KALLELSE Sammanträdesdatum

Transkript

1 KALLELSE Sammanträdesdatum KOMMUNFULLMÄKTIGE Tid Plats 18:30 Alléskolan aula, Hallsberg Beslutande ledamöter Ulf Ström (S), ordförande Inga-Britt Ritzman (S), vice ordförande Solveig Eriksson (C), 2:e vice ordförande Andreas Svahn (S) Andreas Tranderyd (MP) Anders Lycketeg (C) Siw Lunander (S) Torbjörn Appelqvist (M) Thomas Hermansson (S) Tomas Hagenfors (KD) Christel Forsberg (S) Ewa-Rosa Sliwinska (S) Rikard Arveden (M) Lotta Öhlund (MP) Conny Larsson (S) Toni Blanksvärd (S) Magnus Andersson (S) Veronica Wallgren (S) Ulrika Björklund (M) Christina Johansson (S) Jenny Steen (S) Anne Carlqvist Fors (S) Magnus Fahlström (S) Hans Karlsson (S) Börje Andersson (S) Gunnel Hedström (S) Krister Eklund (S) Mia Sydow Mölleby (V) Tryggve Thyresson (V) Lennart Pettersson (M) Ann-Christine Appelqvist (M) Mattias Björklund (M) Cecilia Hedlund (C) Erik Storsveden (L) Lena Gunnarsson (KD) Majlis Telemo (SD) Rein Hjalmarsson (SD) Birgitta Kumblad (S) Christian Eriksson (SD) Veronica Löfling (V) Joakim Rosén (SD) Viking Andersson (SD) Jimmy Olsson (SD) Ej tjänstgörande ersättare Göril Thyresson (V) Ann-Sofie Johansson (C) Gösta Hedlund (C) Halmat Hosayn (S) Jamal Bayazidi (S) Anna-Karin Ryefalk (S) Annelie Nordin (S) Bengt-Åke Andersson (S) Suzana Madzo (S) Mattias Sevesson (S) Theres Andersson (S) Marianne Norman (MP) Östen Tylebrink (MP) Ewa Unevik (M) Ingemar Hallberg (M) Nina Lagemyr (M) Jaana Storsveden (L) Martin Pettersson (KD) Andreas Glad (KD) Kjell Gustavsson (C) Kjell Rapp (S) Aminatu Bello (S) Sören Pettersson (V) Göran Bergström (L) Sida 1 av 166

2 KALLELSE Sammanträdesdatum Ingrid Grahn (L) Övriga Ilina Dahlberg-Andersson, Sekreterare Torbjörn Dybeck, Kommundirektör Lena Dibbern, Kvalitets- och administrativ chef Lena Fagerlund, Ekonomichef Sida 2 av 166

3 KALLELSE Sammanträdesdatum Sammanträdets inledning Föredragande Ärendebeskrivning 1. Öppnande av sammanträdet 2. Upprop. 3. Utseende av två justerare tillika rösträknare. 4. Kallelse till och kungörande av sammanträdet. 5. Fastställande av föredragningslista. Sida 3 av 166

4 KALLELSE Sammanträdesdatum Allmänhetens frågestund Föredragande Ärendebeskrivning Allmänheten bereds tillfälle att, vid varje sammanträde med kommunfullmäktige, ställa frågor med anledning av de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet. Ordföranden kan tillåta även andra aktuella frågor. Sida 4 av 166

5 KALLELSE Sammanträdesdatum Aktuell information Föredragande Sida 5 av 166

6 KALLELSE Sammanträdesdatum Avsägelser (16/KS/5) Föredragande Ärendebeskrivning Ann-Sofie Johansson (C) begär entledigande från sin plats som: - ordinarie ledamot i kommunfullmäktige. - ordinarie ledamot i bildningsnämnden. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att entlediga Ann-Sofie Johansson från sitt uppdrag som: - ordinarie ledamot i kommunfullmäktige. - ordinarie ledamot i bildningsnämnden. Ny sammanräkning begärs hos länsstyrelsen. Sida 6 av 166

7 KALLELSE Sammanträdesdatum Upphörande av uppdrag på grund av flytt (16/KS/5) Föredragande Ärendebeskrivning Då Marianne Norman (MP) avflyttat från kommunen är hon inte längre valbar i Hallsbergs kommun. Därmed upphör Mariannes uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige och ersättare i drift- och servicenämnden. Förslag till beslut Till följd av avflytt från kommunen upphör Marianne Normans (MP) uppdrag som: -ersättare i kommunfullmäktige och -ersättare i drift- och servicenämnen. Ny sammanräkning begärs hos länsstyrelsen. Sida 7 av 166

8 KALLELSE Sammanträdesdatum Fyllnadsval Föredragande Sida 8 av 166

9 KALLELSE Sammanträdesdatum Beslut om att samtliga kommunägda fastigheter av bostadskaraktär förs över till ett kommunalt helägt aktiebolag samt bildande av ett koncernmoderbolag (16/KS/65) Föredragande Ärendebeskrivning I detta ärende föreslås att samtliga kommunägda fastigheter av bostadskaraktär flyttas över till ett helägt aktiebolag samt att Hallsbergs kommun i samband med detta även bildar ett koncernmoderbolag som blir ägare till detta bolag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar om följande punkter: 1. Att godkänna bildandet av ett nytt aktiebolag (Hallsbergs Kommunhus AB, HKAB ) som får till uppgift att äga samtliga aktier i kommunens dotterbolag. 2. Att godkänna att totalt 11 fastigheter enligt bilaga 1 överförs genom försäljning till marknadsmässigt pris, från Hallsbergs kommun till Hallsbergs fastigheter 1 AB ( HFAB1 ), orgnr Köpet föreslås finansieras genom upptagande av lån samt genom en revers utställd av Hallsbergs kommun. 3. Att godkänna att HF1AB beviljas en revers av Hallsbergs kommun motsvarande kronor som dellikvid för fastighetsförvärvet. 4. Att godkänna att Hallsbergs kommuns revers på kronor görs om genom kvittningsemission till eget kapital i HF1AB. 5. Att godkänna en aktieförsäljning av Hallsbergs Fastigheter 1 AB HFAB1 till det nya HKAB efter det bildats. 6. Att godkänna att HKAB beviljas en revers av Hallsbergs kommun motsvarande 10 mkr som likvid för aktierna i HF1AB. 7. Att godkänna att Hallsbergs kommuns revers på 10 mkr görs om genom kvittningsemission till eget kapital i HKAB. 8. Att godkänna att HF1AB beviljas en kommunalborgen på totalt 300 mkr för förvärvet av fastigheterna från Hallsbergs kommun samt kommande investeringar. 9. Att godkänna att HFAB1 gör en namnändring till Hallsbergs Bostads AB. Sida 9 av 166

10 KALLELSE Sammanträdesdatum Att godkänna en ny bolagsordning för HFAB1, enligt bilaga Att godkänna bolagsordning för HKAB, enligt bilaga Att godkänna gemensamt ägardirektiv för samtliga kommunägda bolag, enligt bilaga Att godkänna ägardirektiven för HF1AB, enligt bilaga 5. Beslutsunderlag Beslut att samtliga kommunägda fastigheter av bostadskaraktär förs över till ett kommunalt helägt aktiebolag samt bildande av ett koncernmoderbolag Fastigheter, bilaga 1 Bolagsordning Hallsbergs Bostadsaktiebolag, bilaga 2 Bolagsordning för Hallsbergs kommunhus AB, bilaga 3 Gemensamt ägardirektiv för samtliga bolag i koncernen, bilaga 4 Särskilda ägardirektiv för Hallsbergs bostadsaktiebolag, bilaga 5 VD-instruktion, bilaga 6 Sida 10 av 166

11 KALLELSE Sammanträdesdatum Äldreomsorgsplan Hallsbergs kommun (16/KS/164) Föredragande Ärendebeskrivning Social- och arbetsmarknämnden har godkänt upprättad äldreomsorgsplan för Hallsbergs kommun Syftet med äldreomsorgsplanen är att vara vägledande i politiska och verksamhetsmässiga beslut men också vara levande i det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Tillsammans med social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan och förvaltningens verksamhetsmål blir den ett instrument för att planera, styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar upprättad äldreomsorgsplan efter att ändringar av redaktionell karaktär har gjorts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse angående äldreomsorgsplan, Hallsbergs kommun Äldreomsorgsplan Hallsbergs kommun Sida 11 av 166

12 KALLELSE Sammanträdesdatum Antagande av ny detaljplan för Gatugårda 1:23 och 1:24 i Östansjö (KS-2015/75) Föredragande Ärendebeskrivning Detaljplanen har varit utskickad för samråd mellan enligt ett begränsat planförfarande. Alla fastighetsägare och remissinstanser har godkänt planförslaget. Några mindre redaktionella ändringar har gjort i planhandlingarna efter samrådet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige enligt Plan- och bygglagen (PBL 2010:900) antar detaljplanen för Gatugårda 1:23 och 1:24 (del av) i Östansjö. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, antagandehandling gällande ny detaljplan Gatugårda 1:23 och 1:24 (del av) Fastighetsförteckning redovisning Samråd för Detaljplan för Gatugårda 1:23 och 1:24 (del av). Antagandehandling Samrådsredogörelse, Detaljplan Gatugårda 1:23 och (del av) 1:24. Antagandehandling, karta över ny detaljplan, Gatugårda 1:23 (del av) 1:24 Expedieras till Samhällsbyggnadschef Planchef Planarkitekt Sida 12 av 166

13 KALLELSE Sammanträdesdatum Revisorernas bedömning avseende delårsrapport 2016 (16/KS/174) Föredragande Ärendebeskrivning Revisorerna har uppdraget att bedöma om resultatet i delårsrapport per är förenligt med de mål som kommunfullmäktige har beslutat om. Den sammanfattade bedömningen är att delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt med några undantag som framgår av den bifogade granskningsrapporten. Beslutsunderlag Revisorernas bedömning avseende delårsrapport 2016 Granskning av delårsrapport 2016 Sida 13 av 166

14 KALLELSE Sammanträdesdatum Delårsrapport Hallsbergs kommun 2016 (16/KS/158) Föredragande Ärendebeskrivning I enlighet med kommunens styrsystem skall nämnder och styrelse, kommunala bolag och stiftelser lämna delårsrapport till kommunstyrelsen. Ekonomiavdelningen har sammanställt och upprättat en delårsrapport för perioden januari augusti för Hallsbergs kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige: 1. godkänner Hallsbergs kommuns delårsrapport till och med beviljar tilläggsanslag till drift- och servicenämnden med 900 tkr, 3. beviljar tilläggsanslag till social- och arbetsmarknadsnämnden med 900 tkr för ökade lönekostnader och med 750 tkr till Projekt Kullängen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse delårsrapport 2016 Delårsrapport för Hallsbergs kommun Sida 14 av 166

15 KALLELSE Sammanträdesdatum Lista över ej besvarade motioner Föredragande Ärendebeskrivning Lista över ej besvarade motioner bifogas. Förslag till beslut Listan läggs till handlingarna. Sida 15 av 166

16 KALLELSE Sammanträdesdatum Meddelanden Föredragande Ärendebeskrivning Meddelas för kännedom: Kommundirektörens rapport september 2016 (16/KS/18-15) Sida 16 av 166

17 KALLELSE Sammanträdesdatum Ledamöternas frågestund Föredragande Ärendebeskrivning Ledamot av fullmäktige eller tjänstgörande ersättare får under denna punkt ställa frågor till nämndordförande och gruppledare i nämnd. Frågan ska vara av enklare karaktär som inte kräver några förberedelser. Frågan ska lämnas in i skrift senast i samband med att sammanträdet börjar och ska av ordföranden anmälas vid fastställandet av dagordningen. Debatt får förekomma endast mellan den som frågar och den som frågan är riktad till. Sida 17 av 166

18 KALLELSE Sammanträdesdatum Övrigt Föredragande Sida 18 av 166

19 Beslut om att samtliga kommunägda fastigheter av bostadskaraktär förs över till ett kommunalt helägt aktiebolag samt bildande av ett koncernmoderbolag 7 16/KS/65 Sida 19 av 166

20 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 4 Dnr:16/KS/65 Beslut att samtliga kommunägda fastigheter av bostadskaraktär förs över till ett kommunalt helägt aktiebolag samt bildande av ett koncernmoderbolag Ärendebeskrivning I detta ärende föreslås att samtliga kommunägda fastigheter av bostadskaraktär flyttas över till ett helägt aktiebolag samt att Hallsbergs kommun i samband med detta även bildar ett koncernmoderbolag som blir ägare till detta bolag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås, mot bakgrund av den information som lämnas i denna rapport, att besluta om följande punkter: 1. Att godkänna bildandet av ett nytt aktiebolag (Hallsbergs Kommunhus AB, HKAB ) som får till uppgift att äga samtliga aktier i kommunens dotterbolag. 2. Att godkänna att totalt 11 fastigheter enligt bilaga 1 överförs genom försäljning till marknadsmässigt pris, från Hallsbergs kommun till Hallsbergs fastigheter 1 AB ( HFAB1 ), orgnr Köpet föreslås finansieras genom upptagande av lån samt genom en revers utställd av Hallsbergs kommun. 3. Att godkänna att HF1AB beviljas en revers av Hallsbergs kommun motsvarande kronor som dellikvid för fastighetsförvärvet. 4. Att godkänna att Hallsbergs kommuns revers på kronor görs om genom kvittningsemission till eget kapital i HF1AB. 5. Att godkänna en aktieförsäljning av Hallsbergs Fastigheter 1 AB HFAB1 till det nya HKAB efter det bildats. 6. Att godkänna att HKAB beviljas en revers av Hallsbergs kommun motsvarande 10 mkr som likvid för aktierna i HF1AB. 7. Att godkänna att Hallsbergs kommuns revers på 10 mkr görs om genom kvittningsemission till eget kapital i HKAB. 8. Att godkänna att HF1AB beviljas en kommunalborgen på totalt 300 mkr för förvärvet av fastigheterna från Hallsbergs kommun samt kommande investeringar. 9. Att godkänna att HFAB1 gör en namnändring till Hallsbergs Bostads AB 10. Att godkänna en ny bolagsordning för HFAB1, enligt bilaga Att godkänna bolagsordning för HKAB, enligt bilaga 3 Sida 20 av 166

21 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 4 Dnr:16/KS/ Att godkänna gemensamt ägardirektiv för samtliga kommunägda bolag, enligt bilaga Att godkänna ägardirektiven för HF1AB, enligt bilaga 5 Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 1 december 2015 att låta kommundirektören utreda konsekvenserna av att flytta samtliga kommunägda fastigheter av bostadskaraktär till ett av kommunen helägt aktiebolag och hur en sådan förändring kan genomföras. I den PM från 19 april 2016 Inriktningsbeslut att samtliga kommunägda fastigheter av bostadskaraktär förs över till ett kommunalt helägt aktiebolag beskrevs förutsättningarna för en överföring av fastigheter av bostadskaraktär till ett helägt dotterbolag samt att det fanns vissa frågor som skulle utredas innan ett färdigt förslag kunde presenteras. Nu har dessa frågor utretts och det finns nu ett förslag till beslut. I nedanstående text kommer förlaget att presenteras. Fastigheter att överföra I bilaga 1 så redovisas de fastigheter som föreslås att säljas över till marknadsmässigt pris från Hallsbergs kommun till kommunens helägda dotterbolag Hallsbergs Fastigheter 1 AB orgnr I detta förslag föreslås att Hallsbergs fastigheter 1 AB, finansierar köpet med externa lån på ca 200 Mkr, samt en revers på kronor som är utställd av Hallsbergs kommun. Fastigheternas värdering Fastigheterna har värderats efter avkastningsvärdering, vilket innebär att fastigheternas nettoresultat divideras med en viss avkastningsprocent. Till vår hjälp har vi tillfrågat NAI Svefa om vilka avkastningsprocent som ska användas för de typer av fastigheter som ska säljas över. NAI Svefa har rekommenderat en avkastningsprocent inom följande intervall: Flerbostadshusen har bedömts till 6,0 6,25 procent. Äldre- och gruppboenden har bedömts till 7,0 7,5 procent. I den värdering som är gjord enligt bilaga 2, så har vi använt oss av 6 procent för Kronan och Kopparslagaren, samt 7 procent för de övriga fastigheterna. I en samlad värdering för samtliga fastigheter genererar det ett värde på tkr vilket motsvarar en direktavkastning för hela beståndet på 6,51 procent. I kommunens balansräkning per den 31 augusti 2016 har de aktuella fastigheterna ett bokföringsmässigt värde på tkr. Det skulle innebära om vi låser det bokförda fastigheterna till detta datum ett positivt resultat, för kommunen, på 623 tkr. Moms När det gäller momsen så beskrev jag i bifogat PM från den 19 april att två delar ska utredas. Dels hur mycket moms som har lyfts bort från investeringar för de fastigheter som finns med i detta förslag och dels om de ekonomiska förutsättningarna avseende att momsen kommer att hanteras annorlunda i bolaget än i kommunen. När det gäller moms på investeringar som har lyfts av under de senaste 10 åren så har en utredning visat på ett belopp uppgående till 670 tkr. Investeringen är gjord under år Det innebär att kommunen kommer att återbetala 3/10-delar av tidigare avlyft moms, vilket motsvarar 50 tkr. När det gäller hanteringen av den moms på driftskostnader som kommunen tidigare har kunnat dra av från verksamhetsfastigheterna så kommer den istället att bli en kostnad för bolaget. Istället Sida 21 av 166

