Mot. 1984/ Motion 1984/85: 3038

Transkript

1 Motion Mot. 1984/ /85: 3038 Alf Wennerfors m. n. Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 (prop. 1984/85: 125) Inledning Utvecklingen på skeppsbyggnadsområdet har omöjliggjort fortsatt drift vid Ucldevallavarvet. Avvecklingen kommer att ske redan under innevarande år. Det innebär att ca personer måste byta arbete. En sådan omställning är naturligtvis smärtsam och besvärlig för enskilda individer, men en minskad efterfrågan måste resultera i minskad produktion. Under det senaste decenniet har staten stöttat svensk varvsindustri med mångmiljardbelopp. Från moderat sida framhöll vi i motion 1982/83:2338 att den svenska varvsindustrins framtid bäst gagnades genom avveckling av de varv som inte hade förutsättningar att drivas på et t lönsamt sätt. Vi bedömde redan då att det var nödvändigt att avveckla ett av de två fartygsproducerande storvarven. De varvsanstiilldas möjligheter att söka sig till annan sysselsättning försvåras av kostnadsutvecklingen och av arbetsmarknadens stelhet. faktorer som tillsammans medför att den totala efterfrågan på arbetskraft på den reguljära arbetsmarknaden är mycket dålig. En nedläggning av en stor arbetsplats som Uddevallavarvet blir därigenom besvärligare än nödvändigt. Den kan därför motivera vissa kortsiktiga insatser från statens sida, främst undanröjande av hinder. men även speciella arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Erfarenheterna visar att varken arbetsmarknadspolitiska medel eller industripolitiska satsningar är effektiva metoder för att ge varaktiga arbetstillfällen. Det är i stället genom en ekonomisk politik som stimulerar nytöretagande. tillväxt och omställningsförmåga som förutsättningarna skapas för ökad sysselsättning. Det är enskilda företags expansion som kan skapa nya arbetsplatser i Uddevallaregionen. Det är i första hand alltid den enskilde individen som måste göra ansträngningar för att finna en ny anställning. statsmakternas uppgift är att medverka till att omställningsprocessen kan ske smidigt och snabbt. Först om individen har misslyckats bör arbetsmarknadspolitiska s. k. åtgärder kunna komma i fråga. Nedläggningen av en dominerande arbetsplats såsom Uddevallavarvet kan emellertid skapa omfattande problem på arbetsmarknaden. Det kan därför vara motiverat att under en kort övergångstid erbjuda de varvsanställda som l Niksdage sam/. Nr

2 Mot. 1984/85: blir arbetslösa nagot förmanligare villkor än vad som gäller för arbetslösa i andra regioner. Undantagsregler skapar emellertid alltid gränsdragningsproblem och orättvisor i behandlingen av enskilda personer. Därför bör endast i speciella fall reglerna för arbetslösa i Uddevallaregionen utformas på annat att än vad som gäller i andra delar av landet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Regeringen föreslår att sammanlagt 127,6 milj. kr. uppförs i innevarande års budget för förbrukning under detta och nästföljande budgetår. Huvuddelen av medlen kornmer dock att förbrukas under 1985/86. Det är anmärkningsvårt att regeringen på detta sätt bidrar till att skapa en missvisande bild av det verkliga budgetunderskottet nästa budgetår. I reservation till arbetsmarknadsutskottets betänkande 1984/85:12 framhöll' i att regeringen bör kunna utnyttja finansfullmakten för att finansiera delar av atgärdcrna i Uddevallaregionen. saväl för innevarande som för kommande budgetar. Finansfullmaktens medel bör därför utnyttjas för beredskapsarbeten. rekrytering töd. starta-eget-bidrag och näringshjälp. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna. Det ankommer då på regeringen att själv avgöra hur mycket som bör anvisas till olika ändamål. Beredskapsarbeten/rekryteringsstöd Regeringen föres!; r att den särskilda arbetsförmedlingen i Uddevalla skall få disponera 50 milj. kr. för beredskapsarbeten och rekryteringsbidrag. Personer som är in krivna vid den särskilda arbetsförmedlingen skall likställa med langtidsarbetslösa och därför vara kvalificerade för rekryterings töd. Vi har tadigare framhållit att beredskapsarbeten bör användas för personer med längre arbet lö hebtider. Vi tillstyrkte ock a i motion 1984/85:127 regeringens förslag att rekryteringsstöd skall förbellallas långtid arbetslö <1. Det vore olyckligt om den särskilda arbetsförmedlingen "slussade" de tidigare 'arvsanställda direkt till beredskapsarbeten. Man måste tillvarata indivaderna vilja och engagemang att utnyttja sina kunskaper och intressen pa bästa ätt för att finna nya arbetstillfällen. Först när den arbetslöse trots sina egna och arbebförmedlingens ansträngningar har misslyckats med att finna någon anställning bör arbetsförmedlingen erbjuda rekryteringsstöd till potentiella arhet givare inom näringslivet. Tidigare erfarenheter från företagsnedläggmngar tyder på att en del arbetstagare har särskilda svårigheter på grund av olika slag arbetshandikapp. Det är därför väsentligt att man bl. a. genom lön e bidrag försöker ge dessa möjlighet till arbete. Tills arbet marknaden förmar absorbera fler arbetssökande kommer det ock a att

