Linn Ljunggren och Tony Svensson. Vård- och underhållsplan, Odarslövs kyrkogård

Transkript

1 Linn Ljunggren och Tony Svensson Vård- och underhållsplan, 2015 Odarslövs kyrkogård

2 Rapport 2015:33 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, Dnr: L , 1318 Text: Linn Ljunggren och Tony Svensson Foto: Linn Ljunggren och Tony Svensson Kartproduktion: Anna Rabow Formgivning: Anna Rabow Granskning: Åsa Eriksson Green, Regionmuseet Kristiandstad/Landsantikvarien i Skåne Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, Gävle. Dnr

3 Innehåll Innehåll...3 Inledning...5 Bakgrund...5 Mål och syfte...5 Metod...6 Andra verktyg och dokument...6 Lagskydd för kultur- och naturmiljö...7 Kulturhistorisk bakgrund...9 Källor Kulturmiljö och fornlämningar Kyrkans utveckling Kyrkogårdens utveckling Beskrivning av kyrkogården Omgivningar Omgärdningar Grindar och ingångar Gångar och strukturer Belysning Bänkar Servicestationer och bod Träd Låg lövfällande och städsegrön växtlighet Rabatter med rosor och perenner Allmänna planteringar Naturligt förekommande kärlväxter och kryptogamer Djurliv Gravplatser Gravvårdar Övergripande beskrivning - karakterisering Kyrkogårdens kulturhistoriska och biologiska värden Värdebeskrivning Kyrkogårdens betydelse i landskapet Kyrkogårdshistoriska värden Samhällshistoriska värden Konsthistoriska och arkitektoniska värden Biologiska värden Vård av kulturhistoriska värden Gravplatser med högt kulturhistoriskt värde Åtgärdsbehov Begränsningar Tillgänglighet Gravplatser Gravvårdar Planteringar Förslag på växter Träd och djurliv Källmaterial Bilaga 1 Kulturhistoriskt värdefulla gravplatser- och vårdar. 36 Bilaga 2 Målsättning och utveckling...

4

5 Inledning Vård- och underhållsplanen för Odarslövs kyrkogård är utförd av Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne på uppdrag av kyrkogårdsavdelningen i Lunds pastorat. Fältarbetet utfördes under sommaren och hösten 2015 med påföljande rapportskrivning hösten Inventering och rapportskrivning har utförts av antikvarie Linn Ljunggren samt biolog Tony Svensson. Arbetet har utförts i dialog med kyrkogårdsavdelningen och representanter från församlingen. Den kulturhistoriska värderingen är en ständigt pågående process där kyrkogårdsavdelningen tar hjälp från församlingen för att få information om t.ex. personhistorik. Kyrkogården skyddas enligt Kulturmiljölagens 4 kap som kyrkogård invigd före Vård- och underhållsplanen har utformats i enlighet med Kulturmiljölagen, de föreskrifter som finns för 4 kapitlet och gällande direktiv från Länsstyrelsen i Skåne. För att vara berättigad till kyrkoantikvarisk ersättning måste en vård- och underhållsplan innehålla kulturhistorisk dokumentation, värdebeskrivning och utvecklingsplan. Bakgrund År 2012 utkom föreskrifter till Kulturmiljölagens 4:e kapitel. Genom de nya föreskrifterna finns ett lagstadgat krav på en vård- och underhållsplan. Riktlinjerna anger vissa krav på hur vård- och underhållsplanerna ska utformas: Ägare till kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser ansvarar för att en vård- och underhållsplan finns. Fastighetsuppgifter Objekt Odarslövs kyrkogård, Odarslöv Fastighetsbeteckning Odarslövs 8:1 Socken Odarslöv Kommun Lunds kommun Fastighetsförvaltare Lunds pastorat Areal 4320 m² Kyrkogården består av fyra kvarter med sammanlagt 199 gravplatser. Det finns 16 gravplatser med olika former av skötselavtal. Svenska kyrkan i Lund är huvudman för begravningsverksamheten i de sju församlingar som bildar Lunds pastorat. Domprosten leder all verksamhet i pastoratet och kyrkogårdschefen leder verksamheten inom Kyrkogårdsavdelningen som är den enhet som ansvarar för begravningsverksamheten. Planen ska redovisa hur objekten ska vårdas och underhållas så att det kulturhistoriska värdet inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Såväl sedvanligt underhåll som tillståndspliktiga åtgärder ska framgå av planen. Planen revideras med 10 års intervall. Länsstyrelsen ska ges möjlighet att yttra sig över planen. Mål och syfte Med stöd av kulturmiljölagen samt föreskrifterna till kulturmiljölagen är syftet med vård- och underhållsplanen att lyfta fram och tydliggöra kyrkogårdens kulturhistoriska värden. Planen ska sedan ligga till grund för kyrkogårdsavdelningens planering och skötsel. Målsättningen med arbetet är att kyrkogårdens värden ska bevaras. Genom vård- och underhållsplanen ska: Odarslövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan,

6 Kyrkogården vårdas på bästa möjliga sätt så att de kulturhistoriska värdena säkerställs och utvecklas. Tillståndshanteringen för såväl kyrkogårdsavdelningen som länsstyrelsen underlättas. Kyrkogårdsavdelningen få en vägledning i det konkreta vårdarbetet med riktlinjer och prioriteringar. De kulturhistoriska värdena för kyrkogårdsbesökare och allmänheten tydliggöras. Metod Vård- och underhållsplanen består av en kunskapsdel där kyrkogårdens historia och dess nuvarande uppbyggnad beskrivs. Historiken grundar sig på arkiv- och litteraturstudier, framförallt kyrkogårdsarkivets handlingar samt annan tillgänglig litteratur, kartor och ritningsmaterial. Nulägesbeskrivningen av kyrkogården omfattar fastigheten Odarslöv 8:1 med yttre häckar. I detta område har byggnader, gångsystem, gravkvarter, gravplatser och gravvårdar samt växt- och djurliv inventerats och beskrivits. Särskild vikt har lagts vid att beskriva kyrkogårdens karaktär. Beskrivningen av kyrkogårdens historik och de fysiska anläggningarna utgör underlag till kyrkogårdens kulturhistoriska värdering. Utifrån kunskapsdelen med historik, nulägesbeskrivning samt värdebeskrivningen har vårdkrav till följd av kyrkogårdens kulturhistoriska värden formulerats. Vård- och underhållsplanen redogör också för aktuella åtgärdsbehov. Andra verktyg och dokument Denna vård- och underhållsplan går inte in på den sedvanliga skötseln som finns på kyrkogården. För detta har Lunds pastorat tagit fram en skötselplan 6 Odarslöv kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2015 för kyrkogårdarna upprättad Planen ska revideras vart 5:e år. I skötselplanen ingår: Översiktlig beskrivning av kyrkogårdarna och gravplatserna. Beskrivning av områdets utformning och karaktär, gravvårdar och växtlighet. Mängdförteckningar en sammanställning av resultat från fältinventering i tabellform. Skötselanvisningar för kyrkogårdarnas allmänna ytor och gravplatser. Skötsel och åtgärder beskriver kortfattat åtgärdsbehov och planering tidplanering. Vård- och underhållplanen innehåller övergripande synpunkter gällande trädbeståndets natur- och kulturvärden. För övrigt hänvisas till trädvårdsplan för kyrkogårdarna i Lunds Pastorat, vilken är en delfördjupning av Vård- och underhållsplanen. Denna har tagits fram genom ett samarbete mellan VIÖS AB, WSP Karlskrona, Sveriges Trädvårdscentrum och Landskapsingenjör J. Östberg AB och består av två delar; Trädvårds- och åtgärdsplan för: Allahelgona, Norra, Sankt Peters kloster och Östra kyrkogården samt Trädvårds- och åtgärdsplan för: Fredentorp, Håstad, Igelösa, Odarslöv, Stora Råby, Stångby, Vallkärra, Norra Nöbbelöv och Västra Hoby kyrkogård. Trädvårdsplanen blev klar En inventering av kyrkogårdens gravplatser utfördes av Gunilla Folkesson 1982 på uppdrag av den dåvarande samfälligheten. Samtliga kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar och anläggningar på kyrkogården inventerades och förslag till åtgärder gavs. Inventeringen kompletteras av denna vård- och underhållplan.