22 Tjänsteskrivelse Sida 3 av 4 Dnr:16/KS/65 kommer kommunen att kunna lyfta av den fakturerade momsen när bolaget fakturerar hyreskostnaden, där momsen utgör en del av kostnaden. Idag har kommuner möjlighet att lyfta 18 procent på hyresbeloppet för förhyrda verksamhetslokaler. Att det finns en skillnad på 2 procent beror på att det inte är moms på t.ex. räntor. När det gäller moms på den del av fastigheterna som utgör bostadsyta så har inte kommunen haft någon avdragsrätt utan momsen har utgjort en kostnad. Detsamma kommer att även gälla i bolaget. Slutsatsen är att kommunens ekonomi inte kommer att försämras till följd av att fastigheterna i fortsättningen ägs av ett aktiebolag. Kommunal borgen Bolaget kommer att behöva låna upp ca 200 mkr för investeringen av de förvärvade fastigheterna från kommunen, samtidigt som kommunen kommer att återbetala samma summa till Kommuninvest. Bolaget behöver samtidigt ha ett låneutrymme för de närmaste året för fortsatta investeringar i nya fastigheter. I detta förslag föreslås att kommunfullmäktige beslutar om en kreditram för HF1AB på 300 mkr. Bolaget kommer genom sitt ägardirektiv att endast få låna med kommunal borgen. Bolaget kommer som tidigare beslutat att betala borgensavgift. Namnändring Bolaget föreslås även att byta namn från Aktiebolaget Hallsbergs Fastigheter 1 AB, till Hallsbergs Bostadsaktiebolag. Bolagsordning En ny bolagsordning, föreslås i samband köpet av fastigheterna. Bl. a. bör styrelsen utökas från idag 3 ledamöter till att kunna vara minst 5 och max 9 ledamöter med totalt minst 5 och max 9 suppleanter. Vidare ska aktiebeloppets storlek ändras samt att vissa andra justeringar sker som bättre beskriver och anger bolagets ramar för verksamheten. Se bilaga 2. Ägardirektiv I bilaga 5, redovisas bolagets ägardirektiv där ägaren till bolaget anger hur bolaget ska bedriva sin verksamhet samt hur formerna för dialog mellan ägarna och bolaget ska ske. VD-instruktioner I samband med detta beslut så föreslås även en ny VD-instruktion. VD-instruktionen är något som styrelsen för bolaget har beslutanderätt över men tas med som en informationshandling i detta beslut, enligt bilaga 6. Stämpelskatt Stämpelskatt utgår vid köp av fastigheter. Stämpelskatten uppgår till 4,25 procent av det högsta värdet av taxeringsvärdet eller köpeskillingen. Enligt erfarenhet från andra kommuner som genomfört denna typ av fastighetsförsäljningar så brukar stämpelskatten bli ca 10 procent av det normala beloppet. Koncernmoderbolag I framtiden kan Hallsbergs kommun komma att ha fler aktiebolag för exempelvis skolfastigheter, exploateringsmark, osv. För att bättre styra dessa bolag ekonomiskt och verksamhetsmässigt föreslås att Hallsbergs kommun bildar ett moderbolag som äger samtliga aktier i dessa bolag. Hallsbergs kommun har för tillfället endast ett aktiebolag men föreslår med ovanstående motivering att ett moderbolag bildas. Det innebär att ett nytt aktiebolag ska bildas och att detta bolag övertar samtliga aktier i HFAB1. Det nya bolaget föreslås ha namnet Hallsbergs Kommunhus AB. Aktiekapital Hallsbergs fastigheter 1 AB(under namnändring till Hallsbergs bostads AB) Sida 22 av 166

23 Tjänsteskrivelse Sida 4 av 4 Dnr:16/KS/65 Aktiekapitalet i Hallsbergs fastigheter 1 AB, föreslås att höjas till 10 mkr. Det nuvarande aktiekapitalet uppgår till kronor. Höjningen av det egna kapitalet kommer att ske genom en kvittningsemission. Kvittningsemissionen kommer att ske genom att kommunfullmäktige föreslås godkänna att den revers på kronor som Hallsbergs kommun lämnar till Hallsbergs fastigheter 1 AB i samband med försäljningen av fastigheterna görs om till eget kapital. När kvittningsemissionen sker kommer det egna kapitalet att fördelas mellan bundet aktiekapital och överkurs. Soliditeten i bolaget kommer efter höjningen av det egna kapitalet att uppgå till ca: 5 procent. Hallsbergs kommunhus AB I samband med att Hallsbergs kommunhus AB förvärvar aktierna i Hallsbergs fastigheter 1 AB för det egna kapitalet på 10 mkr så kommer Hallsbergs kommun att ställa ut en revers till Hallsbergs kommunhus AB på motsvarande belopp. Även här föreslås en kvittningsemission på 10 mkr. Kvittningsemissionen kommer att ske genom att kommunfullmäktige föreslås godkänna att den revers på 10 mkr som Hallsbergs kommun lånat ut till Hallsbergs kommunhus AB i samband med försäljningen av aktierna görs om till eget kapital. När kvittningsemissionen sker kommer det egna kapitalet att fördelas mellan bundet aktiekapital och överkurs. Organisation När det gäller organisationen av bolaget så föreslås att bolaget inte initialt har en egen driftsorganisation. I detta förslag föreslås att Hallsbergs kommun genom avtal med bolaget fortsätter att sköta den administrativa såväl som den tekniska förvaltningen. Om bolaget i framtiden ska ha egen förvaltningen eller köpa den av annan part är en fråga som överlåts till styrelsen för bolaget. Bolagsordning i Moderbolaget I bolagsordningen föreslås att styrelsen i moderbolaget kommer att utgöras av kommunstyrelsens ledamöter. Övrigt innehåll i bolagsordningen är enligt bilaga 3. Gemensamt ägardirektiv för samtliga kommunägda bolag I bilaga 4, redovisas bolagens gemensamma ägardirektiv där ägaren till samtliga kommunägda bolag ska bedriva sin verksamhet samt hur formerna för dialog mellan ägarna och bolaget ska ske. VD-instruktioner I samband med detta beslut så föreslås även en VD-instruktion för moderbolaget. VD-instruktionen är något som styrelsen för bolaget har beslutade rätt över men tas med som en information i denna handling. Kommunstyrelseförvaltningen Torbjörn Dybeck Kommundirektör Sida 23 av 166

24 Bilaga 1 Följande fastigheter föreslås att försäljas till Hallsbergs fastigheter 1 AB, under namnändring till Hallsbergs Bostads Aktiebolag. 1. Del av Läraren 6, Hantverkargatan 26, Hallsberg 2. Stocksätter 1:8, Werners väg 6, Wernersbacke, Hallsberg 3. Grotorp 2:34, Gränsgatan 6-8 och 10-88, Vretstorp 4. Breslätt 1:90, Kastanjegatan 1-3 och 5, Östansjö 5. Folkasbo 1:16, Kyrkogatan 5, Sköllergården, Pålsboda 6. Kopparslagaren 5, Södra Allén 40A, 40B, 42, 44, 46, Hallsberg 7. Hjortkvarn 2:33, Vintergatan 10-22, Hjortkvarn 8. Kronan 10, Allégatan Kronan 12, Allégatan Kronan 13, Allégatan Ålsta 9:1, Ålsta 610 För ovanstående fastigheter är det prognostiserade driftsresultatet tkr Det bedömda marknadsvärdet för samtliga ovanstående fastigheter är tkr Fastigheternas direktavkastning har bedömts mellan 6,0 7,0 %. Den genomsnittliga direktavkastningen för ovanstående fastigheter är 6,51 % Sida 24 av 166

25 Bilaga 2 Bolagsordning för Hallsbergs Bostadsaktiebolag Firma Bolagets firma är Hallsbergs Bostadsaktiebolag. 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Hallsberg, Örebro län. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Hallsbergs kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta, förädla och försälja fastigheter och därtill hörande kollektiva anordningar, samt lokaler i de fall lokalerna utgör en mindre andel av bolagets fastigheter och används för kommunal eller kommersiell verksamhet. 4 Ändamål med bolagets verksamhet Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Hallsbergs kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till inflytande. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer, enligt lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Aktieägarna. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Vad som är beslut av principiell betydelse eller större vikt framgår av ägardirektiven. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst 5 och högst 10 ledamöter samt lägst 5 och högst 10 suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige som förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor. För revisorn får av bolagsstämman en revisorssuppleant utses. Revisorns och - i förekommande fall revisorssuppleantens - uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Sida 25 av 166

26 10 Lekmannarevisor För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor ska kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun utse två lekmannarevisorer och två suppleanter. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev med posten till ägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden på årsstämma På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Godkännande av dagordning; 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorns granskningsrapport; 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkning b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorn med suppleanter; 10. Val av revisor och revisorssuppleant; 11. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 13 Räkenskapsår Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår. 14 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 15 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Hallsbergs kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. Sida 26 av 166 2

27 Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap tryckfrihetsförordningen samt enligt offentlighets- och sekretesslagen. 16 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun. Sida 27 av 166 3

28 Bilaga 3 Bolagsordning för Hallsbergs Kommunhus AB [org nr] 1 Firma Bolagets firma är Hallsbergs Kommunhus AB. 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Hallsberg, Örebro län. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga fast eller lös egendom, förvalta aktier och andelar i kommunala bolag inom Hallsbergs kommun och därmed förenlig verksamhet. 4 Ändamål med bolagets verksamhet Bolagets syfte är att, med iakttagande av lokaliseringsprincipen, optimera och samordna verksamheten i de kommunala bolagen i Hallsbergs kommun. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Hallsbergs kommun. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Vad som är beslut av principiell betydelse eller större vikt framgår av ägardirektiven. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst 11 och högst 15 ledamöter samt lägst 11 och högst 15 suppleanter. Styrelsens ledamöter ska utgöras av de valda ledamöterna och ersättarna i Hallsbergs kommunstyrelse. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige som förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor. För revisorn får av bolagsstämman en revisorssuppleant utses. Revisorns och - i förekommande fall revisorssuppleantens - uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Sida 28 av 166

29 10 Lekmannarevisor För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor ska kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun utse två lekmannarevisorer och två suppleanter. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev med posten till ägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Bolagsstämman Den årliga ordinarie Bolagsstämman ska hållas i samband med ett Kommunfullmäktigesammanträde. 13 Ärenden på årsstämma På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Godkännande av dagordning; 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorns granskningsrapport; 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkning b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorn med suppleanter; 10. Val av revisor och revisorssuppleant; 11. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 14 Räkenskapsår Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår. 15 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. Sida 29 av 166 2

30 16 Inspektionsrätt och insyn Kommunstyrelsen i Hallsbergs kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap tryckfrihetsförordningen samt enligt offentlighets- och sekretesslagen. 17 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun. Sida 30 av 166 3

31 Bilaga 4 GEMENSAMT ÄGARDIREKTIV FÖR SAMTLIGA KOMMUNÄGDA BOLAG I KONCERNEN HALLSBERGS KOMMUNHUS AB Detta ägardirektiv fastställs av kommunfullmäktige i Hallsberg kommun för att därefter tillsändas samtliga kommunägda bolag i koncernen Hallsbergs Kommunhus AB för antagande på bolagstämma i respektive bolag. Det gemensamma ägardirektiv ska gälla både för Hallsbergs kommunhus AB, samt för samtliga dotterbolagen. Kommunfullmäktige i Hallsberg kommun kan även anta särskilda ägardirektiv för bolaget, som i förekommande fall kompletterar vad som följer av detta gemensamma ägardirektiv. Det åligger Hallsbergs Kommunhus AB att tillse att gemensamma och särskilda ägardirektiv fastställs vid bolagsstämma i dotterbolagen. 1. PRINCIPER FÖR STYRNING AV BOLAGEN 1.1 Allmänt Hallsberg kommuns styrning av bolagen grundas på skriften Principer för styrning av kommun och landstingsägda bolag utgiven av SKL med de tillägg och förändringar som krävs för anpassning till förhållandena i Hallsberg kommun och följer av gällande ägardirektiv. 1.2 Bolagen som en del av den kommunala organisationen Bolagen är en del av Hallsberg kommuns verksamhet, och är en alternativ form för att tillhandahålla de egna kommuninvånarna service och tjänster (kommunal verksamhet). Bolagens verksamhet regleras av lag, bolagens bolagsordning samt direktiv utfärdade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen. 1.3 Kommunens direktivrätt Det ankommer på bolagens styrelse och verkställande direktör att följa på bolagsstämman utfärdade direktiv om de inte står i strid mot bolagens intresse, tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag och författning. 2. BOLAGENS ÄNDAMÅL Bolagens ändamål är att, i enlighet med det kommunala ändamålet och kommunens styrdokument medverka till att utveckla Hallsberg kommun. 3. BOLAGENS VERKSAMHET 3.1 Allmänt Föremålet för bolagens verksamhet anges i bolagsordning för bolagen. Bolagen får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Verksamheten i respektive bolag ska bedrivas med iakttagande av det kommunala ändamålet för verksamheten, kommunalrättsliga principer samt vad Sida 31 av 166

32 som framgår av bolagsordningen, dessa gemensamma ägardirektiv samt i förekommande fall särskilt ägardirektiv för respektive bolag. Bolagen bedriver kommunal verksamhet och i den mån det är tillämpligt gäller självkostnadsprincipen eller i den mån bolaget utgör ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag att verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer, likställighetsprincipen och lokaliseringsprincipen. Bolagen ska fortlöpande informera Hallsberg kommun om dess verksamhet. 3.2 Budget och verksamhetsplan Bolagen ska årligen fastställa en verksamhetsplan med strategiska mål för de nästkommande tre räkenskapsåren och en drift- och investeringsbudget för nästkommande räkenskapsår. Fastställd verksamhetsplan och budget ska tillställas kommunen senast vid den tidpunkt kommunstyrelsen bestämt. Bolagen ska redovisa nyckeltal som är relevanta för respektive bolags verksamhet. 4. FULLMÄKTIGES STÄLLNINGSTAGANDE Bolagen ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen kan trots detta vara en sådan fråga som kräver kommunfullmäktiges ställningstagande. Uppstår tveksamhet om huruvida ställningstagande krävs, ska bolaget samråda med kommunstyrelsen i kommunen. Åtgärden ska i efterhand meddelas kommunfullmäktige. Frågor av principiell beskaffenhet betraktas till exempel följande: - ändring av bolagsordning; - förvärv, avveckling eller bildande av dotterbolag. - köp och försäljningar av fastigheter, som väsentligt påverkar bolagetens ekonomi - Investeringar av större karaktär som väsentligt påverkar bolagens ekonomi - Köp eller försäljningar av aktier i andra bolag och utställande av borgen 5. SAMVERKAN INOM BOLAGSKONCERNEN Hallsbergs Kommunhus AB ska medverka till att verksamheterna i dotterbolagen samordnas för optimalt resursutnyttjande och ska se till att dotterbolagen följer fastställda ägardirektiv genom fortlöpande dialog med respektive dotterbolag i koncernen. Styrelsen i respektive dotterbolag ska därför hålla Hallsbergs Kommunhus AB informerat om sin verksamhet och om planerade åtgärder av större vikt. Hallsbergs Kommunhus AB har rätt att få ta del av information från dotterbolagen som Hallsbergs Kommunhus AB anser nödvändig för att detta åtagande ska kunna fullgöras. Hallsbergs Kommunhus AB ska svara för beredning och samordning av strategiska frågor som ska behandlas av kommunfullmäktige, såsom bolagskoncernens ekonomiska rapporteringar till kommunstyrelse och Sida 32 av 166 2

33 kommunfullmäktige avseende verksamhetsplan, budget, investeringar, finansiering, delårsrapporter samt årsredovisning. Hallsbergs Kommunhus AB ska aktivt bevaka händelser och trender i omvärlden och på marknaden i den del det är relevant för kommunen och bolagen. 6. SAMVERKAN MED KOMMUNENS VERKSAMHETER Bolagen är en resurs i den kommunala verksamheten. I syfte att uppnå största möjliga kommunnytta ska bolagen vara en aktiv part i utvecklingen av kommunen i de fall där bolagen kan tänkas spela en roll och ska därvid samverka med kommunen. Hallsbergs Kommunhus AB och Kommunen ansvarar för att kontinuerligt bjuda in varandra, till att delta i samråd om planering och framtidsplaner inom kommunen och även enas om struktur och former för sådant samråd. 7. KOMMUNSTYRELSENS UPPSIKT OCH GRANSKNING Bolagen står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har rätt att ta del av bolagens handlingar och räkenskaper samt att i övrigt inspektera bolagen och dess verksamhet. Bolagen ska lämna kommunstyrelsen den information om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagens styrelse. Kommunstyrelsen ska utan dröjsmål få del av: - protokoll från bolagsstämma i bolagen, - protokoll från styrelsesammanträde, och - bolagens årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor. Bolagen ska till Hallsbergs Kommunhus AB under året, redovisa ekonomiska rapporter, i enlighet med de rapporteringsrutiner kommunstyrelsen bestämt. Bolagen ska därvid uppmärksamma kommunstyrelsen på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på bolagens verksamhet. Bolagen ska, utöver vad som följer av punkten 6, delta vid möte med företrädare för Hallsberg kommun minst en gång per år (ägardialog). Det ankommer på kommunstyrelsen att kalla till ägardialog. Bolagen ska därutöver initiera möten med kommunstyrelsen om omständigheterna så påkallar. Bolagen erinras om att kommunstyrelsen enligt 6 kap. 1 a kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och, om verksamheten har utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 8. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bolagens styrelse ska årligen i förvaltningsberättelse, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Förvaltningsberättelsen ska även belysa hållbarhetskrav och redovisa av nyckeltal för hållbarhet. Sida 33 av 166 3

34 Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a kommunallagen samt till lekmannarevisorns granskning. 9. GRANSKNINGSRAPPORT Bolagens lekmannarevisorer ska årligen i granskningsrapport yttra sig om huruvida bolagen bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angetts i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, samt de kommunala befogenheter som utgör ramen för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom ramen för sin granskning finner brister i de avseenden som anges i första stycket ska lekmannarevisorerna löpande kommunicera sina iakttagelser med kommunstyrelsen. 10. KOMMUNAL SAMMANSTÄLLD REDOVISNING OCH BUDGET Bolagen ska till Hallsberg kommun lämna de uppgifter som av Hallsberg kommun bedöms nödvändiga för upprättande av årsredovisning och delårsrapport enligt lag (1997:614) om kommunal redovisning, samt för upprättande av Hallsberg kommuns budget. 11. EKONOMISKA MÅL Ekonomiska mål för bolagen anges i förekommande fall i de särskilda ägardirektiven. 12. FINANSIERING Vid extern finansiering genom upplåning ska upplåning ske till bästa, vid tidpunkten för upplåningen, marknadsräntan. Om bolaget har använt kommunal borgen ska bolaget till Hallsberg kommun betala en borgensavgift enligt de av fullmäktige fattade beslut. I övrigt ska bolagen följa den finansieringspolicy som gäller för Hallsbergs kommun och är av kommunfullmäktige antagen. 13. KONCERNBIDRAG Hallsbergs Kommunhus AB ska, när så är möjligt genom utnyttjande av koncernbidrag, svara för resultatutjämning inom koncernen. Koncernens skattebelastning ska så långt som möjligt ske i Hallsbergs Kommunhus AB. Beslut om koncernmässiga dispositioner fattas i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer och kommunstyrelsens beslut. 14. INSTRUKTION FÖR VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN Styrelsen i respektive bolag ska utarbeta och anta en instruktion för verkställande direktören i bolaget. Den verkställande direktören ska endast ha rätt att ensam teckna firma för löpande förvaltningsåtgärder enligt 8 kap. 36 aktiebolagslagen. 15. ARVODE Arvode för styrelseledamöter utgår i enlighet med Hallsberg kommuns reglemente om arvode för förtroendevalda, antagen av kommunfullmäktige i Hallsberg kommun. Sida 34 av 166 4

