Överlåtelsebesiktning

Transkript

1 BISPGATAN 68 LIMHAMN Överlåtelsebesiktning Fastighetsuppgifter Uppdragsgivare Fastighetsbeteckning: Hönsbäret 18 Namn: Patrik Lindqvist Gatuadress: Bispgatan 68 Postadress: Bispgatan 68 Ort: Limhamn Postnr: Kommun: Malmö Ort: Limhamn Fastighetsägare Namn: Patrik Lindqvist Postadress: Bispgatan 68 Postnr: Ort: Limhamn Besiktningsuppgifter Internt uppdragsnr besiktning: M91595 Internt uppdragsnr köpargenomgång: Besiktningsdatum: Köpargenomgång datum: Besiktningsförrättare: Jonas Carlsten Besiktningsförrättare: Närvarande: Säljare Närvarande: BISPGATAN 68 LIMHAMN Mäklarens företagsnamn Bolaget Mäklarens namn Tieri OBM Gruppen Huvudkontor: Järngatan 11, Lomma Tel:

2 BISPGATAN 68 LIMHAMN Frågor till säljaren alternativt dess ombud Uppgifter och upplysningar från ägare eller representant för denne Fastigheten förvärvades Inga problem eller skador har uppstått under innehavet. Har radonhalt i boendemiljön kontrollerats? Nej Resultat Bör kontrolleras Har ventilationskontroll utförts? - Resultat - Energideklaration Nej Resultat Bör upprättas Provtryckning av murstock? - Resultat - Kontroll oljetank? - Resultat - Har brandskyddskontroll utförts? - Resultat - Finns frågelista upprättad? Nej Resultat - Finns vattenanalyser för eget vatten? - Resultat - Fungerar eget avlopp tillfredsställande? - Resultat - Väder vid besiktningsdagen Vädertyp Temp. Snödjup Snö på tak Mulet Ca 10 Grader Cº - dm - Byggnader som ingår i besiktning Byggnad Byggnadsbeskrivning: 2-plans radhus med källare Byggnadsår: 1956 Till- eller ombyggnad: Matsal byggdes till Övrigt: Huset möblerat Byggnadsinformation Takbeläggning Fasad Stomme Grund Fönster Tegel Tegel Trä Källare Isolerglas Betongpannor Träpanel Timmer Krypgrund 3-glas Papp Plåt Murverk Platta på mark 2-glas Plåt Timmer Betong Torpargrund 1-glas Tak Utförda åtgärder Taket är av okänd ålder och är enligt säljare troligen omlagt cirka Plåttak på tillbyggnad är ursprungligt från Badrum/Våtutrymmen Utförda åtgärder Badrum på ovanvåningen renoverades av fackmän Kvitton/fakturor på material och arbeten finns. Dock fanns inga kvalitetsdokument tillgängliga vid besiktningstillfället. Utvändig grund, fuktskydd/dränering utförda åtgärder Dräneringen är troligen ursprunglig. Enligt säljare har vissa förbättringsåtgärder utförts av förra ägaren. Det är oklart exakt vad som gjordes. Värme, Ventilation, Vatten och Avlopp Ventilation Värmesystem Värmekällor Vatten Avlopp Självdrag Direktel VP luft/vatten Eget vatten Eget avlopp F Vattenburen Kommunalt Kommunalt FT Luftvärme Samfällt vatten Gem. avlopp FTX F med återv. Sida 2 av 11

3 BISPGATAN 68 LIMHAMN Besiktningsresultat Bedömningsskala: 1. Utan anmärkning 2. Påpekande 3. Bör åtgärdas 4. Ej besiktningsbart Byggnadsdel Anmärkning Generellt X Byggnaden är uppförd över källarutrymme. Se risk. X Byggnadens tak är kompakt och låglutande. Se risk. Ovanvåning Trapphall X Badrum X Avvikelser/brister noteras. Bl.a. är badkar inmurat vilket försvårar inspektionsmöjligheter (även vid golvbrunn) samt noteras rörgenomföringar i golv. Se risk. Sovrum 1 X Balkong X Sprickor noteras i tätskikt/golv på balkong samt är det oklart hur gammalt eventuellt tätskikt är. Risk för skador. Sovrum 2 X Sovrum 3 X Markplan Entré/hall X Toalett X Utrymmet är äldre samt finns inget tätskikt på golv. Vardagsrum X Det finns ingen tilluftsventilation i utrymmet. Kök X Det finns ingen skvallermatta under diskmaskin. Matsal X Källare X Enstaka golv är målade med troligen tät färg. Se risk. Garage X Enklare utrymme. Utvändigt Tak X Tak är av okänd ålder och har endast besiktigats från mark. Se risk. X Plåttak har besiktigats från balkong. Se kommentar. X Tecken på fuktpåverkan noteras vid takfot vid plåttak. Detta bör hållas under uppsikt. Fasad X Fogbrister noteras i fasad. Se risk. X Vattenutkastare är ej frostsäker. Fönster/dörrar X Är delvis i behov av underhåll, främst källarfönster. Bl.a. noteras färgsläpp samt finns inga fönsterbleck. Se risk. X Tegelbalkar är bristfälliga. Se risk. X Det finns ingen tröskelplåt vid entrédörr. Se risk. X Rötskada noteras i garageport/karm. Se risk. Grund X Sprickor noteras i grundmur. Se risk. X Mark lutar lokalt mot byggnad. Se risk. X Kondens noteras vid värmepump. Risk för skador. Uteplats X Enklare utrymme med tecken på fuktpåverkan. Detta bör hållas under uppsikt. Sida 3 av 11

