Trottoarpratare TE/2016:

Transkript

1 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Tekniks arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Trottoarpratare TE/2016: Förslag till beslut i nämnden för teknik Nämnden för Teknik avslår villkor för trottoarpratare och förvaltningens förslag Villkor för trottoarpratare daterat Sammanfattning Nämnden för Teknik godkände förvaltningens förslag till Villkor för trottoarpratare dat och gav förvaltningen i uppdrag att samråda med Byggnadsnämnden, Kommunledningskontoret, Polisen samt Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor. Förvaltningen har fått in remissvar från alla remitterade instanser. KLK och Polisen ställer sig positiva till villkoren men Byggnadsnämnden och Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor ställer sig negativa till villkoren. Att hitta en lösning som passar alla har visat sig vara svårt. Det enklaste hade varit att förbjuda trottoarpratare helt men detta anses inte som ett rimligt alternativ utan det rimligaste är en kompromiss där trottoarpratare tillåts men med villkor som gör att tillgängligheten förbättras jämfört med dagens läge. När väl villkoren är på plats kan Polisen agera för att villkoren kommer att följas. Det kommer ge en mer tillgänglig stad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Villkor för trottoarpratare, dat NTE 66 Trottoarpratare Synpunkter från kommunledningskontoret gällande villkor för trottoarpratare Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågors yttrande över remiss med dnr TE/2016:439 Villkor för trottoarpratare Plan & Bygg, Yttrande över remiss med dnr TE/2016:439 Villkor för trottoarpratare Muntlig remiss Polisen, Expedierat/bestyrkt

2 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Tekniks arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Yrkande Ordförande Monica Neptun (L) m.fl. yrkar att nämnden för Teknik avslår villkor för trottoarpratare och förvaltningens förslag Villkor för trottoarpratare daterat Proposition Ordförande ställer proposition på sitt eget yrkande och finner det bifallet Expedierat/bestyrkt

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer TE/2016:439 Villkor för trottoarpratare, slutlig Förslag till beslut Nämnden för Teknik beslutar att anta Villkor för trottoarpratare dat Sammanfattning Nämnden för Teknik godkände förvaltningens förslag till Villkor för trottoarpratare dat och gav förvaltningen i uppdrag att samråda med Byggnadsnämnden, Kommunledningskontoret, Polisen samt Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor. Förvaltningen har fått in remissvar från alla remitterade instanser. KLK och Polisen ställer sig positiva till villkoren men Byggnadsnämnden och Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor ställer sig negativa till villkoren. Att hitta en lösning som passar alla har visat sig vara svårt. Det enklaste hade varit att förbjuda trottoarpratare helt men detta anses inte som ett rimligt alternativ utan det rimligaste är en kompromiss där trottoarpratare tillåts men med villkor som gör att tillgängligheten förbättras jämfört med dagens läge. När väl villkoren är på plats kan Polisen agera för att villkoren kommer att följas. Det kommer ge en mer tillgänglig stad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Villkor för trottoarpratare, dat NTE 66 Trottoarpratare Synpunkter från kommunledningskontoret gällande villkor för trottoarpratare Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågors yttrande över remiss med dnr TE/2016:439 Villkor för trottoarpratare Plan & Bygg, Yttrande över remiss med dnr TE/2016:439 Villkor för trottoarpratare Muntlig remiss Polisen, Beslutet skickas till Byggnadsnämnden, Kommunledningskontoret, Polisen samt Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor Teknik Charlotta Ljungkull charlotta.ljungkull@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

4 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Charlotta Ljungkull Enhetschef

5 Villkor för trottoarpratare, dat Staden är vårt gemensamma utrymme där alla ska kunna vistas och trivas. Nästan alla platser där allmänheten rör sig är allmänna platser och ska vara tillgänglighetsanpassade. Vill du använda allmän plats för annat än vad den är avsedd för behövs tillstånd från polisen. Tillstånd För att ha skyltar på allmän plats måste du ha tillstånd enligt ordningslagen och följa anvisningar. Allmäns plats är till exempel parker, gator, trottoarer och torg. Ansökan Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen görs hos polisen: Region Väst (Halland, Västra Götaland) Polismyndigheten Region Väst Box Göteborg E-post: Polisen sänder ansökan på remiss till Kungsbacka kommun, Förvaltningen för Teknik, som bedömer om ansökan uppfyller kraven. Polisen kan inte ge tillstånd om kommunen avstyrker ansökan. Avgift för tillstånd och markhyra Du måste betala en avgift för prövning av ansökan till Polismyndigheten. Avgiften ska betalas även om du får avslag på din ansökan. Det kostar även pengar att nyttja allmän platsmark. Denna avgift tar förvaltningen för Teknik ut enl taxa fastställd av Kommunfullmäktige. Villkor I mån av plats kan näringsidkare under sina öppettider få sätta ut en godkänd trottoarpratare utanför den egna butiken/verksamheten, precis i kant med fasaden. Trottoarprataren ska vara av godkänd modell i kraftig rörkonstruktion med en rund sarg, minst 10 cm hög, nertill. Trottoarprataren ska vara i färgen svart. Modellen är anpassad för affischer med måtten 50x70 cm. Se bild.

6 Godkänd modell 50x70 cm

7 Trottoarprataren får inte vara en trafikfara, skymma fordonstrafik, hindra framkomligheten eller vara en olycksrisk. Fri passage ska vara minst 1,5 meter (gatsten är inte ett material på fri passage). Min 1.5 meter Tillståndet beviljas för ett kalenderår i taget. Till varje tillstånd skickas ett kontrollmärke som ska fästas på insidan av reklamskyltens sarg. Mer information För mer information om skylten och hur du får tag på den kontakta förvaltningen för Teknik via Kungsbacka direkt Om du har andra frågor, kontakta Polismyndighetens tillståndshandläggare

8 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Trottoarpratare TE/2016: Beslut Nämnden för Teknik godkänner förvaltningens förslag Villkor för trottoarpratare daterad och ger förvaltningen i uppdrag att samråda med Byggnadsnämnden, Kommunledningskontoret, Polisen samt Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor. Förvaltningen återkommer för nytt beslut efter samråd. Sammanfattning Staden är vårt gemensamma utrymme där alla ska kunna vistas och trivas. Nästan alla platser där allmänheten rör sig är allmänna platser och ska vara tillgänglighetsanpassade. Om allmän plats ska nyttjas för annat än vad den är avsedd för behövs tillstånd från polisen. För att ha skyltar på allmän plats krävs tillstånd enligt ordningslagen och villkor för detta ska följas. Allmän plats är till exempel parker, gator, trottoarer och torg. Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen görs hos polisen. Polisen sänder ansökan på remiss till Kungsbacka kommun, Förvaltningen för Teknik, som bedömer om ansökan uppfyller villkoren. Polisen kan inte ge tillstånd om kommunen avstyrker ansökan. I mån av plats kan näringsidkare under sina öppettider få sätta ut en godkänd trottoarpratare utanför den egna butiken/verksamheten, precis i kant med fasaden. Trottoarprataren ska vara av godkänd modell enligt Villkor för trottoarpratare. Trottoarprataren får inte vara en trafikfara, skymma fordonstrafik, hindra framkomligheten eller vara en olycksrisk. Tillståndet beviljas för ett kalenderår i taget. Till varje tillstånd skickas ett kontrollmärke som ska fästas på insidan av reklamskyltens sarg. Näringsliv på kommunledningskontoret (som i sin tur har informerat Innerstadsbolaget) har informerats muntligt. Villkoren är satta för rörelsehindrades tillgänglighet. Expedierat/bestyrkt

9 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Villkor för trottoarpratare, dat Beslutet skickas till Polismyndigheten, Region Väst Byggnadsnämnden Kommunledningskontoret Samordningsgruppen för tillgänglighetsfrågor Expedierat/bestyrkt