35 16. MILJÖ Bolagen ska avseende miljö följa de måldokument för mål- och styrningsprinciper som antagits av kommunfullmäktige. Det är styrelsens uppdrag att redovisa hur dessa mål- och styrningsprinciper uppfyllts. Sådan redovisning ska även ske i bolagens årsredovisning. 17. OFFENTLIG UPPHANDLING Bolagen ska följa den upphandlingspolicy som är antagen av kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun. 18. SEKRETESS Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till Hallsberg kommun får uppgiften uteslutas. Bolagen ska i så fall uppge att strykning/utelämnande skett. 19. TAXA FÖR UTLÄMNANDE AV ALLMÄNNA HANDLINGAR Bolagen ska tillämpa den för Hallsberg kommun vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. 20. ARKIVREGLEMENTE Bolagen ska följa det arkivreglemente som är antagen av kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun. Arkivmyndighet är kommunstyrelsen i Hallsberg kommun. 21. STYRDOKUMENT Bolagen ska följa de av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse fattade styrdokument, policyer, riktlinjer och regler som gäller för Hallsbergs kommun. 22. BOLAGSSTÄMMA Bolagen ska årligen senast före utgången av juni månad hålla ordinarie bolagsstämma/årsstämma. Av bolagsordningen framgår hur kallelse till bolagsstämma ska ske. Information om bolagsstämman med angivande av tid och plats samt dagordning ska publiceras på bolagens hemsida senast två veckor i förväg. Samma information ska inom samma tid tillställas Hallsberg kommun för möjliggörande av publicering på dess hemsida. Sida 35 av 166 5

36 Bilaga 5 SÄRSKILDA ÄGARDIREKTIV FÖR HALLSBERGS BOSTADSAKTIEBOLAG Organisationsnummer Denna handling utgör särskilda ägardirektiv för Hallsbergs Bostadsaktiebolag, nedan kallat Bolaget, fastställda av kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun för att därefter tillsändas Bolaget för antagande på bolagstämman den [datum]. För den verksamhet som bedrivs i Bolaget gäller även gemensamma ägardirektiv för koncernen Hallsbergs Kommunhus AB, fastställda av kommunfullmäktige den [ange datum] och av bolagsstämman i Bolaget den [ange]. 1. BOLAGETS ÄNDAMÅL Utöver vad som anges i Bolagets bolagsordning och de gemensamma ägardirektiven gäller följande såvitt avser Bolagets ändamål. Bolaget ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer och i syfte att främja bostadsförsörjningen och gott näringslivsklimat i Hallsbergs kommun. Bolaget ska i sin verksamhet beakta att Bolaget är ett så kallat allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag och ska säkerställa att denna status bibehålls. 2. BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget är ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag som ska förvalta, underhålla, förvärva, exploatera, bygga och försälja mark och byggnader inom Hallsbergs kommun. Bolaget ska huvudsakligen äga och förvalta fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt. Bolaget kan även upplåta bostadslägenheter med hyresrätt i av Bolaget förhyrda fastigheter. Bolaget ska erbjuda hyresgästerna möjlighet till inflytande. Bolaget ska medverka till att utveckla Hallsbergs kommuns attraktivitet med bra bostäder och livsmiljöer. I detta arbete ska Bolaget verka för att ett ömsesidigt och kontinuerligt samråd sker med Hallsbergs kommun i markförvärvs- och planeringsfrågor. Bolaget ska verka för att en rimlig mängd hyresrätter finns inom Hallsbergs kommun, med en balanserad geografisk spridning och väl anpassat till rådande efterfrågan och demografisk utveckling. Bolaget ska motverka segregation och främja gemenskap och trygghet i de olika bostadsområdena. Bolaget ska verka för att kunna erbjuda olika målgrupper hyresbostäder. Bolaget ska tillhandahålla god service i de områden som hyresbostäderna tillhandahålls. Fördelning av lägenheter ska följa likabehandlingsprincipen i kommunallagen och en aktuell bostadskö ska finnas för fördelning av lägenheter. Bolaget kan äga och förvalta industrilokaler och andra kommersiella lokaler som upplåts med hyresrätt till näringsidkare. Bolaget ska utveckla fastighetsbeståndet, aktivt arbeta med fastighetsbeståndet, innefattande att sälja av lämpliga delar för att skapa möjligheter att investera och reinvestera i övriga delar av fastighetsbeståndet. Sida 36 av 166

37 Bolaget ska vara en aktiv part på marknaden i Hallsbergs kommun i konkurrens med privata aktörer i syfte att öka kvaliteten på marknaden för bostäder och kommersiella lokaler. Den årliga befolkningsprognosen i kommunen ska utgöra ett viktigt verktyg för att analysera behovet av nya bostäder. Bolagets fastighetsbestånd ska ha en god och väl sammansatt åldersbalans. 3. MILJÖ OCH KVALITET Bolaget ska erbjuda en god inom- och utomhusmiljö för sina hyresgäster samt tillsammans med dessa och samarbetspartners ta ansvar för miljön i sin helhet. Bolagets miljöarbete ska vara en förebild för allmännyttiga bolag i Sverige avseende sitt miljö- och hållbarhetsarbete. Bolagets miljöarbete ska bedrivas med en långsiktig hållbarhet. Bolaget ska aktivt följa utvecklingen på miljöområdet. Bolaget ska aktivt sträva efter att effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybar energi inom hela fastighetsbeståndet. Bolaget ska säkerställa kvalitén att regelbundet genomföra Nöjd boende index -undersökningar. 4. MÅL OCH EKONOMISKA RAMAR FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska eftersträva följande långsiktiga ekonomiska mål: a) Bolaget ska bedrivas med ett marknadsmässigt avkastningskrav, enligt lagen om allmännyttiga bostadsaktiebolag. b) Bolaget ska över tid och långsiktigt generera en årlig genomsnittlig avkastning som lägst motsvarar en direktavkastning om 5,0 procent, definierat enligt följande. (Direktavkastning = Intäkter-Driftskostnader/ Bokfört värde avseende fastighetsbeståndet. c) Bolaget ska som långsiktigt mål, årligen öka soliditeten, till 10 procent. Hallsbergs kommun kan ge särskilda direktiv till bolaget i samband med kommunfullmäktiges beslut om budgeten för en särskild period. Bolaget ska jämföra nyckeltal med andra privata fastighetsbolag. Jämförelsen ska redovisas i bolagets årsredovisning. Sida 37 av 166 2

38 Bilaga 6 VD-INSTRUKTION I [BOLAG] AB 1. INLEDNING [ ] har utsetts till verkställande direktör. 2. ALLMÄN INSTRUKTION Verkställande direktören ska ansvara för och sköta den löpande förvaltningen av bolaget, innefattande dess organisation, bokföring och medelsförvaltning samt koordinera verksamheten i bolaget med den omsorg och i den utsträckning som krävs för att sköta dessa sysslor samt i enlighet med bolagsordningen och gällande lagstiftning. 3. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS FÖRHÅLLANDE TILL STYRELSEN Verkställande direktören beslutar självständigt om bolagets interna organisation men ska före större organisationsförändringar inhämta styrelsens synpunkter. Verkställande direktören får inte vidta åtgärder som är av osedvanlig art eller av stor betydelse för bolaget. Som åtgärder som till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse anses bland annat: (i) ingående av avtal som är av särskild betydelse för bolaget, t.ex. långvariga samarbetsavtal; (ii) köp, försäljning och pantsättning av värdepapper; (iii) köp av fast egendom eller intecknande av fast egendom; (iv) ställande av garanti eller säkerhet; (v) upptagande av lån överstigande [ ] kronor; (vi) pantsättning av bolagets egendom; (vii) ingående av leasingavtal eller leveransavtal med lång varaktighet eller med osedvanliga villkor; och (viii) investeringar överstigande [ ] kronor. 4. RAPPORTERING, BOKFÖRING, BUDGET OCH ÅRSREDOVISNING Verkställande direktören ska löpande hålla styrelsen informerad om rörelsens gång, omsättningens storlek, bolagets likviditet och kreditläge etc. Verkställande direktören ska till styrelsen lämna löpande rapporter och prognoser enligt följande: VD-INSTRUKTION Sida 38 av 166

39 (i) (ii) Budget: I enlighet med de tidpunkter som kommunstyrelsen har bestämt ska verkställande direktören ombesörja framtagande av budget för kommande räkenskapsår. Delårsbokslut: I enlighet med de tidpunkter som kommunstyrelsen har bestämt ska verkställande direktören framlägga delårsbokslut. (iii) Preliminärt bokslut: I enlighet med de tidpunkter som kommunstyrelsen har bestämt ska verkställande direktören framlägga ett preliminärt bokslut och första utkast till förvaltningsberättelse för räkenskapsåret samt i samråd med bolagets revisor lämna förslag till bokslutsdispositioner. (iv) Årsredovisning: I enlighet med de tidpunkter som kommunstyrelsen har bestämt ska verkställande direktören i samarbete med bolagets revisor framlägga utkast till årsredovisning med tillhörande koncernredovisning och förvaltningsberättelse inklusive utkast till revisionsberättelse. Verkställande direktören ska årligen lämna styrelsen rapport avseende bolagets organisation och personalläge. Sida 39 av 166 VD-INSTRUKTION

40 Äldreomsorgsplan Hallsbergs kommun /KS/164 Sida 40 av 166

41 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Datum: Dnr: Äldreomsorgsplan, Hallsbergs kommun Ärendebeskrivning Social- och arbetsmarknadsförvaltningen redovisar i bilagda dokument upprättad äldreomsorgsplan för Hallsbergs kommun Förslag till beslut Social- och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: - att godkänna upprättad äldreomsorgsplan, enligt bilaga - att vidarebefordra ärendet till kommunfullmäktige för beslut Ärendet Syftet med äldreomsorgsplanen är att vara vägledande i politiska och verksamhetsmässiga beslut men också vara levande i det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Tillsammans med social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan och förvaltningens verksamhetsmål blir den ett instrument för att planera, styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. Planen ska fungera som ett viktigt styrdokument i flera nivåer/perspektiv. För kommunfullmäktige och social- och arbetsmarknadsnämnden ska planen ge underlag för att långsiktigt arbeta med strategier och visioner för framtidens äldreomsorg samt utgöra ett stöd i åtaganden och ekonomisk planering i närtid (budget). Social- och arbetsmarknadsförvaltningen Jukka Tekonen Förvaltningschef Solveig Sundh Utvecklingssamordnare Bilagor Äldreomsorgsplan, Hallsbergs kommun Version 1.3 Sida 41 av 166

42 Äldreomsorgsplan Hallsbergs kommun Sida 42 av 166

43 Äldreomsorgsplan Sida 43 av 166

44 Äldreomsorgsplan Innehåll Inledning/syfte...4 Definitioner och begrepp...5 Vad styr vården och omsorgen om äldre...6 Lagar...6 Nationella mål och riktlinjer...6 Regionala styrdokument...6 Lokala styrdokument...7 Äldreomsorgen i Hallsbergs kommun...8 Allmänt...8 Stöd i hemmet...9 Boendeformer i kommunen...10 Framtiden...11 Framtida målgrupper inom äldreomsorgen...11 Befolkningsprognos...11 Behov i framtiden...13 Olika driftsformer för framtidens äldreomsorg...14 Strategiska utvecklingsområden...14 Förebyggande och hälsofrämjande arbete...15 ehälsa / Välfärdsteknologi...16 Bostäder/boenden...17 Personal- kompetensförsörjning och rekrytering...18 Värdegrundsarbetet...19 Delaktighet och inflytande...20 Samverkan...21 Kvalitetsarbete och resultatuppföljning Sida 44 av 166

45 Äldreomsorgsplan Inledning/syfte Äldreomsorgen utgör en dominerande del av den kommunala välfärden, den berör oss alla och är för många en stor och viktig del av vardagslivet. Dels för dem som själva behöver vård och omsorg, alla anhöriga som finns runt våra äldre och för flera av kommunens medarbetare. Hallsbergs kommun står inför en utmaning gällande äldreomsorgen då andelen äldre kommer att öka, leva längre och vara friskare, samt ha nya krav, behov och förväntningar på våra insatser. Under kommande år krävs därför analyser, breda diskussioner, strategiska beslut, planering och åtgärder för att möta utvecklingen på bästa sätt och tillhandahålla en vård- och omsorg av hög kvalitet som gör att våra äldre kan finna det tryggt och värdigt att åldras i vår kommun. Syftet med äldreomsorgsplanen är att vara vägledande i politiska och verksamhetsmässiga beslut men också vara levande i det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Tillsammans med social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan och förvaltningens verksamhetsmål blir den ett instrument för att planera, styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. Hallsbergs kommun arbetar utifrån ett styrsystem som bygger på målstyrning och delaktighet. Styrsystemet utgår från de mål, visioner och uppdrag som beslutats av kommunfullmäktige och nämnd, samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål. Den politiska visionen och målen för äldrepolitiken ska genomsyra hela äldreomsorgen. Äldreomsorgsplanen blir ett övergripande styrdokument för äldreomsorgens utveckling genom att skapa ett långsiktigt och brett angreppssätt för att styra utvecklingen. Detta innebär att planen ska fungera som ett viktigt styrdokument i flera nivåer/perspektiv: För kommunfullmäktige och socialoch arbetsmarknadsnämnden ska planen ge underlag för att långsiktigt arbeta med strategier och visioner för framtidens äldreomsorg samt utgöra ett stöd i utformandet av åtaganden och ekonomisk planering i närtid (budget). För förvaltningen ger planen stöd i planerings- och utvecklingsarbetet samt verkställandet av samhällsuppdraget. För utförare av vård och omsorg ska planen både ge en långsiktig inriktning och ett tydligt ramverk för den vård och omsorg som Hallsbergs kommun skall ge. I arbetet med att ta fram äldreomsorgsplanen har olika aktörer varit delaktiga i processen. Flera fokusgrupper har hållits där kommuninnevånare, representanter från pensionärsrådet och personal från särskilt boende och hemtjänst har deltagit och bidragit med sina kunskaper och synpunkter. Enhetschefer och områdeschefer från olika verksamheter har också deltagit liksom anhörigkonsult, MAS (medicinsk ansvarig sjuksköterska), utvecklingssamordnare m.fl. Allmänhet och intressenter kan i äldreomsorgsplanen hämta information om kommunens framtidsvisioner och tankar kring äldreomsorgen. Planen kommer att finnas tillgänglig på kommunens hemsida. 4 Sida 45 av 166

46 Äldreomsorgsplan Definitioner och begrepp Anhörigvårdare Person som vårdar närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionsnedsättning. Biståndshandläggare Tjänsteman inom kommunen som på uppdrag av kommunens socialtjänst/socialnämnd handlägger ärenden gällande olika former av bistånd (hjälpinsatser) som omfattas av det kommunala ansvaret. Dagverksamhet Dagverksamhet för äldre erbjuder en mötesplats för alla som har behov av stimulering och aktivering i vardagen för att öka välbefinnandet. Aktiviteter skall kunna väljas utifrån intresse och förmåga. Dagverksamheten riktar sig till alla som bor i eget boende, serviceboende eller vård-och omsorgsboende (även kallat särskilt boende) Det finns specialinriktad dagverksamhet för personer med demenssjukdom och för personer som vårdas av anhöriga i hemmet. Hemtjänst I hemtjänst ingår en servicedel och en omvårdnadsdel. Service innebär praktisk hjälp i hemmet såsom till exempel städning, tvätt, inköp och promenader. I omvårdnadsdelen ingår hjälp med personlig omvårdnad, att äta, dricka mm. Även trygghetslarm ingår. Hemsjukvård För äldre som av hälsoskäl inte kan ta sig till vårdcentral eller jourmottagning ansvarar kommunen för hälso-och sjukvård i hemmet upp till sköterskenivå. Utöver sjuksköterska utförs insatserna av fysioterapeut (sjukgymnast), arbetsterapeut och omvårdnadspersonal enligt delegation av sjuksköterska och/eller anvisning av fysioterapeut, arbetsterapeut. Rehabilitering Hjälp till personer med sjukdom eller funktionsnedsättning för att återvinna eller uppnå bästa möjliga funktion och förmåga samt att förbättra förutsättningarna för delaktighet i samhällslivet. Vård- och omsorgsboende/särskilt boende Biståndsbedömd boendeform för äldre som har omfattande behov av vård och omsorg. Tillgång till personal dygnet runt. Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvård upp till sköterskenivå (hemsjukvård). Korttidsplats Enligt Socialstyrelsens definition; bäddplats utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt. Korttidsplatser erbjuds bland annat för rehabilitering, växelvård eller omvårdnad när personen inte har möjlighet att omedelbart återgå till hemmet efter en sjukhusvistelse. Biståndsbedömd boendeform. Ordinärt boende Det egna, privata boendet, till exempel boende i lägenhet, villa eller radhus. Det kan också vara olika former av senior- eller trygghetsboende som är anpassade för äldre. Seniorboende Samlingsbegrepp för vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, vanligtvis 55 år. De utformas så äldres behov av tillgänglighet och trygghet tillgodoses. Har ofta gemensamma lokaler för samvaro. Ibland finns lunchservering och/eller anställd värdinna. Hyrs ut direkt av fastighetsägare. Kräver ingen biståndsbedömning. Trygghetsboende Vanliga bostäder som hyrs ut direkt av fastighetsägare (hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt) till personer som fyllt 70 år. Bostäderna uppfyller höga krav på tillgänglighet och har stor tillgång till trygghet och gemenskap via gemensamma utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Ibland finns även personal som gemensam resurs. Ingen biståndsbedömning krävs. 5 Sida 46 av 166

47 Äldreomsorgsplan Servicelägenheter Vanliga hyreslägenheter belägna i nära anslutning till dagcentral och hemtjänstpersonal. Vissa är bostadsanpassade efter behov. Kräver för närvarande biståndsbedömning i Hallsbergs kommun. Vad styr vården och omsorgen om äldre Lagar De lagar som främst styr äldreomsorgens verksamheter är Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Patientlagen (2014:821) Enligt Socialtjänstlagen 1 kap 1 skall: Samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund främja människornas Ekonomiska och sociala trygghet Jämlikhet i levnadsvillkor Aktiva deltagande i samhällslivet Lag (2001:453) Dessutom fastslås i 5 kap 4 att: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Lag (2010:427) om ändring i Socialtjänstlagen. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), är en ramlag. Den innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård och reglerar det som landsting/region, kommun eller annan vårdgivare är skyldig att erbjuda patienterna. Lag (1982:763) Patientlagens syfte är att, inom hälso- och sjukvårdsverksamhet, stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lag (2014:821) Nationella mål och riktlinjer Nationella mål för äldreomsorgen (ur regeringens proposition 1997/98:113) Äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag Äldre ska bemötas med respekt Äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg Nationella riktlinjer inom hälso- och sjukvård På nationell nivå finns riktlinjer inom hälsooch sjukvårdsområdet som ska ge stöd och vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter inom vårdoch omsorg bör satsa resurser på. Målet med riktlinjerna är att de ska bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Nationella riktlinjer vid demenssjukdom Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård- och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna lyfter fram områden som tidig medicinsk utredning, läkemedelsbehandling, dagverksamhet anpassad för gruppen, särskilt boende anpassad för gruppen, stöd till närstående och personcentrerad vård- och omsorg. Regionala styrdokument I Region Örebro län finns flera samverkansarenor för socialtjänst, vård och omsorg där Hallsbergs kommun medverkar. Samverkansavtal, överenskommelser och handlingsplaner, finns som berör vårt arbete inom äldreomsorgen. Några av dessa är: Handlingsplan sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län Handlingsplanens målområden: Främja hälsa och förebygga ohälsa Förebyggande arbetssätt och rehabilitering God psykisk hälsa för den äldre God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre 6 Sida 47 av 166