4 BISPGATAN 68 LIMHAMN Kommentarer och riskanalys Byggnaden är uppförd över källare. Äldre källare av detta slag utsätts i regel mer eller mindre för permanent fuktpåverkan från angränsande mark. Utifrån erfarenhet är det känt att konstruktioner och beläggningar/beklädnader med organiska/täta material mot golv- och väggytor bör undvikas, då fuktpåverkan och mikrobiell tillväxt och rötskador kan uppstå i sådana. Byggnaden är också äldre, liksom eventuell dränering kring denna. Det kan inte uteslutas att brister föreligger alternativt kommer att uppstå i dräneringsmaterialen varför dräneringsarbeten kan komma i fråga. Växter intill byggnader kan medföra ökad fuktpåverkan liksom marklutning mot byggnader. I våtutrymmena (bad, wc, dusch och tvättstuga) skall det finnas ett tillfredställande fuktskydd. När det inte finns dokumentation som informerar/garanterar att arbetet är branschmässigt utfört samt att vi noterar avvikelser/brister, kan det inte uteslutas att detta kan bli skador som i en förlängning påverkar byggnaden och inomhusmiljön negativt. Branschregler har sedan tid för utförande skärpts på grund av ökat antal vattenskador och det är känt att fukt- och mögelskador förekommer i stor utsträckning i våtutrymmen. Fuktpåverkan och följdskador kan ej uteslutas i utrymmena och angränsande konstruktioner. När det finns brister i fasad/grundmur eller i montaget/underhållet av snickerier, fönster och plåtdetaljer finns det en risk att man kan få skador i angränsande konstruktioner eller att vatten kan tränga in vilket kan påverka byggnaden och inomhusmiljön negativt. Ett låglutande tak kräver i regel mer underhåll och är svårare att kontrollera än t.ex. ett vanligt sadeltak då innertakets insida inte kan inspekteras. När takpappen är äldre än 15 år bör man inspektera taket ofta för att upptäcka brister i pappen. Om ångspärren i innertaket inte fungerar tillfredställande kan yttertaket på sikt få mikrobiologiska skador som påverkar byggnaden och inomhusmiljön negativt. Sida 4 av 11

5 BISPGATAN 68 LIMHAMN Ev. bilder och beskrivningar Pos 1 Tegelbalkar är bristfälliga. Pos 2 Flera fogbrister noteras i fasad. Pos 3 Källarfönster är i behov av underhåll. Datum Besiktningsman Jonas Carlsten OBM Jonas.carlsten@obm.se Sida 5 av 11

6 Allmänna villkor Allmänna villkor för överlåtelsebesiktning av fastighet 1. Begreppsbestämningar Uppdragsgivare är beställaren av besiktningsuppdraget. Besiktningsförrättare är i tillämpliga delar även det besiktningsföretag som mottagit uppdraget att utföra besiktningen. Med köpare avses intressent eller förvärvare av fastigheten. 2. Ändamål med en överlåtelsebesiktning Ändamålet med en överlåtelsebesiktning är att i samband med en fastighetsöverlåtelse samla och redovisa mesta möjliga väsentliga information kring en fastighets fysiska skick, för att klargöra sådant som i annat fall kan leda till missnöje, konflikt och rättsligt efterspel. Insamlingen sker genom en bygg-teknisk undersökning utförd av en särskilt anlitad sakkunnig besiktningsförrättare. Resultatet redovisas i ett besiktningsutlåtande som syftar till att ge köpare och/eller säljare en beskrivning av fastighetens fysiska skick i samband med fastighetsöverlåtelsen. Protokollet får endast användas i just detta syfte. 3. Rätten till besiktningsutlåtandet Uppdragsgivaren har alltid rät till besiktningsutlåtandet. Om uppdragsgivaren är samma person som säljaren har dock även köparen samma rätt till protokollet som säljaren. Den som har rätt till protokollet har inte rätt att överlåta besiktningsutlåtandet på annan utan besiktningsförrättarens skriftliga samtycke. Sker överlåtelse utan besiktningsförrättarens skriftliga medgivande kan innehållet i besiktningsutlåtandet inte göras gällande mot besiktningsförrättaren. Om säljaren har beställt överlåtelsebesiktningen kan det vara lämpligt för köparen att kontakta besiktningsförrättaren för en särskild genomgång av besiktningsutlåtandet innan köpet slutförs. 4. Besiktningsuppdraget i förhållande till köparens undersökningsplikt enligt Jordabalken Köpare av fast egendom har enligt Jordabalken en omfattande undersökningsplikt. Överlåtelsebesiktningen ersätter inte en köpares undersökningsplikt, utan utgör endast en del av denna. För att uppfylla en köpares undersökningsplikt kan krävas att köparen låter genomföra särskilda besiktningar av sådana delar som i enlighet med dessa villkor inte omfattas av överlåtelsebesiktningen samt att köparen vidtar kompletterande undersökningar med anledning av vad som antecknats i besiktningsutlåtandet. 5. Besiktningens praktiska och juridiska betydelse Den information som redovisas i besiktningsutlåtandet ökar parternas kunskap om fastighetens fysiska skick. Information i besiktningsutlåtandet får betydelse för tillämpningen av jordabalkens ansvarsregler. Fel, som noterats i besiktningsutlåtandet och sådant som betecknats som risk i utlåtandet och som senare infrias, kan en köpare i regel inte göra gällande mot en säljare om inte säljaren lämnat särskild garanti. Detta gäller även om besiktningsförrättaren i något avseende har valt att rekommendera fortsatt undersökning. 