Hållbarhet vad är det? Definitioner

Transkript

1 Hållbarhet vad är det? Syfte med detta underlag MatLust verkar för hållbarhet inom livsmedelsnäringen, men hållbarhet är ett komplext begrepp som det behövs ett öppet och levande samtal om. Detta underlag syftar till att belysa hur hållbarhetsbegreppet definieras och hanteras i andra relevanta dokument. Metod Jag har sökt efter intressanta teoretiska och praktiska angreppssätt i en rad olika dokument. Pga av uppdragets ringa omfattning har jag inte översatt alla engelskspråkiga texter. Definitioner I den så kallade Brundtlandsrapporten finns den mest vedertagna definitionen av hållbarhet. En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Senare arbeten kom att utveckla detta till att tala om tre dimensioner av hållbarhet, miljö (ekologi), social och ekonomisk hållbarhet, vilket idag är det mest dominerande perspektivet. Vanligen ges, i teorin, ingen dimension överhöghet över de andra. I mångas ögon har dock i praktiken den ekonomiska hållbarheten dominerat politiken. Inte sällan likställs ekonomiskt hållbarhet med fortsatt ekonomisk tillväxt, vilket i mångas ögon samtidigt är en motsägelse. Ekologisk hållbarhet har ägnats mycket energi att definiera och diskutera, medan ekonomisk hållbarhet oftast definierats i termer som lönsam om det gäller företag, att ha råd med om det gäller individer och leder till tillväxt om det gäller stater. Social hållbarhet är den dimension som ofta hamnat i skymundan. De två bilderna nedan representerar två olika sätt att se på relationerna mellan de tre dimensionerna av hållbarhet. Den vänstra bilden representerar det vanligaste betraktelsesättet, att de olika dimensionerna är likvärdiga och att det finns skärningspunkter där något är hållbart i alla de tre dimensionerna, och att det finns gott om omständigheter där det som är hållbart i en dimension inte är det i de andra. I den högra bilden utgör den ekologiska hållbarheten fundamentet för det mänskliga samhället som i sin tur är en förutsättning för de ekonomiska aktiviteterna i modern mening. Oktober Underlag till MatLust. Författare: Gunnar Rundgren. 1

2 Kritiker hävdar också att det verkliga sättet hållbarhetsbegreppet används på, är motsatsen till den högra bilden, d.v.s. att hos företag och stater dominerar synsättet att först måste något vara ekonomiskt hållbart för att man skall kunna få social eller ekologisk hållbarhet. ekologisk hållbarhet social hållbarhet ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Som nämnts ovan är social hållbarhet dåligt definierat. Folkhälsomyndighetens Mötesplats Social Hållbarhet skriver att Ett socialt hållbart samhälle är resilient, men samtidigt förändringsbenäget och ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Det är ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen." 1 Andra definitioner av social hållbarhet bygger mer på individens rättigheter och möjligheter. Detta reflekteras också i ekokommunernas (där Södertälje ingår) definition I social hållbarhet inkluderas bland annat personlig hälsa, delaktighet och inflytande, kompetensutveckling, opartiskhet och yttrandefrihet. En del av den sociala hållbarheten är Hälsomässig hållbarhet. Denna diskuteras på minst två olika sätt. Det ena är att själva hälsovården skall vara hållbar, vilket kan innefatta att den tar miljöhänsyn och att missgynnade grupper ges bättre tillgång till hälsovård. Det andra perspektivet tar en mycket bredare ansats i samhället och alla de faktorer som påverkar hälsan. 20 kommuner, landsting och regioner arbetade med Sveriges Kommuner och Landsting i projektet Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa under Samlingens fem rekommendationer var: - Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning - Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder - Ge alla barn och unga en bra start i livet - Ge alla förutsättningar till egen försörjning - Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet är den dimension som är mest analyserad och diskuterad, vilket i och för sig inte betyder att det finns enighet om definitioner, utan en mångfald av definitioner på olika nivåer. I mastersuppsatsen Ekologisk Hållbarhet-vad är det 2 sammanfattar Maria Cassel hur uppdraget definieras i de flesta relevanta dokument. Oktober Underlag till MatLust. Författare: Gunnar Rundgren. 2

