ANTIKEN. Specialarbete Svenska Dagfolkhögskolan Trollhättan Vår-96

Transkript

1 ANTIKEN AnnSofie Svensson Specialarbete Svenska Dagfolkhögskolan Trollhättan Vår-96 1

2 EPOKER 3 ANTIKEN 4 MYKENE OCH TROJA 4 ILIADEN OCH ODYSSEN 5 FILOSOFI, KÄRLEK TILL VISHET 8 BIBELN 9 KRISTENDOMEN 9 SLUTORD 11 2

3 Epoker Jag skall i detta arbete försöka att analysera och titta närmare på litteraturen genom tiderna, hur tiden har påverkat författarna och tvärtom. Varför har vissa namn överlevt? Ta t ex de stora filosoferna från Grekland, Sokrates och Platon. Varför har just dessa herrar blivit ihågkomna? Naturligtvis har de betytt mycket för såväl samtiden som för eftervärlden, med det har andra också gjort men inte fått hälften så mycket uppmärksamhet. Jag tror att om man skall få ett namn i historien måste man vara född på rätt plats vid rätt tidpunkt, man måste också omge sig med rätt folk. Detta tillsammans med vad man än utför har betydelse för eftervärlden. Ibland påverkas t ex författare av tiden och ibland kan det vara tvärtom. Tiden påverkas av konsten. Jag har också tittat på hur samhället såg ut när vissa verk blev skrivna Antiken, Forntiden -400 f kr 3

4 Antiken Antik betyder gammal, och är beteckning för den gamla tiden i västerlandets historia. Indoeuropéerna dök upp i historien 2000 f Kr. De kom från Centralasien och denna folkspridning brukar kallas den indoeuropeiska folkvandringen, det var en långsam folkspridning under lång tid. De här folken kallas indoeuropéer p.g.a. att de spred sig över Indien och Europa, och det är därför som de flesta språk i Europa är besläktade. Redan före indoeuropéernas ankomst till Grekland hade kretensarna utvecklat en högkultur på Kreta. De var duktiga sjömän så Kreta blev en brygga mellan Orienten och Europa. Genom kontakten med Orienten utvecklade kretensarna ett skriftspråk som spred sig till europeiska fastlandet. Mest berömt är Kreta för sina praktfulla palats, det mest kända ligger i Knossos. Det kallas Labyrinten, och bestod av flera hundra rum i ett invecklat system av gångar, trappor, pelarhallar, helgedomar och magasin. I de grekiska sagorna beskrivs denna plats som magasin för säd, livsmedel och den har troligen använts som centrum för religionsutövning. Det sades att ingen man som gått in kom ut. Någon gång runt 1500 f Kr blev det troligtvis ett vulkanutbrott som ödelade hela platsen. Mykene och Troja Först att tränga ned i nuvarande Grekland var akajerna. Detta namn hade grekerna i den äldsta berättande diktningen. Dessa bildade en massa småriken, av vilka Mykene efter hand kom att inta den ledande ställningen. Här samlades stora rikedomar - Det guldrika Mykene. Omkring 1200 f Kr försökte härskarna i Mykene utöka makten till mindre Asien. De var skickliga sjömän. Den förnämsta staden kallades Troja eller Ilion. De strider som utbröt där har legat till grund för sagan om det trojanska kriget. Där berättas att den trojanske prinsen Paris rövar bort den sköna prinsessan Helena, som var maka till kung Menelaos i Sparta. Kung Menelaos samlade ihop småkungar och sin bror Agamennon för en hämndaktion mot Troja. I tio år höll trojanerna stånd innan grekerna kunde inta staden. Utgrävningar har gjorts som visar att en viss sanningshalt ligger i detta, en mer trolig krigsorsak var nog att Troja låg på en strategiskt viktig plats, just i inloppet till Svarta havet och på en viktig handelsväg. Kort efter trojakriget kom dorerna, ett krigarfolk, som skövlade och förstörde den mykenska kulturen. Skrivkonsten och hantverket försummades. Det blev katastrofal tid utvecklingen, stannade helt upp.. 4

