3/2013. Söndagen den 15 september är det kyrkoval. på de grupper och personer som ska vara med. i Svenska kyrkan. Då har du möjlighet att rösta

Transkript

1 3/2013 Söndagen den 15 september är det kyrkoval i Svenska kyrkan. Då har du möjlighet att rösta på de grupper och personer som ska vara med och besluta om kyrkans liv och verksamhet de kommande fyra åren. Vem vill du ge ditt förtroende? Välkommen att rösta i kyrkovalet! 1 Svenska kyrkan i Nyköping

2 Möt kyrkovalet i Gudagott! Det finns många skäl till varför man vill rösta i kyrkovalet. Här kommer några exempel: röster om kyrka tro En samlad information kring valet och en uppmaning till Nyköpings alla kyrkomedlemmar att med sin röst medverka till en god representation av förtroendevalda i kyrkans ledning, under mandatperioden Valproceduren omfattar val för tre nivåer; lokalt till kyrkofullmäktige i Nyköping, regionalt till Strängnäs stiftsfullmäktige och på nationell nivå till kyrkomötet. Nyköpings kyrkofullmäktige med 35 ledamöter kommer efter valet att inom sig välja de personer, som jämte kyrkoherden ska utgöra det nya kyrkorådet. Den hittillsvarande uppdelningen i två församlingar med två kyrkoråd och kyrkonämnd kommer därmed att upphöra. Det nya kyrkorådet i Nyköpings församling får under kyrkofullmäktige ansvar för kyrkans hela verksamhet, inklusive de kyrkliga fastigheterna och begravningsväsendet. Till den lokala nivån finns fyra grupper nominerade. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har partinomineringar som bakgrund, medan Vänstern i Svenska kyrkan och Vår Kyrka står utanför partipolitisk nominering. För valen till stift och kyrkomöte finns en rad nomineringsgrupper. Socialdemokraterna, Centern och Miljöpartiet har som tidigare partibundet utsedda kandidater. Övriga valsedlar upptar kandidater som företräder partipolitiskt obundna grupperingar med skiftande program. Oavsett bakgrund för nominering, partipolitisk eller fristående, är det i den öppna folkkyrka som ska känneteckna vårt trossamfund, viktigt med god representation på ledande funktioner. Förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan medför ett ansvar som kräver personligt intresse, tro och engagemang. I den kristna människosynen är varje person unik och allas lika värde utgör grund för demokrati och jämlikhet, något som också måste ges tydlighet i våra förtroendemannaorgan. Svenska kyrkan styrs av sina medlemmar och vi tror att kyrkan behövs, inte minst i vår tid. Vi vet att kyrkan behöver Ditt medlemskap och Din aktiva medverkan. Ditt deltagande i valet är av stor betydelse. Rösta i årets kyrkoval! Gunnel Mellqvist Kyrkonämndens ordförande För att man får demokratin fungerar bara om den används. För att man vill Svenska kyrkan berör fler än man tror, mig eller andra, nu eller en annan gång. För att Svenska kyrkan spelar en viktig roll i människors liv, vid kriser, i närsamhället och i världen. För att stötta de som tar på sig uppgiften att vara med och styra. För att vara delaktig, vara med och påverka och ta ansvar. För att varje röst väger tungt i kyrkovalet. För att Svenska kyrkan är beroende av människors engagemang. För att det handlar om hur min kyrkoavgift används. För att man vill vara med och påverka var Svenska kyrkan ska lägga kraften! Att kyrkan är en viktig del i samhället, det har alltid varit en självklarhet för Py Bäckman. Men det blev extra tydligt när hennes mamma blev äldre. Py fick på nära håll uppleva hur kyrkan fanns till för de ensamma, de utsatta och de äldre. Kyrkan var en trygghet för mamma och jag följde ofta med henne dit. Vi har ett gemensamt ansvar att