Sammanfattande rapport från samtliga genomförda fågelinventeringar i Ödmården

Transkript

1 Bilaga 49, komplettering MKB, Dok nr _14 Sammanfattande rapport från samtliga genomförda fågelinventeringar i Ödmården På uppdrag av Bergvik Skog AB Reviderad Grouseepeditions Martin Rydberg Hedén Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 1

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Metod och genomförande Linjetaeringen Rödlistade arter Nattaering Örninventering 2012 och Uppföljning av tips Sträckstudier vid Ljusnan hösten Sträckstudier hösten Smålomsinventering 2012 och Fiskgjuseinventering 2012 och Nattskärreinventering Tjäderinventering Sida 3. Resultat Linjetaeringen Rödlistade arter Nattaeringen Örninventering 2012 och Uppföljning av tips Sträckstudier vid Ljusnan hösten Sträckstudier hösten Smålomsinventering 2012 och Fiskgjuseinventering 2012 och Nattskärreinventering Tjäderinventering Artlista Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 2

3 4. Diskussion Slutsats Referenser Bilagor 1. Inventeringsmetodik Linjetaering Rapport om Nattskärror från GLOF Tjäderinventeringskarta Örninventeringskarta Örninventeringskarta Grouseepeditions 3

4 1. Bakgrund På uppdrag av Bergvik Skog AB har en studie gjorts av fågellivet inom och runt det projekterade ansökningsområdet för vindkraftpark Ödmården. Vid starten av inventeringen vårvintern 2012 var området betydligt större än den slutgiltiga avgränsningen varför vissa moment inventerats även utanför den senaste avgränsningen. Hela studien har genomförts mellan februari 2012och oktober Studien har gjorts i enlighet med de rekommendationer som framgår av Naturvårdsverkets rapport nr Denna sammanfattande rapport redovisar, förutom de i miljökonsekvensbeskrivningen bifogade två fågelrapporterna, även resultat från genomförd tjäderspelsinventering, sträckinventering hösten 2013 samt Nattskärreinventering Bolaget har förutom de vanliga rekommendationerna också begärt en uppföljande inventering 2013 vilket ej är prais men har lett till en mycket heltäckande bild över projektområdet som ekosystem. Den uppföljande inventeringen, som utfördes 2013 syftade till att följa upp utvecklingen för vissa hotade arter. Dessa är Havsörn, Smålom och Fiskgjuse. Även Nattskärra följdes upp. Eftersom Nattskärra inte alls kunde noteras under år 2012 var det intressant att studera om det var en avvikelse eller om de av okänd anledning lämnat området. Runt området häckar flera par Havsörn varför diskussioner förts med havsörnsgruppen rörande gränsdragningar för att inte riskera att inkräkta på kända Havsörnsrevir. Björn Helander, forskningsledare för Havsörnsgruppen, lämnade då synpunkter i ett tidigt skede som redovisas i denna rapport. Generellt kan sägas att området i huvudsak är präglat av aktivt skogsbruk med enstaka små öar av intresse vilka kommer fram ur de olika delarna av denna rapport. Denna rapport, som redovisar resultaten från samtliga utförda fågelinventeringar som genomförts (februari 2012-oktober 2013), syftar till att ge en heltäckande bild över fågellivet i området samt att identifiera risker som finns och ge rekommendationer till hur de kan undvikas. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 4

5 2. Metod och genomförande För att få en så god bild som möjligt av vilka typer av inventeringar som behövs beslutades först om 2 generella typer som ger en god helhetsbild. Dessa är linjetaering i enlighet med svenska populationsövervakningens metodik (Svensson,S bilaga 1) samt nattaering enligt samma som ovan (Green.M, 2010). Örninvetering vid spelflykt är också en sådan del som alltid görs. Vidare har bakgrundsinformation inhämtats från rapportsystemet Svalan (Artdatabanken, 2012, Artdatabanken, 2013). Två möten har genomförts med GLOF (Gävleborgs Ornitologiska Förening) för att låta dem dela med sig av kunskaper om området och ge sina synpunkter. I samband med samråd har också allmänheten uppmanats dela med sig av erfarenheter från området. Utifrån detta underlag togs en samlad inventeringsplan fram. Denna rapport grundar sig nu på följande inventeringsmoment som genomförts: Spelflyktsinventering av örn 2012 kap 2.4 Nattaering 2012 kap 2.3 Linjetaering 2012 kap 2.1 Inventering av rödlistade arter 2012 kap 2.2 Smålomsinventering 2012 kap 2.8 Fiskgjuseinventering 2012 kap 2.9 Sträckräkning längs Ljusnan 2012 kap 2.6 Spelflyktsinventering av örn 2013 kap 2.4 Tjäderinventering 2013 kap 2.11 Smålomsinventering 2013 kap 2.8 Fiskgjuseinventering 2013 kap 2.9 Nattskärreinventering 2013 kap 2.10 Sträckräkning 2013 kap 2.7 Utöver dessa inventeringsdelar har även eftersök av Havsörnsbo gjorts samt visuella eftersök av unga flygtränande örnar utan resultat. Alla tips som kommit in har följts upp, vilket har lett till en god kunskapsbas om rödlistade arter även utanför parken. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 5

6 2.1 Linjetaeringen 2012 Fågelinventeringen gick ut på att skapa en bild av fågelfaunan i området och baseras på typisk s k linjetaering. Denna teknik används för populationsövervakningen i Lunds universitets regi - vilka ger de viktigaste mått vi har på svensk populationsutveckling - och är därför väl beprövad. Linjetaering går till så att inventerare promenerar en viss sträcka längs en i förväg utlagd linje, i en sådan takt att varje kilometer tar en halvtimme. Under promenaden registreras alla individer av alla arter som ses eller hörs. Linjerna skall vara slumpmässiga, varför en första punkt längs områdets gräns slumpas fram och övriga följer med ca 500 meters lucka. För att ge ett representativt urval samt för att inventerare inte ska hamna ur kurs dras räta linjer från dessa till områdets gräns på motstående sida, vilka sedan följs via GPS. Då avsevärda hinder såsom klipphällar, sanka myrar eller sjöar finns i terrängen görs uppehåll i tideräkningen under den tid det tar att komma till motsatt sida av hindret, varpå inventeringen återupptas. De linjer som använts i berört område i Ödmården finns specificerade på karta nedan på karta 1. Vid linjetaeringen 2012 inventerades ett betydligt större område än vad som framgår av denna sammanfattande rapport. Linjetaeringen utfördes på hela det område som Bergvik redovisade vid Samråd 1, men i denna rapport har de delar som hamnar långt utanför det slutliga ansökningsområdet skurits bort och linjetaeringen redovisar endast resultat för de transekter som framgår ur karta 1. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 6

7 Karta 1 visar de transektlinjer i ansökningsområdet och stra utanför som använts vid linjetaeringen 2012 och som redovisas i denna rapport. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 7

8 Linjetaeringen utförs mellan maj och juni månad i enlighet med framtagna riktlinjer för Atlasinventeringens utförande. Atlasinventeringen är en nationell inventering i Lunds universitets regi som syftar till att mäta populationsfluktuationer över tid. Rutor spridda över hela Sverige inventeras årligen av ett hundratal inventerare för att kunna följa trenderna hos alla i Sverige förekommande arter. Uppföljningsbesök görs vid behov under juni-augusti för att undersöka utfallet av eventuella funna rödlistade arter. Vilket datum som blir aktuellt beror av vilken art det gäller eftersom olika arter häckar under olika perioder. Inventeringen inleds i gryningen och håller som längst på fram till klockan 10 på förmiddagen varefter fåglarnas aktivitet avtar markant. Inventeringsarbete utförs inte under dagar med kraftig nederbörd eller stark vind under observationstiden då det riskerar att påverka resultatet. Resultatet redovisas sedan i den slutgiltiga rapporten med hjälp av medelantal individer av varje art per kilometer linje samt en totalsiffra. Inventeringsmetodiken kan ses i sin helhet i bilaga Rödlistade arter I de fall rödlistade arter upptäcks under linjetaering eller vid färd mellan linjer undersöks deras status för att upptäcka eventuella häckningar. Då det handlar om arter som har kända problem med vindkraft såsom till eempel ugglor och rovfåglar görs vid häckning ett uppföljande besök under juli-augusti beroende av art för att undersöka utfall av häckningen. 2.3 Nattaering 2012 Nattaeringen utfördes i enlighet med metodik utarbetad av Martin Green vid Lunds universitet (Green 2010). Teten nedan, som beskriver inventeringsmetodiken, är något modifierad från originalet då det inte handlar om en standardiserad rutt utan ett specifikt område, men metodiken är densamma. Kursiv tet är tillägg som Grouseepeditions gjort till originalteten. Förberedelse: Grouseepeditions (1) en rutt som är farbar med bil väljs ut. Rutten ska följa allmänt tillgängliga vägar som saknar bommar och som i möjligaste mån ska vara framkomliga på senvinter och tidig vår när det kan ligga mycket snö (2) eakt 20 punkter utses utmed rutten på sådant avstånd från varandra så att fåglar inte dubbelräknas från olika punkter. 2 km mellan punkter ( fågelvägen ) rekommenderas. Det måste inte vara eakt 2 km mellan punkterna, kortare avstånd är möjligt om topografin ändå gör att du inte dubbelräknar fågelindivider från olika grouseepeditions@gmail.com 8

9 punkter. Preliminärt utlägg av punkter kan göras i förväg på karta. Punkterna kan sedan justeras i fält vid första inventeringen utifrån vad som är praktiskt möjligt. (3) Försök görs att fördela punkterna mellan de olika miljöer som förekommer i rutan så att alla miljöer täcks. (4) Notera att en rutt inte måste gå i alla rutans delar (runt hela rutan). Det räcker med att täcka in de miljöer som dominerar rutan. (5) Numrera punkterna från 1 till 20. Två tillfällen planeras om en natt vardera i april och juni-juli för att täcka in alla arter på ett optimalt sätt. Inventering: (1) Räkna alla hörda och sedda fåglar under eakt fem minuter från varje punkt (2) Notera att det är antalet registrerade individer som ska bokföras (i första hand, se nedan)! (3) Notera att fåglar som hörs eller ses utanför femminutersperioderna inte ska bokföras! (4 Varje individ ska bara räknas en gång! Fåglar som hörs långt och som vid vissa omständigheter skulle kunna höras från två punkter, även om det är två km mellan punkterna, ska bara bokföras vid en av punkterna OM ni bedömer att det är samma individ som hörs från båda punkterna. Eempel på sådana arter är rördrom, trana, slaguggla m fl. (6) Observera att det är en person som är huvudinventerare, även om man har sällskap med sig, och det är det som denne hör/ser/upptäcker som ska noteras. (7) För ugglor där hona och hane kan skiljas på läte (eller annat sätt) anges med en etra notering könet på de hörda individerna. (8) För ungkullar av ugglor ska både antalet kullar och individer (ungar) räknas (om möjligt). Vid kontakt med ungars tiggläte från rödlistade arter eller arter medtagna i fågelskyddsdirektivet görs ett eftersök efter 5 minutersperioden för att konstatera häckningsutfall. De punkter som använts för inventering i området specificeras på karta 2. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 9

10 Karta 2 visar de punkter (blåmarkerade) inom eller intill ansökningsområdet, som användes under nattaeringen Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 10

11 2.4 Örninventering 2012 och 2013 Den inventeringsmetod som använts inleds med att ett antal punkter väljs ut i området. Urvalet görs på ett sådant sätt att hela området täcks av, genom att alla delar av det är synliga från någon av punkterna. Av detta skäl väljs oftast antingen mitten på större öppna ställen såsom fält, sjöisar eller stora myrar, eller vanligare bergstoppar med låg till ingen skogsbeklädnad. I de fall sådana saknas fungerar också trädkrona på toppen av berg som utsiktsplats. Vissa justeringar görs ofta av de eakta positionerna vid första fältbesöket för att korrigera för felaktiga uppskattningar utifrån studier av flygfoto. På de utvalda platserna sitter man sedan någon gång under februari och/eller mars, beroende på klimatzon, mellan klockan 10 och 16 på dagen. Lämpliga inventeringsdagar har liten till ingen nederbörd och lättare vind, då örn är mest aktiv under dessa förhållanden. Inventerare sitter alltid två och två med ryggen mot varandra, då en ensam person inte kan täcka mer än 180 graders synfält i taget. Ofta sitter flera par samtidigt i samma område för att då örn upptäcks enklare kunna ringa in var den landar. Framförallt eftersöks adulta örnar i par som spelflyger, men all aktivitet hos örn registreras. Alla örnar åldersbestäms, i det här fallet in i tre kategorier: fjolårets fåglar, subadulta fåglar och adulta fåglar. Vid inventeringens slut sammanfattas all information om rörelser för örn, och i de fall där spelflykt påträffats följer man upp med hjälp av den information som framkommit under inventeringen. Eftersom spelflykt i ett område tyder på ett bo i närheten, innebär uppföljningen att man ringar in och eftersöker boet. På karta 3 visas de platser som användes som observationspunkter under örninventeringen år 2012 respektive år Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 11

