Lindbacka Östansjö. Arkeologisk utredning steg 1 KMKB. Örebro, Lekebergs, Kumla och Hallsbergs kommuner Örebro län

Transkript

1 Lindbacka Östansjö Arkeologisk utredning steg 1 KMKB Örebro, Lekebergs, Kumla och Hallsbergs kommuner Örebro län Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger R A P P O R T F R Å N A R K E O L O G I C E N T R U M 2012:03

2

3 Ny kraftledning på sträckan Lindbacka Östansjö Arkeologisk utredning steg 1 KMKB Örebro, Täby, Kräcklinge, Hardemo, Viby och Hallsberg socknar, Närke Örebro, Lekebergs, Kumla och Hallsbergs kommuner Örebro län Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger Rapport från Arkeologicentrum 2012:03

4 Länsstyrelsens dnr: - Arkeologicentrums projektnr: P2011:68 T Län: Örebro Landskap: Närke Kommun: Örebro, Lekeberg, Kumla och Hallsberg Socken: Örebro, Täby, Kräcklinge, Hardemo, Viby, Hallsberg Interimistiskt ID-nummer: AC 6801-AC6812 RAÄ-nr: Örebro 310, Örebro 314, Örebro 322, Örebro 324, Täby 3, Täby 7, Täby 45, Täby 67, Täby 104, Täby 108, Kräcklinge 39:1, Hardemo 82 Rapport från Arkeologicentrum 2012:03 Ny kraftledning på sträckan Lindbacka Östansjö: arkeologisk utredning steg 1 KMKB, Örebro, Täby, Kräcklinge, Hardemo, Viby och Hallsbergs socknar, Närke, Örebro, Lekebergs, Kumla och Hallsbergs kommuner, Örebro län Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger år 2012, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, och Svenska Kraftnät, Sundbyberg. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriet. Medgivande I2012/0167. Omslagsbild: Stengärdesgården AC6807 med befintlig 220 kv-ledning i bakgrunden. Foto AC T ISSN

5 Innehåll Sammanfattning... vi Bakgrund och syfte... 1 Tidigare antikvarisk verksamhet... 1 Genomförande... 3 Metod och dokumentation... 3 Utredningsområde och täckningsgrad... 3 Områdesbeskrivning... 4 Kulturmiljöanalys... 4 Markanvändningshistorik... 4 Kulturhistoriska ar... 4 Tidigare registrerade ar... 4 Resultat av fältinventering... 6 Fornfynd Byggnadsvärden Riksintressen och kommunala intresseområden Sårbarhetsanalys Fast forn enligt Kulturminneslagen Bevarandevärda övriga kulturhistoriska ar Täby kyrkomiljö Hardemo område av riksintresse Kulturmiljöpåverkan Åtgärdsförslag Undvik ingrepp Minimera skador Ingen åtgärd Särskild utredning steg Referenser Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2. Fotoförteckning Bilaga 3. Objekttabell Bilaga 4. Påsiktsbilder... 47

6 Sammanfattning Arkeologicentrum har under första hälften av december år 2011 genomfört en frivillig arkeologisk utredning steg 1 inklusive kulturmiljö- och påverkansanalys i sträckningen för en ny luftledning mellan Lindbacka i Örebro och Östansjö i Hallsbergs kommun, Örebro län. Uppdraget har sin bakgrund i att Svenska kraftnät planerar att ersätta befintlig 220 kv luftledning med en 400 kv-ledning. Utredningsområdet har bestått av en femtio meter bred korridor på den befintliga kraftledningens östra sida. De flesta kulturhistoriska ar i utredningsområdet är agrarhistoriska ar från senare tid. Före denna utredning fanns enstaka kända ar i kraftledningsgatan. Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering har registrerat tolv ar i utredningsområdet, varav en fast forn. Samtliga tidigare registrerade ar har ombesiktigats och vid behov har styper, antikvariska bedömningar, beskrivningar och lägesbestämningar reviderats. Under denna utredning har tolv kulturhistoriska ar tillkommit. Av dessa utgör en fast forn och tio utgör övriga kulturhistoriska ar. Vidare har en uppgift om ett torp registrerats närmast Lindbacka i norr. Rapporten omfattar en sårbarhetsanalys och bedömning av kulturmiljöpåverkan. Den nya 400 kv-ledningens påverkan på kulturmiljöer i utredningsområdet och dess närhet bedöms som ringa. Det beror både på liten förekomst av kulturminnen i ledningssträckan och på få identifierade kulturvärden i närområdet, samt på att den nya ledningen inte innebär några större förändringar mot tidigare. Enstaka sårbara kulturmiljöer presenteras i rapporten, och förslag på åtgärder för att minimera kulturmiljöpåverkan lämnas.

7 Bakgrund och syfte Svenska Kraftnät planerar en 400 kv-ledning på sträckan Lindbacka Östansjö i Närke. I samband med detta skall befintlig 220 kv-ledning nedmonteras, men den nya ledningen skall i huvudsak ha samma sträckning som den befintliga. Som underlag för tillståndsprövningen har verket beställt en utredning som genomförts av Arkeologicentrum AB. Utredningen har två syften. Det ena är att fastställa om fast forn berörs av arbetsföretaget (jfr lagen om kulturminnen m.m. 2 kap. 11, SFS 1988:950). För att ge ett fullgott kunskapsunderlag för fortsatt planering och kommande tillståndsprövning har även andra kulturvärden som kan vara av betydelse registrerats. Det andra syftet är att fastställa kraftledningens kulturmiljöpåverkan och konsekvenser för kulturvärdena i närområdet som underlag för kommande miljöprövning (KMKB). Denna frivilliga utredning har genomförts med samma ambitionsnivå som en särskild arkeologisk utredning steg 1 men har inte föregåtts av något länsstyrelsebeslut. Samråd angående täckningsgrad, fältinventerad area per arbetsdag, har emellertid före fältarbetet skett med länsstyrelsen i Örebro. KMKB-delen har genomförts med utgångspunkt i Nordiska ministerrådets anvisningar för hantering av kulturmiljöer i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (NM 2001). Tidigare antikvarisk verksamhet Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering genomfördes i Örebro län en första gång under mitten av 1950-talet. Revideringsinventering i de centrala delarna av länet skedde år 1981 (Jensen 1997:80 ff.). Skogsstyrelsens arbetsmarknadsprojekt Skog & historia har bedrivits i utredningsområdets närhet under perioden Delar av materialet har sedermera granskats och införts i FMIS. Den uppdragsarkeologiska verksamheten i och nära utredningsområdet har haft liten omfattning. Det hänger samman med utmarksläget och avståndet från större orter. Främst i Täby socken har emellertid några arkeologiska förundersökningar och undersökningar utförts (Annuswer 1998, Ternström 2005, Karlsson 2003). Vid den aktuella 400 kv-ledningens slutpunkt i SÖ har en arkeologisk utredning nyligen genomförts (Sjölin 2011). Nämnas skall också fältinventering gjord för Sydvästlänken från Hallsberg via Östansjö och vidare mot SV (Ternström 2010). 1

