KULTURUTSKOTTETSUTLÅTANDE 11/2000 rd

Transkript

1 KULTURUTSKOTTETSUTLÅTANDE 11/2000 rd Regeringens proposition om statsbudgeten för 2001 Till finansutskottet INLEDNING Remiss Kulturutskottet har med stöd av 38 3 mom. riksdagens arbetsordning beslutat att lämna ett utlåtande om regeringens proposition om statsbudgeten för 2001 (RP 109/2000 rd). sakkunniga Utskottet har hört - överdirektör Markku Linna, överdirektör Kalevi Kivistö, ekonomidirektör Eero Pulkkinen, undervisningsrådet Armi Mikkola, lagstiftningsrådet Arto Sulonen och överingenjör Erkki Salmio, undervisningsministeriet - undervisningsrådet Olli Luukkainen, utbildningsstyrelsen - länskulturrådet Pertti Kokkonen, länsstyrelsen i Uleåborgs län - utbildnings- och kulturdirektören Aulis Pitkälä, Vanda stad - resultatutvärderingschef Antti Puisto, Tammerfors stad - direktör Reijo Jouttimäki, Opetusalan koulutuskeskus - direktör Ahti Ahonen, Rovaniemen Teatteri - Lapplands regionteater - musikcentralsdirektör, intendent Michael Claussen, Kuopio stadsorkester - ekonomichef Harri V Hietikko, Ahaa Teatteri - biträdande avdelningschef Pentti Ah o, Undervisningssektorns Fackorganisation - bildningschef Anneli Kangasvieri, Finlands Kommunförbund - generalsekreterare Anja-Tuulikki Huovinen, Finlands museiförbund r.f. - ombudsmannen Kai Amberla, Suomen Sinfoniaorkesterit ry - verkställande direktör Matti Holopainen, Suomen TeatteriHitta - Finlands Teaterförbund ry - styrelsesekreterare Anneli Kurki, Suomen Teatterijärjestöjen Keskusliitto ry. UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Motivering I detta utlåtande behandlar kulturutskottet finansieringen av lärarutbildningen, finansieringen av investeringar inom utbildningsväsendet och finansieringen av kulturinstitutionerna. Dessutom kommer utskottet att behandla budgetfrågor inom sitt kompetensområde i samband med de anknytande propositionerna. statsbudgeten för 2001 avser att gradvis undanröja nedsättningarna i priserna per enhet som ligger till grund för den statliga finansieringen av utbildnings- och kulturverksamheten. De in- RP l 09/2000 rd

