Köpkraftsparitetsindex, volymindex och prisnivåindex för åren

Transkript

1 (11) Köpkraftsparitetsindex, volymindex och prisnivåindex för åren

2 (11) EUROSTATS REVIDERADE RESULTAT FÖR , DEFINITIVA RESULTAT FÖR 2001 SAMT PRELIMINÄRA FÖR Sammanfattning...3 INLEDNING...6 BAKGRUNDEN TILL PPP: S REVIDERING FÖR ÅREN PPP KÖPKRAFTSPARITETSINDEX ÄR EN MULTILATERAL JÄMFÖRELSE...7 Revideringseffekt...7 BNP I LÖPANDE PRISER...8 HUSHÅLLENS INDIVIDUELLA KONSUMTIONSUTGIFTER...8 Prisundersökningar...8 Konsumentprisindex...9 Bostadsposten...9 OFFENTLIG KONSUMTION - LÖNER...9 FASTA BRUTTOINVESTERINGAR...10 Byggnader och anläggningar...10 Maskiner, transportmedel, inventarier...10 ANVÄNDNING AV PPP RESULTATEN SAMT REKOMMENDATIONER...10 Om paritetstalen...10 PPP- resultatens användningsområde är följande...11 PPP- resultaten bör användas med stor försiktighet...11 PPP- resultaten rekommenderas inte som...11

3 (11) Eurostats 1 reviderade resultat för , definitiva resultat för 2001 samt preliminära för Sammanfattning Sveriges BNP per capita år 2001 jämfört med et för, som uttrycks i volymindex lika med 100, har beräknats till 106. Sveriges BNP per capita köpkraftskorrigerat låg således 6 procent över EU-et år Detta innebär en revidering jämfört med den förra beräkningen i december 2002, som visade nivån 102 för Eurostat startade ett revideringsprojekt för köpkraftparitetsindex (Purchasing Power Parities, PPP) i april Eurostat har ansvarat för både beräkningar och publicering av resultaten. Revideringen innefattar perioden åren och omfattar samtliga länder som deltar i European Comparison Program (ECP), totalt 31 länder 2. PPP är en multilateral jämförelse mellan 31 länder. Detta innebär att alla länder påverkas av förändring av ett enskilt lands resultat. Små skillnader i belopp för BNP per capita kan ge upphov till skillnader i volymindex med någon eller några enheter. Med tanke på osäkerheten i beräkningarna av paritetstalen innebär detta att det krävs relativt stora förändringar i volymindex per capita för att man säkert ska kunna uttala sig om skillnader i nivå mot andra länder. Sveriges paritetstal är relativt oförändrade för perioden och har sänkts för åren Volymindex per capita jämfört med har höjts för hela perioden. För beror höjningen i första hand på att de BNP-siffror som användes vid de första beräkningarna har reviderats av SCB. För de senare åren beror den höjda volymindexen i första hand på revideringar i paritetstal. Prisnivåindex har inte påverkats nämnvärt av revideringen under perioden Under sjönk däremot paritetstalen, därmed sänktes prisnivåindex. Sammanfattning av revideringarna Förbättringar har gjorts i form av: o ersättning av preliminära grunddata till aktuella data; o skattningar av grunddata då dessa inte finns tillgängliga; o införande av ändringar i definitioner, klassifikationer; o korrigering av felaktigheter. 1 Eurostat är EU-kommissionens statistikkontor. För arbetsfördelning mellan Eurostat, OECD och de nationella statistikkbyråer se länk PPP Internationella samarbetet i köpkraftsparitetsundersökningarna 2 Eurostats Statistics in focus finns på 3 För utförlig information över resultaten:

4 (11) Revideringarna kan sammanfattas enligt följande: o Eurostat har korrigerat ett beräkningsfel för huvudgruppen; Restauranger och Hotell för Sverige; o Eurostat har använt prismätningen för 2001 för att skriva tillbaka basgrupperna el och gas; o För hyror har införts definitiva uppgifter för några år; o För åren 1995 till 1997 har sjukvårdstjänster delats upp i undergrupper enligt ett nytt underlag; o Eurostat gjorde en tillbakaskrivning av huvudaggregatet Maskiner, transportmedel, inventarier från 2000 till åren med hjälp av nationalräkenskapernas implicita deflator 4 ; o Felaktiga momssatser för byggnads- och anläggningsinvesteringar har korrigerats. Följande ändringar som har påverkat alla länders resultat: o Storbritannien har reviderat hyresposten; o Storbritannien har reviderat uppgiften om folkmängden; o Frankrike och Storbritannien har reviderat löner för vissa yrken inom offentlig sektor. Här nedan redovisas definitiva resultat för EU- och EFTA- länderna, enligt den av Eurostat rekommenderade grupperingen, för åren inklusive preliminära resultat för 2002: Gruppering av EU- och EFTA- länder enligt BNP per capita uttryckt i PPS (köpkraftsparitetsstandard) P <125% av et 111% - 125% av 91% - 110% av 76% - 90% av 51% - 75% av LU, CH LU, NO LU, NO LU LU, NO LU, NO LU, NO LU, NO DK, IS, NO, AT FR, IT, NL, FI, SE, UK DK, CH, IS, AT FR, IE, IT, NL, FI, SE, UK DK, CH, IS, AT FR, IE, IT, NL, FI, SE, UK DK, CH, IS, NO, AT BE, DE, FR, IE, IT, NL, FI, SE, UK DK, CH, IS, IE, AT FR, IT, NL, FI, SE, UK DK, CH, IS, IE, NL, AT FR, IT, FI, SE, UK DK, CH, IS, IE, NL, AT FR, IT, FI, SE, UK DK, CH, IE, NL, AT FR, IS, IT, FI, SE, UK ES, IE, ES ES ES ES ES ES ES EL, PT EL, PT EL, PT EL, PT EL, PT EL, PT EL, PT EL, PT Källa: Eurostat. Not.: P=preliminär. BE=Belgien; DK=Danmark; FI=Finland; FR=Frankrike; EL=Grekland; IE=Irland; IS=Island; IT=Italien; Lu=Luxembourg; NL=Nederländerna; NO=Norge; PT=Portugal; CH=Schweiz; ES=Spanien; UK=Storbritannien; DE=Tyskland; AT=Österrike. 4 Det är kvoten mellan BNP i löpande priser och BNP i fasta priser.

5 (11) Nedanstående tabell visar skillnader i Euro mellan olika nivåer i rangordning för BNP per capita uttryckt i PPS. Skillnaden i belopp mellan två på varandra följande nivåer i allmänhet är liten. Speciellt gäller detta inom den grupp som Sverige ligger i. Differenser i absoluta belopp som uppstår mellan angivna rangen för BNP per capita utryckt i PPS. År/rang % av % av % av % av Källa: Eurostat Ovanstående gruppvisa redovisning bygger på följande tabell: BNP per capita uttryckt i PPS (köpkraftsparitetsstandard) för EU- och EFTA- länderna ( = 100). Volymindex P Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Luxemburg Nederländerna Norge Portugal Schweiz Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike Källa: Eurostat. P=preliminär För utförlig information över resultaten:

6 (11) Inledning Eurostat startade för första gången ett revideringsprojekt för köpkraftparitetsindex (Purchasing Power Parities, PPP) i april Eurostat, tillsammans med OECD och experter från medlemsländernas statistikkontor, har bildat en arbetsgrupp 5 som haft som huvudsaklig uppgift att i detalj planera tidtabellen för revideringen, följa upp och lösa de metodologiska frågorna. Eurostat har ansvarat för både beräkningar och publicering av resultaten. Eurostat har även haft en samordningsroll för revideringsprocessen. Revideringen innefattar perioden från 1995 till 2000 och omfattar samtliga länder som deltar i European Comparison Program (ECP), total 31 länder. Hela processen avslutades med publicering av de reviderade siffrorna för köpkraftsparitetsindex, BNP per invånare och prisnivåindex den 18 december Medlemsländerna har reviderat för perioden från 1995 till De tidigare åren ska revideras med hjälp av konsumentprisindex och BNPs implicitdeflator 6. EUs kandidatländer och de nya EU medlemsländerna 7 har reviderat endast från 1999 till 2000 eftersom det saknas konsistenta prisuppgifter och andra grunddata tillhörande nationalräkenskaperna. Skälet till detta är att kandidatländerna har deltagit fullt ut i European Comparison Programme (ECP) först från Eurostat kommer att publicera mer detaljerade resultat om revideringen i maj För Kandidatländerna kommer resultat att publiceras från åren före Bakgrunden till PPP: s revidering för åren Revidering behövdes bl.a. av följande orsaker: för att förbättra grunddata eller uppdatera grunddata o mer fullständig rapportering av grunddata o tillse att grunddata är konsistenta med klassifikationerna o korrigera felaktig prisinformation eller felaktiga beräkningar 5 Task Force medlemmar är Österrike, Belgien, Frankrike, Italien och Portugal. 6 Det är kvoten mellan BNP i löpande priser och BNP i fasta priser. 7 Kandidatländerna är Bulgarien, Rumänien och Turkiet. De blivande medlemsländerna är Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckiska Republiken, Ungern.

7 (11) för att kunna göra omräkningar av index o uppdatering av basperiod o metodändringar Köpkraftsparitetsindex beror på tre olika grunddata: o prisinformation avseende de olika huvudaggregaten tillhörande hushållens individuella konsumtion samt fasta bruttoinvesteringar; o löner för vissa yrkesgrupper inom offentlig sektor; o BNP: s användning i löpande priser. Eurostat har, i samråd med arbetsgruppen och de involverade länderna, tagit vissa beslut gällande metodändringar. De nya metoderna har tillämpats på ett konsistent sätt över tiden. PPP köpkraftsparitetsindex är en multilateral jämförelse PPP är en multilateral jämförelse mellan 31 länder. Detta innebär att alla länder påverkas av förändring av ett enskilt lands resultat PPP resultat: köpkraftsparitetsindex, volymindex, prisnivåindex, påverkas av förändringar av följande komponenter: o förändringar av nominell BNP; o förändringar av BNP strukturen (utgiftssidan); o folkmängd; o prisinformation; o andra länders ändringar i sina grunddata. Revideringseffekt De följande enskilda faktorerna påverkar resultaten i olika riktningar och alltid i relation till EU i. o En ökning av BNP:s användning i nominellt värde i ett land leder till en ökning av volymindex per invånare för samma land och vice versa. o Högre priser i ett visst huvudaggregat leder till en minskning av BNP volymindex per invånare och vice versa. o Förändringar i ett annat lands priser kan påverka till exempel Sveriges prisnivåindex utan att Sveriges grunddata har ändrats.