7 Lagskydd för kultur- och naturmiljö KULTURMILJÖLAGEN (1988:950) Kyrkogården skyddas enligt Kulturmiljölagens 4 kap (11-14 ) såsom kyrkligt kulturminne. Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser tillkomna före 1940 får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd från länsstyrelsen. Det gäller även vissa yngre kyrkobyggnader och begravningsplatser utvalda av Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen. För att få genomföra väsentliga förändringar behövs tillstånd från länsstyrelsen. Tillstånd krävs t.ex. för utvidgning, uppförande eller ändring av byggnader, murar, portaler eller andra fasta anordningar samt större förändring av plantering, trädbestånd och beläggning av gångar. Länsstyrelsen ger besked om vad som behöver tillståndsprövas. Enskilda gravanordningar såsom gravvårdar, staket eller stenramar har ett skydd såsom en del av kyrkogårdens helhet och karaktär. PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL) Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader skyddas även i PBL. En byggnad som är särskilt värdefull ur kulturhistorisk synpunkt får inte förvanskas och ska underhållas så att de särskilda värdena bevaras. Ändring och flyttning av en kulturhistoriskt värdefull byggnad ska utföras varsamt med hänsyn till dessa värden och byggnadens karaktärsdrag. Rivningslov får inte ges till byggnad eller byggnadsdel som bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens kulturhistoriska värde. Planläggning och bygglov handläggs av kommunen och ska ske med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden. De kulturhistoriska värdena ska säkerställas genom skydd i detaljplan eller områdesbestämmelse. I detaljplan eller områdesbestämmelse kan byggnader skyddas mot rivning samt mot förvanskning så att dess karaktärsdrag bevaras. Byggnader men även träd och andra landskapselement kan vara skyddade i plan. MILJÖBALKEN (1998:808) Ingår i riksintresse för kulturmiljövård kallat Lackalänga Västra Hoby mm (M:K45). Knappt 2 km sydost om Odarslöv ligger ett stort område som är riksintresse för naturvård kallat Hardeberga S Sandby Dalby Krankesjöområdet. I de fall där det finns fridlysta arter på kyrkogården gäller Artskyddsförordningen (2007: 845) Förordningen omfattar dels de arter som skyddas enligt EU:s fågeldirektiv och habitatdirektiv, dels vissa andra vilt levande arter som är hotade i Sverige. Fladdermöss är en djurgrupp som är vanlig på kyrkogårdar. Alla arter fladdermöss är fridlysta i Sverige. KULTURMILJÖPROGRAM Enligt miljömålen ska alla kommuner ha kulturmiljöprogram. Odarslöv ingår inte i det kommunala bevaringsprogram för Lunds kommun. Det finns dock ett regionalt kulturmiljöprogram där Odarslöv ingår i ett större kulturmiljöområde nordost om Lund som kallas Svenstorp-Örtofta-Ellinge- Skarhult- Gårdstånga. Alléer på kyrkogårdar, det vill säga trädrader om minst fem lövträd, omfattas i de flesta fall av biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalkens 7 kap (11 ). Bestämmelserna gäller alléer utmed vägar, tidigare vägar och även alléer som finns i ett övrigt öppet landskap. I Beskrivning och vägledning om biotopen allé i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken sägs det att även en gångväg i vissa fall kan betraktas som väg. Odarslövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan,

8 8 Odarslöv kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2015 Odarslövs kyrkogård Karta producerad av kyrkogårdsavdelningen, Lunds pastorat

9 Kulturhistorisk bakgrund Odarslövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan,

10 Källor Kyrkogårdens äldsta anläggningshistoria fram till 1900-talet bygger framför allt på genomgång av dokument, kartor och ritningsmaterial från kyrkogårdsavdelningens och kyrkogårdsförvaltningens arkiv. Uppgifterna kring den tidigaste fysiska gestaltningen är liten, men mer detaljerade från och med talets slut. Kyrkogården är dåligt dokumenterad, med utförligt förklarad när det kommer till ombyggnaden år Äldre fotografiskt material från sökbara tjänster på nätet eller i arkiv har kompletterat de skriftliga källorna. I en kulturhistorisk inventering av kyrkogården som utfördes av Gunilla Folkesson 1982 är kyrkogårdens kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar och gravplatser dokumenterade. Hela inventeringen finns i kyrkogårdsavdelningens arkiv. Det har även upprättats en privatgjord inventering 10 Odarslöv kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2015 Händelser i sammandrag 1100-tal Odarslövs kyrka byggs, uppförs i romansk stil Kyrkan byggs om under ledning av Brunius. Kyrkogården utvidgas åt norr Kyrkan återinvigs Kyrkogården utvidgas åt väster. Almar planteras som trädkrans kring kyrkogården. Kyrkogården omgärdades av ett dike och stengärde. Runt gravplatserna finns ligusterhäckar och intill kyrkogården, vid huvudentrén gick en träbro med järnräcken tal Ekonomibyggnaden anlades i det nordvästra hörnet av kyrkogården 1938 Kyrkan genomgick en renovering ledd av Eiler Graebe. Hela kyrkogården lades om vid dräneringsarbete. Hägnad, dike, träbro och ligusterhäckar togs bort. Nytt rätlinjeformat gångsystem anlades och det planterades buxbom runt gravplatserna. Hagtorn planterades runt kyrkogården Fuktproblem upptäckts på insidan av ytterväggarna. Kyrkan får ett avvattningssystem Kyrkan får elvärme Sprickor upptäcks i kyrkans väggar, valv och valvbåge Kyrkan stängs efter oro för rasrisk 2002 Kyrkan avlyses 2005 År 2005 fanns 7 almar kvar från den gamla trädkransen efter att många tagits ner pga. almsjuka. Det planterades lönn för att komplettera trädkransen.