2 fördes som ett led i besparingarna inom statsekonomin på 1990-talet. De skall slopas gradvis När sänkningarna av priserna per enhet tas bort ökar anslagen till kommunerna och andra huvudmän för utbildnings- och kulturtjänster för utbildningsväsendet och biblioteken med sammanlagt cirka 796 miljoner mark 2001 och dessutom med sammanlagt cirka 480 miljoner mark Från och med 2003 kommer priserna per enhet att bestämmas utifrån de genomsnittliga faktiska kostnaderna. Det betyder att statsandelarna kommer att utvecklas i takt med kostnadsutvecklingen, det vill säga de anslag som kommunerna avsätter för den grundläggande utbildningen och biblioteken. De höjda priserna per enhet ökar kommunernas bidrag till driftskostnaderna för utbildningsväsendet och biblioteken med sammanlagt 600 miljoner mark 200 l och med sammanlagt 362 miljoner mark Till följd av de åtgärder som regeringen föreslår stiger priserna per enhet 2001 inom den grundläggande utbildningen med i genomsnitt 6 procent, i gymnasierna med i snitt 3 procent, inom den yrkesinriktade utbildningen och yrkeshögskolorna med i snitt 8 procent, inom grundutbildningen i konst som finansieras utifrån antalet undervisningstimmar, vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren med i genomsnitt 6 procent och vid folkhögskolorna med i snitt 5 procent. Vid folkhögskolorna och studiecentralerna är läget ett annat än inom den övriga utbildningen, eftersom priserna per enhet där har visat sig vara högre än de faktiska kostnaderna enligt kostnadsstatistiken för Det betyder att priserna per enhet för folkhögskolorna sjunker med 12 procent och för studiecentralerna med 15 procent. De föreslagna åtgärderna inom utbildningsoch kulturväsendet är enligt utskottet positiva, trots att det kommit till utskottets kännedom att åtgärderna nästa år sammantaget sett inte kommer att ha en positiv effekt på den kommunala ekonomin. Enligt uppgifter till utskottet beror skillnaderna i kalkylerna för den statliga finansieringen av undervisningsväsendet inte på att olika aktörer skulle ha olika uppfattningar om vilka kostnadseffekter de statliga åtgärderna har, utan först och främst på vilka anslag och utgiftsminskningar som vägs in i olika kalkyler. Finansieringen av lärarutbildningen Kulturutskottet behandlar för närvarande på eget initiativ utvecklingen av lärarutbildningen i ett större perspektiv och håller på med utfrågningen av sakkunniga (MinU 5/2000 rd). Utskottet anser sig dock tvunget att uppmärksamma grund- och kompletteringsutbildningen för lärare också i samband med budgeten för nästa år. I Finland har nyligen slutförts ett projekt med namnet OPEPRO för utredning av behovet av grund- och kompletteringsutbildning bland lärarna. Projektet har gett viktig information om de kvalitativa och kvantitativa behoven inom lärarutbildningen för den framtida utvecklingen och planeringen. Utredningar visar att lärarbortfallet inom den grundläggande utbildningen och i gymnasieutbildningen kommer att vara ungefär lärare under nästa tioårsperiod. Inom ämneslärarutbildningen behövs det direkt en större intagningskvot i åtminstone engelska, matematik, svenska som andra inhemska språk, idrott och gymnastik, biologi, datateknik och specialundervisning. Undervisningsministeriets åtgärder för att bygga ut lärarutbildningen är således av nöden. Åtgärderna sträcker sig som det ser ut nu från 2001 till Enligt vissa bedömningar behövs det en utbyggd lärarutbildning åtminstone fram till Andra bedömningar ger vid handen att den nuvarande kapaciteten inom de yrkespedagogiska lärarhögskolorna räcker till för att tillgodose lärarbehovet vid yrkesläroanstalterna på andra stadiet. Lika många nya lärare med pedagogisk utbildning behövs emellertid varje år vid yrkeshögskolorna och yrkesutbildningscentren för vuxna. Detta i sin tur kräver allt större intagningskvoter till de yrkespedagogiska lärarhögskolorna. Utredningar visar att den yrkespedagogiska lärarutbildningen de närmaste åren framför allt bör byggas ut inom teknik och kommunikation, i synnerhet maskin- och metallteknik, bil- och transportteknik och byggbranschen. 2