3 - Förnybara resurser, skörda inom återbildning - Icke förnybara resurser, minimera användning - Sänka, hålla emissioner inom assimilerande förmåga - Effektivitet, effektivisering och/eller effektiv teknologi - Biodiversitet, skydda eller bevara - Försiktighet - Långsiktig tidsram - Naturfrämmande ämnen minimera - Skydda natur och landskap Cassel dissekerar sedan dessa och kommer fram till att de saknar stringens och kommer fram till följande preciserande definition Ekologisk hållbarhet är att försörjande funktioner används inom återbildning och emissioner till följd av användningen hålls inom den assimilerande förmågan hos ekosystemens reglerande funktioner för att upprätthålla understödjande funktioner hos ekosystemen. (jag får erkänna att jag inte förstår den alls) Officiella mål De svenska miljömålen "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Riksdagens definition av det så kallade generationsmålet. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället och innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att: - Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad, - den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart, - människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, - kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen, - en god hushållning sker med naturresurserna, - andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal miljöpåverkan, - konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Utöver det övergripande generationsmålet finns 16 miljökvalitetsmål, varav ett flertal har starka kopplingar till jordbruket (markerade med *). *1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning *4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö *7. Ingen övergödning *8. Levande sjöar och vattendrag *9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Oktober Underlag till MatLust. Författare: Gunnar Rundgren. 3

4 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar *13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö *16. Ett rikt växt och djurliv För de olika miljömålen har det utarbetats indikatorer, vilka är de saker som mäts för att avgöra om utvecklingen går emot måluppfyllelse. För miljömålet ingen övergödning finns t.ex. tre indikatorer: Ammoniakutsläpp, tillförsel av fosfor till kusten och tillförsel av kväve till kusten. Globala utvecklingsmålen De nya globala målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG:s) antogs av FN i slutet av september 2015, och ska gälla fram till De är 17 stycken till antalet, med hela 169 delmål. Under 2016 kommer indikatorer att tas fram så att målen blir möjliga att mäta och följa upp. Målen är: 1. Utrota fattigdom i alla dess former, överallt. 2. Utrota hunger, uppnå matsäkerhet och förbättrad kost samt främja ett hållbart jordbruk. 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. 4. Säkerställa inkluderande och rättvis utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. 5. Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors ställning. 6. Säkerställa tillgänglighet och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. 7. Säkerställa tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla. 8. Främja kontinuerlig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla. 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation. 10. Minska ojämlikhet inom och mellan länder. 11. Gör städer och boplatser inkluderande, säkra, flexibla och hållbara. 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. 13. Vidta brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess effekter. 14. Bevara och hållbart nyttja hav, sjöar och marina resurser för hållbar utveckling. 15. Hållbart skogsbruk, stoppa ökenspridning, bromsa och vända markförstöring samt hejda förlusten av biologisk mångfald. 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, ge tillgång till rättssystem för alla och bygga effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer. 17. Stärka verktyg för genomförande och vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. (mina understrykningar av hållbart). Som synes är flera av målen mycket omfattande, inte minst mål 2 som i sig innehåller tre mycket omfattande mål utrota hunger, förbättra kosten och ett hållbart jordbruk. De delmål som ställts upp för detta är: Oktober Underlag till MatLust. Författare: Gunnar Rundgren. 4