10 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:353 Villkor för trottoarpratare - klk synpunkter Nämnden för teknik har översänt skrivelse Villkor för trottoarpratare till kommunledningskontoret för synpunkter, (TE/2016:439). Kommunledningskontoret är positiva till att teknik tar fram riktlinjer för hur trottoarpratare ska placeras i gaturummet, så att de inte utgör hinder för trafikanter. Kommunledningskontoret har inga synpunkter på innehållet. Catarina Nyberg Kollektivtrafikstrateg Kommunstyrelsens förvaltning Catarina Nyberg /RedigerareTelefon/ catarina.nyberg@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

11

12

13 SKYLTPROGRAM FÖR KUNGSBACKA RÅD och RIKTLINJER

14 INNEHÅLL Skyltar i Kungsbacka centrum s. 4 Skyltar i verksamhetsområden och köpcentrum s. 7 Skyltar i kommundelscentrum s. 7 Skyltar på landsbygden s. 8 Olika typer av skyltar och belysning s. 10 Mått och bestämmelser s. 14 När behövs bygglov s. 16 Att ansöka om bygglov s. 19 Skyltprogram för Kungsbacka, råd och riktlinjer har utarbetats av förvaltningen för Plan & Bygg i samarbete med Wahlström & Steijner Arkitekter AB våren Foto och layout: Wahlström & Steijner Arkitekter AB Tryck: Exaktaprinting augusti 2011

15 BAKGRUND Kungsbacka kommun strävar hela tiden efter en vacker och inbjudande stadsoch gatumiljö. Hur butiker och verksamheter presenterar sig i vår gemensamma miljö är en viktig del av detta. Skyltar och reklam är en naturlig del av stadsmiljön och kan berika den när de har rätt omfattning, utformning, mått och placering. För en ny skylt krävs oftast bygglov. Vi hoppas att skriften, både med sin text och sina bilder, ska kunna ge dig inspiration och vägledning i valet av skyltning. Det här skyltprogrammet med dess råd och riktlinjer ska kunna hjälpa dig vare sig du är butiksägare, fastighetsägare eller skyltmakare. En fin skylt kan bidra till att skapa ett vackrare och mer levande stadsrum i Kungsbacka. Be gärna oss på bygglovsavdelningen, Plan & Bygg om råd i tidigt skede! Skyltprogrammet är antaget av byggnadsnämnden BN

16 SKYLTAR I KUNGSBACKA CENTRUM Innerstaden i Kungsbacka centrum är en kulturmiljö av riksintresse. Det betyder att byggnader måste utformas så att inte kulturmiljön och dess karaktär förvanskas. Ett högt kulturhistoriskt värde medför högre krav på skyltens anpassning till byggnaden. För hela Kungsbacka gäller att skyltar både ska anpassas till byggnadernas arkitektur och stämma in i en mer övergripande princip med det aktuella gaturummet och dess skala. Skyltar ska vara lättlästa och innehålla en begränsad mängd information. En enkel och tydlig symbol är att föredra framför långa texter. Skyltar ska inte dominera byggnadernas fasader eller gatumiljön. Flera skyltar som säger samma sak ger inte bättre information. Om flera skyltar för olika verksamheter finns på samma hus bör skyltarna ges en samordnad utformning. För större fastigheter med många hyresgäster vill vi att fastighetsägare utformar egna skyltprogram i samråd med bygglovsavdelningen, Plan & Bygg. 4

17 Skyltar bör i huvudsak begränsas till gatuplanet och placeras med lika höjd, i direkt anslutning till verksamheten, vid fönster eller dörr. De får inte placeras så att de skymmer karaktäristiska drag som pilastrar, burspråk eller andra viktiga fasaddetaljer. Storlek och utformning bör anpassa sig till byggnadens formspråk, arkitektur och indelning. Val av upphängning och belysning bör utgå från fasadmaterialet. Montering av skyltar och kablar ska anpassas till fasadens färg och utformning i övrigt och utföras omsorgsfullt. Inom innerstaden är bokstäver på fasad eller dubbelsidiga flaggskyltar att föredra. Belysta skyltar och lysande skyltar ger helt olika uttryck. I centrum är belysta skyltar ofta lika effektfulla som de lysande. Skyltlådor blir lätt för dominerande på en fasad och bör undvikas. Rörliga, blinkande eller bildväxlande skyltar får inte sättas upp i centrum. 5

18 6

19 SKYLTAR I VERKSAMHETSOMRÅDEN OCH KÖPCENTRUM Större handelscentrum och verksamhetsområden har oftare en mer storskalig bebyggelse. Vi förflyttar oss snabbare, ofta med bil, och det krävs mer för att fånga vår uppmärksamhet. Större skyltar kan därför vara befogade. Skyltar ska helst placeras på fasad. Skyltningen blir då tydlig och mer lättorienterbar. Fristående skyltar, pyloner och skyltmaster kan bara i undantagsfall tillåtas och då i anslutning till den byggnad där verksamheten bedrivs. Ibland uppstår ett visuellt kaos av skyltar med konkurrerande budskap som tar ut varandra. En rätt placerad skylt kan räcka! En större samlingsskylt med alla företagsnamn förordas vid infarter till industriområden. Detta ger området en bättre och tydligare information. Undvik större skyltar som kan upplevas som störande i anslutning till ett öppet jordbrukslandskap. Skyltar får inte placeras eller utformas så att de innebär en fara för trafiksäkerheten. Placering av skyltar på tak, vilket förändrar byggnadens siluett, är inte tillåtet. Lösa tillfälliga reklamanordningar ska undvikas. SKYLTAR I KOMMUNDELSCENTRUM I kommundelscentrum utanför Kungsbacka stad ska skyltning utföras med samma omsorg som i Kungsbacka centrum. För flera fastigheter bör olika fastighetsägare göra ett gemensamt skyltprogram. 7

20 SKYLTAR PÅ LANDSBYGDEN Skyltning förekommer även på landsbygden, dels i form av hänvisningsskyltar, dels som skyltning i anslutning till olika verksamheter. Då skyltar utanför område med detaljplanebestämmelser inte kräver bygglov gäller allmänna varsamhetskrav enligt plan- och bygglagen. Det är viktigt att ta hänsyn till landskapsbilden. Skyltar som handlar om verksamheter som inte finns i anslutning till skylten är ofta ett störande inslag i landskapet och är inte tillåtet. Att sätta upp skyltar vid allmän väg, inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde, kräver tillstånd från länsstyrelsen (väglagen) om de inte sitter på en byggnad och upplyser om en verksamhet på platsen. 8

21 9

22 OLIKA TYPER AV SKYLTAR OCH BELYSNING MÅLADE BOKSTÄVER En enkel och ofta stilig skyltning är målade bokstäver direkt på fasaden. Med rätt storlek och utformning i förhållande till byggnadens arkitektur kan det bli ett tydligt budskap. SKIVSKYLTAR Den enklaste skylten är en skiva i plåt, plast eller trä med målad tryckt eller klistrad text och figurer. Flera skivskyltar på samma byggnad bör samordnas, så att de till exempel har samma bakgrundsfärg. FRILIGGANDE BOKSTÄVER Skyltar med frilagda bokstäver eller symboler på fasaden passar bra in i de flesta omgivningar. Utseendet blir elegantare och de bakomliggande fasaddetaljerna syns. För att öka läsbarheten kan sidan på bokstäverna ges en annan färg än framsidan. Ett enklare alternativ till helt frilagda skyltfigurer, men med samma fördelar, är bokstäver eller figurer placerade på transparanta skivor. 10