bevara kyrkan. Tron på Gud är självklar för Klara Zimmergren. Jag vet att många inte tror, det är inget konstigt med det. Men själv skulle jag förlora mig i en slags meningslöshet om jag inte hade känslan av att det fanns någon som hjälpte mig genom livet. Om man tänkte att man får fixa allt själv, att allt som händer bara är ödet, att ingen har tänkt ut någonting... Vart jag än vänder mig vill jag se in i Guds ögon. Det ger mig kraft att stå emot det onda utanför dörren, men även att dela med mig av mitt hjärta till allmänheten, säger Dogge Doggelito. Och Dogge ger ut ofta och mycket. Som multikonstnär är han bland annat skådespelare, modell, rappare, föreläsare och inspiratör. Det är Gud som har gett mig gåvan att lysa på scenen i över tjugo år. Jag är övertygad om att jag har orkat med stressen av att ständigt leverera för att jag har en tro att luta mig mot. Christina Jutterström lämnade kyrkan på 1960-talet men hittade tillbaka ett halvt sekel senare. Anledningarna var flera, bland annat en förundran över naturens gång och dess upphov till andliga upplevelser. Dessutom fanns det en annan, mera prosaisk anledning, som hette "den stora 90-talskrisen". Som gammal politisk reporter hade jag alltid trott på politikens förmåga att förändra. Nu såg jag hur regeringar, oavsett färg, tog till åtgärder som bara drabbade de redan fattiga. För första gången i mitt liv blev jag riktigt skeptisk till vad politiken egentligen kunde åstadkomma. Men vem skulle i sådana fall kunna hjälpa de sämst ställda? Jag tittade runt. Och landade i Svenska kyrkan. Att få "tanka på" och fira nattvard tillsammans med andra människor ger mig otroligt mycket kraft och energi. Jag blir påmind om mitt uppdrag på jorden som människa, säger Pia Johansson. Hon poängterar att alla måste söka sig fram till det som känns rätt för dem. Det finns ingen anledning att försöka bestämma vad som är rätt eller fel, alla måste gå sin väg. Men, fortsätter hon, jag tror att det finns en gudomlig plan för varje människa. Det gäller att påminna sig om det. Varför är jag här på denna jord, vad är det jag ska göra? Det är viktigt att våga lyssna inåt något den här generationen är mycket bättre på än vi som är äldre. Det är underbart! GUDAGOTT GES UT AV SVENSKA KYRKAN I NYKÖPING, tel: , Ansvarig utgivare Lars Viper Formgivning Anna Menzies Foto Magnus Aronson (där inte annat anges) Upplaga ex Utdrag ur intervjuer gjorda av Anna Jonasson, Petter Karlsson, Karolina Adlarson, Johannes Nordemar. Foto Anna Jonasson, Karolina Adlarson, Johannes Nordemar/IKON, Rickard Eriksson/IKON. Bakgrundsfoto Kristina Strand Larsson. Svenska kyrkan i Nyköping 3

3 Alla medlemmar i Svenska kyrkan som senast på valdagen den 15 september 2013 fyller 16 år, har en demokratisk möjlighet att faktiskt påverka hur Svenska kyrkan ska styras. Här kan du läsa allt om att rösta i kyrkovalet. Hur, var, på vem och mycket annat. Val till tre nivåer I kyrkovalet röstar du till tre val eftersom kyrkans organisation har tre nivåer. Din röst påverkar hur Svenska kyrkan styrs lokalt, regionalt och nationellt. 1. Kyrkofullmäktige (lokal nivå) Högsta beslutande organ i församlingen. I ett kyrkofullmäktige behandlas frågor som rör församlingens liv, till exempel om verksamheten som bedrivs och om vilka mål församlingen ska arbeta för. Väljs vid direktval. Valsedlarna är vita. Kyrkofullmäktige utser kyrkorådet, som är församlingens styrelse. Kyrkorådet ska ha omsorg om församlingslivet och har tillsammans med kyrkoherden ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Kyrkoherden är självskriven ledamot, men får inte vara ordförande. 