8 (11) BNP i löpande priser ESA95 8 har införts konsekvent för alla år Viktindelningen för konsumentprisindex för representantvaror har använts som underlag för att tilldela vikter för undergrupper enligt ändamålsklassificering av individuell konsumtion (COICOP 9 ). Antal basgrupper 10 ( basic headings ) i BNP: s redovisning är 282. BNP-serien i löpande priser har hämtats från de senaste i november 2003 publicerade svenska BNP-beräkningarna. Detta innebär att offentlig moms på förbrukning och investeringar ingår. Hushållens individuella konsumtionsutgifter Köpkraftparitetsindex består av följande delar: o prisinformation (även löner); o växelkursen; o konsumentprisindex; o vägningstal. Prisundersökningar Revidering av ovannämnda delar har gjorts dels av de nationella statistiskbyråer eller av Eurostat beroende på om felet berodde på en bristfällig prisinformation eller på brister i grunddata eller på om det var felaktigheter i paritetsberäkningarna. Sveriges prisnivåindex (1999) för huvudgruppen Restauranger och Hotell har ifrågasatts starkt av bland andra branschens organisation. Eurostat hade gjort en felaktig användning av konsumentprisindexdata vid beräkning av denna huvudgrupp. Felet är nu korrigerat. Det har även påverkat resultat för åren 2000 och 2001 beroende på att prisinsamlingen görs var tredje år. Ingen revidering har gjorts av prisinformationen, för Sverige, som ligger till grund för paritetsberäkningen för hushållens individuella konsumtion förutom en tillbakaskrivning för basgrupperna el och gas (se nedan). Eurostat har reviderat Hälso- och sjukvård för samtliga länder. Prisinformationen för Hälso- och sjukvårds undersökningen som ägde rum 2001 har använts men endast för basgrupper som läkemedel och andra sjukvårdsartiklar. Det vill säga att prisinformation för sjukvårdstjänster daterar sig från 1996 års undersökning. 8 ESA95 står för Europeiska Nationalräkenskapssystemet COICOP= Classification of Individual Consumption by Purpose. 10 Basgrupp avser den lägsta aggregeringsnivån för de produkter i BNP fördelningen för vilket paritetstal beräknas.

9 (11) Konsumentprisindex Konsumentprisindex (KPI) används för att skriva fram prisuppgifter för tidigare års prisundersökningar. Prisundersökningar genomförs enligt ett tre års- schema. Revideringen av KPI serien har inneburit att klassifikationen från 1995 till 1999 har ändrats från en gammal COICOP version för ESA79 (217 basgrupper) till den senaste versionen av COICOP för ESA95 (199 basgrupper) samt att basen föregående år har tillämpas konsekvent för alla år. Bostadsposten SCB började göra prismätningar för hyresposten 1996 eftersom det inte genomfördes någon hyresundersökning för 1995 för EU- och EFTA länderna. För år 1995 har Eurostat gjort en tillbakaskrivning med hjälp av implicitprisindex. Revidering för hyresposten, har för Sveriges del inneburit en uppdatering av preliminära uppgifter från tidigare år till definitiva uppgifter för åren samt för år Metodmässigt har inga förändringar gjorts. Revidering vad avser el och gas. Eurostat har använt prismätningarna för basgrupperna El och Gas från 2001 års prisinsamling för att skriva tillbaka serien till år Eurostat i samråd med de berörda länderna bedömde att denna mätning var den mest tillförlitliga. Anledningen till detta är att avregleringen av elmarknaden har skett i olika takt i olika länder samt att införande av avreglering av elpriser i de nationella KPI också har skett i olika takt i de olika länderna. Offentlig konsumtion - Löner Löner för vissa yrken inom offentlig sektor utgör mellan 8-12 procent av totala BNP. Det innebär att effekterna av detta huvudaggregat kan ha betydelse i den multilaterala jämförelsen. Revideringsperioden är De ändringar som har gjorts (i Sveriges underlag) är följande: och 1998 har sjukvårdstjänster delats upp i undergrupper enligt Landstingsförbundetsunderlag. Antal anställda i dessa tjänster har även införts enligt samma underlag. 2. Det görs skattning för vissa tjänster eftersom det saknades underlag för något år. 3. Den senaste rapporterade vikten (2001) antogs vara den mest tillförlitliga och användes för alla år. 4. Basgruppen utbildning omfördelades enligt ett beslut taget under ett Eurostat Working Party- möte i juni 2003, nämligen att endast ha en

