SKRIVELSE Insatser för att stärka arbetsmarknaden i Hallands län

Transkript

1 SKRIVELSE Statssekreterargruppen för varsel och samordning Statssekreterare Jöran Hägglund Näringsdepartementet STOCKHOLM Insatser för att stärka arbetsmarknaden i Hallands län Hallands län har under en följd av år haft god tillväxt och en stark arbetsmarknad. Effekterna av lågkonjunkturen och den internationella finanskrisen märks emellertid nu påtagligt också i Halland. Antalet varsel och uppsägningar ökar i en takt som inger allvarlig oro för utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ökar och tillflödet av lediga platser minskar drastiskt. Detta gäller i särskild hög grad för ungdomar. Region Halland har, tillsammans med kommunerna och Arbetsförmedlingen, sedan oktober månad noga följt utvecklingen på arbetsmarknaden. Samtal förs mellan kommunala företrädare och Arbetsförmedlingen om vilka insatser som behöver vidtas omedelbart och vilken beredskap som behövs för insatser framöver. En samordningsgrupp har bildats i länet med uppgift att följa utvecklingen och initiera åtgärder. I samordningsgruppen ingår representanter för Region Halland, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Högskolan i Halmstad. De statliga myndigheterna i länet har varit samlade till en diskussion om läget på arbetsmarknaden och möjliga åtgärder. Länsstyrelsen och Region Halland har inbjudit företrädare för företag i länet samt aktörerna på byggmarknaden till överläggningar. Vid sammanträde med Region Hallands partnerskap för tillväxt den 4 dec behandlades ingående den aktuella arbetsmarknadssituationen. En omfattande kartläggning genomförs i länet av möjliga insatser på arbetsmarkanden och insatser i syfte att stödja företags- och affärsutveckling. Det finns en hög beredskap i länet för åtgärder. Några av åtgärderna kan genomföras och finansieras regionalt genom omprioriteringar. Det står dock klart att läget på arbetsmarknaden i Halland snabbt försämras och att det därmed är nödvändigt med betydande nationella insatser. Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 lansstyrelsen@n.lst.se

2 2 Arbetsmarknadsläget i Halland Arbetsförmedlingens statistik visar att antalet varsel i Halland uppgår till 860 under perioden september-november medan man ännu inte sett de direkta effekterna av varslen i form av uppsägningar. I dagsläget är det därför osäkert hur stora de faktiska uppsägningarna kommer att bli. Under hösten har antalet varsel varit flest i tillverkningsindustrin men även inom handeln, som annars brukar drabbas i ett senare konjunkturskede, har förhållandevis många anställda varslats om uppsägning. Rent allmänt kan läget beskrivas så att man i dagsläget ser mest effekter av lågkonjunkturen hos underleverantörer till fordonsindustrin, inom byggsektorn och handeln. När det gäller fordonsindustrin är Hylte kommun mest drabbat. Kungsbacka intar en särskild position därför att man utöver riskerna hos underleverantörer och i tjänstesektorn har många boende som är anställda inom fordonsindustrin och därmed är direkt berörda av varsel från exempelvis Volvo. Byggsektorn visar tydliga tecken på kraftig avmattning. Orderingången till industrin viker rejält. Antalet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd var i november Arbetslösheten i Halland uppgick därmed till 3,5 procent vilket är något lägre än riksgenomsnittet. I Halmstad, Laholm och Falkenberg är arbetslösheten högre eller i nivå med riksgenomsnittet, medan den är lägre i Hylte, Varberg och Kungsbacka. Problemen på arbetsmarknaden drabbar i första skedet främst de som har tillfälliga anställningar och de som nyligen har fått anställning. Ungdomsarbetslösheten ligger därför på en högre nivå och den ökar också mer än genomsnittet. I november uppgick ungdomsarbetslösheten i Halland till 5,7 procent. Arbetsförmedlingen har fortfarande ett inflöde av nyanmälda lediga platser men antalet är minskande. I november 2008 nyanmäldes 737 platser jämfört med under motsvarande månad Förslag till särskilda insatser Nedan följer en redovisning av åtgärder som identifierats som viktiga för att mildra effekterna av den kraftiga konjunkturnedgången. Ett intensivt fortsatt arbete bedrivs i länet För att ha möjligheter att genomföra insatser som är nödvändiga i det allvarliga konjunkturläget erfordras ökade regionala tillväxtmedel(33:1 anslaget). Hallands län nuvarande anslag uppgår endast till 8,9 m.kr. Vi hemställer om att anslaget för vardera år 2009 och 2010 ökas med 20 m.kr. Reglerna för anslaget bör också ändras så att medel kan föras över mellan åren. 1. Insatser riktade till företagen Företagen och företagens möjligheter att investera i ny teknik och ny kunskap och därmed ny eller utvecklad produktion är en nyckel för att Halland ska kunna klara sig framgångsrikt genom en lågkonjunktur. Genom att kombinera konjunkturella och strukturella insatser skapas de bästa förutsättningarna.