2. Stiftsfullmäktige (regional nivå) Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. Nyköping hör till Strängnäs stift. Stiften har till uppgift att stödja församlingarna att utveckla sin verksamhet. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Väljs vid direktval. Valsedlarna är rosa. Kyrkoval vart fjärde år Direktval Direktval Direktval Nationell Kyrkomötet nivå Kyrkostyrelsen Regional nivå Stiftsfullmäktige Stiftsstyrelsen Lokal nivå Kyrkofullmäktige Kyrkoråd Stiftsfullmäktige utser stiftsstyrelsen stiftets förvaltande och verkställande organ, som stödjer församlingarnas arbete. Biskopen är ordförande i stiftsstyrelsen. 3. Kyrkomötet (nationell nivå) Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och har 251 ledamöter. Här avgörs gemensamma frågor som rör kyrkans regelverk och ställningstaganden. Kyrkomötet beslutar också om till exempel hur dop, konfirmation, vigsel och begravning ska gå till. Väljs direkt i kyrkovalet, utom två ledamöter som väljs av utlandsförsamlingarna i indirekta val. Valsedlarna är gula. Kyrkomötet utser kyrkostyrelsen, kyrkans "regering", som ansvarar för all övergripande verksamhet. Kyrkostyrelsen består av 14 ledamöter och har ärkebiskopen som ordförande. 4 Svenska kyrkan i Nyköping Svenska kyrkan i Nyköping 5

4 Dags för val! Hitta rätt bland nomineringsgrupperna Vilka ska styra Svenska kyrkan i Nyköping den nya Nyköpings församling? I höstens val finns fyra nomineringsgrupper att välja mellan. Gudagott ställde tre frågor till företrädare för varje grupp. Jeanette Zetterström Österberg ViSK VÄNSTERN I SVENSKA KYRKAN Eric Midfalk MILJÖPARTISTER I SVENSKA KYRKAN Jan-Olof Rosenberg ARBETAREPARTIET SOCIALDEMOKRATERNA Daniel Lindahl VÅR KYRKA I NYKÖPINGS FÖRSAMLING Foto Magnus Aronson Foto Magnus Aronson Foto Anna Menzies Foto Stefan Landmark Med öppenhet, ödmjukhet och nyfikenhet. Vi måste vara medvetna om att det finns många vägar till Gud och därför inte stänga dörren för dem som söker om de går en krokigare väg. Det måste vara tillåtet att ställa frågor som kanske kan uppfattas som utmanande och inte vara defensiva. Genom dialog växer vi alla både som individer och som organisation. Vi tror att Svenska kyrkan har kvar ett rykte som strikt och tråkig och vill visa att kyrkan tvärtom kan vara en mötesplats som präglas av värme och kärlek. En mötesplats där vi kan växa tillsammans. Vi vill ha en öppen kyrka, där alla människor ska känna sig välkomna. Vi vill verka för jämställdhet och är emot all form av diskriminering. Kyrkans sociala arbete är av stor vikt, varför diakonin bör högprioriteras och ges tillräckliga resurser. Gemenskapen inom kyrkans ram bör förstärkas och det kristna budskapet ska göras lätt tillgängligt. Det är viktigt att skapa fler möjligheter till möten mellan människor. Även den inte kyrksamme söker kontakt med något större vid olika tillfällen i livet. Det kan vara att hålla ett nyfött barn i famnen och vilja ge det allt gott i världen. Dopet är Guds stora kärleksgåva, till gemenskap i den världsvida kyrkan. Vi vill tydligt och frimodigt berätta om allt gott som kyrkan ger och om andliga erfarenheter. Det kan vara en stark upplevelse av stillhet och frid, i ett möte, i musiken eller i naturen. Vi lever med klimathot och tilltagande hungerkris. Kyrkans uppgift är förutom evangelium också att bidra till ansvarstagande för skapelsen, för en natur med bevarad biologisk mångfald och livsnödvändiga ekosystem. Omsorgen om den enskilda människan oberoende av ålder och bakgrund är grundläggande för kyrkan och mötet med kyrkans personal ska präglas av öppenhet och dialog överallt