MELLERUDS KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

Transkript

1 MELLERUDS KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE DATUM PLATS KOMMUNSTYRELSEN Onsdagen den 9 september 2015, klockan Kommunkontoret, Bolstadsrummet, Storgatan 13 Ej tjänstgörande ersättare som avser att delta i sammanträdet - var vänlig anmäl dig till kommunstyrelsekontorets kansli, e-post kommunen@mellerud.se eller tfn , senast kl dagen före sammanträdet. Ledamöter Tommy W Johansson, ordf. Christine Andersson Andreas Jonsson Marianne Sand Wallin Gunnar Karlsson Peter Ljungdahl Eva Pärsson, vice ordf. Daniel Jensen Patrick Allier Pål Magnussen Reine Hassel (S) (S) (S) (S) (C) (C) (M) (KD) (MP) (V) (SD) Ersättare Michael Melby Mari-Anne Edmark Ola Johansson Christer Elander Siv Olsson Jeanette Krafft Harald Ericson Lisbeth Berglöv Karin Fredman Jörgen Eriksson Martin Andersson (S) (S) (S) (S) (C) (C) (M) (KD) (FP) (KIM) (SD) övriga Ingmar Johansson Ingrid Engqvist kommunchef chefssekreterare Ärenden Nr Rubrik 1 Val av justerare: Val av ersättare: Justerinqsdaq: Kommentar Patrick Allier Pål Magnussen Socialnämndens ekonomi och verksamhet, Michael Melby, kl rapport Sölvie Under Sida Biblioteksplan för Melleruds kommun Anders Pettersson, kl överlåtelse av gravrätten för samtliga Nanna Bergqvist, kl gravar till Svenska kyrkans pastorat i Mellerud 4 25 Kommunstyrelsekontoret Postadress: MELLERUD Besökadress: Storgatan 13 Tfn: Fax: E-post: kommunen@mellerud.se Hemsida: Bankgiro: Plusgiro: Orgnr:

2 5 Ärsredovisning för Stiftelsen Dal Västra Björn Lindquist, kl Värmlands Järnväg (DVVJ) för 2014 BILAGA 6 Yttrande över Fyrbodals kommunalförbunds Björn Lindquist 45 förslag till verksamhetsplan för 2016 BILAGA 7 Stiftelsen Dalslands kanals framtida Björn Lindquist 52 bestånd, årsredovisning 2014 BILAGA 8 Svar på medborgarförslag om belysning längs gång- och cykelbanan mellan Mellerud och Sunnanå Mario Vasquez, kl Svar på medborgarförslag om att tända Mario Vasquez 59 vägbelysningen från Melleruds golfbana till Sunnanå hamn 10 Svar på medborgarförslag om att kommunen hämtar upp trädgårdsavfall Mario Vasquez 66 under de mest "trädgårdsintensiva" månaderna 11 Anslag till Dalslands kanal och Snäcke kanal Ingmar Johansson 72 för år Deltagande i och medfinansiering av Leader Ingmar Johansson 81 Framtidsbygder Dalsland Årjäng Munkedal BILAGA Medlemskap i Svineundskommitten Ingmar Johansson Ansökan om bidrag till utbyggnad av fiber Ingmar Johansson 92 till kommunens verksamheter 15 Teknisk lösning för digitalisering av Ingmar Johansson 94 kommunens nämndadministration 16 Arbetsordning för kommunfullmäktige i Ingmar Johansson 97 Melleruds kommun BILAGA 17 Reglemente för kommunstyrelsen i Ingmar Johansson 112 Melleruds kommun BILAGA 18 Deltagande i Dalslandskommunernas Jonny Leandersson, kl kommunalförbunds gemensamma ansökan för samordning av klimatinsatser i Dalsland Redovisning av delegeringsbeslut Ingmar Johansson Anmälan Aktuella frågor Rapporter Ordföranden ~ I Chefssekreterare

3 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunstyrelsekontoret ÄRENDE 2 Socialnämndens ekonomi och verksamhet, rapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Sammanfattning av ärendet Socialnämndens presidie och t.f. socialchefen lämnar en aktuell redovisning av socialnämndens ekonomi och verksamhet med anledning av det uppkomna underskottet i delårsbokslut och prognos 2.

4 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunstyrelsekontoret ÄRENDE 3 Dnr KS 2015/ Biblioteksplan för Melleruds kommun Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta biblioteksplan för Melleruds kommun enligt föreliggande förslag. Sammanfattning av ärendet Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha en biblioteksplan för de biblioteksverksamheter som kommunen finansierar. Planen är ett långsiktigt styrdokument för verksamheten på lokal nivå. Planen anger färdriktningen och är ett verksamhetsstöd i det dagliga arbetet. Kultur- och utbildningsnämnden beslutade den 17 juni 2015, 66, att föreslå kommunfullmäktige att anta biblioteksplan enligt föreliggande förslag. Beslutsunderlag Kultur- och utbildningsnämndens beslut , 66. Förslag Biblioteksplan för Melleruds kommun Arbetsutskottets beslut ,

5 MELLERUDS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum sida Dnr KS 2015/ Biblioteksplan för Melleruds kommun Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta biblioteksplan för Melleruds kommun enligt föreliggande förslag. Sammanfattning av ärendet Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha en biblioteksplan för de biblioteksverksamheter som kommunen finansierar. Planen är ett långsiktigt styrdokument för verksamheten på lokal nivå. Planen anger färdriktningen och är ett verksamhetsstöd i det dagliga arbetet. Kultur- och utbildningsnämnden beslutade den 17 juni 2015, 66, att föreslå kommunfullmäktige att anta. biblioteksplan enligt föreliggande förslag.. Beslutsunderlag Kultur- och utbildningsnämndens beslut , 66. Förslag Biblioteksplan för Melleruds kommun Förslag till beslut på sammanträdet Tommy W Johansson (S): Kommunfullmäktige beslutar att anta biblioteksplan för Melleruds kommun enligt föreliggande förslag. Beslutsgång Ordförande frågar på förslaget och finner att arbetsutskottet bifaller detta. 5 Utd ragsbestyrka nde