6. Uppdragsgivarens åtaganden För att besiktningen skall kunna utföras på avtalat sätt skall uppdragsgivaren, genom exempelvis mäklare eller säljare, se till att byggtekniska handlingar, ritningar etc. finns tillgängliga vid besiktningstillfället och att samtliga utrymmen och ytor som omfattas av besiktningen är lättillgängliga. Berörda utrymmen och ytor skall vara lättåtkomliga och fria från skrymmande bohag/inventarier etc. Det åligger inte besiktningsförrättaren att flytta på bohag/ inventarier etc. för att kunna utföra uppdraget och ej heller att bereda tillträde till utrymmen vars öppningar har målats över eller på annat vis är svårtillgängliga på grund av att nyckel saknas eller att infästning har utförts med spik/skruv etc. Uppdragsgivaren skall även se till att godkänd stege, med erforderlig längd, finns lättillgänglig för inspektion av vindsutrymmen, takbeläggning och liknande. Efter erhållande av besiktningsutlåtandet skall uppdragsgivaren noggrant läsa igenom detta och förvissa sig om att besiktningsförrättaren i besiktningsutlåtandet har noterat de uppgifter som lämnats vid besiktningstillfället. Om några felaktigheter föreligger eller om något är oklart skall besiktningsförrättaren omgående kontaktas för eventuell komplettering och/eller förtydligande. Om uppdragsgivaren inte är fastighetsägare och besiktningen jämväl innefattar fuktmätning åligger det även uppdragstagaren att före besiktningen inhämta fastighetsägarens tillstånd till att med fuktmätningen tillhörande förstörande ingrepp får göras i fastigheten. Uppdragsgivaren ansvarar alltid gentemot besiktningsförrättaren för att sådant godkännande föreligger från fastighetsägaren och för att fastighetsägaren även i övrigt godkänner att besiktning görs i enlighet med det avtal som ingås mellan uppdragstagaren och besiktningsförrättaren. 7. Besiktningens omfattning Uppdraget omfattar en okulär byggteknisk besiktning av byggnad på fastigheten samt anslutande mark som har direkt betydelse för byggnadens funktion. Om överlåtelsebesiktning med fuktmätning valts ingår dessutom en uppföljande fuktmätning med den omfattning och de begränsningar som närmare redogörs för nedan. Vilken/vilka byggnader som omfattas av uppdraget framgår på sid (1) i uppdragsbekräftelsen. Besiktningen omfattar därmed inte hela fastigheten. Överlåtelsebesiktningen gäller förhållandena vid besiktningstillfället. Överlåtelsebesiktningen utförs i följande 4 alternativt 5 moment: 1. Handlingar, 2. Okulär kontroll, 3. Riskanalys, 4. Rekommendation om fortsatt undersökning, 5. Fuktmätning (Obs! endast vid överlåtelsebesiktning med fuktmätning) Sida 6 av 11

7 Utgångspunkten för uppdraget är byggnadens ålder, hur den har brukats och de byggmetoder som gällde vid tidpunkten för byggnadens uppförande och/eller tidpunkt för utförda renoverings-, om- och tillbyggnadsarbeten. I besiktningsutlåtandet noteras som regel inte behov av underhåll såsom målning eller likartade arbeten, såvida dessa inte har en direkt betydelse för byggnadens eller byggnadsdelarnas goda fortbestånd. Besiktningen omfattar inte installationer såsom el, värme, vatten, avlopp, maskinell utrustning, mekanisk ventilation, sådana utrymmen som inte är åtkomliga eller besiktningsbara på grund av att uppdragsgivaren ej fullföljt sina åtaganden enligt punkt 6 ovan samt inte heller rökgångar och eldstäder. I besiktningen ingår inte energideklaration, miljöinventering, undersökningar som kräver ingrepp i byggnaderna, provtryckning, radonmätning eller annan mätning, i den mån särskilt inte framgår av dessa villkor. Om fuktmätning ingår i överlåtelsebesiktningen utförs denna i enlighet med vad som närmare anges i punkten 12 nedan. Åtgärdsförslag och kostnadsberäkningar upprättas ej och besiktningen omfattar inte heller mark som inte har ett omedelbart förhållande till byggnaden. Samma gäller staket, murar mm. Noterar besiktningsförrättaren i sitt utlåtande något som undantagits enligt ovan innebär inte detta att den undantagna delen i övrigt omfattas av besiktningsuppdraget. Har besiktningsförrättaren särskilt angett att viss del ej besiktigats är denna undantagen från besiktningsuppdraget. 