12 Karta 3 visar de observationspunkter som användes under örninventeringen 2012 och I den södra delen sammanfaller punkterna varför endast 5 punkter ses. De eakta koordinaterna för respektive år redovisas i tabell 4 i kap 3.4 Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 12

13 2.5 Uppföljning av tips Alla tips som kommit in från allmänhet och ornitologiska föreningar i samband med samråd eller andra möten har följts upp för att i bästa möjliga mån verifieras eller avfärdas. Då det rört sig om häckningar av skyddsvärda arter eller arter som har en känd problematik med vindkraft inbjöds observatörerna att följa med inventerare ut i fält för att tillsammans verifiera individen i frågas status. 2.6 Sträckstudier vid Ljusnan hösten 2012 Större vattendrag fungerar ofta som magneter under fåglars flyttning i och med att ett antal arter använder sig av visuella kännetecken för att navigera sig. På grund av detta och att dåvarande områdesavgränsning var dragen så nära Ljusnan tycktes det lämpligt att undersöka om en skyddszon behövs och i sådana fall hur stor en sådan bör vara. Metodiken går till som så att två punkter bevakas simultant vid ett antal tillfällen. Den ena platsen, som användes vid studien, ligger 150 meter söder om Ljusnan och den andra 800 meter söder om densamma. Om det visar sig att sträcket är intensivt även 800 meter in repeteras studien med simultana punkter 800 samt 1400 meter söder om och så vidare tills gränsen för det intensiva sträcket hittats om något sådant över huvudtaget finns. Då dessa inventeringar inleddes var det planerade området större och nådde Ljusnan i norr och med dagens utbredning på projektområdet hade denna undersökning ej gjorts då den ligger för långt ifrån för att påverka. De använda punkterna redovisas på karta 4. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 13

14 Karta 4. Kartan visar med röda kryss de platser som användes vid sträckstudierna runt Ljusnan Grouseepeditions 14

15 2.7 Sträckstudier hösten 2013 För denna sträckräkning hösten 2013 har två olika punkter valts ut (karta 5) som observationsplatser utifrån tanken att de ska ligga centralt i området och samtidigt ha så stort synfält som möjligt. Punkterna besöktes vardera under ett antal gånger under september och oktober då det kraftigaste höststräcket pågår. Platserna är bevakade från gryning till kl 12. Efter klockan 12 pågår väldigt liten sträckaktivitet för annat än rovfåglar och de viktigaste sträcklederna för rovfåglar i länet är kända och ligger utanför det aktuella området. Under den tidsperiod som sträckräkning pågår bokförs alla arter. Såväl sedda som hörda och i vissa arters fall görs försök att kompensera för dubbelräkningar. Med detta menas till eempel flockar med siskor eller korsnäbbar som drar runt fram och tillbaks i födosök och är lätta att råka räkna flera gånger. Viss dubbelräkning är omöjlig att frångå vilket kommer att innebära en något för hög siffra för t e de ovan nämnda grupperna. I det fall detta inträffar för en art med känd vindkraftsproblematik kommer detta tas upp och diskuteras i resultatet. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 15

16 Karta 5. Kartan visar de två punkter i rött som användes under sträckräkningen hösten Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 16

17 2.8 Smålomsinventering 2012 och 2013 Samtliga tjärnar inom området samt en kilometer runt besöktes under maj månad 2012 och 2013 för att hitta par eller ruvande individer eller andra beteenden som indikerar häckning eller parbildning. I de fall Smålom påträffats gjordes återbesök med två veckors mellanrum för att följa utvecklingen. Då smålom är mycket störningskänsliga sattes 2 veckor som ett minimimått. I de fall en häckning påträffades, studerades deras flyktvägar för att kunna upprätta skyddszoner. Skyddszonernas utformning är specificerade under Smålomsdelen av kapitel Fiskgjuseinventering 2012 och 2013 Fiskgjuse häckar nästan uteslutande i direkt anslutning till vatten varför en stor del av inventeringen görs simultant med smålomsinventeringen ovan. I samband med Smålomsinventeringen avsöktes strandremsor och sjöar efter bon inom och stra utanför parken. Vid två tillfällen satt en inventerare mellan kl 10 och kl 15 på två olika platser för att eftersöka Fiskgjusar som är ute och födosöker. Vidare följdes alla Fiskgjusar som upptäcktes under andra inventeringsdelar för att se om de härrör från de kända reviren utanför parken eller handlar om nya etableringar inom parken. Under 2013 gjordes också studier från två punkter (se koordinater i kap 3.9) för att leta födosökande Fiskgjusar och reda ut var de kommer ifrån Nattskärreinventering 2013 Då Nattskärra är nattaktiv är den svårinventerad. Det vanligaste sättet och det som valts i detta fall är att inventera spelande hanar under varma juninätter med svag till ingen vind då skärrorna är beroende av god insektsaktivitet. Platserna för inventeringen valdes ut dels från tidigare rapporter såsom inkomna och sammanställda i ett brev från Bosse Forsling (bilaga 2) och dels utifrån deras generella biotopkrav om hyggeskanter och torra tallhedar. Totalt valdes 18 punkter ut, se karta 11 och för att så enkelt som möjligt göra resultaten jämförbara med annan nattinventering gällde samma metodik här vid stoppen som för den generella nattaeringen såsom beskriven ovan. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 17

18 2.11 Tjäderinventering 2013 I området Pelikan, som ligger nordost om St Mosisjön inom den ursprungliga områdesgränsen som redovisades vid Samråd 1, gjordes en heltäckande inventering där spår och spillning eftersöktes vid ett besök i mitten av april för att finna potentiella spelplatser. De platser där en förhöjd täthet av spillning och spår hittades besöktes vid ytterligare ett tillfälle, denna gång under spelperioden i slutet av månaden. Vid dessa platser gjordes besök i vindstilla väder på kvällen där dels tecken i form av spår och spillning eftersöktes, dels spaning efter Tjädrar som kommer inflygande till deras nattkvist som i regel ligger nära spelplatsen. I de fall där tidigare spelplatser redan erhållits gjordes under spelperioden i slutet av april morgonbesök för att undersöka eventuell spelaktivitet, och i de fall spel förekom också räkna antalet spelande tuppar. Besöken gjordes i soligt väder och svag vind då chansen att Tjädrarna spelar är som störst. I de fall där inga spelande Tjädertuppar har kunnat hittas, har eftersök av större tätheter av spillning gjorts i omgivningarna för att på det sättet få indikationer på om spelaktivitet förekommer i området, detta då Tjäderspel kan förflyttas från år till år om någon form av störning inträffar på den gamla platsen. De inventerade platserna redovisas ej här, då de sammanfaller med kända spelplatser, utan finns i bilaga 3 med begränsad åtkomst. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 18

19 3.Resultat 3.1 Linjetaeringen 2012 Under linjetaeringen som genomfördes under slutet av maj till slutet av juni 2012 inventerades 65 kilometer inom det slutliga ansökningsområdet och 24 kilometer stra utanför i enlighet med de transektlinjer som framgår ur karta individer sågs eller hördes inom ansökningsområdet och 985 utanför under denna inventering vilket ger ett medeltal om ungefär 40 fåglar per kilometer. Denna siffra är relativt normal om man jämför med förväntade siffror för ett område med liknande topografi i denna del av Sverige baserat på kunskaper från de omfattande linjetaeringar som varje år genomförs i Lunds Universitets regi (Lindström et al 2012). I tabell 1 nedan följer en lista med artvis genomgång av arter och antal som setts under inventeringen. Art Vetenskaplig t namn Antal inom ansöknings -området Antal/k m Antal utanför ansöknings -området Antal/km Backsvala Riparia 4 0,06 riparia 0 0,00 Björktrast Turdus pilaris 38 0, ,67 Blåmes Parus 16 0,25 caeruleus 5 0,21 Bläsand Anas 2 0,03 penelope 0 0,00 Bofink Fringilla 304 4,68 coelebs 108 4,50 Buskskvätta Saicola 19 0,29 rubetra 7 0,29 Domherre Pyrrhula 19 0,29 pyrrhula 8 0,33 Drillsnäppa Actitis 2 0,03 hypoleucos 1 0,04 Dubbeltrast Turdus 11 0,17 viscivorus 3 0,13 Enkelbeckasi Gallinago 20 0,31 n gallinago 5 0,21 Entita Parus 2 0,03 palustris 0 0,00 Fiskgjuse Pandion 4 0,06 haliaetus 1 0,04 Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 19

20 Art Vetenskaplig t namn Antal inom ansöknings -området Antal/k m Antal utanför ansöknings -området Antal/km Fiskmås Larus canus 7 0,11 5 0,21 Fisktärna Sterna 2 0,03 hirundo 2 0,08 forsärla Motacilla 0 0,00 flava 1 0,04 Gluttsnäppa Tringa 3 0,05 nebularia 1 0,04 Gransångare Phylloscopus 20 0,31 collybita 6 0,25 Grå Muscicapa 33 0,51 flugsnappare striata 16 0,67 Grågås Anser anser 3 0,05 0 0,00 Gråhäger Ardea cinerea 2 0,03 1 0,04 Gråspett Picus canus 4 0,06 0 0,00 Gråtrut Larus 5 0,08 argentatus 3 0,13 Gräsand Anas 12 0,18 platyrhynchos 4 0,17 Grönbena Tringa 16 0,25 glareola 7 0,29 Grönfink Carduelis 29 0,45 chloris 12 0,50 Gröngöling Picus viridis 4 0,06 1 0,04 Grönsiska Carduelis 8 0,12 spinus 3 0,13 Grönsångare Phylloscopus 19 0,29 sibilatri 7 0,29 Gulsparv Emberiza 24 0,37 citrinella 13 0,54 Gulärla Motacilla 5 0,08 flava 2 0,08 Gärdsmyg Troglodytes 39 0,60 troglodytes 15 0,63 Gök Cuculus 26 0,40 canorus 3 0,13 Göktyta Jyn 7 0,11 torquilla 2 0,08 Havsörn Haliaeetus 2 0,03 albicilla 0 0,00 Hussvala Delichon 6 0,09 urbicum 1 0,04 Härmsångar Hippolais 1 0,02 e icterina 0 0,00 Järnsparv Prunella 71 1,09 modularis 36 1,50 Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 20

21 Art Vetenskaplig t namn Antal inom ansöknings -området Antal/k m Antal utanför ansöknings -området Antal/km Järpe Bonasa 8 0,12 bonasia 2 0,08 Kaja Corvus 2 0,03 monedula 0 0,00 Kanadagås Branta 18 0,28 canadensis 8 0,33 Knipa Bucephala 14 0,22 clangula 6 0,25 Koltrast Turdus 76 1,17 merula 34 1,42 Korp Corvus cora 19 0,29 7 0,29 Kricka Anas crecca 2 0,03 2 0,08 Kråka Corvus 19 0,29 corone 6 0,25 Kungsfågel Regulus 48 0,74 regulus 18 0,75 Ladusvala Hirundo 18 0,28 rustica 8 0,33 Lövsångare Phylloscopus 551 8,48 trochilus 217 9,04 Mindre flugsnappar e Ficedula parva 1 0,02 0 0,00 Mindre Dendrocopos 2 0,03 hackspett minor 1 0,04 Mindre Loia 13 0,20 korsnäbb curvirostra 4 0,17 Morkulla Scolopa 25 0,38 rusticola 9 0,38 Nötskrika Garrulus 14 0,22 glandarius 7 0,29 Nötväcka Sitta europaea 5 0,08 1 0,04 Ormvråk Buteo buteo 4 0,06 1 0,04 Orre Tetrao tetri 25 0,38 9 0,38 Ringduva Rosenfink Rödhake Rödstjärt Rödvingetras t Columba palumbus Carpodacus erythrinus Erithacus rubecula Phoenicurus phoenicurus 36 0,55 1 0, , ,86 Turdus iliacus 25 0, ,63 0 0, , , ,46 Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 21

