Våtmarksinventering i Kvismaren
|
|
- Linnéa Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Våtmarksinventering i Kvismaren Magnus Persson Här redovisas vad våtmarksinventeringarna för 29, 21 och 211 har gett för resultat. Tre år i rad av totalinventering har aldrig skett förut i Kvismarens historia. Under dessa tre häckningssäsonger ser vi att några fågelarter flyttar mellan olika delar av Kvismaren för hitta bästa häckningsplatserna med hänsyn till främst vattenståndet. Inventerare Nina Rees och Jan Rees gjorde inventeringarna 29 och 21. Craig Brookes och undertecknad inventerade 211. All inventering av mellan är gjord av Åke Pettersson. För en fullständi g genomgång av Rysjöinventeringarna rekommenderar jag Kvismare fågelstations jubileumsskrift Åke Pettersson redogör där för våtmarksfåglar i under de senaste 3 åren. Metodik Varje delområde inventeras vid minst fem tillfällen under häckningssäsongen som varar från april till början av juni. Det går mellan fem och femton dagar mellan varje tillfälle. Två inventeringar sker i april, två till tre i maj och en i början av juni. Man kan gärna komplettera med fler tillfällen för att få fram ett säkrare resultat. Alla inventeringar görs på morgonen förutom den i slutet maj som görs på kvällen för att inte missa kvällsaktiva arter. Inventeringen har gått till på likartat sätt under de tre åren. De områden som inventerats är, Löten, Nyängen, Nynäsängen, Fräknabotten, Åslasjön, Fågelsjön, Hammarmaden, Fiskinge, Värstamaden och delvis den ännu inte färdigrestaurerade centrala delen av Östra Kvismaren. har inventerats årligen sedan 198-talet, de andra områdena med några års mellanrum under samma period. 21 inventerades inte Fiskinge, Åsla- och Fågelsjön bland 2 annat på grund av att en sen översvämning spolierade många häckningar. För det centrala området i Östra Kvismaren finns inga kompletta inventeringsresultat. Varje våtmark spanas av med hand- och tubkikare från vallar, gångstråk och utsiktsplaster. Det är viktigt att hela området täcks in. Tidpunkt och väderlek bör vara så lika tidigare år som möjligt. Inventerare mellan åren samråder så att samma rutt och rutiner följs. En förenklad karta över området används som ritunderlag. Alla våtmarksarter noteras på inventeringskartan i förkortad form, till exempel FT för fisktärna. All information om antal, kön, om det är par, spelande fåglar, om man ser boet eller om man endast hör fågeln noteras med så exakt position som möjligt på kartan. Dessa kartblad sammanställs sedan i ett Excel-ark. En art måste ses minst två gånger på samma plats under inventeringsperioden för att bedömas som häckande. Väder, torka och översvämningar År 29 föll stora regnmängder under juni, juli och augusti, men under våren var det relativt regnfattigt. Det var normalt till högt vattenstånd i både Fågelsjön och vilket gynnade bland annat sothöna som häckade med 1 respektive 63 par. År 21 drabbades Kvismaren av översvämningar först i april och därefter under maj. I maj föll cirka 15 mm regn. Då stod Fiskinge, Fräknabotten och Hammarmaden helt eller delvis under vatten. Detta
2 Tärnor & måsar Vadare Sothöns Grågås Simänder Doppingar Löten-29-Fuktig Löten-21-Fuktig Löten-211-Torr Figur 1. Lötens totala antal våtmarkshäckande arter fördelat på olika artgrupper. År 211 var Löten en torr strandäng med bara en liten vattensamling i den västra centrala delen. Både antalet arter och antalet revir minskade något. Figure 1. The total number of wetland breeding spieces divided into there spieces groups. The year 211 Löten was very dry only with a small water pond in the west central part. Both number of species and t erritories declined. komplicerade tolkningen av inventeringssiffrorna då många fåglar flyttade mellan olika områden i större utsträckning än under en säsong med normala vattennivåer. År 211 föll väldigt lite nederbörd under april och maj. Först i mitten av juni kom flera svalkande sommarregn med tillsammans cirka 1 mm. Fräknabotten svämmade över i slutet av april med 9 stycken krickor, 22 bläsänder och 7 skedänder som rastade. Löten blev det året torrlagd på grund av att en vallsektion brast så vattnet rann ut i Kvismare kanal. Även nordvästra delen av Östra Kvismaren söder om kanalen förblev torr på grund av att restaureringsarbetet ännu inte blivit klart. Vintrarna har varit kallare än normalt både 29/21 och 21/211. Detta har drabbat främst sothöna och knölsvan i övervintringsområdet. Detta syntes tydligt på sothönans minskade numerär, 21 medan knölsvanen producerade mindre och senare kullar. Lötens artrikedom gynnas av att den hålls blöt Det skiljer sig i vad en fuktig våtmark jämfört med en strandäng har att ge, både vad gäller mängden arter och vilka artgrupper som väljer att gå till häckning. Det visar de tre senaste våtmarksinventeringarna i Löten, som var fuktig våtmark både 29 och 21. År 211 var den relativt torr på grund av att vallen skadats av vårfloden. Om vi tittar närmare på informationen från inventeringarna ser vi en dalande kurva i Löten för häckande mås, tärna, sothöna och gråhakedopping (se figur 1). Den skrattmåskoloni på 15 par som fanns för tre år sedan var borta 211. Sothöna fanns med tre par 21, 211 inget par. De arter som har ökat är framförallt vadare, i Lötens fall tofsvipa
