utgången av Ärendets beredning Ärendet har handlagts av Gunnel Eriksson, Utbildnings- och forskningssektionen, efter hörande av dekanus och utbildningsråd. Delges Ledamöter i utbildningsråd Akademichefer Administrativa chefer Utbildningsledare Sektionschefer INF, STC och UFO 1

13 Fakultetsnämnden för humaniora, FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 2:2010 samhälls- och vårdvetenskap MDH 2010/104 Sammanträdesdatum: Bilaga till ärende 10 Ärende 10 MDH / Revidering av examensbeskrivningar Samtliga examensbeskrivningar måste revideras med anledning av Högskoleverkets beslut om nya föreskrifter för översättning av examensbenämningar och rektors beslut (MDH /09) att högskolan ska tillämpa Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer angående klassificering av successiv fördjupning. Då samtliga examensbeskrivningar ändå måste revideras föreslås att i därutöver ge examensbeskrivningarna en ny utformning samt att hänvisa till högskolelag och - förordning istället för att upprepa formuleringarna och att utesluta eventuella lokala preciseringar av examensmålen. Förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att 1. revidera samtliga examensbeskrivningar inom nämndens ansvarsområde avseende översättning av examensbenämning i enlighet med nya föreskrifter respektive rektors beslut, 2. revidera examensbeskrivningar för kandidatexamina respektive sjuksköterskeexamen på så sätt att den gamla beteckningen avseende klassificering av successiv fördjupning (GN300) ersätts med den nya (G2, F/E utelämnas), 3. examensbeskrivningarna ska ha en ny utformning enligt exemplet i underlaget, 4. det i examensbeskrivningarna ska hänvisas till högskolelag och -förordning istället för upprepning av formuleringarna och därtill att i examensbeskrivningarna utesluta eventuella lokala preciseringar av examensmålen, 5. att uppdra åt utbildnings- och forskningssektionen att verkställa beslutet och därmed genomföra samtliga ändringar av examensbeskrivningarna vilket inkluderar att ta fram förslag till de eventuella övergångsbestämmelser som behövs efter hörande av högskolejurist, samt 6. att delegera till dekanus att besluta om de eventuella övergångsbestämmelser som behövs för en viss examen tas fram efter hörande av högskolejurist och examenshandläggare. 1

14 Fakultetsnämnden för humaniora, FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 2:2010 samhälls- och vårdvetenskap MDH 2010/104 Sammanträdesdatum: Bilaga till ärende 10 Ärendets beredning Ärendet har handlagts av Gunnel Eriksson, Utbildnings- och forskningssektionen. Efter hörande av samtliga dekaner har förslaget med tillhörande underlag utarbetats i samarbete med handläggare vid examensenheten samt högskolejurist. Förslaget har skickats på remiss till samtliga akademier samt studentkår. Svar har inkommit från akademierna HST, HVV och UKK samt från studentkåren. Akademi IDT har svarat att man inte har möjlighet att yttra sig med så kort varsel. De yttranden som inkommit har i huvudsak tillstyrkt förslaget. Ärendet har därefter behandlats i samtliga nämnders utbildningsutskott/ motsvarande och då har även de yttranden som inkommit behandlats. Samtliga utskott har tillstyrkt förslaget i alla delar. Underlag I ärendet finns underlag i form av promemorian Revidering av examensbeskrivningar exklusive bilagor (ärendebilaga 10.1) samt exempel på förslaget till ny utformning (ärendebilaga 10.2). Delges Akademichefer Administrativa chefer Utbildningsledare Sektionschefer, INF, STC och UFO 2