5 2.1 Senast 2030 avskaffa hunger och garantera alla människor, i synnerhet de fattiga och människor i utsatta situationer, inklusive små barn, tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat året om. 2.2 Senast 2030 avskaffa alla former av undernäring, bland annat genom att senast 2025 nå de internationellt överenskomna målen i fråga om tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravida och ammande kvinnors samt äldre personers näringsbehov. 2.3 Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till förädling och sysselsättning utanför jordbruket. 2.4 Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar markoch jordkvaliteten. 2.5 Senast 2020 upprätthålla den genetiska mångfalden av fröer, odlade växter, produktionsdjur och tamdjur samt deras besläktade vilda arter, bland annat med hjälp av välskötta och diversifierade fröoch växtbanker på nationell, regional och internationell nivå. Främja tillträde till samt rimlig och rättvis fördelning av de fördelar som uppstår vid användning av genetiska resurser och därmed förknippad traditionell kunskap, i enlighet med internationella avtal. Angreppssätt, modeller och metoder Hållbarhetsbegreppet är vagt och det har uppstått en rad metoder, verktyg eller angreppssätt för att strukturera hållbarhetsarbetet. Tidigt ute var Det Naturliga Steget som formulerade fyra så kallade systemvillkor men som nu kallas hållbarhetsprinciper. I det hållbara samhället, utsätts inte naturen för systematisk 1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t.ex. fossila bränslen, metaller och mineraler) 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t.ex. svårnedbrytbara kemikalier som bromerade flamskyddsmedel och naturligt förekommande ämnen som kväve) 3. undanträngning med fysiska metoder (t.ex. avskogning och utarmning av ekosystem) 4. och det finns inga strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. 3 Den fjärde principen ansluter till ett individbaserat perspektiv på social hållbarhet. Ekonomisk hållbarhet inkluderas inte i dessa hållbarhetsprinciper. Ekosystemtjänster. Genom rapporten Millennium Ecosystem Assessment 4 år 2005 fick konceptet ekosystemtjänster ett genombrott både inom vetenskap och politik. Med ekosystemtjänster menas de olika nyttor som människan erhåller från ekosystem, exempelvis varor och tjänster som mat, färskvatten, rekreationsmöjligheter, nedbrytning av föroreningar och klimatreglering. Millennium Ecosystem Assessment delade in tjänsterna i fyra olika kategorier. Oktober Underlag till MatLust. Författare: Gunnar Rundgren. 5

6 Understödjande tjänster (supporting services) Nödvändiga för alla andra ekosystemtjänster, till exempel näringscykler, matjordsbildning och vattencykler. Reglerande tjänster (regulating services) Nyttor från reglerande ekosystemprocesser, till exempel luft- och vattenrening och klimatreglering. Kulturella tjänster (cultural services) Icke-materiella nyttor hos ekosystem, till exempel estetiska och andliga värden samt värden för rekreation. Försörjande tjänster (provisioning services) Varor som erhålls från ekosystem, till exempel mat, material och bränsle. Att upprätthålla funktionerna hos dessa ekosystem är en viktig del av hållbarhet. De fem kapitalen Ett annat angreppssätt på hållbarhet är att använda sig av de fem kapitalen och hur utveckling påverkar denna. De kapital man oftast talar om är: - Naturkapital - Socialt kapital - Humankapital - Fysiskt (tillverkat kapital) - Finansiellt kapital Konceptet har använts inom internationellt biståndsarbetet, och används av Forum for the Future 5 på ett liknande sätt som Det Naturliga Stegets hållbarhetsprinciper. Professor Jules Pretty vid universitetet i Essex har tillämpat de fem kapitalen för att bedöma hållbarhet i jordbruket i ett antal artiklar, t.ex. Agricultural sustainability: concepts, principles and evidence. 6 Hälsa får en mycket tydligt plats som en viktig del av humankapitalet inom detta ramverk. Planetens gränser Ett forskningsprojekt under ledning av Stockholm Resilience Center har definierat nio så kallade planetära gränserna. Om dessa överskrids riskerar ekosystemens produktionsförmåga att begränsas. Dessa planetära gränser har fått stort genomslag och många har dem som grund för det ekologiska hållbarhetsarbetet. Social eller ekonomisk hållbarhet behandlas inte. Oktober Underlag till MatLust. Författare: Gunnar Rundgren. 6