3 Mot. 1984/85: vara nödvändigt att anvisa beredskapsarbeten till vissa personer. Därvid bör äldre arbetslösa i första hand komma i fråga. Regeringen föreslår att 30 milj. kr. kall anvisas till en turistanläggning i Ertseröd i Tanums kommun. En av de föregivna anledningarna till offentligt stöd till anläggningen skulle vara att den är anpassad för handikappade personer. trots att den huvudsakligen riktar sig till vanliga turister. Det är värdefullt om handikappade får möjlighet att besöka turistanläggningar. Detta motiverar emellertid inte att man uppför en speciell anläggning. Många turistanläggningar i olika delar av vårt land är redan så utformade att handikappade kan besöka dessa, och successivt blir fler och fler mer lättillgängliga. Det är. enligt vår mening, inte motiverat att staten biträder med 40% av finansiering i ett särskilt projekt. Det bör också understrykas att projektet knappast kan vara ett lämpligt beredskapsarbete för f. d. varvsanställda. Bidrag för arbetsresor och traktamente vid dubbel bosätt11i11g Regeringen föreslår dels ett pendlingsbidrag. dels traktamente för dubbel bosättning. Dessa bidrag. som är skattefria. skall kunna utgå under ett år. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden är eftersträvansvärd, men stimulansåtgärder måste i första hand vara av generell natur. t. ex. skattesänkningar och andra åtgärder som ökar incitamenten att arbeta på annan ort. Genom att kostnader för arbetsresor redan i dag är avdragsgilla (dock med undantag för de första l 000 kr.) finns redan en väsentlig stimulans. Från statsfinansiell utgångspunkt är det olämpligt att införa ett allmiint pendlingsbidrag. Ä ven om arbetsmarknadssituationen kommer att vara besvärlig i Uddevalla under de närmaste åren kan detta inte motivera att de friställda varvsarbetarna får ett speciellt bidrag om de börjar arbeta i t. ex. Trollhättan. Många andra individer tvingas varje år byta arbetsplats med åtföljande högre resekostnader. Vidare har vi erfarit att kollektivtrafiken redan håller pa att förstärkas mellan Uddevallaregionen och Trollhättan. varigenom pendling blir möjlig till en förhållandevis låg kostnad. Genom den förväntade Volvoetableringen finns goda förutsättningar för att läget pa arbetsmarknaden i Uddevalla kommer att förbättra om något år. Under tiden är det naturligt att många kommer att söka sig till andra delar av landet för att skaffa sig erfarenheter som kan underlätta för dem att senare fä arbete i Uddevallaregionen. De tidigare varvsarbetarnas situation kommer därför att i vissa avseenden skilja sig från andra personers. som arbetar utanför sin hemort. Därför kan det vara motiverat att traktamente vid dubbelbosättning skall kunna utgå för personer som arbetar så långt från Uddevallaregionen att dagspendling inte är möjlig. Om arbetsmarknadssituationen inte förbättras bör bidraget kunna förlängas i ytterligare ett halvt år. l* Rihda:e11 /98-J/85. 3 sam/. Nr J3