6 MELLERUDS KOMMUN Kultur- och utbildningsnärnnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum sida 9 66 Biblioteksplan 2015 Kultur- och utbildningsnämndens beslut Kultur- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta biblioteksplan Sammanfattning av ärendet Vid kultur- och utbildningsnämndens sammanträde beslutade nämnden att välja Jeanette Krafft (C) och Marianne Sand Wallin {S) som ledamöter att delta i framtagandet av biblioteksplan Nämndens ledamöter Jeanette Kraf~ (C) och Marianne Sand Wallin (S) lämnade återrapport för framtagandet av biblioteksplan vid nämndens sammanträde Enhetschef för Kulturenheten och bibliotekarie för Melleruds bibliotek redogör för biblioteksplan Biblioteksplanen är lagstadgad och är ett långsiktigt styrdokument för verksamheten p lokal nivå. Planen anger färdriktning för politiken och allmänheten och den ska vara ett verksamhetsstöd i det dagliga arbetet. Beslutsunderlag Kultur- och utbildningsnämndens beslut , 7 Kultur- och utbildningsnämndens beslut , 28 Biblioteksplan 2015 Beslut skickas Kommunstyrelsekontoret Justerandes sign c:_...::;>._., ~ 12J Utdragsbestyrkande

7 Förslag till Biblioteksplan för Melleruds kommun Inledning 2020 ska alla som bor och vistas i Melleruds kommun vara berörda av Melleruds biblioteks verksamhet. Biblioteksbegreppet ska vidgas och finnas i kommuninnevånarnas medvetande inte bara som en fysisk plats eller byggnad utan i lika hög grad som en virtuell arena och kontaktyta med 24-timmars service. Biblioteket ska kunna erbjuda all teknik som är och kommer att bli användbar för överföring av information och kulturupplevelser, från det traditionellt tryckta ordet till senaste digitala teknik. Biblioteksverksamheten ska bidra till att målen i kommunens vision nås och att kommunens kulturpolitiska program förverkligas. Detta innebär att det krävs ett bibliotek som är offensivt, som står för nytänkande och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet. Vidare krävs att biblioteket medverkar till att sätta medborgaren i centrum, erbjuder livskvalitet och, prioriterar barnfamiljer och ungdomar. I samklang med kommunens kulturpolitiska program krävs också att biblioteket inte enbart erbjuder information och kulturupplevelser utan också blir en av flera arenor för kulturutövande i kommunen. Vilket innebär att biblioteket blir en del i att vara möjliggörare för kommunens kulturutövare. Biblioteksverksamheten i Melleruds kommun ska stödja det fria kunskapssökandet och stimulera till fri läsning, men också vara ett stöd för studerandegrupper på olika nivåer från förskola till högskola. Verksamheten ska, i vidaste mening, medverka till en höjd kunskapsnivå och ökad bildning, samt bidra till att förstärka demokratin och de humanistiska värdena. Kommunbiblioteket ska ha funktion av offentligt rum och mötesplats samt upplevas som en neutral arena öppen för alla. Verksamheten ska vara tillgänglig för alla och kännedom om verksamhetens innehåll och bredd ska nå ut till alla. 2. Mål iör verksamheten 2.1 Kommunbiblioteket Senast 2020 ska följande ha uppnåtts: I högre utsträckning nå grupper som idag inte besöker biblioteket så ofta genom att erbjuda ett varierat utbud inom ramen för Bibliotekets mål. Utveckla det mångkulturella biblioteket och uppmärksamma minoritetsgrupper. Det innebär att erbjuda olika grupper oavsett språk och etnicitet ett bredare utbud. Senast 2020 ska det finnas ett nytt bibliotek anpassat till rådande behov, såväl lokalmässigt (tex med utställningslokal, handikappanpassat och som ger utvecklingsmöjligheter för samhällets krav på biblioteket som möjliggörare) som tekniskt (tex Wifi för låntagare, färgskrivare, scanner), färdigt att tas i drift.

8 2.2 Skolbiblioteket Senast 2020 ska följande ha uppnåtts: Ett fullt utvecklat skolbibliotek vid Dahlstiemska gymnasiet Datoriserad katalog på samtliga skolbibliotek i kommunen knutet till biblioteksdatasystemet BOOK-IT. Utökade resurser till skolbiblioteken för att tillmötesgå skolornas ökade behov. Nuvarande 14 timmar fördelat på fem skolbibliotek behöver utökas för att uppnå en ökad läsförståelse och läslust. 2.3 Övergripande mål Senast 2020 ska följande ha uppnåtts: Utv,eckla en fungerande utlåningsverksamhet genom bokombud för de kommuninvånare som inte själva kan ta sig till biblioteket. Enligt bibliotekslagen ska biblioteksverksamheten vara till för alla. Då inte alla kan ta sig till biblioteket måste biblioteket hitta metoder för att nå alla. Genom samverkan erbjuda olika former av biblioteksservice i samtliga kommundelar utifrån rådande behov. Genom samverkan nå ut med bokdepositioner till kommunens äldreboenden. Utveckla programutbudet i samverkan med andra aktörer såsom till exempel Kulturbruket på Dal, Barnkulturgruppen, KulturMellerud och olika studieförbund. 3. Organisation och samverkan 3.1 Kommunbibliotek Kommunbiblioteket är placerat i Melleruds centralort. Biblioteket lyder under Kultur- och utbildningsnämnden och ingår i enheten KulturMellerud. Biblioteket vänder sig till alla kommuninnevånare och besökare. Kommunbiblioteket förmedlar litteratur, tidningar, tidskrifter, dvd, e-böcker och media i annan form, t ex talböcker - fungerar som stöd för studerandegrupper oavsett nivå - erbjuder informationsförmedling och verkar för att information oavsett medieform görs tillgänglig - erbjuder programverksamhet för vuxna, barn och ungdom, samt utställningar - ansvarar för kommunens konst- och filmsamlingar. Vi ser idag att det finns grupper som söker sig till biblioteket med nya behov av att bland annat få uttrycka sig själva. Det märker vi genom vår ökade programverksamhet i form av utstäiiningar, bokl<lubbar läsecirklar och liknande. 3.2 Skolbibliotek Samtliga grundskolor i kommunen har skolbibliotek. På samtliga förskolor finns barnlitteratur som tillhör enheten. Verksamheten lyder under Kultur- och utbildningsnämnden. Varje skolenhet ansvarar för sitt/sina skolbibliotek. Alla grundskolor har i varierande omfattning