11 Utdrag ur karta från Fornsök över fornlämningar i anslutning till kyrkogården. Fotot visar almarna som tidigare ringade in kyrkan. Kulturmiljö och fornlämningar I området runt Odarslövs kyrkogård finns det många fornlämningar. Det finns olika stenåldersboplatser spridda runt området där man bland annat hittat flintaavslag. Boplatserna är placerade i den numera uppodlade lermarken kring Odarslöv. En spännande lämning nära kyrkogården i östvästlig riktning är en lämning efter ett slagfält och danskt fältläger från I detta område gjordes det arkeologiska undersökningar Några av de fynd man fann var bl.a. musköt- och pistolkulor, fragment av detonerade handgranater, tärning, några knappar, några verktyg, spik och tältpinnar och en större mängd delar från hästskor. Soldaterna ska ha varit stationerade i området som är placerat mellan Stångby, Svenstorp och Västra Odarslöv i ungefär en månad. Svenska trupper anföll sedan det danska lägret den 4 december. Den svenska armen gick från andra sidan Kävlingeån och anföll soldaterna under natten man stupade danska soldater ska ha funnits i lägret. Det var inte endast soldater stationerade i lägret utan även hantverkare, krigsflyktingar, anhöriga, prostituerade m.m. Man hade över kavallerihästar. Själva kyrkogården ingår i Västra Odarslövs bytomt (RAÄ nummer Odarslöv 25:1) På kyrkogårdens mark har det skett arkeologiska utgrävningar.. År 2014 gjordes en arkeologisk förundersökning för att undersöka kyrkans grund. Det grävdes då provgropar på den norra, västra och södra sidan. Grundstenar och dagermurar av tegel till ett vapenhus framkom på den södra sidan. Vapenhuset revs i samband med en ombyggnad på 1800-talet. Man hittade även en större sten, som kan ha varit ett trappsteg in i kyrkan från vapenhuset och det fanns intakta medeltida kulturlager vid tröskelstenen. Odarslövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan,

12 Kyrkan från nordost. Kyrkan från söder. Karta från år Kyrkans utveckling På 1100-talet anlades Odarslövs kyrka. Vid denna tid bestod kyrkan av långhus, kor och absid. Byggnaden uppfördes i natursten, senare under medeltiden kompletterades kyrkan med ett vapenhus. Under slutet av 1800-talet skedde en större omgestaltning av kyrkan under ledning av Brunius. Vid renoveringen revs koret och tornets övre del. Tornet byggdes upp på nytt men fick ett synligt tegelavslut. Kyrkans fönster ersattes med stora gotiska fönster. I de nya delarna av kyrkan slogs det valv. I absiden placerades en sakristia. Det lades även nytt tak på kyrkan. År 1893 återinvigdes kyrkan. År 1938 genomfördes ännu en renovering, som främst var invändig. Den leddes av Eiler Graebe. I kyrkan upptäcktes år 1964 fuktproblem. Det fanns fukt på insidan av ytterväggarna. I samband med detta sattes ett avvattningssystem med hängrännor och stuprör på kyrkan. Några år innan, år 1958, hade elektrisk värme installerats. År 1974 upptäcktes sprickbildningar på väggarna i kyrkan. Det fanns även sprickor i valven och i valvbågen. Kyrkan fick därför stängas under en period. Fler sprickor upptäcktes år 1990 och kyrkan fick åter stängas. Denna gång blev kyrkan stängd för gott och år 2002 avlystes den. En tid efter avlysningen tömdes kyrkan på inventarier och inredning bl.a. herrskapsgavlarna till bänkarna åt familjen Gyllenkrok, orgelfasaden och altartavlan. Kvar i kyrkan lämnades predikstolen, altarläktaren och dopfunten. Kyrkogårdens utveckling Det finns inte mycket information rörande den allra tidigaste utformningen av Odarslövs kyrkogård. Kyrkogården utvidgades åt norr i samband med Brunius renovering av kyrkan under sent 1800-tal. År 1911 utvidgades kyrkogården igen, denna gång åt väster. I samband med detta planterades almar runt kyrkogården. Vid denna tid omgärdades kyrkogården av ett dike som fungerade som dränering. Hägnad var ett stengärde. För att komma in på kyrkogården fick man gå över en träbro med järnräcke. Denna utformning hade kyrkogården fram till en större omgestaltning år I samband med dräneringsarbete lades kyrkogården om i sin helhet. Bron, stengärdet och ligusterhäckarna togs bort. Man lade sedan om gångsystemet till ett rätvinkligt system. Runt gravplatserna planterades buxbomshäckar och runt kyrkogården planterades hagtornshäck. Under 1930-talet byggdes en ekonomibyggnad på kyrkogården, vilken till en början användes som bårhus. Vid mitten av 1960-talet hade bårhuset byggts om till servicehus. För att lättare kunna forsla koks till ekonomibyggnaden vidgades gången på den norra sidan om kyrkan, det anlades även en ny grind i anslutning till gången. Efter detta har inga större förändringar skett på kyrkogården. 12 Odarslöv kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2015