22 Art Vetenskapligt namn Antal inom ansökningsområdet Antal/km Antal utanför ansökningsområdet Antal/km Skata Pica pica 3 0,05 1 0,04 Skogssnäppa Tringa 12 0,18 ochropus 5 0,21 Smålom Gavia stellata 7 0,11 2 0,08 Sparvhök Accipiter 2 0,03 nisus 1 0,04 Spillkråka Dryocopus 12 0,18 martius 5 0,21 Stare Sturnus 2 0,03 vulgaris 0 0,00 Stenskvätta Oenanthe 6 0,09 oenanthe 1 0,04 Stjärtmes Aegithalos 9 0,14 caudatus 2 0,08 Storlom Gavia arctica 4 0,06 1 0,04 Storskrake Mergus 5 0,08 merganser 2 0,08 Större Dendrocopos 46 0,71 hackspett major 14 0,58 Svarthätta Sylvia 21 0,32 atricapilla 9 0,38 Svartmes Parus ater 6 0,09 2 0,08 Svartvit Ficedula 103 1,58 flugsnappare hypoleuca 43 1,79 Sånglärka Alauda 2 0,03 arvensis 1 0,04 Sångsvan Cygnus 1 0,02 cygnus 0 0,00 Sädesärla Motacilla alba 33 0, ,54 Sävsparv Emberiza 13 0,20 schoeniclus 7 0,29 Talgoe Parus major 40 0, ,75 Talltita Parus 23 0,35 montanus 7 0,29 Taltrast Turdus 116 1,78 philomelos 48 2,00 Tjäder Tetrao 8 0,12 urogallus 3 0,13 Tofsmes Parus cristatus 15 0,23 6 0,25 Tofsvipa Vanellus 1 0,02 vanellus 0 0,00 Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 22

23 Art Tornfalk Vetenskapli gt namn Falco tinnunculus Antal inom ansöknings -området Antal/k m 2 0,03 Antal utanför ansöknings -området Antal/km 0 0,00 Tornseglare Apus apus 21 0,32 5 0,21 Trana Grus grus 28 0,43 9 0,38 Tretåig Picoides 4 0,06 hackspett tridactylus 1 0,04 Trädgårdssångar Sylvia borin 24 0,37 e 8 0,33 Trädkrypare Certhia 10 0,15 familiaris 4 0,17 Trädpiplärka Anthus 66 1,02 trivialis 26 1,08 Törnskata Lanius 1 0,02 collurio 0 0,00 Törnsångare Sylvia 4 0,06 communis 0 0,00 Ängspiplärka Anthus 2 0,03 pratensis 0 0,00 Ärtsångare Sylvia 26 0,40 curruca 9 0,38 Summa , ,04 Tabell 1 visar alla arter som setts under inventeringens gång, hur många de är totalt samt hur många de är per inventerad kilometer Antal som setts inom ansökningsområdet samt utanför detsamma redovisas i separata kolumner. Arter med fet stil är upptagna på Artdatabankens röda lista. För skogshönsens del kan nämnas att anmärkningsvärt få Tjädrar hittades i området, 0,10 per kilometer mot 0,88 som är medeltalet för inventerade standardruttskilometrar.( Lindström, Å. & Green, M. 2013) Orre förekommer under medel men inte lika lågt som Tjäder. Järpe låg dock lika lågt som Tjäder med siffror långt under normalen för ett liknande område. Generellt kan sägas att området i huvudsak är präglat av aktivt skogsbruk och få intressanta biotoper finns kvar. En del äldre Asp har lett till fina siffror för Gråspett i området. För fullständighetens skull bör påpekas att inventeringen 2012 omfattade hela det mycket större område som redovisades av Bergvik i samråd 1 och det resultatet redovisades i rapporter som offentliggjordes bl a på projektets hemsida Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 23

24 3.2 Rödlistade arter Av alla fåglar som sågs under linjetaeringen och nattaeringen har 12 tagits upp på Artdatabankens röda lista. Dessa två inventeringsdelar har avgjort vilka etrainventeringar som behövts. Information från GLOF genom Bo Forssling har också lett till en riktad insats för den rödlistade Nattskärran och Kungsörnsgruppens önskemål genom Calle Zetterlund har lett till en utredning av Kungsörnsrörelser i området. Under Linjetaeringen och nattaeringen har 63 individer av 12 arter som står med på Artdatabankens röda lista (Gärdefors.U.2010) upptäckts inom det slutliga ansökningsområdet. Av dessa listas 6 arter som inom kategorin som riskerar påverkas negativt av vindkraft (Rydell et. Al. 2011) Backsvala: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. Arten har endast blivit observerad födosökande under linjetaeringen, inga häckplatser har identifierats inom eller stra utanför ansökningsområdet. Drillsnäppa: Arten anges vara utsatt för störningsrisk. Ett par häckar inom ansökningsområdet. Sannolikt häckar betydligt fler par i närområdet utanför ansökningsområdet längs stränderna på de stora sjöarna. Gråtrut: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. Nära området har 2 häckningar konstaterats. Huvuddelen av de fåglar som setts under inventeringen kommer sannolikt från såväl havet som de större sjöarna utanför området. Havsörn: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. Inga etablerade häckningar finns inom området eller inom två kilometer från området vilket bekräftats av Havsörnsgruppen genom Björn Helander. Längre ifrån häckar dock flera par vilka ses från örninventeringspunkterna. Smålom: Arten anges vara utsatt för störningsrisk. En häckning inleddes i ansökningsområdet Den övergavs dock på ett tidigt stadium. År 2013 fanns ingen häckning i ansökningsområdet men stra utanför. Tornseglare: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. Under linjetaeringen observerades 21 eemplar inom det slutliga ansökningsområdet. Då Tornseglare kan födosöka med 10 mils radie från boet är det praktiskt omöjligt att försöka lista ut eakt var dessa Tornseglare häckar. Inga häckningar har hittats inom området men de kan mycket väl häcka under tegelpannor vid något hus eller enstaka i håligheter i skogen. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 24

25 3.3 Nattaeringen 2012 Nattaeringen görs som ett komplement till linjetaeringen då ugglor, Nattskärror och vissa andra arter inte upptäcks under denna har dock visat sig vara ett mycket dåligt sorkår varför långt under normala siffror av ugglor rapporteras in till rapportsystemet Svalan ( Under första tillfället i mars 2012 hittades 1 ropande kattuggla. Denna återfanns ej vid besöket under juni 2012 vilket troligen har med det katastrofala sorkläget att göra. I övrigt hittades inga arter under nattaeringen som inte bättre redovisas i linjetaeringen. Flera av nattpunkterna ligger i de områden som utpekats som intressanta för Nattskärra av GLOF (bilaga 2) för att se om några Nattskärror fanns och hävdade revir under 2012 men ingen skärra hördes. Båda inventeringstillfällena genomfördes under nätter med svag till ingen vind och utan nederbörd i enlighet med metodiken. 3.4 Örninventeringen I kustlandet öster om den tilltänkta parken finns ett antal revir av Havsörn. Området är välinventerat av GLOFs Havsörnsgrupp, vilka kontakter förts med under arbetets gång, med Björn Helander som kontaktperson. I dessa kontakter framkommer ett önskemål om att putsa till spetsen lite i sydost på den områdesgräns som redovisades i Samråd 1, se karta 6 nedan, samt en mindre inskärning stra norr därom för att ta hänsyn till de närmaste paren. De inskärningar som efterfrågas illustreras i karta 6. Vid senare omarbetningar av parkens utbredning har ett större område i öster tagits bort varför god marginal nu finns till Björn Helanders cirklar. De cirklar Helander omtalar, i mail nedan, redovisas ej i denna rapport av sekretesskäl, men i de fall de anses behövas för beslut kan de uppvisas efter Helanders godkännande i enskilda fall. Om de hänsyn som efterfrågats kan tas ser Björn Helander inga hinder för en etablering av vindkraft i området. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 25

26 Karta 6. Kartan till vänster visar de områden som Havsörn Sverige önskar ekluderade från etablering av vindkraft. Vid utformningen av den slutliga områdesgränsen i tillståndsansökan tillgodoses dessa önskemål. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 26

27 Jag vill lämna följande synpunkter. För det första vill jag uppmärksamma på att de cirklar med ca 2 km radie på kartorna, som jag lämnade som underlag för utbredningen av revir, utgår från ungefärliga centra i de olika reviren, det finns ofta mer än ett bo i reviren och dessa används väelvis. Det avstånd som rekommenderas i Tyskland, Storbritannien etc och även från Sveriges Ornitologiska Förening är 3 km från enskilda bon 1. Detta innebär inte att det alltid skulle vara oacceptabelt att komma något närmare, det beror naturligtvis på hur de planerade verken är utlagda i förhållande till boplatsernas lägen i terrängen och fåglarnas rörelsemönster där. Men med detta som utgångspunkt blir det naturligtvis inte möjligt att ge klarsignal för planerade lokaliseringar som skär in i de markerade cirklarna med bara två km radie. Det föreslagna området är väl anpassat till "mina cirklar". Här finns i dagsläget misstankar om ev etablering av ytterligare ett revir, inom det föreslagna området, men detta är inte bekräftat och behöver utredas. Ett önskemål under alla förhållanden är att minska det förslagna området i söder, dvs inte gå ner mot vattnet i norra änden av den sydvästra cirkeln. Alla strandlinjer utgör dragplåster för havsörnar och bör så långt det är möjligt undvikas. Det ganska marginella överlappet av cirkeln vid kustvägen bör också justeras bort. Björn Helander via Figur 1 redovisar mailsvar från havsörnsgruppens kontaktperson Björn Helander rörande parkens lämplighet ur havsörnsperspektiv. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 27

28 Förutom från kontakt med Havsörn Sverige och GLOF s Kungsörnsgrupp har även Svalan ( kontrollerats i enlighet med rekommendationer i Naturvårdsverkets rapport 6467 (Rydell et al. 2011) men då häckningsindicier skyddas gav det inget nytt. GLOF s Kungsörnsgrupp genom Calle Zetterlund bekräftar att inga etableringar finns inom eller i anslutning till området. Zetterlund påpekar också muntligen i ett telefonsamtal att rörelser av Kungsörn finns längs kusten vilket varit tydligt på åtlar för Havsörn som finns mer än 5 km söder om parken. Med tanke på den uppgiften blir det intressant att analysera inventeringsdata utifrån frågeställningen om Kungsörnar tycks passera ansökningsområdet på väg till åtlar. Örninventeringen har genomförts under både 2012 och 2013 för att få ett så pålitligt resultat som möjligt. Prais är att all inventering bara görs under ett år vilket också är rekommendationen från Naturvårdsverket (Rydell et al. 2011), men här valde bolaget att beställa ett etra år för att få än säkrare resultat. Inventeringsdatum och väder Inventeringsdatum Vind Väder 24/2-12 SSO4-6 Mulet 8/3-12 SV6-8 sol 23/3-12 V4-6 Vl moln, snabb skur vid /2-13 VNV 2-5 mulet 8/3-13 N4-6 sol 20/3-13 S 3-5 Vl moln, mest sol Tabell 2 visar väder och vind vid de olika observationstillfällena. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 28

29 Observationsplatser Observationsplats Koordinater (RT90) År Stor Skärjan , Norrbränningen , Prästgrundet , Böles-Noran , Stor-Skärjan , Frössimyran , Tabell 3 redovisar koordinater för samtliga 6 observationspunkter, se även karta 3 samt karta 7 och 8. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 29

30 Örnobservationer Datum Observationspunkt Art och ålder Omständigheter 24/2-12 Norrbränningen Havsörn subad En subadult Havsörn dyker upp söder om platsen vid och drar stadigt mot NV 24/2-12 Norrbränningen/ Prästgrundet Havsörn 2k En ung Havsörn upptäcks över Ljusnan och drar österut ut mot havet vid /2-12 Prästgrundet Havsörn adult En gammal Havsörn upptäcks mot Vallvik vid och drar rakt norrut där den sen tappas. 24/2-12 Prästgrundet Havsörn 2k En ung havsörn upptäcks mot Vallvik varpå den rör sig söderut längs kusten. 24/2-12 Prästgrundet Havsörn adult En adult Havsörn upptäcks 15: kilometer norrut i havsbandet och drar med en lov in över landet söderut för att senare försvinna i söder bakom Granön 8/3-12 Stor-Skärjan Havsörn adult par 8/3-12 Stor-Skärjan Havsörn 2k Ett adult par Havsörnar spelflyger ca 2km nordväst om obsplatsen mellan och varpå de tycks gå ner mot Böles-Noran. En ung Havsörn upptäcks rakt österut och drar nordost mot havet /3-12 Norrbränningen Havsörn 2k En ung Havsörn följer Ljusnan mot havet /3-12 Norrbränningen/ Prästgrundet Havsörn subad En subadult Havsörn upptäcks över Ljusnan och kan följas ut över havet. 23/3-12 Norrbränningen/ Prästgrundet Havsörn adult En adult Havsörn upptäcks över havet och drar sedan västerut längs Ljusnan. 23/3-12 Prästgrundet/ Norrbränningen Havsörn adult En adult Havsörn upptäcks i havskanten och drar rakt västerut, skruvar en stund i nordväst och drar sedan rakt sydväst 23/3-12 Prästgrundet/Stor- Skärjan Havsörn 2k En ung Havsörn lyfter från isen nära obsplatsen och flyger rakt västerut skruvandes två gånger innan den tappas. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 30