48 Äldreomsorgsplan God vård vid livets slut Sammanhållen vård och omsorg Regionalt program för ehälsa Programmets syfte är att stärka och hålla samman ehälsoarbetet inom regionen. Lokala styrdokument Kommunens värdeord 2015 införde Hallsbergs kommun sina gemensamma värdeord om glädje, driv och öppenhet. Värdeorden ska genomsyra våra verksamheter genom varje anställd och beskriver hur vi agerar möten med våra kollegor, kunder, kommuninnevånare och brukare. Värdighetsgarantier 2012 införde Hallsbergs kommun värdighetsgarantier inom särskilt boende. Syftet med de lokala värdighetsgarantierna är att tydliggöra hur äldreomsorgen arbetar för att ge äldre möjlighet till självbestämmande och delaktighet, hur den enskildes integritet värnas och hur man får ett gott bemötande. Att införa lokala värdighetsgarantier är frivilligt. Att införa värdighetsgarantier innebär att man ger utfästelser för hur äldreomsorgen ska bedrivas. Den äldre och dennes anhöriga ska känna till garantin, veta hur man lämnar klagomål i händelse att kommunen inte lever upp till utfästelserna samt känna att de eventuella klagomålen tas tillvara. Vision och strategisk plan Visionen för Hallsbergs kommun är: Det öppna Hallsberg I Hallsbergs kommun är alla välkomna, oavsett vem man är, var man kommer från och vart man är på väg. Den trivsamma blandningen av landsbygd, natur och samhällen erbjuder livskvalitet och upplevelser för alla. Det lokala näringslivet visar framåtanda och drivkraft, och utvecklar både region och individer. 7 Våra goda kommunikationer med omvärlden skapar möten och formar Hallsberg till en kommun som alltid är vaken. De kommunala verksamheterna verkar nära individen, erbjuder ett professionellt bemötande och är lyhörda för idéer och synpunkter. Vi ser positivt på framtiden och tar långsiktigt ansvar för nuvarande och kommande utmaningar Visionen skapar en samsyn kring hur kommunen skall utvecklas i framtiden. Kommunens strategiska områden, hållbar kommun, livslångt lärande, allas inflytande och god service är kommunens väg för att nå visionen och utgör en politisk plattform som ger strategisk vägledning för beslut och insatser på olika nivåer i organisationen. De berör självklart även kommunens äldreomsorg. Social- och arbetsmarknadsnämndens måldokument Måldokumentet är beslutat av social- och arbetsmarknadsnämnden och beskriver önskvärt innehåll och ambitionsnivå inom de olika verksamhetsområdena. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen beskriver vad socialtjänsten vill uppnå under kommande verksamhetsår och utgår ifrån politikens visioner, styrdokument och uppdrag. Planen ska göra det tydligt för verksamheterna vad de ska arbeta med. Social- och arbetsmarknadsförvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Social- och arbetsmarknadsförvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är ett övergripande och strategiskt dokument som arbetas fram och riktar sig till hela förvaltningen. Det ger Sida 48 av 166

49 Äldreomsorgsplan förvaltningen en gemensam struktur för att planera, leda, följa upp och förbättra verksamheten. Ledningssystemet är en del av förvaltningens styr- och ledningsmodell. Äldreomsorgen i Hallsbergs kommun Allmänt Social- och arbetsmarknadsnämndens ansvar I Hallsbergs kommun är social-och arbetsmarknadsnämnden ansvarig för äldreomsorgen. För beredning och handläggning har nämnden ett beredningsutskott. Olika råd för äldre och funktionsnedsatta är forum där frågor kan lyftas till politiken men också det forum där politiken kan stämma av frågor med målgruppen. Biståndshandläggning Biståndsbeslutet utgör socialtjänstens rättsliga grund. Biståndshandläggarna tar emot ansökningar, utreder, bedömer och beslutar om insatser. I prövningen tas hänsyn till individens hela livssituation och behov vilket sedan ligger till grund för beslut om insats för att uppnå skälig levnadsmiljö. I den individuella utredningen får den äldre vara delaktig inför beslut om insatser genom personlig kontakt. Närstående erbjuds att finnas med vid utredningen om den äldre så önskar. Under 2016 påbörjas ett utvecklingsarbete av biståndshandläggarnas arbetssätt med IBIC (Individens Behov I Centrum). IBIC bidrar till ett än mer behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, strukturerad dokumentation utifrån nationellt fackspråk (ICF) och ger bättre underlag för planering och uppföljning. Exempel på insatser som kan beviljas är trygghetslarm, mattjänst, hemtjänst (serviceoch/eller omvårdnadsinsats), korttidsplats samt vård- och omsorgsboende. Dagcentraler, dagverksamhet Dagcentralen, är en värdefull, öppen mötesplats där det finns möjlighet till meningsfull social samvaro och fysisk aktivitet. I kommunen finns fyra dagcentraler, två i centrala Hallsberg (Åsen och Knuten) en i Pålsboda (Sköllergården) samt en i Vretstorp (Esslatorp). Här bedrivs dagverksamhet med olika aktiviteter som exempelvis gymnastik, vävning, minigolf, boccia, pratgrupper, caféträffar, fester med underhållning och tillgång till träningsrum. Aktiviteter genomförs i samverkan mellan kommunen och olika externa aktörer som intresseorganisationer, väntjänsten, caféföreningar med flera. Här finns också riktad dagverksamhet med social inriktning. Denna erbjuds personer med behov av social gemenskap, träning samt stöd för att underlätta kvarboende i ordinärt boende och där dessa behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Deltagandet är en insats som föregåtts av ett biståndsbeslut och skall vara tidsbestämd. Dagcentralerna med dess utbud ger den enskilde möjligheter att undvika eller fördröja ohälsa genom att stärka den fysiska och psykiska hälsan och motverka ensamhet och social isolering. I anslutning till dagcentralerna finns lunchrestauranger, öppna för alla, där det finns möjlighet att köpa lunch och fika. Dagcentralerna är öppna alla vardagar och bemannade av kommunens personal. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Ängarnas café är beläget i anslutning till Kullängen, ett särskilt boende, i Hallsberg. Här bedrivs en riktad dagverksamhet för personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende. Efter bedömning av demenssjuksköterska och beslut av biståndshandläggare erbjuds insatsen till personer med demensdiagnos eller påbörjad demensutredning. Insatsen skall vara tidsbestämd. Målet med verksamheten är att stötta individen att behålla sina förmågor och fördröja demenssjukdomens utveckling genom att ge social gemenskap, stimulans och struktur i vardagen. Det möjliggör även avlastning för anhöriga. Stöd till anhörigvårdare Anhöriga står för en mycket stor och betydelsefull del av vården. Kommunen erbjuder stöd till den som vårdar och stödjer 8 Sida 49 av 166

50 Äldreomsorgsplan en närstående som är långvarigt sjuk och/eller har en funktionsnedsättning eller ett missbruk/beroende. Anhörig kan vara någon i familjen, en partner eller nära släkting. Det kan också vara nära vänner eller grannar. Anhörigstödet syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt stödja den anhörige. Stödet anpassas till anhörigvårdarens behov och utgår från dennes livssituation. Den som vårdar en närstående kan via kommunens anhörigkonsulent, kostnadsfritt och utan biståndsbeslut, få stöd i form av information, råd, enskilda stödsamtal, föreläsningar samt delta i anhörigcirklar/anhöriggrupper. Stöd i hemmet Bostadsanpassning En person som på grund av bestående funktionsnedsättning behöver få sin bostad anpassad eller ombyggd kan söka bostadsanpassningsbidrag (BAB) för att ha möjlighet till självständigt liv i sitt eget hem. Exempel på åtgärder kan vara breddning av dörrar, tröskelborttagning samt ramper och räcken. I de flesta fall behövs ett intyg från till exempel arbetsterapeut, sjukgymnast, distriktssköterska eller annan sakkunnig person. Handläggning och beslut om BAB sker på drift-och serviceförvaltningen. Hemtjänst Hemtjänsten är basen för kommunens omsorg om de äldre och utgångspunkten är att ta tillvara på den enskildes egna resurser, förstärka dessa och stödja personen för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Hemtjänst är ett samlingsbegrepp för en rad olika service och omvårdnadsinsatser i ordinärt boende som kan beviljas utifrån individens behov. Det kan handla om personlig omvårdnad såsom hjälp med påklädning, personlig hygien och måltider, men också serviceinsatser som städ, tvätt och handling. Insatserna föregås alltid av en biståndsprövning. Personalen utför även medicinska uppgifter på delegation av sjuksköterska samt rehabiliteringsinsatser på anvisning av arbetsterapeut. Hemtjänstpersonal finns tillgänglig dygnet runt, alla dagar i veckan. 253 personer erhöll någon form av hemtjänstinsats vid 2015 års utgång. Av dessa var 176 personer 80 år och äldre. Trygghetslarm Ett sätt att öka tryggheten för den som bor kvar i det egna hemmet är att ha ett trygghetslarm. Genom larmet går det att få snabb kontakt med personal. Trygghetslarm i det egna hemmet erhålls genom biståndsbeslut. Vid 2015 års utgång hade 407 personer i kommunen trygghetslarm, 286 av dessa var 80 år och äldre. Planering har påbörjats för att helt övergå till digital teknik när det gäller våra trygghetslarm, vilket även öppnar vägen för fler tekniska lösningar i hemmet som ytterligare kan öka tryggheten och stärka den äldres förmåga till ett självständigt liv. Mattjänst Maten och måltiden har en central funktion för hälsa och välbefinnande. Tillgång till en näringsriktig kost är en av de viktigaste förutsättningarna för att bevara hälsan eller återfå den efter sjukdom. Den som inte själv, på grund av sjukdom eller funktionshinder, kan laga sin mat och inte kan ta sig till någon av kommunens dagcentraler med lunch servering, har möjlighet att få biståndsbeslut för mattjänst. Det innebär att en matlåda med dagens huvudmål levereras till hemmet. 82 personer erhöll denna tjänst vid 2015 års utgång. Det pågår för närvarande en utredning som skall se över matlådehanteringen i hemtjänsten. Trygg hemgång För att öka tryggheten för den som har nya eller förändrade behov av stöd i hemmet efter sjukhusvistelse finns verksamheten Trygg hemgång. Detta innebär att stöd ges i hemmet av undersköterska under de första 14 dagarna. Finns behov av hemsjukvård tar kommunens sjuksköterska kontakt för planering av medicinska insatser. Även arbetsterapeut besöker den äldre för bedömning av bostadsanpassnings- och hjälpmedelsbehov samt ger råd för rehabilitering. Planeringen för eventuellt 9 Sida 50 av 166

51 Äldreomsorgsplan fortsatt stöd efter dessa 14 dagar görs i hemmet. Det är lättare att rehabiliteras i sin invanda miljö hemma, då man tränar efter de förutsättningar som finns där. Genom att vårdplanera i hemmet istället för på sjukhuset utgår man från individens faktiska, och inte förmodade situation vilket leder till biståndsbeslut om insatser som bättre överensstämmer med den enskildes behov. Hemsjukvård För äldre som av hälsoskäl inte kan ta sig till vårdcentral eller jourmottagning ansvarar kommunen för hälso-och sjukvård i hemmet och särskilt boende upp till sköterskenivå utifrån gällande avtal med Region Örebro län. Medicinska insatser utförs av sjuksköterska/distriktsköterska samt omvårdnadspersonal med delegering. Utprovning och förskrivning av hjälpmedel samt tränings- och rehabiliteringsinsatser utförs av fysioterapeut (sjukgymnast) och arbetsterapeut. På anvisning av fysioterapeut och/eller arbetsterapeut utför omvårdnadspersonal vissa tränings och rehabiliteringsinsatser. Enligt gällande avtal har regionen ansvaret även för de fysioterapeuter som jobbar mot hemsjukvården medan kommunens arbetsterapeuter ansvarar för insatser mot region patienter (ej inskrivna i kommunens hemsjukvård) Många faktorer påverkar den kommunala hemsjukvården. Antalet slutenvårdsplatser på länets sjukhus har minskat över tid och vårdtiderna på sjukhusen är kortare. Alltmer eftervård bedrivs i dag i hemmet och antalet multisjuka äldre som kräver mera avancerade medicinska insatser i hemmet ökar. Hjälpmedel Förskrivning av hjälpmedel är reglerat av hjälpmedelsavtal och regelverk i länet. Vissa hjälpmedel förskrivs av kommunens arbetsterapeuter och distriktsköterskor utifrån en behovsprövning och beställs från länets Hjälpmedelscentral eller lånas från kommunen. Vissa hjälpmedel är kostnadsfria lån, andra bekosta av individen själv. Boendeformer i kommunen Servicelägenheter Kommunens servicelägenheter är belägna i nära anslutning till dagcentral med cafeteria, matservering och lokaler för dagverksamhet. Lägenheterna är till viss del bostadsanpassade och lämpar sig därför för äldre och funktionsnedsatta. De cirka 110 servicelägenheterna finns i centrala Hallsberg (Höghusen och Knuten), Pålsboda (Kommunalmannen och Sköllergården), samt i Vretstorp (Gränsgatan) och kräver för närvarande biståndsprövning före inflytt. Jour- och trygghetsplats Vid akuta situationer när det sviktar i hemmet, eller då anhörig behöver tillfällig oplanerad avlösning kan kommunen erbjuda en trygghetsplats på något av kommunens boenden. Trygghetsplatsen kan bara användas under tre dygn utan biståndsbeslut. Korttidsboende För den som tillfälligt behöver mer omfattande rehabilitering och omvårdnad än vad som kan tillgodoses i bostaden, till exempel efter sjukhusvistelse, erbjuds plats på kommunens korttidsboende Regnbågen. Beslut om korttidsplats ges upp till två veckor i taget. Insatsen avser tillfällig vistelse, inte en permanent boendeplats. Korttidsboendet är beläget på norr i Hallsberg och har 11 platser. Växelvårdsplats För enskilda i eget boende där närstående deltar i/påverkas av omvårdnaden i hemmet och har ett behov av kontinuerlig avlösning görs växelvårdsplatser tillgängliga på något av kommunens boenden. Behovet består av regelbundet återkommande tillfällen. Tidsperioden kan variera och även upprepas under varierande tid. Vistelsen skall vara tidsbestämd med möjlighet till förlängning. Särskilt boende / demensboende När behovet av vård och omsorg är så omfattande att det inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet kan man ansöka om en plats i särskilt boende. Här bor man i eget rum/lägenhet med tillgång till gemensamhetsutrymmen och närhet till 10 Sida 51 av 166

52 Äldreomsorgsplan personal dygnet runt. Anpassad och tillgänglig utemiljö finns vid alla kommunens särskilda boenden. Kommunen har en parboendegaranti. Det innebär att make/maka/ sambo får flytta in tillsammans med den som beviljas särskilt boende. Kommunens särskilda boenden har två inriktningar. Särskilt boende för personer med omfattande somatiska vårdbehov och/eller omvårdnads- och trygghetsbehov samt demensboende, anpassade för personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom. Särskilda boenden: Nytorgsgatan, 10 platser (Hallsberg) Kullängen avdelning 3, 19 platser (Hallsberg) Sköllergården avdelning Blåsippan, 10 platser (Pålsboda) Demensboenden: Kullängen avdelning 1,2 och 4, 51 platser. (Hallsberg) Werners Backe, 24 platser (Hallsberg) Sköllergården avdelning Eken och Solgläntan, 19 platser (Pålsboda) Esslatorp, 12 platser (Vretstorp) På våra demensboenden jobbar vi för att, ge ett gott bemötande och en god omsorg, samt skapa en tydlig struktur och en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen. Vi arbetar utifrån de riktlinjer och rekommendationer och den utbildningsmodell som finns i Demenssam. (Samverkansmodell för demensvård och omsorg i region Örebro län) Framtiden Framtida målgrupper inom äldreomsorgen Äldreomsorgen möter idag nya målgrupper. Flera rapporter från bland annat Socialstyrelsen visar att äldres psykiska ohälsa är ett område som är eftersatt, trots att behoven är stora och förekomsten av psykiska sjukdomar som depression, ångesttillstånd, missbruk och psykotiska sjukdomar är vanligt hos äldre. Psykisk ohälsa ökar också risken att insjukna i somatiska sjukdomar. Det blir också allt vanligare att personer med funktionsnedsättning flyttar in på våra särskilda boenden. Andelen personer av utomnordisk bakgrund kommer att öka inom äldreomsorgen. Vissa av dem saknar naturliga sociala nätverk runt sig. Många bär med sig tidigare trauman, andra har tappat sitt modersmål. Den snabba teknikutvecklingen ger oss alltmer teknikvana åldringar med nya förväntningar och krav på hur vi erbjuder och tillgodoser olika insatser och tjänster inom vår verksamhet, inte minst med hjälp av digital teknik och hjälpmedel. Ett annat område där behoven ökar och förändras är inom Hemsjukvården. Andelen multisjuka äldre som vårdas i hemmet ökar vilket ökar kraven på fler, och allt mer avancerade medicinska insatser i hemmet. Förslag finns på ny lagstiftning som syftar till att korta ledtider mellan slutenvård och vård i hemmet, att onödig vistelse på sjukhus så långt som möjligt undviks och att antalet så kallade fridagar utan betalningsansvar för kommunen minskas. Detta kommer också att medföra ökade krav på den kommunala hemsjukvården. På uppdrag av regeringen pågår också ett arbete med att ta fram en Nationell kvalitetsplan för äldreomsorg vilket troligtvis också kommer att påverka framtida äldreomsorg. Befolkningsprognos Enligt SCBs beräkningar kommer vi i Sverige att passera 10-miljonersgränsen vad gäller invånarantal i Sverige år Liksom nationellt blir vi fler invånare även i Hallsberg. SCBs befolkningsprognos visar att kommuninnevånarantal i kommunen kommer att uppgå till personer år 2030 en ökning från 2015 års utgång med personer. 11 Sida 52 av 166