där kyrkan finns med i vårt samhälle. Kyrkan ska vara en plats för möten mellan människor och mellan människor och Gud och ge rum för tvivel och sökande, men även för den som är mera färdig i sin tro. ViSK ser till hur Jesu predikan och levnad visar att jämställdhet och allas lika värde är ovillkorligt kristet. Vi vill att kyrkan arbetar ännu mer för att motverka klyftor. Inte genom ekonomiskt stöd, statens ansvar, men genom att stödja, lyssna, finnas nära. Menar vi allvar med den Gyllene regeln måste vi medlemmar även föra ut det i vår vardag och finnas där för alla människor, särskilt dem som har det tufft. Att vara gudfruktig en timme i veckan räcker inte. Kyrkan ska påverka samhället etiskt. Både genom sitt direkta kyrkoarbete men också i hur de placerar sina pengar, genom till exempel aktier i företag som har en långsiktig miljöpolicy. Vi vill att Svenska kyrkan ska bli mer ansvarstagande som en av Sveriges största skogsägare. Vid förvaltning av kyrkans skog, mark och vatten ska den biologiska mångfalden ha hög prioritet. Kyrkans avverkning av skog har lett till stora skador i form av kalhyggen. Vi vill att skogen avverkas med skonsammare metoder, till exempel genom blädning. Svenska kyrkans egendomar i form av mark, byggnader, föremål, konst och kultur är också kulturbärande och ska förvaltas etiskt. Genom att förvalta kyrkans tillgångar på ett långsiktigt hållbart och etiskt sätt kan dessa bevaras till kommande generationer. Kyrkan har en evangelisk roll och är pådrivande i samhällsfrågor med ett tydligt ansvar i den sociala ekonomin och förankring i den kristna värdegrunden. Kyrkan deltar aktivt i debatten om etik, ekonomi och ekologi. Kyrkan är en motkraft mot segregationen i den "delade staden". Kyrkans verksamhet för barn och unga ökar. Kyrkan är en kulturbärare till exempel genom konsertutbud och körverksamhet. Kyrkan står för stabilitet, trygghet, kontinuitet och tradition och har stor erfarenhet av krishantering och krisberedskap. [Kyrkan agerar] "i migrationens, medmänsklighetens och mångfaldens tecken". Sveriges kristna råd: Manifest för mångfald, Almedalen Svenska kyrkan är inte till för sin egen skull utan för det samhälle där vi lever och bor. Alla i kyrkan har ett ansvar att utifrån kristen tro och det kristna kärleksbudskapet arbeta för ett solidariskt samhälle med en öppen och varm gemenskap människor emellan. Det innebär engagemang för de svaga och utsatta, flyktingar och oliktänkande, samt arbete med internationellt bistånd och ett aktivt miljöarbete. Våra fina kyrkobyggnader ska användas till gudstjänst och konserter, men även vara öppna för stillhet och meditation och på så sätt bidra till en god mental hälsa i samhället. 6 Svenska kyrkan i Nyköping Svenska kyrkan i Nyköping 7

5 ViSK VÄNSTERN I SVENSKA KYRKAN Församlingen breddas, fler aktiva ur alla åldrar och samhällsklasser. I dag finns cirka medlemmar i Nyköping kan vi få fler att se glädjen med att aktivt delta vore det fantastiskt. Vi tror att detta kan ske med mer uppsökande verksamheter, att man inte begränsar sig till kyrkan som byggnad, att man fortsätter och utvecklar de kulturella inslagen och visar på den bredd som finns. Församlingen är en del av samhället och ska finnas i människors vardag, dela glädje och sorg. Kyrkan ska vara ett stöd åt dem som söker det. Kyrkan ska fortsätta vara traditionsbärande men öppen för förändringar och förbättringar. MILJÖPARTISTER I SVENSKA KYRKAN Vi vill att kyrkans verksamhet ska vara en aktiv medskapande part i arbetet för en hållbar utveckling, som arbetar utifrån ekoteologins tankesätt. Denna utveckling inkluderar