5 Under följande århundraden kom fenicierna att inta sjö- och handelsherraväldet i Medelhavet. Feniciernas viktigaste insats var de 22 tecknen (alfabetet). Troligen härstammar dessa från Egyptens hieroglyfer och sumerernas kilskrift. Omkring 800 f Kr hade grekerna hämtat sig från den doriska invandringen. Grekerna tog det feniciska alfabetet och anpassade det till vårt indoeuropeiska språk, genom att tillsätta tecken för vokalljud. Detta är grekernas främsta kulturinsats. Från denna tid ca 700 f Kr finns två viktiga och stora verk, Iliaden och Odyssén. Iliaden och Odyssen Dessa två verk, Iliaden och Odysseén sägs vara skrivna av en man vid namn Homeros, som var blind och sägs härstamma från ön Chios. Han skildrar i sina verk, som anses inleda den västerländska litteraturen, ett tydligt indelat klassamhälle. Hjältarna i den grekiska hären är kungar, furstar och storgodsägare, de har stor makt både hemma, privat och i hären. Modet, äran, hedern och troheten mot fursten är egenskaper som står högt i kurs i detta aristokratiska samhälle. Feghet är en oförlåtlig egenskap. En man förlorar t ex sin heder om han inte hämnas en väns eller släktings död. Dessa två verk är uppbyggda på folkliga traditioner. De rymmer mycket av levnadsvisdom och blev på det viset en källa som grekerna kunde gå till i livets alla skiften. För eftervärlden har de varit ett mönster för berättande diktning. De är skrivna på hexameter, ett versmått som är lätt att lära in utantill p.g.a. sin rytm. Varje skolbarn stiftade bekantskap med Homeros under Antiken, och hans verk lästes i hela den antika världen. Liksom Bibeln användes de som lärobok. Många är de som försökt efterlikna hans verk. Iliaden och Odyssén blev stilbildande ända in i 1800 talet, en förebild för epiken. Epiken var en av de tre viktigaste genrerna enligt grekerna, lyriken och dramatiken var de andra. Allt som var skrivet ansågs vara mycket viktigt. Därför hade alla som kunde skriva en mycket viktig och högt uppsatt roll i samhället. Litteratur betyder just, allt som är skrivet. Tre tragediförfattare från Aten som var betydande för samtiden var Aiskylos ( f Kr), Sofokles ( f Kr) och Euripides ( f Kr). 5

6 Till yrket var Euripides kvinnopsykolog och författare, med sina verk flyttade han dramat närmare det verkliga livet. Han chockade samtiden med sin syn på kvinnorna och erotiken som han beskrev som en förödande passion. Han ifrågasatte gamla traditioner när han låter Medea säga i ett av sina verk: Det sägs att kvinnornas liv är utan fara, hon sitter hemma, männen går i krig. Falskt, hellre står jag i tre bataljer bak skölden än blott en gång föda barn Aristofanes ( f Kr) var dåtidens komediförfattare. Hans komedier är fyllda av karikatyrer av högt uppsatta medborgare och politiker i Aten. I moderna termer kan vi kalla hans verk en blandning mellan politisk revy, studentspex och buskisteater. I Lysistrate som är ett av hans mest kända verk låter han kvinnorna organisera en kärleksstrejk för att få slut på kriget mellan Sparta och Aten. Tanken är att göra männen erotiskt svältfödda. Så här låter Lysistrates förslag till de andra kvinnorna. För om vid sängen efter morgonbadet vi gjorde bakåtböj och sådant där i våra genomskinliga pyjamas, och de fick lust att leka lite - då var det vi som sa: Förbjuden ingång! Var lugn för att de skulle mjukna bums och lät våran vilja fram med freden! Dessa skalder var revolutionerande för sin tid, då det var helt otänkbart att mannen och kvinnan stod på samma nivå. En hustru skaffade man sig enbart för pengarna, hemgiften och för att få barn inom äktenskapet. Hon stod längst ned i rangordningen tillsammans med slavarna. Hon hade hand om hem, barn och ekonomi. I de atenska äktenskapen tycks det inte ha varit vanligt att makarna förde längre samtal med varandra. Sokrates frågade en man en gång. Finns det någon som du känner och talar mindre med än din hustru? Och han fick till svar Finns det några sådana är det inte många Vi har kurtisaner för nöje, konkubiner för att bli omhändetagna och hustrur för att få legitima barn Detta var allmänt hållet bland grekiska män Kurtisaner eller hetärer som grekerna kallade dem, var kvinnor som männen träffade på sina fester. Hetärerna spelade flöjt, dansade och konverserade med männen. Kurbiner var ett slags 6