31 23/3-12 Prästgrundet Havsörn subad En subadult Havsörn upptäcks längs kusten 6-7 kilometer norr om observationsplatsen varpå den följs i sin flykt söderut längs samt en bit innanför kustlinjen. 23/3-12 Stor-Skärjan Havsörn subad En subadult Havsörn lyfter från Varvs-Noran vid och drar sig norrut där den tycks gå ner igen 7-8 kilometer nordväst om obsplatsen. 23/3-12 Prästgrundet Havsörn adult En adult Havsörn upptäcks skruvandes stra norr om observationsplatsen varpå den drar söderut och går ner i skogen på Granön 13/2-13 Frössimyran Ad Havsörn En adult Havsörn kommer söderifrån och passerar öster om punkten. 8/3-13 Böles-Noran Ung Havsörn 8/3-13 Stor-Skärjan Subad Havsörn En ung Havsörn upptäcks i nordväst och passerar i östlig riktning mot havet En subadult Havsörn upptäcks över Gubbhelvetet och drar långsamt österut mot havet. 23/3-13 Frössimyran Ung Havsörn En 2k Havsörn passerar norrut öster om punkten 23/3-13 Frössimyran / Böles-Noran Ad Havsörn En adult Havsörn upptäcks över Gubbhelvetet och drar skruvandes österut mot havet där den även ses från Frössimyran. 23/3-13 Frössimyran Subad Havsörn En subadult Havsörn upptäcks i söder och kommer rakt mot punkten för att sedan stra innan vika österut mot havet. 23/3-13 Böles-Noran Ung Havsörn 4 e Under hela dagen uppehåller sig 4 st 2k Havsörnar i området runt Gubbhelvetet där de ofta går ner. 23/3-13 Böles-Noran Ad Kungsörn En adult Kungsörn lyfter från Gubbhelvetet och försviner efter några minuter över skogen mot nordväst. Tabell 4 tabellen listar alla observerade örnar under inventeringen 2012 och Deras rörelser illustreras på karta 7 och 8. De örnar som passerat inom eller nära ansökningsområdet markeras genom röd bakgrundsfärg i tabellen. Anledningen är att ett betydligt större område inventerades från början vilket gör de observationer som saknar röd bakgrundsfärg från 2012 irrelevanta för projektet så som det ser ut idag. Då ett betydligt större område inventerades faller en del observationer utanför kartbild med nuvarande ansökningsområde. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 31

32 Karta 7 Kartan illustrerar Havsörnsrörelser 2012 som listas ovan i tabell 4. Ett antal observationer från tabellen faller utanför och dessa illustreras i bilaga 4. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 32

33 Karta 8. Kartan illustrerar Örnrörelser år 2013 som listas ovan i tabell 4. Två observationer hamnar öster om kartbilden och illustreras i bilaga 5. Kungsörnen som observerades var dragen till en slagen älg liksom flertalet av havsörnsobservationerna. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 33

34 2012 Under de tre inventeringstillfällena sågs inom eller stra utanför området som inventerades, d v s det område som redovisades av Bergvik vid Samråd 1 vilket sträckte sig ända upp till Ljusnan, totalt 16 Havsörnar varav 2 eemplar tydligt formade ett par och övriga sågs ensamma. Åldersfördelningen var 7 adulta, 4 subadulta samt 5 ungfåglar. Ett tydligt rörelsestråk kan skönjas längs Ljusnan och i övrigt håller sig de flesta fåglar nära större vattendrag med undantag för två individer som korsar rakt över området. Av de 16 observationerna gjordes endast tre inom ansökningsområdet. Inga vinterutfordringar för Havsörn finns i närheten av området, närmaste utfodringsplats är mer än 5 km från ansökningsområdet enligt Havsörn Sverige så resultaten har inte påverkats av sådana faktorer. Under försommaren gjordes en uppföljning av paret som spelflög över Gubbhelvetet, dels tillsammans med Bosse Forsling från GLOF s Havsörnsgrupp dels på egen hand, för att undersöka om det fanns ett etablerat revir men slutsatsen från oss båda blev efter besöket att inga tecken fanns under sommaren som pekade mot ett etablerat revir i det området. Under skiftet juli augusti gjordes visuella eftersök av flygtränande ungfåglar utifall vi ändå skulle ha missat en häckning men utfallet överensstämde med tidigare observationer och inga nya revir har konstaterats Under inventeringen observerades 10 Havsörnar och en Kungsörn inom eller stra utanför området som inventerades, d v s det område som redovisades av Bergvik vid Samråd 1 vilket sträckte sig ända upp till Ljusnan. Vid det senaste inventeringstillfället upptäcktes en slagen Älg på Gubbhelvetet vilket är anledningen till koncentrationen av örnar i området vid det tillfället. Resultatet sammanfaller väl med resultatet av inventeringen 2012 och liksom förväntat har antalet Havsörnsobservationer minskat efter den förändrade utbredningen av parken. Inga vinterutfordringar för Havsörn finns i närheten av området, närmaste utfodringsplats ligger mer än 5km söder om området, enligt GLOF s Havsörnsgrupp så resultaten har inte påverkats av sådana faktorer. Ingen av de observationer som gjordes tyder på att någon ny etablering skett av Havsörn under Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 34

35 Vallvik Bortsett från den egna inventeringen har, för bedömningen, även en rapport från den närliggande projekterade parken Vallvik vävts in i bilden. Den undersökningen är gjord av ECOCOM på uppdrag av Samkraft AB. Området ligger ute i havsbandet ca 5 km nordost om ansökningsområdet. De har gjort en örninventering där observationsplatserna är koncentrerade till Ljusnans utlopp. Under 8 inventeringsdagar observerades Havsörn 50 gånger. Som också framgår ur vår inventering är rörelserna koncentrerade till Ljusnan samt i havsbandet öster om ansökningsområdet. Av de 50 Havsörnar som observerades passerade 1 adult tydligt innanför gränserna till den slutliga områdesgränsen för Ödmårdenparken. Då observationsplatserna skiljer sig tydligt mellan vår och ECOCOMs inventering är de lite svåra att jämföra men en tydlig likhet finns som sagt och det är uppfattningen om var den klara rörelsetoppen ligger. Några fler av de Havsörnar som observerades under ECOCOMs inventering passerade sannolikt Ödmårdenparken men observationspunkterna ligger så långt norr om den nuvarande områdesavgränsningen för Ödmårdenparken att örnarna tappats innan de nått så långt. Sammanfattningsvis kommer vi båda fram till att den huvudsakliga rörelsen sker längs Ljusnan samt i havsbandet. ECOCOMs rapport finns som bilaga till bygglovsansökan från Samkraft och återfinns hos Söderhamns kommun för den som vill ta del av även den rapporten. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 35

36 3.5 Uppföljning av tips En hel del tips har inkommit från GLOF vilket har varit till god hjälp i planeringsstadiet samt lett till kunskap om etableringar utanför parkgränserna som annars kanske skulle ha förbisetts. Bifogat som bilaga 2 finns en lista över koordinater för platser där Nattskärra har setts tidigare år. Kontakten med Havsörn Sverige har också varit vital då de sitter på en mycket god kunskapsbas över de Havsörnar som häckar i närområdet. Resultatet av dessa diskussioner kan följas under örninventeringsdelen, se kap 3.4 ovan. 3.6 Sträckstudier vid Ljusnan hösten 2012 De två punkterna vid Ljusnan (karta 4) besöktes vid fyra tillfällen mellan 8e september och 7e november vid höststräcket år 2012 mellan klockan 10 och 14 då rovfågelsträcket låg störst i fokus och denna tid är optimal för dem. Liksom senare också bekräftats från representanter från GLOF (Gävleborgs Ornitologiska Förening) går rovfågelsträcket huvudsakligen väster om ansökningsområdet, förutom Havsörn där en majoritet av de individer som setts håller sig utanför parkens gränser och rör sig längs de större vattendragen och framförallt ute vid kusten. Det huvudsakliga rovfågelsträcket går dock, som sagt, väster om ansökningsområdet mycket på grund av avsaknad av topografiska förutsättningar för god termik inom parkens avgränsningsyta. De rovfåglar, framförallt Ormvråkar som passerade gjorde så på hög höjd vilket förstärker termiktesen. Den klara majoriteten av alla fåglar som registrerades var tättingar. Totalt 1345 fågelindivider observerades. Bortsett från rovfåglar var 87% av dem på sträck närmare än 100 meter från Ljusnans strand. Rovfåglar, framförallt vråkar i detta fall är mer beroende av termik än tydliga geografiska linjer att flytta längs. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 36

37 3.7 Sträckstudier hösten 2013 Sträckstudier bedrevs från två platser (karta 5) vid åtta tillfällen under hösten 2013 för att få en bild av sträckrörelserna i ansökningsområdet. De studier som utfördes 2012, se kap 3.6, visade att sträcket var tydligt koncentrerat längs Ljusnans vatten och sedan ut i kustlinjen. Detta låg långt norr och öster om det slutliga ansökningsområdet. Det avsökta området går även en bit utanför ansökningsområdet, jämför karta kap 2.7. Detta innebär att vissa individer som räknats passerat utanför parken men anledningen till valet av observationspunkter var att täcka av biotoperna och topografin på ett så bra sätt som möjligt. Samtliga observationstillfällen valdes ut utifrån väderläge och sannolikhet för goda sträckrörelser. En jämförelse kan göras med observationer från övriga platser i länet där sträckräkning bedrivits för att få grepp om vilka siffror som är bra eller dåliga. Ett stort material finns på Svalan (Artdatabanken 2013) När resultatet från 2013 nu är sammanställt kan man enkelt konstatera att det är mycket magra siffror som räknats ihop. Några enkla jämförelser som kan göras på Svalan är till eempel Ringduva där en annan lokal samma dag hade över 1200 eemplar medan endast 276 passerade Ödmården. Sångsvan, Trana och trastar är andra tydliga eempel där resultaten från ansökningsområdet i jämförelse med andra platser i regionen samma dagar tydligt illustrerar områdets låga sträckaktivitet. Plats Böl es Frö si Frö si Böl es Böl es Frö si Böl es Frö si Art 08- sep 14- sep 22- sep 25- sep 29- sep 04- okt 12- okt 16- okt Totalt Storskarv Sångsvan Kanadagås Grågås Sädgås Knipa Skäggdopp ing 1 1 Havsörn Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 37

38 Plats Böl es Frö si Frö si Böl es Böl es Frö si Böl es Frö si Art 08- sep 14- sep 22- sep 25- sep 29- sep 04- okt 12- okt 16- okt Totalt Fjällvråk Blå kärrhök 2 2 Sparvhök Trana Ljungpipare 2 2 Tofsvipa Gråtrut Fiskmås Skrattmås 3 3 Ringduva Björktrast Taltrast Rödvingetra st Dubbeltrast Ladusvala Ängspiplärk a Trädpiplärk a Sädesärla Bergfink Bofink Gråsiska Grönsiska Mindre korsnäbb Större korsnäbb Sp korsnäbb Bändelkorsn äbb Total Tabell 5 visar siffror för respektive art från sträckräkningen 2013 Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 38

39 3.8 Smålomsinventering 2012 och 2013 Smålom har inventerats i tre steg. Dels eftersöktes de under linjetaeringen juni 2012, dels under riktad smålomsinventering i juni 2012 och slutligen med riktad smålomsinventering Under de två inventeringsdelarna 2012 hittades smålomsrevir i tre tjärnar. Två av dessa övergavs på ett tidigt stadium medan en fick ut ungar som dock försvann, sannolikt prederades dessa under den första levnadsveckan. Dessa tjärnar ligger dessutom relativt långt utanför ansökningsområdet. På kartan nedan redovisas de inledda häckningarna Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 39