tre ömsesidigt beroende dimensioner. Den ekologiska, sociala och den ekonomiska dimensionen. Vi menar att en kristen tro och livshållning står i överenskommelse med en hållbar utveckling. Det innebär ett ömsesidigt ansvar för allt det vi fått av Gud att förvalta. Vi vill att engagemanget i Svenska kyrkan ska vara levande, gränsöverskridande, skapande och lustfyllt. Det ska vara roligt och enkelt att delta i den kyrkliga verksamheten. ARBETAREPARTIET SOCIAL- DEMOKRATERNA Vår vision är att Franciscusgården används till förskoleverksamhet kommunala förskolor på två av våningsplanen och kyrkans egen förskola på den tredje våningen eller i annan byggnad på tomten. På kvällstid finns vuxenverksamhet. Vi vill se en ungdomsverksamhet som bland annat omfattar konfirmationsundervisning eller gratis läxhjälp på Franciscus för ungdomar på väg till eller från olika föreningsaktiviteter, samt i S:ta Katarina kyrka ett nytt ungdomscafé som delvis drivs av ungdomarna själva. Prosten Pihls gård eller en annan centralt, lugnt belägen fastighet är varsamt anpassad till en ny funktion som Nyköpings diakonala center. Svärta kyrkas satsning på konst och musik har utvecklats ytterligare, liksom samarbetet med Väg 223. Vi vill även att det finns retreat i Svärta kyrka. Öppna möten för både medlemmar och allmänhet. VÅR KYRKA I NYKÖPINGS FÖRSAMLING "Vår Kyrka", som utgörs av partipolitiskt obundna och engagerade personer, vill se en aktiv öppen folkkyrka med en stor bredd i sin verksamhet. Om fem år tror vi att det finns många verksamheter för alla åldrar och att dessa fördelas mellan kyrkorna för mångfald och närhet. Vi vill att arbetet med barn och ungdomar prioriteras och därigenom skapa en vardaglig kontakt med boende i Nyköping. Omsorg om de svaga och utsatta kommer att utgöra en stor del av församlingens insatser och kommer därmed att bidra till en öppen och varm gemenskap. De olika kyrkorna kommer att vara en naturlig mötesplats i vardagen, söndagsgudstjänsten, familjehögtider och de stora omvälvande händelserna i samhället. Varje medlem behövs för att Svenska kyrkan ska kunna fortsätta sin verksamhet. Tack vare medlemmarnas kyrkoavgifter kan Svenska kyrkan erbjuda en mångfaldig verksamhet. Anledningarna till att vara medlem i Svenska kyrkan är många. Här följer sex av dem: Livets stora händelser Vi människor har ett behov av riter och att uppmärksamma högtider. I Svenska kyrkan finns lång erfarenhet av att välkomna det nya barnet, att erbjuda tonåringar ett tillfälle att få brottas med frågor om vem man är och vad man tror på, att manifestera kärleken till den man älskar och att få ta farväl när en anhörig eller nära vän gått bort. Solidaritet för alla överallt Svenska kyrkan arbetar utifrån att alla människor är lika mycket värda oavsett kön, ålder, sexuell läggning, trosuppfattning och hur mycket pengar man har. På en del orter finns soppkök för hemlösa, på andra ställen erbjuds aktiviteter för ensamma, gamla eller socialt utsatta människor. Svenska kyrkan finns också runt om i världen till stöd för turister, studenter och bofasta utlandssvenskar. Genom att vara med i Svenska kyrkan bidrar du till att både du och andra kan ta del av detta sociala arbete. Kultur, musik och körer I Svenska kyrkan kan du utveckla ditt musikintresse. Du kan sjunga i kör, spela instrument eller gå på konsert. Svenska kyrkan bär på en rik kulturskatt och är en av Sveriges största arrangörer av musikevenemang. Över människor i alla åldrar sjunger i någon av Svenska kyrkans körer. skäl för medlemskap Barn och ungdomar I Svenska kyrkan finns en särskild omsorg om barn och