9 personal med ansvar för sina skolbibliotek. En central skolbibliotekarieresurs finns också (se vidare under samverkan). Skolbiblioteksverksamheten håller på att utvecklas och efterfrågan på litteratur på skolorna, en ännu mer närvarande skolbibliotekarie samt bemannande skolbibliotek har ökat. Skolbibliotekens främsta uppgift är att tillhandahålla litteratur som stöd för undervisningen. Enligt skollagen 36 kapitel 2 ska alla skolor ha tillgång till skolbibliotek Skolbiblioteken ingår som en resurs i det pedagogiska arbetet och fungerar som arbetsplats för skolans elever. 3.3 Samverkan Biblioteksverksamheten är en självklar verksamhet i enheten KulturMellerud inom Kulturoch utbildningsförvaltningen. Biblioteket har genom detta en upparbetad samarbetsform med Kulturskolan och Kulturbruket på Dal. Dessutom har biblioteket upparbetade samarbetsformer med andra kommunala verksamheter, föreningsliv och studieorganisationer. Inom kommunen sker samverkan mellan kommunbiblioteket och skolbiblioteket t.ex. i form av klass besök och kompletterande medieförsörjning. Även när det gäller bemanningen sker en samverkan då befattningen som barn- och skolbibliotekarie är en kombinerad tjänst där kommunbiblioteket säljer skolbibliotekarietimmar till skolenheterna. Biblioteket samverkar med Folktandvården där biblioteket lånar ut barnböcker till Folktandvårdens väntrum. I avsaknad av filialbibliotek har kommunbiblioteket samverkan med Bolstads prästgårds vänner för att upprätthålla viss utlåningsverksamhet riktad mot allmänheten boende i Bolstad. Mellan kommunbiblioteket och andra bibliotek i landet och även utomlands sker samverkan kring fjärrlån. Mellan biblioteken i Dalsland finns ett etablerat samarbete som har byggts ut kraftigt genom det gemensamma biblioteksdatasystemet BOOK-IT. Transporter av böcker mellan biblioteken sker två gånger i veckan delvis med stöd av regionala resurser. Regionalt stöd erhålls även för ett delregionalt medieinköpssamarbete där de fem kommunerna i Dalsland samverkar i vår delregion. För närvarande är Melleruds bibliotek samordnare i Dalsland för detta arbete. 4.4 Synliggörande av verksamheten Kommunbiblioteket synliggör sin verksamhet bland annat genom programverksamhet riktad till både barn och vuxna. Flera arrangemang sker i samarbete med Kulturbruket på Dal och andra organisationer. I Kommunbiblioteket finns en utställningslokal där ett varierat konstutbud erbjuds och där lokala förmågor ofta förekommer. En del av utställningarna väljs ut med fokus på barn. För vuxna förekommer varje år ett antal temakvällar och författarbesök som ibland genomförs i samarbete med studieförbund och Hälsorådet. Det finns även en filmklubb och en bokcirkel. För barn förekommer att antal olika aktiviteter på barnavdelningen ofta i samband med skollov. Ett par bokklubbar finns för mellanstadieåldern och informationsträffar erbjuds varje år till föräldragrupper i samarbete med BVC. Ute på förskolorna erbjuds bokpåsar för familjer att låna hem.

10 Kommunbiblioteket sprider information om sin verksamhet via flera kanaler där bland annat hemsidan och sociala medier har fått större fokus. 4. Styrdokument och ramar 4.1 Bibliotekslagen En ny bibliotekslag gäller from den 1/ Lagen innehåller bland annat bestämmelser om att varje kommun är ansvarig för att det finns ett folkbibliotek i kommunen samt skolbibliotek på samtliga grund- och gymnasieskolor. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpasså.tle till användarnas behov, särskilt främja läsning och tillgång till litteratur samt ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Skolbiblioteken ska tillhandahålla material för elevernas utbildning samt stimulera deras läsintresse. Både folk- och skolbibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade, invandrare och andra minoriteter samt barn och ungdomar. 4.2 Melleruds kommuns vision Vision Mellerud antogs av fullmäktige Visionen lyfter fram en rad punkter som också kan brytas ned och ange riktningen för kommunens biblioteksverksamhet. Bland annat anges att kommunens verksamheter ska erbjuda service med hög kvalitet som svarar upp mot de krav som kommuninvånarna ställer. Vidare ska Melleruds kommun: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödj r kreativitet erbjuda livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar Visionens text om människors lika värde och att ta till vara mångfald talar direkt till tänkta satsningar kring det mångkulturella biblioteket. 4.3 Kulturpolitiskt program för Melleruds kommun Ett kulturpolitiskt program för Melleruds kommun antogs Rådgivande dokument Unescos folkbiblioteksmanifest Manifestet i sin nuvarande lydelse är från Det uttrycker en "tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information och som en viktig drivkraft i strävan efter fred och andlig utveckling". Manifestet i sin helhet återfinns i bilaga 3. FN:s konvention om barnets rättigheter \0

11 Barnkonventionen innehåller, förutom portalparagraferna, två paragrafer som är viktiga i detta sammanhang. 13 som rör barns yttrandefrihet, rätt att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter samt 31 som rör barns rätt till lek, vila och fritid. Ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar Kommunfullmäktige fastställer varje år en budgetram för Kultur- och utbildningsnämnden, samt inriktningsmål för verksamheterna inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden fastställer detaljbudget för verksamheterna och övergripande mål för desamma. 5. Kvalitetsarbete inom biblioteksverksamheten i Mellerud I budget fastslås varje år inriktningsmål som följs upp i samband med bokslutsdialogen. Dessa bryts sedan ned till handlingsplaner inom respektive arbetslag. Årligen upprättas också en kvalitetsredovisning på enhetsnivå. Uppföljning kommer också att ske utifrån biblioteksplanen och bibliotekslagen. Tanken är att målformuleringar och nyckeltal som anges i planen ska kunna bidra till en förbättrad kvalitetsuppföljning och utvärdering av angivna mål. 6. Bilagor: Bilaga 1: Lägesbeskrivning , med en relativt detaljerad beskrivning av den totala biblioteksverksamheten det gångna året, med ett antal nyckeltal som kan användas vid kommande uppföljningar. Bilaga 2: Bibliotekslagen i nuvarande lydelse '"' Bilaga 3: Unescos folkbiblioteksmanifest Biblioteksplan för Melleruds kommun I I