53 Äldreomsorgsplan Av den befolkningspyramid SCB presenterar kan man utläsa att Hallsbergs kommun år 2015 har fler innevånare i åldersgrupperna 55 till 70 år jämfört med riket i övrigt. Dessa innevånare kommer naturligtvis att på olika sätt påverka behoven och utvecklingen av framtidens äldreomsorg inom kommunen under flera år framåt. Socialdepartementets rapport Långsiktig efterfrågan på välfärdstjänster beskriver att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre Kostnaden för äldreomsorgen väntas stiga med cirka 70 procent och personalbehovet öka med cirka 50 procent. Till år För att möta detta behov av hälso-sjukvård och äldreomsorg krävs ett strategiskt och målmedvetet arbete Tabellen nedan (tabell 1) visar faktisk befolkningsutveckling samt prognos för fördelat på åldersgrupperna år samt 80-w år för Hallsbergs kommun. Tabell 1 Källa: SCB 12 Sida 53 av 166

54 Äldreomsorgsplan År 2015 uppgick antalet personer 65 år och äldre till 3536 personer. Fram till 2030 ökar antalet till 4049, en ökning med 513 personer. Den största ökningen ses för personer 80 år och äldre. År 2030 antas antalet personer i denna åldersgrupp uppgå till 1375 personer, vilket är en ökning med 60 % jämfört med 2015 års siffra på 857 personer. Fram till år 2019 stiger siffran sakta. Därefter sker ökningen snabbare med i snitt 25 personer/år för åren , för att sedan når sin kulmen under åren med en ökning på i snitt 52 personer/år. (SCB) Det är denna åldersgrupp (80-w år) som främst bedöms vara i behov av olika insatser från kommunen såsom hemsjukvård, hemtjänst och omvårdnad på särskilt boende. Behov i framtiden Beräkningar har gjorts på förväntat framtida behov av boendeplats på särskilt boende respektive hemtjänst.(tabell 2 och 3) Utgångspunkten för beräkningarna har varit SCBs befolkningsprognos med uppgift om antalet personer i respektive åldersgrupp vid varje års utgång samt uppgifter tagna från Taxe-och avgiftsnämnden om antalet personer med boendeplats respektive hemtjänst under december månad 2015 för beräkning av ett nuläge (2015 års utgång) Särskilt boenden Beräkningar visar att 0.6% av kommuninnevånare år hade plats på Särskild boende vid 2015 års utgång. Motsvarande siffra för åldersgruppen 80 w år är 14,6%. Om vi förutsätter en oförändrad fördelning mellan de olika insatsformerna hemtjänst och särskilt boende, samt ett oförändrat behov av stöd (0,6 % respektive 14,6 %) i form av plats på särskilt boende bland framtidens åldringar kan vi utläsa ett stort behov av en utökning av kommunens boendeplatser. I dag finns totalt 145 platser fördelat på 5 särskilda boenden. Fram till år 2019 kommer behovet i stort sett vara oförändrat. År 2025 förväntas behovet ha ökat med 38 stycken fler platser jämfört med i dag, för att år 2030 förväntas uppgå till totalt 217 platser. 72 platser fler än vad som finns i dag, en ökning med 49,5 %. (tabell 2) Tabell 2 År Antal innevånare åldersgruppen år Antal innevånare åldersgruppen 80-W år Behov av Behov av boendeplatser boendeplatser åldersgruppen åldersgruppen år 80-W år Totalt behov av platser för personer 65 år och äldre Ökat behov utöver befintliga platser i antal Ökat behov utöver befintliga platser i % ,8% ,0% ,1% ,8% ,5% OBS! I ovanstående beräkningar ingår inte de servicelägenheter som också benämns som Särskilda boenden i kommunen Hemtjänst Med samma beräkningsunderlag ser vi att 2,4 % av kommuninnevånare inom åldersgruppen år hade vid 2015 års utgång behov av hemtjänst (63 personer) I gruppen 80 år och äldre hade 20,5 % (176 personer) hemtjänst vid samma tid. Med utgångspunkt från detta och antagandet att behoven inte förändras av andra faktorer 13 Sida 54 av 166

55 Äldreomsorgsplan kommer 345 personer att vara i behov av hemtjänst år Det är en ökning med 44,5% jämfört med 2015 års utgång. (tabell 3) Även här är det åldersgruppen 80 år och äldre som har det största behovet och behovsförändringen över tid följer naturligtvis den förväntade utvecklingen av antalet personer i denna åldersgrupp Tabell 3 År Antal innevånare åldersgruppen Antal innevånare åldersgruppen 80-W Behov av hemtjänst åldersgruppen Behov av hemtjänst åldersgruppen 80-W Ökat behov antal personer Ökat behov i % ,6% ,5% ,9% ,0% ,5% Olika driftsformer för framtidens äldreomsorg Det finns flera olika tänkbara driftformer för hela eller delar av den framtida äldreomsorgen i Hallsbergs kommun: Fortsatt verksamhet i nuvarande form. Införa intraprenader i verksamheten. En intraprenad är en resultatenhet inom den kommunala verksamheten med större befogenheter att styra över den egna verksamheten och dess resultat. Nya samverkansformer i någon del av verksamheten med närliggande kommuner och/eller med regionen. Nya externa aktörer inom äldreomsorgen i form av upphandling (entreprenad) eller genom att kommunen inför LOV, lagen om valfrihet, i någon del av verksamheten Strategiska utvecklingsområden Utvecklingsområden som kräver politiska beslut om viljeinriktning Förebyggande och hälsofrämjande arbete E Hälsa / Välfärdsteknologi Bostäder/boenden/hemtjänst Personal- kompetensförsörjning och rekrytering Områden inom äldreomsorgen som behöver ett fortsatt utvecklingsarbete Värdegrundsarbetet Delaktighet och inflytande Samverkan Kvalitetsarbete och resultatuppföljning 14 Sida 55 av 166

56 Äldreomsorgsplan Förebyggande och hälsofrämjande arbete Individen har ett stort egenansvar för sin hälsa. Kommunens ansvar är att skapa förutsättningar för individen att utöva sitt egenansvar. Fokusgrupperna Ett långt liv ska innehålla så många friska år som möjligt. Det är aldrig för sent att satsa på god hälsa. Enligt forskningen bör förebyggande och hälsofrämjande insatser främst ske inom fyra områden, de så kallade fyra hörnpelarna för ett gott åldrande; social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet samt goda matvanor (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetet är värdefullt ur flera aspekter. Dels påverkar det livskvaliteten positivt för den enskilde, dels ger det ekonomiska fördelar ur ett samhällsperspektiv. Allt fler äldre bor kvar hemma och många är ensamboende. Därför är aktiviteter och social gemenskap än mer viktigt. Lättillgängliga mötesplatser för umgänge och aktiviteter ökar möjligheten för den enskilde att inte hamna i ensamhet och social isolering. Den fysiska och psykiska hälsan kan stärkas och ohälsa undvikas eller fördröjas. Anhörigvårdare är en viktig resurs i vård- och omsorgsarbetet och de behöver därför erbjudas ett flexibelt och individuellt utformat stöd samt avlastning, för att underlätta deras situation och främja deras hälsa. Även inom äldreomsorgens verksamheter är ett säkerhetsfrämjande och förebyggande förhållnings- och arbetssätt viktigt. Ett förebyggande arbete där man erbjuder individuella åtgärder utifrån genomförda riskbedömningar ger stora vinster, t.ex. genom att förebygga fall och fallskador, tryckskador, undernäring mm. Med tidiga och kvalitetsmässigt bra insatser av hälsofrämjande och rehabiliterande art från arbetsterapeuter och hälsoutvecklare kan ökade vård- och omvårdnadsbehov förebyggas eller fördröjas och fler goda år läggas till livet. Samverkan med regionens fysioterapeuter är också ett viktigt inslag i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Strategier att fokusera på Ökad tillgänglighet till och trygghet på offentliga platser (exempelvis upplysta promenadstråk) Öka samverkan med föreningslivet/folkbildning/civilsamhället (så som väntjänst, teater, musik, idrott, information, prova på cirklar) Främja och utveckla befintliga mötesplatser som är aktiverande och stödjande med möjlighet till samvaro, friskvård och meningsfulla aktiviteter (dagcentraler) Bygga upp en förebyggande enhet för både äldre som har och inte har äldreomsorg. Syftet är dels att arbeta med förebyggande hembesök, seniordagar och hälsofrämjande insatser för att förebygga och fördröja ökade vård- och omsorgsbehov, dels att stärka det förebyggande och rehabiliterande arbetssättet. Detta kan ske via arbetsterapeuter seniorlotsar och hälsoutvecklare Vidareutveckla vårt närståendestöd för att förebygga ohälsa hos dagens anhörigvårdare när de själva blir äldre 15 Sida 56 av 166

57 Äldreomsorgsplan ehälsa / Välfärdsteknologi Tekniken blir en allt mer självklar del av våra liv oavsett ålder. Men hur kan vi på bästa sätt dra nytta av den teknik som erbjuds för att uppnå kvalitet för individ, personal och beslutsfattare? Det sker en snabb utveckling inom välfärdsteknologin som rätt använd kan bidra till ökad trygghet, säkerhet och delaktighet i hemmet och samhället. Teknik som kan stärka äldre personer till ett självständigare liv. Men också bidra till bättre kvalitet inom välfärdssektorn, ett bättre resursutnyttjande och därigenom samhällsekonomisk lönsamhet. e-hälsa syftar till att ge rätt information, till rätt person i rätt tid. Den nationella strategin för e-hälsa syftar till att stödja, engagera och motivera medborgarna. Ge individen möjlighet till tillgänglig och säker information inom vård och omsorg men också ge stöd till verksamheter och personal. Exempel på e-hälsa är 1177 Mina Vårdkontakter och Nationell patientöversikt (NPÖ). Men också elektroniskt förmedlade och interaktiva tjänster i olika former. E- tjänsterna kan röra en ansökan, råd och stöd via nätet. Men också tillgång till säkra behörighetssystem och mobil dokumentation för personalen samt olika typer av kommunikation och teknik i hemmet. Exempel på teknik i hemmet är digitala trygghetslarm, sensorer, bildkommunikation via TV, lättanvända hjälpmedel för att stödja kvarboende eller trygghetstillsyn nattetid via kamera. En utmaning är att tidigt identifiera behoven och fånga dem som är på väg att få ett vårdoch omsorgsbehov samt involvera deras anhöriga. Även anhöriga som ger stöd och hjälp till en brukare har stor nytta av olika sorters tekniska hjälpmedel. Tekniken är ok om den gör mig mer självständig. Ett bra komplement men får aldrig ersätta mänsklig kontakt. Fokusgrupperna Strategier att fokusera på: Verka för tillgång till säker uppkoppling i hela kommunen Fastställa utvecklingsplan för ehälsa; införande av välfärdsteknologi inom förvaltningen för att: - Övergå till digitala larm - Införa e-tjänster till medborgare/innevånare i form av exempelvis digitalansökan via webb. - Utveckla den digitala tekniken som kan erbjudas i hemmen Exempelvis bildkommunikation, fjärrtillsyn, SMS/chattkommunikation med brukaren, sensorer - Säkerställa tillgång till digitala uppkopplingar på våra befintliga boenden samt vid nybyggnation Skapa informationsplatser/möten där äldre och deras anhöriga kan få information om ny digital teknik, exempelvis via IT-guider Tillhandahålla lättillgänglig teknik för personal Införa mobil tillgång till dokumentationssystem för all personal som arbetar i brukares hem 16 Sida 57 av 166

58 Äldreomsorgsplan Bostäder/boenden Många äldre vill bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt och att ha ett bra boende är viktigt. I takt med att befolkningen blir äldre ställs ökade krav på både bostädernas tillgänglighet och bostadsanpassning. Andra faktorer som har stor betydelse för möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden är kommunikationer, tillgång och närhet till vård- och omsorg, service och social gemenskap. Det ökade antalet äldre och allt striktare krav på att få bistånd till särskilt boende har skapat ett gap mellan hemtjänst och det särskilda boendet. Erfarenheter har visat att det finns en grupp äldre som känner sig otrygga och ensamma i det egna hemmet, men som är alltför friska att beviljas särskilt boende. För att möta detta behov bör attraktiv bostäder för äldre (seniorboende) och någon form av mellanboende (trygghetsboende) tillskapas som komplement till det särskilda boendet. Utformningen av framtida trygghetsboende och särskilt boende ska vara attraktiv med hänsyn till läge och arkitektur, med en hög grad av flexibilitet, som möjliggör att bo kvar även när hälsa och funktionsförmåga avtar och vid behov utgöra en bra arbetsmiljö för omvårdnadspersonal. I planeringen och utvecklingen av bostäder och lokaler bör kommunen ta hänsyn till att skapa tillgängliga miljöer anpassade till målgruppen när de gäller till exempel möjlighet till samvaro och gemenskap för måltider, aktiviteter och delaktighet i samhället. Äldre är en heterogen grupp som behöver flexibla lösningar. Drygt hälften av morgondagens äldre uppger att de vill flytta till någon form av mellanboende. Vårdanlys rapport 2015:8 Strategier att fokusera på: Ta fram behovsunderlag för framtida boenden, inriktning på boenden samt fördelning av olika boendeformer Anpassa bostäder för äldres behov vid nybyggnation Verka för att alternativa boendeformer, s.k. mellanboende (senior-/ trygghetsbonde) skapas. Utformade med god tillgänglighet, gemensamma utrymmen för samvaro, aktiviteter och rekreation (anslutning till dagcentral), tillgång till matservering och personal tillgänglig dagoch kvällstid. Verka för att nuvarande vård- och omsorgsboenden anpassas efter nya rön om t.ex. storlek på boendeenheter, tillgång till välfärdsteknologi med mera Tillgodose det akuta behovet av flera platser i särskilt boende. Ett mindre antal platser måste tillskapas inom befintlig verksamhet Tillgodose prognostiserat behov av fler platser i särskilt boende på lång sikt. Ett nytt äldreboende bör vara klart till år Sida 58 av 166

59 Äldreomsorgsplan Personal- kompetensförsörjning och rekrytering Personalen är vår viktigaste resurs för att kunna ge en god och säker vård och omsorg till våra äldre. Personalens kompetens måste säkerställas, synliggöras, användas och utvecklas. Införandet av välfärdsteknologi (ny teknik), allt fler psykiska hälsoproblem bland äldre och ökande krav på kommunens hemsjukvård med allt fler multisjuka som kräver mera avancerade medicinska insatser i hemmet är några av de faktorer som föranleder att frågor kring kompetensförsörjning behöver stå i fokus. En kombination av en ökad andel äldre och pensionsavgångar kräver också fokus på rekrytering och personalförsörjning. Enligt kommunens Personalförsörjningsplan är cirka 45 % av tillsvidareanställda inom social- och arbetsmarknadsförvaltningen 50 år och äldre. Inom en tioårsperiod är de yrkesgrupper som kommer att ha flest pensionsavgångar, förutsatt en pensionsålder på 65 år, undersköterskor och vårdbiträden. Vad gäller sjuksköterskor/distriktsköterskor har pensionsavgången varit hög under de senaste åren. Bristen i landet på utbildade sjuksköterskor/distriktsköterskor gör att kommunen kommer ha en stor utmaning att nyrekrytera inom dessa yrkeskategorier. Just nu har en särskild utredare, Susanne Rolfner Suvanto, regeringens uppdrag att ta fram en Nationell kvalitetsplan för äldreomsorg. Ett av de områden planen ska ta fram underlag för är framtida kompetensbehov inom äldreomsorgen. Nya yrkeskategorier och personal med specialistkompetenser behövs för att stärka och höja kvalitén inom äldreomsorgen. Till exempel skulle hälsoutvecklare/hälsopedagog främja utvecklandet av ett förebyggande och hälsofrämjande perspektiv inom äldreomsorgens verksamheter. Det kan också vara av vikt att i framtiden särskilja insatserna, så att undersköterskor arbetar med omvårdnadsarbete och att särskilt avdelad personal arbetar med serviceinsatserna, då vi i en framtid ser svårigheter i att kunna rekrytera tillräckligt många utbildade undersköterskor. Strategier att fokusera på: Öka attraktionskraft som arbetsgivare genom att tillvarata och utveckla medarbetare i verksamheten och höja yrkesstatusen Arbeta för möjlighet till önskad sysselsättningsgrad och scheman med påverkansmöjlighet Identifiera behov av kompetenser, även nya, i verksamheterna Ta fram en gemensam kompetensförsörjningsplan för alla yrkeskategorier inom vård- och omsorg Ta fram gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner för de anställda Fortsatt satsning på valideringsutbildning Utveckla särskild servicegrupp som utför serviceinsatser som handling, städning och tvätt 18 Sida 59 av 166

60 Äldreomsorgsplan Värdegrundsarbetet Med värdegrund menas de etiska värden och normer som ska vara grunden för verksamheter inom äldreomsorgen. Verksamheten ska inriktas på den äldre personens behov av värdigt liv och välbefinnande när hon eller han får omsorgsinsatser. Varje anställd ska i sitt dagliga arbete arbeta utifrån den nationella värdegrunden i Socialtjänstlagen. Värdegrunden beskriver hur vi agerar i mötet med våra brukare men också inställningen till vårt uppdrag. Strategier att fokusera på: Att värdegrundens förhållnings- och synsätt alltid är A och O, finns förankrat och är ständigt aktuell hos all personal inom vård och omsorg, på alla nivåer Stärka mellanchefers utbildningsnivå i värdegrundsfrågor Utveckla våra värdegrundsledare och formulera tydligare uppdrag Främja individanpassning och delaktighet för varje brukare 19 Sida 60 av 166

61 Äldreomsorgsplan Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande på olika nivåer är viktigt. Allt från infrastruktur till kost. Fokusgrupp Att vara delaktig i samhället betyder mycket för det sociala och samhälleliga inflytandet, vilket i sin tur är grunden för jämlik hälsa. Att ha inflytande och vara delaktig i beslut i den egna vardagen och kring de stödinsatser man har är grundläggande förutsättningar för välbefinnande. Information och kommunikation, valmöjligheter och delaktighet i beslut är viktiga utvecklingsområden för att stärka äldres inflytande och delaktighet. All information ska vara aktuell, relevant och lättbegriplig, till stöd för individen att göra val, vara aktiv och delaktig. Information skall finnas tillgänglig i pappersform ex. broschyrer, som komplement till hemsida och e-tjänser för kommunens invånare som inte använder sig av digital teknik. För att den enskilde skall kunna vara delaktig och ha inflytande finns verktyg såsom genomförandeplaner och kontaktmannaskap som viktiga instrument för att kunna möta varje individs unika behov. Verksamheten måste alltid utgå från brukarnas behov och arbetet skall organiseras därefter. Strategier att fokusera på: Lättillgänglig och anpassad information och kommunikation utifrån olika målgruppers förutsättningar och behov (hänsyn tas till exempelvis språk, syn/hörselnedsättning, behov av kommunikationshjälpmedel) Utveckla biståndsbedömning utifrån IBIC så att beslutade insatser utgår från den enskildes behov och att dennas önskemål om hur och när insatser ska göras tillvaratas i genomförandeplanen Utifrån individens självbestämmande involvera anhöriga Utveckla brukarråd och anhörigråd Aktiviteter inom våra öppna mötesplatser (dagcentraler) utgår från individens behov och önskemål 20 Sida 61 av 166