15 PM Sida 1 av 6 Bilaga till ärende Dnr: MDH /10 Utbildnings- och forskningssektionen Revidering av examensbeskrivningar Sammanfattning Det finns två huvudsakliga skäl till att samtliga examensbeskrivningar måste ses över och revideras. Det första är att Högskoleverket har beslutat om nya föreskrifter 1 för översättning av examensbenämningarna vilka träder i kraft den 1 februari Det andra är att rektor beslutat 2 att Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer 3 angående klassificering av successiv fördjupning inom huvudområde skall tillämpas vid Mälardalens högskola för kurser som ingår i huvudområden för generella examina. (Även kurser som inte tillhör ett huvudområde ska klassificeras enligt samma modell.) Vissa av högskolans examensbeskrivningar innehåller krav som preciserats genom användandet av högskolans tidigare sätt att beskriva fördjupning och måste därför revideras. Då samtliga examensbeskrivningar ändå måste revideras finns det en möjlighet att i samband med den översynen göra även andra justeringar. Förslaget är att därutöver ge examensbeskrivningarna en ny utformning genom att använda samma designmall som för de nyligen reviderade utbildningsplanerna samt att hänvisa till högskolelag och -förordning istället för att upprepa formuleringarna och att utesluta eventuella lokala preciseringar av examensmålen. Det praktiska arbetet med att genomföra de ändringar som fakultetsnämnderna respektive utbildningsvetenskapliga nämnden beslutar ska göras föreslås ges som ett uppdrag till utbildnings- och forskningssektionen. Nya översättningar av examensbenämningar Högskoleverket har beslutat om nya föreskrifter för översättning av examensbenämningarna vilka träder i kraft den 1 februari Förändringarna innebär bland annat att begreppet Degree of tas bort och används endast vid behov i brödtext. För översättning av förleden (Filosofie, Teknologie m.fl) används enbart Science och Arts och för särskiljandet av magister från master används 60 credits respektive 120 credits, istället för det tidigare One Year respektive Two Years. 1 Högskoleverkets föreskrifter om översättning till engelska av svenska examina (HSVFS 2009:2-4) 2 Rektors beslut , Dnr MDH /09. 3 Rekommendationer för att underlätta studenters möjligheter till rörlighet mellan olika lärosäten i Sverige (SUHF, Dnr 08/025)

16 Bilaga till ärende 10 Sida 2 av 6 Dnr: MDH /10 Rektor har fastställt hur föreskrifterna skall tillämpas vid Mälardalens högskola 4. Av förteckningen i bilaga 1 framgår förändringen för samtliga inrättade examina vid Mälardalens högskola. Nya beteckningar för klassificering av successiv fördjupning SUHF:s förbundsförsamling fattade vid sitt sammanträde den 11 november 2008 beslut om rekommendationer för att underlätta studenters möjlighet till rörlighet mellan olika lärosäten i Sverige. Rekommendationerna inkluderar bland annat ett gemensamt system för kursbeteckningar som utvisar kursens nivå (grundnivå eller avancerad nivå), plats i den successiva fördjupningen i huvudområdet för generella examina och karaktär av examensarbete. Den klassificering som tidigare användes vid Mälardalens högskola var för kurser på grundnivå GN100, GN200 respektive GN300 och för kurser på avancerad nivå AN. För några av de nya beteckningarna är det givet vilken motsvarigheten är i det gamla systemet men för andra är det inte alls givet. Detta eftersom det nya systemet även inkluderar hänvisning till förkunskapskrav. Av följande tabeller framgår det nya klassificeringssystemet. Den högra kolumnen är ett försök att visa motsvarande beteckningar i det gamla systemet. Störst osäkerhet finns det när det gäller G1F och G1E och vilka deras direkta motsvarigheter skulle kunna vara. Nivå Grundnivå för nybörjare ej nybörjare Ny klassificering av successiv fördjupning G1N G1F G1E G2F G2E GXX kurs med endast gymnasiala förkunskapskrav kurs med mindre än 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs som innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen kurs med minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs med minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav och som innehåller examensarbete för kandidatexamen kurs som ej kan klassificeras enligt ovanstående modell Tidigare klassificering GN100 GN200 (ev. även GN100 och GN300) GN200 (ev. även GN100 och GN300) GN300 GN300 GN100, GN200, GN300 4 Rektors beslut samt , Dnr MDH /09)

