SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 Tekniska nämnden () Plats och tid Kommunstyrelsesalen, Kommunhuset, klockan Beslutande Vissa personuppgifter kan vara raderade pga gällande lag. Marijo Edlund (S) ordförande Berit Ulander (S) Susanne Johansson (S) Stefan Phalin (S) Peter Ristikartano (MP) Jenny Landernäs (M) Kenth Rydén (KD) Övriga deltagande Ersättare Tommy Brunnstedt (S), Aliki Karlsson (S), David Lindberg (L), nämndsekreterare Kristin Karlsson, teknisk chef Kjell Jacobsson, avdelningschef Annica Wijk 3-5, avdelningschef Håkan Jansson 6-8. Närvarorätt Utses att justera Tekniska nämnden beslutar att medge närvarorätt för samtliga närvarande. Stefan Pahlin (S) Justeringens plats och tid Kommunhuset den 1 februari 2016 klockan Underskrifter Paragrafer /2-16/Kk Sekreterare Ordförande Justerande Kristin Karlsson Marijo Edlund (S) Stefan Pahlin (S) Organ och ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Tekniska nämnden /2-16/Kk Anslaget uppsättes Anslaget nedtages Förvaringsplats för protokollet Nämndkansliet Underskrift. Kristin Karlsson

2 Tekniska nämnden () TN 1 Information om Workshop gällande lekplatsutredning Dnr 189/15 Information om att förvaltningen vill ha en Workshop med politikerna gällande lekplatsutredningens policy.

3 Tekniska nämnden () TN 2 Information av tekniske chefen/förvaltningen Dnr 43/16 Tekniske chefen informerar om följande: Nödvattenplan hur kommunen är förberedd att hantera en vattenläcka. Dom från tingsrätten. Ärende i f.d Va-nämnden.

4 Tekniska nämnden () TN 3 Redovisning av läckage på kommunens va-ledningar Dnr 359/15 Jenny Landernäs (M) och Lars Wilhelmsson (C) väcker vid sittande sammanträde den 21 september ärendet gällande kommunens vatten enligt följande: Var katten är vårt vatten? Under de senaste åren har vi investerat över 100 miljoner kronor i vatten- och avloppsunderhåll. Det är en av kommunens största underhållssatsningar genom tiderna. I delårsrapporten läser vi att vattensvinnet ändå ökar. Det känns mycket bakvänt. Vi har ett gammalt ledningsnät som även fortsatt behöver underhållas, men de stora investeringar som vi har gjort, och fortsätter att göra, måste ge resultat. I dag går över 50% av det renade dricksvattnet bort i spill, det är ett stort slöseri både ur ett miljöperspektiv samt ett ekonomiskt perspektiv. Vi vill se en ordentlig genomlysning av detta. varför ökar svinnet? Mäter vi korrekt? Var läcker det? Varför ger inte underhållet något resultat? Tekniska förvaltningen anför i skrivelse den 4 januari 2016 bland annat att I 2014 års bokslut hade vi ett svinn på 41%. Det är fortfarande för mycket. Den främsta orsaken till våra förluster är naturligtvis vattenläckor. Vi har haft ett par rejäla läckor under En av de sista vattenläckorna som hittades i oktober gav så mycket som ca 600 m 3 /dygn. Hur länge den läckan har funnits vet vi inte eftersom den gick in i en dagvattenledning. Ytterligare en större vattenläcka upptäcktes i november på ca 400 m 3 /dygn. Totalt ca 1000 m 3 /dygn x 365 dagar = m 3. Tar vi bort detta från 2014 års totala producerad mängd på m 3 skulle det totala årsflödet vara m 3. Kommunens svinn skulle då minimeras med ca 20 %. Detta är en sanning med modifikation eftersom det alltid kommer att finnas vattenläckor i en större eller mindre mängd. Men låt säga att vi kanske teoretiskt kan ha minimerat svinnet med 10-13%. Tyvärr upptäcktes dessa vattenläckor så sent på året att det inte kommer att synas så mycket på den totala producerade årsmängden för Vidare anför förvaltningen att Vi har även en del entreprenader som vid behov tar vatten ur kommunens brandposter. Den förbrukningen har inte kunnat uppskattas, eftersom vi inte vet när det har skett. Detta har vi åtgärdat genom att låsa alla brandposter. Dessutom har Livsmedelsverket i sin föreskrift (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar utfärdat att senast den 1 januari 2013 ska alla brandposter på ledningsnätet skyddas mot obehörig åtkomst. Istället hänvisar vi till våra vattenkiosker. På så sätt får vi också mätning av det vatten som tas ur vattenkioskerna. Detta gäller även för kommunens andra avdelningar som t.ex. parken. Parken använder en hel del vatten till bevattning av kommunala ytor och under vintern till allmänna skridskobanor.