7 bihustrur, ofta döttrar till fattiga atenare, slavinnor eller utländska kvinnor. Att hålla sig med kurbiner var allmänt tolererat. Många av samtidens stora verk handlar om passionerad kärlek mellan förälskande par som inte kan få varandra, många tömmer giftbägare hellre än att giftas bort till någon okänd lämplig man. 7

8 Filosofi, kärlek till vishet Om man ber någon nämna en filosof, blir svaret nästan alltid Platon eller Sokrates. Sokrates ( f Kr) är en av världens mest berömda filosofer. Det som är intressant är att han inte har efterlämnat ett enda skrivet ord. Hans berömmelse har kommit av att en av hans elever Platon ( f Kr) återgivit hans tankar. Det brukar sägas att Sokrates använde förlossningsmetoden eller majevtiken, som den också kallas, i sin undervisning. Genom frågor lockar man fram elevens vishet, likt en barnmorska som ger modern stöd till att föda barnet. Han ville lära ut konsten att tänka. Men många trodde dock att Sokrates tillhörde sofisterna, som efter perserkrigen var ett slags folkbildare i Aten. Sofisterna tvivlade starkt på de religiösa myterna och hävdade att man inte behöver tro på något man inte kan bevisa. Enligt sofisterna finns det inte några allmängiltiga sanningar om vad som är gott och ont, sant eller falskt. Men tvärtom ansåg Sokrates att själen var det värdefullaste hos människan och den skadas om människan gör orätt. Då folket vände sig mot sofisterna och anklagade Sokrates för att förleda ungdomen blev han dömd till döden genom att tömma en giftbägare 399 f Kr. Platon som var elev till Sokrates har fortsatt i sin mästares fotspår. Enligt Platon är den verklighet vi lever i en återspegling av en högre värld, denna värld kallar han idéernas värld. Människan är ett dubbelväsen, själen är odödlig och kroppen förgänglig. Denna uppfattning har bl a påverkat kristendomen. 8

9 Bibeln Bibeln, Böckernas bok som den också kallas, är också ett av världens äldsta bevarande verk. Denna bok är inte bara en bok för kristna, den har så mycket mer att ge; spännande episoder, fantasieggande skildringar, poesi och intressanta människoöden. Bibeln är den bok som har lästs och kommenterats mest i världshistorien. Denna bok är också ett bra exempel på att viss litteratur har en stor betydelse för vissa människor. Bibelforskare är alla överens om att det ligger en folklig tradition och folkliga berättelser bakom denna bok, man behöver inte tveka om att Jesus har levt. Men vad man har för ytterligare aspekter på vem han var och hur han levde, det är där man har skilda uppfattningar. I Sverige användes bibeln som läsebok ända in på 1900 talet. När skrevs då denna otroliga bok? Gamla testamentet är en samling gamla myter och berättelser som har berättats muntligt i många hundra år. År 700 f Kr kom en man, en tempelskrivare vid namn Jahvisten att skriva ned dessa myter som alla hade en historisk bakgrund. Han ville bevisa att katastrofer och nederlag berodde på att folket trotsade Gud. Psaltaren som är en av Bibelns poetiska böcker har tempeltjänaren skrivit ned. Nya Testamentet är bl a skrivet av de fyra evangelierna och handlar om Jesu liv. Lukas som var en läkare i från Syrien, hade följt aposteln Paulus på sina resor, på sin ålderdom beslöt han att skriva ned allt han hört och sett om Jesus. Ungefär samtidigt skrev Matteus, Markus och Johannes ned sina berättelser om Jesus, dessa fyra blev sedermera evangelisterna. Bibeln i sitt nuvarande utförande med både nya och gamla Testamentet sammanställdes först 300 år e Kr. Kristendomen Har bibeln som litterärt verk påverkat människor? Det judiska folket bodde i utkanten av de romerska riket - Palestina. År 70 e Kr intog romarna Jerusalem och jämnade staden med marken, judarna blev spridda i hela världen. I den judiska religionen fanns idéer som skulle få närmast oöverskådlig betydelse för den västerländska kulturen. Det var här tanken och idéerna föddes om att det bara skulle finnas en gud, och att man skulle hedra honom genom att leva ett rättfärdigt liv. Vid den här 9