40 Karta 9 visar de platser där häckning inleddes Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 40

41 2013 Inventeringarna visade att under maj-juni 2013 inledde endast ett par Smålom häckning i undersökningsområdet men utanför ansökningsområdet. Resultatet av den häckningen blev en stor unge. Uppflogsriktningen från Långtjärnen är längs sjöns sträckning och vidare österut. Bortsett från häckningen observerades ensamma fåglar på fem olika platser men noggranna undersökningar har inte gett något som tytt på parbildning eller häckning vid de andra tjärnarna. Platsen för häckningen framgår ur karta 10 nedan. Karta 10 visar häckplats för smålom 2013 Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 41

42 3.9 Fiskgjuseinventering 2012 och 2013 Fiskgjuse inventerades under 2012 genom linjetaeringen i juni samt genom riktade eftersök längs stränder och på öar i skiftet juni juli. Under maj-juni 2013 i samband med Smålomsinventeringen avsöks strandremsor och sjöar efter bon inom och en kilometer utanför parken. Vid två tillfällen sitter en inventerare mellan kl 10 och kl 15 på två olika platser för att eftersöka Fiskgjusar som är ute och födosöker för att utifrån det se om de tillhör en etablerad häckning eller en ny sådan. Tabell 6 nedan visar datum för de olika inventeringsinsatserna. Insats Datum Linjetaering Juni 2012 Riktad boinventering e juni 2012 Riktad boinventering e juli 2012 Riktad boinventering e maj 2013 Riktad boinventering2013 4e juni 2013 Rörelsestudier från fasta punkter 1a juli 2013 Rörelsestudier från fasta punkter 18 juli 2013 Tabell 6 redovisar datum för respektive inventeringsdel I samtal med lokala ornitologer innan inventeringen inleds inhämtas information om en häckning söder om parkområdet. Detta revir är aktivt under året och häckningsutfallet är lyckat. Boplatsen ligger mer än en kilometer ifrån parkavgränsningen men dess eakta position kommer ej redovisas här på grund av risk för boplundring. Under maj påträffades ett par över Gubbhelvetet som ingav känslan att de utforskade möjligheten till ett nytt revir. Efter ett par dagar var de dock borta och återsågs aldrig under sommaren Under sommaren 2013 gjordes en ny insats med boletande samt visuella studier från två positioner redovisade i tabell 7 samt karta 11 Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 42

43 Karta 11. Kartan visar de punkter som användes vid fiskgjuseinventeringen i enlighet med tabell 7. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 43

44 Plats Koordinat Varvs-Noran , Frösimyran , Tabell 7 redovisar observationsplatserna för Fiskgjuseeftersök 2013 Resultatet från uppföljningsinventeringen blev att det gamla reviret fortfarande är aktivt samt att inga indicier finns på att nya häckningar har genomförts under år Från utkiksplatsen vid Frössimyran sågs vid två tillfällen en ensam fågel komma från nordväst på väg ut mot havet, varför en häckning någonstans nordväst om ansökningsområdet tycks sannolik. Området inom 1 km från parkgränsen har dock genomsökts nogsamt för att förvissa sig om att inget nytt bo finns för nära. Gissningsvis handlar det om en etablering i Norrbränningen utifrån årets (2013) data. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 44

45 3.10 Nattskärreinventering 2013 Utanför den ordinarie nattaeringen 2012 gjordes en kompletterande inventering av Nattskärra Nedan listas dagar platser och resultat. Punkt Koordinater (RT90, X,Y) Höjd Datum och Tid NA m 06/12/ :55 NA m 06/12/ :02 NA m 06/12/ :07 NA m 06/12/ :15 NA m 06/12/ :24 NA m 06/12/ :32 NA m 06/12/ :42 NA m 06/12/ :53 NA m 06/13/ :01 NA m 06/13/ :11 NA m 06/13/ :27 NA m 06/13/ :35 NA m 06/13/ :47 NA m 06/13/ :54 NA m 06/13/ :02 NA m 06/13/ :13 NA m 06/13/ :34 NA m 06/13/ :40 Tabell 8 visar koordinater för observationsplatser samt tidpunkter för besök. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 45

46 Karta 12 visar de punkter som användes vid Nattskärreinventeringen i enlighet med tabell 8. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 46

47 Punkt Observationer Anta l Kommentar NA1 Tyst NA2 Tyst NA3 Tyst NA4 Tyst NA5 Tyst NA6 Tyst NA7 Nattskärra 1 Spelande hane cirka 100 m öster om punkten NA8 Nattskärra 0 (1) Samma hane som vid NA7 hördes härifrån med NA9 Nattskärra 1 Spelande hane m nordost om punkten NA10 Nattskärra 1 Spelande hane cirka 300 m nordost om punkten NA11 Nattskärra 1 (2) Spelande hane cirka 400 m nordost. Även hanen från N7 hördes NA12 Nattskärra 1 Spelande hane cirka 400 m nordost NA13 Tyst NA14 Tyst NA15 Nattskärra 1 Spelande hane på väldigt långt håll, osäker på riktning NA16 Tyst NA17 Tyst NA18 Nattskärra 1 Spelande hane cirka 200 m väster om punkten Tabell 9 visar resultatet från samtliga punkter listade i tabell 8. Resultatet från inventeringen blev sju möjligen åtta spelande hanar. Viktigt att minnas är att det endast är hanar som hittas på detta sätt, antalet häckningar framgår ej. Anledningen till att endast hanarna inventeras är flera, dels är det endast de som går relativt enkelt att inventera, dels finns stor risk för störning vid boplats om man börjar leta efter ruvande honor mitt i häckningsperioden eftersom det skulle innebära att varje kvadratmeter finkammas på samtliga hyggen. Med sju spelande hanar kan dock antas att någon häckning inleds. Nattskärra använder inte samma häckplats år efter år så för att minimera risken för störning handlar det här framförallt om uppbyggnadsfasen av parken. Utifrån inventering, bakgrundsinformation från rapportsystemet Svalan, brev från Bo Forsling samt biotopstudie har lämpliga habitat ringats in på karta 12 för att illustrera tänkbara boplatser inom och i anslutning till ansökningsområdet. Syftet med att kartlägga Nattskärrehabitat inom aktuellt område är för att, som en skyddsåtgärd, undvika dessa biotoper under häckningsperioden vid anläggandet av parken. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 47

48 Kriterierna som används för Nattskärrehabitat är glesa tallskogar samt hyggen som är generellt mellan 7-10 år. I vissa fall kan delar av betydligt äldre hyggen fungera under förutsättning att plantorna tagit sig dåligt och att björksly inte skuggar marken. En viktig faktor är också att det inte är raka linjer mellan skiftena då insekter som utgör Nattskärrans föda lättast återfinns i lä vilket återfinns oftare ju mer brutna linjerna är. Nattskärra framställs ofta som mycket störningskänslig art men faktum är att den på många platser häckar inom ett till ett par hundratal meter från boningshus och ofta anses knuten delvis till bondgårdar (Svensson, Tjernberg, 2010). Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 48

49 Karta 13, Kartan visar de biotoper som bedöms vara lämpliga häckområden för Nattskärra. Grouseepeditions 49

50 3.11 Tjäderinventering 2013 Födoval Tjäderns kost varierar både beroende på ålder och årstid. Under vinterhalvåret består födan till största delen av tallbarr och tallskott (Hjorth, 1994). När barmarkssäsongen tar vid under våren och sommaren övergår födovalet mer och mer till tuvullsknoppar, vårfryle och blåbärsris där både knoppar, blad och bär intas, men även en liten andel animalisk kost finns i födan (Hjorth, 1994). Kycklingarna, som i regel kläcks i juni, äter i princip bara insekter under deras första levnadsveckor innan de övergår i en alltmer vegetabilisk kost med bland annat örter och bärris (Hjorth, 1994). Habitatval och spelplatser En typisk medelstor spelplats med minst 5 tuppar utmärks i de allra flesta fall av att den ligger belägen i ett område med vegetationstyper som är mycket stabila och förändras ytterst lite från år till år vid naturlig ekologisk succession (Hjorth, 1994). Detta innebär också att samma spelplats kan nyttjas i uppemot hundra år om den får förbli orörd (Hjorth, 1994). Valet av spelplats är till största delen bundet till den omgivande vegetationen och endast i mindre utsträckning topografin (Hjorth, 1994). En bra spelplats och dess omgivning bör hysa områden med gles barrskog med mycket blåbärsris, områden med äldre tallskog, områden med tätare barrskog samt sumpskog eller myr- och kärrmark för att tillgodose Tjäderns skydds- och födobehov under de olika årstiderna (Hjorth, 1994). En finsk studie har också visat att skogsåldern minskar med ökat avstånd från spelplatsens centrum (Hjorth, 1994). En studie i Småland visade att större spelplatser endast konstaterades inom sammanhängande skogs- och myrmarker, medan arealer med vatten och odlad mark undviks (Hjorth, 1994). Avståndet mellan Tjäderspelsplatserna i denna studie var ungefär 2 km (Hjorth, 1994). Upptagningsområdet för en större lekplats ligger i storleken 300 ha, där tupparna i regel håller till inom en kilometer från lekplatsens centrum under både vår och sommar. Under sina första två levnadsår kan tuppen väla mellan olika spelplatser, därefter väljs i regel en spelplats ut som tuppen sedan använder under resten av sin levnadstid om platsen förblir intakt (Hjorth, 1994). Äldre tuppar befinner sig normalt inom 500 meter från spelplatsen under våren medan de yngre håller sig ett hundratal meter längre bort (Hjorth, 1994). Under hösten utökas denna radie till ca 1.5 km, men det finns också individer som beger sig iväg ännu längre sträckor, detta gäller framförallt de äldre tupparna (Hjorth, 1994). För Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 50

51 hönor kan upptagningsområdet till spelplatsen vara betydligt större än för tupparna (Hjorth, 1994). Hotstatus För Tjädern föreligger inget direkt hot på nationell nivå men den missgynnas av det storskaliga skogsbruket i framförallt södra och mellersta Sverige där en betydande populationsnedgång har skett (Mild K, 2003). Resultat från de standardruttsinventeringar som sker i Lunds Universitets regi tyder på att en viss återhämtning av Tjäderstammen i Götaland och Svealand har skett de senaste 15 åren (Lindström & Green, 2013). Även i Norrland finns indikationer på en svag återhämtning, om än inte signifikant (Lindström & Green, 2013). Det årliga jakttrycket har under 2000-talet legat stabilt runt skjutna individer.(jägareförbundet. 2013) Tid och väder under inventeringen I tabell 10 finns datum och tid för de inventeringstillfällen som gjorts i ansökningsområdet. Vidare finns också väderförutsättningarna vid dessa tillfällen presenterade. Även spelplaster utanför ansökningsområdet som inventerats redovisas. Spelplats Datum Tid Väder Antal spelande 2013 Inom ansökningsområdet Storräveln :30-07:00 Samyrorna :30-10:00 Strandfäbodarna :30-12:00 Långmyrarna :00-07:00 Klart, svag till måttlig vind, +5 C Klart, måttlig vind, +7 C Halvklart, måttlig vind, +7 C Klart, vindstilla, -2 C 0 Ja 8 Ja 0 Ja 0 Ja Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 51

52 Spelplats Datum Tid Väder Antal spelande 2013 Inom ansökningsområdet Pelikan :00-12:00 Uvberget :00-21:00 Pelikan :00-21:00 Halvklart, måttlig vind, +5 C Klart, vindstilla, +1 C Klart, vindstilla, +4 C 0 Nej 0 Nej 0 Nej Tabell 10 visar tider och väder vid inventeringstillfällen. Områdesbeskrivning I tabell 7 finns koordinater för de områden som också är markerade i bilaga 3 där spelplatser tidigare har funnits, dels koordinater för de undersökta områdena i området Pelikan, de senare benämnda Uvberget och Pelikan. Besöksplatserna framgår även av karta 14. Spelplats X (RT90) Y (RT90) Storräveln Samyrorna Strandfäbodarna Långmyrarna Uvberget Pelikan Tabell 11 Centrumkoordinater för inventerade gamla och nya spelplatser. Endast de som är rödmarkerade ligger inom ansökningsområdet. Platserna återses på karta 14 nedan. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 52