7 Alternativa mått som inkluderar hållbarhet. Det har utvecklats en rad olika alternativa mått till Bruttonationalprodukten (BNP) för att uttrycka ett samhällets utvecklingsnivå utifrån andra kriterier än rent ekonomiska. Några exempel: Human Development Index (HDI) kompletterar BNP med medellivslängd och utbildning. Gross National Happiness, utvecklat i Bhutan, mäter nationell livskvalitet genom indikatorer för levnadsstandard, hälsa, utbildning, biologisk mångfald, kulturell vitalitet mm. Genuine Progress Indicator (GPI) och Index of Sustainable Economic Welfare (ISEW) bygger också på BNP kompletterat med indikatorer för inkomstfördelning, hushållsarbete och förbrukning av naturresurser (jorderosion ingår i en av de 29 indikatorerna). Ecological Wealth of Nations jämför en nations bio-capacity med dess ekologiska fotavtryck. På företagssidan finns koncept som triple bottom line, hållbarhetsredovisning, CSR och 3P - People Planet Profit. För hållbarhetsredovisningar finns numera en global standard, Global Reporting Initiative. Från och med i år finns också ett svenskt lagkrav på att större företag (mer än 250 anställda, mer än 175 miljoner kronor i balansomslutning, mer än 350 miljoner kronor i nettoomsättning) skall ha en hållbarhetsredovisning. Miljö, sociala förhållanden, personal, mänskliga rättigheter och åtgärder mot korruption är obligatoriska i dessa hållbarhetsrapporter. Hållbarhet på livsmedelsområdet FAO:s definition av hållbart jordbruk Ett hållbart jordbruk innebär en förvaltning och bevarande av naturresurserna och en orientering av teknik och institutioner så att människans behov tillfredsställs nu och för framtida generationer. En sådan utveckling bevarar mark-, vatten-, växt- och djurresurser, orsakar inte miljöförstöring och är tekniskt lämplig, ekonomiskt möjlig och socialt accepterad. 7 Utifrån denna definition föreskriver man en rad förhållningssätt: Agricultural systems, in both developed and developing countries, need to use new approaches to increase food supplies while protecting the resources on which they depend. This can be achieved with practices that: fully exploit natural processes such as recycling nutrients, using plants that fix their own nitrogen and achieving a balance between pests and predators; reduce the reliance on inputs such as mineral fertilizers and chemical pesticides; diversify farming systems, making greater use of the biological and genetic potential of plant and animal species; improve the management of natural resources; rotate crops or develop agroforestry systems that help maintain soil fertility. Sustainable food systems FAO definierar vidare Sustainable Food Systems som a sustainable food system (SFS) is a food system that delivers food security and nutrition for all in such a way that the economic, social and environmental bases to generate food security and nutrition for future generations are not compromised. Oktober Underlag till MatLust. Författare: Gunnar Rundgren. 7