13 Odarslövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, Beskrivning av kyrkogården

14 Kyrkogårdens trädkrans och ytterhäck Huvudgrinden placerad på den östra sidan Omgivningar Odarslövs kyrkogård ligger mitt i ett öppet jordbrukslandskap. Kyrkan står i nivå med resten av omgivningen. Siktlinjerna är långa då kyrkogården är omringat av ett flackt landskap. I periferin syns det stora industriområdet kring Nordic Sugar, annars upptas det mesta av vyn av närliggande gårdar och åkerbruksmark. Närmast kyrkogården ligger en gård på den södra sidan, och ett mindre torp, innästlat bland buskar och äppleträd, på den norra sidan. Det går även att se, i nordostlig riktning, toppen på Igelösa kyrkas torn. Öster om kyrkogården passerar landsvägen. Följer man vägen åt norr kommer man till en korsning som leder till Svenstorps gods i ena riktningen och Igelösa kyrkogård i andra. Både Igelösa kyrka och Odarslövs kyrka har ingått i Svenstorps slotts patronatsrätt. Igelösa var den kyrka som tydligast kopplas ihop med slottet då de styrande där valde den som begravningskyrka. Odarslövs kyrka och kyrkogård fungerade mer som en begravningsplats för allmogen. Trots sin placering i den mindre byn Odarslöv är både kyrkan och kyrkogården stor. Odarslövs kyrka är placerad ungefär två kilometer ifrån den samlade bykärnan Östra Odarslöv. Odarlövs ligger några få kilometer från Lund men är väldigt avskärmad från den närliggande staden. Kyrkogården angränsar inte till motorvägen och byn är något undangömd. Östra Odarslöv levde mycket på trafiken som gick genom byn, men när trafiken genom landsorten minskade, minskade även byns lockelse, butiker och servicestationer blev tvungna att stänga. Omgärdningar Kyrkogården har ingen omgärdande mur. Längs norra sidan av kyrkogården finns en klippt almhäck, med lite inblandning av fläder. Västra och södra sidan av kyrkogården kantas av en klippt hagtornshäck med mindre inslag av alm. Längs östra sidan utåt vägen står en klippt häck av måbär. Häcken är välklippt i midjehöjd. Den östliga sidans häck har brister där almarna tidigare stått. De flesta gravplatser är omgärdade av lågt klippta buxbomshäckar. Trädrader av lönn kompletterar hagtornshäcken längs södra och västra sidorna av kyrkogården. Lönn planterades efter att ett stort antal almar var tvungna att tas ner pga. almsjuka fanns en del almar fortfarande kvar på den östra sidan av kyrkogården, de är idag borttagna. Grindar och ingångar Kyrkogården har två entréer, båda med grind, placerade på kyrkogårdens östra sida. Huvudingången är en dubbelgrind direkt placerad framför kyrkan De svartamålade grindbladen är 14 Odarslöv kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2015

15 Gångar och gravplatser är lagda i ett rätvinkligt mönster. Den andra grinden tillkom under 1930-talet. En av tre bänkar på kyrkogården, placerad på den södra delen. tillverkade av fyrkantsjärn med smidda detaljer och fyrpassjärn. Grinden har ett omålat handtag. Se bild ovan. Grinden är satt i granitpollare. Grinden har ett nytt metallfärgat handtag, Den andra grinden är även den en dubbelgrind, men med ett annat uttryck. De svartmålade grindbladen är tillverkade av fyrkantsjärn i rätvinkligt mönster. Det ena grindbladet är bredare än det andra. Nedre delen av grindbladen är klädd med en enkel, tunn plåt. Se bild ovan i mitten. Grinden är fäst i en fyrkantig naturstenspollare. Denna grind tillkom under 1930-talet. Även denna grind har ett nytt handtag i grå metall. Gångar och strukturer Det rätvinkliga systemet av gångar på kyrkogården härstammar från omgestaltningen Gångarna är ungefär lika breda, förutom ett fåtal mindre gångar som går mellan gravplatserna. Gångarna är belagda med hårt packad grus. På den västra sidan av kyrkogården är ett område belagt med gräs. Belysning Det finns ingen belysning inne på kyrkogården. Precis utanför häcken på den östra sidan finns två lyktstolpar. De har olika utförande. Den ena är en modern tefatsformad lykta med vit topp på grå metallstolpe. Den andra har en topp format likt en äldre gaslykta. Bänkar På kyrkogården finns det tre bänkar utplacerade. De har alla samma utformning. Bänkarna har svarta metallunderreden med mörklaserade träplank. Bänkarna är framme under årets varmare månader. Servicestationer och bod Det finns en servicestation kringgärdat av ett omålat trästaket i kyrkogårdens sydöstra hörn. På sidan av staketet hänger redskap och bredvid finns en säckkärra, plastkorgar, en liten soptunna och vattenkannor. I kyrkogårdens nordvästra hörn finns en ekonomibyggnad uppförd i rött tegel, täckt av ett sadeltak belagt med enkupigt taktegel. Byggnaden har tre panelklädda dörrar, varav en dubbeldörr. Dörr- och fönsteröppningarna har stickformade valvöppningar. Byggnaden användes tidigare som WC och förråd för allmänheten. Servicehuset uppfördes som ett bårhus under 1930-talet, men fick ändrat användningsområde under 1960-talet. I en notis från kyrkoarkivet står det att Bårhuset, som är inrymt i en ekonomibyggnad, användes numera ej till detta ändamål. Igelösa församling betjänar sedan 1966 även Odarslöv. Odarslövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan,

16 En större krypen på kyrkogårdens västra sida. Det finns flera hortensior planterade på kyrkogården. Kaukastisk fetblad. Träd Längs kyrkogårdens västra och södra sida växer en ung trädrad av sammanlagt 14 tysklönnar. Utspridda på kyrkogården står 5 solitära ginnalalönnar som prydnadsträd. Kyrkogårdens träd, häckar, planteringar och gräsmattor bidrar alla till en omväxlande biotop som ger livsutrymme för många olika organismer. Trädbeståndet är den del på kyrkogården som har störst betydelse för djurlivet, men då Odarslövs kyrkogård har ett ungt trädbestånd har det i nuläget begränsad betydelse. Låg lövfällande och städsegrön växtlighet På kyrkogården är merparten av gravplatserna omgärdade av lågt klippt buxbom vilket utgör ett grönt inslag då merparten av kyrkogårdens struktur är belagd med grus. På den östra sidan invid servicestationen finns det ett flertal planterade buskar av måbär som är friväxande. Östra, sydöstra och nordöstra sida har återlämnade gravplatser planterats med spirea, syren och trädgårdspraktyr. Färgskalan är åt det rödrosa hållet. Utöver dessa finns det äldre buskar av tuja och enar som har växt sig mycket höga och dominerar utsikten över kyrkogården. Större buskar av krypen finns även både på den nordliga och västra sidan. På den södra sidan är buskarna inte lika högväxta och markanta. På den södra sidan finns det större och mindre buskar av cypresser och idegranar På gravplatser inom hela kyrkogården förekommer vintergröna buskar såsom krypen, blåen, buxbom, japansk ädelcypress, lagerhägg och högväxta idegranar, ädelcypresser och tujor. Här finns även lövfällande buskar som dvärgsyrén. Innanför den östra sidans häck av måbär är buskar planterade både på och utanför gravplatser. Här växer bl.a. björkspirea, try, liguster, olvon och ädelcypresser. Rabatter med rosor och perenner Förekommande perenner på gravplatserna är exempelvis salvia, rosor, murgröna, kärleksört, lavendel, hortensia, daglilja, gul nunneört och kaukasiskt fetblad. Av annueller finns bl.a. stjärnöga, begonia och pelargon. I rabatter på återlämnade gravplatser har man valt att plantera hortensior, största antal hortensia finns på den norra sidan. Hortensiorna finns i en rad olika kulörer från rosa till ljusblå. Det förekommer även en del rosor, funkia och kinesisk kärleksört. 16 Odarslöv kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2015