4 Mot. 1984/85: Om traktamentet är skattefritt och inte heller påverkar avdragsmöjligheterna blir bidraget dock väl generöst. Erhållet traktamente bör därför frånräknas vid beräkning av avdragsgrundande belopp för dubbel bosättning vid taxering. Särskilda medel Vidare föreslår regeringen att den särskilda arbetsförmedlingen skall få disponera 9 milj. kr. i särskilda medel. Dessa medel skall utnyttjas om de i propositionen beskrivna åtgärderna skulle visa sig vara otillräckliga. Många arbetsförmedlingar i andra delar av Sverige finner att man trots olika åtgärder inte kan bereda sysselsättning åt alla. Dessa har inte några särskilda medel till sitt förfogande. Offentliga åtgärder för att främja sysselsättningen bör vidtas i enlighet med de regler riksdagen har beslutat om. Det föreslagna anslaget skulle öppna vägen för nya stödformer. Det förefaller som om regeringen vill skaffa sig specialfullmakter för eventuella säråtgärder i Uddevallaregionen. Så sent som i förra månaden avvisade riksdagen regeringens begäran att få fria händer att ändra reglerna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Industripolitiska åtgärder Utvecklingsfonden Regeringen föreslår att riksdagen skall anslå 5 milj. kr. som ett särskilt bidrag till utvecklingsfonden i Göteborgs och Bohus län för intensifierad företagsserviceverksamhet. Vi har i motion 1984/85:559 och 1984/85:2623 framfört våra åsikter angående utvecklingsfondernas verksamhet. Enligt vår mening bör utvecklingsfonden i första hand genom omdisponering av befintliga resurser öka sin verksamhet i Uddevallaregionen. Riksdagen bör därför inte tillskjuta några ytterligare medel till utvecklingsfonden. Inom ramen för länsstyrelsens s. k. C 4-anslag kan det finnas utrymme för en del verksamhet där utvecklingsfondens kompetens utnyttjas. Uddevalla lnvest Regeringen avser att låta staten direkt tillskjuta 60 milj. kr. till ett nybildat regionalt investmentföretag, Uddevalla finans. AB Svenska Varv har redan av regeringen erhållit ett bidrag på 30 milj. kr. för företagets andel i Uddevalla lnvest. Det är anmärkningsvärt att regeringen därtill använt en reservation från 1978/79. Vidare måste man ifrågasätta om investmentbolag av detta slag har förutsättningar att bli framgångsrika. Erfarenheterna från statliga regionala investmentbolag är på olika sätt avskräckande.

5 Mot. 1984/85:3038 s Nu framhåller emellertid regeringen att privata intressen skall ha ett dominerande inflytande över investmentbolaget. Det är positivt att regeringen inser att ett investmentbolag drivs bättre av privata intressenter än av statliga företrädare. Dessa privata intressenter bör däremot knappast finansieras av staten. Verksamheten vid Uddevalla lnvest bör kunna börja i mindre skala. Därför bör staten i nuvarande läge avstå från att tillskjuta nagot kapital förutom det som venska Varv redan har fatt för ändamålet. Regionalpolitiska insatser Lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån Vi instämmer i bedömningen att sysselsättningsläget i Uddevalla, Munkedals och Lysekils kommuner motiverar att vissa former av regionalpolitiska insatser bör kunna vara aktuella under 1985 och Vi har i motion 1984/85:2950 föreslagit att de nuvarande lokaliseringsbidragen. offertstöden och lokaliseringslanen avskaffa. l stället bör ett system med s. k. ri kgarantilan införas. Riskgarantilån bör kunna beviljas till företag i dessa tre kommuner pa samma villkor som gäller inom stödområde c. Av de 225 milj. kr. som regeringen föresiar skall anvisas. beräknas ca 200 milj. kr. vara avsedda för den av Volvo planerade bilfabriken. Vi finner inte några motiv för att Volvo skall komma i åtnjutande av lokaliseringsbidrag för att förlägga produktion till en region i vars närhet både Volvos och Saabs bilproduktion redan är koncentrerad. Det tyder på att förutsättningarna för bilproduktion inte är ogynnsamma i regionen. Därför bör det frisläppande av investeringsfonder som Volvo fått tillstånd till vara tillräckligt. Dessutom bör staten knappast genom direkta subventioner medverka till att förstärka Västsveriges beroende av bilindustrin. Vi föreslår därför att 25 milj. kr. anvisas till riskgarantilån. utformade i enlighet med vad om föreslagits i motion 1984/85:2950. Dessa medel bör utnyttjas för projekt i mindre och medelstora företag. Utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen Regeringens förslag att anslå 35 milj. kr. för teknikspridning baseras tyvärr på en överdriven tilltro till subventioner för att framkalla teknisk utveckling. Vi instämmer givetvis i betydelsen av teknisk utveckling och forskning. men vi delar inte regeringens syn på hur denna kan åstadkommas. Det viktigaste instrumentet för att främja mindre och medelstora företags investeringar och utvecklingsinsatser är för t och främst en förändrad ekonomisk politik. löntagarfondernas undanröjande och ändrade skatteregler. Vi vill i detta sammanhang särskilt peka pa vart förslag om att