3 Utskottet vill särskilt lyfta fram de kvantitativa problemen i lärarutbildningen på svenska och den alarmerande lärarbristen södra Finland. Enligt vad utskottet har erfarit saknar var fjärde klasslärare i Nyland formell behörighet. Bristen på svenska lärare kommer att förvärras de närmaste åren. Den svenska lärarutbildnin~en är för närvarande huvudsakligen förlagd till Abo Akademis pedagogiska fakultet i Vasa. Svensk lärarutbildning måste i framtiden också ordnas i södra Finland, anser utskottet. En bidragande orsak till lärarsituationen är att fler anställda inom utbildningssektorn anhåller om deltidspension än inom andra sektorer. Det är därför viktigt att större avseende fästs vid insatser för att utbildningspersonalen skall orka med sitt arbete. Det betyder större satsningar på arbetsförhållandena och lönerna, men också en omvärdering av undervisningsgruppernas storlek och lärarnas ämneskombinationer samtidigt som kompletteringsutbildningen måste utökas kraftigt och ses över. På grund av åldersstrukturen i lärarkåren och behörighetsproblemen bygger universiteten ut sin lärarutbildning Undervisningsministeriet och universiteten kom överens om utbyggnaden vid sina resultatöverläggningar i april Åtta universitet är engagerade i utbyggnadsprogrammet. Programmet prioriterar klasslärar- och speciallärarutbildning, matematiska och naturvetenskapliga ämnen, språk och pedagogik för lärare. Den beräknade ökningen uppgår till sammanlagt 3 000, vari ingår fler utbildningsplatser och behörighetsgivande utbildning för människor som byter yrke och omskolar sig till lärare. Programmet gäller lärarutbildning på både finska och svenska. Kostnaderna för utbyggnadsprogrammet uppgår till sammanlagt Il l mark. I samband med budgetpropositionen för nästa år vill utskottet särskilt uppmärksamma kompletteringsutbildningen för undervisningspersonal I budgeten för i år uppgår anslaget för personalutbildning inom undervisningsväsendet till mark under moment I budgeten för nästa år uppgår anslaget under moment (undervisningsväsendets perso- nalutbildning och vissa andra utgifter) till 75 miljoner mark. Vid fördelningen av anslaget prioriteras tilläggsutbildning för personal inom yrkesutbildning för vuxna och fritt bildningsarbete, anpassning av informations- och kommunikationsteknik för undervisningsändamål, utveckling och genomförande av yrkesexamina och förbättringar av undervisningen i matematiska och naturvetenskapliga ämnen. Utredningar visar att det finns stora skillnader mellan kommunerna och utbildningsformerna när det gäller deltagande i kompletteringsutbildning. En stor del av lärarna får ingen systematisk utbildning som förbättrar och utvecklar deras arbetsförmåga. Den statsfinansierade kompletteringsutbildningen gäller vissa prioriterade områden. Utskottet anser det nödvändigt att samma modell alltjämt tillämpas. Däremot behövs det större resurser för att målen för de viktigaste insatsområdena skall kunna uppnås, utvecklingen ge bättre effekter och resultat och lärarna få hjälp och stöd för att orka med sitt arbete. Om man ser till behoven inom kompletteringsutbildningen finns det enligt utskottet risk för att anslagen inte räcker till och bland annat att den fortsatta utvecklingen av utbildningssektorn i hela Iandet äventyras. Dessutom påpekar utskottet att priset på kompletteringsutbildning kan bli en faktor som gör att kommunerna inte skickar sina lärare och annan undervisningspersonal på utbildning, om staten inte skjuter till ett tillräckligt stort stöd. I sådana fall kan det inte vara tal om att personalen deltar i kompletteringsutbildning på egen bekostnad. Utskottet påpekar också att anslaget för omkostnader för Utbildningscentret för undervisningssektorn är knappt tilltaget. Vidare påpekar utskottet att omskolningen till lärare i mångt och mycket bygger på flerformsundervisning tack vare att informations- och kommunikationsteknik kan utnyttjas. Det planerade virtuella universitetet som skall vara gemensamt för alla pedagogiska fakulteter erbjuder nya möjligheter för lärare att avlägga studier i pedagogik. Det är viktigt att också detta projekt får adekvata resurser för att kunna utveck- 3

4 las. Framstegen i den moderna informations- och kommunikationstekniken, bl. a. digital-tv som införs hösten 200 l, förbättrar avsevärt möjligheterna att samarbeta på bred bas. Det är viktigt att producenter inom nya medier och filmproducenter får tillföra produktionen av nya moderna läromedel sina erfarenheter. Utskottet finner det angeläget att finansutskottet föreslår en höjning av anslagen för utbildning av lärare för att alla lärare i grund- och kompletteringsutbildningen av lärare skall få bättre tillgång till multimedial läromedelsproduktion. Finansieringen av investeringar inom undervisningsväsendet I undervisningsministeriets verksamhets- och ekonomiplan för ingår ett årligt anslag på 500 miljoner mark i kalkylen för statsandelen till anläggningsprojekt I utvecklingsplanen ingår därtill ett anslag på 100 miljoner mark för bl.a. mögelsaneringsprojekt I budgetpropositionen för 2001 är anslaget 430 miljoner mark och bevillningsfullmakten för statsandelar 250 miljoner mark. Enligt uppgifter från undervisningsministeriet föreslog kommunerna och andra utbildningshuvudmän projekt till finansieringsplanen för anläggningsprojekt som räknat enligt kostnadsnivån hösten 1999 behöver statsandelar till ett belopp på sammanlagt drygt 4 miljarder mark. statsandelarna hade således uppgått till mer än en miljard mark per år. Budgetpropositionen för 200 l leder dock till att bara procent av de föreslagna projekten kan tas med i finansieringsplanen för hela planeringsperioden. Utskottet påpekar att en allt större andel av läroanstalternas anläggningsprojekt på senare år har varit ombyggnads- och ändringsarbeten. Ombyggnadsbehovet beror på att byggnaderna är gamla och nötta, de tekniska systemen föråldrade, utbildningen har ändrats och kräver andra typer av lokaler och på att konstruktionerna har skadats. I synnerhet mögelskadorna gör att det brådskar med projekten. Dessutom påpekar utskottet att behovet av nya lokaler på de flesta or- ter i första hand beror på att eleverna har blivit fler. När det gäller grundskolan och gymnasiet är flyttningen inom landet den största orsaken till att antalet elever ökat. Att antalet elever har ökat inom den yrkesinriktade utbildningen och vid yrkeshögskolorna beror däremot på att utbildningstiden har förlängts och på att utbildningen anpassats efter behoven inom näringslivet, till exempel har antalet studerande i ämnen informations- och telekomteknik ökat kraftigt. Utskottet understryker att de nya lokaler som behövs på grund av kraftigt expanderande!t-branscher bör påskyndas med hjälp av högre bevillningsfullmakter. På grundval av det ovan stående föreslår kulturutskottet att finansministeriet tar ställning till om statsandelarna för anläggningsprojekt inom undervisningsministeriet och bevillningsfullmakten för statsandelarna bör höjas. Finansieringen av kulturinstitutioner Ovan i motiveringen till detta utlåtande behandlar utskottet åtgärderna för att undanröja eftersläpningen i statsandelarna till undervisningsväsendet. statsandelarna höjs med ungefär 5 procent i snitt inom undervisningsväsendet. Däremot föreslår regeringen inga liknande åtgärder när det gäller statsandelarna till orkestrar och teatrar. Inom museiväsendet är höjningen ungefär l,2 procent. De föreslagna statsandelarna till teatrar och orkestrar uppgår till sammanlagt mark, vilket är mark mer än i år. Tack vare anslaget behöver antalet årsverken som ligger till grund för statsandelarna inte ändras utan står kvar på Också beträffande orkestrar föreslås antalet årsverken som utgör grund för statsandelen vara lika många som i år, l 007. Understöden till teatrar och orkestrar enligt prövning uppgår till sammanlagt 8 miljoner mark. Också de anslag till Finlands Nationalopera och Suomen Kausallisteatteri som kommer från tippnings- och penninglotterivinstmedel tar bara delvis hänsyn till de allmänna förhöjningarna och justeringarna av lönerna. Teat- 4