5 Tekniska nämnden () Forts. TN 3 Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 20 januari Tekniska nämnden beslutar att notera redovisningen som en anmälan, samt att en redovisning gällande arbetet med läckage på kommunens vattenledningar redovisas i samband med delårsrapporterna. Exp: Chefen för drift/produktion

6 Tekniska nämnden () TN 4 Fråga om gemensam reservvattentäckt med annan kommun Dnr 338/15 Jenny Landernäs (M) och Lars Wilhelmsson (C) väcker vid sittande sammanträde den 31 augusti ärendet gällande utredning om gemensam reservvattentäkt men annan kommun enligt följande: Rent dricksvatten är en grund i ett fungerande samhälle, men samtidigt är vår vattenförsörjning på många sätt sårbar. Hallstahammars kommun håller just nu på med arbetet att ta fram en tredje vattentäkt. Det är bra, vi måste långsiktigt säkerställa dricksvattenkvalitet, såväl som annan samhälls- och miljöpåverkan. Hittills har man tittat på en ny vattentäkt inom Hallstahammars kommun, vi vill gärna att man höjer blicken utanför kommunens gränser och tittar på om ett eventuellt samarbete med närliggande kommun kan vara aktuellt. Alliansen yrkar därför på att lämplig del av förvaltningen får i uppdrag att utreda om ett samarbete om reservattentäkt är möjligt med annan kommun. Vi vill gärna att man tittar på parametrar som kvalitet, sårbarhet, ekonomi samt vilka konsekvenser, positiva och negativa, en sådan lösning kan ge visavi en egen vattentäkt inom kommunen. Förvaltningen anför i skrivelse den 14 januari 2016 bland annat att kommunen i dagsläget bedriver ett projekt där de söker efter en ny grundvattenbrunn, inte en reservvattentäckt. Syftet med projektet är att öka redundansen i kommunens vattenförsörjning. Vidare anför förvaltningen att Kommunen har tillsammans med ett par andra kommuner haft ett förmöte med Mälarenergi om hur vi ska kunna leverera dricksvatten mellan varandra vid eventuella driftsbrott i dricksvattenförsörjningen. Syfte var först och främst att se om det skulle vara rent tekniskt möjligt att få till en sådan lösning. Gruppen ska ha ett nytt möte under våren Visar det sig att förutsättningarna finns anser förvaltningen att en förstudie kan starta som redogör för kostnader, kapacitet, kvalitet och konsekvenser kontra en egen vattentäkt med ytvatten. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 20 januari Tekniska nämnden beslutar att notera redovisningen som en anmälan. Exp: Chefen för drift/produktion