8 Figur 1. Utredningsområdet på sträckan Lindbacka Östansjö. Underlag: Sverigekartan Lantmäteriet. Medgivande I2012/0167. Skala 1:

9 Genomförande Metod och dokumentation Utredningen genomfördes i form av byråinventering och fältinventering. Byråinventeringen omfattade genomgång av de vanligaste antikvariska källmaterialen såsom Riksantikvarieämbetets (RAÄ) databas för fornminnen (FMIS) och söktjänsten Kringla, äldre tryckta kartor och lantmäteriakter (LMV), arkeologiska fynd (SHM), ortnamnsuppteckningar och äldre namnbelägg (SOFI) samt litteratursökning (LIBRIS, VITALIS). Fältinventering skedde och under mycket goda väderleksförhållanden. Inventeringen gjordes systematiskt med start i Lindbacka och avslutning i Östansjö. Inmätning har skett med handhållen gps. Noggrannheten beräknas till ±5 meter. Skriftliga beskrivningar har upprättas över påträffade kulturhistoriska ar (bilaga 3). Kartredovisning, beskrivningar och bedömningar är upprättade med utgångspunkt i RAÄ:s anvisningar för registrering i FMIS (Blomqvist 2007, Olsson 2008a, 2008b, dnr ). Miljöer och ar har fotograferats (bilaga 2 och 4). Utredningsområde och täckningsgrad Utredningsområdet för fältinventering utgörs av en femtio meter bred korridor på 220 kv-ledningens östra sida, från Lindbacka till Östansjö. Ett delområde har efter samråd med länsstyrelsen undantagits, nämligen den avslutande delen i Östansjö, som nyligen utretts i ett helt annat sammanhang (Sjölin 2011). Sträckan är 32 kilometer lång och utredningsområdet följaktligen cirka 127,5 hektar. På ömse sidor om korridoren har tidigare registrerade ar liksom de indikationer på potentiella ar som framkommit under denna utredning kontrollerats respektive ombesiktigats för eventuell revision om de ligger på mindre avstånd från befintlig kraftledning än 100 meter. Detta har skett för att minimera risken för att eventuella extensiva kulturhistoriska ar belägna i huvudsak utanför ledningsgatan skall undgå upptäckt. Utredningsområde för den befintliga 220 kv-ledning som skall nedmonteras utan att ersättas med ny 400 kv-ledning har varit cirka femtio meter brett, 25 meter på ömse sidor kraftledningen. Sammanlagd sträcka är meter och arean cirka 30,25 hektar. Inhägnade ytor vid stationerna i Lindbacka respektive Östansjö har undantagits. Tidigare markarbeten inom dessa områden innebär att chanserna för kvarliggande kulturhistoriska ar är mycket små. Inom ramen för uppdraget har med andra ord en 157,8 hektar stor yta utretts. Täckningsgraden fältinventerad area per arbetsdag 22,3 hektar, vilket garanterar en heltäckande fältinventering. 3

10 Områdesbeskrivning På grund av utredningsområdets långa sträckning är topografin tämligen varierad. Genomgående har emellertid kraftledningen dragits på låga nivåer i den lokala topografin. Höjden över havet varierar mellan 40 och 90 meter. De lägsta nivåerna återfinns längst mot norr och de högsta i söder. Det lösa jordtäcket består i höjdlägena av sandig till siltig morän och i mera låglänta terränglägen av glacial lera. Markanvändning utmed hela sträckan är omväxlande skogsmark och åker- eller betesmark. Uppodlingsgraden är hög. Tomtmark tangeras av utredningsområdet på ett fåtal platser. Skogen utgörs av produktionsskog, företrädesvis granskog. Utredningsområdet sammanfaller i stor utsträckning med befintlig kraftledningsgata, men i vissa avsnitt är det ganska länge sedan ledningsgatan röjdes på sly. I skogsmark är därför graden av igenväxning ställvis hög. Kulturmiljöanalys Markanvändningshistorik Det finns ett rikhaltigt historiskt kartmaterial från de trakter som ingår i utredningsområdet. Genomgående är förändringarna i markanvändning inte stora. Byarna är gamla och åkermarken har visserligen växt i omfattning men skillnaderna mellan de olika lantmäteriförrättningarna är för övrigt tämligen små i de utmarker eller på den yttersta marginal av inägomarken som utgör utredningsområdet. Redan tidigt var ekonomin i de berörda socknarna inriktad på just åkerbruk (Jansson 2003:53). Enstaka belägg för försvunnen bebyggelse finns i kartmaterialet. Dessa enheter har antingen varit registrerade sedan tidigare eller har registrerats i samband med denna utredning. Genomgångna kartor är förtecknade i referenslistan till denna rapport. Kulturhistoriska ar Tidigare registrerade ar I utredningsområdet och dess omedelbara närhet var före denna utredning ett dussintal kulturhistoriska ar kända av kulturmiljövården (tabell 1). Ytterligare några ar har tillkommit via Skogsstyrelsens Skog & historia-projekt (SH). De registrerade kulturhistoriska arna utgörs av yngre agrarhistoriska ar i form av fossila åkrar, röjningsrösen och stengärdesgårdar. 4

11 Tabell 1. Tidigare registrerade ar i respektive strax utanför utredningsområdet (FMIS , SH ). Utredningsområde A (uo A) utgör korridoren för den nya 400 kv-ledningen. Utredningsområde B (uo B) är de sträckor där befintlig 220 kv-ledning skall nedmonteras men där 400 kv-ledningen har en annan sträckning. ID Lämningstyp Antikvarisk bedömning Örebro 314 Brunn/kallkälla Belägenhet Utanför och V om uo A Örebro 310 Område med fossil åkermark Inom uo A Örebro 322 By-/gårdstomt Fast forn Inom uo A Örebro 324 Område med fossil åkermark Inom uo A Täby 67 Stensättning Fast forn Utanför och V om uo A Täby 108 Röjningsröse Täby 104 Röjningsröse Inom uo A Inom uo A Täby 3 Fornsliknande Inom uo A Täby 7 Hägnad Täby 45 Källa med tradition Delvis inom uo A Inom uo A SH34106 Fossil åker Inom uo A Kräcklinge 39:1 Färdväg Inom uo A Hardemo 82 Stensättning Bevakningsobjekt Inom uo A SH35836 Husgrund, historisk tid Inom uo A SH54444 Hägnad Inom uo A och B 5