8. Besiktningsförrättarens/besiktningsföretagets ansvar Besiktningsförrättaren är ansvarig för skada som orsakats genom vårdslöshet vid utförandet av överlåtelsebesiktningen. Ersättningsskyldigheten är begränsad till ett belopp motsvarande skillnaden mellan fastighetens värde vid överlåtelsetillfället med - respektive utan - de eventuella bristfälliga noteringarna i besiktningsutlåtandet och överstiger inte i något fall femton (15) prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring vid den tidpunkt, då avtal om överlåtelsebesiktning träffades. Skada vars värde understiger 20 procent av ett (1) prisbasbelopp ersätts inte och vid fastställandet av ersättningen skall avdrag alltid göras med 20 procent av ett (1) prisbasbelopp. Besiktningsförrättaren är endast ansvarig för uppdraget gentemot den part som enligt p 3 ovan har rätt till utlåtandet och endast i den mån utlåtandet använts i det syfte som anges i p 2 ovan. Besiktningsförrättarens ansvar för skada som beror på att det i besiktningsutlåtandet saknas någon uppgift som besiktningsförrättaren lämnat muntligen ersätts endast om uppdragsgivaren omgående efter erhållandet av besiktningsutlåtandet begärt komplettering av besiktningsutlåtandet. Krav mot besiktningsförrättaren på grund av fel/oaktsamhet i uppdraget skall skriftligen anmälas (reklameras) till denne inom skälig tid från att felet märkts eller borde ha märkts respektive från det skada upptäckts eller borde ha upptäckts. I annat fall utgår ingen ersättning. Besiktningsförrättaren är inte ersättningsskyldig för skavanker, förslitningar, eller försämrade kvalitetsegenskaper, till följd av ålder och brukande som ej noterats i besiktningsutlåtandet. Reklamation som inte framställts inom (2) två år från uppdragets avslutande ger inte rätt till ersättning oavsett grunden för anspråket. Uppdraget är avslutat då utlåtande sänds till uppdragsgivaren. Uppdragsgivare har inte rätt att överlåta besiktningsutlåtandet på annan och om sådan överlåtelse ändå sker kan innehållet i besiktningsutlåtandet inte göras gällande mot besiktningsförrättaren. Om besiktningsförrättaren utför tilläggsuppdrag i anslutning till överlåtelsebesiktningen skall begränsningarna i besiktningsförrättarens skadeståndsskyldighet omfatta även skada på grund av fel/oaktsamhet vid utförande av tilläggsuppdraget. Besiktningsförrättaren skall inneha konsultansvarsförsäkring som omfattar utförande av överlåtelsebesiktningar och är skyldig att arkivera kopia av utlåtande i minst två (2) år. 9. Uppdragsbekräftelse Före besiktningen skickar eller överlämnar besiktningsförrättaren en uppdragsbekräftelse med villkor för besiktningen till beställaren. Av uppdragsbekräftelsen framgår besiktningens omfattning samt villkor för besiktningen. Beställaren ombeds att noggrant läsa igenom uppdragsbekräftelsen före besiktningstillfället. Innan besiktningen påbörjas går besiktningsförrättaren igenom uppdragsbekräftelsen med beställaren, så att några oklarheter kring uppdragets omfattning ej föreligger. 10. Handlingar mm. Som grund för besiktningen används handlingar samt upplysningar från säljaren som lämnas till besiktningsförrättaren vid besiktningstillfället. Handlingar och upplysningar som besiktningsförrättaren lägger till grund för överlåtelsebesiktningen skall noteras i besiktningsutlåtandet. Det åligger inte besiktningsförrättaren att särskilt kontrollera uppgifternas riktighet. Det åligger inte heller besiktningsförrättaren att ta fram handlingar hos byggnadsnämnd eller andra myndigheter. 11. Okulär kontroll Besiktningsförrättaren genomför en omsorgsfull okulär kontroll av byggnad som omfattas av besiktningen. En okulär besiktning innebär att besiktningsförrättaren undersöker alla synliga ytor i samtliga tillgängliga utrymmen samt fasader, tak och mark i den mån marken är av betydelse för byggnadens funktion. Med tillgängliga utrymmen avses alla utrymmen som kan undersökas via öppningar, dörrar, inspektionsluckor och liknande under förutsättning att besiktningsförrättaren dessutom rent fysiskt kan bereda sig tillträde till ifrågavarande utrymme samt alla utrymmen som i övrigt är krypbara. Om besiktningsförrättaren av någon anledning inte gjort en okulär besiktning av sådant utrymme eller sådan yta som omfattas av överlåtelsebesiktningen skall detta noteras i besiktningsutlåtandet. Även om yta eller utrymme som omfattas av överlåtelsebesiktningen inte har besiktigats av besiktningsförrättaren ingår sådan yta eller sådant utrymme ändå normalt i en köpares undersökningsplikt. Om ytor och utrymmen som inte besiktigats får köparen söka information på annat sätt än genom överlåtelsebesiktningen. Exempelvis kan fortsatt undersökning genomföras, eller kan säljaren uppmanas att lämna specificerad information eller garanti avseende den del som inte besiktigats. Sida 7 av 11