7 Tekniska nämnden () TN 5 Redovisning av tekniska nämndens fordon Dnr 395/15 Jenny Landernäs (M) och Lars Wilhelmsson (C) väcker vid sittande sammanträde den 26 oktober ärendet gällande redovisning av tekniska nämndens fordon enligt följande: Hur ser fordonsflottan ut? Tekniska nämnden innehar en mängd olika fordon för olika funktioner. De är köpta i olika tider och för olika ändamål. Vi vill gärna ha en redovisning av vår fordonsflotta. Hur ser parken ut? Vilka fordon finns? Vilken beläggningsgrad är det på respektive fordon? Hur kan man öka nyttjandegraden och på så sätt både spara pengar och på miljön? I redovisningen vill vi också gärna att det ska framkomma hur de personella resurserna ser ut? Har vi medarbetare att framföra alla fordon eller behövs utbildningsinsatser? Tekniska förvaltningen redovisar i skrivelse den 7 januari 2016 svaren på de frågor som är ställda i ärendet. Bland annat anför förvaltningen att Flera av maskinerna/fordonen är säsongsbundna och deras nyttjandegrad bestäms i stor del av om vi har vinter eller inte. Likaså gäller det för våra gräsklippare om vi har en torr eller blöt sommar. Flera av fordonen har ett antal år bakom sig och vi har haft ett par år med relativt stora kostnader för reparationer. Detta påverkar förstås kostnaderna men även nyttjandegraden. Kanske ska vi ha en tätare utbytestakt/avskrivningar. Ett annat förslag är att ställa högre krav vid upphand-lingen av arbetsfordon på mer energieffektiva fordon som t.ex. förnyelsebara drivmedel, maximal bränsleförbrukning, stödsystem för sparsam körning och avgasreningsutrustning. Ytterligare förslag skulle kunna vara att utbilda personalen i en så kallad Working Ecodriving. Detta är en körmetod speciellt inriktad för arbetsmaskiner. Metoden innebär att föraren av en arbetsmaskin kör på ett lämpligt varvtal för olika arbetsmoment. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 20 januari Marijo Edlund (S) yrkar att arbetsutskottets förslag avseende att förvaltningen ska presentera en detaljerad redovisning av hur många personer som kan köra respektive fordon som tekniska nämnden förfogar över ska utgå då redovisningen presenterades på dagens sammanträde. Sedan propositionsordningen godkänts beslutar nämnden med bifall till arbetsutskottets förslag avseende att redovisningen ska noteras som en anmälan samt Marijo Edlunds (S) yrkande. Tekniska nämnden beslutar således att notera redovisningen som en anmälan. Exp: Chefen för drift/produktion

8 Tekniska nämnden () TN 6 Hastighetssättning på väg 621 och 611 i Hallstahammars kommun för yttrande till Länsstyrelsen Dnr 465/15 Kommunen har mottagit en remiss från Länsstyrelsen gällande Svenska kyrkan i Hallstahammar-Kolbäcks ansökan om hastighetsbegränsning till 40 kilometer i timmen på väg 621 förbi Svedvi kyrkogård samt på väg 611 förbi Bergs kyrka och kyrkogård. Gällande väg 621 anför förvaltningen i skrivelse den 12 januari 2016 att Väg 621 är en relativt lågtrafikerad väg som sträcker sig mellan väg 555 i norr och väg 558 i söder. Tekniska förvaltningen anser att en hastighetsnedsättning till 40km/tim kan vara befogat då den inom den aktuella vägsträckan inryms ett antal bostadshus på var sida om vägen, en större parkering vid kyrkan och dess kapell. Vägavsnittet ger skäl till randbebyggelse då privata fastigheter, kyrka, parkering ligger inom ett område där högerregel gentemot korsande trafik kan förekomma. Gällande väg 611 anför förvaltningen i skrivelse den 12 januari 2016 att Väg 611 är en relativt trafikerad väg som sträcker sig mellan väg 609 i norr och väg 558 i söder. Tekniska förvaltningen anser att en hastighetsnedsättning till 40km/tim kan vara befogat då den inom den aktuella vägsträckan inryms park-ering vid kyrkan och flera kyrkobyggnader längs vägen samt uppsamlingsplats för skolskjuts. Förvaltningen föreslår att Länsstyrelsen i Västmanlands län bifaller sökandes önskemål om högsta tillåtna hastighet om 40 kilometer i timmen på del av väg 621 vid Svedvi Kyrka, samt på del av väg 611 vid Bergs kyrka, inom Hallstahammars kommun. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 20 januari Tekniska nämnden beslutar att överlämna förvaltningens skrivelser den 12 januari 2016 som sitt yttrande till Länsstyrelsen i Västmanlands län. Paragrafen uppläses och förklaras omedelbart justerad. Exp: Chefen för beställar-och planeringsavdelningen Länsstyrelsen i Västmanlands län, Att. XX, Västerås (skrivelse)