8 Det ekologiska lantbruket Det ekologiska jordbruket ansluter till hållbarhetsbegreppet, men har utvecklat egna principer. Den ekonomiska hållbarheten ges inte särskilt stort utrymme i de grundläggande dokumenten, Både den internationella organisationen IFOAM och de svenska ekologiska lantbrukarna har formulerat principer som grund för det ekologiska lantbruket. De är snarlika, men inte identiska: IFOAM 8 Ekologiska Lantbrukarna 9 Principle of Health Naturlighet Organic Agriculture should sustain and Ekologiskt lantbruk ska baseras på, efterlikna enhance the health of soil, plant, animal, och understödja levande ekosystem. human and planet as one and indivisible. Ekosystemens hälsa är också förutsättningen Principle of Ecology Organic Agriculture should be based on living ecological systems and cycles, work with them, emulate them and help sustain them. Principle of Fairness Organic Agriculture should build on relationships that ensure fairness with regard to the common environment and life opportunities. Principle of Care Organic Agriculture should be managed in a precautionary and responsible manner to protect the health and well-being of current and future generations and the environment. för hälsa och välfärd hos människor och djur. Kretslopp Ekologiskt lantbruk ska passa in i naturens kretslopp och ekologiska balans och måste därför anpassas till lokala förhållanden, ekologi, skala och kultur. Rättvisa Ekologiskt lantbruk ska grundas på relationer som försäkrar rättvisa i förhållande till gemensam miljö och livsmöjligheter, samt på förvaltande i förhållande till tidigare och kommande generationer. Försiktighet Ekologiskt lantbruk ska bedrivas med försiktighet, omsorg och ansvar för att skydda miljön och säkra nuvarande och kommande generationers hälsa och välfärd. I det ekologiska lantbrukets värdegrund utvecklas fler mål som bygger på värderingarna: - markens och det övriga lantbruksekosystemets långsiktiga produktionsförmåga bevaras och stärks - den biologiska och genetiska mångfalden i kulturlandskapet liksom i produktionen skyddas och utvecklas - användningen av energi och framförallt fossila bränslen och andra icke förnybara naturresurser, liksom utsläpp av föroreningar minimeras - användningen av naturfrämmande ämnen undviks - en god hälsa hos djuren främjas och att de ges möjlighet till ett naturligt beteende, en värdig tillvaro och ett värdigt slut - förädling sker med hjälp av utvalda processer som är skonsamma för såväl naturen som för produkterna och med ett minimum av tillsatser - lantbrukaren och övriga som är verksamma i produktionen ges en skälig inkomst, en säker arbetsmiljö samt glädje och tillfredsställelse i arbetet - ekologiska livsmedel blir tillgängliga för alla konsumenter - handel med ekologiska produkter främjar en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling både där varan produceras och där den konsumeras. Oktober Underlag till MatLust. Författare: Gunnar Rundgren. 8

9 Livsmedelsföretagens hållbarhetsmanifest I livsmedelsindustriernas hållbarhetsmanifest definieras miljömässig hållbarhet som att driva sin verksamhet på ett sätt som inte påverkar miljö och naturresurser på ett långsiktigt negativt sätt. De fyra områden som branschen skall prioritera är minskat svinn, energieffektivisering, förnybar energi och hållbara transporter. Social hållbarhet definieras som Att vara en god samhällsmedborgare och ta hänsyn till andras hälsa och välbefinnande. Det gäller anställda, leverantörer, affärspartners och konsumenter. Djuromsorg anses vara en del av den sociala hållbarheten, de tre andra prioriterade områdena är kompetensförsörjning, goda arbetsförhållanden och hälsa. Vad gäller hälsa prioriteras att minska andelen oönskade ämnen i livsmedel och att man skall göra det enklare för konsumenten att göra medvetna val. Man kan notera att industrin ser goda arbetsförhållanden i råvaruledet som prioriterat, medan minskad miljöpåverkan i råvaruproduktionen inte är prioriterat. Hållbarhet som process Man kan också betrakta hållbarhet som något som har med förvaltarskap, styrsystem och lärande att göra. Då betonas dynamiska, adpativa arbetssätt snarare än att arbete med mål, delmål och indikatorer. Inte minst småskaligt jordbruk lyfts som exempel på en sådan verksamhet där brukaren ständigt jonglerar med naturens villkor, familjens behov, ekonomiska ramar och praktiska möjligheter. Processtänkandet bygger också på insikten att det finns målkonflikter och intressekonflikter i hållbarhetsperspektiven och att det är nödvändigt att arbeta med dem för att hitta acceptabla lösningar. I Principles for Building Resilience: Sustaining Ecosystem Services in Social-Ecological Systems, publicerad av Cambridge University Press presenteras sju principer som som anses stärka resiliens i socio-ekonomiska system. De sju principerna är 1) Bevara mångfald och redundans 2) Förvalta konnektivitet 3) Hantera långsamma variabler och återkopplingsmekanismer 4) Främja förståelsen av adaptiva komplexa system 5) Uppmuntra lärande 6) Bredda deltagandet 7) Främja polycentriska styrelseformer. Dessa populäriseras i skriften Resiliens i praktiken, sju principer som bygger resiliens i socialekologiska system. 10 Läsning rekommenderas. Resiliens Resiliens används i ökad utsträckning för att beskriva förmågan hos ekosystem eller samhällen att hantera förändring. Tidigare uppfattades ofta naturen, ekosystemen, som statiska och de var stabila bara genom att vara oföränderliga. Men numera dominerar en dynamisk syn på ekosystemen och resiliens uttrycker förmågan att hantera förändringar utan att tippa över till ett helt annat ekosystem, eller att massiva störningar inträffar. Oktober Underlag till MatLust. Författare: Gunnar Rundgren. 9