17 På den södra sidan i kvarter A finns det en gravplats planterad med murgröna, och i kvarter B finns det en plats med ormbunke. Många gravplatser har minimalt, om ens någon, plantering av perenner. Allmänna planteringar På kyrkogården finns ingen plats speciellt utsatt till en allmän plantering. Istället har man valt att plantera på återlämnade gravplatser. Detta skapar liv och grönska på kyrkogården. Naturligt förekommande kärlväxter och kryptogamer De unga tysklönnarna har endast trivial epifytflora med förekomst av arter som brukar vara snabba att nykolonisera unga träd. Här växer främst finlav, skrynkellav, ljuslav, lövträdskantlav, asplav, vägglav, gulpudrad sköldlav. Även ginnalalönnarna har svag epifytflora. På kyrkan växer matt orangelav, en kalkgynnad art som oftast växer på kalksten eller murar med bruk, men även på väggar med kalkputs och kalkfärg. Kyrkogårdens gräsmatta är måttligt näringspåverkad och har inslag av allmänna örter som vitklöver, svartkämpar, brunört, rölleka, revsmörblomma, tusensköna, mjuknäva, gråfibbla och höstfibbla. I häckarna finns inslag av en del inspridda vanliga örter som nejlikrot och kirskål. Djurliv Äldre och ihåliga träd är viktiga för fladdermöss som viloplatser under sommaren, men lämpliga träd saknas på Odarslövs kyrkogård. Det är ändå troligt att fladdermöss finns i anslutning till kyrkan i Odarslöv, då de ofta dras till kulturbyggnader. De dagvilar eller övervintrar gärna i kyrktorn och på kyrkloft. Flera fågelarter häckar sannolikt på kyrkogården under sommaren. Främst är det trastar, småfåglar, kråkfåglar och duvor som brukar hitta lämpliga platser för sina nästen i trädkronor eller buskar. Vid besöket under sensommar noterades hämpling, grönfink, ringduva, bofink och flera sylviasångare på kyrkogården. Även under årets kalla månader används kyrkogården av traktens övervintrande fåglar för födosök, vila och skydd. Det är tänkbart att igelkott, harar, kanin och mindre gnagare kan förekomma, liksom grod- och kräldjur, men troligen mest sporadiskt. De flesta organismer på kyrkogården är annars små och mer eller mindre osynliga, såsom bin, humlor, fjärilar, blomflugor och skalbaggar. Vid besöket noterades amiralfjäril, påfågelöga, hushumla och mörk jordhumla som alla hittat till gravplatsernas planterade blommor. De gravplatser med rikt blommande växter som kärleksört, lavendel och kaukasiskt fetblad, som innehåller nektar och pollen, besöks flitigt av olika småkryp. Förutom det gröna intresserar vindskyddade ytor och den lagrade värmen i gravvårdarnas och grusgångarnas stenmaterial många insekter. Översta bilden föreställer en mörk jordhumla på en kinesisk kärleksört. Bilden nedan är på en gul nunneört. Odarslövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan,

18 En gravplats med buxbomsomgärdning, singel och murgröna. En av de planerade återlämnade gravplatserna. Omgärdning av buxbom och ytskikt av grus. En gravvård har ett stenkar men utöver det ingen rabatt. Gravplatser På Odarslövs kyrkogård finns det 199 gravplatser som är fördelade på 4 kvarter; Kvarter A, B, C och D. Storleken på gravplatserna varierar bland kvarteren. I princip alla omgärdas av kortklippta buxbomshäckar. De få som inte omgärdas av häck är placerade direkt i gräsmattan. Pga. svampangrepp på buxbomen har valet gjorts att ta bort den från vissa gravplatser. Det finns inga planer i nuläget på att återplantera den. Merparten av gravplatserna har singel eller fint grus som ytbeläggning. Oftast finns små rabatter och enstaka buskar på gravplatserna. Många av buskarna har växt sig mycket höga. Några få av rabatterna på gravplatserna omges av planteringsramar. En handfull buxbomskar förekommer samt något enstaka stenkar I kvarter A finns en samling av större gravplatser. Själva kvarteret i sig är något mindre än de andra. Det har planterats buskar och träd här för att Denna gravplats har en egen bänk tillhördande gravvården. Det är den enda med egen bänk på kyrkogården. försöka fylla ut återlämnade gravplatser. Trots detta finns det ett flera gravplatser som är tomma eller oplanterade (15 st på hela kyrkogården). Annars är det mindre planteringar och/-eller mycket sparsamt planterat bland gravplatserna. Alla gravplatser i kvarter A kantas av buxbomshäckar och alla har singel eller grus som ytbeläggning. På de tomma gravplatserna i kvarteret har även rabatterna tagit bort. I kvarter B skiftar gravplatserna i storlek. Kvarteret är något större än A och C och placerat i det sydvästra hörnet av kyrkogården. Den största delen av kvarteret är täckt i gräs. Ett litet antal gravplatser här har gräsmattan som ytmaterial. Dessa gravplatser har inte någon markerad omgärdning. I övrigt finns här ett flera gravplatser med omgärdning av buxbom och med ytmaterial av grus och singel. Kvarteret huserar en av de mer annorlunda gravplatserna på kyrkogården. Här finns en låg, avlång gravvård i diabas och en enkel stenbänk, placerad på gravplatsen. Ytmaterialet är singel och det är planterat lavendel i rabatten. 18 Odarslöv kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2015

19 Kvarter C är det kvarter som har minst antal gravplatser. Några är placerade direkt i gräsmattan utan någon omgärdning. En av gravplatserna är placerad i gräsmattan med buxbomsomgärdning och har två enar och två tujor intill gravvården. Utöver de planterade gravplatserna finns det inte mycket buskar och planteringar i kvarteret. Kvarter D är det gravvårdstätaste kvarteret. Här finns ett större antar gravplatser som är aktiva. Det är mer planterat i dessa gravplatser av buskar och perenner, framförallt hortensior. Likt de andra kvarteren finns återlämnade gravplatser som planterats med buskar och träd. Alla gravplatserna har grus/singel som ytmaterial och omgärdas av lågt klippta buxbomshäckar. I kvarter D finns en gravplats med formklippt buxbom som utöver att omgärda tillför ett dekorativt element på gravplatsen. Gravplatserna har en tydlig uppdelning. I Kvarter D finns de mest planterade och aktiva gravplatserna. Odarslövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan,