53 Karta 14 visar de besökta platserna under tjäderinventeringen Grouseepeditions 53

54 Storräveln I omgivningarna till den tidigare spelplatsen vid Storräveln finns dels några mindre myrar dels en del nygallrad tallskog. I anslutning till spelområdet stra söder om vägen finns ett förhållandevis nyanlagt kalhygge. Vid besöket kunde det också konstateras att avverkning av skog skedde i området stra öster om den gamla Tjäderspelsplatsen. Under besöket i det tidigare spelområdet vid Storräveln gjordes inga Tjäderobservationer trots att området besöktes under tidig morgon och undersöktes utförligt. Tjäderspillning hittades på en del platser men inte i den mängd och spridning som indikerar att en aktiv spelplats finns i området. Samyrorna I bild 1 finns bilder från den aktiva Tjäderspelsplatsen vid Samyrorna. Spelplatsens centrum är en myr bevuen med myrtallar, ljung, skvattram, mossa och gräs. Spel förekom också i den omgivande nygallrade tallskogen som syns i de två övre bilderna i fotomontage 1. I anslutning till spelplatsen finns också ett område med äldre öppen granskog med gott om bärris. Vid Samyrorna kunde det konstateras att området fortfarande används som spelplats för Tjäder där spelets centrum låg vid själva myrområdet Samyrorna. Vid besöket den 27 April kunde åtminstone 8 spelande tuppar räknas in. Ungefär hälften av dessa spelade i myrens norra del, medan de resterande tupparna fanns i myrens södra del samt i den omgivande tallskogen. I området gjordes även en observation av två Tjäderhönor som höll till längs grusvägen cirka 600 m väster om spelplatsen. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 54

55 Fotomontage 1: Habitatbilder från den aktiva spelplatsen vid Samyrorna. Strandfäbodarna Den gamla spelplatsens centrum ligger stra väster om Strandfäbodarna och består av en liten skvattram och ljungtäckt myr med en del myrtallar som kan ses i fotomontage 2. Omgivningarna domineras av ung tallskog. Besöket vid den tidigare spelplatsen vid Strandfäbodarna resulterade inte i några observationer av Tjädrar och inte heller några tecken på att området används som spelplats. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 55

56 Fotomontage 2: Myren i centrum av den före detta spelplatsen för Tjäder vid Strandfäbodarna. Långmyran Det tidigare spelområdet stra väster om Långmyran består till stor del av hällmark med äldre småtallar. I omgivningarna finns också några myrområden samt något mindre sumpskogsområde. I närheten finns också en del äldre gallrad tallskog som kan ses i fotomontage 3 samt ett fragment med äldre granskog med mycket blåbärsris. Ett förhållandevis nyanlagt hygge finns i södra delen av det markerade området. En observation av en Tjäderhöna som uppehöll sig på grusvägen i anslutning till den tidigare spelplatsen utgjorde den enda Tjäderobservationen i området. Enstaka spår i form av spillning fanns i området, men inte i någon mängd eller spridning som antyder att lokalen används som spelplats. Flera av de små myrar som finns i anslutning till detta område undersöktes, också i dessa fall med negativt resultat. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 56

57 Fotomontage 3: Tjäderhöna på vägen vid den tidigare Tjäderspelsplatsen vid Långmyran. Uvberget Området Uvberget som ligger utanför ansökningsområdet domineras av tallbevuen hällmark med enstaka mycket gamla tallar. Ett fragment med gammal granskog med mycket blåbärsris finns också i anslutning till hällmarksområdet liksom ett litet område där det nyligen brunnit. Det finns också en hel del blockterräng på berget och i dess sluttningar. Fotomontage 4 visar några miljöbilder från Uvbergsområdet. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 57

58 Fotomontage 4: Bilder från Uvbergsområdet Pelikan Området består av en liten tjärn med omgivande myrmark och ligger utanför ansökningsområdet. Det låg inte heller inom samrådsområde 1, men stra utanför detsamma och inventerades av särskilda skäl. Den omgivande skogen består till stor del av ung tallskog men ett mindre parti äldre förhållandevis öppen granskog finns öster och norr om tjärnen. Myrområdet är till viss del bevuet av skvattram och gamla myrtallar, men våtare partier med mossa dominerar. De två områden som följdes upp var de områden där det konstaterades förhållandevis mycket spillning då området inventerades den 16 April. I Uvbergsområdet fanns en del spillning samt enstaka spår, men ingenting som tyder på någon spelplats som skulle kunna hålla mer än en eller högst två tuppar. Inte heller området runt tjärnen Pelikan verkar hålla något Tjäderspel även om en observation av en Tjäderhöna gjordes i anslutning till myren norr om tjärnen. Lite spillning hittades i området, men inte i någon mängd som antyder att det finns en spelplats i detta område. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 58

59 3.12 Artlista Utifrån allt material som samlats in under de olika inventeringsdelarna har en artlista sammanfattats som redovisar alla arter som setts samt huruvida de häckar eller ej. Art Häckande Häckar kanske Häckar utanför parken men ses ibland i. Sträck Backsvala Bergfink Björktrast Blå kärrhök Blåmes Bofink Brun kärrhök Buskskvätta Bändelkorsnäbb Domherre Drillsnäppa Dubbeltrast Duvhök Enkelbeckasin Fiskgjuse Fiskmås Grouseepeditions 59

60 Art Häckande Häckar kanske Häckar utanför parken men ses ibland i. Sträck Fisktärna Fjällvråk Forsärla Gluttsnäppa Gransångare Grå flugsnappare Grågås Gråsiska Gråspett Gråtrut Gräsand Grönbena Grönfink Gröngöling Grönsiska Grönsångare Gulsparv Gulärla Grouseepeditions 60

61 Grouseepeditions 61 Art Häckande Häckar kanske Häckar utanför parken men ses ibland i. Sträck Gärdsmyg Gök Göktyta Havstrut Havsörn Hussvala Häger Härmsångare Järnsparv Järpe Kaja Kanadagås Kattuggla Knipa Knölsvan Koltrast Korp Kricka

62 Art Häckande Häckar kanske Häckar utanför parken men ses ibland i. Sträck Kråka Kungsfågel Kungsörn Ladusvala Lappuggla Ljungpipare Lövsångare Mindre flugsnappare Mindre hackspett Mindre korsnäbb Morkulla Nattskärra Nötkråka Nötskrika Nötväcka Ob korsnäbb Ormvråk Orre Grouseepeditions 62

63 Grouseepeditions 63 Art Häckande Häckar kanske Häckar utanför parken men ses ibland i. Sträck Ortolansparv Ringduva Rosenfink Rödbena Rödhake Rödstjärt Rödvingetrast Rörsångare Sidensvans Silvertärna Skata Skogsduva Skogssnäppa Skrattmås Skäggdopping Smålom Småskrake Sparvhök

64 Art Häckande Häckar kanske Häckar utanför parken men ses ibland i. Sträck Spillkråka Stare Stenskvätta Stjärtmes Storlom Storskarv Storskrake Strömstare Större hackspett Större korsnäbb Svarthätta Svartmes Svartvit flugsnappare Sånglärka Sångsvan Sädesärla Sävsparv Talgoe Grouseepeditions 64

65 Art Häckande Häckar kanske Häckar utanför parken men ses ibland i. Sträck Talltita Taltrast Tamduva Tjäder Tofsmes Tofsvipa Tornfalk Tornseglare Trana Tretåspett Trädgårdssångare Trädkrypare Trädpiplärka Törnskata Törnsångare Vigg Ängspiplärka Ärtsångare Tabell 12 redovisar alla arter som setts samt huruvida de häckar eller ej. Grouseepeditions 65

66 4. Diskussion I denna del omnämns alla arter som påträffats under någon del av inventeringen och som behöver vidare förklaring eller diskussion. Havsörn Havsörnen har återhämtat sig mycket kraftigt i Sverige tack vara de storskaliga naturvårdsinsatser som gjorts under ledning av SOF och Naturhistoriska riksmuseet under ledning av Björn Helander. I åtgärdsprogrammet, som nu ska förnyas, konstateras totalt över 550 häckningar per år samt att även inlandslokalerna har återetablerats. (Helander.B. 2009) För det aktuella området kan sägas att GLOF s Havsörn Sveriges uttalande, genom Björn Helander, stämmer bra överens med de observationer som gjorts under inventeringens gång. Av de individer som setts håller sig en mycket klar majoritet utanför parkens gränser och rör sig längs de större vattendragen och framförallt ute vid kusten. Den överlag ovanliga åldersfördelningen med en majoritet adulta fåglar förklaras sannolikt av de aktiva bon som finns öster om parken och med god marginal utanför de två kilometer som är prais för skyddszoner. De önskemål som Björn Helander framför om små inskränkningar i den första layouten i Samråd 1 (se kap 3,4) har tillgodosetts genom den slutliga områdesgränsen, liksom att de stora rörelserna längs Ljusnan har fått en fri korridor. Fortsatt kontakt hålls med GLOF s Havsörnsgrupp för att hålla projektgruppen för Ödmården informerade om någon nyetablering skulle ske. Den kraftiga ökningen av observationer i samband med kadavret har betydelse och eftersom jakt bedrivs i området bör en plan upprättas för slaktavfall som syftar till att jaktlagen ej lämnar djurrester inom en 2 km zon från parkens yttre gränser då den tas i bruk för att förhindra risken att lura in örnar i området. Följande förslag ges på skydds- och kompensatoriska åtgärder: Kontakt bör tas med lokala jägare för att undersöka möjligheten att upprätta ett system där inget slaktavfall lämnas inom 2 kilometers radie från parken. Projektören föreslås åta sig att rensa en järnvägssträcka från kadaver vilket lockar örnar till spåret och som idag är en mycket reell hotbild mot örnarna. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 66

67 Kungsörn I ett tidigt skede fördes en diskussion med GLOF s Kungsörnsgrupp genom Calle Zetterlund för att utröna läget i ansökningsområdet och i närområdet. Det stod då klart att inga etableringar fanns i närområdet men att åtlar söder om parken vintertid lockar till sig Kungsörnar som då följer kusten. Närmsta åtel ligger mer än fem kilometer från parken. Med tanke på detta blev det viktigt under analysen av inventeringsmaterialet att ta ställning till hur viktigt området är som sträcklokal. Som märks av spelflyktsinventeringen såväl som sträckräkningen passerar ett mycket blygsamt antal Kungsörnar området, under de två år av spelflyktsinventering som gjorts har endast en Kungsörn observerats. Antingen går de ända ute i kustlinjen eller så använder de samma dalgång väster om området som huvuddelen av alla vråkar gör. Väljer de detta alternativ hamnar de som närmast 6 kilometer från parken. Den enda kungsörnen som observerades var en äldre fågel under våren 2013 som hade lockats till en slagen älg. Liggande kadaver blir naturliga örnåtlar vilka kan locka till sig örnar i större mängder och därför blir det viktigt att tänka på information till jaktlagen om att man bör undvika att lämna kvar slaktavfall inom parken efter det att vindkraftparken är i drift. Tjäder Då medelstora och stora spelplatser blir allt färre i landet till följd av det moderna skogsbruket där allt mindre fragment av orörd skog finns kvar, är det viktigt att ta hänsyn till de få större spel som fortfarande eisterar och som dessutom är kända. Trenden att spelplatserna hyser allt färre tuppar leder till att urvalet för hönorna blir sämre. Då samtliga hönor vid ett spel oftast väljer ut samma tupp, och då oftast den äldsta med de bästa generna, finns på sikt en risk för genförsämring inom Tjäderstammen (Hjorth, 1994). Detta skulle potentiellt kunna leda till sämre motståndskraft mot vissa sjukdomar och därmed leda till en framtida decimering av Tjäderstammen (Hjorth, 1994). En annan fördel vid större lekar är att risken för att bli slagen av en predator minskar då det blir fler vaksamma ögon på platsen med fler individer (Hjorth, 1994). Endast en av de fyra tidigare spelplatserna, Samyrorna, var fortfarande aktiv och höll 8 spelande Tjädertuppar. Det finns också en möjlighet att spelplatsen, under den så kallade hönveckan då Tjäderhönorna ansluter till spelen för parning, kan fyllas på med en eller ett par yngre tuppar, som välat mellan olika spel under våren (Hjorth, 1994). En anledning till att de andra spelplatserna stod tomma kan bero på att spelet flyttat till ett närliggande område till följd av de ingrepp som skett i samband med de noterade skogsbruksaktiviteter som skett på dessa platser under de senaste åren. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 67