5 rarna själva räknar med att kostnaderna stiger med 6,2 procent på grund av inflationen och de högre lönekostnaderna. I budgetpropositionen justeras anslagen med l,2 procent, vilket i själva verket betyder att anslagen till teatrarna sjunker. Priset per årsverke anges för nästa år till mark och beräkningar visar att priset ligger cirka mark under de faktiska kostnaderna. Utskottet påpekar att teatrarnas verksamhet är mycket arbetskraftsintensiv och att man därför måste utgå från att de beräknade kostnadsökningarna håller streck. På grund av de knappa anslagen måste teatrarna i första hand dra in på experiment och satsa mindre på nya områden och nya former, aktiviteter som är nödvändiga för att teatrarna skall kunna hålla en hög konstnärlig nivå, påpekar utskottet. Utskottet refererar här också till sitt utlåtande (Ku UU 3/1999 rd) om budgetpropositionen för i år. Där påpekar utskottet nödvändigheten att trygga verksamhetsmöjligheterna för grupper som inte omfattas av teaterlagen. Också här framhåller utskottet att teatergrupperna utför ett betydande arbete för att trygga utbudet på alternativa teater- och dansföreställningar. Antalet besökare ökar fortfarande. Enligt vissa uppskattningar är antalet besökare vid dem redan nu ungefär 16 procent av det sammantagna antalet besökare. Dessutom är det enligt utskottet viktigt att grupperna utanför teaterlagen kan förbättra sitt samarbete med teatrar som omfattas av teaterlagen. På grundval av det ovan stående föreslår kulturutskottet U tultande att finansutskottet tar ställning till om anslagen till kulturinstitutioner och teatergrupper kan ses över i syfte att trygga deras verksamhet. Kulturutskottet anför vördsamt som sitt utlåtande att finansutskottet i sitt betänkande bör beakta det som sägs i detta utlåtande. Helsingfors den 12 oktober 2000 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Kaarina Dromberg /saml vordf. Jukka Gustafsson /sd medl. Inkeri Kerola /cent Ossi Korteniemi/cent Irina Krohn l gröna Markku Markkula /saml sekreterare vid sammanträdet var utskottsrådet Marjo Hakkila. ers. Margareta Pietikäinen /sv Säde Tahvanainen /sd llkka Taipale /sd Pia Viitanen /sd Lauri Oinonen /cent Lasse Viren /saml. 5

6