3 och enkelbeckasin. 211 häckade sex par av tofsvipa, en art som inte häckade alls för tre år sedan. Enkelbeckasinen spelade intensivt på morgnar och kvällar och fyra hannar hävdade revir, för tre år sen fanns endast ett par. Grågåsen kom in som ny art under 211 med ett häckande par i det nordvästra hörnet. Simänderna (snatterand, gräsand, årta och skedand) visade en svag ökning. Tofsvipor ökar i Löten År 29 hade en torr vårperiod. Löten var en intakt våtmark med en liten skrattmåskoloni. Det häckade inga tofsvipor det året. 21 var Löten fortfarande en våtmark och tre par vipa häckade. 211 valde sex par tofsvipa att häcka på Löten (figur 2). Slutsatsen är här att tofsvipan gärna väljer fuktiga betade strandängar istället för den omkringliggande åkermarken. När de stora maskinerna harvar, sår och plöjer med breda aggregat förstörs många av vipkullarna. Det är tydlig statistik från dessa tre år att torrare strandängar är populära hos tofsvipa. Men det är i detta fall på b ekostnad av skrattmås, svarttärna, sothöna och doppingar. Lösningen är givetvis att olika delområden i Kvismaren bör hålla olika vattennivåer. Om vi tittar på inventeringarna av (se tabell 3 nedan) ser vi att under 198-talet var det inga eller väldigt få par vipa som valde att häcka där. Sedan skedde en drastisk ökning under 1998 då 22 par häckade på s strandängar. Ökningen skedde tack vare återskapande t av betade strandängar i s östra och sydöstra strandzoner och ett hårdare bete. Restaureringen innefattade även bort tagande av stora diken bl.a. intill den gamla banvallen (vägen ut till tornet). Under 21-talet låg antalet par på ca 1. Dvärgmåshäckning i Nynäsängen Nynäsängen ligger väster om Nyängen (som faktiskt ligger i Kumla kommun, dock är det Örebro kommun som sköter all förvaltning i hela Kvismaren). Den ligger söder om Kvismare kanal och väl skyddad från mänsklig störning. Vassen har en mosaikartad utbredning och vattnet är grunt och ofta med fina dybankar. År 21 häckade två par skrattmås och ett par dvärgmås i Nynäsängen. Dvärgmåshäckningen var den första i Kvismaren där en halvvuxen unge kunde ringmärkas. Dvärgmås har ökat sin förekomst under 2-talet och har förutom 21 även häckat 1998 med ett par i samt gjorde häckningsförsök 1994 och 199. Vid Nynäsängen fanns också i maj 211 två par adulta dvärgmåsar som uppvaktade varandra med dansliknande beteenden. Detta skedde under inventeringstillfällena den 1 och 7 maj. När jag kom den Figur 2 Häckande par tofsvipa på Löten. Figure 2. Breeding pairs of Lapwing in Löten talet 199-talet 21-talet Figur 3 Häckande par tofsvipa i. Figure 3. Breeding pairs of Lapwing in. 22
4 Nyängen Fräknabotten Hammar 2 29 (14 par) 21 (116 par) 211 (15 par) Figur 4. Grågåsen visar en viss nedgång i. Hammarmaden och framförallt Fräknabotten har dock blivit mer populära föryngringsmarker enligt våtmarksinventeringens resultat. Figure 4. Greylag Goose show a slight decrease in. Hammarmaden and mainly Fräknabotten has become more popular breeding grounds. 15 maj hade vattnet stigit en aning och inga mer dvärgmåsar sågs. Även den skrattmåskoloni med cirka 25 par som påbörjat sin häckning hade spridit sig till omkringliggande marker, främst och Nyängen. Svarttärnor i Västra Kvismaren Tre par svarttärnor häckade på Löten 29. Ett par fick ut två ungar i Nyängen 21. År 211 fanns hela fem par i. Detta visar hur anpassningsbar svarttärnan är för att kunna häcka på den mest optimala platsen ett visst år. Var väljer de att häcka 212? Grågåsen är stabil Den första noterade häckningen av grågås i Kvismaren gjordes 1968 (Hägersta i Västra Kvismaren). Sedan dess har arten ökat kraftigt och har som mest varit uppe i 3 häckande par under slutet av 2-talet. Grågåsen har under de tre senaste åren haft en stabil population i Kvismaren (se figur 4). Om vi lägger ihop 23 resultaten från Nyängen, Fräknabotten, Hammarmaden och visar det sig att en viss förflyttning verkat ske. Trenden är att gåsen väljer bort för att hellre häcka i den intilliggande delen av Västra Kvismaren inklusive Fräknabotten. Troligen är det de nyskapade stora gräsmarkerna med betande kreatur som lockar med dukat salladsbord. Dock har fortfarande den klart största andelen av grågässen i Kvismaren (se blå färg i figur 4) med strandängar, vassruggar och (31 par) 21 (?) 211 (4 par) Figur 5 Antalet gåspar i Åsla- och Fågelsjön år 29 och skedde ingen inventering. Figure 5. Number of Greylag Goose pairs in Åsla- and Fågelsjön. There was no census 21.