ungdomar, för deras växande och för att ge dem trygghet barn och ungdomar deltar regelbundet i Svenska kyrkans olika verksamheter, som öppen förskola, babysång, ungdomsgrupper, söndagsskola och efter-skolan-grupper. Dessutom konfirmeras nästan tonåringar varje år. Olyckor, kriser och katastrofer Svenska kyrkan samarbetar med samhällets övriga krisberedskap vid större olyckor. Erfarenheten att möta människor i sorg och kris är till stor nytta och den öppna kyrkan blir en stilla plats för tankar och en mötesplats för sörjande. Tack vare ett världsomspännande samarbete med andra Öppettider och lokaler för röstning i kyrkovalet FÖRTIDSRÖSTNING 2 11 SEPTEMBER, Alla Helgona församling och S:t Nicolai församling LOKAL: Församlingsexpeditionen, Hospitalsgatan 2, vid S:t Nicolai kyrka Mån 2 sept Tis 3 sept Ons 4 sept Tor 5 sept Fre 6 sept Lör 7 sept Mån 9 sept VALLOKALER PÅ VALDAGEN DEN 15 SEPTEMBER VALDISTRIKT: Nyköping Arnö 1 S:ta Katarina församlingsgård Långsättersvägen 1 Nyköpings Centrum Väster 2 S:t Nicolai församlingshem Hospitalsgatan 2 Nyköping Oppeby Harg 3 Oppebykyrkan Sturevägen 5 kyrkor och organisationer arbetar också Svenska kyrkan för att hjälpa till vid naturkatastrofer eller i krigshärjade områden. För de svenskar som befinner sig utomlands finns stöd att få hos Svenska kyrkans utlandsförsamlingar. En plats för eftertanke Oavsett om du ser dig som troende, sökare eller tvivlare så finns Svenska kyrkan för att dela dina och andras funderingar kring livet, döden, glädjen och sorgen. Oavsett vilka vi är erbjuder Svenska kyrkan ett sammanhang Nyköping Brandkärr 4 Mariagården Mariebergsvägen 6 Nyköping Centrum Öster 5 Alla Helgona församlingshem Prosten Pihls gränd 3 Nyköping Rosenkälla 6 Franciscusgården Vildgåsvägen 6 SAMTLIGA VALLOKALER HAR ÖPPET KLOCKAN där vi får träffa varandra och där vi får möta Gud en Gud som befriar och bär. Tis 10 sept Ons 11 sept på valdagen S:t Nicolai kyrka Högmässa med sång av koralkör Musik till eftermiddagskaffet. Vid orgeln, Gunnar Björkvall. Servering. Alla Helgona kyrka Högmässa med sång av Allahelgonakören Eftermiddagskonsert med Söndagskvartetten. Söndag 15 september Mer information: Svenska kyrkans kansli i Nyköping, tel Svenska kyrkan i Nyköping Svenska kyrkan i Nyköping 9

6 Att möta det svåra i När telefonen ringer mitt i natten vet man att det är något allvarligt. Ulla Schönberg-Berfenfeldt jobbar som sjukhuspräst på Nyköpings lasarett en värld långt bort från predikstolen. Hudlös. Ordet återkommer flera gånger när Ulla Schönberg- Berfenfeldt berättar om sitt arbete på lasarettet i Nyköping. Hon talar om möten med människor där livet plötsligt vänts till en avgrund eller där tiden obönhörligen håller på att rinna ut. Så är det ju, som präst på ett sjukhus handlar det ofta om att möta människor i akut kris eller i långvarig sjukdom. Det blir nära, själavård i sin yttersta bemärkelse och Ulla Schönberg-Berfenfeldt ser det som en ynnest. Absolut, det här är onekligen något helt annat jämfört med en vanlig församling. Det blir också många långvariga kontakter där man verkligen kommer in på djupet. I svarta byxor, blå skjorta med prästkrage, det långa, lockiga, stålgrå håret i fritt fall och öppen blick tar hon emot i sjukhuskyrkan på Nyköpings lasarett. Kyrka är att ta i, men så står det på dörren ett kontor med sjukhusfärgade väggar samt ett avskalat andaktsrum. Här jobbar en präst, en pastor samt en diakon, ingen på heltid och för det mesta befinner de sig ute på avdelningarna. En del patienter och anhöriga tar själva kontakt med prästerna eller diakonen, ibland är det personalen som tipsar om patienter