68 Sammanfattningsvis kan det, efter de tjäderinventeringar som utförts, konstateras att den enda aktiva spelplatsen för tjäder inom ansökningsområdet är Samyrorna. Följande skyddsåtgärder bör lämpligen vidtas: Skyddsområdet för Tjäder vid Samyrorna bör tas i bruk, se karta 15 nedan. Anläggningsarbeten bör inte utföras i maj inom 500 meter från spelplatsen för tjäder vid Samyrorna för att inte störa häckningar. Karta 15 beskriver område som bör undvikas runt spelplatsen vid Samyrorna. Nattskärra Nattskärra följs upp då de jagar aktivt flygande samma föda som fladdermöss, vilka på vissa platser visat upp en kollisionsbenägenhet med rotorblad. Inga rapporter tyder på att liknande problematik finns för Nattskärra, men en inventering och studie har ändå gjorts som en säkerhetsåtgärd. Flera rapporter finns om Nattskärra från tidigare år i ansökningsområdet. Då de helt uteblev 2012 kändes det intressant att utröna om det var en avvikelse eller om de av okänd anledning lämnat området helt. En förklaring kunde också tänkas vara den mycket blöta och kalla sommaren 2012 som gav mycket låga nationella siffror av tropikflyttare. Den stora förändringen i och med inventeringen 2013 var att Nattskärrorna hade återkommit. Sju spelande hanar upptäcktes vilket tyder på att de fortfarande med största sannolikhet häckar i området. Följande förslag ges på skydds- och kompensatoriska åtgärder: Samtliga Nattskärrerhabitat markerade på karta 13 skulle kunna undantas från anläggningsarbeten under perioden 20e maj till slutet av juli. Vägar i området kan dock användas under den tiden. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 68

69 De på karta 13 markerade områdena för Nattskärrehabitat kan inventeras noggrant med avseende på Nattskärra under byggnationsåret. Om då inga Nattskärrebon noteras inom något/några av de utpekade habitatområdena kan byggnation få ske inom det området/områdena även under perioden 20e maj till slutet av juli. För Nattskärra skulle hyggesbränning ge fördelaktiga effekter då det ger en mer diversifierad insektsfauna. Detta skulle då ske företrädesvis söder och sydost om parken och minst 1 kilometer från dess gränser. Smålom Smålom följs upp då de ofta väljer olika häcksjöar mellan åren och är mycket störningskänsliga vid sin boplats. Teorier finns också om kollisionsrisker då de flyger stora sträckor varje dag mellan häcksjö och födosöksområde men så långt har inga kollisioner kunnat styrkas i Norden. (Rydell et al 2011) Efter att den uppföljande inventeringen avslutats 2013 kan konstateras att de platser där Smålom häckade eller inledde häckningsförsök 2012 ej är använda 2013 emedan en ny häcksjö, Långtjärn ca 300meter utanför ansökningsområdet har tillkommit. Detta är ej oväntat då det är välkänt att Smålom byter häcksjö mellan åren i de fall då det finns flera lämpliga tjärnar. Uppflogsriktningen från den tjärnen följer vattendraget mot Ost nordost. För att minimera störningen för Smålommen krävs insynsskydd till tjärnen de häckar i. Storleken på den zonen beror helt av vegetation och måste skräddarsys på plats. Inom ansökningsområdet har endast ett par hittats som inlett häckning, det rör ett par i Lill- Skärjan. En skyddszon har därför föreslagits att upprättas där, som baseras på att Smålommarna ska vara helt insynsskyddade samt att de ska ha en fri korridor i den riktning de själva valt. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 69

70 Karta 16. Kartan med nyckelhålet baseras på vart boet låg 2012 och vegetationen runt detsamma. SOF (Sveriges Ornitologiska Förening) rekommenderar 1 km skyddszon för säkerhets skull utifall kollisionsrisk finns. Den forskning som finns idag visar inte på några kollisioner. Däremot vet vi att de är störningskänsliga varför en zon lämpligen fredas från störning som är så stor att lommarna får en vägg av skog de ej kan se igenom. Vidare finns en risk för kollision i samband med start och landning eftersom de innan de fått upp styrfart är klumpiga flygare och därmed kan tänkas ha svårt för att väja undan från ett verk som ställs mitt i deras flyktväg. Smålom flyger i de allra flesta fall in och ut ur en tjärn i samma riktning varje gång. Enstaka undantag finns från denna regel men de är relativt ovanliga och då handlar det om två riktningar. Smålommen fiskar i olika tjärnar olika dagar och olika delar av säsongen men detta förändrar ej uppflogsriktningen eftersom flygriktningen tas ut efter att de har cirklat färdigt. Med anledning av detta rekommenderar jag att man använder skräddarsydda nyckelhål som skyddszon för Smålom med ett insynsskydd och en fri flyktväg ut från och in till häckningstjärnen. Standardiserade nationella metoder för detta saknas varför en egen utarbetats som beskrivs nedan. Struten på nyckelhålet skapas genom att studera uppflog och med hjälp av dessa avgöra flygriktning. Smålom lämnar, som beskrivits, en tjärn åt samma håll varje gång och i enstaka fall två olika riktningar. Anledningen till detta är att de väljer mycket små tjärnar för att få vara ostörda. Smålommen är en klumpig flygare och behöver lång startsträcka. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 70

71 Innan den nått marschfart har den fullt upp med stigningen och har därför svårt att undvika träd och andra föremål i dess väg. Därför väljer den en tjärn med en tydlig korridor i någon riktning, vilken också blir den stående uppflogsriktningen. Detta gäller inte myrhäckande par i tundran eller fjällregionen men fungerar väl i skogslandet. Karta 17 visar på ett eempel på nyckelhål, dvs en cirkulär skyddszon som ger insynsskydd vid häckplats samt en fredad korridor för uppflog. Karta 15 här ovan visar på ett eempel på skyddszon och flygzon skapad vid en tjärn med häckande Smålom. Korridorens sidor har lagts efter bredden på det insamlade uppflogsmaterialet och den bortre gränsen bestäms av var lommen börjar cirkla. Då Smålommen uppnått marchfart cirklar de ett antal varv för att få höjd oavsett vilken riktning de sen ska ge sig av i. Cirkeln, delen av skyddszonen som håller visuell störning borta, bestäms utifrån att boet eller ruvande fågel ej ska gå att se då en person befinner sig utanför cirkeln. Denna del av skyddszonen skapas genom att vandra bort från boet tills det inte längre går att se och då bestäms en koordinat. Detta görs i ett antal olika riktningar tills gott underlag finns för att skapa en skyddszon. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 71

72 Följande skyddsåtgärder föreslås för Smålom: Skyddszonen för Smålom i form av nyckelhål som föreslagits att utformas vid Lill-Skärjan bör tas i bruk Anläggningsarbeten bör inte utföras inom 500 meter från Smålomstjärnen Lill-Skärjan under maj om Smålom varit aktiva i tjärnen under det år det är aktuellt att bygga. Fiskgjuse Fiskgjuse följs upp då en mycket väsentlig del av världspopulationen häckar i Sverige och Finland. Rovfågelungar är instabila när de flygtränar varför en skyddszon runt boplatser bör upprättas för att förhindra ungfågelförluster. Den uppföljande inventeringen 2013 för Fiskgjusens del visar att ingen förändring skett och att det bo över 1 km utanför ansökningsområdet, som rapporterades 2012, fortfarande är aktivt. Dess läge ligger så långt söder om parkgränsen att en skyddszon ej behöver upprättas. De visuella studierna visar på att en etablering kan finnas även nordväst om parken, men då på ett så stort avstånd att inga vidare eftersök av bo gjorts. Sträck Sträckstudierna genomfördes för att undersöka om det fanns någon del av parken som kan uppfattas som en flaskhals för sträck och därför innebära en större risk för att fåglar ska förolyckas. Resultaten från räkningen visar att siffrorna är betydligt lägre än för andra platser i länet där sträckräkning skett under samma tid. De platser som räknats från är inte representativa såsom en plats vilken som helst utan just den typ av platser där sträck koncentreras. Av den anledningen blir de dock lämpliga jämförelseobjekt för att finna ut om sträck av någon omfattning finns i den projekterade parken. Inventeringssiffrorna i kombination med det oberoende material som ligger på rapportsystemet Svalan ( visar tydligt att sträckrörelser inte koncentreras någonstans över parken utan går spritt och i huvudsak är koncentrerat till havsbandet samt till Ljusnan som visades tydligt i de siffror som presenteras under kapitel 3.6 och 3.7. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 72

73 Barriäreffekt En risk som finns med större vindkraftparker är att de bildar en barriär i ett flyttstråk och kan då i värsta fall leda till att många fågelindivider omkommer under vissa väderförhållanden. För att undvika onödiga risker att skapa en sådan barriär har sträck inventerats och beskrivits i denna rapport och det framkommer där tydligt att inga tydliga sträckleder passerar över parken. Samtliga nordiska fall med höga dödligheter i och med placeringar av vindkraftverk på olämpliga platser står i kustbandet, se te Smöla i Norge och Närsholmen i Sverige. Detta är även något SOF tagit fasta på i sina riktlinjer för vindkraft vilket lett till formuleringar om önskan att placera vindkraft i produktionsskog och ej i kustbandet, liksom detta produktionsskogsområde. Alla studier som har gjorts inom ramen för detta inventeringsarbete tyder på att inga sträckleder passerar parken vilket innebär att en vindkraftpark byggd på platsen ej skulle skapa en barriär i en sträckled. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 73

74 5. Slutsatser En inventering i 13 delar har gjorts inom och runt det projekterade området. Den har börjat med en förundersökning för att ta reda på vad vi redan vet om området i fråga. Information har samlats in och följts upp. Kontakter har etablerats med såväl GLOF s Kungsörnsgrupp som GLOF s Havsörnsgrupp samt havsörn Sverige för att undersöka vad de redan vet om området. Då förundersökningarna var över startade inventeringsarbetet. Smålom Örn inventering Natttaering Örn inventering Smålom 2012 Linjetaering Tjäder inventering Eftersök örnbo Fiskgjuse Sträck vid Ljusnan Fiskgjuse Nattskärra Figur 2 visar hur de olika inventeringsdelarna ligger i tiden. Under nattaeringen 2012 gjordes även första Nattskärreinventeringen Sträck räkning Långt norr om ansökningsområdet ligger Ljusnans utlopp, som kan ses som en topografisk sträckkoncentrerare. Under till eempel örninventeringen blev det mycket tydligt att även Havsörnarna favoriserar denna naturliga sträckled i landskapet. Under fåglarnas sträcktoppar passerar enstaka flyttande individer varje kvadratmeter av landet men vissa platser eller leder har tusenfalt de antal andra platser har. Dessa platser eller leder blir därför mycket viktiga att identifiera. Ljusnan, som här har sitt utlopp i havet, är en typisk sådan plats där det finns en naturlig väg för fåglarna att följa. De studier som gjordes under höststräcket vid Ljusnan 2012 visar att en klar majoritet använder Ljusnans strandzon för sin navigering. Detta blev etra tydligt när det kunde jämföras med de sträcksiffror som kom fram ur sträckräkningen Inom området häckade under inventeringen av rovfågel endast ormvråk. Inga våtmarker som kan ge upphov till större ansamlingar sjöfågel finns inom området vilket gör att någon sådan specialhänsyn inte behövs under sträcktoppen vår och höst. Sammantaget kan sägas att siffran för antalet fåglar upptäckta under linjetaeringen var inom ramen för det normala. Runt området häckar ett antal Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 74

75 Havsörnspar varför det är viktigt att följa de rekommendationer som finns i det brev Björn Helander skrivit (se kap 3.4). Ett antal rödlistade arter häckar inom eller i nära anslutning till området, som framgår ur stycket rödlistade arter klarar sig de flesta bra men Smålom behöver insynsskydd vid häcktjärnen för att slippa störning. Området är som redan nämnts huvudsakligen präglat av aktivt skogsbruk och av intressanta biotoper finns endast små fickor kvar. Nedan följer en lista på rekommendationer till projektören för att gynna mångfalden i området. Nedan sammanfattas de åtgärder som rekommenderas: Skyddsområdet för Smålom i form av nyckelhål som föreslagits att utformas vid Lill-Skärjan bör tas i bruk, se karta 16. Anläggningsarbeten bör inte utföras inom 500 meter från Smålomstjärnen Lill-Skärjan under maj om Smålom varit aktiva i tjärnen under det år det är aktuellt att bygga. Skyddsområdet för Tjäder vid Samyrorna bör tas i bruk, se karta 15. Anläggningsarbeten bör inte utföras i maj inom 500 meter från spelplatsen för tjäder vid Samyrorna för att inte störa häckningar. Kontakt bör tas med lokala jägare för att undersöka möjligheten att upprätta ett system där inget slaktavfall lämnas inom 2 kilometers radie från parken. Projektören föreslås åta sig att rensa en järnvägssträcka från kadaver vilket lockar örnar till spåret och som idag är en mycket reell hotbild mot örnarna. Samtliga Nattskärrerhabitat markerade på karta 13 skulle kunna undantas från anläggningsarbeten under perioden 20e maj till slutet av juli. Vägar i området kan dock användas under den tiden. De på karta 13 markerade områdena för Nattskärrehabitat kan inventeras noggrant med avseende på Nattskärra under byggnationsåret. Om då inga Nattskärrebon noteras inom Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 75