62 Äldreomsorgsplan Samverkan Äldre har ofta komplexa och sammansatta behov av vård, omsorg och rehabilitering. För att uppnå detta behövs en organisation där roller och ansvarsfördelning mellan de olika grupperna är tydliga. Samverkan är viktig på övergripande nivå, i planering av vård- och omsorg samt i utförandet för den enskilde. På uppdrag av regeringen har en utredning gjorts angående Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård som syftar till att korta ledtider mellan slutenvård och vård i hemmet, att onödig vistelse på sjukhus så långt som möjligt undviks och att antalet så kallade fridagar utan betalningsansvar för kommunen minskas. Propositionen väntas bli klar till årsskiftet , vilket innebär att ett nytt lagförslag förväntas komma tidigast januari eller juli Detta kommer att innebära ett ökat flöde mellan kommunal vård, primärvård och slutenvård, vilket kräver en allt högre grad av samverkan. I vår region finns en samverkansstruktur vilken inkluderar ett Specifikt samverksansråd för välfärd och folkhälsa, samt ett tjänstemannastöd till rådet inom regionen. Nätverk med olika chefsnivåer träffas regelbundet och i regionens olika länsdelar finns även Länsdelsgrupper för samverkan på lokal nivå mellan slutenvård, primärvård och kommunerna. Sydnärkes Folkhälsoteam finns också som en samverkanspart. Samverkan finns redan i dag men kan utvecklas speciellt inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Frivilligt socialt arbete har under senare år uppmärksammats och olika samarbetsformer har utvecklats mellan kommuner och frivilligorganisationer. Frivilligorganisationer bedriver ofta arbete riktat mot äldre, såsom besöks- och väntjänst, men det är också många äldre som själva arbetar i organisationer. Strategier att fokusera på: Tvärprofessionellt arbete utifrån brukarens/patientens behov, teamsamverkan mellan olika professioner exempelvis vid team-träffar och SIP (Samordnad individuell planering) Prioritera fortsatt samverkan med andra kommuner och regionen via samverkansmöten i Länsdelsgrupp, regionala nätverk och Sydnärkes folkhälsoteam Arbeta utifrån regionala handlingsplaner för äldrevård, demensvård och ehälsa Vidareutveckla samverkan med närliggande kommuner på olika nivåer inom verksamheten Utveckla samarbetet med väntjänst, föreningsliv och andra samarbetspartners Samverkan mellan arbetsgivare och fackförbund kopplat till vårt gemensamma uppdrag för att stärka äldreomsorgen som en attraktiv arbetsplats. 21 Sida 62 av 166

63 Äldreomsorgsplan Kvalitetsarbete och resultatuppföljning Fokusera på resultat, med öppen redovisning och täta uppföljningar som underlag för kvalitets- och effektivitetsutveckling. (Ur: Den ljusnande framtid är vård, LEV-projektet, Socialstyrelsen) Kvalitetsarbete och resultatuppföljning är viktigt för att kunna utveckla verksamhetens kvalitet och effektivitet. Ledningens engagemang och medarbetarnas medverkan är hörnstenar i allt förbättringsarbete. För att få kvalitet i vardagen ska verksamheterna arbeta med ständiga förbättringar. Redan idag pågår ett sådant arbete men det behöver utvecklas, följas upp och systematiskt analyseras för att skapa bättre möjlighet till kvalitetsutveckling och ge grund för framtida planering. Information och resultat från synpunkts- och klagomålshantering, riskanalyser, brukar- och medarbetarenkäter, nationella kvalitetsregister och undersökningar ska användas för att säkerställa och förbättra kvaliteten. Strategier att fokusera på: Förbättra analys och uppföljning av brukarenkäter, egna och nationella (SKL och Socialstyrelsen) Vidareutveckla användandet av de nationella kvalitetsregistren Senior Alert, Palliativa registret och BPSD (beteendemässiga och psykologiska symtom vid demens) Uppföljning av Synpunkter och klagomål systematiseras bl.a. för att hitta organisatoriska brister Förbättra uppföljning av avvikelser på alla nivåer Utveckla/definiera egna kvalitetsmål/mått 22 Sida 63 av 166

64 Antagande av ny detaljplan för Gatugårda 1:23 och 1:24 i Östansjö 9 KS-2015/75 Sida 64 av 166

65 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum KS 75/2015 Antagandehandling Detaljplan för Gatugårda 1:23 och 1:24 (del av) i Östansjö, Hallsbergs kommun Ärendebeskrivning Detaljplanen har varit utskickad för samråd mellan enligt ett begränsat planförfarande. Alla fastighetsägare och remissinstanser har godkänt planförslaget. Några mindre redaktionella ändringar har gjort i planhandlingarna efter samrådet. Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att enligt Plan och bygglagen (PBL 2010:900) anta detaljplanen för Gatugårda 1:23 och 1:24 (del av) i Östansjö. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen i Hallsberg har fått i uppdrag (KSAU 68) att ta fram en ny detaljplan för Gatugårda 1:23 och 1:24 (del av) i Östansjö. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Bosse Björk Planarkitekt Beatrice Rimmi Planarkitekt Bilagor Plankarta med planbestämmelser i skala 1:1000 Planbeskrivning med genomförandefrågor Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Sida 65 av 166

66 Fastighetsförteckning Detaljplan för Gatugårda 1:23 och 1:24 (del av) Östansjö, Hallsbergs kommun, Örebro län Beatrice Rimmi Reviderad Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Fastigheter inom planområdet Gatugårda 1:23 Ulf Birger Jonsson Törngatan 2B ÖSTANSJÖ Veronika Erna Jenny Jonsson Törngatan 2B ÖSTANSJÖ Gatugårda 1:24 Ulf Birger Jonsson Törngatan 2B ÖSTANSJÖ Veronika Erna Jenny Jonsson Törngatan 2B ÖSTANSJÖ Fastigheter utom planområdet Gatugårda 1:61 Hallsbergs kommun Hallsberg Gatugårda 1:40 Carina Larsson Törngatan 2A ÖSTANSJÖ Ola Per Olof Ragnvald Larsson Törngatan 2A ÖSTANSJÖ Gatugårda 1:25 Sanaz Hellström Törngatan ÖSTANSJÖ Sida 66 av 166

67 Martin Tomas Hellström Törngatan ÖSTANSJÖ Gatugårda 1:78 Jens Patrik Tord Sjöblom Törngatan ÖSTANSJÖ Eva Margareta Sjöblom Törngatan ÖSTANSJÖ Gatugårda 1:9 Erik Andreas Larsson Hallsbergsvägen ÖSTANSJÖ Sida 67 av 166

68 Dr: KS 75/2015 SAMRÅD Detaljplan för Gatugårda 1:23 och 1:24 (del av) - Östansjö Östansjö, Hallsbergs kommun, Örebro län ANTAGANDEHANDLING Samråd: Antagandebeslut i KS: Laga kraft: Sida 68 av 166

69 FÖRENKLAT FÖRFARANDE PBL 2015 Antagande Detaljplan för Gatugårda 1:23 och 1:24 (del av) - Östansjö Hallsbergs kommun Örebro län Upprättad av K-Konsult Karlskoga på uppdrag av Hallsbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning med genomförandefrågor Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning SYFTE Planens huvudsyfte är att ändra användningssätt för delar av fastigheterna Gatugårda 1:23 och 1:24, från allmän platsmark (park) till kvartersmark avsedd för verksamheter med begränsad omgivningspåverkan samt handel och kontor. PLANDATA Läge Planområdet är beläget omedelbart söder om Hallsbergsvägen (länsväg 529), relativt centralt i Östansjö tätort. Omfattning Planområdet omfattar delar av de båda fastigheterna Gatugårda 1:23 och 1:24. Areal Planområdet är ca m 2 Markägarförhållanden Gatugårda 1:23 och 1:24 är i privat ägo. En mindre yta gatumark ägs av kommunen. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Detaljplan För området gäller en detaljplan som vann laga kraft (akt nr 18-ÖST-106). Ravinen såväl som delar av fastigheterna Gatugårda 1:23 och 1:24 är reglerade som s k parkmark, grönområde som ska vara tillgänglig för allmänheten. Området öster därom är reglerad som bostadskvarter som får bebyggas med fristående bostadshus i högst två våningar. Hallsbergsvägen (länsväg 529) är reglerad som allmän gata och i gränsen mellan gata och bostadskvarter finns krav på staket, d v s in- och utfarter får inte ske mot gatan. Planens gräns mellan gata och bostadskvarter överensstämmer inte helt med nuvarande fastighetsgräns. Sida 69 av 166

70 Utdrag från gällande detaljplan, laga kraft Översiktsplan I kommunens översiktsplan, antagen i maj 2011 nämns inget specifikt om den nu aktuella ytan. Det detaljplanen medger bedöms inte strida mot intentionerna i översiktsplanen. I det pågående ÖP-arbetet (granskning påbörjas innan sommaren) finns inte ställningstaganden med den detaljeringsgrad att det direkt går att applicera på ytan inom planområdet, däremot finns tydliga ställningstaganden om att Östansjö ska ges möjlighet att utvecklas vad gäller såväl bostäder som näringsverksamhet. Fastighetsindelningsbestämmelser Planområdet berörs inte av tomtindelningar, fastighetsplaner eller fastighetsindelningsbestämmelser. FÖRUTSÄTTNINGAR Användning Stora delar av Gatugårda 1:23 och 1:24 utgörs av parkmark där avsikten med gällande detaljplan bör ha varit att kommunen skulle lösa in marken för att utveckla bäckravinen. Så har dock aldrig skett och marken har fortsatt att vara privatägd och fungerat som en del av bostadstomten precis som tidigare. Även om Gatugårda 1:23 och 1:24 är två olika fastigheter finns inga synliga avgränsningar mellan dessa och de används som en sammanhållen enhet. Sida 70 av 166

71 Bebyggelse Den enda byggnaden inom planområdet är ett gårdshus (f d ladugård) om ca 200 m², belägen på fastigheten Gatugårda 1:24. Byggnaden består av ett suterrängplan med murade väggar mot norr och väster (där djuren en gång hölls) och ett övre plan med faluröd träfasad och ett plåtbeklätt sadeltak. Längs södra fasaden finns även ett mindre skärmtak. Ladugårdsbyggnaden har tidigare varit större med en utbyggnad (stall) mot söder. Byggnaden fungerade tidigare (fram till 1950-talet) även som slakteri och i bostadshusets källarplan (utanför planområdet) fanns en charkuteributik. Omedelbart öster om planområdet, på fastigheten Gatugårda 1:23, finns bostadshuset som tillhörde den ursprungliga gården. Byggnaden, som är i ett och ett halvt plan har vit träfasad och mansardtak med röda takpannor och flera takkupor, har byggts till mot söder under senare år. Huset har en hög grundsockel mot norr med källare som närmast är ett suterrängplan. Här finns en enkel butikslokal, den tidigare charkuteributiken. På gården finns även ett dubbelgarage och ett mindre uthus. Längre mot öster finns fler bostadshus i sammanhållna äldre villakvarter. Även väster och söder om planområdet tillika väster och söder om bäckravinen finns flera bostadshus i villakvarter. Verksamheter I bostadshusets källar-/suterrängplan, beläget utanför planområdet, bedrivs en enklare handelsverksamhet (kläder, prydnadssaker, blommor, mm), d v s i den lokal där det tidigare fanns en charkuteributik. Det finns inga verksamheter i övrigt nära intill planområdet men den lilla centrumbildningen i Östansjö, med restaurang och till nyligen en liten närbutik, ligger endast ca 300 meter länge österut. Skola och Folkets hus ligger ca 200 meter från planområdet. Mark och vegetation Marken sluttar generellt från söder mot norr men även mot bäckravinen. Mot söder är ravinslänten brant och ca 5-6 meter skiljer den lilla bäcken från gårdsnivån. Gårdsbyggnadens suterrängplan tar upp höjdskillnaden och norr om denna skiljer bara 1-2 meter mellan bäcken och gårdsnivån. Förutom trädgården runt det befintliga bostadshuset med klippta gräsytor, fruktträd och häckar finns varierad och röjd lövvegetation längs med bäcken och ravinsluttningarna. Avseende markstabilitet mm, se rubriken Störningar och risker nedan. Trafik Planområdet gränsar direkt mot Hallsbergsvägen (länsväg 529) som går genom Östansjö och vidare mot Hallsberg i öster och Vretstorp i väster. Länsvägen har anslutning till såväl E20 som riksväg 50. Skyltad hastighet är 50 km/h. Det finns ingen trafikmätning direkt intill planområdet men bedömningen utifrån mätningar väster och öster om planområdet (från 2014) ger ett trafikflöde på ca fordon per dygn (ÅDT). Andelen tung trafik bedöms vara mycket låg. Det finns en befintlig tillfart till gårdsbyggnaden direkt mot länsvägen. Även bostadshusets källarplan mot norr nås via denna tillfart och ursprungligen var det huvudtillfart till bostadshuset. Huvudtillfart tillika adress för bostadshuset sker numera mot Törngatan, en villagata öster om planområdet. Längs södra sidan av Hallsbergsvägen finns sedan några år en separerad gång-/cykelväg. Under samrådsperioden färdigställdes även delen förbi gårdshusets tillfart och över bäcken. Vid tillfarten är kantstenen sänkt för att underlätta tillgängligheten. Strax norr om länsvägen, som närmast drygt 30 meter från planområdet och drygt 80 meter från gårdshuset respektive bostadshuset, löper västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg. Inga tåg stannar för närvarande i Östansjö. Sida 71 av 166

72 Allmän platsmark Större delen av planområdet utgörs idag av allmän platsmark (parkmark), d v s grönområde som ska vara tillgänglig för allmänheten. Avsikten med gällande detaljplan bör ha varit att kommunen skulle lösa in marken för att utveckla bäckravinen. Trots att kommunen ska vara huvudman för allmän platsmark och har rättighet och skyldighet att lösa in berörda ytor (del av Gatugårda 1:23 och 1:24) har marken fortsatt att vara privatägd och har ingått i bostadsfastigheten precis som tidigare. Teknisk försörjning Området är anslutet till det allmänna ledningsnätet för vatten och avlopp. El, tele och bredband finns framdraget till bostadsfastigheten. Gårdshuset är inte anslutet till ledningsnäten, undantaget en enkel elanslutning från bostadshuset. Väster om bäcken och planområdet, intill länsvägen, finns en relativt nybyggd transformatorstation. FÖRÄNDRINGAR Användning All allmän platsmark inom planområdet samt en mindre yta bostadskvarter, mark vilken i sin helhet är privatägd och ingår i de båda fastigheterna Gatugårda 1:23 och 1:24, omvandlas till kvartersmark för handel (H), kontor (K) och verksamheter (Z). Det innebär att marken får användas för handel, kontor, hantverk, service, lager och liknande verksamheter som har begränsad omgivningspåverkan. Verksamheterna kan under den förutsättningen lokaliseras direkt intill befintlig bostadsfastighet. Avgränsningen mot befintligt användningsområde för bostäder har skett utifrån att verksamheten ska ha utrymme att fungera och utvecklas samtidigt som bostadsändamålet ges fullgoda villkor. Det finns stora trädgårds- och vistelseytor såväl norr, öster som söder om bostadshuset. Avståndet från bostadshuset till handel-, kontors- och verksamhetsområdet är ca 7 meter. Idag har gårdshuset och verksamheten samma ägare som bostadshuset. Föreslagen utformning utgår från att bostad och verksamhet kan ha olika ägare i framtiden. Längst i norr anpassas gränsen mellan gata/väg och bostadskvarter så den sammanfaller med befintlig fastighetsgräns. Det innebär att en smal yta för väg läggs in i planen för att släcka ut den avvikande delen i gällande detaljplan. Bebyggelse En byggrätt skapas som förutom befintlig byggnad (gårdsbyggnaden) medger utbyggnad eller nybyggnad mot norr samt smärre komplettering av befintlig byggnad mot öster och väster. Eftersom byggrättens yta är begränsad görs ingen ytterligare reglering av utnyttjandegraden, d v s hur stor del av användningsområdet som får bebyggas. De ytor som inte får bebyggas (prickmark) behövs för att åka in och ut på fastigheten, för parkering plus att en buffertzon mot väg och järnväg behövs ur risksynpunkt. Ytan söder om byggnaden sluttar relativt brant mot bäcken och permanent belastning av marken bör därför undvikas (se även under rubriken Störningar och risker). Inom ytor där byggnader inte får uppföras (prickmark) får däremot anläggningar i form av körytor, parkering, staket, etc finnas. Staket, plank eller liknande inom dessa ytor (prickmark) får inte överstiga en höjd av 1.30 meter. Skyltar, master eller andra motsvarande ytmässigt begränsade konstruktioner, t ex ett mindre vindskydd, får vara högre. Byggnader ska ha trä- och/eller putsfasad (f1). Det innebär att de båda materialen kan kombineras, precis som i dag, eller användas var för sig. Högsta nockhöjd får vara 103,00 meter över nollplanet. Lägsta golvnivå får vara meter över nollplanet (befintlig golvnivå i gårdshusets suterrängplan), såvida det inte rör sig om enklare byggnader eller byggnadsdelar som anpassats för översvämningsrisk. Verksamheter Sida 72 av 166

73 Inom planområdet får handel, kontor och verksamheter (HKZ) bedrivas, enligt kriterierna för Z- bestämmelsen verksamheter som har begränsad omgivningspåverkan, t ex handel, kontor, hantverk, service, lager och liknande. Verksamheterna bör inte generera omfattande trafikrörelser. Det finns dock en bra placerad tillfart mot länsvägen och utrymme för parkering inom användningsytan. Avsikten är att flytta nuvarande handelsverksamhet från lokalen i bostadshuset till det nuvarande gårdshuset, primärt att inrymmas i suterrängplanet. Planen ger möjlighet att utvidga gårdsbyggnaden och verksamheten. Trafik och parkering Anslutning till användningsområdet tillika verksamheterna sker direkt mot Hallsbergsvägen. Befintlig in- och utfart kan användas men siktförhållandena bör förbättras något (med utgångspunkt från kraven i VGU). I princip handlar det om att ta bort eller skapa större avstånd till skymmande vegetation. Trafiken på länsvägen är idag inte omfattande att det finns inga starka skäl att ta bort en befintlig tillfart, särskilt som det avser ett område centralt inne i Östansjö där skyltad hastighet är 50 km/h. Tillfarten påverkar inte gång- och cykelvägen, anpassning med sänkt kantsten finns redan. Den alternativa tillfart som finns idag via Krallgatan och Törngatan, genom villakvarter och förbi en skola bedöms mindre lämplig ur trafiksäkerhetssynpunkt och mycket olämplig ur verksamhetssynpunkt. Erforderliga ytor för parkering finns inom användningsområdet. Gränsen mellan väg och bostadskvarter anpassas till befintlig fastighetsgräns. Detta ger inga förändringar i praktiken. I samband med detta ersätts stängselskyldigheten längs bostadskvarterets norra gräns med förbud mot körbar utfart. Den begränsade trafiken på länsvägen bedöms inte ge skäl att kräva stängsel på platsen. Busslinjetrafik och hållplats finns längs länsväg 529 varför lokaliseringen även kan nås med kollektivtrafik. Järnvägstrafiken påverkas inte alls av det planen medger. Mark och vegetation En geoteknisk fackmannamässig bedömning av markförhållandena, baserad på lokal kännedom, har gjorts på platsen. Den yta som föreslås som byggrätt har stabila markförhållanden. Även om större ytor än idag hårdgörs, för byggnader och parkering, kan avvattning enkelt ske mot bäcken i den intilliggande bäckravinen. Att avvattning får ske till bäcken regleras i en planbestämmelse som en förutsättning för lokalt omhändertagande av dagvatten. Sida 73 av 166