17 Bilaga till ärende 10 Sida 3 av 6 Dnr: MDH /10 Nivå Avancerad nivå Ny klassificering av successiv fördjupning A1N A1F A1E A2E AXX kurs med endast kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs med kurs/kurser på avancerad nivå som förkunskapskrav kurs som innehåller examensarbete för magisterexamen kurs som innehåller examensarbete för masterexamen på avancerad nivå som ej kan klassificeras enligt ovanstående modell Tidigare klassificering AN AN AN AN AN De examensbeskrivningar som berörs av att systemet för klassificering ändrats är samtliga kandidatexamina och ett antal yrkesexamina. I samtliga examensbeskrivningar för kandidatexamina samt för sjuksköterskeexamen är kraven utformade enligt följande modell: [ ] uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet xxx varav minst 30 högskolepoäng på nivå GN 300 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Bedömningen är att GN300 i detta sammanhang motsvaras av G2F och/eller G2E beroende av om examensarbetet är en egen kurs eller ingår som del av en större kurs. Förslaget är därför att ersätta GN300 med G2 (och utelämna F/E). I samtliga högskoleingenjörsexamina samt i vissa civilingenjörsexamina finns krav som inkluderar hänvisning till nivå GN200. Förslaget är att GN200 i detta sammanhang bör ersättas med G1F. I de fall denna förändring skulle ge oönskade konsekvenser föreslås att man i det enskilda fallet tar ställning till andra preciseringar av kraven. Förslag avseende ny utformning Eftersom en revidering ändå måste göras finns det nu möjlighet att i samband med detta göra även andra justeringar. Förslaget är att ge examensbeskrivningarna en snyggare utformning genom att använda samma mall som för de nyligen omgjorda utbildningsplanerna. Förslag avseende lärandemål och lokala preciseringar Därtill föreslås också att enbart hänvisa till högskolelag och -förordning istället för att upprepa formuleringarna under examensmål (tabellen med examensordningens mål till vänster och högskolans eventuella lokala preciseringar till höger) och att utesluta eventuella lokala preciseringarna av examensmålen.

18 Bilaga till ärende 10 Sida 4 av 6 Dnr: MDH /10 I högskoleförordningens 5 bilaga 2 (examensordningen) anges bland annat vilka krav som ska uppfyllas för respektive examen (examensbeskrivning). För varje examensbeskrivning i examensordningen finns i slutet ett tillägg om att därtill skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. I Mälardalens högskolas egna examensbeskrivningar kommer denna precisering framför allt till uttryck vad gäller omfattning, självständigt arbete och övrigt, dvs. mer i termer av kvantitativa krav. När det gäller målen i termer av kunskap och förståelse, färdighet och förmåga respektive värderingsförmåga och förhållningssätt har många examensbeskrivningar inga eller marginella preciseringar. Oftast handlar det om att man bytt ut eller kompletterat begrepp som huvudområde med namnet på huvudområdet eller liknande eller att målen konkretiserats med för området mer preciserade exempel. I vissa fall har man lagt till mål som går utöver vad förordningen kräver. Exempel på sådana är visa förmåga att bidra till flervetenskaplig samverkan mellan ämnen och vetenskapsområden och visa kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner. Det finns skäl att ifrågasätta preciseringarna av examensmålen i högskolans examensbeskrivningar. Särskilt gäller detta sådana preciseringar som inte ligger inom ramen för kraven enligt examensordningen. Ifrågasättandet gäller inte målen i sig utan om de hör hemma i examensbeskrivningarna. Högskolans ansvar är att ge studenterna sådan utbildning som lever upp till de krav som ställs i högskolelagen 6 för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå och att utforma våra utbildningar på så sätt att studenten efter avslutade studier uppfyller fordringarna för examen. De huvudsakliga verktygen för detta är kursplanerna med sina lärandemål och hur dessa examineras, samt hur kurserna med sina respektive behörighetskrav och innehåll tillsammans täcker in examensfordringarna. Det gäller oavsett om det handlar om s.k. fristående kurser inom ett huvudområde eller kurser som del av en kursstruktur i en utbildningsplan för exempelvis en yrkesexamen. Om högskolan har lärandemål som man vill att studenterna ska tillägna sig men som går utöver kraven enligt examensordningen, så hör den typen av mål främst hemma i kursplaner (och eventuella utbildningsplaner). Bara genom examinationen i kursen kan högskolan kontrollera att studenten uppfyller lärandemålen. SUHF:s rekommendationer för att underlätta studenters möjlighet till rörlighet mellan olika lärosäten i Sverige innehåller även rekommendationen att lokala krav för examina bör utformas så att inte rörligheten motverkas. Skulle man ställa användandet av lokalt formulerade lärandemål mot fordringarna i högskolans examensbeskrivningar på sin spets (särskilt mål som går utöver fordringarna) så skulle en student som har med sig ett antal fullgjorda kurser från ett annat lärosäte och som uppfyller fordringarna i övrigt kunna få avslag på sin examen. I praktiken är det förstås en orimlig hantering att rutinmässigt detaljstudera lärandemålen i kurserna för att avgöra om examen kan utfärdas. Det är istället något 5 Högskoleförordning (1993:100) 6 Högskolelag (1992:1434)