76 något/några av de utpekade habitatområdena kan byggnation få ske inom det området/områdena även under perioden 20e maj till slutet av juli. För Nattskärra skulle hyggesbränning ge fördelaktiga effekter då det ger en mer diversifierad insektsfauna. Detta skulle då ske företrädesvis söder och sydost om parken och minst 1 kilometer från dess gränser. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 76

77 6. Referenser Falkdalen, U. Falkdalen, L. Nygård, T. (2013), naturvårdsverket, Rapport från kunskapsprogrammet Vindval. ISBN Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Helander, B Åtgärdsprogram för havsörn Naturvårdsverkets rapport Hjorth, I. (1994). Tjädern - En skogsfågel, Skogsstyrelsen, ISBN: Lindström, Å. & Green, M Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. Mild, K. (2003). Natura Art- och naturtypiska vägledningar. Fåglar 2. A108 Tjädern. Ottosson, U. Ottvall, R. Elmberg, J. Green, M. Gustafsson, R. Haas, F.Holmqvist,N.Lindström, Å. Nilsson, L. Svensson, M. Svensson, S. & Tjernberg, M Fåglarna i Sverige antal och förekomst. - SOF, Halmstad. Rapportsystemet svalan Rydell, J., Engström. H., Hedenström. A., Kyed Larsen, J., Pettersson. J., Green. M Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Vindval. Naturvårdsverkets publikation Svenska Jägarförbundet (2013). Avskjutningsstatistik för tjäder. hämtat Mikael Svensson Rev.Mikael Svensson 2005, Mikael Svensson & Martin Tjernberg ArtDatabanken, SLU Sveriges ornitologiska förenings vindkraftpolicy SOF.pdf Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 77

78 Bilaga 1: Standardrutterna - metodik Manual för häckfågeltaering med fast standardrutt, kombinerad linjeoch punkttaering Sören Svensson Bakgrund och mål Sedan 1975 har den generella fågelövervakningen i Sverige baserats på punkttaeringar med en metod som innebär att inventeraren själv väljer en godtycklig rutt och utmed denna placerar 20 punkter (eller stopp) på sådant avstånd från varandra att dubbelräkningar av samma fåglar från närliggande punkter i möjligaste mån undviks. Från varje punkt räknas alla hörda och sedda fåglar under fem minuter en gång om året. Dessa traditionella punkttaeringar kommer att drivas vidare i full skala, såväl under häckningstid som under vintern. På grund av den ojämna fördelningen av ornitologerna i landet och inventerarnas personliga önskemål beträffande biotopval, är punktrutterna inte representativa vare sig geografiskt eller biotopmässigt. Därför kompletteras punkttaeringarna från och med 1996 med ett nätverk av fasta standardrutter spridda i form av ett systematiskt stickprov över hela landet. Detta delprogram skall byggas ut så fort som möjligt. Svenska häckfågeltaeringen är i första hand avsedd att utgöra ett basprogram för riket som helhet. Intensivare övervakning, delvis inriktad på speciella miljöer eller artgrupper, bedrivs därutöver inom enskilda län. Fast standardrutt: kombinerad punkt- och linjetaering. Inventering skall ske av de fasta rutter som lagts ut i ett systematiskt nätverk över hela landet, baserat på Rikets nät. Dessa rutter är kvadratiska och 8 km långa. De inventeras med en kombination av punkttaering och linjetaering: åtta 5-minuters punktstopp och åtta km-sträckor. Alla dessa rutter ligger med en fast position inom alla kartrutor med beteckningarna 2C, 2H, 7C och 7H. Ruttens sydvästra hörn ligger en km norr och öster om kartrutans sydvästra hörn (se figur). Den går sedan 2 km norrut, 2 km österut, 2 km söderut och 2 km västerut tillbaka till startpunkten. Punkträkning sker i kvadratens hörn och mitt emellan hörnen. Linjetaering sker längs km-sträckorna mellan punkterna. **Vi avråder helt från användande av tubkikare.** Metod för inventering av fast standardrutt. Lämpliga kartor (1) Gamla (skala 1:10.000) eller Nya ekonomiska (Gula) kartan (skala 1:20.000), (2) Topografiska (Gröna) kartan (skala 1:50.000; delar av Norrland 1: ) och Fjällkartan (skala 1: ) samt Blå kartan (skala 1: ) Rikets nät finns utritat i svart på många, men inte alla, kartor. Förväla inte med UTM-nätet som finns på en del blad av Gröna kartan (i blått). På många kartor finns sifferbeteckningar för Rikets nät bara i marginalen och i form av små kryss inne i själva kartan var femte kilometer. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 78

79 Rutterna har sin startpunkt vid samtliga 16 kombinationer av km-siffrorna 11, 36, 61 och 86 både i syd-nordlig och väst-östlig led (se bild). Om ruttens position är osäker, kontakta organisatören. Räkning från punkt Vid punkterna skall alla hörda och sedda fåglar räknas under fem minuter (oberoende av vad som noterats på linje). Räkningen skall om möjligt utföras från själva punkten. Om punkten inte kan nås, skall räkning ske från närmaste plats som man kan nå inom 200 m från punkten. Om man inte kan komma närmare än 200 m hoppar man över punkten. Dubbelräkna inte samma individer från olika punkter. Eempel: om man anser att det är samma fågel, t.e. en avlägsen gök, trana eller spillkråka, som man hör från mer än en punkt skall den bara räknas med på en av punkterna. Det blir ofta rimlighetsbedömningar; inventeraren får göra sitt bästa. Räkning längs linje Längs linjerna skall alla hörda och sedda fåglar räknas medan man går långsamt samt stannar, lyssnar och spanar efter behov. Varje km-sträcka skall gås i en takt så att tiden aldrig understiger 30 min. (proportionsvis mindre om linjen inte är en hel km). Normal tidsåtgång bör vara min., men får vara längre om terrängen är svår eller hinder måste gås runt. Man skall följa linjen så eakt som möjligt. Finns hinder skall man gå runt hindret (t.e. en sjö eller ett stort odlat fält) och fortsätta räknandet så länge man befinner sig mindre än 200 m från linjen. Tvingas man längre ut skall man sluta räkna och börja igen när man kommit inom 200 m från linjen. Vid korta hinder, t.e. bäckar och åar, upphör man med räknandet, går över på ställe där man kan gå över, och fortsätter sedan räknandet från linjen på andra sidan. Dubbelräkna inte samma individer mellan olika kilometersträckor. **Dunungar skall inte räknas. De flesta sådana fall rör borymmande arter såsom änder, gäss, svanar, doppingar, vadare och hönsfåglar. Här kan det givetvis bli gränsfall, men i regel går det att avgöra om ungarna fortfarande kan betecknas som dunungar eller om de ruggat till fjäderdräkt. I protokollet för du in antalet adulta fåglar, men kan gärna kommentera att det dessutom fanns stycken dunungar. När det gäller bostannande arter (såsom rovfåglar, hackspettar, tättingar) är problemet ovanligare eftersom man i praktiken inte kan eller hinner med att separera nyligen flygga ungfåglar från gamla fåglar. Räkna då alla individer du ser och som du kan bestämma till art. Ungar som påträffas i bon skall dock inte räknas. Undantag är om man hittar ett aktivt bo utan att observera någon förälder; då räknar man boet som en (1) individ av arten (om arttillhörighet säkert kan bestämmas). Det finns naturligtvis gränsfall även här, t.e. ännu oflygga ungar som just hoppat ur boet. Använd samma princip då: räkna inte ungarna om föräldrarna räknas.** Inventera alltså som om det är fråga om två helt oberoende rutter, en med 8 punkträkningar och en 8 km lång linjetaering. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 79

80 ++Eempel 1: En gök sjunger ihärdigt under dina fem minuters räkning vid P1. Den räknas med på P1. Stra därefter påbörjar du L1. Göken sjunger fortfarande ihärdigt och bokförs alltså även på L1. Samma gök (enligt din bedömning) hörs sedan även på P2. Då tas den INTE med (den kom med på P1). Hörs den även på L2 skall den inte heller med (den kom med på L1). Eempel 2: En gransångare sjunger ihärdigt precis vid slutet av L1. Den räknas med på L1. Stra därefter påbörjar du din fem minuters punkträkning vid P2. Gransångaren sjunger fortfarande ihärdigt och bokförs även på P2. När du ytterligare några minuter senare påbörjat L2 hörs gransångaren fortfarande, men tas INTE med på L2 (den kom med på L1). ++ Förlopp Rutten skall gås medsols (med klockan). Start skall ske vid punkt 1 om det inte finns starka praktiska skäl för att starta på annat ställe. Tider Start skall ske kl sommartid (+/- 30 min.), dock inte tidigare än 30 min före soluppgången (aktuellt endast i sydligaste Sverige). Klockslag för start vid varje punkt samt antalet minuter för varje km-sträcka anges på resultatprotokollet. Antalet minuter skall avse den effektiva räkningstiden, d.v.s. pauser och tider då man gått runt hinder utan att räkna skall inte inkluderas. Datum för inventeringen skall ligga under häckningstidens höjdpunkt för flertalet arter. Flyttfåglarna skall alltså vara anlända och etablerade. Följande perioder utgör ungefärliga rekommendationer: Götalands lägre delar 15 maj - 10 juni, högre delar: 20 maj -10 juni, Svealands och södra Norrlands lägre delar 20 maj-10 juni, högre (inre) delar: 25 maj - 15 juni, Norra Norrlands lägre delar 1-20 juni, inre delar: 5-25 juni, Fjällnära barrskogar och björkregionen 10 juni - 1 juli och Fjällen 15 juni - 5 juli. Särskilt i Norrlandsregionerna kan det vara skillnader mellan norr och söder. Det kan också vara skillnad mellan olika år, tidiga och sena, som kan ge anledning till viss variation. Man bör sträva efter att inventera en viss rutt inom plus/minus fem dagar i förhållande till tidigare år. Orientering längs rutten Du behöver kompass för att kunna hålla riktningen. Oftast finns tillräckligt med orienteringsmärken på kartan för att du skall kunna följa linjen och hitta punkterna. Men ibland måste du stega om terrängen är mycket ensartad. Ta därför reda på hur många steg du har per 100 m när du går i normal inventeringstakt i terrängen. Oftast behöver du bara stega en bit, från någon orienteringspunkt. Tänk dock på att hålla uppmärksamheten på fåglarna, genom att tillräckligt ofta stanna till, även när du räknar steg! Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 80

81 Anteckning i fält Du antecknar fåglarna i fält i en vanlig anteckningsbok och för senare in registreringarna i resultatprotokollet (se eempel nedan). En fältanteckning kan se ut som här intill. Notera antal individer av varje art för varje punkt och kmsträcka. Notera klockslag för varje punkt samt antal minuter för varje kmsträcka. Räkna inte in tider för definitiva pauser eller omvägar utan fågelräknande. Ifyllande av protokollet Ange klockslag för start och slut samt startplats (som ju kan vara annan än punkt 1). I varje ruta skall antalet individer föras in för varje punkt och linje. Kolla noga så att du inte glömmer de arter som inte finns med i listan; för in dem sist. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 81

82 Bilaga 2: Observationsplatser för Nattskärra från Bo Forsling Såsom inkommet i brev från Bo Forsling: Hej! Här kommer några ungefärliga koordinater på platser där man vid lämpliga tillfällen kan höra och med lite tur även se spelande nattskärror. Som synes är de flesta platserna i södra halvan av området men det kan bero på att den delen är mest kollad. Knisselåsen. X Y N.O. Pelikan. X Y Rasbergsvägskälet. X Y Magmyren. X Y Horntjärnsvägskäl. X Y S.O. Fäbodtjärn X Y S. Horntjärnen. X Y Rävelshällarna. Storräveln. X Y Strandmuren. X Y N. Västra muren. X Y M V H Bosse Forsling. Grouseepeditions grouseepeditions@gmail.com 82

83 Bilaga 3: Inventeringskarta Tjäder Kartan anger ungefärliga platser och inkom från StoraEnso. De undersökta områdena är markerade med rött för platser där Tjäderspel förekommit under de senaste åren medan grönt markerar ett område där Tjäderspel har funnits, men inte under de senaste åren. Grouseepeditions 83

84 Bilaga 4: Karta från Örninventeringen 2012 Grouseepeditions 84