12 Bara en enda fast forn fanns före denna utredning i utredningsområdet, en gårdstomt (Örebro 322). Att det i stor utsträckning saknas kända fasta fornar i utredningsområdet har i stor utsträckning att göra med topografin. I äldre tid var bebyggelse, åkermark och färdvägar lokaliserade till moränryggarna och den flacka lermarken dem emellan var olämplig för de flesta verksamheter. Resultat av fältinventering Sedan tidigare fanns som nämndes ovan tolv ar registrerade i och helt nära det aktuella utredningsområdet (tabell 1). Inom ramen för denna utredning har två av dessa sammanförts till en (Örebro 310 och Örebro 324 till Örebro 310). Tre ar skulle utan vidare kunna utgå ur FMIS, Täby 3, Täby 104 och Täby 108. Samtliga är sentida röjningsrösen. Lämningen Hardemo 82, en stensättning enligt FMIS, finns inte på angiven plats och kan möjligen vara felinprickad. Lämningen ligger i så fall utanför utredningsområdet. I annat fall är stypen felbedömd. Troligast är att man misstagit ett röjningsröse för en stensättning, på denna f.d. åker. I det aktuella sammanhanget är den viktigaste slutsatsen att det inte finns någon förhistorisk grav på angiven plats i utredningsområdet. Därutöver har läget för två tidigare registrerade ar korrigerats, Täby 67 (utanför utredningsområdet) och Täby 45, en midsommarkälla. Bland de tidigare registrerade arna finns två fasta fornar, Örebro 322 (gårdstomt) och Täby 67 (stensättning). Deras antikvariska bedömning kvarstår efter denna utredning, men Örebro 322 har erhållit en ny styp. Tolv nyfynd av ar har gjorts, AC6801 AC6812 (tabell 2). Några av dem AC6804, AC6805 och AC6807 sammanfaller delvis med noteringar i Skogsstyrelsens Skog & historia-databas. De flesta nyfynden är agrarhistoriska ar från senare tider, och bilden av sbeståndet har därför bekräftats under denna utredning. Av arna i tabell 2 ligger fyra stycken utanför utredningsområdet. Bland nyfynden finns bara en fast forn, AC6805, en torp med kartbelägg från 1700-talet. Lämningen ligger utanför utredningsområdet. Resultaten av fältinventeringen redovisas på följande sidor (figur 3 12) utifrån en inledande bladöversikt (figur 2). Utredningsområde med svart begränsningslinje avser korridoren för den kommande 400 kv-ledningen (uo A). Utredningsområde med grå begränsningslinje utgör korridoren för nedmontering av äldre ledning (uo B). Tabell 2. Resultat av arkeologisk utredning år Lämningarna redovisas från norr till söder, från Lindbacka till Östansjö. ID Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC6801 Lägenhetsbebyggelse Källa Torp Uppgift om Häradsek. karta Belägenhet Inom uo 6

13 AC6802 Örebro 314 Husgrund, historisk tid Brunn/kallkälla Husgrund efter arbetarbostad Stensatt brunn AC6803 Hägnad Stengärdesgård Örebro 310 Fossil åker Röjningsröseområde Örebro 322 Lägenhetsbebyggelse Örebro 324 Område med fossil åkermark Häradsek. karta FMIS AU1 FMIS Inom uo Utanför uo Utanför uo Inom uo Torp Fast forn FMIS Inom uo Överförd till Örebro 310 Utgår Täby 67 Stensättning Stensättning Fast forn FMIS Utanför uo FMIS Täby 108 Röjningsröse Röjningsröse Täby 104 Röjningsröse Röjningsröse Täby 3 Röjningsröse Sentida röjningssten Täby 7 Hägnad Stengärdesgård Täby 45 Källa med tradition Midsommarkälla SH34106 Fossil åker Ingår delvis i AC6804 Fossil åker AC6804 Fossil åker Röjningsröseområde Kräcklinge 39 Hardemo 82 SH35836 AC6805 Färdväg Stensättning Husgrund, historisk tid FMIS FMIS Finns ej på angiven SH plats. Avser troligen AC6805 Lägenhetsbebyggelse utanför uo Torp Fast forn Häradsek. karta, SS, AU1 Lägenhetsbebyggelse AC6806 Fossil åker Röjningsröseområde SH54444 Hägnad Del av AC6807 Hägnadssystem AC6807 Hägnadssystem Stengärdesgård AC6808 Fossil åker Röjningsröseområde FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS SH AU1, SH AC6809 Hägnad Stengärdesgård AC6810 Färdväg Vägbank AC6811 Lägenhetsbebyggelse Torp AC6812 Fossil åker Röjningsröseområde SS=storskifteskarta, AU1=arkeologisk utredning steg 1 AU1 AU1, SH AU1 AU1 AU1 AU1 AU1 Inom uo Inom uo Inom uo Inom uo Inom uo Inom uo Inom uo Inom uo Utanför uo Inom uo Inom uo Inom uo Inom uo Inom uo Inom uo Inom uo 7

14 Figur 2. Bladindelning för resultatredovisning. Kartor med kulturhistoriska ar i figur 3 till 12. Skikt ur FMIS och SH ( ). Kartskala 1: , här förminskad till 85 %. 8

15 Figur 3. Blad 1. Resultat av fältinventering. Kulturhistoriska ar i utredningsområdet. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet. Medgivande I2012/0167. Skala 1:

25 Fornfynd I samtliga socknar har flera fornfynd gjorts, såväl tillvaratagna och inlämnade till kulturmiljövården (SHM ) som i förvar på berörda gårdar eller hos upphittaren (FMIS ). Inga fynd har emellertid kunnat knytas till utredningsområdet. Det kan bero på vaga uppgifter om fyndplats i museets accessionskatalog, men det kan också avspegla verkliga förhållanden. Störst sannolikhet för fornfynd är i närheten av de forntida boplatslägena som ju har annan topografi på moränryggar och rullstensåsar än utredningsområdet, d.v.s. i anslutning till dagens bebyggelse. Fynd från utredningsområdets närhet utgörs vanligen av olika slags yxor såsom tunnackiga flintyxor och trindyxor av grönsten. Fynd vid Örebro läns museum har inte kontrollerats i samband med denna utredning. Byggnadsvärden I utredningsområdet saknas helt bebyggelse och därför naturligtvis också byggnadsvärden. Det finns inga byggnadsminnen i utredningsområdets närhet och inte heller inom fyra kilometers avstånd från utredningsområdet. De närmast belägna kyrkorna och kyrkomiljöerna är Täby kyrka (N E503860), 1,1 kilometer öster om kraftledningen, och Sankt Olofs kapell (N E501932) på cirka meters avstånd (NÖ Ö). I Täby kyrkomiljö ingår även en enastående stenvalvbro (Täby 2). Riksintressen och kommunala intresseområden Tre riksintresseområden ligger i utredningsområdets närhet, Karlslund (T19), Täby (T16) och Hardemo (T12) (figur 13). Karlslund och Täby ligger på omkring en kilometers eller större avstånd från kraftledningen. Karlslund utgör även sedan år 2010 ett kommunalt kulturreservat. I Hardemo övertvärar kraftledningen riksintresseområdets östra del utmed en närmare tre kilometer lång sträcka. Riksintresseområdet Hardemo i Hardemo socken karaktäriseras av fornar och bebyggelse i åsläge och ett öppet odlingslandskap med fossila spår och odlingsrösen. Gravfält, byar på bytomt och med utskiftad bebyggelse, torp och tåbebyggelse finns i området, liksom kyrka med sockenmagasin och prästboställe (RIKMV 1990:135). Riksintresseområdet är 1008 hektar stort. Värdekärnan ligger i sockencentrum, men kulturhistoriskt värdefulla byar finns på flera platser i riksintresseområdet. 19