74 För att skapa en lämplig marginal mot bäcken föreslås att fastighetsgränsen som idag följer bäcken med ett avstånd från 0-2 meter flyttas så att ett generellt avstånd på 2-3 meter uppnås. Undantaget dock en kort sträcka precis vid gårdsbyggnadens sydvästra hörn där detta utrymme inte finns, samt i sydost där ett större avstånd, närmare 10 meter, är naturligt. Denna gränsjustering ger kommunen bra förutsättningar att sköta grönområdet och utveckla bäckravinen i framtiden. Allmän platsmark Den allmän platsmark (parkmark) som tas i anspråk jämfört med gällande detaljplan har i praktiken alltid varit en del av den privatägda bostadsfastigheten och har därför ingen funktion eller värde för allmänheten. Genom att justera fastighetsgränsen för att skapa en lämplig marginal mot bäcken uppnås tvärtom en långsiktig förbättring jämfört med dagens situation. Den yta längs bäcken som föreslås överföras från privat ägande till kommunens fastighet är redan allmän platsmark i gällande detaljplan varför justeringen sker genom planens och användningsområdets avgränsning samt kommande fastighetsreglering. I norr anpassas gränsen mellan väg och bostadskvarter till befintlig fastighetsgräns vilket innebär att en mindre yta bostadskvarter respektive parkmark istället blir allmän platsmark i form av väg. Detta innebär inga förändringar i praktiken. Teknisk försörjning Plangenomförandet förutsätter inte några åtgärder i de allmänna och övriga ledningsnäten, så länge verksamhetsområdet och bostadsfastigheten har samma ägare. Om verksamhetsområdet får eget ägande bör övervägas om en ny anslutningspunkt för vatten och avlopp bör avsättas i gränsen mot Hallsbergsvägen. Samma resonemang gäller i princip för övriga ledningsnät. Bostadshuset har anslutningspunkt mot Hallsbergsvägen och berörs inte av plangenomförandet. Dagvatten ska omhändertas lokalt, se under rubriken mark och vegetation. Fornlämningar Då området utgörs av en befintlig fastighet som redan är bebyggd bedöms det inte finnas skäl att göra en arkeologisk utredning enligt 2 kap 11 kulturmiljölagen (1988:950) KML innan marken exploateras ytterligare. Störningar och risker En regelrätt geoteknisk undersökning med provtagning har inte genomförts, däremot en fackmannamässig geoteknisk bedömning av markförhållandena baserad på lokal kännedom om platsen. Den yta som föreslås som byggrätt, norr om befintlig byggnad, har stabila markförhållanden och ligger endast 1-2 meter ovanför bäcken, d v s här är ravinens sluttning låg och flack. Söder om byggnaden är ravinens sluttning betydligt brantare. Här har tidigare stått en byggnadsdel (stall) som rivits varför det inte bedöms finnas någon egentlig risk för ras eller skred men byggande på denna yta rekommenderas ändå inte varför den inte försetts med byggrätt. Det har inte gjorts någon undersökning avseende markradon men då byggnaderna inte kommer att vara av en typ där människor vistas stadigvarande bedöms några särskilda åtgärder vad gäller byggnadssätt inte behöva vidtas. Om en radonmätning ändå bör genomföras prövas och genomförs detta i bygglovskedet. Användningsområdet ligger nära en bäck och bäckravin. Områdets lågpunkt är Bäcksjön norr om länsvägen, järnvägsområdet samt ytterligare en lokalgata. Bäckens passage under vägar och järnvägsbank kan hejda vattenflödet. Bäcken har ett blygsamt vattenflöde och utgör i sig ingen översvämningsrisk. Ett lokalt häftigt skyfall skulle kunna få bäcken att svämma över men det finns ingen historisk kännedom om att så skett eller varit nära att ske. Sida 74 av 166

75 Byggnaders golvnivå får vara lägst m över nollplanet vilket är lika med befintligt golv i gårdshusets suterrängplan. Angiven höjd ligger drygt 2 meter högre än bäcken och en dryg halvmeter högre än Hallsbergsvägen. Inga kända föroreningar finns inom eller i närheten av planområdet. Då användningsområdet endast avser verksamheter är avståndet till väg och järnväg i princip oväsentligt ur bullersynpunkt. Eventuella kontor kan byggas eller förläggas så att gällande riktvärden inte överstigs. Detta bevakas i bygglovskedet. Länsväg 529 är sekundär transportled för farligt gods. Ur risksynpunkt bedöms avståndet mellan byggrätt och länsvägen, vilket är som minst ca 25 meter, vara fullt tillräckligt då topografin med bäckravin och räcket där bäcken passerar länsvägen gör en avåkning som når så långt in på fastigheten i det närmaste omöjlig. Motsvarande avstånd till västra stambanan är som minst ca 60 meter. Även här bedöms avståndet med god marginal tillräckligt med hänvisning till topografi och övriga befintliga förhållanden. Miljökonsekvenser En behovsbedömning har gjorts av planens tänkbara miljöpåverkan utifrån syftet. Det planen medger anses inte ge en betydande miljöpåverkan i lagens mening varför en miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning inte har upprättats. Beslutet grundas på att det enligt regleringen i planen endast kan röra sig om verksamheter med begränsad omgivningspåverkan. De lokala miljökonsekvenserna bedöms marginella och omfattar främst transporter till och från området. I ett större perspektiv bedöms miljöpåverkan vara försumbar. Administrativa frågor Planen bekostas i sin helhet av fastighetsägaren genom planavtal. Planavgift ska därför inte utgå vid framtida bygglov. Ingen gällande detaljplan utgår helt i samband med att planen vinner laga kraft. Den bäck som rinner alldeles intill planområdet är ett s k mindre vattendrag som enligt beslut av länsstyrelsen är undantaget från strandskyddsbestämmelserna i 7 kap miljöbalken. Avståndet till Bäcksjön överstiger 100 meter. Samråd Se samrådsredogörelse. Sida 75 av 166

76 GENOMFÖRANDEDEL Handläggning och tidplan Planen handläggs med förenklat förfarande enligt nya Plan och Bygglagen (2015) (SFS 2014/900). Planuppdrag gavs Handläggning inleddes under 2015 och samråd har skett under våren/sommaren 2016 och planen förväntas vinna laga kraft under hösten Eventuellt bygglov och fastighetsregleringar kan delvis handläggas parallellt med ovan beskrivna process men inte expedieras förrän planen vunnit laga kraft. Antagande Antagande sker i kommunstyrelsen. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från och med det datum planen vunnit laga kraft. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Ägarna till fastigheterna Gatugårda 1:23 och 1:24, Veronica och Ulf Jonsson, är fullt ut ansvarig för planens genomförande, undantaget fastighetsreglering. Hallsbergs kommun tar ansvar för att fastighetsreglering, där mark tillförs kommunen från Gatugårda 1:23 och 1:24, genomförs. Avtal Mellan Hallsbergs kommun och ägarna till fastigheterna Gatugårda 1:23 och 1:24, Veronica och Ulf Jonsson, finns ett avtal som reglerar plankostnaden. Ett avtal om marköverlåtelse har träffats mellan Hallsbergs kommun och ägarna till fastigheterna Gatugårda 1:23 och 1:24, Veronica och Ulf Jonsson, som reglerar villkoren för mark som tillförs Gatugårda 1:61, kommunens gatu- och parkfastighet, från Gatugårda 1:23 och 1:24. Avtalet reglerar även att fastighetsreglering mellan Gatugårda 1:23 och 1:24, där gränserna anpassas till den nya detaljplanen, hanteras i samma förrättning. Mellan Hallsbergs kommun och K-Konsult Karlskoga finns en uppdragsbekräftelse som reglerar ersättning för upprättande av planhandlingar. Fastighetsbildning och fastighetsrättsliga konsekvenser Gatugårda 1:61 Gatugårda 1:61, kommunens gatu- och parkfastighet, tillförs mark från Gatugårda 1:23 och 1:24. Gatugårda 1:23 Fastigheten Gatugårda 1:23 (bostadsfastigheten) tillför såväl som frånförs mark från Gatugårda 1:24 (gårdshusfastigheten). Gatugårda 1:23 frånförs mark till kommunens gatu- och parkfastighet Gatugårda 1:61. Gatugårda 1:24 Fastigheten 1:24 tillför såväl som frånförs mark från Gatugårda 1:23. Gatugårda 1:24 frånförs mark till kommunens gatu- och parkfastighet Gatugårda 1:61. Gemensamhetsanläggning och servitut Det kan finnas behov av gemensamhetsanläggning eller servitut för ledningar och/eller tillfartsväg om Gatugårda 1:23 och 1:24 får olika ägare i framtiden. Sida 76 av 166

77 Planekonomi Planen bekostas i sin helhet av ägarna till fastigheterna Gatugårda 1:23 och 1:24, Veronica och Ulf Jonsson, genom planavtal. Planavgift ska därför inte utgå vid framtid bygglov. Ägarna till fastigheterna Gatugårda 1:23 och 1:24 bekostar även plangenomförandet, vilket kan innebära förbättring av tillfart mot länsvägen, om Trafikverket som väghållare kräver detta. Kommunen har inga exploateringskostnader kopplade till plangenomförandet men bekostar fastighetsreglering och erforderlig ersättning för mark som tillförs kommunens fastighet längs bäcken i enlighet med avtal mellan kommunen och ägarna till fastigheterna Gatugårda 1:23 och 1:24. Utredningar, mm Fastighetsägare, eller av denne anlitad byggherre/entreprenör, är ansvarig för erforderliga tekniska utredningar inför byggande eller andra åtgärder på respektive fastighet. En fackmannamässig geoteknisk bedömning har gjorts i samband med planläggningen men en geoteknisk undersökning rekommenderas om en större nybyggnad ska ske, eventuellt även en radonmätning. En avstämning av förutsättningar för in- och utfarten mot länsvägen har gjorts med Trafikverket under handläggningen av detaljplanen. Förändringar av in- och utfart mot länsvägen ska ske i samråd med Trafikverket och utgå från kraven i VGU (vägar och gators utformning). MEDVERKANDE HANDLÄGGARE, M FL Detaljplanen är upprättad av Bosse Björk, planarkitekt, K-Konsult Karlskoga på uppdrag av Hallsbergs kommun som i sin tur utför uppdraget på fastighetsägarnas initiativ. Ansvarig handläggare på Hallsbergs kommun är Marianne Christiansen. Övriga tjänstemän, konsulter, m fl som medverkat vid planläggningen är: Beatrice Rimmi, Kumla kommun (enligt avtal med Hallsbergs kommun) Sanda Madjo, Kumla kommun (enligt avtal med Hallsbergs kommun) Alexander Dufva, Kumla kommun (enligt avtal med Hallsbergs kommun) Philip Salama Kabunga, Hallsbergs kommun, trafik Erica Löfqvist, Trafikverket Jan-Eric Carlring, WSP, geoteknik Leif Nygren, NAI Svefa, avtalsrättsliga frågor För Hallsbergs kommun Bosse Björk Planarkitekt K-Konsult Karlskoga Sida 77 av 166

78 KS 75/2015 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för Gatugårda 1:23 och 1:24 (del av) Östansjö, Hallsbergs kommun, Örebro län Begränsat planförfarande (enligt Plan- och bygglagen kap 5 17). Planens syfte och huvuddrag Detaljplanens huvudsyfte är att ändra användningssätt för delar av fastigheterna Gatugårda 1:23 och 1:24, från allmän platsmark (park) till kvartersmark avsedd för verksamheter med begränsad omgivningspåverkan samt handel och kontor. Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) beslutade den 31 augusti 2015 (KSAU 68 ) att en detaljplan skulle upprättas och att samråd ska ske med berörda. KSAU beslutade den 20 maj 2016 att detaljplanen skulle skickas ut på samråd till berörda. Samråd Detaljplaneförslaget har varit utskickat på samråd, under tiden 27 juli 1 september Planförslaget har varit utskickat på samråd till länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget. Enligt planförfattarens bedömning finns härutöver inga särskilda personer eller sammanslutningar som kan ha väsentligt intresse av planen. I samrådsmeddelandet till sakägarna fanns även inbjudan till ett samrådsmöte på plats den 23 augusti Tre personer representerande två fastigheter deltog vid mötestillfället. Sida 78 av 166

79 Inkomna synpunkter Följande sammanställning redovisar inkomna synpunkter och förvaltningens kommentarer. Externt Fastighetsägare Fastighetsägare/myndighet/ företag Fastighet Synpunkter / Godkänner ej Godkänner 1. Carina Larsson Gatugårda 1:40 X 2. Ola Larsson Gatugårda 1:40 X 3. Veronika Jonsson Gatugårda 1:23 och 1:24 X 4. Ulf Jonsson Gatugårda 1:23 och 1:24 X 5. Fredrik Nordgren Gatugårda 1:25 X 6. Agnes Lundberg Gatugårda 1:25 X 7. Tomas Hellström Gatugårda 1:25 X 8. Sanaz Hellström Gatugårda 1:25 X 9. Andreas Larsson Gatugårda 1:9 X 10. Jens Patrik Sjöblom Gatugårda 1:78 X 11. Eva Sjöblom Gatugårda 1:78 X 12. Hallsbergs kommun Gatugårda 1:61 X Länsstyrelsen 13. Länsstyrelsen Örebro län X Övriga remissinstanser 14. Lantmäteriet X 15. Trafikverket X 16. Nerikes Brandkår X 17. EON Värme X 18. EON Elnät Sverige AB X 19. Skanova X Internt Remissorgan Fastighet/ yrkesbeteckning Synpunkter / Godkänner ej Godkänner 20 Bygglovenheten X 21. Bildningsförvaltningen X 22. Drift och serviceförvaltningen X Remissinstanser som inte har kommit in med synpunkter redovisas i förteckningen nedan. Remissorgan Myndighetsnämnden Social och arbetsmarknadsförvaltningen Fastighet/ yrkesbeteckning Sida 79 av 166

80 Kommentarer Länsstyrelsen Ett förtydligande görs i planbeskrivningen att befintlig in och utfart ska utformas med utgångspunkt från kraven i VGU (Vägar och gators utformning). P g a skalfel i ett tidigare kartunderlag har ett felaktig längdmått angetts. Detta korrigeras enligt yttrandet. Det påverkar dock inte förutsättningarna för plangenomförandet då de topografiska förutsättningarna inte medger att risksituationer kommer i konflikt med byggrätten. Dagvatten infiltreras naturligt redan idag innan det når bäcken. Om ytor hårdgörs beaktas ifall infiltrationen behöver förstärkas, vilket får bedömas i det enskilda fallet. Vid den del av bäcken där byggrätten medges är höjdskillnaderna små varför någon risk för ras och skred inte anses föreligga. Däremot görs en smärre justering (någon meter) av byggrätten där den hamnat nära den nya användningsgränsen. Om en till /nybyggnad blir aktuell i framtiden bör en radonmätning övervägas. Lantmäteriet Under handläggningstiden har ett avtal mellan parterna upprättats. Ett förtydligande av marköverföring läggs till i planbeskrivningen. Trafikverket Se kommentar till länsstyrelsens yttrande ovan. Bygglov I planbeskrivningen redogörs för ett antal förhållanden som gör att de ytor som prickats bort i planen inte har bedömts lämpliga att bebygga. I söder tveksam markstabilitet vilket även gäller allra närmast bäcken, mot vägen riskavstånd, mot öster ett rimligt buffertavstånd till bostadshuset. Z bestämmelsen inkluderar begränsad bullerpåverkan. Att en verksamhet inte skulle få generera något buller alls är inte rimligt. Övrigt Utöver de punkter som redovisas ovan görs ytterligare några smärre justeringar av redaktionell karaktär som inte påverkar planen innehåll på något vis. Ställningstagande Samtliga sakägare har godkänt planförslaget. Med anledning av inkomna yttranden som kommenteras ovan kommer plankartan och planhandlingarna att genomgå mindre justeringar och redaktionella förändringar. Ingen av dessa justeringar påverkar sakägare eller andra parter. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att detaljplanen med ovanstående justeringar kan gå till beslut om antagande. Anmärkning: EON Värme glömde att kryssa i rutan att de godkänner detaljplanen, i mail fick jag bekräftat att de bara missat att kryssat i rutan, men godkänner förslaget. Fastighetsägaren Ola Larsson, Gatugårda 1:40 har skrivit under blanketten men inte kryssat i rutan för godkännande fick jag via telefon bekräftat att han godkänner detaljplanen. Sida 80 av 166

81 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att planförfattarna gör de mindre justeringar och redaktionella ändringar i detaljplaneförslaget som föreslagits och att detaljplanen antas enligt plan och bygglagen (2010:900) 5 kap KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Beatrice Rimmi Planarkitekt Bosse Björk Planarkitekt Sida 81 av 166