19 Bilaga till ärende 10 Sida 5 av 6 Dnr: MDH /10 som ska säkras genom högskolans eget kvalitetsarbete på samma sätt som att högskolan ska kunna lita på att andra lärosäten tar ansvar för kvaliteten i sina utbildningar när en student ansöker om att få tillgodoräkna kurser. Tillgodoräknande har en stark ställning enligt högskoleförordningen 7 där det bland annat står: Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Att det ska vara en väsentlig skillnad betyder att vi bör ha en generös inställning. Bevisbördan ligger på högskolan vid ett avslag och avslag på begäran om tillgodoräknande är ett av ett antal beslut som formellt kan överklagas och därmed överprövas av Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). Sammantaget finns det flera skäl att överväga att helt ta bort lokala preciseringar av lärandemål i högskolans examensbeskrivningar. Förslag avseende genomförande Det praktiska arbetet med att genomföra de ändringar som fakultetsnämnderna respektive utbildningsvetenskapliga nämnden beslutar ska göras föreslås ges som ett uppdrag till utbildnings- och forskningssektionen. Förslagen i sammandrag 1. Att revidera samtliga examensbeskrivningar avseende översättning av examensbenämning i enlighet med nya föreskrifter respektive rektors beslut. 2. Att revidera examensbeskrivningar för 1) kandidatexamina respektive sjuksköterskeexamen på så sätt att den gamla beteckningen avseende klassificering av successiv fördjupning (GN300) ersätts med den nya (G2, F/E utelämnas) samt 2) högskoleingenjörsexamina samt vissa civilingenjörsexamina på så sätt att den gamla beteckningen avseende klassificering av successiv fördjupning (GN200) ersätts med de nya (G1F). 3. Att ge examensbeskrivningarna en ny utformning genom att använda samma designmall som för de nyligen reviderade utbildningsplanerna. 4. Att i examensbeskrivningarna hänvisa till högskolelag och -förordning istället för att upprepa formuleringarna och att utesluta eventuella lokala preciseringar av examensmålen. 7 Högskoleförordning (1993:100) 6 kap., 6.

20 Bilaga till ärende 10 Sida 6 av 6 Dnr: MDH /10 5. Att fakultetsnämnderna respektive utbildningsvetenskapliga nämnden uppdrar åt utbildnings- och forskningssektionen att genomföra de ändringar som nämnderna beslutar ska göras. 6. Att de eventuella ytterligare övergångsbestämmelser som behövs för en viss examen tas fram efter hörande av högskolejurist och examenshandläggare. UFO samt STC examen Gunnel Eriksson Utbildnings- och forskningshandläggare Bilagor: 1. Förteckning avseende förändrad översättning för samtliga inrättade examina vid Mälardalens högskola 2. Exempel på examensbeskrivningar före och efter föreslagna revideringar för en kandidatexamen. 3. Exempel på examensbeskrivningar före och efter föreslagna revideringar för en högskoleingenjörsexamen.

21 Examensbeskrivning Sida 1 av 1 Bilaga till ärende 10 Dnr: X.X-000/00 Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Engelska Bachelor of Arts in English Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls och vårdvetenskap 2008-xx-xx och reviderad 2010-xx-xx. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Filosofie kandidatexamen med huvudområdet engelska uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet engelska varav minst 30 högskolepoäng på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. I kursfordringarna om 180 högskolepoäng får ingå kurser på avancerad nivå motsvarande högst 15 högskolepoäng. Övergångsbestämmelser Högskoleverkets föreskrifter om översättning till engelska av svenska examina (HSVFS 2009:2-4) träder i kraft den 1 februari I examensbevis som utfärdas efter en ansökan som inkommit före den 1 februari 2010 översätts examensbenämningen enligt äldre föreskrifter. Ev. ytterligare övergångsbestämmelser ang. tillämpningen av dessa reviderade krav i förhållande till de hittills gällande.