23 NEONSKYLTAR/DIODSKYLTAR Neonrör kan vara en fin och diskret skyltning med vackert ljus och spännande former. Tekniken medger stor frihet i utformningen vilket gör bokstäver och symboler möjliga att anpassa till de flesta fasader. Neonljuset kan ge spännande natteffekter. De traditionella neonskyltarna är oftast med dagens teknik ersatta av diodskyltar. Dessa går dessutom att göra med mindre dimensioner. SKYLTLÅDOR Skyltlådor måste noggrant anpassas till byggnadens färger och indelning för att inte bli för dominerande. En front av plastmaterial kan vara svårt att anpassa fint till byggnadernas arkitektur. Skyltlådor med genomlyst bakgrund i ljusa färger blir oftast för iögonfallande. Belysningen från skyltlådan får inte störa omgivningen. Rullande text är olämpligt, framför allt i vägmiljöer. 11

24 FLAGGSKYLTAR Uthängande skyltar kan också kallas för flaggskyltar. Med flaggskylt menas skyltar fastmonterade vinkelrätt mot fasad och som ofta utförs i smide eller plåt, alltså inte i textil. I trånga gaturum som i innerstaden passar flaggskyltar bra eftersom de är dubbelsidiga. Flaggskyltar ska helst begränsas till bottenvåningen och placeras i direkt anslutning till verksamheten, vid fönster eller dörr. För gatubilden är det lämpligast med bara en flaggskylt per butik, om inte butiken ligger i ett gathörn, då en skylt mot vardera gatan kan accepteras. Flaggskyltar har ett stort användningsområde och kan med enkla medel ges en vacker och intressant formgivning. Om de placeras för tätt kan de skymma varandra. Det är lätt att belysningen av skylten blir för dominerande. Därför bör belysningen integreras i skyltens infattning och utformas med stor omsorg. 12

25 FÖNSTERSKYLTNING, MARKISER Skyltfönster kan vara en bra plats att placera skyltar i. Text som monteras direkt på glaset kan bli både en diskret och elegant skyltning, som samtidigt är lätt att byta ut. Tänk på att inte göra skyltningen för stor så att fönstrets genomsiktlighet försämras. Markisen ska följa fasadindelning och fönsterform samt inte göras bredare än det enskilda fönstret. Om möjligt ska den placeras i fönsternisch. Färg och form ska anpassas till byggnaden och eventuell reklamtext ska vara placerad i markisens framkant. Uppfällbara markiser behöver inget bygglov. Fasta, ständigt nedfällda, markiser bör undvikas. 13

26 MÅTT OCH BESTÄMMELSER Markiser, flaggor och skyltar får inte sättas så att de skjuter ut över en gångbana på lägre höjd än 2,5 meter eller över en gång- och cykelbana på lägre höjd än 3 meter. Skylten får skjuta ut högst 1 meter från fasadliv och 0,5 meter från trottoarens ytterkant. Över körbana eller den del av gångbana som ligger inom 0,5 meter från körbanekant gäller 4,6 meter som lägsta höjd för skyltplacering. Dessa mått är reglerade av bland annat snöröjningen. Fristående skyltar på trottoaren (trottoarpratare) bör undvikas och kan kräva tillstånd från polisen. 14

27 SKYLT SKYLT SKYLT SKYLT flaggskylt SKYLT SKYLT SKYLT SKYLT SKYLT För större fastigheter med många hyresgäster vill vi att fastighetsägaren grupperar skyltarna. BUTIK En bra skyltning för en butik kan bestå av en tydlig skylt i anslutning till entrén, en flaggskylt och en diskret fönsterskyltning. En tydlig skylt placerad vid entrén gör det enkelt att hitta restaurangen. Verksamheten inuti syns och lockar genom de stora fönstren. 15

28 NÄR BEHÖVS BYGGLOV Enligt plan- och bygglagen 9 kap 8 och 16 kap 7 med hänvisning till planoch byggförordningen 6 kap 3, krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar om dessa befinner sig i ett område som omfattas av detaljplan. I det här skyltprogrammet har vi beskrivit: Målade bokstäver Skivskyltar Friliggande bokstäver Neonskyltar/diodskyltar Skyltlådor Flaggskyltar Fönsterskyltning, markiser Bygglov krävs även för: Vepor, banderoller och större reklamflaggor Pelartavlor, pyloner och skyltmaster Skylttavlor på stolpar Reklamskylt med hänvisning Byggplatsskyltar (tidsbegränsade bygglov) För skyltar utanför planlagt område krävs inte bygglov, däremot kan andra tillstånd behövas. 16

29 17

30 18

31 ATT ANSÖKA OM BYGGLOV Din ansökan måste innehålla tydliga beskrivningar och bilder eller ritningar av hur skyltningen kommer att se ut för att få en snabb behandling. Kontrollera först med fastighetsägaren om det finns ett skyltprogram med riktlinjer just för din byggnad. Följande bör du ha med i ett exemplar: Ansökningsblankett med fastighetsbeteckning och adress. Ritningar och fotografier: Fasadritning med skyltens placering skalenligt markerad. Eventuell belysning ska redovisas samtidigt. Ritning på skyltens utformning och mått. Komplettera gärna din ansökan med fotografi eller ett fotomontage. Ansökningsblankett hittar du på Ansökan skickas till: Kungsbacka kommun Plan & Bygg Bygglovsavdelningen Kungsbacka Besöksadress: Stadshuset, Storgatan 37, Kungsbacka Telefon: Be gärna oss på bygglovavdelningen, Plan & Bygg om råd!

32 Skyltar är en naturlig del av stadsmiljön och en skylt med rätt utformning och placering kan bidra till att skapa ett vackrare och mer levande stadsrum i Kungsbacka. Utanför centrum bör vi ta hänsyn till den öppna landskapsbilden så att inte skylten blir ett störande inslag i den. I den här skriften hittar du råd och riktlinjer för skyltar i Kungsbacka. Vi hoppas att den ska ge dig inspiration och vägledning i valet av skylt. Du är välkommen att kontakta oss på Plan & Bygg om du har frågor. Kungsbacka kommun Plan & Bygg Kungsbacka plan.bygg@kungsbacka.se