8 12. Fuktmätning Om fuktmätning ingår i besiktningsuppdraget skall denna utföras i den omfattning och på sätt som följer nedan. Fuktmätning utförs på sätt som besiktningsförrättaren finner lämpligt och kan därvid även komma att innefatta att vissa förstörande ingrepp måste göras. Uppdragsgivaren ansvarar för att fastighetsägaren har godkänt detta. I de fall där fuktmätning anses påkallat i fastighetens syllar sker endast mätning av syllarna invändigt i byggnaden. Fuktmätning görs genom stickprovsvis mätning på de ställen där besiktningsförrättaren bedömer risken för fukt som störst. Detta resulterar normalt sett i en god och rättvisande bild över fuktförhållandena på de ställen i fastigheten där fuktmätning har bedömts erforderlig. Detta innebär dock inte att det kan uteslutas att fukt eller fuktrelaterade skador finns i fastigheten. Förutom att fukt naturligtvis kan finnas på andra ställen än mätpunkterna kan mätinstrumentets begränsade räckvidd och varierande uppfuktnings- och uttorkningsförhållanden i fastigheten mm innebära att den ögonblicksbild av fuktstatusen som redovisas i besiktningsutlåtandet inte ger en rättvisande bild av de faktiska fuktförhållandena i fastigheten. Det förhållandet att det åligger besiktningsförrättaren att utifrån vad som följer av dessa villkor utföra fuktmätning innebär därför inte någon garanti för att det inte kan föreligga fukt eller fuktskador eller risk för sådana skador utöver vad som framgår av besiktningsutlåtandet. 13. Riskanalys I besiktningsutlåtandet skall besiktningsförrättaren notera om det finns påtaglig risk för att byggnaden har andra väsentliga fel än de som framkommit vid besiktningen samt vid en i förekommande fall tillkommande fuktmätning. Riskanalysen baseras på byggteknisk erfarenhet, utifrån kunskap om byggteknik, olika byggnadssätt och konstruktioner som genom åren har visat sig ha hög skadefrekvens och därför bedöms vara särskilt riskfyllda. Om besiktningsförrättaren finner anledning att upprätta riskanalys framgår detta av besiktningsutlåtandet. Om riskanalys upprättats skall motivering lämnas. 14. Rekommendation om fortsatt undersökning Besiktningsförrättaren kan rekommendera fortsatt undersökning avseende förhållande som inte kunnat klarläggas vid överlåtelsebesiktningen. Fortsatt undersökning kan även rekommenderas om det finns anledning att uppmärksamma parterna på misstänkta fel, brister eller annat i sådana delar av fastigheten som i och för sig inte ingår i besiktningsuppdraget. Det förhållandet att riskanalys har upprättats i besiktningsutlåtandet innebär inte att besiktningsförrättaren därmed också har rekommenderat fortsatt undersökning avseende i riskanalysen angivna förhållanden. I den mån besiktningsförrättaren inte uttryckligen lämnar rekommendation om fortsatt undersökning är det sålunda upp till uppdragsgivaren att själv ta ställning till om fortsatt undersökning skall vidtas för att om möjligt klargöra om huruvida väsentliga fel, brister, skador etc. som besiktningsförrättaren noterat i riskanalysen föreligger eller ej. Utför besiktningsförrättaren fortsatt undersökning i anslutning till överlåtelsebesiktningen anses emellertid överlåtelsebesiktningen och den fortsatta undersökningen vad gäller ansvarsbegränsningen vara samma uppdrag. 15. Besiktningsutlåtandet I besiktningsutlåtandet redovisas resultatet av genomförd överlåtelsebesiktning vid besiktningstillfället. Om besiktningsförrättaren funnit anledning att upprätta riskanalys, eller om denne rekommenderar fortsatt undersökning, framgår detta av utlåtandet. I besiktningsutlåtandet redovisas även i förekommande fall resultatet av utför fuktmätning och i anslutning därtill redovisas även en därtill hörande riskanalys med eventuell rekommendation om ytterligare fortsatt undersökning. Det är mycket viktigt att uppdragsgivaren noggrant läser igenom besiktningsutlåtandet efter erhållande. Det är också viktigt att denne förvissar sig om att besiktningsförrättaren i besiktningsutlåtandet har noterat de uppgifter som lämnats vid besiktningstillfället. Efter att köparen erhållit och läst igenom besiktningsutlåtandet kan denne välja ett eller flera av här angivna alternativ:...att köpa den besiktigade fastigheten på de villkor som säljaren angivit....att avstå från att köpa den besiktigade fastigheten....att med utgångspunkt från informationen i besiktningsutlåtandet inleda diskussion om pris och andra villkor för köp med säljaren....att be säljaren om skriftlig garanti i köpekontraktet att fel eller risk som anges i besiktningsutlåtandet inte föreligger....att be säljaren att få utföra fortsatt undersökning, för att klarlägga omfattningen av, eller förvissa sig om att det inte finns några väsentliga fel och brister såsom noterats i besiktningsutlåtandet. 16. Avbokning Avbokning av besiktning sker genom kontakt med besiktningsföretaget. För avbokning som sker senare än 24 timmar före bokad tid, förbehåller sig besiktningsföretaget rätt till avbokningsavgift för utfört arbete samt kompensation för tid som avsatts för att utföra uppdraget. För avbokning som görs mellan och 24.00, räknas nästkommande vardag kl som tid för avbokning. Samma gäller för avbokning som görs lördagar och helgdagar. Om besiktning har bokats i vår kalender på internet, utgår alltid en avbokningsavgift på 500 kr, om inte avbokningsavgift utgår enligt ovanstående. Sida 8 av 11