5 Magnus Persson inventerar Värstamaden. Foto: Elin Andersson. Magnus Persson is counting on Värstamaden. Photo: Elin Andersson. skyddande vattenspeglar att gömma sig i om räven eller örnen kommer. Arten är dock svårinventerad i täta populationer och högt växande gräs i slutet av maj, varför inventeringssiffrorna får tas med viss försiktighet. Tyvärr saknas inventering av Åsla- och Fågelsjön för 21 men antalet grågåsrevir låg år 29 där på 31 par och 211 på 4 par om man klumpar ihop data från båda sjöarna (figur 5). Den stora s amlingsplatsen för grågåsfamiljerna i början av juni är Hammarmaden. 29 räknades 371 stycken gässlingar vid Hammar. År 211 var siffran 25 stycken. Här sitter ofta havsörn och tar sig ganska lätt en och annan munsbit från det dukade bordet. Örnuppvaktningen gör också ungarna svårräknade. Sothönan minskar kraftigt Om vi tittar på treårsperioden ser vi en stark tillbakagång för sothönan (figur 6). Två stränga vintrar i följd är den troliga huvudorsaken till att sothönspopulationen nästan har halverats på tre år. Kvismarens havsörnar har även vid flera tillfällen setts jaga vuxna sothöns i vilket också finns med i bilden. Antalet par i är nu det lägsta s edan Sothönan har också minskat i andra sjöar i Närke. Om vi tittar i figur 6 så ser vi en tydlig nedgång för både, Åsla- och Fågelsjön (för Åsla- och Fågelsjön år 21 har information hämtats från Artportalen och uppskattats till 6 par då det inte finns inventeringsuppgifter från det året). Dock går Nyängens population glädjande nog uppåt från ett till åtta par 24
6 (84 par) 21 (61 par) 211 (53 par) Åsla- & Fågelsjön Nyängen Figur 6. Sothönans nedgång under tre år i tre våtmarksområden i Kvismaren. Nedgången beror sannolikt främst på de senaste två årens kalla vintrar. Havsörnarnas jakt kan också ha påverkat numerären av detta lättfångade bytesdjur. Figure 6. The decline of Coots during three years in three areas. The decline is probably because of the last cold winters. Predation by White-talied Eagle might also be a cause. under dessa tre år, men detta är en klen tröst då det år 1984 fanns 125 par bara i. Under 211 var den siffran nere på rekordlåga 35 par. Knölsvanarna verkar ha motvind Knölsvanen är en art som borde drabbats hårt av två bistra vintrar men visar ändå en svagt uppåtgående trend i Kvismaren (figur 7). Dock visade det sig att svanarna i fick ut färre ungar än normalt vilket kan indikera att knölsvanhonorna var i sämre kondition 211 än efter en normalvinter. Kullarna var ofta små, 2 3 ungar. I sågs under juli 211 sammanlagt 13 ungar, jämfört med 17 ungar 21 och 31 ungar 29. Fiskinge hade 29 inga par och 21 stod Fiskinge under vatten och inga inventeringssiffror finns därför att tillgå. År 211 fanns där två revirhävdande par, dock sågs inga kullar. Kanske var honorna inte i häckningskondition efter två bistra vintrar. På Nyängen och 25 Nynäsängen fanns alla tre åren två par. I Åsla- och Fågelsjön saknas data från 21 men populationen visar samma siffror för 29 som för 211. Snatteranden är en vinnare under 2-talet Snatteranden var lite av en raritet och i paritet med skedand och årta i Kvismaren under 198- och 199-talen. I fanns under 198-talet cirka 2 par och under 199-talet cirka 9 par. Under 2-talet exploderade siffran och 24 och 25 häckade 45 par bara i. Till 211 var antalet nere i 23 par. För de tre senaste åren visar det sig att s minskning hänger samman med en till ökning i övriga områden (figur 8). En överflyttning har främst skett till Nynäsängen, Hammarmaden och Västra Kvismarens nordöstra del. Detta område har tillsammans med Fräknabotten blivit en alltmer attraktiv plats att häcka på för
7 Åslasjön Fågelsjön Fiskinge Nyängen & Nynäsängen Figur 7. Antal revirhållande knölsvanspar för fem områden i Kvismaren. Notera att data från Fiskinge, Åsla- & Fågelsjön saknas för 21. Figure 7. Number of breeding pairs of Mute Swan in Kvismaren. Note that data from Fiskinge, Åslaand Fågelsjön i missing for 21. många våtmarksfåglar efter restaureringen 27 och 28. För områdena Fiskinge, Åslasjön och Fågelsjön (som inte är med i figuren) så är antalen på samma nivå, dock med en viss ökning i Fågelsjön och liten minskning i Åslasjön. Varför det är så är svårt att säga men kan bero på konkurrens om mat och lämpliga boplatser. Doppingar Doppingarna parantal redovisas i figur 9. Små- och skäggdopping har