3 3 En inventering/kartläggning planeras, följd av en djupanalys av samtliga företag inom bil- och motorindustri, för att klargöra behov, vilja och förutsättningar för omställning. Inventeringen och analysen ska utmynna i både generella insatser och företagsspecifika insatser för att genomföra förändringar i nämnda branscher. I Halland vill vi testa ett helt nytt koncept som pilotprojekt för de företag som nu har viljan att ställa om produktionen mot framtidsbranscher. Kvalificerade expertgrupper som ska innehålla teknisk kompetens, affärsutvecklingskompetens, designkompetens, ekonomisk kompetens och marknadskompetens erbjuds företagen under 6 månader och finansieras av det offentliga systemet medan företagen får stå för egna kostnader (investeringar, marknadsundersökningar, material, etc) och projektledning. Ökade ekonomiska resurser behövs för att ge tillgång till såddkapital, konsultcheckar och produktutvecklingsmedel för företagen i Halland. Mer medel bör tillgängliggöras för behovsstyrda forskningsinsatser till små och medelstora företag och förenkla/förkorta hanteringen av ansökningar. Halland ingår i ett Nordiskt projekt tillsammans med bland annat Västra Götaland och Skåne där Nano-teknikforskningen ska göras mer tillgänglig för företagen. En ekonomisk stimulans behövs för att företagen ska kunna testa forskningen i den egna produktutvecklingen. I Halland finns ett stort intresse för att utveckla verksamhet med inriktning på förnyelsebar energi. Vi föreslår ett ökat investeringsstöd på 10 m kr årligen till länet för att stödja företag som utvecklar nya produkter eller produktion inom framtidens energi, sol, vind och bioenergi. Flera företag har framfört önskemål om att kunna erbjuda kompetensutveckling under lågkonjunkturen och därmed undvika att behöva varsla om uppsägning. Möjligheterna att tillhandahålla sådan utbildning behöver förstärkas. 2. Insatser för bygg- och energiinvesteringar Situationen inom byggsektorn är allvarlig. Pågående projekt fullföljs i huvudsak medan såväl byggbranschen som beställare uppger att planerade projekt inte kommer att startas. Bostadsbyggandet har fallit kraftigt i Halland trots att det underliggande behovet är stort. Det ekonomiska utrymmet för att tidigarelägga investeringar inom offentlig sektor är mycket begränsat. För att begränsa byggarbetslösheten, upprätthålla kompetensen och undvika resursbrist i en kommande högkonjunktur behövs riktade insatser inom byggsektorn. Följande åtgärder bör övervägas: Statliga medel för tidigareläggning av kommunala investeringar. En sådan stimulans skulle kunna utformas i form av statliga ränte- och amorteringsfria lån under 2009 och 2010.

4 4 ROT-bidrag för energiomställning, energikonvertering mm för bostäder och lokaler. Stimulanser för utbyggnad av sammanbundna biogasanläggningar på landsbygden. Ökade anslag till kulturmiljövården, för byggnadsvårdsinsatser, vilket snabbt skulle bidra till ökad sysselsättning. 3. Infrastruktursatsningar I samråd med Vägverket och Banverket har en inventering gjorts av infrastrukturprojekt som är realiserbara i närtid. Projekten stämmer väl överens med den regionala infrastrukturstrategin och medverkar till att stärka länets tillväxtförutsättningar. Både inom den regionala planens objektlista och i den nationella planens objektlista finns lämpliga projekt. Dessa projekt redovisas i bilaga 1. Inom ramen för Hallands kollektivtrafikstrategi och det regionala tillväxtprogrammet finns förslag till infrastrukturinvesteringar som är kopplade till regionens arbete med tillgänglighet och tillväxt. Många av dessa investeringar är relativt små och av en sådan karaktär att de kan projekteras och genomföras snabbt. I arbetet med att utveckla kustturismen i Halland planeras en regional cykelled, Kattegattleden mellan Helsingborg och Göteborg. Delen genom Halland har kostnadsberäknats till cirka 80 Mkr. Kommunerna i Halland medfinansierar denna investering till 50 procent. För Hallands utveckling är en utbyggnad av Västkustbanan avgörande. Viktiga objekt som återstår i Halland är exempelvis etappen genom Varberg och resecentrum i Halmstad. Åtgärder bör vidtas för att påskynda ett färdigställande av dessa objekt 4. Insatser inom arbetsmarknadspolitiken Arbetsförmedlingens resurser för utbildning och andra utvecklingsaktiviteter behöver kraftigt utökas och reglerna bör ändras så att den medger en flexiblare användning och ökad regional anpassning. En sådan resursökning skulle möjliggöra insatser med kvalificerad vägledning, handledare, coacher och mentorer redan under varseltiden. Arbetsförmedlingen bör också få större möjligheter att sluta avtal med kommuner om insatser. Starta-eget-bidraget bör utvidgas till att omfatta fler grupper av arbetslösa och utsträckas till att omfatta 12 månader för bl.a. ungdomar efter särskild prövning och med kontinuerlig rådgivning och företagarutbildning under uppstartsfasen och kontinuerligt stöd under första året. De arbetsmarknadspolitiska insatserna riktade till ungdomar och invandrare bör kraftigt utökas och innefatta bl.a en omfattande satsning på praktikplatser.