9 Bilaga till besiktningsprotokoll med förklaringar till bedömningssätt vid överlåtelsebesiktning Bedömningsgrunder OBM Gruppen har valt att redovisa besiktningsresultatet i kolumner där stegen, utan anmärkning, påpekande och bör åtgärdas är de varianter som förekommer. Detta system används för att den som läser protokollet skall förstå vikten av den anmärkning som förekommer. Anmärkning under kolumnen påpekanden kan dock betyda olika saker beroende på vad som anmärkts. Ofta finns en kommentar, riskanalys eller liknande som kompletterar påpekandet längst ner på sidan 3 under rubriken kommentar/riskanalys. Det är därför mycket viktigt att den text som står under kommentar/riskanalys läses mycket noggrant eftersom det är där besiktningsförrättaren ofta utvecklar sina bedömningar. Det är också viktigt att inse att besiktningsmannen skall avgöra om fel som ev. förekommer kan anses vara normalt eller inte med tanke på husets ålder och skick. Den fjärde kolumnen används för att informera uppdragsgivaren om att utrymmet eller byggnadsdelen inte varit tillgänglig för besiktning vid besiktningstillfället. Allmän information Vad är fukt? Fukt är en naturlig del av vår miljö och livsnödvändig för oss alla. Ibland kan dock fukt ställa till med bekymmer i våra bostäder och byggnader. I våra hus fortgår hela tiden fuktvandringar såväl inifrån som utifrån. Inifrån genom brukarna från t.ex. matlagning, duschning, mm. och utifrån genom t.ex. regnvatten, snö, ytvatten, fukt från marken, etc. I vissa fall medför dessa fuktvandringar skador på fuktkänsligt material och skapar sekundärskador såsom mikrobiella skador, kemiska emissioner eller t.ex. formförändringar men även estetiska skador. Radon i luft Radon är en gas som uppkommer när radioaktivt material sönderfaller. Radon är en lättflyktig gas utan lukt eller annan egenskap vi normalt sett kan uppleva. Socialstyrelsen har lagt ut riktlinjer med målsättningen att samtliga bostäder skall ha en radongashalt som understiger 200 Bq/m3 före Vid besiktningar anger därför generellt sett våra besiktningsmän att radonförekomsten bör kontrolleras om inte mätprotokoll finns tillgängligt. Detta behöver inte alltid innebära att mätning behöver ske utan att kontakt med kommunens miljöförvaltning kan ge vägledning i denna fråga. Radon kan härröra både ur byggnadsmaterial och ur marklagren under byggnaden. Radon i vatten Vissa hus har egen brunn för dricksvatten eller tar vatten via gemensam vattenbrunn. Radonhalten i vatten bör ej överstiga 1000 Bq/l vatten. Vattenkvalité Vatten tagna ur egna brunnar eller gemensamma brunnar bör kontrolleras med jämna mellanrum för att vara säker på att vattenkvalitén är tillfredsställande. Rådgör med kommunens miljöförvaltning för vägledning. Besiktning av oljetankar Den 1 juli 2000 trädde en ny föreskrift i kraft som innebär att alla oljetankar mellan en och tio kubikmeter måste besiktigas regelbundet. För oljetankar utomhus ska en första besiktning vara genomförd senast den 1 juli 2004, och för oljetankar inomhus senast den 1 juli En korrosionsskyddad cistern (vanligast utomhus) ska besiktigas med tolv års intervall och en stålcistern (vanligast inomhus) ska besiktigas med sex års intervall. Energideklaration Villor till försäljning skall, enligt ny lag, efter den 1-a januari 2009 vara energideklarerade. Villor som är energideklarerade skall sedan alltid ha en energideklaration som inte är äldre än 10 år vid försäljning. Nyproducerade byggnader ska ha en deklaration i samband med färdigställandet. Avloppssystem Besiktningen omfattar inte egna eller gemensamma avloppsanläggningar. Rådgör med kommunens miljöförvaltning för vägledning om den aktuella fastigheten avloppssystem. Provtryckning av rökgångar Besiktningen omfattar inte undersökning av rökgångar och dess täthet etc. Vår generella inställning är att kontakta skorstensfejaren om den murade skorstensstocken inte kontrollerats de sista 5-6 åren. Eldstäder som inte används erhåller normalt sett automatiskt eldningsförbud. Brandskyddskontroll För att erhålla information vilka krav som föreligger på husets eldstäder kan följande föreskrift inhämtas från Räddningsverket. Föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll 2005:9. Information om Köpargenomgång Om besiktningen ursprungligen utförts till säljare och köparen vill överta protokollet och den juridiska relationen till besiktningsföretaget är det möjligt att göra så under förutsättning att säljaren ger tillstånd till att använda besiktningsprotokollet. Detta innebär i regel att köpare och besiktningsföretag träffas och går igenom protokollets innehåll på plats. Under vissa förutsättningar kan detta ske även per telefon om besiktningsförrättaren anser att så kan ske utan att risk för missförstånd uppstår. Kontakta besiktningsföretaget om du som köpare har frågor gällande köpargenomgång. Sida 9 av 11