10 Avslutande kommentar Några relativt spontana kommentarer: Det finns antaganden och värderingar på alla nivåer i hållbarhetsdiskussionerna. Det går hela vägen från frågan om naturen har eget värde eller bara har ett värde i sin nytta för oss, till huruvida det är viktigare med fortsatt ekonomisk tillväxt än att hålla klimatet inom 1,5 graders förändring. Även koncept som försöker verka strikt vetenskapliga som det Naturliga stegets systemvillkor eller de Planetära gränserna bygger på en rad antaganden och värderingar. Uppdelningen av hållbarhet i olika kategorier och dimensioner har givetvis vissa fördelar men har också påtagliga nackdelar. En är att det befrämjar ett stuprörstänkande. En annan är att det döljer det faktum att det för de flesta aspekter av hållbarhet helt enkelt inte är möjligt att skilja dimensionerna åt, att människan egentligen är en socio-ekologisk organism. Några exempel: Privat ägande av naturresurser är en social konstruktion som har direkt koppling till ekonomin och till de ekologiska förhållandena. Digerdödens härjningar hade enorma sociala, ekologiska och ekonomiska effekter. De ekonomiska förändringarna i vårt livsmedelssystem till en marknadsekonomi har haft enorm inverkan på jordbrukets ekologiska funktioner och hela samhället. Handelsavtal, lagstiftning, skattesystem och en rad andra sociala institutioner är helt avgörande för vad som är ekonomiskt lönsamt eller inte. Hållbarhetsbegreppet har svårt att hantera komplexa system och hur de ändras när en parameter ändras. Användning av konstgödsel kan tas som exempel. Man kan göra LCA-analyser och diskutera miljöeffekterna av konstgödsel, och jämföra fält där konstgödsel används eller inte används, men den största effekten av konstgödsel ligger i hur det förändrat hela jordbrukssystemet, möjliggjort specialisering, skiljt djurhållning från växtodling och kapat lokala kretslopp av näring. Att omvandla ambitioner och mål på hållbarhetsområdet till mätbara indikatorer, vilket är det vanliga angreppssättet, bidrar till att ge arbetet ett sken av vetenskaplighet och objektivitet som det egentligen saknar. Det betyder inte att det är fel att ha mätbara indikatorer, men att ett ensidigt fokus på dessa kan göra att man missar mycket relevanta perspektiv. Många anser att nuvarande ekonomiska system måste växa för att överhuvudtaget vara hållbart, vilket i sig är en motsägelse eftersom inga system kan växa för evigt. Men om det ekonomiska systemets fundament är ohållbart är alla diskussioner om ekonomisk hållbarhet inom systemets ramar tämligen meningslösa. Oktober Underlag till MatLust. Författare: Gunnar Rundgren. 10

11 Referenser Cassel, Maria 2013 Ekologisk hållbarhet, vad är det?, Miljövetenskap, Examensarbete för masterexamen, Lunds universitet Millennium Ecosystem Assessment Ecosystems and human well-being: synthesis. Island Press, Washington, DC Pretty, Jules 2008, Agricultural sustainability: concepts, principles and evidence, Phil. Trans. R. Soc. B (2008) 363, Sustainable agriculture and rural development 8 IFOAM 2016, Principles of Organic Agriculture. 9 Ekologiska Lantbrukarna 2006, Värdegrund, 10 Stockholm Resilience Centre, odaterat, Resiliens i praktiken, sju principer som bygger resiliens i social-ekologiska system. Oktober Underlag till MatLust. Författare: Gunnar Rundgren. 11