33 Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

34 Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr? Människor med olika funktionsnedsättningar, men också barnfamiljer och äldre har många gånger svårt att använda vår gemensamma miljö. Riksdagen har därför beslutat att alla enklare hinder i publika lokaler och på allmänna platser måste undanröjas omgående. Målet är att åtgärderna är klara senast vid utgången av år Med andra ord är det hög tid att sätta igång. Alla har vi mycket att vinna på ett tillgängligare Kungsbacka. Som konsument, besökare eller patient har du lättare att komma till och använda lokaler. Som näringsidkare och fastighetsägare kan kundunderlaget breddas och intäkterna öka genom att fler människor får tillgång till lokalen. För att vi ska uppnå målet att göra vår kommun till en mer tillgänglig plats måste vi alla - kommunen, näringsidkare och fastighetsägare - samarbeta och hjälpas åt. Vad gör Kungsbacka kommun? I Kungsbacka kommun finns en tillgänglighetsgrupp bestående av representanter från berörda förvaltningar och handikapporganisationer som tagit fram en handlingsplan för arbetet med undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder. Vi är nu i full gång med att åtgärda våra egna publika lokaler och allmänna platser såsom skolor, bibliotek, gator etc. En entré med dörröppningsautomatik där manöverdonet behöver flyttas i sid- och höjdled och bli mer tydligt genom kontrasterande kulör för att bli tillgängligt för alla. Skylten är föredömligt belyst men sitter något högt för att läsas av personer som t ex är kortväxta eller sitter i rullstol. Dörren uppfattas tydligt genom att den är mycket mörkare än fasaden. Vad säger lagen? Publika lokaler och allmänna platser ska göras mer tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detta är ett tillägg till Plan- och bygglagen PBL (17 kap 21 a, 2001:146) där Boverket har gett ut tillämpningsföreskrifter (BFS 2003:19 HIN). Av reglerna framgår att det är den som äger lokalen som har ansvar för avhjälpande av hinder liksom kostnaderna för åtgärderna. Med enkelt avhjälpta hinder menas hinder som är rimliga att avhjälpa med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen. Åtgärderna ska anpassas till byggnaden på ett varsamt och estetiskt sätt. En bedömning görs också av de ekonomiska konsekvenserna så att de inte blir orimligt betungande. Exempel på hinder kan vara nivåskillnader, tunga dörrar, bristande skyltning och bländande belysning. Med publika lokaler menas lokaler som används av allmänheten. Exempel på sådana som berör privata fastighetsägare är butiker, restauranger, hotell, läkarmottagningar, biografer, samlings- och föreningslokaler med mera. Vad innebär detta rent praktiskt? Som fastighetsägare är det lämpligt att börja med att göra en inventering för att få ett grepp om vad som i ditt fall är enkelt avhjälpta hinder, se bifogad mall. Många hinder är lätta att åtgärda bara man vet vad som gäller. På de följande uppslagen visar vi exempel på hur man kan lösa vanligt förekommande hinder. Även små saker såsom till exempel kölappsautomater, telefoner med mera ska vara placerade, utformade och skyltade så att de går att använda och förstå av alla. Här behöver kölappsautomaten flyttas både i höjd och sidled för att bli åtkomlig. Vad innebär det för dig som fastighetsägare? Alla publika lokaler som ägs av privata fastighetsägare berörs. Denna broschyr vänder sig därför till dig som är privat fastighetsägare och har tagits fram för att sätta fart på arbetet, belysa vad som gäller, visa exempel på vad som behöver åtgärdas och ge idéer och inspiration på hur man kan åtgärda dem. Denna typ av skylt, så kallad trottoarpratare, kan vara farlig särskilt för den som är synskadad som riskerar att trilla över den. Trottoarpratare är inte tillåtna i Kungsbacka kommun. Vad händer om inte hinder åtgärdas? Byggnadsnämnden i Kungsbacka har till uppgift att övervaka att reglerna följs. Byggnadsnämnden kan besluta om sanktioner mot den fastighetsägare som inte följer reglerna. Behöver du veta mer? Se faktaruta här intill för mer information. Du kan också ta kontakt med oss på Plan & Bygg telefonnummer eller gå in på vår hemsida INFORMATION På Boverkets hemsida kan du få mer information kring lagtext etcetera och även hitta boken Enklare utan hinder i pdf-format. Boken innehåller lagtexter och förklaringar, exempel på lösningar med mera. På Handisams hemsida kan du hitta illustrativa fördjupningsblad för dörrar, toaletter och skyltning. En bra handbok hittar du i Bygg i kapp utgiven av Svensk Byggtjänst 2008 och beskriver funktionshinder, lagkrav och funktionella mått. 2 3

35 Entréer med mera Ihop med ut- och invändiga entréer finns ofta hindrande nivåskillnader i form av trappsteg och trösklar. Dörren är ofta tung att öppna om den har dörrstängare. Ringklocka och manöverdon för dörröppnare kan vara svåråtkomliga för en person i rullstol. Varsamhet När man åtgärdar enkelt avhjälpta hinder är det viktigt att det görs på ett estetiskt och varsamt sätt mot byggnaden. Detta gäller särskilt för det kulturhistoriskt intressanta Kungsbacka innerstad. En nivåskillnad in- eller utvändigt kan ibland tas upp av en ramp på båda sidor om entrén. Entrédörr Dörren blir lättare att hitta när den avviker i ljushet mot omgivningen, har bra belysning och är tydligt skyltad. Är dörren tung, har dörrstängare, behöver den som regel automatisk dörröppnare med åtkomlighet från rullstol. För att dörren ska kunna hanteras manuellt behövs det plats på både in- och utsidan. Ramp En ramp kan överbrygga nivåskillnader både inom- och utomhus men det finns krav på hur mycket den får luta och hur lång den får vara. Tydlig skyltning läsbar för alla och möjlig att komma nära intill. Säkerhetsmarkering Hela glasytor måste markeras i tydligt så att man inte riskerar att gå in i dem. Ledstång i avvikande kulör på båda sidor om trappa/ramp och som går förbi början/slut. Skylt Manöverdon till dörröppnare, porttelefon och ringklocka måste samordnas och placeras så att de kan användas av en rullstolsburen person. För att synas behöver de avvika i ljushet mot omgivningen. Halkfri yta på rampen Så här, med en nivåskillnad i form av ett eller flera trappsteg, ser många entréer ut i Kungsbackas innerstad. Tillräckligt stort vilplan/plan yta för att kunna vända och för att från rullstol hantera dörren. Kontrastmarkering av första/sista steget. Avåkningsskydd för rullstol, rollator m m. Trappa En trappa bör alltid komplettera en ramp då en del personer föredrar - har lättare att gå i - trappa framför ramp. KONTRAST När det som här finns plats kan man göra en eller flera entréer tillgängliga med hjälp av höjning av en del av trottoaren med ramp och trappa (sker i samverkan med kommunen och förvaltningarna för Plan & Bygg respektive Teknik). Tröskel Det bästa är att inte ha någon tröskel alls. Om tröskeln är för hög och ej går att ta bort kan en rampkil monteras. Blir rampkilen lång måste dörren ha automatik för att kunna användas av en rullstolsburen person. Utvändigt kan en mindre nivåskillnad eller för hög tröskel lösas genom höjning av omgivande mark. Med kontrast menar man att kulören på en funktion avviker i ljushet mot omgivningen. Ljushet är hur mycket svart eller vitt som finns i kulören. Kontraster gör det lättare att uppfatta viktiga saker för alla men speciellt för synskadade personer. För att uppfattas tydligt talar man om en minsta differens på 0,40 i ljushet enligt NCS (Natural Colour System), ungefär som i nedanstående figur. 4 5

36 Inredning med mera Inredning och utrustning kan många gånger vara svår att använda för alla för att den sitter för högt, för nära hörn eller hinder, saker står i vägen etcetera. Det kan också vara svårt att hitta i lokalen på grund av otydlig skyltning, dålig belysning och avsaknad av gång- eller ledstråk som visar vägen. Belysning Med bra och bländfri belysning är det lättare att hitta och läsa skyltar. Hiss Manöverdon på in- och utsidan av hiss ska ha en placering som gör dem åtkomliga och hanterbara för rullstolsburna personer. Det är lättare att hitta till hissen när dörrens kulör kontrasterar mot väggen. Att skyltningen till och i hissen fungerar för alla är också viktigt. Visuellt brandlarm på toaletterna som hörselskadade kan uppfatta. Nedsänkt del för ett trevligt bemötande av alla. Information HISS A Entreplan Hissdörr i kontrast. Anropsknapp och eventuell dörröppnare åtkomligt placerade. Åtkomlig inredning i kontrast. Eventuellt ledstråk för att lättare hitta till hissen och anropsknappen. Trappa En trappa blir säkrare att gå i genom konstrastmarkering av första/sista steget och med en greppvänlig handledare i tydlig kontrast som du kan ta tag i innan trappan börjar. Ett gång- eller ledstråk hjälper till att hitta till informationsdisken. Reception, kassa, information Genom att delar av eller hela disken har en annan ljushet än omgivningen kompletterat med bra belysning och skyltning blir den lättare att upptäcka och hitta till. Inredning och utrustning ska även fungera för alla rullstolsburna och kortväxta personer. Kontrast dörrfoder /-blad mot vägg. wc-stol framträder i kontrast mot golv och vägg Gång- och ledstråk För att förtydliga och göra det lättare att hitta till viktiga funktioner kan man ordna med ett gång- eller ledstråk. Ett gångstråk kontrasterar mot det övriga golvet. Ett ledstråk har också kontrast plus att det är avkänningsbart med teknikkäpp eller fot. Toaletter och handikapptoaletter Befintlig inredning och utrustning kan behöva kompletteras, justeras och förtydligas med kontrast så att toaletter blir tillgängliga för fler. Med symboler/pictogram blir budskapet tydligt. Här är det första/sista trappsteget i ljust trä som en tydlig varning i den i övrigt mörka trappan. Draghandtag på dörr till handikapptoalett. Tydlig skyltning Med en tydlig skyltning blir det lättare för alla att hitta till och förstå verksamheten. Skyltar med enbart text kompletteras med bildsymbol/pictogram och punktskrift. Skyltar placeras så att de går att komma nära intill. 6 7