12 Biblioteksplan för Melleruds kommun Bilaga 1 Biblioteksverksamhet i Melleruds kommun Lägesbeskrivning 2014 Kommunbiblioteket. Öppettider må ti-to fr lö Tidningshörnan från 8.15 må-fr Total öppettid full service: 38 tim 30 min per vecka Öppettid tidnings- och tidskriftsläsning: 47 tim 15 min per vecka Besökare Totalt besökare 2014 Besök/inv: 6,5 Medeltal för: Fyrbodal 7,6 VG-regionen 6,5 Riket 6,7 Besökare per öppettimme Besökare per dag med (:)pp~th~.1.lci.nde l?e:!!5c:>kcir~ per m~nad Utlåning Total utlåning 2014: Lån/inv: 6,7 Medeltal för: Fyrbodal 6,9 Vgregionen 7,4 Riket 6,

13 2014 Mellerud E-böcker fj~rr~~f). 439 Fack Skön AV U-böcker A O'>,.: ~::.o ~::</"(-,::<Xfa~»W<~~~"'"W '>:W<><>::<""*'*"''*>--""'~ /.' Summa Bo I stad ~'' " ' ' Utlån per besökare 0,80 1,0 0,95 0, Utlån per dag med öppethållande Utlån per månad Antal låntagare Vid biblioteket fanns låntagare registrerade. Under 2014 har låntagare använt sitt lånekort vid minst ett tillfälle. Vilket motsvarar 39% av kommunens inv. Medeltal för: Fyrbodal 28% VG-regionen 27% Riket 28% Låntagare per kön!<ö!!.." m,. ~ -.,,,...,,"...,_,,,.._~ ~ -,..,..,,,....,....,..,,,..,...,...,~.!'.!.!~I..!~.~~!!.SJ a re _, =~-~.,,,,,~~...,,~- "'-"._,,,,_, Kvinna Man Oidentifierad (ex. institution) Summa Låntagare per kön och ålder K.ön Ålder Kvinna 0-18 Kvinna Kvinna Kvinna 65- Man 0-18 Man Man Man 64-0identifierad (ex. institution) Summa: Antal låntagare Mediebestånd vol Medeltal för riket: Antal media/inv.: 6,1 Nyförvärv per inv. 0,2 Medeltal för: Fyrbodal 0.3 VG-regionen 0,3 Riket 0,2 6

14 Mediebeståndet består förutom av tryckta böcker på svenska av: Böcker på andra språk. Både eget bestånd och depositioner. 13 språk finns representerade LL-böcker Ljudböcker Daisy, digitala talböcker. Både eget bestånd och depositioner Lästräningsböcker, Bok och CD Video Filmer (Kommunens arkiv med hembygdsfilmer hanteras av biblioteket) Språkkurser Tidningar och tidskrifter Databaser Konst (Kommunens konstsamling hanteras av biblioteket) Bemanning (exklusive chefstjänst) Antal årsverken: 4,4. Vilket motsvarar 0.48 årsverken per 1000 inv. Medeltal för: Fyrbodal 0.50 VG-regionen 0,47 Riket 0.48 Bibliotekarie 1,0 Bibliotekarie 1,0 Barnbibliotekarie 0,68 Tjänsten består av ytterligare 32% avseende skolbibliotekariefunktion. Se under Skolbibliotek Assistent 1,0 Assistent 0,75 Antal årsverken (inom kommunbiblioteksverksamheten) riktade till barn 0-14 år utgör per 1000 barn 0,57 Medeltal för: Fyrbodal Q. 78 vg-regionen 0,56 Riket 0,59 Tidnings- och tidskriftsläsning Biblioteket prenumererade 2014 på 66 tidningar och tidskrifter. Vilket motsvarar 7,3 prenumerationer per inv. Medeltal för kommuner under inv. är 11,7 per inv. Medeltal för riket är: 8,3 prenumerationer per inv. Tidningshörnan är tillgänglig: må ti-fr lö Tidningsläsarna utgör en betydande andel av bibliotekets totala antal besökare. Speciellt under morgonen och förmiddagen samt vid lunchtid är tidningshörnan oftast fullsatt. Tidnings- och tidskriftsbeståndet är ingen avskiljbar del utan är fast sammanlänkat med bibliotekets totala bestånd och används inte bara av tidnings- och tidskriftsläsarna utan utgör i lika hög grad en källa för studerande och för bibliotekets informationstjänst och referensarbete. Tidnings- och tidskriftsartiklar kan beställas fram. 7

15 Informationstjänst och referensarbete Det är alltid möjligt att fråga på biblioteket. Biblioteket används som en informationskälla och användarna får hjälp med att söka litteratur och faktainformation. Personalens kompetens, tillgång till litteratur, databaser och andra hjälpmedel borgar för en god kvalitet och en god servicenivå på detta område. Databaser ALEX författarlexikon NE Biblioteket har också ställt samman en lista på bra gratisdatabaser och nätadresser Publik datoranvändning 2 st datorer enbart för sökning i bibliotekets katalog. Katalogen är också tillgänglig via kommunens hemsida 3 st datorer för sökning på Internet eller fört. ex. ordbehandling. Alla behöver bokas. Bokningstid max 30 min åt gången. Max en bokning per dag. De publika datorerna är ofta uppbokade. De största användargrupperna är ungdomar, flyktingar- och asylsökande samt studerande. DVD Släktforskning Genom ett avtal med Mellerud Holm Järns hembygdsförening sker bibliotekets service till släkt- och hembygdsforskare vid Melleruds släktforskningsarkiv & Museum. Dalslandsrum All litteratur, oavsett ämne, med anknytning till Dalsland finns samlad i ett speciellt Dalslandsrum. Ämål är ansvarsbibliotek när det gäller litteratur om Dalsland men beståndet på Melleruds bibliotek är ganska omfattande. Fjärrlån Den litteratur som inte finns på Melleruds bibliotek kan, med vissa undantag, sökas och lånas in från andra bibliotek. Cirka böcker/år lånas in till Mellerud från andra bibliotek. Gruppen distansstuderande på högskolenivå använder denna service i stor utsträckning. Fjärrlån sker regionalt mellan biblioteken i VG-regionen och nationellt mellan olika bibliotek i hela landet och även i vissa fall från bibliotek i utlandet. 8