9 Tekniska nämnden () TN 7 Ansökan om verksamhetsbidrag för år Hallstahammars Trafiksäkerhetsförening Dnr 478/15 Hallstahammars Trafiksäkerhetsförening ansöker i skrivelse inkommen till kommunen den 30 december 2015 om kronor i verksamhetsbidrag för år Förslag till budget och verksamhetsplan bifogas ansökan. Chefen för beställar- och planeringsavdelningen föreslår i sin skrivelse den 14 januari 2016 bland annat att nämnden beviljar Hallstahammars Trafiksäkerhetsförening bidrag om kronor samt att föreningen ska inkomma med en ekonomisk redovisning hur bidraget för år 2015 har använts. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 20 januari Tekniska nämnden beslutar att bevilja Hallstahammars Trafiksäkerhetsförening bidrag för sin verksamhet om kronor för år 2016, samt att Hallstahammars Trafiksäkerhetsförening ska inkomma med en ekonomisk redovisning om hur bidraget för år 2015 har använts, samt redovisning för år 2016 efter bokslut. Exp: Chefen för beställar- och planeringsavdelningen. Hallstahammars trafiksäkerhetsförening, Vänstavägen 12, Kolbäck.

10 Tekniska nämnden () TN 8 Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad Dnr 386/15 Ärendet redovisas inte p g a föreskrifter i personuppgiftslagen eller offentlighets- och sekretesslagen.

11 Tekniska nämnden () TN 9 Arbetsprogram för tekniska förvaltningens avdelningar 2016 Dnr 16/16 Cheferna för beställar- och driftavdelningarna upprätta varje år arbetsprogram. Arbetsprogrammet innehåller planer för verksamhet uppdelat på gata, park, fastighet och VA-verksamheten. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 20 januari Tekniska nämnden beslutar att arbetsprogrammen skall presenteras vid nämndens sammanträde i februari, i fortsättningen ska beslut för arbetsprogram tas i december men för år 2016 tas beslut i februari, samt att arbetsprogrammen skall redovisas vid nämndens sammanträde i maj, september och november. Exp: Chefen för beställar- och planeringsavdelningen. Chefen för drift/produktion

12 Tekniska nämnden () TN 10 Ekonomisk redovisning Dnr 37/16 Arbetsutskottet beslutade den 20 januari att föreslå nämnden att besluta om att ekonomiska redovisningar ska ske varannan månad med start i februari Efter arbetsutskottets sammanträdet har förvaltningen tagit fram ett nytt förslag när ekonomiska redovisningar kan presenteras. Tekniska förvaltningen anför i en skrivelse den 22 januari 2016 att samtliga nämnde har krav på sig att upprätta tre ekonomiska uppföljningshandlingar, resultatprognos, delårsbokslut samt årsbokslut. Förvaltningen föreslår fyra ytterligare uppföljningar, förutom de obligatoriska, dessa skulle redovisas i mars, juni, augusti samt september. Uppföljningen påbörjas i mars istället för i februari. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 20 januari Peter Ristikartano (MP) yrkar att redovisning ska ske i mars, maj, juni, augusti, september och november enligt tekniska nämndens skrivelse den 22 januari Sedan propositionsordningen godkänts beslutar nämnden med bifall till Peter Ristikartanos (MP) yrkande och avslag på arbetsutskottets förslag. Tekniska nämnden beslutar således att upphäva tekniska nämndens beslut den 18 maj i tillämpliga delar, samt att ekonomisk redovisning ska ske i mars, maj, juni, augusti, september och november samt att beslutet ska utvärderas efter ett år. Exp: Controller Teknisk chef