37 Enklare hinder i publika lokaler måste enligt lagen åtgärdas senast Den här broschyren innehåller råd och tips om hur du som fastighetsägare kan göra dina lokaler mer tillgängliga för alla. Kungsbacka kommun Förvaltningen för Plan & Bygg Kungsbacka plan.bygg@kungsbacka.se Produktion: 3vA arkitektkontor Tryck: Printus maj 2010

38 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Tekniks arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Motion om minskad biltrafik i innerstaden (KB) TE/2016: Förslag till beslut i nämnden för Teknik Nämnden för Teknik föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen då förslaget enligt motionen vare sig ökar den samlade trafiksäkerheten eller minskar biltrafiken/trafikarbetet. Motionen anses därmed besvarad. Sammanfattning Ledamoten Roger Larsson (Kb) väcker i skrivelse motion om minskad biltrafik i innerstaden. I motionen föreslår Kungsbackaborna att trafiken i Innerstaden regleras för att skapa bättre miljö, med avseende på säkerhet och luftkvalité, för människor som vistas i Innerstaden. Motionären föreslår att: Kyrkogatan stängs av för obehörig trafik mellan Södra Torggatan och Norra Torggatan. Södra Torggatan öppnas för trafik enkelriktad från Kyrkogatan i riktning mot Östergatan. Kyrkogatan är i dagsläget enkelriktad i riktning mot Vallgatan. Denna enkelriktning vänds åt andra hållet på sträckan Vallgatan till Norra Torggatan. Man kan således köra Vallgatan Kyrkogatan Norra Torggatan Östergatan. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att motionen översänds till nämnden för Teknik. De tre föreslagna åtgärderna kommer att förändra möjligheten att angöra fastigheter utmed Östergatan, när man kommer till innerstaden söderifrån dvs via Nygatan. För att nå Östergatan måste man angöra innerstaden via Vallgatan. Ett genomförande av motionens förslag kommer således att skapa ett ökat trafikarbete. Trafik från Aranäs stadsdel kommer då att tvingas köra Nygatan Västergatan Vallgatan, för att nå Östergatan. Det innebär mer än dubbla Expedierat/bestyrkt

39 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Tekniks arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum körsträckan för att nå Östergatan om man kommer från Nygatan. Sannolikt kommer Kyrkogatans stängning inte att förbättra luftkvalitén på det sätt motionären beskriver. Det finns också stor risk för tillbud i korsningen Norra Torggatan Kyrkogatan, när trafiken på Kyrkogatans norra del ska vändas söderut. Eftersom all trafik inte kan förbjudas på sträckan framför kyrkan kommer trafiken från två enkelriktade gator att mötas i korsningen och risken är då stor att någon fordonsförare missar regleringen. Teknik kan konstatera att det finns flera aktuella frågor som rör trafikreglering i Kungsbacka innerstad. Förutom motionärens förslag finns frågan om parkering på torget, permanent lösning av gågatan på Norra Torggatan, reglering av Storgatan och en eventuell bilbro vid Hamntorget. Det finns också indikationer på onödig genomfartstrafik genom innerstaden enligt tidigare utförd studie. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, KS/2016: Motion om minskad biltrafik i innerstaden (KB) Motion Minskad biltrafik i innerstaden Expedierat/bestyrkt

40 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer TE/2016:688 Svar på motion om Minskad biltrafik i innerstaden Förslag till beslut Nämnden för Teknik föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen då förslaget enligt motionen vare sig ökar den samlade trafiksäkerheten eller minskar biltrafiken/trafikarbetet. Motionen anses därmed besvarad. Sammanfattning Ledamoten Roger Larsson (Kb) väcker i skrivelse motion om minskad biltrafik i innerstaden. I motionen föreslår Kungsbackaborna att trafiken i Innerstaden regleras för att skapa bättre miljö, med avseende på säkerhet och luftkvalité, för människor som vistas i Innerstaden. Motionären föreslår att: Kyrkogatan stängs av för obehörig trafik mellan Södra Torggatan och Norra Torggatan. Södra Torggatan öppnas för trafik enkelriktad från Kyrkogatan i riktning mot Östergatan. Kyrkogatan är i dagsläget enkelriktad i riktning mot Vallgatan. Denna enkelriktning vänds åt andra hållet på sträckan Vallgatan till Norra Torggatan. Man kan således köra Vallgatan Kyrkogatan Norra Torggatan Östergatan. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att motionen översänds till nämnden för Teknik. De tre föreslagna åtgärderna kommer att förändra möjligheten att angöra fastigheter utmed Östergatan, när man kommer till innerstaden söderifrån dvs via Nygatan. För att nå Östergatan måste man angöra innerstaden via Vallgatan. Ett genomförande av motionens förslag kommer således att skapa ett ökat trafikarbete. Trafik från Aranäs stadsdel kommer då att tvingas köra Nygatan Västergatan Vallgatan, för att nå Östergatan. Det innebär mer än dubbla körsträckan för att nå Östergatan om man kommer från Nygatan. Sannolikt kommer Kyrkogatans stängning inte att förbättra luftkvalitén på det sätt motionären beskriver. Det finns också stor risk för tillbud i korsningen Norra Torggatan Kyrkogatan, när trafiken på Kyrkogatans norra del ska vändas söderut. Eftersom all trafik inte kan förbjudas på sträckan framför kyrkan kommer trafiken från två enkelriktade gator att mötas i korsningen och risken är då stor att någon fordonsförare missar regleringen. Teknik kan konstatera att det finns flera aktuella frågor som rör trafikreglering i Kungsbacka innerstad. Förutom motionärens förslag finns frågan om parkering på torget, permanent lösning av gågatan på Norra Teknik Charlotta Ljungkull charlotta.ljungkull@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

41 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Torggatan, reglering av Storgatan och en eventuell bilbro vid Hamntorget. Det finns också indikationer på onödig genomfartstrafik genom innerstaden enligt tidigare utförd studie. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, KS/2016: Motion om minskad biltrafik i innerstaden (KB) Motion Minskad biltrafik i innerstaden Beslutet skickas till KS Beskrivning av ärendet Charlotta Ljungkull Gatuprojektör