inte setts häcka 211. Det är numera troligen bara gråhake- och svarthakedopping som häckar i Kvismaren. Dock har både småoch skäggdopping setts vid flera tillfällen utan att häckning har kunnat påvisas. Dykänder År 211 saknas brunanden och vigg som häckfåglar i Kvismaren. Båda arterna har uppvisat en neråtgående trend under de senaste tio åren. Möjligen finns det naturvårdsåtgärder som kan gynna dessa 26 dykande arter. Knipan är dock fortfarande kvar med flera par och dess bo i håligheter ligger förmodligen i skogsområdena en bit utanför våtmarkerna. Tio stycken knipoch uggleholkar kommer att sättas upp i reservatet under 212 av fågelstationen. Håll utkik efter vilken effekt detta får. Övriga våtmarksarter Två par mindre strandpipare häckade 21 på den förstärkta vallen söder om Kvismare kanal i Östra Kvismaren, men denna vall växte delvis igen till 211 och så fanns bara ett par kvar. Även vid dammen intill Hammarkullens observationsplats fanns ett par mindre strandpipare under 29. Centrala Östra Kvismaren hyste småfläckig sumphöna, som visslade i området under majkvällarna 211. Även en spelande dubbelbeckasin hördes den 2 maj 211. Rödbenan häckade med 1 par. På Hammarmaden häckade också 1 par.
8 Sammanfattande slutsatser Inventeringarna visar att de senaste kalla vintrarna påverkat numerären av främst sothöna. Knölsvanarna har troligen farit illa och detta kan avläsas genom uteblivna eller mindre och s enare ungkullar. Många våtmarksarter visar dessutom prov på flexibilitet genom att flytta mellan delområden med olika vattenstånd något som arterna säkerligen är anpassade till sedan länge. English summary A wetland survey was made in the Kvismaren bird reserve in 29, 21 and 211. Only breeding wetlands birds were counte d like Ducks, Divers, Waders, Cranes, Geese, Gulls and Terns. Almost every part of the Kvismaren lakes was studied over three years. The study shows that many species are moving around to breed in different parts in different years, primarily due to actual water levels. The last two cold and snowy winters have certainly caused a decline in numbers of breeding Coots. The Mute Swans are still going strong but the females produced fewer youngsters (2 3) than normally (5 7). Gadwall is increasing in Kvismaren. This year was the first time in 3 years when Pochard and Tufted Duck did not breed in the reserve. But on the other hand we have had more observations and breedings of Little Gull and Black Tern than in earlier years. To add up wetland species are adapted to move to areas with the most optimal water levels and cold winters are crucial to some of the featured species Fräknabotten Hammarmaden Löten Nyängen & Nynäsängen Figur 8. Snatterandens utveckling under de tre senaste åren. I har den gått från 28 par 29 till 23 par 211. Dock har arten ökat i både Hammarmaden, Fräknabotten och inte minst Nyängen/Nynäsängen. Figure 8. Development in the Gadwall population in different parts of Kvismaren during three years Figur 9. gråhake- och svarthakedopping Figure 9. Number of Red-necked and Horned Grebes populations. Antall par Åslasjön Fågelsjön Löten Nyängen & Nynäsängen
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 06 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på kolonihäckande
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 205 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på
Läs merInventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs
Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Per Smitterberg Sivert Söderlund assisterar vid inventeringsdagen den 10 april. Foto: Per Smitterberg Inledning
Läs merNattfågelinventering i Kvismaren 2013
Nattfågelinventering i Kvismaren 2013 Tage Ashing & Jan Sondell I maj juni 2013 genomfördes tre nattinventeringar vardera runt Östra och Västra Kvismaren, alltså vid totalt sex tillfällen. Flera intressanta
Läs merSkåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010
Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010 Jan Gustafsson Flygande grågäss. Sammanfattning Under år 2010 så har området kring Skåraviken studerats för att utröna vilka fåglar
Läs merBrunand och vigg i Kvismaren
Brunand och vigg i Kvismaren Åke Pettersson De två dykandsarterna brunand och vigg invandrade ungefär samtidigt till södra Sverige. Brunand kom i mitten av 18-talet och vigg under andra hälften av 18-talet.