20 Gravvård med ett rundat krön och dekorationer av en stjärna, ekblad. En vackert bevarad biskviporslinsdel av en 1800-tals vård. Händerna kan symbolisera äktenskapet. Gravvårdar När kyrkogården genomgick renoveringen år 1938 kan ett antal äldre gravvårdar ha försvunnit. Detta syns på kyrkogården då merparten av vårdarna är från slutet av 1800-talet/sekelskiftesgravar. Längs med den västra sidan av kyrkogården finns det dock placerat ett antal äldre vårdar. En av dessa är en kalkstensvård. Den är klassicistiskt inspirerad med uthuggna kolonnetter vid sidorna. Den har ett rundat tympanonfält med en uthuggen dekor. På toppen och vid sidorna finns små kuber placerade. Under tympanonfältet finns det sjuuddiga stjärnor. Inskriptionen, som idag är svårtydd, är placerad mitt i stenen, formgiven som ett bokuppslag. En annan kalkstensvård finns på den södra sidan av kyrkogården, i kvarter A. Vården är låg och bred med ett triangulärt krön. Den sträcker ut sig i en stenkantning och flankeras av två stenpelare. Vården är dekorerad med en inhuggen oljelampa och en stjärna. Mycket av texten är dold av murgröna. På vården har inskriptionen och symbolerna fyllts i mindre bra och de är kladdiga och otydliga. Stilinfluenserna från arkitekturen återspeglas i hur gravvårdar utvecklas och formges, olika exempel på detta finns på kyrkogården. Det finns en spetsbågig sandstensvård, längs med västra häcken. Detta är ett formspråk som var väldigt vanligt mot slutet av 1800-talet och färgades av den rådande nygotiska arkitekturstilen. En annan spetsformad vård på kyrkogården är rest åt en flicka år Den har en inhuggen duva med en olivkvist i munnen. Vården har även ett mer orientalinspirerat formspråk med kupolliknande form inuti spetsbågsformen. Bland 1800-talsvårdarna finns exempel på en tidig naturromantisk vård med dekor av murgröna. Tidigare ska det även ha funnits en marmorplatta för inskription placerad i vården. Det har även funnits ett latinskt kors placerat på vården, som idag 20 Odarslöv kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2015 En samling äldre gravvårdar placerade på den västra sidan av kyrkogården. är sönder. Denna typ av vård var vanlig runt mittentill slutet av 1800-talet. Vid sekelskiftet blev jugend en allt mer populär stil. På Odarlövs kyrkogård finns det exempel på några jugendinspirerade vårdar. Två av dessa är bautastenar i olika utformning. Den ena har en mindre sockel, en centrerad textplatta med mjuka sidor. Vården har ett sorts sigill inhugget med mjuka följsamma former. Vården är upprättad åt en folkskolelärare.

21 En gravvård med både polerade och opolerade ytor skapar en vacker kontrast. Dekoration är ett latinskt kors. Det andra exemplet är en vård i granit. Bautastenar var vanliga som huvudsten på familjegravar, vilket detta även är. Den har en rundad topp med något grövre sidor och med slät framsida. Det finns en separat textyta i mörkare, polerad granit. Vården är dekorerad med en kruka med en blomma i. Växten ser ut att vara en pingstlilja vilket symboliserar jungfru Maria. Blommans formgivning är mycket jugendinspirerad. Diabas var ett populärt material under slutet av 1800-talet/sekelskiftet I kvarter B finns en En gravvård av mer modernt stuk i röd granit och symmetrisk dekor. Likt många gravvårdar på kyrkogården är det en familjegrav. jugendinspirerad låg och bred gravvård med text i jugendstil. Gravvårdar i ett mer modernt stuk finns det flest på den norra sidan av kyrkogården. De yngre gravvårdarna har oftare mindre storlek med mindre dekorationer jämfört med 1800-talet/sekelskiftet talets vårdar. På kyrkogården är ett exempel på detta en låg och bred vård i röd granitsten. Det är en familjegrav, texten är förgylld och placerad centralt på vården. Familjenamnet är skrivet med skrivstil och med enklare typsnitt på familjegrav. Vården har en dekor placerad asymmetriskt till sidan, en krans.(se bilden ovan) Vården står på en ljusare sockel. Denna typ av vård blev populär under mitten av 1900-talet. Trenden började redan under 1930-talet men fler färgskalor kom under mitten av 1900-talet. Odarslövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan,

22 Övergripande beskrivning - karakterisering Kyrkogården karaktäriseras huvudsakligen av dess omgärdande häck, de unga trädraderna, rätvinkliga gångsystem och buxbomsomgärdade gravplatser. Det mest dominerade inslaget av vårdar på kyrkogården är de från 1800-talet/sekelskiftet Kyrkogårdens karaktär präglas av ett 1800-tals ideal, trots renoveringen på 1930-talet. Detta gör att karaktären passar väl ihop med kyrkans karaktär, vilken färgats av Brunius renovering på 1800-talet. Kyrkogården är inte konsekvent grönskande, vissa områden är mycket blomstrande, medan andra är mer öde. En del gravplatser är inte planterade och/eller mycket sparsamt planterade rabatter. Trots detta finns många gröna inslag på kyrkogården eftersom vissa återlämnade gravplatser har planterats med buskar och träd. Detta skapar liv och grönska på kyrkogården. Kyrkogården blir till viss del mer park än kyrkogård. Det är en större kyrkogård, men ändå lättöverskådlig. Man har stora siktlinjer runt omkring i det utanförliggande jordbrukslandskapet. Trots att kyrkan är avlyst bidrar växtligheten till att ge platsen en levande karaktär. 22 Odarslöv kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2015 Kvarter D är ett av de mer planterade gravkvarteren på kyrkogården. Här finns många hortensior och några återlämnade gravplatser som planterats med buskar och träd. Det finns även störst antal unga och aktiva gravvårdar här. Det finns en stark parkmiljökänsla över hela kyrkogården.