10 Tak och vindar 1. Plana/låglutande tak Ett plant eller låglutande tak kräver i regel mer underhåll och är svårare att kontrollera än t.ex. ett vanligt sadeltak med inspekterbar vind. Skadorna som uppträder efter läckage eller t.ex. kondensation är ofta missfärgade innertak, rötskadad råspont etc. Eftersom takkonstruktionerna i regel inte medger besiktningsmöjligheter av takkonstruktionen i sig finns ytterst begränsade möjligheter för besiktningsmannen att bedöma dess kondition och funktion. Takets funktion påverkas i första hand av ångspärrens täthet, men också av bl.a. isoleringstjocklek, i vissa fall av takets ventilation etc. Eftersom det också oftast krävs relativt omfattande förstörande håltagning för att säkert undersöka takkonstruktionerna ses denna konstruktion därför som en s.k. dold konstruktion. Det är dock alltid ytterst upp till köparen att bedöma vilka undersökningar som skall vidtagas och vilka risker man accepterar. Det fuktskyddande tätskiktet på taket kräver regelbunden kontroll och underhåll. Tätskikt av papp har en förväntad livslängd på ca år. 2. Äldre takpannor av tegel eller betong samt gammal underlagspapp på yttertak Det föreligger påtaglig risk för fuktgenomslag igenom gamla takpannor. Orsaken är att takpannorna fuktar igenom vilket medför skador på läkt och underlagspapp och ev. underliggande konstruktion. Takpannor får med åren frostsprängningar vilket innebär ökad risk för läckage. Äldre underliggande takpapp har även en bristande förmåga att fungera tillfredsställande på grund av att tätskiktet torkat ut och vatten kan läcka igenom och skada underliggande konstruktioner. Mosspåväxt och liten överlappning på takpannorna, liten taklutning och utsatt läge medför också ökad risk. Normal underhållsintervall för underlagspapp och takpannor är ca år. 3. Vind med mikrobiella skador En vind som har mikrobiella skador på yttertakets insida och där läckage genom yttertaket kan uteslutas bör undersökas noggrant. Orsaken kan vara att varm inneluft tränger upp på vinden på grund av otätheter i vindsbjälklaget. Den varma luften som befuktats i inomhusmiljön kan kondensera eller skapa en hög fuktighet i det kallare yttertaket. Om detta inträffar är det av största vikt att även undersöka byggnadens allmänventilation, vindens isoleringstjocklek, ångspärr, ventilationsspalter m.m. Fasader 4. Tegelfasader med missfärgning saltutfällningar, med utsatt läge m.m. Hög fuktinträngning i tegelfasader leder ofta till att bakomvarande konstruktioner erhåller mikrobiella skador. Orsaken kan vara undermålig luftspalt bakom skalmuren, undermålig vattenavledning i dess nederkant eller brukspill som leder in fukten i väggkonstruktionen. Även s.k. sommarkondens kan inträffa när varm solinstrålning träffar den fuktiga väggen och medför fuktvandring in i väggkonstruktionen. 5. Enstegsfasader Nyare hus med s.k. tunnputs där putsen sitter direkt på väggisoleringsskivan kallas enstegsfasad. Dessa ytterväggar saknar ventilationsspalt i väggkonstruktionerna och risk för fuktinträngning i vägg föreligger. Skadorna i väggarna förblir ofta osynliga både invändigt och utvändigt i inledningsskedet. En teknisk undersökning av en sådan fasad medför relativt omfattande håltagning. Källare 6. Källarväggar Om källarytterväggarnas utvändiga fuktisolering består av tjärstrykning har denna en begränsad livslängd (ofta ca år). Detta innebär att utvändiga åtgärder i många fall skall ses som naturligt och nödvändig efter denna tidsperiod. Om den utvändiga fuktisoleringen förlorar sin täthet kan det medföra skador på ytterväggarnas insida, se även utreglade väggar nedan. 7. Utregling på källarväggarnas insida Om utregling förekommer på källarytterväggarnas insida kan fuktoch mikrobiella skador uppstå, främst i dess nederdel. Träreglar, syllar och väggskivor riskerar att utsättas för hög fuktighet med mikrobiella skador som följd. Även kondensutfällning kan förekomma i väggarna vid för väggarna ogynnsamma temperaturer. Golvkonstruktioner 8. Flytande golv på betongplatta Flytande golv betraktas ofta som en riskkonstruktion då konstruktionen generellt sett har flera möjliga fuktrelaterade brister. Organiskt material under golvets ångspärr eller cellplast exponeras ofta för en hög fuktighet från betongplattan och mikroorganismer erhåller en acceptabel livsmiljö. Detta kan på sikt medföra lukter eller annan oangenäm luftkvalité inomhus. Ytter- och innerväggssyllar saknar i många fall fuktspärr, under dess undersida, vilket kan ge samma typ av skador som i golvet. 