16 Studerande En betydande del av bibliotekets användare utgörs av studerande på olika nivåer. En grupp som ökat kraftigt de senare åren är studerande på högskolenivå och framför allt de som läser på distans. De utgör en ny grupp för de mindra och medelstora folkbiblioteken. Denna grupp vänder sig till biblioteket för att få tag på kurslitteratur och för att använda bibliotekets läsplatser. Anpassade medier och service till låntagare med särskilda behov Daisyspelare Utlåning av spelare till Daisy-talböcker (CD-ROM-format) Talböcker på Daisy Personlig låntagarservice via telefon eller när låntagaren besöker biblioteket.utskick av talböcker till låntagarens bostad. Fjärrlån från andra bibliotek, främst från MTM (Myndigheten för tillgängliga media) Lättlästa böcker så kallade LL-böcker För låntagare som har svårt att läsa vanliga böcker, dyslektiker, psykiskt handikappade och invandrare som håller på att lära sig ett nytt språk. Tidningen 8 sidor Aktuella nyheter på lättläst svenska. Storstil Böcker med extra stor stil för synsvaga och äldre. Bok och CD för lästräning För tå~tagare med läs- och skrivsvårigheter. Med olika läshastigheter och en fysisk bok. Förmedling och information Till olika myndigheter och organisationer som till exempel MTM och Inläsningstjänsten. Taktila bilderböcker Berättelser med bilder i olika material, punktskrift eller mycket stor stil. Äldreomsorgen Genom ett samarbete med Röda korset sker bokutlåning på Fagerlidshemmet och Servicehuset Karolinen. Bokdepositioner förekommer i mindre omfattning på övriga äldreboenden. Övriga tjänster Kopiering Telefax Uthyrning av lokaler/material I~ 9

17 Utställningsverksamhet - Konstrummet Konstrummet invigdes 2000 och är en utställningslokal för konstutställningar eller andra utställningar där biblioteket är medarrangör. Andra kulturarrangemang kan också förekomma. Utställningsverksamheten sker i samarbete med Västra Götalandsregionen, studieförbund eller föreningar. Biblioteket tar flest initiativ till samarbete och bedriver en medveten planering av olika uttryck och material i konstutställningarna, och är därför också ensam arrangör då det krävs. Det är möjligt att ansöka om att få ställa ut. Det gäller i första hand konstutställningar. Konstrummet medverkar i en konstfolder som trycks upp tre gånger om året samt annonserar och jobbar aktivt med pressreleaser och andra kontakter med pressen. Under 2014 genomfördes 12 utställningar i Konstrummet. Säkerhet- och ordningsfrågor Biblioteket är ett offentligt rum som är öppet för alla. Under de senare åren märks en ökning av antalet besökare som inte fungerar i det offentliga rummet tillsammans med andra, som inte accepterar de spelregler som gäller i samspelet med andra människor och som inte medverkar till att en gemensam verksamhet verkligen blir en tillgång för alla. Det handlar om personer som stör ordningen, utför skadegörelse, trakasserar och upplevs som hotfulla både för biblioteksbesökare och personal. Det har inneburit en, för bibliotekspersonalen, helt ny situation som det inte funnits någon beredskap för. Problemet är i huvudsak relaterat till ett fåtal personer och går i vågor och känns inte alltid lika påtagligt. Barn- och ungdomsverksamhet Pörsök att åstadkomma ett medieurval som täcker alla åldersgrupper och intresseinriktningar. Medieurvalet sker också mycket utifrån skolans behov och efterfrågan då kommunbiblioteket ska kunna komplettera skolbiblioteken till exempel vad gäller temalådor av olika slag. Klassbesök Sagostunder Bokgåvor (Barens första bok) Samverkan med BVC. Studiebesök av föräldragrupper på biblioteket. Bokutställningsverksamhet. Aktuella ämnen och nya böcker. Barnkulturverksamhet, främst teater för de yngre barnen, för de äldre i samverkan med skolorna. Skolbibliotek Skolor och förskolor Samtliga grundskolor i kommunen har skolbibliotek och samtliga förskolor har boksamlingar

18 Bemanning En skolkolbibliotekarietjänst omfattande 45% under terminstid (32% helår) delas av samtliga grundskolor i kommunen. Tjänsten består av ytterligare 68% som utgörs av funktionen som barnbibliotekarie på kommunbiblioteket. De flesta skolor avsätter, i varierande omfattning, även annan personalresurs för sina skolbibliotek. Viss resursförstärkning förekommer periodvis av praktikanter. Fagerlidsskolan - Markusgårdens- och Lundens förskola Fagerlidskolan Åk. F-3 och förberedelseklass. Totalt 103 elever Skolbiblioteket omfattar volymer. Viss personalresurs finns avsatt för praktisk skötsel av biblioteket. Biblioteket är centralt beläget i skolan. Markusgården och Lunden (Förskola 1-4 år) 109 barn. Har egna boksamlingar sammantaget omfattande c:a 150 volymer. Ymers förskola (förskola 1-5 år) 51 barn Fagerlidsskolans femårsverksamhet Humlan (endast 5-åringar) 25 barn Nordalsskolan och Åsens skola Nordalsskolan Åk.F-6 och förberedelseklass. Totalt 279 elever. Biblioteket är centralt och öppet placerat i skolbyggnaden och innehåller volymer. Åsens skola Å~. F-5. Totalt 40 elever. Biblioteket är centralt beläget i skolan och är tillgängligt hela dagen för samtliga elever och lärare. Bokbeståndet omfattar c:a volymer. En del av bokbeståndet kommer från den nedlagda kommunbiblioteksfilialen i Åsensbruk. Personalresurs finns avsatt för att biblioteket ska hållas i ordning. Åsens förskola {Förskola 1-5 år) 24 barn. Har tillgång till skolbiblioteket på Åsens skola där de hämtar böcker och byter till nya när det finns behov. Förskolan har ett eget bokbestånd på 410 volymer. Karolinerskolan - Kroppefjälls förskola Karolinerskolan Åk. F-6 samt förberedelseklass. Totalt 134 elever. Skolbiblioteket omfattar volymer. En del av bokbeståndet härrör från den nedlagda kommunbiblioteksfilialen i Dals Rostock. Biblioteket är ej centralt placerat i skolan. Viss personalresurs finns för praktiska göromål och översyn. Biblioteket har datoriserad katalog och cirkulation. Kroppefjälls förskola (Förskola 1-5 år) 74 barn. Har ett eget bokbestånd på c:a 40 volymer. Il 11