26 Figur 13. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i utredningsområdets närhet. Underlag: Sverigekartan Lantmäteriet. Medgivande I2012/0167. Skala 1:

27 Sårbarhetsanalys Sårbarhetsanalys tar sin utgångspunkt i att den nya 400 kv-ledningen inte annat än i grad har en annan visuell påverkan på kulturvärden i influensområdet än den befintliga 220 kv-ledningen (se vidare under avsnittet Kulturmiljöpåverkan nedan). Sårbarhetsanalysen koncentreras därför till utredningsområdet och kulturvärden i utredningsområdet vilka är sårbara för fysiska ingrepp. Få kulturvärden finns i utredningsområdet och dess närhet. Men bland annat på grund av fornsbegreppets elasticitet (Jensen 2006:13), d.v.s. benägenhet att förändras över tid, beaktas här inte bara de fasta fornarna och identifierade kulturvärdena enligt gällande lagstiftning (Miljöbalken SFS 1998:808 och Kulturminneslagen SFS 1988:950), utan även s.k. övriga kulturhistoriska ar och andra kulturvärden i kraftledningens influensområde. Fast forn enligt Kulturminneslagen Det finns i utredningsområdet en fast forn torpen Fintorp (Örebro 322) för vilken gäller särskilda villkor enligt Kulturminneslagens andra kapitel, 13, då länsstyrelsens tillstånd krävs för ingrepp i och i närheten av fornen. Till Fintorps torpmiljö får även räknas omgivande ar i form av hägnad (AC6803), brunn (Örebro 314), fossil åker (Örebro 310) och det befintliga torpet Kullen. Fintorp(-s) har under 1600-talet eller tidigare tagits upp som torp, eventuellt med finnar ( från Finland ) eller andra, tidigare icke bofasta torpare. Efter en period som egen registerenhet har bebyggelsen igen kommit att utgöra lägenhetsbebyggelse fram tills torpet övergavs efter häradsekonomiska kartans utgivning under andra hälften av 1800-talet. Torpen har erhållit sin antikvariska bedömning på grundval av äldre kartbelägg och inte på grund av fysiska ar på platsen. Inom fornens område och i utredningsområdet finns en synlig och bevarandevärd jordkällargrund som bör skyddas från skador. Eventuella husgrunder har registrerats vid granskning av detta SH-objekt men var inte synliga vid utredningstillfället år Kunskapspotentialen för denna typ av fornar är ofta låg, eftersom det kontinuerliga nyttjandet inneburit många störningar, erosion och markskador. Det kunskapsmässiga utfallet av arkeologiska undersökningar av bebyggelsear använda långt fram i tiden brukar av det skälet inte motsvara kostnaderna för undersökning. Det är därför att föredra att en kvarligger och att markarbeten i dess närområde utförs på ett så skonsamt sätt att arkeologisk undersökning inte blir nödvändig. 21

28 Bevarandevärda övriga kulturhistoriska ar Några av de övriga kulturhistoriska arna i utredningsområdet är av ett sådant slag att de bör bevaras utan skador även om de formellt inte (ännu) räknas som fasta fornar, nämligen AC6802 (husgrund), Örebro 310 (fossil åker) och Täby 45 (midsommarkälla). Husgrunden AC6802 är grunden efter en arbetarbostad till herrgårdsmiljön vid Källtorp. Herrgårdsmiljön från 1700-talet är välbevarad med undantag av arbetarbostäderna, av vilka åtminstone den ena kvarligger som husgrund i utredningsområdet. Täby 45, Midsommarkällan, har både natur- och kulturvärde. Modifikation av kallkällan har inte gjorts i någon större utsträckning, annat än en mindre antikvariskt intressant utgrävning nedströms i senare tid. Den har emellertid en upptecknad tradition som midsommarkälla, d.v.s. en källa som man besökte på midsommarafton för att dricka av vattnet som just denna afton ansågs särskilt kraftfullt (FMIS, SAOB). Täby kyrkomiljö Kyrkomiljöer är generellt sårbara för dominerande anläggningar i närheten. Kyrktorn och klockstaplar bör inte i närområdet tvingas konkurrera med anläggningar av samma eller högre höjd. Det är vanligt att kyrkor av detta skäl i samband med projektering av nya anläggningar omges med ett skyddsområde med en kilometers radie. Täby kyrkomiljö behandlas vidare i avsnittet Kulturmiljöpåverkan nedan. Hardemo område av riksintresse Riksintresseområdena är en signal om höga kulturvärden som skall skyddas från påtaglig skada (MB 3 kap. 6 ). Riksintresseområdet Hardemo är därför sårbart genom sin riksintressestatus. Den faktiska påverkan av den planerade 400 kv-ledningen behandlas nedan i avsnittet Kulturmiljöpåverkan. Kulturmiljöpåverkan Påverkan på kulturmiljöer är audiovisuell och/eller fysisk. En kraftledning innebär som regel en större visuell än fysisk påverkan, då nödvändiga markingrepp har en begränsad omfattning. För att undvika fysisk påverkan kan därför avstånd mellan stolpar och höjder på stolpar justeras på ett sådant sätt att anläggning i eller alltför nära kulturminnen undviks. Den visuella påverkan på kulturvärden kan vara mera påtaglig än den fysiska. Ur kulturmiljösynpunkt är det i det aktuella fallet gynnsamt att den 22

29 nya 400kV-ledningen planeras i befintlig ledningsgata, eftersom denna ligger på avstånd från kulturmiljöer och bebyggelse, och då en kraftledning genom 220 kv-ledningen sedan tidigare ingår som ett element i landskapet. Påverkan av ersättning av en äldre luftledning med en ny är därför avsevärt mindre än påverkan av nyanläggning. På två sträckor avviker den nya 400 kv-ledningen från den befintliga kraftledningsgatan, längst i norr vid Lindbacka och längst i söder från Äspsätter och vidare mot slutpunkten. Här skall den äldre ledningen nedmonteras och den nya få en ny sträckning. Vid Lindbacka innebär denna förändring flyttning närmare herrgårdsmiljön vid Källtorp, men ekonomibyggnader skymmer sikten mot norr och negativ kulturmiljöpåverkan bedöms såsom ringa. Vid Äspsätter och söderut innebär det nya alternativet en avsevärd förbättring, då kraftledningen flyttas från de öppna siktstråken i dagens odlingslandskap till skogsmark på större avstånd från bebyggelse. Avståndet till byggda miljöer ökar. I skogsmarken finns äldre åkermark som registrerats som fossil åker under denna utredning (AC6806 och AC6808). Åkerformerna är så få och spridda att några särskilda hänsyn till dessa f.d. åkrar inte är motiverade. Negativ kulturmiljöpåverkan bedöms bli avsevärt lägre med den planerade nya sträckningen genom skogsmark, och bedöms såsom ringa. Visuell påverkan på enskilda kulturhistoriska ar i utredningsområdet och dess närhet bedöms få mycket liten omfattning och inte skilja sig från dagens i art. Negativ påverkan kan vidare minimeras genom en viss försiktighet vid markingrepp (se Åtgärdsförslag nedan). Täby kyrka är med sitt läge i ett öppet landskap känslig för konkurrens. Eftersom den befintliga kraftledningen ligger på över en kilometers avstånd från kyrkomiljön, eftersom den nya 400 kv-ledningen löper parallellt med befintlig luftledning och då skogsridåer verkar avvärjande i flera siktstråk bedöms den nya 400 kv-ledningens inte påverka kyrkomiljön. Inte heller på Sankt Olofs kapell bedöms på grund av avstånd och vegetation någon negativ kulturmiljöpåverkan uppkomma. Kulturmiljöpåverkan av en ny 400kV-ledning genom Hardemo riksintresseområde bedöms inte medföra påtaglig skada på riksintresseområdet eftersom kraftledningen ligger på riksintresseområdets marginal, och då dess visuella påverkan reduceras av att den löper i befintlig kraftledningsgata. Påverkan på riksintresseområdet bedöms därför såsom ringa. Åtgärdsförslag Avslutningsvis föreslås åtgärder som kan reducera påverkan på kulturvärden i kraftledningsgatan och som i gynnsamma fall kan innebära att inga ytterligare antikvariska åtgärder är motiverade. Beslut avseende behov av eventuella ytterligare antikvariska åtgärder fattas av länsstyrelsen. 23