9. Uppreglade golv på betongplatta Det uppreglade golvets risker ligger generellt sett i följande, organiskt material såsom träreglar, spånrester m.m. ligger i kontakt med den betongplattan som om den är fuktig ger upphov till mikrobiella skador. Den överliggande isoleringen ger en temperaturskillnad som skapar en högre relativ fuktighet under densamma. Det är dessutom inte ovanligt att betongplattan har ingjutna reglar med stor risk för mikrobiella skador som följd. Ytter- och innerväggssyllarna saknar i många fall fuktspärr, under dess undersida, vilket kan ge samma typ av skador som i golvet. Sida 10 av 11

11 Torpargrunder och krypgrunder 10. Torpargrund/krypgrund Den självdragsventilerade krypgrunden betraktas i de flesta fall som en riskkonstruktion. Orsaken är bl.a. den förhöjda fuktigheten i grunderna under sommarhalvåret som ofta kan leda till mikrobiella skador. Avsaknad av fuktspärr med högt fukttillskott från marken till grunden kan också vara en orsak liksom kylande berg i dagen i grunden m.m. Vi anser det vara mycket viktigt att alltid ta upp en lucka och inspektera grunden om detta rekommenderas i besiktningsprotokollet. Om grunden inte bedöms vara fysiskt besiktningsbar kan det vara nödvändigt med håltagning i bjälklaget för kontroll av dess status. 11. Fönster Fönster med isolerkassetter och 3 glasfönster kan med tiden tappa sin täthet och ge upphov till missfärgningar mellan fönsterrutorna. Detta är i huvudsak en skada av estetiskt natur då fönstrets isoleringsförmåga bara marginellt påverkats. Fönster av aktuell typ anses generellt sett ha en livslängd på ca år även om nyare fönstertyper anses ha en längre livslängd än de äldre från slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Fönster av typen tvåglasfönster och fönster med träkarmar anses ha en liknande teknisk livslängd (25-30 år) som ovan nämnda fönstertyper även om skadorna istället är orsakade av fukt- och rötskador. 12. Äldre badrum Äldre badrum med kakel och eller klinkers har ofta svagheter gällande bakomvarande tätskikt och golvbrunnens anslutning till tätskiktet. Golvbrunnen och rören är ofta gjorda av gjutjärn och kan vara rostangripna. Risken för fuktskador bedöms därför vara högre. 13. Klinkers på träbjälklag Klinkers på träbjälklag är i många fall en olämplig konstruktion då mindre rörelser alltid uppstår i träkonstruktioner dels beroende på årstidsförändringar men även på grund av belastningar. Detta kan leda till sprickor i klinkers, klinkerfogar och/eller i underliggande tätskikt. Om underliggande tätskikt skadas i våtutrymmen riskeras att fuktskador uppstår om golvet exponeras för vatten. 14. Golvbrunnar Golvbrunnar är i sig installationer som inte ingår i besiktningen eftersom de hanteras under VVS installationer och är undantagna i besiktningens omfattning. Däremot är golvbrunnens anslutning till golvytskiktet av största vikt för våtrumsgolvets funktion. Det finns därför en branschrekommendation som säger att om våtutrymme renoveras och golvbrunnen är äldre än från 1990 så bör den bytas. Om golvbrunnen är smutsig vid besiktningen kan inte anslutningen till omgivande tätskikt eller ytskikt bedömas, vilket då noteras i protokollet. Riskanalys och fortsatt teknisk undersökning Det är i många fall svårt eller omöjligt att fastställa vissa byggnadskonstruktioners kondition och funktion vid överlåtelsebesiktningen utan håltagning och användande av tekniska hjälpmedel såsom t.ex. fukt- och temperaturgivare. Riskanalysen och rekommendationen om fortsatt teknisk undersökning ger därför besiktningsförrättaren möjlighet att varna för risker och rekommendera undersökningar som inte ingår i en överlåtelsebesiktning. Ofta kan förrättaren inte bedöma om föreliggande konstruktioner fungerar tillfredsställande eller inte. Många konstruktioner fungerar förträffligt trots att dessa rent generellt betraktas som riskkonstruktioner medan andra likadana konstruktioner inte alls fungerar tillfredsställande. För en beställare av en överlåtelsebesiktning är det därför viktigt att ta aktiv del av besiktningsprotokollet och avgöra om t.ex. den fortsatta tekniska undersökningen skall utföras, eller om man som beställare kan tänka sig att ta föreliggande risker och lägga in dessa i den totala kalkylen av fastighetsköpet. OBM Gruppen Huvudkontor: Järngatan 11, Lomma Tel: kontakt@obm.se Sida 11 av 11