19 Åsebro skola - Åsebro förskola - Familjedaghem Åsebro skola Åk.F-6. Totalt 84 elever. Biblioteket omfattar volymer. Det finns personalresurs med ansvar för att biblioteket hålls i ordning. Åsebro förskola (Förskola 1-5 år) 42 barn. Har en egen boksamling på c:a 35 volymer. Rådaskolan Åk 7-9 och förberedelseklass. Totalt 300 elever. Rådaskolans bibliotek är relativt nytt och inrymt i estetiskt tilltalande lokaler. Bokbeståndet består av volymer. Biblioteket är öppet dagligen. Bemannas en gång i veckan av kommunens skolbibliotekarie. Biblioteket har datoriserad katalog och cirkulation. Dahlstiernska gymnasiet Totalt 167 elever som fördelas på följande program: Barn och fritid 36 elever Estet 17 elever Introduktionsprogram (IM) 35 elever Lärling 49 elever Natur 14 elever VVS 16 elever Uppbyggnaden av ett skolbibliotek har påbörjats. Samverkan med kommunbiblioteket förekommer. Datoriseringen av kommunens skolbibliotek har påbörjats och arbetet har slutförts när det gäller två skolbibliotek. Samverkan förekommer mellan kommunbiblioteket och samtliga skolor och förskolor. Kommunbiblioteket har en betydande kompletterande roll både när det gäller skolans och förskolans behov av litteratur. Speciellt påtaglig blir den rollen när det gäller gymnasielevernas litteraturbehov då gymnasieskolan idag saknar ett fullt utvecklat skolbibliotek. 12

20 Bilaga 2 Svensk författningssamling Bibliotekslag; utfärdad den 31 oktober Enligt riksdagens beslut! föreskrivs följande. Tillämpningsområde 1 I denna lag finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet och utgörs av: 1. folkbibliotek, 2. skolbibliotek, 3. regional biblioteksverksamhet, 4. högskolebibliotek, 5. lånecentraler, och 6. övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet. Ändamål 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Ansvarsfördelning 3 Bibliotekshuvudmän är kommunerna, landstingen, staten och, i fråga om vissa skolor, enskilda. 1. För folkbibliotek ansvarar kommunerna. 2. För skolbibliotek ansvarar kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. skollagen (2010:800). 3. För regional biblioteksverksamhet ansvarar landstingen och de kommuner som inte ingår i ett landsting. 4. För högskolebibliotek vid universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992: 1434) ansvarar staten. 5. För lånecentraler ansvarar staten. 1 Prop. 2012/13:147, bet. 2013/14:KrU2, rskr. 2013/14:26. 2o 13

21 SFS 2013:801 Utkom från trycket den 12 november SFS 2013: För övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet ansvarar den som enligt särskilda bestämmelser är huvudman för verksamheten. Om ett kommunalt eller statligt bibliotek drivs av någon annan än huvudmannen ansvarar huvudmannen för att den som driver biblioteket följer bestämmelserna i denna lag. Prioriterade grupper 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. 5 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1~ de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska.. Folkbibliotek 6 Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. 7 Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. ZI 14

22 9 På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform. Första stycket hindrar inte att folkbiblioteken tar ut 1. ersättning för kostnader för porto, fotokopiering och andra liknande tjänster, och 2. avgift för de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. Skolbibliotek 10 Enligt 2 kap. 36 skollagen (2010 :800) ska eleverna i grundskolan,. grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Regional biblioteksverksamhet SFS 2013: Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Högskolebibliotek 12 Det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992: 1434). Dessa bibliotek ska svara för biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid universitetet eller högskolan. Lånecentraler 13 För en kompletterande informations- och medieförsörjning ska det finnas en eller flera lånecentraler. Samverkan 14 I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. 15 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till varandras förfogande. Skyldigheten att avgiftsfritt stä!!a litteratur ti!! förfogande gä!!er inte för folk- eller skolbibliotek. 15

23 16 Bestämmelsen i 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar hindrar inte att folk- eller skolbibliotek avgiftsfritt ställer litteratur till förfogande för ett bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet som är beläget utanför kommungränsen. Biblioteksplaner 17 Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Uppföljning 18 Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014, då bibliotekslagen (1996: 1596) ska upphöra att gälla. SFS 2013:801 Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2013 På regeringens vägnar FREDRIK REINFELDT BEATRICE ASK (Kulturdepartementet) 23 16

24 Bilaga 3 Unescos folkbiblioteksmanifest 1994 Frihet, välfärd, samhälliglig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas egna deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information. Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. UNESCO uttrycker i detta manifest sin tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information och som en viktig drivkraft i strävan efter fred och andlig utveckling. UNESCO uppmanar därför stat, landsting och kommuner att stödja och att aktivt medverka i en utveckling av folkbiblioteksväsendet. Folkbiblioteket Folkbiblioteket skall som lokalt kunskapscentrum göra alla slag av kunskap och information tillgänglig för sina användare. Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass. Särskilda tjänster skall kunna erbjudas dem som av någon anledning inte kan utnyttja det gängse utbudet, exempelvis språkliga minoriteter, personer med olika handikapp, patienter på sjukhus eller interner inom kriminalvården. Alla åldersgrupper skall kunna finna material som tillgodoser deras behov. Samlingar och tjänster skall omfatta alla slag av lämpliga medier, förmedlade genom modern teknologi såväl som traditionellt material. Kvalitet samt anpassning till lokala förutsättningar och behov skall tjäna som grundläggande princip. Samlingarna skall spegla tidsanda och samhällsutveckling men skall också tjäna som minne för mänsklig strävan och fantasi. Folkbibliotekets samlingar och utbud av tjänster skall inte vara föremål för någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur och inte heller för kommersiella påtryckningar