30 Undvik ingrepp Det finns i utredningsområdet en fast forn Örebro 322 för vilken gäller särskilda villkor enligt lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950). Ingrepp i en och ens fornsområde skall tillståndsprövas av länsstyrelsen. Helst bör man försöka undvika arkeologisk undersökning av Örebro 322, eftersom undersökning på tomtmark ofta inte får resultat som motsvarar kostnaderna. Placering av kraftledningsstolpar utanför fornens avgränsning liksom hänsyn till jordkällargrunden och till röjningsrösena i den omgivande fossila åkern så att inga ar skadas är rimligare än undersökning och borttagning av torpen. Kompression på grund av körning med tunga fordon bedöms inte nämnvärt skada en. Risken för kompression är större i lermark än i mulljordar (NV ) men på leran är å andra sidan risken för förekomst av fornar avsevärt mindre. Körning på tjälad mark är ofta rekommenderad när arbeten på fornar inte kan undvikas, exempelvis vid skogsbruksåtgärder inom röjningsröseområden. Några av de övriga kulturhistoriska arna är bevarandevärda även om de med dagens praxis inte räknas som fasta fornar. Det är husgrunden AC6802 som ingår i den i övrigt välbevarade gårdsmiljön på Källtorp, Örebro 310, en fossil åker som ingår i torpmiljön och fornsområdet till Fintorp (Örebro 322), samt kallkällan Täby 45, Midsommarkällan. Åtgärder bör vidtas för att skydda dessa ar från fysiska ingrepp i samband med byggnation. Åtgärderna kan bestå av snitsling av ett skyddsområde. Husgrunden AC6802 är snitslad med orange snitsel. För att skydda en från skador bör hela en märkas ut i fält. Röjningsrösena inom den fossila åkern Örebro 310 utgör f.d. inägomark till torpen Örebro 322. Samma hänsyn och skyddsåtgärder som för fornen bör vidtas avseende den fossila åkern. Midsommarkällan Täby 45 är markerad med orange snitsel och skyltad av Skogsstyrelsen. Ett mindre skyddsområde som inkorporerar utflödet mot mot väster bör märkas ut i fält. Körskador nära kallkällan undviks. Minimera skador Ytterligare några övriga kulturhistoriska ar är av en sådan art att skador vid ingrepp bör minimeras även om de inte helt kan undvikas, nämligen AC6804 och AC6812 (fossil åker) samt AC6807 (hägnad). De fossila åkrarna AC6804 och AC6812 är tämligen sentida och har ett lågt vetenskapligt värde men ett högre pedagogiskt värde, genom synlighet och miljöskapande värden. Så långt möjligt föreslås åtgärder vidtas för att minimera skador på dessa ar. Det kan t.ex. vara att föredra att röjningsrösen bortforslas framför att de kvarligger med omfattande körskador. Den nordligaste delen av stengärdesgården AC6807 ligger inne i utredningsområdet. Om den aktuella sträckan av stengärdesgården inte kan kvarligga inom området föreslås den rivas och stenmaterialet fraktas bort, hellre 24

31 än att den kvarligger med skador. Huvuddelen av hägnaden ligger utanför utredningsområdet och berörs inte av arbetsföretaget. Ingen åtgärd Några av arna i utredningsområdet saknar helt antikvariskt intresse. Inga särskilda hänsyn, skyddsområden eller andra åtgärder föreslås för dem, nämligen AC6801 (lägenhetsbebyggelse, uppgift om), Täby 108, Täby 104 och Täby 3 (röjningsrösen), Täby 7 (hägnad), Kräcklinge 39 (färdväg, nu skogsbilväg), Hardemo 82 (röjningsröse), AC6806 och AC6808 (fossil åker), AC6809 (hägnad), AC6810 (färdväg) samt AC6811 (lägenhetsbebyggelse). Särskild utredning steg 2 Utredningsområdet har en mycket liten potential för fast forn utan synlig begränsning ovan jord. Inga förhistoriska boplatser utan synliga anläggningar är registrerade i utredningsområdet. Det saknas kända fornfynd som kan indikera förhistoriska boplatser. Inga utplöjda kulturlager eller fornfynd har påträffats i den plöjda åkermarken under denna utredning. Enstaka terränglägen är beskaffade på ett sådant sätt att de teoretiskt kan rymma sådana fornar, främst gränszonerna mellan höjdryggar och flackare lermark. Man kan undvika dessa potentiellt fornsförande terränglägen genom en sorgfällig placering av kraftledningsstolpar. Som tidigare bedöms kompression inte skada eventuella fornar, men om det blir aktuellt med omfattande schaktningsarbeten i ovannämnda terränglägen ökar markingreppens yta och därmed också risken för ingrepp i fast forn utan synlig begränsning. På grund av utredningsområdets fåtaliga fasta fornar, avsaknad av kända fornfynd och huvudsakliga topografi (flack lerslätt) i kombination med de begränsade markingreppen i samband med nedmontering respektive byggnation föreslås därför i detta skede inte någon utredningsgrävning. Behovet fastställs emellertid av länsstyrelsen. Tabell 3. Sammanfattning av åtgärdsförslag avseende ar i utredningsområdet. ID Lämningstyp Antikvarisk bedömning AC6801 AC6802 Lägenhetsbebyggelse: Torp Husgrund, historisk tid: Husgrund efter arbetarbostad Uppgift om Egenskap Inga fysiska ar Välbevarat element i herrgårdsmiljön Åtgärdsförslag Ingen åtgärd Hänsyn, snitsling 25