som de tror vill ha kontakt. Men många möten uppstår när Ulla Schönberg-Berfenfeldt dräller runt på avdelningarna. Som sjukhuspräst är man väldigt mycket präst, det Vad jag kan göra är att lyssna, finnas till. Och vara den som orkar möta frågorna om och om igen. går liksom inte att vara något annat. Man syns. I en sjukhusvärld fylld av dokumentation och journaler är hon också en motpol. Samtalen med henne sker alltid under sekretess. När telefonen ringer mitt i natten vet hon att det är något allvarligt. Oftast kommer larmen från akuten, intensiven eller BB. En trafikolycka, ett tillstånd som drastiskt försämrats, ett barn som inte överlevt. Det handlar om människor med ångest, i bottenlös förtvivlan. Om funderingar på vad som händer sedan. Hamnar man i helvetet? Hur är det? Ibland vill någon bikta sig. Men också om att stödja de, vars anhöriga "Som sjukhuspräst är man väldigt mycket präst, det går liksom inte att vara något annat. Man syns", säger Ulla Schönberg-Berfenfeldt. vägrar inse det grymma faktum att sjukdomen är obotlig. Tröst, tänker man. Det är tröst vi behöver när livet vänder sig bort från oss. Men kvar finns ändå ett ekande varför. Hur kan Gud, om han nu finns, tillåta att barn dör innan de ens börjat leva? Att nyss levande, friska människor plötsligt rycks bort? Eller långsamt tynar bort i plågor? Ske Guds vilja, står det ju i Bibeln. Hur är det möjligt? Ulla Schönberg-Berfenfeldt har mött dessa desperata frågor många gånger. Hon värjer sig inte. Men det finns heller inget tvärsäkert i hennes svar. Jag tror inte att Gud vill allt. Jag tror verkligen inte det. Men han är med oss i allt. Vad jag kan göra är att lyssna, finnas till. Och vara den som orkar möta dessa frågor om och om igen. Det är klart att det är en profession. Som präst har man en gedigen utbildning, Ulla Schönberg-Berfenfeldt dessutom en påbyggnadsutbildning i just själavård. Givetvis, man går in och jobbar, helt enkelt. Men självklart påverkas man, i alla fall jag, av ett jobb som detta. Den dagen jag inte blir berörd ska jag sluta som präst. Fast ibland är det oerhört tungt. Särskilt när det handlar om barn. På frågan var hon själv hämtar kraft svarar hon skogen. Hon går sig trött, tömmer sig fullständigt. En slags rening. Eller så läser hon deckare. Deckare? Hon ursäktar sig nästan och påstår med ett skratt att det gör faktiskt många präster. Ulla Schönberg-Berfenfeldt blev präst sent i livet. I över tjugo år jobbade hon som församlingsassistent och hade under alla år inte den minsta sug efter prästskapet. Verkligen inte. Jag visste ju mer än väl vad jobbet innebar. Framför allt var det begravningar, döden och sorgen som avskräckte mig. Samtidigt längtade hon efter fördjupning och kunskap. Det blev prästutbildningen, fast utan någon direkt intention att bli präst. År 2000 prästvigdes hon och i dag känns yrkesvalet helt självklart. Förutom Nyköpings lasarett arbetar Ulla Schönberg-Berfenfeldt också som fängelsepräst på Arnöanstalten. Likheterna är flera, menar hon. Det handlar om människor som befinner sig utanför sina normala sammanhang och den trygghet det innebär. För att mötas måste man göra det i ögonhöjd. Det finns liksom inget att gömma sig bakom och det är just det jag tycker om. Trots detta har Ulla Schönberg-Berfenfeldt valt att till hösten bli en helt vanlig församlingspräst i Tunaberg. Med predikan på söndagar, dop, vigslar, konfirmationer och begravningar. Hon gör ingen hemlighet av skälet. Som präst på ett sjukhus är döden ständigt närvarande. Det är tungt att bära och jag behöver lite andrum nu. Text Susanne Sawander Frilansskribent "För att mötas måste man göra det i ögonhöjd. Det finns liksom inget att gömma sig bakom och det är just det jag tycker om", säger Ulla Schönberg- Berfenfeldt. Den dagen jag inte blir berörd ska jag sluta som präst. Sjukhuskyrkan på Nyköpings lasarett består av ett kontor och ett angränsande andaktsrum. Men oftast rör sig Ulla Schönberg-Berfenfeldt ute på avdelningarna. Ibland tipsar sjukhuspersonalen om patienter som de tror vill ha kontakt med sjukhusprästen. 10 Svenska kyrkan i Nyköping Svenska kyrkan i Nyköping 11