13 Tekniska nämnden () TN 11 Nytt reglemente för tekniska nämnden från och med 1 mars 2016 Dnr 462/15 Kommunfullmäktige beslutade den 29 november att anta nytt reglemente för tekniska nämnden fr o m den 1 januari Tekniska förvaltningen anför i skrivelse den 14 december 2015 bland annat att Från och med första januari 2015 ändrades delar av plan- och bygg-lagen. Bland annat ändrades de förfaranden som kan användas när en kommun tar fram nya detaljplaner. Före 2015 kunde detaljplaner handläggas enligt enkelt planförfarande eller normalt planförfarande. För Hallstahammars kommun hade kommunstyrelsen ansvar för detaljplaner som handlades med normalt planförfarande och tekniska nämnden hade ansvar för planer som handlades med enkelt planförfarande. Från om med 2015 ändrades planförfarandena till standard, samordnat, begränsat och utökat förfarande för att förenkla planprocessen i fler fall än vad som tidigare omfattats av enkelt planförfarandet. Kortfattat har det gamla enkelt planförfarande blivit standard och normalt planförfarande har blivit utökat. Idag går planärenden med standardförfarande till tekniska nämnden och med utökat förfarande till kommunstyrelsen. Både tekniska nämnden och kommunstyrelsen har rätt att besluta om planbesked och planuppdrag enligt gällande delegation där tekniska nämnden beslutar om enkelt (nya standard) planförfarande och kommunstyrelsen om normalt(nya utökat) planförfarande. Enligt förvaltningen har det skapat förvirring och gjort det svårare att i beslutsprocessen ta ett strategiskt helhetsgrepp över kommunens samhällsplanering. Förvaltningen anför vidare att För att underlätta hanteringen och beslutsprocessen för detaljplaner föreslås att tekniska nämndens delegation på planärenden ska tas bort och att alla planärenden går till kommunstyrelsen. Under 2 i reglementet står det bland annat att Tekniska nämnden har fullmäktiges uppdrag att besluta i följande grupper av fastighetsärenden: 2. Antagande, ändring eller upphävande av detaljplan i ärenden vari bestämmelserna om enkelt planförfarande kan användas. 3. Antagande, ändring eller upphävande av områdesbestämmelse i ärende vari bestämmelserna om enkelt planförfarande kan användas. 4. Antagande, ändring eller upphävande av fastighetsplan.

14 Tekniska nämnden () Forts. TN 11 Ovanstående punkter bör tas bort ur reglementet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 20 januari Jenny Landernäs (M) yrkar avslag till ändring av tekniska nämndens reglemente. Sedan propositionsordningen godkänts beslutar nämnden med bifall till arbetsutskottets förslag samt med avslag till Jenny Landernäs (M) avslagsyrkande. Kommunfullmäktige föreslås således besluta att med upphävande av sitt beslut den 29 november och med verkan fr o m den 1 mars 2016 anta nytt reglemente för tekniska nämnden enligt en till ärendet tillhörande bilaga. Jenny Landernäs (M) och Kenth Rydén (KD) reserverar sig mot beslutet. Exp: Kommunstyrelsen

15 Tekniska nämnden () TN 12 Motion av Anna Gunnstad Bäckman (C) och Marianne Avelin (C) angående cykelväg - Prioriterad cykelväg genom tre kommuner för yttrande Dnr 15/16 Anna Gunnstad Bäckman (C) och Marianne Avelin (C) anför i en motion den 14 december 2015: -/-/- Centerpartiet föreslår att kommunfullmäktige besluta: att genomföra en cykelstrategi i Hallstahammar som prioriterar en cykelväg som förenar de tre kommunerna Västerås, Hallstahammar (via Kolbäck) och Köping (via Munktorp). att genomföra ett aktivt samarbete med de tre kommunerna för att gemensamt arbeta fram en strategi för denna prioriterade cykelväg som följer den s.k gamla Köpingsvägen. -/-/- Ska du ta dig med cykel mellan någon av orterna Västerås, Kolbäck och Köping till fots eller cykel finns det inga säkra alternativ du riskerar både ditt och bilisternas liv. Om man som bilist och åker på den s.k. gamla Köpingsvägen ser man dagligen cyklister och fotgängare som motionerar och pendlar Västerås-Kolbäck-Köping. Hela sträckan saknar vägren,samtidigt som det finns många som ska med bussen som även den har sin på och avstigning påsamma väg. Det som är mer skrämmande är att skolbussarna har även sina stopp vid denna vägdär barnen står helt oskyddade från biltrafik vid vägkanten och väntar på bussen. Dessutom finns flertalet idrottsplatser och dansbanor i anslutning till denna väg som gör att tillgänglighetenoch säkerheten skulle öka till dessa platser på ett miljövänligt vis med en cykelväg. Den här sträckan är tyvärr inte fri från olyckor med bilister, sträckan har många skarpa kurvoroch trafikeras av tung trafik. Dödsolyckor har skett mellan Munktorp och Köping, här har man eftersökt en cykelväg men inget har ännu inte hänt.trots det trafikeras vägen med människor, cyklister och deras djur och inget skiljer dem åt. Här vill jag knyta ihop de tre kommunerna Västerås - Kolbäck (Hallstahammars kommun) Munktorp - Köping med en cykelväg för cyklister och fotgängare och direkt separera dem frånbilister och tung trafik. Förebilden är cykelvägen från Västerås till Dingtuna som har en hög cykel- och fotgängsbelastning och används som ett alternativ pendling mellan orterna. Den vägen är bredvid bilvägen men med en separat säker cykelväg. Motivering Om cykelvägen uppkommer skulle detta medföra en säkrare trafikväg för alla olikavägtrafikanter och undvika allvarliga trafikolyckor. Vi är även helt övertygade om att flerkommer välja ett miljövänligare och hälsosammare alternativ att ta sig till jobbet både till fots,cykel och med buss om denna cykelväg uppkom.