32 Örebro 310 Örebro 322 Fossil åker: Röjningsröseområde Lägenhetsbebyggelse: Torp Fast forn Täby 108 Röjningsröse Täby 104 Röjningsröse Täby 3 Röjningsröse Täby 7 Täby 45 AC6804 Hägnad: Stengärdesgård Källa med tradition: Midsommarkälla Fossil åker: röjningsröseområde Kräcklinge 39 Färdväg Hardemo 82 Röjningsröse AC6806 AC6807 AC6808 AC6809 Fossil åker: Röjningsröseområde Hägnadssystem: Stengärdesgårdar Fossil åker: Röjningsröseområde Hägnad: Stengärdesgård AC6810 Färdväg: Vägbank AC6811 AC6812 Lägenhetsbebyggelse: Torp Fossil åker: Röjningsröseområde Ingår i torpmiljön till Örebro 322 Jordkällare enda synliga Sentida Sentida Sentida Lågt pedagogiskt värde Bevarandevärd, skyltad Sentida Skogsbilväg Ej grav Sentida, glest mellan röjningsrös en Kort sträcka i N berörs Sentida, glest mellan röjningsrösen Lågt pedagogiskt värde Sentida Sentida, skadad, få synliga ar Sentida Hänsyn, skador minimeras, tjälad mark, jfr Örebro 322 Tillstånd enligt KML erfordras för ingrepp. Snitsling av jordkällargrund. Körning på tjälad mark. Stolpar placeras utanför en. Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Skyddsområde snitslas Hänsyn, undvik körskador på rösen Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Hänsyn alt. rivning och bortforsling av sträckan inom utredningsområde Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Hänsyn, undvik körskador på rösen 26

33 Referenser Publikationer och rapporter Annuswer, Bo, Arkeologisk utredning etapp 1, Örebro Lekhyttan E18. (RAÄ UV Mitt rapport 1998:70.) Stockholm. Blomqvist, Malin, Informationssystemet för fornminnen lista med styper och antikvarisk praxis. (Version 3.4. Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm. Jansson, Ulf, Agrarlandskapet. I Örebro län: ett län med många landskap, (Program för kulturmiljövård i Örebro län. Del 2. Länsstyrelsen.) Örebro. Jensen, Ola W., Fornsbegreppet: en exposé över 400 år. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Jensen, Ronnie, Fornminnesinventeringen nuläge och kompletteringsbehov. En riksöversikt. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Karlsson, Catarina, Cirklar och trianglar, geometri av sten. En förundersökning av ett gravfält med möjliga odlingsar. Arkeologisk förundersökning. (RAÄ UV Bergslagen rapport 2003:7.) Örebro. Karlsson, Elisabeth, Värdefulla kulturmiljöer i Hallsbergs kommun. (Hallsbergs kommun.) Hallsberg. NM Kulturmiljøet i miljøkonsekvensvurderinger: et idéhefte om håndtering av kulturmiljøtemaet, (Nordiska ministerrådet. Nord 2000: 17.) Köpenhamn. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008a. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturar för FMIS. Del 1: Fälthandledning version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008b. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturar för FMIS. Del 2: Exempelsamling version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Pamp, Bengt, Ortnamnen i Sverige. 5:e uppl. Lund. RIKMV Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige, Informationsenheten. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. SAOB Svenska akademiens ordbok över det svenska språket. spraakdata.gu.se/saob. SOL Svenskt ortnamnslexikon. Språk- och folkminnesinstitutet (red. Mats Wahlberg). Uppsala. Ternström, Clas, Naturgas Mellansverige, etapp V, Västerlösa-Rockhammar, Arkeologisk utredning etapp 1. (ÖLM rapport 2005:69.) Linköping. Ternström, Clas, Arkeologisk inventering Sydvästlänken: delsträckorna Hallsberg-Östansjö-Barkeryd och Barkeryd-Hurva, Jönköpings län: Tranås, Aneby, Nässjö, Jönköping, Vaggeryd och Värnamo 27

34 kommuner, Tranås, Linderås, Lommaryd, Bälaryd, Flisby, Barkeryd, Nässjö, Malmbäck, Svenarum, Hagshult, Fryele, Värnamo och Tånnö socknar. (Riksantikvarieämbetet. UV Öst rapport 2010:30). Linköping. Örebro län: ett län med många landskap, (Program för kulturmiljövård i Örebro län. Del 2. Länsstyrelsen.) Örebro. Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan Se Sverige. Metria. Gävle Sverigekartan Se Sverige. Metria. Gävle Terrängkartan Se Sverige. Metria. Gävle Historiskt kartmaterial Rikets allmänna kartverks arkiv RAK Häradsekonomisk karta Bladnamn Tysslinge Årtal Län Värmlands län Rak-id J Bladnamn Vinteråsa Årtal Län Värmlands län Rak-id J Bladnamn Täby Årtal 1955 Rak-id J133-10f2b57 Bladnamn Hardemo Årtal Län Värmlands län Rak-id J Bladnamn Tomta Årtal Län Värmlands län Rak-id J Ekonomisk karta Bladnamn Råberga Årtal 1955 Rak-id J133-10f3b57 28

35 Bladnamn Gräve Årtal 1955 Rak-id J133-10f4b57 Bladnamn Åbytorp Årtal 1955 Rak-id J133-10f1b57 Bladnamn Via Årtal 1955 Rak-id J133-10f1a57 Bladnamn Mårsta Årtal 1955 Rak-id J133-10f0b57 Bladnamn Östansjö Årtal 1955 Rak-id J133-9f9a57 Generalstabskarta Bladnamn Askersund Årtal 1888 Rak-id J Bladnamn Nora Årtal 1889 Rak-id J Lantmäterimyndigheternas arkiv LMM Aktbeteckning 18-åns-44 Län Örebro län Kommun Örebro Datum Åtgärd Laga skifte, ägoutbyte, övrigt Aktbeteckning 18-täb-6 Län Örebro län Datum 1777 Åtgärd Storskifte Aktbeteckning 18-täb Län Örebro län Datum Åtgärd Laga skifte, ägoutbyte Aktbeteckning 18-täb-10 Län Örebro län Kommun Örebro Datum Åtgärd Storskifte Aktbeteckning 18-täb-8 29

36 Län Örebro län Datum 1749 Åtgärd Storskifte Aktbeteckning 18-täb-14 Län Örebro län Datum 1772 Åtgärd Storskifte Aktbeteckning 18-täb-57 Län Örebro län Kommun Örebro Datum Åtgärd Laga skifte Aktbeteckning 18-krä-14 Län Örebro län Kommun Lekeberg Datum Åtgärd Storskifte Aktbeteckning 18-har-26 Län Örebro län Datum 1777 Åtgärd Storskifte Aktbeteckning 18-har-32 Län Örebro län Datum 1786 Åtgärd Storskifte Aktbeteckning 18-har Län Örebro län Datum Åtgärd Laga skifte Aktbeteckning 18-har-34 Län Örebro län Datum 1785 Åtgärd Storskifte Aktbeteckning 18-har-68 Län Örebro län Kommun Kumla Datum Åtgärd Laga skifte Lantmäteristyrelsens arkiv LMS Aktbeteckning S67-8:1 Län Örebro län Socken Täby socken Ort Råberga nr 1-6 Åtgärd Geometrisk avmätning Datum 1699 Lantmätare Erik Vallring 30