7 Kyrkan samlande kraft i samhället Kyrkan har en särskild roll som samlande kraft i samhället. Det menar landshövding Liselott Hagberg, som pekar på att kyrkan varken är en helt offentlig aktör eller en vanlig förening, utan något mitt emellan. Vid Stora Torget i Nyköping, mitt emot det moderna stadshuset, ligger det anrika residenset där delar av länsstyrelsen har sina lokaler. Sämre arbetsmiljö kan man ha. Liselott Hagberg tar emot Gudagott i ett av de vackra rummen i byggnaden, med utsikt mot torget. Medan vi dricker kaffe berättar hon om hur hon ser på kyrkan som samhällsaktör och varför den är viktig i det svenska samhället. Människor som inte har en plats i föreningslivet eller på annat sätt i samhället, kan ändå hitta ett utrymme tack vare kyrkan. En annan viktig roll har kyrkan vid större omskakande händelser, då det är dit som många människor vänder sig. Liselott Hagberg tar tsunamikatastrofen 2004 som exempel på en händelse då kyrkan fick stödja och hjälpa anhöriga och drabbade genom sorg och saknad. En annan dramatisk händelse i september 2003 är det tragiska mordet på utrikesminister Anna Lindh, bosatt i Nyköping. Då samlade kyrkan många som ville visa sina känslor inför det ofattbara; sorg, chock och avståndstagande mot meningslöst våld. Men den kanske viktigaste uppgiften som Liselott Hagberg tillskriver Svenska kyrkan handlar om försvaret av människovärdet. Jag upplever kyrkan som en stark markör för människovärdet, säger hon. Länsstyrelsen har som myndighet ett beredskapsansvar inför kriser och krig, men kyrkan ingår inte, som en del andra organisationer, i någon krisplan. Ändå är det viktigt att ha med kyrkan som frivillig i olika sammanhang, menar landshövdingen. Hon pekar på integrationen som ett område där både offentliga organ, men även civila och privata bör finnas med. Så även kyrkan. Jag upplever kyrkan som en stark markör för människovärdet Är det viktigt att skilja på kyrka och stat i en demokrati? Jo, och det har gjorts, dock inte fullt ut. Det finns två lagar som reglerar trossamfunden, en för Svenska kyrkan och en för övriga samfund. Men lagen som reglerar Svenska kyrkan handlar mer om inriktningen och hur kyrkan ska vara organiserad, att den ska vara rikstäckande, och så vidare, inte om tron och teologin. Är du själv troende och aktiv i Svenska kyrkan? Ja, jag är en troende person och har arbetat i Svenska kyrkans församlingsverksamhet, både ideellt och avlönat, svarar Liselott Hagberg. Text Bo Höglander Frilansskribent Liselott Hagberg tillträdde som landshövding den 1 oktober Hon har varit riksdagsledamot under tio år, varav sex som Riksdagens tredje vice talman. Innan hon blev riksdagsledamot var hon kommunpolitiker i Nyköping. Foto Bildproffsen Personligt om Liselott Hagberg Fullständigt namn: Liselott Astrid Hagberg Titel/befattning: Landshövding och chef för Länsstyrelsen i Södermanlands län. Familj: Man och tre vuxna barn samt katten Buster. Fritid: Trädgården! Gjort i sommar: Rest till Italien, vistats hemma samt en del på Västkusten där rötterna finns (Uddevalla). 12 Svenska kyrkan i Nyköping