16 Tekniska nämnden () Forts. TN 12 Det är anledningen som vi ser behovet på en cykelväg från Dingtuna till Kolbäck och vidare till Köping. Detta gör då att kommunen eller de tre kommunerna i samråd måste arbeta aktivt och lägga in anmälningar om denna cykelväg till statliga väg- och trafikmyndigheterna samt föra en dialog med Länsstyrelsen gällande detta ärende. Från dessa myndigheter krävs då en genomtänkt cykelvägsstrategi i kommuner hur man prioriterar sina cykelvägar i sin kommun, rent budgetmässigt men också rent strategiskt. Tekniska förvaltningen anför i skrivelse den 14 januari 2016 bland annat att: För att det ska vara möjligt att ta fram en sådan strategi så måste alla tre kommunerna vara överens om att strategin ska tas fram. Byggande längs statliga vägar som föreslås i motionen innebär också att byggande ska ske på mark som Trafikverket idag har vägrätt på (gamla Köpingsvägen) vilket innebär att Trafikverket i så fall måste vara huvudman för ett sådant projekt. Länsstyrelsen har i dialog med Trafikverket, Regionala kollektivtrafikmyndigheten samt länets kommuner tagit fram en cykelstrategi för länet. Arbetet har fokuserat kring följande områden Samhällsplanering, Samverkan, Förbättra bytespunkter mellan kollektivtrafik och cykelvägnät, hålla hög standard på drift och underhåll samt arbete med överflyttning från bil till cykel. Hallstahammar kommun har svarat på en remiss gällande strategin och särskilt betonat att - Angelägna cykelprojekt behöver lyftas fram och prioriteras i förhållande till andra infrastrukturprojekt. - Strategin bör utformas så att man knyter ihop kommunernas tätorter med varandra. -/-/- Hallstahammars kommun kan inte själv ta fram en strategi som berör andra kommuner utan detta måste ske i samarbete med ansvariga myndigheter och berörda kommuner. I anslutning till att det planeras för ny väginfrastruktur i länet så har vi framhållit vikten av att det går att cykla på ett tryggt och säkert sätt längs länets vägar och att detta bör tas med när man planerar nya vägar eller förser befintliga vägar med vajerräcken. Detta gjordes senast när Trafikverket tog fram en arbetsplan för ny väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar. Kommunen föreslog att det skulle byggas en cykelväg parallellt med vägen men Trafikverket ansåg inte att det fanns utrymme i deras budget för ett sådant projekt. Tekniska förvaltningen arbetar kontinuerligt med att förbättra cykelvägsnätet i kommunen. En cykelplan finns framtagen och i den finns en prioritering för nya cykelvägar. Vi har även föreslagit åtgärder för förbättringar i det befintliga cykelvägsnätet. -/-/-. Sammanfattningsvis så är det i nuläget mest angeläget att slutföra de projekt som påbörjats i kommunen och öka trafiksäkerheten för cyklister längs väg 252 (delen Kolbäck- Strömsholm) och längs v 619 (delen Eriksberg Kolbäck) samt i enlighet med cykelplanen förbättra cykelvägnätet inom kommunen. Tekniska förvaltningen bevakar frågan i samband med kommande träffar med Västerås och Köpings kommun samt Trafikverket om