37 Aktbeteckning S28-4:3 Län Örebro län Socken Hardemo socken Ort Berga nr 1-5 Åtgärd Storskifte på skog/skogsmark Datum 1777 Lantmätare Erik Nyberg, Arvid Steinvall Aktbeteckning S28-31:1 Län Örebro län Socken Hardemo socken Ort Nälberg nr 1-4 Åtgärd Storskifte Datum 1785 Lantmätare Erik Nyberg Aktbeteckning S28-31:2 Län Örebro län Socken Hardemo socken Ort Nälberg nr 1-4 Åtgärd Laga skifte Datum 1840 Lantmätare Karl Gustaf Törnqvist Webb BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister FMIS Riksantikvarieämbetets informationssystem för fornminnen. www. fmis.raa.se/fmis/ Karlslunds kulturreservat lslund.pdf/ LMV Lantmäteriets historiska karttjänst Länsstyrelsen Örebro Pages/default.aspx/ NV Naturvårdsverket. Markpackning i alv centimeter under markytan. bedgrund/odling/odldok/mark.html/ SAOB Svenska akademiens ordbok över det svenska språket. spraakdata.gu.se/saob/ SGU Sveriges geologiska undersökning. / SHM Statens historiska museums översiktsdatabas

38 SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas ÖPL Örebro Översiktsplan Örebro kommun. html#12.4/ Övrigt otryckt material RAÄ dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen. Stockholm. 32

39 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk utredning steg 1 KMKB inför ny 400 kv-ledning, Lindbacka Östansjö, Örebro, Lekebergs, Kumla och Hallsbergs kommuner, Örebro län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr - Arkeologicentrums projektnr P2011:68 T Lindbacka Östansjö Beställare Svenska Kraftnät, Box 1200, Sundbyberg Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, Brunflo Projektpersonal: Kjell Edvinger, Britta Wennstedt Edvinger Projekttid Fältarbete: och , 6 dagsverken Täckningsgrad: 22,3 hektar Belägenhet Län: Örebro Landskap: Närke Kommun: Örebro, Lekeberg, Kumla och Hallsberg Socknar: Örebro, Täby, Kräcklinge, Hardemo, Viby, Hallsberg Ek. kartblad: 10F 4b Gräve, 10F 3b Råberga, 10F 1b Åbytorp, 10F 1a Via, 10F 0b Mårsta, 9F 9a Östansjö SV-koordinat kraftledning: N E Utredningsområde 32 km korridor omedelbart Ö om befintlig 220 kv-ledning samt meterskorridorer för ny sträckning av 400 kv-ledning och för nedmontering av 220 kv-ledning (127,50 hektar) Kartreferens SWEREF 99 TM, RH2000 Inmätning och kartering Inmätning har skett med gps. Mätdata förvaras vid Arkeologicentrum. 33

40 Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. Fotografier Digitala fotografier enligt bilaga 2 förvaras vid ATA, Antikvarisk-topografiskt arkiv i Stockholm. 34

41 Bilaga 2. Fotoförteckning ID bildnr motiv riktn mot fotograf AC T Täby 45 Midsommarkällan NV Britta Wennstedt Edvinger AC T Täby 45 Midsommarkällan med utgrävd vattenspegel i bakgrunden VNV Britta Wennstedt Edvinger AC T AC6804 Område med fossil åkermark SSÖ Britta Wennstedt Edvinger AC T AC6811 Husgrund på torp ÖSÖ Britta Wennstedt Edvinger AC T AC6811 Husgrund på torp ÖSÖ Britta Wennstedt Edvinger AC T AC6811 Jordkällare, rest av, inom torp AC T vakant SSV Britta Wennstedt Edvinger datum AC T Hardemo 82 Röjningsröse Ö Britta Wennstedt Edvinger AC T AC6807 Stengärdesgårdar NNV Britta Wennstedt Edvinger AC T Jordkällargrund inom AC6805 N Kjell Edvinger AC T Översikt vid Berga S Kjell Edvinger AC T Röjningsröse inom AC6812 Ö Kjell Edvinger AC T AC6806 Röjningsröse vid Brändåsen V Kjell Edvinger AC T vakant AC T Örebro 310, Odlingsröse vid Kullen SV Kjell Edvinger

42 36

43 Bilaga 3. Objekttabell Lämningarna i tabellen redovisas från norr till söder i kraftledningsgatan. ID Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC6801 Lägenhetsbebyggelse Torp. Enligt häradsekonomiska kartan skall på angiven plats ha funnits ett torp bestående av ett bostadshus och ett uthus. Bostadshuset fanns kvar ännu vid ekonomiska kartans utgivning år Inga synliga ar p.g.a. nuvarande markanvändning. Utgjorde ryttartorp vid kartering år Uppgift om Terräng: Flack sedimentmark. Åkermark. Tidigare anteckningar: LMM Övrig karta 18-grä-12, 1806 RAK Häradsekonomisk karta Tysslinge J , RAK Ekonomisk karta Gräve J133-10f4b57, BWE AC6802 Husgrund, historisk tid Husgrund, rektangulär, 26x6 m (NNÖ-SSV) och 0,5-0,8 m h. Kallmurad av 0,5-0,7 m st stenar. Påförd röjningssten. Beväxt med sly. Arbetarbostad till Källtorp, enligt häradsekonomisk karta. Terräng: Flack sedimentmark på N sida å. Hagmark. Tidigare anteckningar: RAK Häradsekonomisk karta Tysslinge J BWE, KJE Örebro 314 Brunn/kallkälla FMIS: Brunn, stensatt, rund, ca 2 m diam och 1 m ner till vattenytan. Den är stensatt med 0,3-0,5 m st stenar. Terräng: Flack moränmark. Hagmark (f.d. åker). Tillägg: Ingen ändring vid arkeologisk utredning år BWE 37