10 tiden tillbad man flera olika gudar, så denna tanke var revolutionerande. På kejsar Augustus tid föddes Jesus i staden Betlehem. Med judendomen som grundval kom han att ge upphov till kristendomen, och därigenom också till den judiska kulturen. På detta vis har den judiska kulturen påverkat och spridit sig i västerlandet och blivit inspirationskälla åt både konst och litteratur. Först att vilja tro och bli kristna var de fattiga, som så gärna ville hoppas på en bättre värld, men även ur de förnämsta samhällsklasserna anslöt sig folk. Då man år 200 e Kr firade tusenårsminnet av Roms grundande kom en kraftfull kejsare, Decius, att radikalt förändra de kristnas ställning. De tvingades att offra åt Roms gudar. Han ansåg nämligen att de kristna var ett hinder för Roms återuppbyggnad. Nu följde en svår tid av förföljelse, men trots detta ökade de kristna i antal. År 313 gav kejsar Konstantin de kristna rätt att fritt utöva sin religion, han ansåg nämligen att man inte kunde utrota den. Före år 300-talets slut hade kristendomen blivit den enda tillåtna religion i romarriket. En del forskare vill påskina att kristendomen hade med roms förfall att göra. Romarnas försvarsvilja minskade drastiskt när kristendomen predikade ödmjukhet och underkastelse. Roms förfall har nog inte bara en orsak, en av orsakerna kan ha varit, när Goterna krigade med Rom förstördes en del av stadens vattenledningar. Dessa var ju fantastiska byggnadsverk, enda nackdelen var att vattnet rann av egen kraft och kunde alltså inte stängas av. Till följd av detta översvämmades områden runt om Rom. Vattendränkta träsk bildades och malariamyggan fick ett gott grofäste. Malarian spreds och detta bidrog till folkminskningen. Klimatförändringarna och utarmningarna av jordarna var andra tänkta orsaker, Rom hade blivit for stort, jordarna räckte inte till att försörja folket. Många var soldater och skulle få sitt uppehälle av staten. Det spred sig malaria, detta bidrog till folkminskning. De tilltagande moraliska förfallet hos främst överklassen var en annan spekulativ orsak, lag och ordning upprätthölls inte och samhället angreps inifrån. Intressant är att samhällskritikerna värkar vara influerade av sin egen tid, på1930-talet var det den ekonomiska orsaken, rasister hävdar att det var invandringen som orsakade rasblandning med undermåliga kunskaper. I vår tid har skattetrycket varit en av orsakerna, folk hade så höga skatter att det inte lönade sig att arbeta. Men en av orsakerna som är ganska färsk är vårs tids oro för de kortsiktiga och ansvarslösa nedbrytandet av miljön, de liksom vi skövlade skogarna som resulterade i jorderosion. 10

11 Slutord Detta var lite axplock från antikens historia. Har nu litteraturen haft någon betydelse för historiens utveckling? Ja helt klart. Homeros gav grekerna deras gudar heter det. Det var i dessa två verk grekerna för första gången fick läsa om de grekiska gudarna. Grekernas gudar var som människorna fast mycket vackrare och ståtligare, dessutom var de odödliga. De hade samma känslor som vi människor de kunde älska, hata, känna avund, och bli mycket arga. Gudarnas kung hette Zevs och hans maka Hera När något kommer på pränt blir det mera trovärdigt, det kan spridas på ett effektivare sätt och man kan använda det tex i undervisning. De grekiska gudarna fick en förankring i folktron. Samma sak är det med bibeln. En bok som är ihopsatt av flera berättelser från en mycket lång tid, ca 1300år. Men inte många litterära verk har betytt så mycket för människor som just bibeln. Den används än i våra dagar som förebild för vår uppfostran. Utan litteraturen hade vi levt som djuren. Det är vårt utarbetade tal och skrift som skiljer oss åt. Vi hade inte heller haft en historia att se tillbaka på.. 11