82 Bilaga1 Sida 82 av 166

83 Bilaga 2 Sida 83 av 166

84 Bilaga 3 Sida 84 av 166

85 Bilaga 4 Sida 85 av 166

86 Bilaga 5 Sida 86 av 166

87 Bilaga 6 Sida 87 av 166

88 Bilaga 7 Sida 88 av 166

89 Bilaga 8 Sida 89 av 166

90 Bilaga 9 Sida 90 av 166

91 Bilaga 10 Sida 91 av 166

92 Bilaga 11 Sida 92 av 166

93 Bilaga 12 Sida 93 av 166

94 Bilaga 13 Detaljplan för Gatugårda 1:23 och 1:24 (del av), Östansjö, Hallsbergs kommun Detaljplanen har överlämnats till Länsstyrelsen i enlighet med 5 kap. 11 plan och bygglagen (PBL), begränsat planförfarande. Länsstyrelsen har beretts tillfälle att lämna synpunkter. Detaljplanens syfte Detaljplanens syfte är att ändra markanvändningen för delar av fastigheterna Gatugårda 1:23 och 1:24, från allmän platsmark (park) till kvartersmark avsedd för verksamheter med begränsad omgivnings påverkan samt handel och kontor. Överensstämmelse med översiktsplan Detaljplanen strider inte mot översiktsplanen. Bedömning enligt 11 kap. 10 PBL Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas. Råd enligt 2 kap. PBL Miljöbedömning Kommunen har bedömt att miljöpåverkan inte kan antas bli så betydande att miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 12 miljöbalken (MB) behöver göras. Länsstyrelsen delar denna uppfattning. Väg I detaljplanen föreslås en ny anslutning till Hallsbergsvägen. Länsstyrelsen vill uppmärksamma Trafikverkets synpunkter (yttrande daterat ) om att siktförhållandena på den aktuella platsen måste förbättras. Den befintliga häcken måste delvis tas bort för att anslutningen ska uppfylla kraven i VGU. Transporter av farligt gods I planbeskrivningen anges att skyddsavstånd till västra stambanan är tillräcklig då avstånd mellan detaljplanens byggrätt och järnväg är som minst ca 80 meter. Enligt Länsstyrelens mätning är avståndet endast drygt 60 meter. I rapporten Riktlinjer för riskhänsyn i samhälls planeringen (Riktsam), 2007:06, framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län rekommenderas att mindre kontor kan medges vid ett avstånd om 70 meter från en farligt godsled. Länsstyrelsen anser att eftersom det i vägledning kring skyddsavstånd till farligt godsleder rekommenderas ett skyddsavstånd om 70 meter mellan farligt godsled och mindre kontor, behöver det ur risksynpunkt motiveras varför ett kortare skyddsavstånd kan användas i planförslaget. Dagvatten Dagvatten från området ska enligt en planbestämmelse omhändertas lokalt genom att ledas till den närliggande bäcken. Istället för att leda dagvatten direkt till en recipient anser Länsstyrelsen att det vore mer lämpligt att använda sig av infiltration av dagvattnet. Enligt Sveriges geologiska undersöknings (SGU) jordartskartering är marken lämplig för infiltration (sand). Sida 94 av 166

95 Geoteknik I planbeskrivningen anges att en geoteknisk undersökning med provtagning inte har genomförts. Då byggrätt medges nära en bäckravin anser Länsstyrelsen att det ändå kan vara lämpligt att genomföra en geoteknisk undersökning. Länsstyrelsen anser vidare att det kan vara lämpligt att ytterligare begränsa byggrätten västerut mot bäckravinen för att öka skyddsavståndet till ravinen. Radon Vidare anges i planbeskrivningen att det inte har gjorts någon undersökning avseende markradon, eftersom byggnationen i planområdet inte kommer vara av en typ där människor vistas stadigvarande. Då detaljplanen medger arbetsplatser anser Länsstyrelsen att det ändå kan vara lämpligt att genomföra en radonundersökning. I handläggningen av ärendet har enhetschef Malin Rosén beslutat och Helena Siegert, samhällsplanerare, varit föredragande. Malin Rosén Helena Siegert Sida 95 av 166

96 Bilaga 14 Sida 96 av 166

97 Bilaga 15 Sida 97 av 166

98 Sida 98 av 166

99 Bilaga 16 Sida 99 av 166

100 Bilaga 17 Sida 100 av 166

101 Bilaga 18 Sida 101 av 166

102 Bilaga 19 Sida 102 av 166

103 Bilaga 20 Sida 103 av 166

104 Bilaga 21 Sida 104 av 166

105 Bilaga 22 Sida 105 av 166

106 Sida 106 av 166

107 Revisorernas bedömning avseende delårsrapport /KS/174 Sida 107 av 166

108 Sida 108 av 166

109 Sida 109 av 166

110 Granskningsrapport Karin Jäderbrink Kim Gustafsson Alexander Arbman Oktober 2016 Granskning av delårsrapport 2016 Hallsberg kommun Sida 110 av 166

111 Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Revisionskriterier Metod 3 3 Granskningsresultat Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Resultatanalys Nämndernas budgetuppföljning och prognos God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten 7 Oktober 2016 Hallsbergs kommun PwC Sida 111 av 166

112 Granskning av delårsrapport Sammanfattande bedömning PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer översiktligt granskat kommunens delårsrapport för perioden För 2016 använder kommunen en ny period för delårsrapportering. Formella beslut i KS resp KF har ej skett och omräkning av jämförelseperiod 2015 har inte genomförts. Avsteget samt orsak framgår i inledningen samt i redovisningsprinciperna i delårsrapporten. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med den översiktliga granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden januari - augusti är 28,8 mnkr (2 mnkr t o m sista juli föregående år). Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 15,9 mnkr, prognos i samband med apriluppföljning var + 14,5. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av kommunens delårsrapport: - Vår sammanfattande bedömning är att delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt med några undantag som framgår i respektive delkapitel. - Vår översiktliga granskning visar på att prognostiserade resultat är förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget Vår översiktliga granskning visar på att måluppfyllelsen avseende verksamheten inte tillfullo går att bedöma. Vi anser att det tydligare ska framgå vilka bedömningar som görs i förhållande till utfallet av målsättningarna och tillhörande indikatorer. Rekommendationer för att utveckla kommunens delårsrapport framgår i respektive delkapitel. Oktober 2016 Hallsberg kommun PwC 1 av 8 Sida 112 av 166

113 Granskning av delårsrapport Inledning 2.1 Bakgrund Kommuner är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. KL 9 kap 9 a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet. 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild. Granskningen är översiktlig och omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 2.3 Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 22 samt god redovisningssed i övrigt Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning Oktober 2016 Hallsberg kommun 2 av 8 PwC Sida 113 av 166

114 Granskning av delårsrapport Metod Granskningen har utförts genom: Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av relevanta dokument Översiktlig granskning och analys av det siffermässiga bokslutet per samt av resultatprognosen för året Översiktlig analys av verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. Rapporten är faktagranskad av personal på ekonomiavdelningen. Oktober 2016 Hallsberg kommun 3 av 8 PwC Sida 114 av 166

115 Granskning av delårsrapport Granskningsresultat 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari augusti vilket är i enlighet med KRL. Byte av period har dock skett mellan åren. Föregående år omfattade delårsrapporten januari till juli. Formella beslut om detta i KS resp KF har ej erhållits i samband med granskningen. Enligt styrmodellens årshjul är det per sista juli som delårsrapport skall ske. Enligt ekonomikontorets interna anvisningar framgår dock ny delårsperiod. Resultatet för perioden uppgår till 28,8 mnkr (2 mnkr). Prognosen för helår är 16 mnkr. Budgeterat resultat för 2016 är 12,9 mnkr. En positiv avvikelse med 3,1 mnkr. I förvaltningsberättelsen i Delårsrapport 2016 lämnas en omvärldsanalys samt information om förutsättningar i Hallsbergs kommun, väsentliga händelser, måluppfyllelse, personalekonomisk redovisning samt ekonomisk analys inkl. balanskrav och god ekonomisk hushållning, drift- och investeringsredovisning, resultat- och balansräkning samt sammanställd redovisning. Kassaflödesanalys ingår ej. Detta är dock inget krav enligt RKR rek 22. Sammanställd redovisning är inte upprättad enligt rekommendation 8:2. Avsteget framgår i redovisningsprinciper. Vi har granskat ett mindre urval poster bl.a. avseende periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten där inga materiella avvikelser noterats. Vi noterar dock differenser gällande pensionsförpliktelser gentemot erhållet underlag från KPA. Periodisering har skett mot budgeterat belopp och inte till externt underlag för perioden. Vi föreslår en fördjupad granskning av pensionsredovisningen. Bilagor, dess underlag samt rapporter till balansposter och resultaträkning måste utvecklas bl.a. för att granskningsarbetet skall kunna ske ändamålsenligt samt att periodiseringskontrollen kan förbättras. Övriga iakttagelser Noter till resultaträkningen redovisas i begränsad omfattning. Verksamhetens kostnader och intäkter framgår ej. Avsättning avseende deponi har ej genomförts. Nuvärdesberäkning på avsättning finns ej. Mot bakgrund av tidigare noterade avvikelser gällande anläggningstillgångar, särredovisning pågående projekt samt avsteg gällande komponentavskrivning och ev bolagsbildning mm föreslås att en genomlysning och översyn sker av anläggningsredovisningen till årsredovisningen Oktober 2016 Hallsberg kommun 4 av 8 PwC Sida 115 av 166

116 Granskning av delårsrapport 2016 Redovisningsprinciper bör förslagsvis utvecklas och omfatta samtliga rekommendationer samt huruvida de tillämpas alternativt ej tillämpas. Bedömning I vår översiktliga granskning har det, med reservation för det som beskrivs i ovan, inte framkommit några omständigheter som tyder på att kommunens delårsrapport är upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. 3.2 Resultatanalys Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat, 16 mnkr (prognosen som gjordes i samband med t o m april var + 14,5 mnkr), vilket är 3,1 mnkr bättre än budgeterat. Avvikelsen beror på: Verksamhetens nettokostnad avviker med 3,1 mnkr mot budget Skatteintäkter -5,1 och statsbidrag +3,7, netto 1,4 mnkr lägre än budgeterat Finansnettot ligger i prognosen 2 mnkr bättre än budgeterat, framförallt de finansiella kostnaderna förväntas bli lägre än budget. I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första åtta månaderna 2016, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget. Resultaträkning mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Utfall delår Utfall delår 2016 augusti Prognos 2016 Avvikelse mot budget Resultatet enligt avstämningen mot balanskravet uppgår till 15,5 mnkr enligt prognosen för helåret. I delårsrapporten framgår att kommunen ej har några tidigare negativa resultat att återhämta. I delårsrapporten framgår ej kommunens prognos avseende verksamhetens intäkter. Prognosen och budgeten är antagen och redovisas på nettonivå. Budgetering på intäkts och kostnadsnivå bör säkerställas framöver. Verksamhetens intäkter har ökat mellan åren. Delårsrapporten redovisar att det bl.a. är engångsintäkter såsom försäkringsersättningar. Men även ökade ersättningar från Skolverk, Socialstyrelse och Migrationsverket har påverkat resultatet. Oktober 2016 Hallsberg kommun PwC 5 av 8 Sida 116 av 166

117 Granskning av delårsrapport 2016 Verksamhetens kostnader har ökat mellan åren men delårsrapporten redovisar en prognos motsvarande netto +3 mnkr. Analys av intäkts- och kostnadsutveckling bör utvecklas i delårsrapporten. 3.3 Nämndernas budgetuppföljning och prognos Driftredovisning per näm nd, m nkr Utfall augusti Budget 2016 Prognos helår Budget avvikelse Kommunstyrelse -107,5-158,6-158,6 0,0 Drift- och servicenämnd -22,5-32,2-32,2 0,0 Bildningsnämnd -17 7,2-281,2-27 9,3 1,9 Social- och arbetsmarknad -202,8-304,5-304,5 0,0 Ovan framgår sammanfattande driftsredovisning för de större nämnderna, dess prognos och budgetavvikelse. Är avstämt mot erhållna redovisningsrapporter ur Agressso. Viss differens finns dock för interna poster vilket bör utredas. I delårsrapporten framgår att nämnderna tillsammans prognostiserar en positiv avvikelse motsvarande 1,9 mnkr. Den nämnd som redovisar överskott är Bildningsnämnden. Dock redovisas viss osäkerhet kring interkommunala ersättningar. Vissa verksamhetsområden redovisar negativ avvikelse men bedöms av nämnden täckas av bl.a. planeringsreserv. Social och arbetsmarknadsnämnden redovisar ingen prognostiserad budgetavvikelse. Dock redovisas avvikelser inom flera verksamhetsområden. Särskilt boende + 0,3 mnkr men kostnader för utskrivningsklara avviker stort från budget. Hemtjänsten redovisar en avvikelse motsvarande +2,3 mnkr. Anges bero på lägre arbetsbelastning vilket har lett till lägre personalkostnader. Individ och familjeomsorgen redovisar en negativ prognos (-6,7 mnkr) beroende på ökade kostnader för institutionsplaceringar samt öppenvård inom barn och unga i jmf med budgeterat. I samband med föregående års granskning av delårsbokslutet uppstod stora prognosdifferenser mellan olika prognostillfällen. Enligt ekonomifunktionen samt delårsrapporten har uppföljningsrutinerna stärkts. För närvarande pågår en fördjupad granskning av nämndernas budget- och uppföljningsarbete och resultatet rapporteras under hösten Oktober 2016 Hallsberg kommun 6 av 8 PwC Sida 117 av 166

118 Granskning av delårsrapport God ekonomisk hushållning Finansiella mål I delårsrapporten görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2016: Finansiellt m ål, fastställt av fullm äktige i budget 2016 Grunden för en stark v älfärd är ordning och reda i kommunens ekonomi. Därför är det av stor v ikt att den kommunala ekonomin präglas av öv erskott i goda tider som kan anv ändas för att minska påfrestningar i lågkonjunkturer. För att v arje skattekrona ska anv ändas optimalt är det av v ikt att kommunens arbete präglas av öppenhet och ty dlighet. Måluppfy llelse, kom m unens bedöm ning Indikator Det ekonomiska resultatet ska senast uppgå till 1,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. På längre sikt ska kommunens ekonomiska resultat öv er en konjunkturcy kel uppgå till 2 %. Periodens resultat uppgår till dry gt 5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Helårsprognosen beräknas uppgå till 1,98 %. Enligt indikatorn kommer målet att uppnås för Det finansiella målet bedöms utifrån det prognostiserade helårsresultatet kunna uppnås. Vi delar kommunstyrelsens samlade bedömning. Bedömning Vår översiktliga granskning visar på att prognostiserade resultat är förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget Mål för verksamheten Kommunfullmäktige har fastställt mål och budget för år 2016 med flerårsplan för år 2017 till 2018 innehållande ett antal verksamhetsmål. Dessa mål för verksamheten beskrivs och utvärderas till viss del i delårsrapporten. Kommunen har som vision Det öppna Hallsberg, med värdeorden Glädje, driv och Öppenhet. För att nå vision har fullmäktige beslutat om fyra övergripande målområden: Hållbar kommun, Livslångt lärande, Allas inflytande, God service. Målområdena utvärderas och bedöms delvis utifrån ett antal målsättningar med tillhörande indikatorer. Vi anser dock att det på ett tydligare sätt ska framgå vilka bedömningar som görs i förhållande till utfallet av målsättningarna och tillhörande indikatorer. Flera av indikatorerna är inte av KS bedömda i delårsrapporten. Vi konstaterar att budgeten innehåller ett antal indikatorer som sedan inte följs upp i delårsrapporten. I målområdet Hållbar kommun finns 10 beslutade indikatorer Oktober 2016 Hallsberg kommun PwC 7 av 8 Sida 118 av 166

119 Granskning av delårsrapport 2016 som sedan till viss del utvärderas i delårsrapporten. Det lämnas även en kommentar på en indikator som inte finns. I delårsrapporten framgår att bedömningen för målområdet hållbar kommun är att ett flertal aktiviteter pågår för att nå målet men att nå målet syns vara grannlaga. I målområdet Livslångt lärande finns 7 beslutade indikatorer, varav 6 följs upp i delårsrapporten. Den sammanfattande bedömningen är att kommunen har en bit kvar att leva upp till målen. De aktiviteter som genomförs bedöms av KS bidra till en utveckling i linje med målet. I målområdet Allas inflytande finns 7 beslutade indikatorer, varav 6 följs upp i delårsrapporten. Den bedömda måluppfyllelsen är att de insatser som genomförs leder till att stärka allas inflytande. I målområdet God service finns 4 beslutade indikatorer, varav samtliga dessa följs upp i delårsrapporten. Den bedömda måluppfyllelsen är att de aktiviteter som genomförs bidrar till måluppfyllelsen. Bedömning Vår översiktliga granskning visar på att måluppfyllelsen avseende verksamheten inte tillfullo går att bedöma. Vi anser att det tydligare ska framgå vilka bedömningar som görs i förhållande till utfallet av målsättningarna och tillhörande indikatorer Oktober 2016 Karin Hallsberg Jäderbrink kommun 8 av 8 Projektledare/ PwC Uppdragsledare Sida 119 av 166

120 Delårsrapport Hallsbergs kommun /KS/158 Sida 120 av 166

121 Tjänsteskrivelse Sida 1 av 1 Dnr:16/KS/158 Delårsrapport 2016 Ärendebeskrivning I enlighet med kommunens styrsystem skall nämnder och styrelse, kommunala bolag och stiftelser lämna delårsrapport till kommunstyrelsen. Ekonomiavdelningen har sammanställt och upprättat en delårsrapport för perioden januari augusti för Hallsbergs kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att godkänna Hallsbergs kommuns delårsrapport till och med , samt att bevilja tilläggsanslag till drift- och servicenämnden med 900 tkr, samt till social- och arbetsmarknadsnämnden med 900 tkr för ökade lönekostnader och med 750 tkr till Projekt Kullängen. Ärendet Ekonomiavdelningen har i enlighet med kommunens styrsystem sammanställt en delårsrapport per Kommunens prognostiserade resultat för helåret 2016 är 16,0 mkr och motsvarar 2,0 procent av prognostiserade skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en förbättring med 3,0 mkr Bildningsnämndens prognos redovisar ett överskott på 1,8 mkr och övriga nämnders driftredovisningar prognostiserar en budget i balans. Utifrån kommunens totala prognos, nämndernas delårsrapporter och tidigare fattade beslut föreslås att tilläggsanslag beviljas till driftoch servicenämnden samt till social- och arbetsmarknadsnämnden. Av drift- och servicenämndens delårsrapport framgår att intäkterna minskat på grund av förändrade telefoni abonnemang, behov motsvarar 900 tkr. I april 2016 tecknade SKL och Kommunal ett nytt avtal med löptid från 1 maj 2016 till 30 april Avtalet innehöll bland annat en riktad undersköterskesatsning. Kostnaderna för löneavtalet ryms inte inom de budgeterade löneökningarna för Social- och arbetsmarknadsnämnden har därmed ett behov av tilläggsanslag på 900 tkr. Kommunfullmäktige beslutade att social- och arbetsmarknadsnämnden får ett tilläggsanslag för 2016 avseende projekt Kullängen. Totalt beräknas projektet att kosta 750 tkr. Kommunfullmäktige beslutade att den del av kostnaden som avser 2016 hanteras i samband med delårsrapporten samt att den del av kostnaden som avser 2017 behandlas i samband med att budgeten fastställs i november av kommunfullmäktige. Kommunstyrelseförvaltningen Torjörn Dybeck Kommundirektör Lena Fagerlund Ekonomichef Sida 121 av 166

122 Delårsrapport 2016 Sida 122 av 166