6 Mot. 1984/85: FoU-avdraget skall återinföras. vilket skulle ekonomiskt timulera teknisk utveckling i företagen. Då finns inte behovet att med särskilda subventioner understödja teknikspridning. De sutom kan ifrågasättas om det verkligen finns möjlighet att skapa så många nya framgångsrika "projekt". Styrelsen för tekni k utveckling har redan i dag betydande resurser till sitt förfogande. Om det vore möjligt att med ytterligare några subventionsmiljoner på detta sätt skapa nya för framtiden lönsamma arbeten vore detta ett omfattande underbetyg åt myndigheter som AMS. SIND. STU och utvecklingsfonderna. Med sina resurser - som uppgår till flera procent av BNP - borde de redan ha tillvaratagit sådana möjligheter. Det är förvånande att statliga organ som byggts upp för att befrämja dynamik och omställningsförmåga själva synes så orörliga att de inte i ett akut läge kan omdisponera sina verksamheter utan genast kräver ytterligare medel. Vi noterar emellertid med tillfred ställelse att regeringen-i motsats till agerande! under oppositionstiden-inte före lår att en "strukturfond" skall inrättas för att lösa Uddevallaregionens problem. Många företag i Uddevallaregionen kommer att få ställa om sin produktion när beställningarna från varvsindustrin min kar. Det är då värdefullt om företagen kan etablera kontakt med tekni k expertis som kan medverka vid en förändring av produktionen. Ömsesidiga kontakter mellan företrädare för högskoleutbildning och forskning samt näringslivet i Bohuslän finns redan men behöver förbättras. På så sätt kan utbildning och forskning tillföras erfarenheter och uppslag samtidigt som inte minst ansvariga för produktion och teknisk utveckling i mindre företag ges möjlighet till en fruktbärande dialog med välutbildade tekniker och forskare. Förut ättningarna för mindre företag att rekrytera t. ex. nyutexaminerade civilingenjörer skulle på sikt förbättras. l det utsatta läge som råder kan det därför vara lämpligt att tillföra länsstyrel en extra medel till det s. k. C 4-anslaget. Dessa bör nyttjas för att främja näringslivet utveckling i Uddevallaregionen. Därvid bör man även beakta möjligheterna till expansion inom servicesektorn. Arbetet bör bedrivas i nära samarbete med näringslivets egna organisationer. Därvid bör de möjligheter som finns att utnyttja expertis vid CTH för att skapa kontakter mellan företag och högskolan tillvaratas. Efter en inledande utvärdering bör eventuellt offentligt stöd till teknikutveckling huvud akligen kunna finansieras genom STU :s ordinarie anslag. Voh os Uddevallaprojekt Volvos ledning har ännu inte fattat beslut om en framtida ny bilfabrik kommer att förläggas till Uddevalla. En sådan etablering skulle naturligtvis vara mycket positiv för Uddevallaregionen. Regeringen har däremot redan beslutat att frisläppa Volvos investerings-