23 Kyrkogårdens kulturhistoriska och biologiska värden Odarslövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan,

24 Värdebeskrivning Odarslövs kyrkogård utgör en komplex kulturhistorisk miljö. I den inbegrips faktorer som berör omgivning, landskap, växter, djurliv, personhistorik, konsthantverk samt kyrkogårdshistoria. Värdebeskrivningen tar fasta på alla dessa delar. Kyrkogårdens betydelse i landskapet Kyrkogården angränsar till ett stort öppet åkerbrukslandskap och är det enda grönområdet i det omgivande landskapet, och skiljer sig från närliggande miljö med sin variation av sädesgröna växter, lövträd och perenner, den strukturella uppbyggnaden av gångarna och gravmonumenten. platsen har ett kontinuitets- och traditionsvärde och att många människor har en relation till platsen, oavsett kyrkans status idag. Kyrkogårdens kontrast till det omgivande landskapet och det faktum att kyrkan är avlyst, men kyrkogården ändå har en blomstrande, levande karaktär utgör en del av platsens upplevelsevärde. Ett stort åkerbrukslandskap breder ut sig runt kyrkogården. Kyrkogården blir därför en viktig del i landskapet med sin ordnade och blomstrande grönska. Kyrkogårdshistoriska värden Kyrkogården genomgick en större omgestaltning under slutet av 1930-talet vilket är den karaktären som präglar kyrkogården idag. Trots att omgestaltningen skedde under 1930-talet anpassades formspråket till kyrkan som renoverades under 1800-talet. Kyrkogården har ett klassicistiskt 1800-tals formspråk med trädrader, rätvinkliga gångsystem, avskärmande häck, regelbundna kvarter, mindre gravplatser och buxbomshäckar. I stil med 1930-talets funkisideal har även kyrkogården anpassats till det praktiska. Vid anläggandet av ekonomibyggnaden anpassades gången från parkeringen upp till byggnaden. Det anlades även en praktisk grind i enklare stuk i samband med detta. Man kan se hur kyrkogården anpassats efter de ideal som rådde då kyrkan renoverades, samtidigt som den har anpassats efter de stilinfluenser som kommit senare. De återlämnade gravplatser som planterats med buskar och träd har förändrats på ett välanpassat och bra sätt, omgärdningen finns kvar så det går att utläsa placeringen och planteringen skapar en levande karaktär och förstärker kyrkogårdens pedagogiska värde.. Samhällshistoriska värden Kyrkogården blir som ett dokument över hur bylivet har varit i Odarslöv. Det finns ett stort antal familjegravar på kyrkogården. Det syns att det varit ett lantbrukssamhälle, då många gravar bär titeln lantbrukare. Kyrkogården har en sammankoppling med Svenstorps slott, som hade patronatsrätt över kyrkogården. Dock användes Igelösas kyrka som begravningskyrka åt ägarna av godset. Odarslövs kyrkogård blev istället en gravplats åt allmogen vilket syns på titlarna. Många av de större och väldekorerade gravvårdarna tillhörde kyrkvärdar och lantbrukare, vilka tillhörde de högre samhällsskikten. Den största kategorin av titlar på kyrkogården är familjegravarna, som visar på att man stannade inom byn. Det finns bara ett mindre antal gravar resta över enbart kvinnor. På en del familjegravar finns inte kvinnornas namn med alls, och de som är utmärkta är oftast som dotter eller hustru. Gravvårdarna belyser hur klass- och könstillhörighet varit avgörande för inom vilka ramar människor levt sina liv. 24 Odarslöv kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2015

25 Konsthistoriska och arkitektoniska värden Kyrkogården visar upp olika stiltrender genom åren, som färgats av arkitekturen. Merparten av vårdarna är från slutet av 1800-talet och framåt. Stilinfluenser som klassisism, nygotik, naturromantik och jugend syns. Det är inte bara stilen som man kan se en förändring i utan även teknik, material och konstnärligt uttryck på gravvårdarna. Hur man har använt sig av liknande symboler genom alla år men utformningen har förändrats. Framförallt 1800-talets och sekelskiftets vårdar visar på ett högt hantverkskunnande av stenhuggning och gjuteri. De är välbearbetade och rika på dekor. De planterade återlämnade gravplatser bidrar till ett arkitektoniskt värde på kyrkogården. De skapar grönska och liv. Det är även en bra bevarandestrategi att hitta ett nytt användningsområde för gravplatserna och samtidigt bibehålla strukturen. Generellt städesgröna växter och perenner är en del av hela kyrkogårdens estetisk, detta skapar upplevelse- och attraktionsvärden. Biologiska värden Odarslövs kyrkogård och by ligger omgiven av ett fullåkerslandskap. Kyrkogården fungerar därmed som en välkommen tillflyktsort för många djur och växter. Kyrkogårdar har en närmast unik biotoptyp som drar till sig många organismer av olika slag. Blommorna på gravplatser och i planteringar lockar till sig insekter. Fåglar söker föda, skydd eller vila i kyrkogårdens träd, häckar och planteringar. Fladdermöss förekommer ofta i kulturmiljöer och sannolikt även på Odarslövs kyrkogård. De har sina viloplatser i byggnader eller gamla hålträd. Samtliga fladdermusarter är fridlysta och är upptagna i Artskyddsförordningen. Ett träd från Igellösa kyrkogård är upptaget som skyddsvärt träd i Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd och registrerades på Trädportalen år 2009 med jätteträdsstatus (över 1 m stamdiameter i brösthöjd). Trädet är en skogsek som står strax norr om kyrkogårdens nordvästra del. Tysklönnarna som omgärdar två sidor av Odarslövs kyrkogård kan omfattas av det generella biotopskyddet i miljöbalken, då de ingår i en trädkrans som gränsar mot jordbrukslandskap och kan därmed klassas som en allé. Blommor och planteringar lockar till sig en mängd olika insekter och djur tilll kyrkogården. Odarslövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan,

26 Vård av kulturhistoriska värden Odarslövs kyrkogård har ett kulturhistoriskt värde som helhet och därför är det viktigt att bevara dess karaktär. Kyrkogårdens miljö är i hög grad föränderlig vilket beror på förändringar i brukande och i skötsel. De kulturhistoriska värdena kan snabbt förändras genom exempelvis ovarsam skötsel. Värdena kan också gå förlorade genom många små förändringar som sker under en längre tid. För att bevara kyrkogårdens värden måste de vårdas aktivt och medvetet och underhållas löpande. Följande vårdkrav är översiktliga och syftar till att bevara kyrkogårdens övergripande värden så att de inte förvanskas. De är formulerade med utgångspunkt av beskrivningen av kyrkogården och de kulturhistoriska värdena. Vårdkraven kan ses som ett komplement till eller revidering av de förslag som formulerades vid inventeringen från För Odarslövs kyrkogård bör följande vårdkrav gälla: 26 Odarslöv kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2015 Trädrader, häck och grindar bör bevaras. Kyrkogårdens lönnar bör bevaras i befintlig omfattning och återplanteras med samma växtslag vid behov. Karaktärsskapande gångsystem, anläggningar och andra strukturer bör bevaras. Gravplatser med högt kulturhistoriskt värde; värdefulla gravvårdar, omgärdningar och planteringar, bör bevaras i sin helhet. Växtlighet bör förnyas vid behov med samma eller liknande växtmaterial som det befintliga. Gravvårdar som återlämnats bör få stå kvar på gravplatsen tills behov finns att återanvända gravplatsen, det gäller särskilt äldre gravvårdar från tiden före 1940-talet. Gravvårdar kan återanvändas om de slipas om och markeras med omarbetningssymbol. Äldre växtsorter bör i första hand vårdas och stå kvar på gravplatserna, även efter återlämnande av gravplats. Vid behov kan växterna föryngras eller flyttas till annan plats på kyrkogården. För säkrandet av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar och äldre växter kan gravrättsinnehavare informeras om dess kulturhistoriska och biologiska värden. För att underlätta vård- och underhållsåtgärder kan de också skyltas eller markeras i skötselplan. Vid planläggning av nya gravplatser bör man utgå från befintliga utformningar och strukturer med kulturhistoriska värden. Kyrkogårdens struktur Med kyrkogårdens struktur avses gångar, omgärdningar, kvartersindelning och indelning i gravplatser. Kyrkogårdens markerade strukturer bör bevaras vad gäller bredd, material och utsträckning. Gravplatser med högt kulturhistoriskt värde Gravplatser med högt kulturhistoriskt värde bör bevaras. En revidering av värdefulla gravplatserna som pekades ut vid 1982 års gravplatsinventering har gjorts. På gravplatser med högt kulturhistoriskt värde bör gravplatsernas gravvårdar, ytmaterial, omgärdningar och växtmaterial vårdas och underhållas regelbundet. Texter och inskriptioner bör rengöras och förtydligas vid behov för att inte vårdarnas pedagogiska värde ska förloras. Vid underhåll av gravplatserna hänvisas till bilagan Rekommendationer för vård- och underhåll. För mer avancerade åtgärder bör kvalificerade hantverkare anlitas. Återlämnade gravvårdar med kulturhistoriskt värde bör få stå kvar på ursprunglig plats och endast i undantagsfall flyttas. Större åtgärder såsom exempelvis omläggning av gångar, kvarter eller ersättande av häckar är tillståndspliktigt. Vid osäkerhet om en åtgärd är tillståndspliktig bör man samråda med länsstyrelsen. Vård- och underhållsplanen kan ses som ett planeringsunderlag för tillståndsansökan.