5 5 En satsning på gröna jobb för skötselåtgärder inom naturreservat skulle snabbt ge sysselsättningseffekt. Länsstyrelsens samarbete med Skogsstyrelsen är väl etablerat och ett ökad anslag skulle i närtid kunna omsättas i form av ökade insatser för skötsel och underhåll i naturreservat. En snabb översyn bör göras av regelverken för Strukturfonderna, såväl Regionalfond som Socialfond i syfte att förenkla ansöknings- och beslutsförfarande. Detta är helt nödvändigt för att snabbt kunna tillgängliggöra medlen för offensiva insatser i närtid. 5. Insatser riktade till kommuner och statlig verksamhet En kraftigt utökad satsning på den kommunala vuxenutbildningen och den yrkesinriktade utbildningen behöver göras för att möta efterfrågan från dem som nu riskerar att bli arbetslösa. En kartläggning har visat behov av yrkesutbildningar inom olika områden bl.a som livsmedel/kock, yrkeslärare, transport och logistik. Planeringen av Yrkeshögskoleutbildningar med sikte på igångsättning hösten 2009/våren 2010 inleds nu. En satsning på Teknikcollege i samverkan mellan länets kommuner och Region Halland förbereds också. Kommunerna ansvarar för yrkesutbildning i den kommunala vuxenutbildningen och har beredskap att kraftigt öka volymerna. För detta erfordras utökad statlig finansiering. Systemet med utbildningsvikarier har tidigare visat sig ge effekter och kan i det här läget vara ett verkningsfullt instrument för det generationsskifte som pågår och kommer att bli större genom de stora 40-talistgrupperna. Likaså bör övervägas en särskild statlig traineesatsning under de närmast åren. Region Halland kommer i samverkan med Högskolan att kartlägga behov och förutsättningar för kompetensutveckling, omställningsutbildning, anpassad företagsledarutbildning i omställningsskede, m.m. i Högskolans regi. 6. Högskolan i Halmstad. Högskolan i Halmstad har reella förutsättningar och kapacitet för att ta emot fler studenter. Utbildningarna vid Högskolan i Halmstad har potential att inom Högskolans profil storleksmässigt utvecklas ytterligare, utan att expansionen undergräver möjlighet till följsamhet som de minskande studentunderlagen under nästa decennium kommer att kräva. Att lärosätet redan idag fyller sitt produktionstak innebär dock att lärosätet behöver ett utökat takbelopp (fler platser) för att kunna ta emot den ökande efterfrågan på högre utbildning som redan ses. För detta krävs utökning av takbeloppet med storleksordning Mkr (totalt Mkr) inför Högskolan i Halmstad

6 6 har dessutom beredskap för att öka åtagandet ytterligare åren 2010 och Högskolan avser att främst öka intaget vid yrkesinriktade utbildningar inom teknik/naturvetenskap, vård och förskolelärare. En särskild hemställan har ingivits till utbildningsdepartementet, bilaga Kreditsituationen. Situationen på de finansiella marknaderna har medfört ökade svårigheter för företag att finansiera verksamheten och för många företag är bristen på riskvilligt kapital ett stort problem. Vikten av att snabbt återkomma till en normal situation på finansmarknaden kan inte nog understrykas. Avslutning De åtgärder som planeras i Halland med genomförande i ett mer kortsiktigt perspektiv ligger väl i linje med tillväxtprogrammet och övriga strategier för länets utveckling. En ytterligare redovisning av åtgärdsförslag tillsammans med en aktuell bedömning av arbetsmarknadsläget kommer att lämnas i början av februari. Länsstyrelsen i Hallands län Region Halland Lars-Erik Lövdén Landshövding Göran Karlsson Ordförande i Regionstyrelsen