22 6 Bilaga till ärende 11 Fakultetsnämnden för humaniora, FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 2:2010 samhälls- och vårdvetenskap MDH 2009/104 Sammanträdesdatum: Ärende 11 Översyn av studiehandbok för utbildning på forskarnivå MDH /10 Den gällande studiehandboken för utbildning på forskarnivå fastställdes av NTnämnden och UVEN juni Sedan dess har högskolans organisation förändrats och smärre brister i studiehandboken har påträffats. De planer som finns på att söka examensrätt för nya områden för utbildning på forskarnivå motiverar att studiehandboken ses över från ett MDH-gemensamt perspektiv. Förslag till beslut Nämnden beslutar att tillstyrka att översynen av studiehandboken för utbildning på forskarnivå görs av en beredningsgrupp bestående av representanter från NTnämnden, HSV- nämnden, UVEN samt en doktorandrepresentant, och med Eva Thorin som sammankallande. Nämnden beslutar att som sin(a) representant(er) i beredningsgruppen för översyn av studiehandboken för utbildning på forskarnivå utse N.N. Beredningsgruppen bör fortlöpande hålla respektive nämnds forsknings- alternativt forskarutbildningsutskott informerat om arbetet. Beredningsgruppen bör ha ett i huvudsak färdigt förslag på ny studiehandbok till nämndernas sammanträden i september, alternativt oktober. Ärendets beredning Behovet av MDH-gemensam översyn av studiehandboken för utbildning på forskarnivå har uppmärksammats i samband med arbetet med ansökningar om examensrätt för nya områden för utbildning på forskarnivå och har i diskuterats på NÄSA. Förslag till beslut har framtagits av Johan Grundberg och Gunnel Eriksson, UFO, och har diskuterats i NT- nämndens forskarutbildningsutskott. Delges Forskningsledare och forskningssamordnare/lokal studierektor för utbildning på forskarnivå vid samtliga akademier. 1

23 Fakultetsnämnden för humaniora, FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 2:2010 samhälls- och vårdvetenskap MDH 2010/104 Sammanträdesdatum: Bilaga till ärende 12 Ärende 12 MDH /10 12 Nämndernas beredning av förslag till verksamhetsuppdrag och fördelning av anslag för 2011 Rektor har i beslut den 9 mars uppdragit till nämnderna att lämna ett gemensamt förslag på verksamhetsuppdrag och fördelning av anslagsmedel för utbildning på grund- och avancerad nivå, respektive utbildning på forskarnivå och forskning, för år Nämnderna ska vid sina marssammanträden fastställa arbetsprocess för den gemensamma beredningen. Förslag till beslut Nämnden beslutar fastställa arbetsprocess för beredningsarbetet, enligt bilaga Nämnden beslutar att tillsammans med de andra fakultetsnämnderna tillsätta två gemensamma arbetsgrupper för beredning av förslag till uppdrag och anslagsfördelning för 2011 för utbildning på grund- och avancerad nivå, respektive för forskning och utbildning på forskarnivå. Dekanus uppdras att ingå i de två arbetsgrupperna samt att efter hörande av nämndens ordinarie utskott besluta om ytterligare fyra personer som ingår från nämnden i de respektive gemensamma arbetsgrupperna, två i varje. Nämnden uppdrar åt dekanus att i samverkan med övriga dekaner och rektor fastställa underlag inför vårens akademidialoger. Nämnden uppdrar åt utbildnings- och forskningssektionen att bistå med handläggarresurser för genomförande av besluten ovan. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Malin Gunnarsson, UFO, i samverkan med dekanerna. Underlag I ärendet finns förslag till arbetsprocess, bilaga 12.1 samt rektors planeringsdirektiv 1

24 Fakultetsnämnden för humaniora, FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 2:2010 samhälls- och vårdvetenskap MDH 2010/104 Sammanträdesdatum: och tidplan för beredning av verksamhetsuppdrag och budget för 2011, bilaga Bilaga till ärende 12 Delges Ekonomichefen, Chefen för UFO, samtliga akademichefer, administrativa chefer, forskningsledare och utbildningsledare. 2

25 Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Utbildningsvetenskapliga nämnden PM 1 (2) MDH: /10 Bilaga till ärende 12 Arbetsprocess för beredning av nämndgemensamt förslag till rektorsbeslut vad gäller verksamhetsuppdrag och fördelning av anslag för 2011 Vad Ansvarig Klart Nämndbeslut om arbetsprocess och beredningsuppdrag. Fyra personer per nämnd utses att jämte dekanus ingå i de två gemensamma arbetsgrupperna för grundutbildning respektive forskning/forskarutbildning, dvs. två per arbetsgrupp. Samordna samt kalla till första mötestillfället för de två gemensamma arbetsgrupperna. Vid första mötet ska ordförande för respektive grupp utses. Dekanerna v. 11 Dekanerna v. 12 UFO v.12 Fastställa underlag inför akademidialogerna. Samordna att underlag finns inför akademidialogerna Dekanerna efter samråd med rektor. UFO v mars Dialog akademi UKK Rektor och dekanerna 29 mars Dialog akademi IDT Rektor och dekanerna 29 mars Dialog akademi HST Rektor och dekanerna 30 mars Dialog akademi HVV Rektor och dekanerna 30 mars Beredning och utskick av underlag inför nämndgemensamt möte den 21 april. Vid nämndgemensamt möte fastställa fördjupade riktlinjer för den fortsatta gemensamma bered- UFO, i samråd med dekanerna. Dekanerna 14 april 21 april