27 Strukturer som är viktiga att bevara. Gravplatser med högt kulturhistoriskt värde som bör bevaras i sin helhet. Odarslövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan,

28 Åtgärdsprogram för träd Trädvårdsplanens åtgärder bör väga in både biologiska värden och kulturhistoriska aspekter. I Naturvårdsverkets rapport Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd -Mål och åtgärder finns det mål och åtgärder som särskilt gäller för Svenska kyrkans arbete med värdefulla träd på kyrkogårdar och begravningsplatser. Dessa är följande: Antalet särskilt skyddsvärda träd inom kyrkogårdar, gårdsmiljöer och på kyrkans mark i tätorter minskar inte på grund av avverkning, där alternativ finns. Beskärning och stabilisering som metod för att bevara särskilt skyddsvärda träd är väl spridd och används normalt i arbetet med dessa träd från och med I majoriteten av all nyplantering används det eller de trädslag som är mest värdebärande och typiskt för traktens kulturlandskap. Trädvårdsplaner med nödvändiga åtgärder för att vidmakthålla särskilt skyddsvärda träd finns framtagna senast 2012 och tillämpas inom minst 70 % av kyrkogårdarna inom förvaltningen i Götaland och södra Svealand från och med samma år. 28 Odarslöv kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2015 De särskilt skyddsvärda träden omfattar jätteträd som har en stamdiameter på mer än 1 m, mycket gamla träd som är äldre än 140/200 år (beroende på trädslag) och ihåliga träd med stamdiameter på mer än 40 cm i brösthöjd. Länsstyrelsen har inventerat många begravningsplatser för att hitta de värdefullaste träden. Träd som registrerats som särskilt skyddsvärda finns inlagda i Trädportalen på internet.

29 Åtgärdsbehov Odarslövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan,

30 Begränsningar Kyrkogården begränsas av häck och trädraderna. Kyrkogårdens trädkrans är inte komplett. Endast den södra och västra sidan omgärdas av träd. Häckpartiet är i gott skick överlag med undantag för den östra sidan där det finns brister. Klippta häckar av hagtorn och avenbok bör bevaras då det utgör ett insynsskydd till kyrkogården. För träden på kyrkogården upprättas en separat vårdplan. Tillgänglighet Kyrkogården är lättillgänglig genom att den ligger i nära anslutning till parkeringsplatsen. Det finns inga nivåskillnader på kyrkogården och det finns inga trappor. Grindarna har nya beslag som gör dem enkel att öppna, dock har huvudgrinden blivit något sned och därför lite svår att öppna och stänga. Gångarna är breda och belagda med grus som är hårt packad, det är därför lätt att röra sig runt på kyrkogården. Nästan alla gravar omgärdas av lågt klippt buxbom som är lätt att ta sig över. Tillgång till redskap och kompost finns på den östra sidan och är lättåtkomlig. Det finns informationstavlor med översiktskarta vid huvudingången i öster. Huvudgrinden bör justeras och lagas för att kunna öppnas och stängas ordentligt. Grus i gångarna bör fyllas på lite i taget så att ytan förblir hårt packad och framkomlig. Nytt grus bör vara i samma kulör likt befintligt. En kort historik, beskrivningar av växter och gravvårdar, lista på gravplatser med kulturhisto- 30 Odarslöv kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2015 Brister i häcken efter borttagning av träd. Flera oplanterade eller tomma gravplatser finns på den södra sidan av kyrkogården. riskt intressanta personer och tillhörande karta bör finnas på informationstavlan. Gravplatser Begränsningar av buxbom är låga och i relativt bra skick. Vissa kvarter har drabbats av svampangrepp och ska därför tas bort i sin helhet. De flesta gravplatserna har grus/singel som ytmaterial och majoriteten har en liten rabatt och/- eller flankeras av buskar. Några fåtal gravplatser har steninfattning, stenkar eller buxbomskar. Enar, krypenar, tuja och cypresser har fått växa sig lite för stora. Gravplatsernas omgärdningar och växtmaterial bör vårdas och underhållas regelbundet för att bevaras. Häckar bör vattnas vid torka och ges näring årligen, detta för att öka motståndskraften mot sjukdomar. Häckar bör skyddas från mekaniska skador och klippas regelbundet. Klippningen bör ske så att basen är något större än toppen Nytt grus/singel bör ha samma storlek och kulör som det befintliga. Det underlättar både den dagliga skötseln av kyrkogården och framtida kompletteringar. Nya gravplatser bör infogas i mån av plats och med samma utformning som de omgivande gravplatserna. Gravplatser med stenkar eller buxbomskar bör planteras och vårdas då de är få på kyrkogården. Tomma gravplatser kan planteras med buskar och träd likt de andra gravplatserna som varit återlämnade tidigare eftersom de skapar en levande karaktär på kyrkogården. Gravvårdar Kulturhistoriskt värdefulla gravplatser/gravvårdar är sådana som har pekats ut vid 1982 års gravplatsin-