42 Motion till KJ/ toi.b.:-:.. ~: ~:~.\ ~~,..?~ Kommunfullmäktige i Kungsbacka " Minskad biltrafik i innerstaden Av flera skäl och då främst miljö och säkerhet - bör obehörig/onödig fordonstrafik runt Kungsbacka Torg minskas. ( ( ( Miljö: Det finns uttalade mål att minska biltrafiken och på så sätt minska utsläpp av koldioxid (ett ej uppnått mål enligt Arsredovisning 2015 för Kungsbacka kommun). Ett litet steg för att uppnå detta mål, är att åtminstone minska fordonstrafiken i innerstaden. Säkerhet: Vägen mellan torget och biograf/kyrka/kyrkskola har sådan stensättning att det ser ut som en förlängning av torget. Det är också väldigt öppet mellan torg och väg. Detta gör att barn som leker på torget eller glada barn som rusar ut från biografen, lätt kan springa ut på vägen. Gäster till kyrkan vid bröllop, begravningar eller andra aktiviteter får flytta på sig för att släppa fram trafiken. Det känns helt fel att ha en trafikerad väg precis framför kyrktrappan. Undantag från fordonsförbud görs lämpligen för varutransporter, färdijänst, begravningsbilar och andra nödvändiga transporter. Med nedanstående föreslagna förändringar får man en säkrare väg från Kungsbacka Torg bort mot Lindens Torg, slipper mållös cruising runt torget, och får en större bilfri yta. sträckan Vallgatan - Östergatan kan till viss del avlastas. Föreslagna förändringar försvårar inte för butiksinnehavare eller boende på berörda vägsträckor, och befintliga p-platser på sträckorna blir fortfarande tillgängliga. Vidare kan den avstängda delen av Kyrkogatan ge utrymme till fler torgaktiviteter och utökad uteservering. Kungsbackaborna (Kb) föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Kyrkogatan stängs av för obehörig trafik mellan Södra Torggatan och Norra Torggatan. 2. Södra Torggatan öppnas för trafik- enkelriktad från Kyrkogatan i riktning mot Östergatan. 3. Kyrkogatan är i dagsläget enkelriktad i riktning mot Vallgatan. Denna enkelriktning vänds åt andra hållet på sträckan Vallgatan till Norra Torggatan. Man kan då således köra Vallgatan- Kyrkogatan- Norra Torggatan Östergatan.

43 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Motion om minskad biltrafik i innerstaden (KB) KS/2016: Beslut Motionen översänds till nämnden för Teknik. Sammanfattning Ledamoten Roger Larsson (KB) väcker i skrivelse motion om minskad biltrafik i innerstaden. Av flera skäl och då främst miljö och säkerhet - bör obehörig/onödig fordonstrafik runt Kungsbacka Torg minskas. Miljö: Det finns uttalade mål att minska biltrafiken och på så sätt minska utsläpp av koldioxid (ett ej uppnått mål enligt Arsredovisning 2015 för Kungsbacka kommun). Ett litet steg för att uppnå detta mål, är att åtminstone minska fordonstrafiken i innerstaden. Säkerhet: Vägen mellan torget och biograf/kyrka/kyrkskola har sådan stensättning att det ser ut som en förlängning av torget. Det är också väldigt öppet mellan torg och väg. Detta gör att barn som leker på torget eller glada barn som rusar ut från biografen, lätt kan springa ut på vägen. Gäster till kyrkan vid bröllop, begravningar eller andra aktiviteter får flytta på sig för att släppa fram trafiken. Det känns helt fel att ha en trafikerad väg precis framför kyrktrappan. Undantag från fordonsförbud görs lämpligen för varutransporter, färdtjänst, begravningsbilar och andra nödvändiga transporter. Med nedanstående föreslagna förändringar får man en säkrare väg från Kungsbacka Torg bort mot Lindens Torg, slipper mållös cruising runt torget, och får en större bilfri yta. sträckan Vallgatan - Östergatan kan till viss del avlastas. Föreslagna förändringar försvårar inte för butiksinnehavare eller boende på berörda vägsträckor, och befintliga p-platser på sträckorna blir fortfarande tillgängliga. Vidare kan den avstängda delen av Kyrkogatan ge utrymme till fler torgaktiviteter och utökad uteservering. Kungsbackaborna (KB) föreslår kommunfullmäktige besluta att: Expedierat/bestyrkt

44 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Kyrkogatan stängs av för obehörig trafik mellan Södra Torggatan och Norra Torggatan. 2. Södra Torggatan öppnas för trafik- enkelriktad från Kyrkogatan i riktning mot Östergatan. 3. Kyrkogatan är i dagsläget enkelriktad i riktning mot Vallgatan. Denna enkelriktning vänds åt andra hållet på sträckan Vallgatan till Norra Torggatan. Man kan då således köra Vallgatan- Kyrkogatan- Norra Torggatan-Östergatan. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige, , 122; Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beredning. Motion, Beslutet skickas till TN Expedierat/bestyrkt

45 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Tekniks arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Bekämpningsplan för Jätteloka TE/2016: Förslag till beslut i nämnden för Teknik Nämnden antar bekämpningsplan för jätteloka samt ger Teknik Planering Trafik & Park i uppdrag att återkoppla till Länsstyrelsen i Halland om att vi har upprättat en plan efter deras rekommendation. Sammanfattning Teknik Planering Trafik & Park har på inrådan av Länsstyrelsen i Halland upprättat en handlingsplan för hur jättelokan ska bekämpas. Statens jordbruksverk ställer villkor till fastighetsägare om att bekämpa jättelokan för att förhindra spridning i Sverige, SJVFS 1998:31. En upprättad bekämpningsplan ger Kungsbacka kommun rätt att ta hjälp av Länsstyrelsen, om behov skulle uppstå, att lämna ett föreläggande till en privat fastighetsägare eller nyttjanderättshavare. För genomförande av bekämpningsplanen inom förvaltningen behövs utökade resurser för bekämpning, hantering av kommuninvånares rapporter, information och rådgivning till berörda fastighetsägare att bekämpa jättelokan, investering i fler maskiner samt kompetensutveckling av personal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, bekämpningsplan jätteloka SJVFS Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Teknik Drift Trafik & Park Länsstyrelsen Halland Expedierat/bestyrkt

46 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer TE/2016:841 Bekämpningsplan för jätteloka Förslag till beslut Nämnden antar bekämpningsplan för jätteloka samt ger Teknik Planering Trafik & Park i uppdrag att återkoppla till Länsstyrelsen i Halland om att vi har upprättat en plan efter deras rekommendation. Sammanfattning Teknik Planering Trafik & Park har på inrådan av Länsstyrelsen i Halland upprättat en handlingsplan för hur jättelokan ska bekämpas. Statens jordbruksverk ställer villkor till fastighetsägare om att bekämpa jättelokan för att förhindra spridning i Sverige, SJVFS 1998:31. En upprättad bekämpningsplan ger Kungsbacka kommun rätt att ta hjälp av Länsstyrelsen, om behov skulle uppstå, att lämna ett föreläggande till en privat fastighetsägare eller nyttjanderättshavare. För genomförande av bekämpningsplanen inom förvaltningen behövs utökade resurser för bekämpning, hantering av kommuninvånares rapporter, information och rådgivning till berörda fastighetsägare att bekämpa jättelokan, investering i fler maskiner samt kompetensutveckling av personal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, bekämpningsplan jätteloka SJVFS Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Teknik Drift Trafik & Park Länsstyrelsen Halland Beskrivning av ärendet Inom Kungsbacka kommun finns i dagsläget ett begränsat antal bestånd av jätteloka. Befintliga härdar som Teknik bekämpar finns på följande platser; Teknik Solveig Gunnarsson solveig.gunnarsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

47 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Vässingsö; på privat mark vid badstranden nära Klofjällsvägen, Röde holme, Onsala. Rösans väg; kommunens mark, invid Vässingsövägen. Gamla Onsalavägen; kommunens mark, skogsdunge söder om förskola. Lysholmsvägen Särö; kommunens mark, invid banvallen. Det finns ett stort behov att inventera hela Kungsbacka då förvaltningen fortlöpande får indikationer från privatpersoner och andra förvaltningar om ytterligare härdar, bland annat på följande platser; Presse; Eksta äger marken, äldreboende, anmält av Service Fastigheter. Fjärås; på privat mark, Måbovägen eventuellt stor härd vid vattendrag, anmält av Miljö & Hälsoskydd. Kullavik; på privat mark, vid Kyviksbadet, anmält av privatpersoner. Kullaviksmotet; på privat mark i början av Torredsvägen stor härd, anmält av privatpersoner. Med anledning av jättelokans aggressiva spridningsförmåga, för att undvika en situation med okontrollerad spridning, måste de bekämpas intensivt och på ett tidigt stadium. Åtgärdsbehovet för bekämpningsinsatser är ca 6ggr/år. Identifierade och bekämpade bestånd behöver därefter följas upp under flera år för att förhindra att de återuppstår, särskilt vid åar och mindre vattendrag som utgör lätta och snabba spridningsvägar. Solveig Gunnarsson Landskapsingenjör