Läs merHävringe fågelinventering 2015
Hävringe fågelinventering 2015 Foton i sammanställningen är gjorda av, Leif Nyström (svärta, tobisgrissla) och Mauri Karlsberg (ejder, silvertärna). Inventeringen utförd av Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
Läs merÅterinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap
Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap En jämförelse med resultatet från år 2000 Rapport 2006:2 Omslagsfoto: Michael Egerzon Rapport 2006:2 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen,
Läs merFåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga
Läs merBarnens guide till Getteröns naturreservat
Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande
Läs mer36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar
Sören Lindén, Stockholms ornitologiska förening 36 arter kustfåglar Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Stockholms skärgård,
Läs merResultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.
Bakgrund Inventeringen är beställd av Nässjö kommun och utförd av medlemmar i Nässjö ornitologklubb våren och sommaren 2008. Sjön[81] har inventerats vid flera tillfällen tidigare. Senast det gjordes var
Läs merSjöfåglarnas förekomst och ungproduktion år 2004
1 Riistantutkimuksen tiedote 195B:1-7. Helsinki 20.8.2004 Sjöfåglarnas förekomst och ungproduktion år 2004 Hannu Pöysä, Marcus Wikman, Esa Lammi och Risto A. Väisänen Sjöfåglarnas totalstammar minskade
Läs merRapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm
Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm Häckfågelinventering i sjön Sommen juni 2012 Sammanfattning: Häckande fåglar i sjön Sommen har inventerats under 2012. Senast en liknande inventering gjordes
Läs merGrunderna för uppföljning av sjöfågelbestånd. Juha Honkala
Grunderna för uppföljning av sjöfågelbestånd Juha Honkala Uppföljning av sjöfåglar Punktinventering av sjöfåglar Målsättningen är att övervaka årliga förändringar i de häckande bestånden i olika typer
Läs merRevirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012
Revirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012 Jan Gustafsson, Länsstyrelsen i Södermanlands län Kilaån som rinner i den södra kanten av den tänkta/kommande Stora Lida våtmark. På sydsidan
Läs merFågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015
Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015 Nordöstra Bogeviken och Slite samhälle, betraktat från söder. Enligt uppdrag av Ola Wizén Visby 2015-08-17 2 Uppdragsbeskrivning
Läs merStöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 48 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merFåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6
Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371
Läs merRevirkartering av häckfåglar på strandäng/jordbruksmark. Inventering 2014
Revirkartering av häckfåglar på strandäng/jordbruksmark. Inventering 2014 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 50 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural
Läs merUtkast /KN Revirkartering av fågel vid sjön Björken 2007
Utkast 2008-02-19/KN Revirkartering av fågel vid sjön Björken 2007 Inledning De kraftigt igenväxta åkermarkerna runt sjön Björken röjdes mellan åren 2005 och 2007. Stubbfräsning, tidigt betespåsläpp och
Läs merRevirkartering av fåglar i Erkan, Nyköping 2012
Revirkartering av fåglar i Erkan, Nyköping 2012 Jan Gustafsson, Länsstyrelsen i Södermanlands län Erkanområdets östra del och den norra sidan, här utmed staketen finner man de flesta reviren av buskskvätta.
Läs merHäckfågelinventering vid Maren, Pernäs 2013
Häckfågelinventering vid Maren, Pernäs 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Metodik... 3 3. Resultat... 4 3.1 Artgenomgång... 4 3.2 Övriga fågelobservationer... 5 4. Diskussion... 5 4.1 Allmänt... 5
Läs merAvskjutningsrapportering. Gotlands Län
Avskjutningsrapportering Gotlands Län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merSjöinventeringen 2016
Sjöinventeringen 2016 Thomas Nilsson Under våren och försommaren 2016 genomfördes en häckfågelinventering av 150 sjöar i Blekinge. Inventeringen ingick i en rad av projekt som Västblekinges Ornitologiska
Läs merVar med i Sjöfågeltaxeringen!
Var med i Sjöfågeltaxeringen! Under det gångna året drog Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) BirdLife Sverige tillsammans med Svensk Fågeltaxering (SFT) igång ett nytt system för övervakning av fåglar
Läs merTranor och grågäss runt Draven
Tranor och grågäss runt Draven Inventering och utvärdering av skadeförebyggande åtgärder 2013 Arbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i Jönköpings län Produktion: Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se
Läs merTEGELÄNGEN Vattennivå m m. Sam Hjalmarsson
TEGELÄNGEN 2018 Dammsnäppa vid Tegelängen 3 augusti 2018. Foto: Jan Kruse. Årets sensation vid Tegelängen. Ny art för Mariestads kommun. Många fågelskådare från när och fjärran sökte sig till Tegelängens
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006 Nils Waldemarsson 8 Under 2006 har inom projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården vissa riktade inventeringsåtgärder
Läs merPunktaxering av terrestra fåglar. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet
Punktaxering av terrestra fåglar Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Linnustonseuranta@Luomus.fi 1 1.* Bakgrund och målsättningar I flere länder är denna metod den huvudsakliga för
Läs merStöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2011
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2011 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 47 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merRÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000
RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000 Ingrid Laike och Bertil Åhsberg 67 Inledning Rördrommen förekommer främst i näringsrika sjöar med stora vassar och är fascinerande genom sin ovanliga sång och sitt
Läs merResultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001
Vänerns vattenvårdsförbund Vänerkansliet Nr. 2001/039 2001-11-03 Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001 Hej! Tidigare har varje års inventeringsresultat redovisats i en utförlig årsrapport.