10 (11) enda grupp lärare. Anledningen till detta beslut var att det bedömdes som svårt att få klarhet i om en rättvis jämförelse mellan länderna avseende lärarnas arbetstimmar. Fasta bruttoinvesteringar Byggnader och anläggningar Eurostat skickade en enkät till samtliga länders avdelningar för Nationalräkenskaper angående momspåslag i NR-beräkningarna för fasta bruttoinvesteringar. De rätta momsandelarna har sedan använts vid prisjämförelserna för fasta bruttoinvesteringar för byggnader och anläggningar. Maskiner, transportmedel, inventarier Eurostat gjorde en tillbakaskrivning från 2000 till åren med hjälp av nationalräkenskapernas implicita deflator, Schweiz undantaget. Resultat för basgruppen Software för 2001 användes som tillbakaskrivningsfaktor för alla länder. Sverige gjorde inga ändringar i prisunderlaget. Användning av PPP resultaten samt rekommendationer Om paritetstalen Paritetstalen anger det antal enheter av varje valuta som ger samma köpkraft i respektive land som en svensk krona i Sverige. Förhållandet mellan paritetstal och växelkurs ger en bild av ett lands prisnivå. Ett paritetstal mellan två valutor är lika med kvoten mellan de belopp som behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster i respektive land. Paritetstalen är med andra ord omräkningstal som eliminerar skillnaderna i prisnivå länderna emellan. Paritetstal har primärt beräknats för 250 basgrupper på basis av prisjämförelser mellan ett stort antal varor och tjänster, som utvalts och definierats med målet att vara samtidigt representativa och jämförbara. Produktförteckningarna omfattar ca konsumtionsvaror och tjänster. Antalet investeringsvaror uppgick till ca 120. Prisinsamlingen genomförs enligt ett treårsschema. Omräkning görs sedan centralt av Eurostat till årsmedelpriser för det aktuella året med hjälp av konsumentprisindex som varje land levererat. Vid beräkningen av paritetstal för basgrupper tas hänsyn till hur representativa de ingående produkterna var för konsumtionen i respektive land. Detta är nödvändigt för att undvika snedvridande effekter på

11 (11) prisjämförelser. Paritetstalen på basgruppsnivå sammanvägs sedan, vilket ger paritetstal för alla aggregeringsnivåer upp till BNP. Vid sammanvägningen används nationalräkenskapernas värdeuppgifter för BNP:s användning. När BNP i löpande priser (i nationella valutor) räknas om med användning av paritetstalen, kommer jämförelsen sedan att återspegla enbart volymskillnader. Förhållandet blir analogt med fastprisberäkning av tidsseriedata i löpande priser. Om i stället växelkurser används som omräkningstal, kommer de resulterande värdebeloppen att återspegla inte bara skillnader i kvantiteter utan också skillnader i prisnivå. Detta beror på att växelkursen inte motsvarar valutans köpkraft i det egna landet utan också påverkas av andra faktorer. Växelkursomvandlade data är därför inte lämpade som underlag för jämförelser av reala kvantiteter, såsom produktion eller konsumtion. Värden för resursanvändning omvandlade enligt växelkurserna förblir i allt väsentligt nominella värden, medan omvandling med hjälp av paritetstalen resulterar i reala värden. Förhållandet mellan köpkraftsparitet och växelkurs ger uttryck för hur dyrt det är i ett land i förhållande till i ett annat. Prisnivåindex definieras som kvoten mellan paritetstalet och växelkursen och talar om hur många enheter av den valda jämförelsevalutan som behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster i respektive land. PPP- resultatens användningsområde är följande o BNP volymjämförelse mellan länderna vid samma tidpunkt; o jämförelse av BNP per invånare vid samma tidpunkt; o BNP per anställd; o storleksmått på ekonomier; o prisnivåjämförelser mellan länder vid samma tidpunkt. PPP- resultaten bör användas med stor försiktighet o i jämförelse av levnadskostnadsindex mellan länder; o i jämförelse över tiden av både BNP- utveckling per invånare och prisnivå; o vid deflatering av hushållsinkomster med paritetstal. PPP- resultaten rekommenderas inte som o indikator för över- och undervärdering av valutor; o instrument för att rangordna enskilda länderna; o mått på produktion och produktivitetsökning mellan industrier; o mått på tillväxttakt; o volymmått för export och import mellan länder o mått för att analyser prisnivå mellan länder på detaljnivå; o som jämvikt för växelkurs.