44 Örebro 310 Fossil åker FMIS: Område med fossil åkermark, ca 140x30-80 m (Ö-V), bestående av minst 2 åkrar och ca 10 röjningsrösen. Åkrarna är plana och avgränsas sinsemellan i den centrala delen av en terrasskant, 0,1-0,2 m h. I övrigt avgränsas åkrarna av åkerhak, i S, och grunda diken, i Ö. Mot V och N är de ställvis svåra att avgränsa. Rösena är rundade, avlånga och ovala, 3-7 m diam och 0,3-0,5 m h, av delvis övermossade 0,1-0,6 m st stenar. Ett par är uppbyggda runt eller intill jordfasta block. Åkrarna är under igenväxning men är fortfarande öppna utom i SV där det växer tätt med asp. Terräng: Krön samt Ö- och V-sluttningar av moränrygg (N-S). Skogsmark (f.d. åkermark, lövskog). Reviderad styp, geometri och beskrivning vid arkeologisk utredning år 2011: Fossil åker, 250x150 m (N-S), bestående av ett trettiotal röjningsrösen. Röjningsrösena är runda, ovala och oregelbundna, 2-7 m diam och 0,3-0,5 m h, av 0,3-0,4 m st stenar. Enstaka röjningsrösen är anlagda vid block. Åkertegarna, belägna i områdets NÖ del, är 30x12-15 m (ÖNÖ-VSV). Avgränsas av diken, 0,3 m br och 0,2 m dj. Terräng: Krön och flacka sluttningar av moränrygg (N-S). Skogsmark (blandskog) och f.d. åker- och hagmark BWE, KJE Örebro 322 Lägenhetsbebyggelse Fintorps Fintorp jordetorp FMIS: Gårdstomt, ca 90x50 m (NV-SÖ), bestående av 1 uthusgrund, 1 husgrund? och 1 jordkällargrund. Uthusgrunden, i NV, är rektangulär, ca 18x8 m (N-S) och 0,3 m h, av övermossade och överväxta stenar, 0,3-0,7 m st. Den är svåravgränsad mot N. Omedelbart SÖ om är en någon meter st svacka fylld med vatten, möjligen grävd. Fast forn 38

45 Husgrund?, omedelbart N om jordkällargrunden, är ca 8x5 m (NV-SÖ) och 0,3-0,5 m h. Den är svåravgränsad mot NV och NÖ och kraftigt övervuxen. Jordkällargrunden, i SÖ, är ca 9x8 m (Ö-V) och 1,3-1,8 m h. Ingången i Ö är stensatt med 0,5-1,2 m st huggna stenar. I NÖ del är en trolig trappsten, ca 1,6x0,9 m st och 0,3 m h. V om denna är 4-5 st glest lagda stenar på rad (Ö-V), 0,5-0,7 m st, som är övervuxna. Mellan husgrunderna är numera övergiven åker. Därmed är det troligt att en del husgrunder är bortodlade. Terräng: Krön och Ö- och V-sluttningar av moränrygg (N-S). Skogsmark (f.d. åker, lövskog). Örebro 324 Område med fossil åkermark Tillägg vid arkeologisk utredning år 2011: R-markeras med tvekan och uteslutande p.g.a talsbeläggen, eftersom synliga anläggningar annat än jordkällaren saknas i området. Bebyggt med tre byggnader vid laga skifte Orientering: Jordkällargrunden är belägen i kraftledningsgatan. Terräng: Krön och V-sluttning av moränrygg (N-S). Skogsmark (blandskog) på f.d. tomtmark resp. kraftledningsgata. Kartmaterial: LMM Laga skifte, ägoutbyte, övrigt Örebro 18-åns-44, BWE Utgår som eget nummer. Överförd till Örebro 310. Utgår AC6803 Hägnad Stengärdesgården är 100 m l (N-S), 1,5-2 m br och 0,1-0,5 m h, av 0,3-0,4 m st stenar. Terräng: Flack moränmark. F.d. hagmark BWE Täby 67 Stensättning Stenfylld FMIS: Stensättning, rund, 10 m diam och 0.5 m h. Fast forn 39

46 Rund Övertorvad fyllningmed i ytan måttligt med rundade m st stenar synliga. Beväxt med ett lövträd och en stubbe. Terräng: Krön av höjdrygg (N-S). Skogsmark (hyggesmark med ställvis tätslyvegetation). Reviderad geometri och beskrivning vid arkeologisk utredning år 2011: Stensättning, rund, 8 m diam och 0,2-0,3 m h. Övermossad fyllning av 0,1-0,3 m st stenar. Något utrasad åt V. Beväxt med en torr björk samt björk- och hasselsly. Terräng: Krön av mindre moränrygg (N-S). Skogsmark angränsande till kraftledningsgata (björk och sly med inslag av gran) KJE, BWE Täby 108 Röjningsröse FMIS: Röjningsröse, 6,5x3 m st och 0,6 m h, av 0,15-0,4 st stenar, glest övermossade. Upplagt mot NÖ sidan av ett stort stenblock. Röset fortsätter i Ö och V som ett smalt stråk av sten. Terräng: Flack terräng. Skogsmark (hygge). Tillägg vid arkeologisk utredning år 2011: Sentida röjningsröse. Bör utgå KJE Täby 104 Röjningsröse FMIS: Röjningsröse, 5x3,5 m st och 0,2-0,4 m h, av 0,3-1 m st, övermossade stenar. Terräng: Flack terräng. Åker- och skogsmark. Tillägg vid arkeologisk utredning år 2011: Konventionellt, sentida röjningsröse. Bör utgå KJE Täby 3 Röjningsröse FMIS: 1) Stensättningliknande stensamling, ca 6 m diam och ca 0.3 m h.övertorvad med i ytan synliga stenar, m st. Ca 28 m VSV om nr 1 är: 2) Stensättningsliknande stensamling, ca 7.5 m diam och ca 0.3 mh. Övertorvad med i ytan talrika synliga stenar, i allmänhet m st.bevuxet med små lönnar, aspar och 40

47 björkar.stensamlingarna är flacka och oklara i sin begränsning. De liggeri ett område med odlingssten intill gammal åker. Terräng: Plan, ganska sank, moränmark. Skog (blandskog). Tillägg vid arkeologisk utredning år 2011: Vid utredning år 2011 påträffades inom angivet område ett område med upplag av sentida röjningssten, 50x30 m (Ö-V). Inga ålderdomliga eller fornsliknande inslag iakttogs BWE Täby 7 Hägnad FMIS: Stensträng, ca 250 m (NNÖ-SSV), m br, i allmänhet mh, bestående av i allmänhet m st stenar oftast lagda medflatsidan upp. Ofta uppträder stensträngar som två parallellastenrader med enstaka mindre stenar mellan dessa. Den passerarpå ett flertal ställen kärrmarker och går i NNÖ genom gammalåker.ca 60 m NNÖ om den SSÖ änden finns Ö om stensträngen enstensättningsliknande stensamling, närmast rund, ca 6 m diam,fylld, ca 0.2 m h. Delvis övertorvad med i ytan talrika stenar,ca m st.sentida grund förefaller påbörjad, men ej fullbordad stenmur.stensamligen är ett odlingsröse. Terräng: Sumpig, ganska blockrik, plan moränmark. Skogsmark (blandskog). Tillägg vid arkeologisk utredning år 2011: Obetydlig stengärdesgård BWE Täby 45 Källa med tradition FMIS: Källa, 2x0.8 m st (VSV-ÖNÖ) Stensatta kanter på tre sidor. Öppenmot VSV åt vilket håll källan rinner. Källans djup - fr.stenarnas överkant är 0.7 m. I källan står alltid klart ochkallt vatten. Vid källan samlades folk förr för att fira midsommar och drickakällans vatten. Sagesman lantbrukare Rune Sundell, Velanda,Närkes Täby. Terräng: N-V-sluttning av moränrygg. Skogsmark (blandskog). 41

Visa mer