48 Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun Bekämpningsplan för jätteloka Metoder och åtgärdsprogram Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) Bild hämtad från hemsida Länstyrelsen Halland Foto: Marie Karlsson Kungsbacka kommun Teknik Planering Trafik & Park

49 Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun Förord Jättelokan har av Statens Jordbruksverk klassats som en främmande art i Sverige vars utbredning bör stoppas. Med sin aggressiva spridningsförmåga och giftighet krävs att bekämpningen utförs snabbt, ofta och under lång tid samt att alla drabbade markägare inom ett område samverkar. I Kungsbacka kommun förekommer jättelokan på ett hittills begränsat antal lokaler. Förvaltningen för Teknik Drift Trafik & Park utför kontinuerlig bekämpning av bestånd på kommunal mark. Kommunens mål är att förhindra spridning till fler lokaler samt att utrota de befintliga. Teknik Planering Trafik & Park har på inrådan av Länsstyrelsen i Halland upprättat en handlingsplan för hur jättelokan ska bekämpas. Bekämpningsplanen är tänkt att hjälpa såväl privata markägare som kommunens utförare att agera snabbt och uppnå ett tillfredsställande resultat. Enligt Statens Jordbruksverk kan en kommun som har en bekämpningsplan vända sig till Länsstyrelsen i händelse av att en fastighetsägare inte samverkar eller underlåter att bekämpa jättelokan. En upprättad bekämpningsplan ger Kungsbacka kommun rätt att vända sig till Länsstyrelsen, om behov skulle uppstå, som då kan lämna ett föreläggande till en privat fastighetsägare eller nyttjanderättshavare, att bekämpa jättelokan. 2

50 Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun Innehåll 1 BEKÄMPNINGSPLAN Bakgrund Lagstiftning Handlingsplan BEKÄMPNINGSMETODER Nedklippning Uppgrävning Bete Jordbearbetning Övertäckning ÅTGÄRDSPROGRAM

51 Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 1 Bekämpningsplan 1.1 Bakgrund Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) hör till familjen flockblommiga växter. Den förekommer naturligt i Asien men har via trädgårdskulturen spridit sig till Europa och Sverige där den på vissa håll betraktas som ett svårt ogräs. Det finns flera arter inom släktet Heracleum med likartade egenskaper. Bekämpningsplanen ska omfatta även dessa. Arten är storväxt, fröställningarna blir 2-3 meter höga, och de flikiga bladen, som är upp till en meter i diameter, breder ut sig kraftigt. Jättelokan förökar sig främst genom fröspridning. En enda planta ka ge upphov till flera tusen frön om året. Fröna har en normal grobarhetstid på upp till sju år men kan överleva betydligt längre. Jättelokans växtsaft innehåller giftiga ämnen som i kontakt med solljus eller UVstrålning kan orsaka stor irritation, smärta och stora blåsor med mer eller mindre svåra hudskador som följd. Jättelokan är identifierad som en oönskad främmande art och ska bekämpas dels för sin stora spridningsförmåga och dels för sin giftighet som kan orsaka mycket lidande. Jättelokan förorsaka lokalt även minskad biologisk mångfald då den har en förmåga att bilda stora monokulturer åt sig själv där den tränger ut den naturliga floran. 1.2 Lagstiftning Bekämpning av jätteloka regleras genom jordbruksverkets Föreskrifter om bekämpning av jättelokan (SJVFS 1998:31). Kungsbacka kommun har upprättat dokument Bekämpningsplan för jätteloka, dels för eget bruk, men också till stöd för privata markägare. Bestämmelserna säger att i områden där kommunen har upprättat en sådan plan kan Länsstyrelsen, i de fall där markägare inte hörsammat kommunens uppmaning, ålägga en markägare att bekämpa jättelokan på sin fastighet. 1.3 Handlingsplan Handlingsplan för bekämpning av jättelokan består av två delar; 1. Tekniska nämndens beslut att bekämpa jättelokan i enlighet med Jordbruksverkets föreskrift Föreskrifter om bekämpning av jättelokan (SJVFS 1998:31). 2. Bekämpningsplan framtagen av Teknik Planering Trafik & Park. 4

52 Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2 Bekämpningsmetoder Iaktta alltid största försiktighet vid arbete med att bekämpa jättelokan. Använd kläder av vattentätt tyg och gummihandskar. Vid bekämpningen ska hud och ögon skyddas. Tvätta genast bort eventuella stänk med mycket vatten och eventuellt tvål. Om växtsaft hamnat på huden, undvik solljus. Kombinationen växtsaft/solljus ger soleksem med vätskefyllda blåsor som kliar och gör ont. Läkningen kan ta upp till ett halvår med risk för livslånga men. Ämnena kan också framkalla allergi. 2.1 Nedklippning Blommande stänglar kapas innan fröbildning, sidoskott bevakas och nya stänglar kapas. Fröställningarna läggs i säckar som går direkt till brännbart. Effekten blir att fröspridning stoppas och att beståndet försvagas. Frön kan, om de inte förstörs, eftermogna på stänglarna. Total nedklippning utförs säkrast med lie då risken att det skvätter växtsaft är stor om man använder röjsåg eller trimmer. Bestånden måste slås minst tre gånger på ett år, eftersom plantorna sätter nödskott. Efter att jättelokan har huggits av med lie behöver blomställningarna tas bort från platsen och förstöras. De andra växtdelarna kan ligga kvar. 2.2 Uppgrävning Plantornas huvudrot grävs av några centermeter under tillväxtpunkten, i eller strax under markytan. Plantorna dras upp så de inte kan rota sig på nytt. Effekten blir att växten dör. Arbetet utförs lämpligast på våren, komplettera gärna med övertäckning. Metod är mycket effektiv men resurskrävande. 2.3 Bete Som komplettering till nedklippning och uppgrävning kan jättelokan även betas ner av främst får men också kor eller hästar. Djuren sätts på bete så tidigt som möjligt, innan plantorna vuxit sig stora. Metoden ger en jämn kontinuerlig bekämpning. 2.4 Jordbearbetning Jättelokan är känslig för traditionell jordbearbetning och finns sällan där marken är brukad. Markområdet bearbetas med plog, harv, jordfräs eller kultivator. Effekten blir att plantor inte kan etablera sig. Växten blommar först andra året och vid kontinuerliga störningar förhindras fröbildning. Jordbearbetning kan dock inte användas på mark med annan värdefull vegetation såsom orkidéer. 5

53 Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2.5 Övertäckning Hela beståndet täcks med lera alternativt lerhaltig tät jord, tjocklek minst 30 cm. En stor tät duk, till exempel en presenning, fungerat också bra. Effekten blir att plantorna kvävs under presenningen, då de inte orkar tränga igenom. Kontrollera randzonen, kanten av täckningen, så inga skott skjuter ut på sidorna samt att inga frön självsår sig. 3 Åtgärdsprogram Med anledning av jättelokans aggressiva spridningsförmåga, för att undvika en situation med okontrollerad spridning, måste bekämpning utföras intensivt och på ett så tidigt stadium som möjligt. Inventering av markområden bör ske fortlöpande av fastighetsägare som vid identifiering av nya bestånd eller där jätteloka återuppstår, agerar direkt och samordnar bekämpningsinsatser med berörda för ett kostnadseffektivt resultat. Nyupptäckta och befintliga bestånd bekämpas med en kombination av ovanstående metoder ca 6ggr/år fram till beståndet utrotats. Bekämpade och utrotade bestånd behöver därefter följas upp under flera år för att förhindra att de återuppstår, särskilt vid åar och mindre vattendrag som utgör lätta och snabba spridningsvägar. Förvaltningen för Teknik tar emot tips om förekomst av jätteloka både på kommunens mark och privat mark inom Kungsbacka kommun. Teknik Trafik & Park bekämpar bestånd på kommunens mark samt bistår privata markägare med information och rådgivning. 6