26 Bilaga till ärende 12 2 (2) ningen. Framtagande av förslag till nämndgemensamt beslut angående förslag till rektorsbeslut vad gäller verksamhetsuppdrag och fördelning av anslag för Rektors planeringsdirektiv samt riktlinjerna från nämndgemensamma mötet är styrande. Beredning av arbetsgruppernas förslag till nämndbeslut. Ordförande för respektive arbetsgrupp UFO 11 maj 18 maj Nämnderna fastställer förslag till rektorsbeslut vad gäller verksamhetsuppdrag och fördelning av anslag för Dekanerna v. 21

27 Bilaga till ärende 12 Förslag till beslut Rektor MDH /10 Handläggare Malin Gunnarsson Planeringsdirektiv och tidplan för beredning av verksamhetsuppdrag och budget för 2011 Rektor uppdrar till nämnderna att lämna ett gemensamt förlag till verksamhetsuppdrag och fördelning av anslagsmedel för utbildning på grund- och avancerad nivå, respektive utbildning på forskarnivå och forskning, för år Förslaget lämnas till registrator senast 31 maj Rektor beslutar också att fastställa tidplan för verksamhets- budgetplaneringsprocessen. Motivering Sammanfattning Nämnderna ges i uppdrag att till rektor lämna ett gemensamt förslag till verksamhetsuppdrag och fördelning av anslagsmedel för utbildning på grund- och avancerad nivå, respektive utbildning på forskarnivå och forskning, för år Planeringsdirektiv (bilaga 1) och tidplan (bilaga 2) anger riktlinjerna för nämndernas uppdrag. Nämnderna ska utgå från högskolans verksamhetsplan för (MDH /09), och i beredningen särskilt beakta vikten av fortsatta examensrätter inom högskolans stora utbildningsområden och förutsättningarna för att behålla den ökning av studenter inom teknikområdet som skett under Förutsättningarna för att nå högskolans examensuppdrag för utbildning på forskarnivå ska beaktas, särskilt genom att på olika sätt stärka kvaliteten i forskarutbildningen, samt genom att ansöka om nya examensrätter för utbildning på forskarnivå. Nämndernas förslag ska också ta hänsyn till att högskolans forsknings- och utbildningsstrategi anger att fyra av högskolans sex prioriterade inriktningar till 2012 ska vara nationellt ledande och internationellt väletablerade. Beredningen av förslaget ska ske i nära samverkan med högskolans akademier, och i dialog med rektor. Bakgrund Myndighetsförordningen (2007:515) anger att myndighetens ledning, dvs. högskolans styrelse, ska besluta om verksamhetsplan för myndigheten. Rektor har i uppdrag av högskolans styrelse att besluta om uppdrag och anslag för högskolans organisatoriska enheter och för särskilda ändamål. Rektor beslutar också om budgetramar för högskolegemensamma kostnader samt den interna finansieringen av dessa. Expedierat enligt sändlista Bilagor: 1. Planeringsdirektiv till nämnderna för beredning av verksamhetsuppdrag och budget för Tidplan verksamhets- och budgetplanering

28 Bilaga till ärende 12 Förslag till beslut Rektor MDH /10 Handläggare Malin Gunnarsson Ärendets beredning Högskolans ekonomichef ansvarar för verksamhets- och budgetprocessen, med stöd av utbildnings- och forskningssektionen. Förslag till planeringsdirektiv och tidplan har tagits fram av ekonomichef Björn Magnusson och Malin Gunnarsson, biträdande sektionschef för utbildnings- och forskningssektionen. Utkast har diskuterats med rektor och med nämndernas ordföranden. Processen för framtagande av verksamhetsuppdrag och budget inför 2011 har även diskuterats i rektorsrådet. Detta beslut är fattat av rektor Ingegerd Palmér, efter föredragning av Malin Gunnarsson. Ingegerd Palmér Rektor Malin Gunnarsson Föredragande Expedierat enligt sändlista Bilagor: 1. Planeringsdirektiv till nämnderna för beredning av verksamhetsuppdrag och budget för Tidplan verksamhets- och budgetplanering