7 Mot. 1984/85: fonder för verksamhetsåren Den generella rätten att utnyttja investeringsfonden för investeringar som gällt under flera år upphörde den l april. Övriga svenska företag kan bara utnyttja sina investeringsfonder för investeringar i förtid efter särskilt beslut. Från moderat sida har vi framhållit att tanken att använda investeringsfonderna som ett konjunkturpolitiskt instrument är förlegad. Staten varken kan eller bör engagera sig i en sådan detaljerad kontroll av näringslivets verksamhet. Den generella rätten att utnyttja investeringsfonderna borde bibehållits. Regeringens beslut innebär att Volvo får en betydande konkurrensfördel framför andra svenska företag. Regeringens behandling av Volvo förutsätter att andra företag behandlas på samma sätt. Utbildningsinsatser Swdiecirk/ar Regeringen föreslår att l milj. kr. skall avsättas för bidrag till studiecirklar i Uddevalla. studieförbunden skall enligt regeringsförslaget i samarbete med organisationer verksamma på Uddevallavarvet anordna studiecirklarna. De utbildningsinsatser i regionen som staten skall prioritera är sådana som bidrar till att friställd personal från Uddevallavarvet kan skaffa sig arbete inom andra delar av arbetsmarknaden. Mot den bakgrunden har vi också tillstyrkt de föreslagna insatserna gällande arbetsmarknadsutbildningen. Den studiecirkelverksamhet som här avses medverkar dock inte till att förbättra de arbetslösas förutsättningar att få arbete. Något särskilt statsanslag bör inte utgå. Hemställan Det ankommer på utskottet att utforma erforderliga förändringar i den av regeringen föreslagna lagtexten. Med stöd av ovanstående hemställer vi l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om särskilda insatser för arbetslösa i Uddevallaregionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att finansfullmakten skall få utnyttjas för åtgärder som syftar till att främja arbetslösa personers ansträngningar att finna arbete. i enlighet med vad som i motionen anförts, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om beredskapsarbete och rekryteringsstöd, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående turistanläggning i Ertseröd,

8 Mot. 1984/85: att riksdagen avslår 4 i förslaget till lag om vissa flyttningsersättningar, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avdragsrätten för kostnader vid dubbel bosättning. 7. att riksdagen be lutar att till Medel för särskilda insatser i Uddevallaregionen på tilläggsbudget III till statsbudget för 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av kr.. 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om särskilda medel till arbetsförmedlingen. 9. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Småföretagsutveckling på tilläggsbudget lll till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av kr att riksdagen avslår regeringens förslag att till Medelstillskott till ett regionalt investmentbolag för Uddevallaregionen på tilläggsbudget lll till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av kr., 11. att riksdagen avslår regeringens förslag till regler för lokaliseringsbidrag i Lysekils, Munkedals och Uddevalla kommuner, 12. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att till Lokaliseringsbidrag m. m. i Uddevallaregionen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av kr., 13. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen på tilläggsbudget Ill till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av kr., 14. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget lll till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av kr. för riskgarantilån i enlighet med vad som i motionen och i motion 1984/85:2950 anförts, 15. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen. 16. att riksdagen beslutar att till Särskilda utvecklingsinsarser i Uddevallaregionen på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av kr. i enlighet med vad som i motionen anförts, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om frisläppande av investeringsfonder, 18. att riksdagen beslutar att avslå regeringen förslag att till Bidrag till silldiecirklar i Uddevalla på tilläggsbudget lll till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av l kr.,

9 Mot. 1984/85: att riksdagen avslår regeringens förslag beträffande tudieverksamhetens ekonomiska administration och villkor. Stockholm den 9 april 1985 ALF WENNERFORS (m) BENGT WITTBOM (m) ANDERS G. HÖGMARK (m) H Å KAN STJERNLÖF (m) STEN SYENSSON (m) INGRID HEMMINGSSON (m) GULLAN LINDBLAD (m) SONJA REMBO (m) GÖREL BOHLIN (m) BARBRO NILSSON (m) i Visby