54 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S ISSN Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av jättelokan (Heracleum mantegazzianum); SJVFS 1998:31 Utkom från trycket den 16 mars 1998 beslutade den 12 mars 1998 Statens jordbruksverk föreskriver med stöd av 2 och 4 förordningen (1995:681) om växtskydd m.m., följande. 1 Dessa bestämmelser gäller i de områden där kommunen, eller länsstyrelsen efter samråd med kommunerna i länet, har upprättat en bekämpningsplan för bekämpning av jättelokan. 2 Länsstyrelsen kan som ett led i bekämpningen av jättelokan besluta om vilka åtgärder en fastighetsägare eller nyttjanderättshavare skall vidta för att bekämpa jättelokan på fastigheten. Sådant beslut får fattas i enlighet med bekämpningsplanen i följande fall 1. vid förekomst av jättelokan inom område som är värdefullt ur naturvårdssynpunkt, 2. vid förekomst av jättelokan inom annat område där det är påkallat av allmänt intresse, 3. för att hindra spridning till annan fastighet, samt 4. vid förekomst av jättelokan intill vattendrag om det föreligger risk för fröspridning med vattnet till område eller fastighet enligt ovan. 3 Länsstyrelsen skall årligen senast den 1 februari lämna en rapport till Statens jordbruksverk över de beslut som tagits enligt 2 under det föregående kalenderåret Denna författning träder i kraft den 30 mars SVANTE ENGLUND Mats Kvist (Växtinspektionen)

55 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun KS/2012: Beslut Kommunfullmäktige godkänner revidering av Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, Det ska vara möjligt att efter särskild ansökan medge tillstånd för torghandel även på måndagar, onsdagar, torsdagar och lördagar på Kungsbacka torg. Sammanfattning Kungsbacka kommuns nu gällande torghandelsstadga beslutades i kommunfullmäktige Nämnden för Teknik beslutade om revidering av Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, och efter nämndens förslag till ändringar gjordes en revidering av dokumentet Jämfört med 1997 års stadga föreslås följande förändringar: 1. Lindens torg hålls öppet för torghandel måndag till lördag. 2. Kungsbacka torg hålls öppet för torghandel tisdagar och fredagar. 3. Marknaden tar Lindens torg, Södra Torggatan och hela Kungsbacka torg i anspråk. 4. På Kungsbacka torg är det inte tillåtet att ställa upp fordon eller släpvagnar. 5. Matavfall ska sorteras och lämnas i särskilda kärl. 6. På Kungsbacka torg är det inte tillåtet ställa upp fordon eller släpvagn. Torgvakt får efter särskild ansökan och prövning medge tillstånd för uppställning av matbilar (food trucks). 7. Nämnden för Teknik kommer att ta fram en lokal trafikföreskrift för att begränsa tung trafik runt torget klockan 7-16 på marknadsdagar. Föreskriften gäller inte försäljare på marknaden som lastar i eller ur fordon. Beslutsunderlag Expedierat/bestyrkt

56 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Tjänsteskrivelse, Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, reviderad Kartbilaga, Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, Nämnden för Teknik 4, Kommunstyrelsen 136, Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, Anförande Lisa Andersson (M), Reneé Sylvan (S), Roger Larsson (KB), Eva Borg (S) och Christian Johansson (M) Yrkande Lisa Andersson (M) yrkar bifall till förslaget med tillägget att det ska vara möjligt att, efter särskild ansökan, medge tillstånd för torghandel på Kungsbacka torg även på måndagar, onsdagar, torsdagar och lördagar. Roger Larsson (KB) yrkar bifall till förslaget med ändringen att torgvakt får efter särskild ansökan medge tillstånd för uppställning av fordon och/eller släpvagn. Propositionsordning Följande propositionsordning godkänns: Proposition ställs på Roger Larsson (KB) yrkande mot kommunstyrelsens förslag. Proposition ställs på Lisa Andersson (M) yrkande mot kommunstyrelsens förslag i andra strecksatsen. Proposition Ordföranden ställer proposition på Roger Larssons (KB) yrkande och kommunstyrelsens förslag och finner kommunstyrelsens förslag bifallet. Omröstning begärs och följande omröstningsproposition godkänns: Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej-röst för bifall till Roger Larssons yrkande. Omröstningsresultat Med 52 ja-röster, 6 nej-röster och 3 frånvarande ledamöter har kommunfullmäktige beslutat bifall kommunstyrelsens förslag. Ledamöter Parti Kret Ersättare Ja Nej Avst Frånv Kvitt Expedierat/bestyrkt

57 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Hravn Forsne (M) Vk X Hans Forsberg (M) Vk X Lisa Andersson (M) Vk X Christian Johansson (M) Vk X Marianne Kierkemann (M) Vk X Per Ödman (M) Vk X Axel Storckenfeldt (M) Vk X Ulrika Jörgensen (M) Vk X Franklin Eck (M) Vk X Anders Ekström (M) Vk X Ulla Krantz (M) Vk X Frida Schill Örne (M) Vk Charlotte Wallenstein X Per Stenberg (M) Vk Ingrid Stjernerberg X Lars Thelén (M) Ök Per-Axel Carlsson X Christina Äng (M) Ök X Maria Gathendahl (M) Ök X Mariette Grattbeck (M) Ök X Peter Söderberg (M) Ök X Thure Sandén (M) Ök X Bengt Adolfsson (M) Ök X Marianne Pleijel (M) Ök X Fredrik Hansson (C) Vk X Maria Mia Andersson (C) Vk X Marie Andersson (C) Vk Marie Björsell X Heinrich Kaufmann (C) Ök X Kristina Karlsson (C) Ök X Kerstin Ekman-Hake (C) Ök Annika Hedman X Bengt Alderin (C) Ök X Ulrika Landergren (L) Vk X Christian Haneson (L) Vk X Monica Neptun (L) Vk Jan-Eric Knutas X Martin Stigh (L) Ök Ann Molander X Madelene Nordström (L) Ök X Eirik Langjord (L) Ök X Peter Wesley (KD) Vk X Niklas Mattsson (KD) Ök X Britt Tönnberg (S) Vk X Thomas Johansson (S) Vk Björn Ivarsson X Reneé Sylvan (S) Vk X Kent Stenhammar (S) Vk X Eva Borg (S) Ök X Johan Tolinsson (S) Ök X Elisabeth Lyckevall (S) Ök X Sara Heikkinen (S) Ök X Maj-Britt Rane Andersson (S) Ök X Gert Svensson (S) Ök X Jon Thorbjörnson (V) Vk Hans Webeck X Maria Rasmussen (V) Ök X Emma Vildstrand (MP) Vk X Eva Ringdahl (MP) Vk X Maria Losman (MP) Ök X Clas Rosander (MP) Ök X Thord Brynielsson (SD) Vk X Carita Boulwén (SD) Vk Tommy Bech X Jessica L Larsson (SD) Ök Susanne Justesen X Kenth Wallin (SD) Ök X Expedierat/bestyrkt

58 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum James Kujansuu (SD) Ök X Stefan Jägnert (SD) Ök X Mikaela Zackrisson (KB) Vk X Roger Larsson (KB) Ök X Agnetha Ernegård (KB) Ök X SUMMA: Proposition Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och Lisa Andersson (M) yrkande och finner Lisa Anderssons (M) yrkande bifallet. Beslutet skickas till TE, KKFFS Expedierat/bestyrkt

59

60

61

62

63