7 BILAGA 1 1 (1) Infrastrukturprojekt Följande infrastrukturprojekt är realiserbara i närtid: Regionala planens objektlista: Väg 41: Veddige-Järlöv, Västra Derome - Derome. Järlöv - länsgränsen Väg 954, Cykelväg i avsnittet Kullaviksvägen. Väg 940, Ny sträckning Nationell plan. objektslista Väg E6 Cirkulationsplats väg 25/E6. Väg 154 2st cirkulationsplatser i Falkenbergs centrum Väg E6 Cirkulationsplats Väg 150/E6 Väg 25 Gång och cykelport i Skedala Hallands kollektivtrafikstrategi Tillänglighetsåtgärder Cykelvägsanslutningar Pendelparkeringar Turismplanering Kattegattleden mellan Helsingborg och Göteborg

8

9 Bilaga 2 1 (2) Utbildningsdepartementet Eva Svensson Stockholm Hemställan om ökat antal utbildningsplatser vid Högskolan i Halmstad Hallands län har under en följd av år haft god tillväxt och en stark arbetsmarknad. Effekterna av lågkonjunkturen och den internationella finanskrisen märks emellertid nu påtagligt också i Halland. Antalet varsel och uppsägningar ökar i en takt som inger allvarlig oro för utvecklingen. Arbetslösheten ökar och tillflödet av lediga platser minskar drastiskt. Detta gäller i särskild hög grad för ungdom. Region Halland har, tillsammans med kommunerna, Arbetsförmedlingen och Högskolan i Halmstad sedan oktober månad noga följt utvecklingen på arbetsmarknaden. Samtal förs om vilka åtgärder som skall vidtas. En samordningsgrupp har bildats i länet med uppgift att följa utvecklingen och initiera åtgärder. I samordningsgruppen ingår representanter för Region Halland, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Högskolan i Halmstad. En av de åtgärder som samordningsgruppen efterlyser är att Högskolan i Halmstad ges mer resurser för utbildning i syfta att bl a möta ungdomsarbetslöshet. Grundutbildningen vid Högskolan i Halmstad är framgångsrik. Planering, ledning och utveckling av utbildning vid Högskolan är organiserad på ett sätt som möjliggör ansvarsfull planering men även ger utrymme för initiativ. Detta är orsaken till att Högskolan gått skadeslös ur de kriser som drabbat högskolesektorn i stort och är bland de få lärosäten i landet som under hela det senaste decenniet kunnat avräkna fullt takbelopp. Högskolan i Halmstad bedömer ansökningsläget och studenternas prestationer inför kommande budgetår 2009 som mycket gott. Enligt senaste prognosanalys är läget till och med bättre än prognosen som rapporterades till regeringen, då det pekade på att lärosätet kommer att överskrida takbeloppet 2008 med storleksordningen 5,0 Mkr vilket totalt motsvarar cirka HST (helårsstudenter). Inför kommande budgetår 2009 kvarstår prognosen HST vilket motsvarar i storleksordningen Mkr utöver takbeloppet 315 Mkr för budgetår Detta innebär att lärosätet behöver en Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 lansstyrelsen@n.lst.se

10 Bilaga 2 LÄNSSTYRELSEN 2(2) utökning av takbeloppet på minst 15 Mkr för att inte tvingas göra neddragningar av studentvolymerna redan under nästa år. Ökning utöver detta förutsätter ytterligare tilldelning på 10 Mkr. Vidare görs bedömningen att lärosätet kommer att kunna behålla en utökad volym för minst en treårsperiod, det är också möjligt med en ytterligare försiktig ökning då lärosätets nuvarande lokalförsörjningsplan bedöms att klara en volym på cirka HST. Sammanfattningsvis har Högskolan i Halmstad reella förutsättningar och kapacitet för att ta emot fler studenter. Utbildningarna vid Högskolan i Halmstad har potential att inom Högskolans profil storleksmässigt utvecklas ytterligare, utan att expansionen undergräver möjlighet till följsamhet som de minskande studentunderlagen under nästa decennium kommer att kräva. Att lärosätet redan idag fyller sitt produktionstak innebär dock att lärosätet behöver ett utökat takbelopp (fler platser) för att kunna ta emot den ökande efterfrågan på högre utbildning som redan ses. För detta krävs utökning av takbeloppet med storleksordning Mkr (totalt Mkr) inför Högskolan i Halmstad har dessutom beredskap för att öka åtagandet ytterligare åren 2010 och Högskolan avser att främst öka intaget vid yrkesinriktade utbildningar inom teknik/naturvetenskap, vård och förskolelärare. Länsstyrelsen Hallands län Region Halland Högskolan i Halmstad Lars-Erik Lövdén Göran Karlsson Romulo Enmark Landshövding Ordf Regionstyrelsen Högskolerektor