25 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunstyrelsekontoret ÄRENDE 4 Dnr KS 2015/ Överlåtelse av gravrätten för samtliga gravar till Svenska kyrkans pastorat i Mellerud Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Melleruds kommun överlåter gravrätten för samtliga gravar till Svenska kyrkans pastorat i Mellerud då det inte är förenligt med svensk lagstiftning att en kommun utövar gravrätt. Sammanfattning av ärendet Svenska kyrkan i Mellerud inväntar besked kring huruvida Melleruds kommun ska fortsätta att stå som gravrättsinnehavare av sju gravar eller avsäga sig gravrätterna. I början av 1900-talet kunde en gravrätt gälla "för all framtid", men detta har idag ersatts med tidsfrister om 15 eller 25 år, under vilka skötsel av enklare slag ingår för respektive kronor. För en av de gravar som Melleruds kommun står som gravrättsinnehavare av har gravrätten löpt ut, och för en annan utgår gravrätten i år. De övriga gravarna är i behov av större eller mindre åtgärder, om Melleruds kommun trots gällande lagstiftning väljer att förbli gravrättsinnehavare av dessa gravar är kommunen skyldig att betala för åtgärderna. Om kommunen å andra sidan överlåter gravrätten till samfälligheten, dvs. det pastorat inom svenska kyrkan som i nuläget har hand om gravskötseln, efterlevs lagen. För vissa av gravplatserna har gravskötsel ingått i de avlidnas testamenten som ett krav eller en önskan, för att den dåvarande kommunen skulle få förvalta de fonder, som bildats i samband med de upprättade testamentena. I samband med att dessa fonder permuterat formulerades nya villkor, vilka inte inbegriper gravvård för någon av gravarna, dessutom har de för ärendet aktuella fonderna avslutats, varför inga medel för gravvård finns att tillgå. Beslutsunderlag Kommunarkivariens tjänsteskrivelse med bilagor. Arbetsutskottets beslut , 248.

26 MELLERUDS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum sida Dnr KS 2015/ Överlåtelse av gravrätten för samtliga gravar till Svenska kyrkans pastorat i Mellerud Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Melleruds kommun överlåter gravrätten för samtliga gravar till Svenska kyrkans pastorat i Mellerud då det inte är förenligt med svensk lagstiftning att en kommun utövar gravrätt. Sammanfattning av ärendet Svenska kyrkan i Mellerud inväntar besked kring huruvida Melleruds kommun ska fortsätta att stå som gravrättsinnehavare av sju gravar eller avsäga sig gravrätterna. I början av 1900-talet kunde en gravrätt gälla "för all framtid", men detta hi3r idag ersatts med tidsfrister om 15 eller 25 år, under vilka skötsel av enklare slag ingår för respektive kronor. För en av de gravar som Melleruds kommun står som gravrättsinnehavare av har gravrätten löpt ut, och för en annan utgår gravrätten i år. De övriga gravarna är i behov av större eller mindre åtgärder, om Melleruds kommun trots gällande lagstiftning väljer att förbli gravrättsinnehavare av dessa gravar är kommunen skyldig att betala för åtgärderna. Om kommunen å andra sidan överlåter gravrätten till samfälligheten, dvs. det pastorat inom svenska kyrkan som i nuläget har hand om gravskötseln, efterlevs lagen. För vissa av gravplatserna har gravskötsel ingått i de avlidnas testamenten som ett krav eller en önskan, för att den dåvarande kommunen skulle få förvalta de fonder, som bildats i samband-med de upprättade testamentena. I samband med att dessa fonder permuterat formulerades nya villkor, vilka inte inbegriper gravvård för någon av gravarna, dessutom har de för ärendet aktuella fonderna avslutats, varför inga medel för gravvård finns att tillgå. Beslutsunderlag Kommunarkivariens tjänsteskrivelse med bilagor. Förslag till beslut på sammanträdet Tommy W Johansson (S): Melleruds kommun överlåter gravrätten för samtliga gravar till Svenska kyrkans pastorat i Mellerud då det inte är förenligt med svensk lagstiftning att en kommun utövar gravrätt. Besiutsgång Ordförande frågar på förslaget och finner att arbetsutskottet bifaller detta. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

27 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare: Nanna Bergquist Direkttelefon: E-post: Datum: Diarienummer Kommunstyrelsen Förslag om överlåtelse av gravrätten för samtliga gravar till Svenska kyrkans pastorat i Mellerud Förslag till beslut Kommunstyrelsen bifaller förslag om överlåtelse av gravrätten för samtliga gravar till Svenska kyrkans pastorat i Mellerud då det inte är förenligt med svensk lagstiftning att en kommun utövar gravrätt. Sammanfattning av ärendet Svenska kyrkan i Mellerud inväntar besked kring huruvida Melleruds kommun ska fortsätta att stå som gravrättsinnehavare av 7 gravar eller avsäga sig gravrätterna. I början av 1900-talet kunde en gravrätt gälla "för all framtid" 1 men detta har idag ersatts med tidsfrister om 15 eller 25 år, under vilka skötsel av enklare slag ingår för 1500 respektive 2500 kronor. För en av de gravar som Melleruds kommun står som gravrättsinnehavare av har gravrätten löpt ut, och för en annan utgår gravrätten i år. De övriga gravarna är i behov av större eller mindre åtgärder 1 om Melleruds kommun trots gällande lagstiftning väljer att förbli gravrättsinnehavare av dessa gravar är kommunen skyldig att betala för åtgärderna. Om kommunen å andra sidan överlåter gravrätten till samfälligheten, dvs. det pastorat inom svenska kyrkan som i nuläget har hand om gravskötseln, efterlevs lagen. För vissa av gravplatserna har gravskötsel ingått i de avlidnas testamenten som ett krav eller en önskan, för att den dåvarande kommunen skulle få förvalta de fonder, som bildats i samband med de upprättade testamentena. I samband med att dessa fonder permuterat formulerades nya villkor, vilka inte inbegriper gravvård _för någon av gravarna, dessutom har de för ärendet aktuella fonderna avslutats, varför inga medel för gra.vvård finns att tillgå. Beslutsunderlag Bilaga 1: "Sammanställd information", Dnr: KS 2015/424, bilaga 2: gravlagen 1990: 1144, kap. 7, Dnr: KS 2015/424, "Olivia och Enock Anderssons donationsfond permutation/sammanslagning", Dnr: 2009/316, samt "Utdelning ur donationsstiftelser" Dnr SN 2013/ Beskrivning av ärendet Bakgrund Svenska kyrkan i Mellerud har i flera år väntat på besked gällande förnyelse/upplåtelse av ett par gravrätter, samt gravvård av dessa och 5 andra gravar. Anledningen till att beskedet har dröjt är för att medel för gravskötsel och förnyelse av gravrätter har ingått i donationsfonder vars huvudsyfte har varit av varierande karaktär, där den eller de personer som grundat fonden endast har begärt skötsel av deras gravar parentetiskt utan att redogöra för hur mycket av fonden som ska avsättas till detta ändamål. I flera av fallen saknas helt uppgifter om att den som grundat fonden över huvud taget önskar gravskötsel. I de senare fallen har man inom kommunen bestämt att dessa personer var så pass betydande för kommunen att deras gravar skulle bevaras för eftervärlden. För att inte riskera Kommunstyrelsekontoret Postadress: MELLERQ.töksadress: Storgatan 13 Tfn: O ax E-post: kommunen@melleru e msida: Bankgiro: Plusgiro: Orgnr:

28 att gravstenarna togs bort, fattades därför beslut om att kommunen skulle stå som gravrättsinnehavare för deras gravar då ingen efterlevande längre fanns i livet. Sedan donationsfonderna grundades och sedan respektive beslut om att kommunen skulle stå som gravrättsinnehavare har fonderna permuterats, i flera fall åtskilliga gånger, och i vissa fall är det inte längre kommunen som förvaltar fonderna. Detta är en överhängande orsak till varför beskedet till svenska kyrkan har dragit ut på tiden, nämligen svårigheten att spåra om det finns några pengar kvar i respektive fond, vem som idag ansvarar för fonden och om gravskötsel/förnyelse av gravrätt kan tänkas vara ett rimligt ändamål att avsätta pengar för. Överväganden Eftersom de pengar som eventuellt återstår i tidigare nämnd~ fonder har avsatts till de verksamheter för vilka fonderna huvudsakligen var upprättade för, överlåts därmed kostnaden för framtida gravvård av dessa gravar på svenska kyrkans församling i Mellerud. Risken med detta är att samfälligheten tar bort gravstenarna, vilket skulle vara en förlust sett ur ett lokalhistoriskt perspektiv. Å andra sidan är denna risk inte särskilt stor med tanke på att kyrkan redan har utfört viss gravskötsel på några av gravstenarna kostnadsfritt, vilket pekar på att även svenska kyrkans församling i Mellerud inser gravstenarnas lokalhistoriska värde. Ekonomiska konsekvenser Oavsett utfall i ärendet medföljer inga ekonomiska konsekvenser för kommunen, då eventuella medel i de aktuella fonderna endast förvaltas av kommunen och inte bekostas av denna. Slutsatser Gravrätter där kommunal gravskötsel inte framgår av testamenten och inga fondmedel finns att tillgå, bör kommunen upphäva gravrätten omgående utan att eventuella åtgärder med gravstenarna kan bekostas av kommunen, i de fall där fondmedel finns att tillgå, bör dessa i enlighet med SN 2013/ avsättas för verksamhetsområden som överensstämmer mer med donationsstiftarens ursprungliga vilja. Melleruds kommun bör inte fortsätta att stå som gravrättsinnehavare enligt. gravlagen 1990:1144, kap. 7, där det framgår att kommuner inte tillhör de juridiska personer som kan stå som gravrättsinnehavare. Att Melleruds kommun står som gravrättsinnehavare är således inte förenligt med den svenska lagstiftningen. Förslaget är därför att upplåta gravrätten till samfälligheten. Ingmar Johans.son Kommunchef Nanna Bergquist Handläggande tjänsteman Beslutet skickas till Svenska kyrkans pastorat i Mellerud Ekonom inom Socialförvaltningen och ekonom inom Kommunledningskontoret

29 1 Sammanställd information om samtliga gravrätter för vilka Melleruds kommun står som gravrättsinnehavare Förslaget grundar sig dels på uppgifter från Svenska kyrkans församling i Mellerud om kostnader för respektive gravplats samt nödvändiga åtgärder för dessa. Nedan följer mer ingående uppgifter om samtliga gravar Melleruds kommun står som gravrättsinnehavare för: Kyrkogård 1, kvarter A, gravplats 12-13: Enock och Olivia Andersson, i testamentet från 1932 framgår att dåvarande Holms kommuns Fattigvårdsstyrelse skulle förvalta fonden, i vilken pengar fanns avsatta för gravvård. Denna fond har efter Kammarkollegiets godkännande upphört, då det fanns alldeles för ringa medel däri för att kunna tillgodose fondens ursprungliga ändamål. Åtgärder för dessa gravstenar är balnd annat rättning av gravstenen, vilket inbegriper omgjutning av sockeln samt byte till rostfri sprint, kostnaden för detta är 1500 kronor. Kommunen står som gravrättsinnehavare fram till , gravrätten bör dock överlämnas till svenska kyrkans församling i Mellerud. Kyrkogård 1, kvarter B, gravplats 59 a-c: Olof Pettersson Hassle Familjegrav, gravrätten löper ut och bör inte förnyas av Melleruds kommun då utövande av gravrätter, som nämnts i huvuddokumentet, inte tillfaller Sveriges kommuner. Gravrätten bör således överlåtas till samfälligheten. Kyrkogård 1, kvarter C, gravplats 89 a-b: Anders och Sofia Karlsson Gutvik Familjegrav, av testamentet framgår att Skolrådet skulle stå för gravskötsel. Inga akuta åtgärder behöver bekostas och Melleruds kommun har dessutom avsatt 2500 kr för tvätt av gravstenen från 2013 till Även om gravrätten utgår först , bör Melleruds kommun överlåta gravrätten till svenska kyrkans församling i Mellerud. Kyrkogård 2, kvarter G, gravplats 16: Mina Hellstadius, i testamentet finns inget önskemål om att kommunen skulle bekosta gravskötsel, men det framgår att en fond; Mina Hellstadius fond upprättades, vilken sedan har permuterats. Gravstenen behöver en enklare åtgärd vilket kommer att kosta 300 kr. I och med att denna fond: Välgörenhetsfonden i Holm och Järn, har permuterats och slagits samman med andra mindre fonder har villkoren för användandet av dessa skrivits om för att bättre återspegla fondernas ursprungliga syften, därför finns inga krav på gravvård kvar. Gravrätten utgår , men bör liksom ovan redogjorda gravrätter överlåtas till samfälligheten. Kyrkogård 2, kvarter L, Gravplats 2 ab: E. J. och Maria Andersson Markustorp, i den avskrift av testamentet som finns i kommunarkivet återfinns inget önskemål om gravvård på kommunens bekostnad. Denna avskrift tycks däremot sakna punkter, exempelvis 1 och 5, vari det framkommer att en fond bildades som tillföll Holms kommun på villkor att en del av räntan gick till gravvård. Graven är i behov av enklare åtgärder för en kostnad av 300 kr, men några pengar för detta finns inte längre kvar av samma anlednings som de övriga gravrätterna; antingen finns inga pengar kvar i fonderna och de har upphört, eller så har den ursprungliga fonden slagits samman med andra och nya villkor skrivits,