Läs merTämnaren reglerades första gången
6 Tämnaren 2004 Ulrik Lötberg Tämnaren reglerades första gången 1871 78 då sjön sänktes med ungefär en meter. Denna sänkning gjorde att mycket stora arealer blev tillgängliga för rationellt jordbruk. Våröversvämningar
Läs merTEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti Foto: Sven-Evert Carlsson.
TEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti 2014. Foto: Sven-Evert Carlsson. TEGELÄNGEN 2014 Sam Hjalmarsson Vatten och växtlighet Det blev en mycket mild start på året. I början av januari
Läs mertel , tel
Nr. 2004/030 Vänerns vattenvårdsförbund Vänerkansliet Agneta Christensen 2004-09-01 0501-60 53 85 Enligt sändlista Hej! Inventeringen av fågelskär i Vänern år 2004 är nu slutförd. Här följer en kortfattad
Läs merStrandängsfåglar längs nedre Helgeån i Kristianstads Vattenrike 2012 kort rapport
Strandängsfåglar längs nedre Helgeån i Kristianstads Vattenrike 2012 kort rapport Text: Hans Cronert Hur mår egentligen strandängsfåglarna i Kristianstads Vattenrike? Något entydigt svar finns inte på
Läs merStorspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008
åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i
Läs merTegelsmorasjön nytt smultronställe i Uppland
LARS GOTBORN Tegelsmorasjön nytt smultronställe i Uppland Invigning. Den 27 augusti 2011 invigdes ett nytt smultronställe i Uppland. Det var Tegelsmorasjön, även kallad Kyrksjön, som fick denna kvalitetsstämpel.
Läs merFyrtio andfågelräkningar i Finjasjön i september och några i Magle våtmark
Fyrtio andfågelräkningar i Finjasjön i september 197-29 och några i Magle våtmark 1995-29 Thomas Johnsson En måttlig till hård vind drog in från söder över Finjasjön och termometern visade på 13 plusgrader.
Läs merRastande simfåglar i Ringsjön hösten 2001 en kortfattad jämförelse med tidigare års räkningar.
Rastande simfåglar i Ringsjön hösten en kortfattad jämförelse med tidigare års räkningar. Jonas Grahn, Länsstyrelsen i Skåne län Bakgrund Antalet rastande doppingar, skarv, svanar, gäss, änder och sothöns
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merPRESSMEDDELANDE 1 (5)
PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan
Läs merTEGELÄNGEN Tegelängen 6 augusti En våtmark med lågt vattenstånd. Foto: Sam Hjalmarsson.
TEGELÄNGEN 2017 Tegelängen 6 augusti 2017. En våtmark med lågt vattenstånd. Foto: Sam Hjalmarsson. TEGELÄNGEN 2017 Sam Hjalmarsson Vattennivå m m Det blev inte mycket vinter de första månaderna om man
Läs merFågelobservationer vid sjön Björken åren blir poster i databas
Fågelobservationer vid sjön Björken åren 1996-2005 blir poster i databas Foto: Årta, Hans Ring Sofia Johansson Vilt- och naturvårdslinjen 05/07 Klarälvdalens Folkhögskola Rapport nr: 367 Innehåll Förord
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018 Rapport: Morgan Johansson Onsala Biokonsult, 2019 Mejerivägen 11 439 36 Onsala onsalabiokonsult@telia.com Telefon: 0300-611 07 Mobil:
Läs merInventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014
Inventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014 Version 2014-09-21 Sammanfattning Denna fågelinventering utfördes i Natura 2000-området Klarälvsdeltat där Länsstyrelsen i Värmlands län inom
Läs merHäckningsbefrämjande åtgärder för fågelfaunan i Krankesjön
Häckningsbefrämjande åtgärder för fågelfaunan i Krankesjön - Beskrivning av verksamheten samt populationsutveckling för skrattmås, fisktärna och svarttärna fram till 2010 Fisktärneunge på plattform Patrik
Läs merVilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad
Vilken fågel? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2. Räkna
Läs merStyrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1
Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder
Läs merFågelskär i Mälaren 2016
Fakta 2017:3 Publiceringsdatum 2017-02-14 ISBN: 978-91-7281-718-0 Enheten för miljöplanering och miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Mats Thuresson Fiskmås. Foto:
Läs merTranor och grågäss runt Draven
Tranor och grågäss runt Draven Inventering och utvärdering av skadeförebyggande åtgärder 2012 Arbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i Jönköpings län Produktion: Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se
Läs merpå Falbygden 2005 Ett projekt av Falbygdens Fågelklubb under ledning av Lennart Sundh
STORSPOV på Falbygden 2005 Ett projekt av Falbygdens Fågelklubb under ledning av Lennart Sundh 1 STORSPOV på Falbygden 2005 Under 2005 har en av Falbygdens främsta karaktärsfåglar i odlingslandskapet,
Läs merLinjetaxering med hjälp av fasta standardrutter. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet
Linjetaxering med hjälp av fasta standardrutter Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Linnustonseuranta@Luomus.fi Fasta standardrutter Linjetaxeringsrutter, som grundades år 2006 Över
Läs merTrastsångare Nära hotad (NT), EU-art 2014 Artportalen 5 Sydlig gulärla Sårbar (VU) 2014 Artportalen 20
Askebäcken: Särskilt värdefulla arter Häckning Fåglar Svarthakedopping Nära hotad (NT), EU-art, Natura 2000 2014 Artportalen 20 Trastsångare Nära hotad (NT), EU-art 2013 Artportalen 3 Brun Kärrhök Natura
Läs merKustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård
Hans Ryttman & Bill Douhan Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård en sammanfattning av en inventeringsrapport. I FiU nr 4 2007 gjordes (av Hans Ryttman) en sammanfattning av den kustfågelinventering
Läs merRAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Läs merHäckfågelinventering av havsstrandängar i nordöstra Skåne 2012
Häckfågelinventering av havsstrandängar i nordöstra Skåne 2012 av Nils Waldermarsson Vadarpopulationerna på våra strandängar, såväl de som finns vid havet som i inlandet, minskar påtagligt. Detta har föranlett
Läs merFågelinventering i vassområden i Oxelösunds kommun 2015
Fågelinventering i vassområden i Oxelösunds kommun 2015 Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt. Under 2015 har Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
Läs merStiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Läs merMOLECULAR SHAPES MOLECULAR SHAPES
Molecules with 2 electron pair groups around Linear molecules have polar bonds, but are the central atom form a linear shape. usually non-polar. is 180 linear 2 electron pairs around the central atom 1
Läs merHäckfågelinventering av Ränneslövs ängar, Smedjeån. John Strand, Hushållningssällskapet Halland
Häckfågelinventering av Ränneslövs ängar, Smedjeån John Strand, Hushållningssällskapet Halland Sammanfattning År 2000 genomfördes en inventering avseende häckfågelfaunan längs en ca 3 km lång sträcka av
Läs merNationell kustfågelövervakning 2016
Nationell kustfågelövervakning 2016 Fredrik Haas & Martin Green Biologiska institutionen, Lunds universitet fredrik.haas@biol.lu.se martin.green@biol.lu.se 046-222 38 16 223 62 Lund Under 2016 genomfördes
Läs merInventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014
Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern
Läs merRAPPORT DATUM: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB
DATUM: 2008-11-07 TILL: FRÅN: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB ANG: HÄCKFÅGELINVENTERING, TRÖNNINGE ÄNGAR 2008 Under våren
Läs merPM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning
PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning 2014-08-25 Enetjärn Natur AB Bakgrund Inför en planerad vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun har
Läs merDokumentation av rödspov
Dokumentation av rödspov - häckningsframgång i Svartåmynningens naturreservat 2014 Förord: Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun har tillsammans finansierat dokumentation av fågelarten rödspov
Läs merStrandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit
Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 En redovisning av häckande strandängsfåglar före åtgärder. Rapportens innehåll De uppgifter om häckande fåglar som redovisas
Läs merSjöfågeltaxeringen - metod
Sjöfågeltaxeringen - metod Inventering av sjöfåglar under häckningstid i alla former av våtmarker (sjöar, åar, strandängar, småvatten och kuster) Har du några frågor rörande nedan beskrivna metod, hör
Läs merRapport 2001: :9. Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun
Rapport 2001:01 2015:9 Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun Resultat från inventeringar i skärgården 2014 Rapport 2015:9 Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun Resultat från inventeringar i skärgården
Läs merNaturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS
Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS Naturföretaget 2017 Inventering: Arvid Löf och Beatrice Lindgren Rapport: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2017-06-22
Läs merInventering av större vattensalamander (Triturus cristatus), inför detaljplan Kalle Blanks väg, Länna
Inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus), inför detaljplan Kalle Blanks väg, Länna Naturföretaget 2016 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2013-000314, 2016-06-23 Inventering:
Läs merGroddjursinventering, Torshälla förvaltningsområde
Groddjursinventering, Torshälla förvaltningsområde Naturföretaget 2018 Inventering och rapport: Sara Lundkvist och Johan Kjetselberg Foto: Kvalitetsgranskning: Niina Salmén Datum rapport: 2018-10-15 Version:
Läs merStrandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra.
Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta bilder. Den lämpar sig därför ej för utskrift på papper. Genomförande
Läs merEnglish. Things to remember
English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är
Läs merMoult migration of Latvian Whooper Swans Cygnus cygnus
Ornis Fennica 89:273 280. 2012 Brief report Moult migration of Latvian Whooper Swans Cygnus cygnus 1. Introduction ð ð 274 ORNIS FENNICA Vol. 89, 2012 Table 1. Known moulting sites of Whooper Swan cygnets
Läs merSimfåglar i Ringsjön räkningar
Simfåglar i Ringsjön räkningar -25 Simfågelhunden (Canis lupus familiaris) i Ringsjön. Håkan Sandsten Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Simfåglar i Ringsjön räkningar -25 Sammanfattning
Läs merLänsstyrelsen Västernorrland Publikation nr 2019:01. Uppföljning av Stensjöflons naturreservat - inventering av myrfåglar 2017
Länsstyrelsen Västernorrland Publikation nr 2019:01 Uppföljning av Stensjöflons naturreservat - inventering av myrfåglar 2017 Sida 2 av 14 Omslagsbild: Stensjön med Stensjöflon i förgrunden. Fotograf:
Läs merFACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
FACIT Fågeltexter GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den
Läs merKönsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Läs merInventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005
Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Upplands Ornitologiska Förening 2005-06-28 Inledning s. 1 Upplands Ornitologiska Förening (UOF) har under våren 2005, på uppdrag
Läs merVad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).
Vad beskriver vem? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2.
Läs merRestaureringsplan Projektområde 54, Lindänget
RESTAURERINGSPLAN 1(3) 2012-02-16 D nr: Naturvårdsenheten Jens Montelius Risberg Direktnr 023-818 24 Faxnr 023-813 31 jens.montelius.risberg@lansstyrelsen.se Ansvarig för dokumentet: Datum Ändring Signatur
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
INVENTERING AV VÅTMARKSFÅGLAR FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Augusti 2011 Miljötjänst Nord AB Sture Gustafsson Inga Olofsson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2
Läs merLinjetaxering med hjälp av fasta standardrutter. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet
Linjetaxering med hjälp av fasta standardrutter Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Linnustonseuranta@Luomus.fi Fasta standardrutter Linjetaxeringsrutter, som grundades år 2006 Över
Läs merLerums kommun Inventering av fågelfaunan i Gråbo grustäkt
Lerums kommun 2014-12-10 Inventering av fågelfaunan i Gråbo grustäkt Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4 3.1 Naturvårdsintressanta arter...
Läs merNaturvård i Kvismaren
Naturvård i Kvismaren 2004 2009 Michael Andersson I Fåglar i Kvismaren 2005 beskrevs den stora satsning på naturvård i Kvismaren som då inleddes i samarbete mellan Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro kommun
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merTrandansen 5-6 april 2014
Trandansen 5-6 april 2014 Reserapport av Magnus Stenmark Foto av Anne-Charlotte Bergenheim Stockholms Ornitologiska Förening StOFs resa till Hornborgarsjön går alltid vid en av de allra finaste tiderna
Läs merFågelinventering Hjälstaviken 2008
Pekka Westin Fågelinventering Hjälstaviken 2008 För fjärde gången sedan 1974 inventerades fågelfaunan vid Hjälstaviken. I uppdraget ingick att göra en totalinventering av samtliga häckande, men också alla
Läs merSkötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848)
Skötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848) Bakgrund Tysslingen är en näringsrik, sänkt och grund slättsjö som är starkt påverkad av igenväxning
Läs merMål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper.
Vad beskriver vem? Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper. Material: Textkort och bilder på fåglar, isär klippta
Läs merBilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
Läs merDatum Fågelinventering Lissma. Underlag för konsekvensbedömning trafikplats
Datum Fågelinventering Lissma Underlag för konsekvensbedömning trafikplats 2 Beställning: Tyréns Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: xxxx-xx-xx Uppdragsansvarig:
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Foto: Måns Hjernquist 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Läs merOrrinventering - Nybro-Hemsjö - Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län
Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Svenska Kraftnät Orrinventering - Nybro-Hemsjö - Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Inventeringen har genomförts under maj
Läs merSimfåglar i Ringsjön räkningar
Simfåglar i Ringsjön räkningar -26 Grönt ringsjövatten i september 26 med utsikt mot Nunnäs. Håkan Sandsten Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Simfåglar i Ringsjön räkningar -26 Sammanfattning
Läs merInventering av kråka och korp i Kvismaren 2010
Inventering av kråka och korp i Kvismaren 2010 Bo Nielsen & Jan Rees För första gången under en kråkinventering häckande korp i Kvismaren och det var med spänning inventeringen genomfördes. Sammanlagt
Läs merKortfakta om rovdjursinventeringarna
Kortfakta om rovdjursinventeringarna 2014-07-07 Björn Den senaste inventeringen av björnstammen 1 visar att sedan 2008 har stammen minskat i Sverige, med uppskattningsvis 500 björnar, från cirka 3 300
Läs merFisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet.
Fisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet. Ungfågeln på bilden fotograferades vid Billudden i augusti. 8
Läs mer