17 Tekniska nämnden () Forts. 12 att ta fram en strategi för att bygga en ny cykelväg längs den gamla Köpingsvägen. Detta projekt skall dock ha en lägre prioritet än övriga planerade cykelprojekt i kommunen. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 20 januari Peter Ristikartano (MP) yrkar att motionen ska anses vara besvarad med hänvisning till tekniska förvaltningens skrivelse. Jenny Landernäs (M) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Sedan propositionsordningen godkänts beslutar nämnden med avslag till arbetsutskottets förslag samt bifall till Peter Ristikartanos (MP) förslag. Tekniska nämnden beslutar således att som sitt yttrande till kommunstyrelsen uttala att motionen ska anses besvarad med hänvisning till vad som anförs i förvaltningens skrivelse den 14 januari Exp: Kommunstyrelsen

18 Tekniska nämnden () TN 13 Redovisning av meddelande och delegationsbeslut Följande anmälningar noteras: - allmänna ärenden/handlingar enligt anmälningsbilaga daterad delegationsbeslut enligt anmälningsbilaga daterad arbetsutskottets protokoll Anmälningarna föranleder inget beslut av tekniska nämnden.

19 Tekniska nämnden () TN 14 Arbete med säsongsbetonade fritidsytor samt ideellt engagemang Dnr 46/16 Jenny Landernäs (M) och Kenth Rydén (KD) väcker vid sittande sammanträde ärendet gällande säsongsbetonade fritidsytor enligt följande: Nu under den pågående vintern har vissa frågetecken kring kommunens åtaganden dykt upp. Hur hanterar vi säsongsbetonade fritidsytor som spolade skridskoytor, pulkabackar, skidspår? Vad är kommunens ambitionsnivå för detta? Och också vad blir då det kommunala åtagandet? Andra frågetecken är hur tekniska nämnden hanterar den nyligen antagna visionen. I den står det klart och tydligt att det ideella engagemanget är mycket viktigt för kommunens utveckling och ska uppmuntras. I frågor kring spolade isar har det kommit till vår kännedom att det tänket inte är fullt implementerat. Vi vet också att det idag finns specifika fall där nytt arbetssätt inom förvaltningen har krockat med det ideella. Förvaltningen ska ligga i framkant och arbeta med säkerhet och följa de lagar och regler som ställs på oss. Det är samtidigt av högsta vikt att förvaltningen även tar med påverkan på övriga samhället när nya arbetssätt/rutiner implementeras och att lösningar (avtal/överenskommelser/etc) kan komma på plats som både uppfyller ex säkerhetskrav som andra krav och förväntningar från våra invånare. Kommunikation och information är också oerhört viktigt. Därför yrkar vi på följande Att det tas fram information kring kommunens nuvarande åtaganden i form av spolade isbanor, röjda pulkabackar och spårdragning för längdskidåkning. Informationen ska delges nämnden vid februaris sammanträde samt så snart som möjligt läggas ut på kommunens hemsida. Att till nämnden få en redovisning av kommunens åtaganden för Teknikbacken/motionscentrum Att det till nästa säsong tas fram en strategisk långsiktig plan för de säsongsbetonade fritidsytorna. Att den nyantagna visionen implementeras i tekniska nämndens arbete. Att tekniska nämnden ska ta fram en plan på hur vi inom nämndens område kan uppmuntra ideellt engagemang. Att omgående hitta lösningar för att säkerställa att vi kan ta tillvara på ett ideellt engangemang hos ex föreningar samtidigt som vi upprätthåller hög säkerhet och kvalitet inom den egna verksamheten.

20 Tekniska nämnden () Forts. TN 14 Marijo Edlund (S) yrkar att ärendet inte avgörs på sammanträdet utan kommer att behandlas vid ett senare tillfälle. Tekniska nämnden beslutar att behandla ärendet vid ett senare tillfälle. Exp: Teknisk chef